Future Transport. Kombitrafiken ökar i Sverige. Så ska Stockholms flaskhals byggas bort. Komplett mässkatalog i tidningen!

Transkript

1 Future Transport Kundtidning för Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport nr Future Transport Kombitrafiken ökar i Sverige Så ska Stockholms flaskhals byggas bort Komplett mässkatalog i tidningen!

2 A sign for rail expertise. The sign that points to rail infrastructure and rail technology expertise, businesses in which we deliver important contributions to safe, cost-efficient and environment-friendly rail traffic. Our lineup embraces rail fastening and rail switch systems, diesel locomotives and electrical LRV components. With its global presence, innovative capabilities and quality products and services, Vossloh generates sustained value and advanced solutions for railbound traffic. Rail Infrastructure Motive Power&Components Visit us at Nordic Rail, Hall B, Stand B05:60.

3 Innehåll Future Transport Innehåll Ge tåget grönt ljus DME ett av framtidens biobränsle Flygets miljöförbättringar inte i sikte Klartecken för Citybanan i Stockholm Höghastighetståg viktig fråga i Norge Asien en stor utmaning Götalandsbanan Ostlänken Gästkrönikör: Lars Berggrund Ny boggiteknik ger snabbare tåg Mässkatalog Future Transport 3

4 Ledare Väl mött på Elmia i oktober Välkommen till Elmia den 9 11 oktober 2007! Nu är det nämligen dags för järnvägsbranschen att samlas igen för att utbyta erfarenheter, skaffa ny kunskap, göra affärer och diskutera förutsättningar och villkor i en föränderlig (transport)värld. Elmia Nordic Rail har på några få år utvecklats till den kanske viktigaste mötesplatsen för järnvägsbranschen i Norden. Och nu tar vi ett steg till mot att bli en komplett, övergripande transportmässa. I år är det nämligen premiär för Elmia Nordic Rails systermässa Elmia Future Transport. Där Elmia Nordic Rail i första hand handlar om teknik och infrastruktur riktar Elmia Future Transport in sig på framtidens frågor om transportkedjor, intermodalitet och logistik. Elmia Nordic Rail handlar om järnvägen, Future Transport om framtidens transporter, såväl via järnväg som till sjöss, med flyg och på vägarna. Två olika mässor som hör ihop! Som vanligt är vi stolta över att kunna presentera ett brett och inspirerande konferensprogram. I år kan du ta del av seminarier om allt ifrån höghastighetståg till konkurrenskraftiga kombitransporter och resultatet av Flygplatsutredningen. Onsdagens huvudseminarium handlar om framtidens transporter, med koppling till exempelvis klimatförändringarna, politiska visioner och industrins förväntningar och förhoppningar. Läs mer i mässkatalogen som börjar på sidan 29. I detta nummer av Future Transport - Nordic Rail News kan du också läsa bland annat om hur nya spår ska bygga bort flaskhalsen i Stockholm, om höghastighetståg i Norge och utveckling och potential för kombitransporter. Trevlig läsning! Jag hoppas att vi ses på Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport i oktober! Jörgen Nyström, projektledare Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport Future Transport Nordic Rail News nr ges ut av Elmia och är en kundtidning för mässorna Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport. Ansvarig utgivare: Jörgen Nyström. Produktion: MediaSpjuth AB, Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo. Distribueras till kundregister via post. Upplaga:

5 Tema Klimat Ge tåget grönt ljus Karl G Høyer, professor vid Oslo University College, menar att det är absolut nödvändigt att minska utsläppen från transportbranschen. Foto: Green Cargo och Futureimagebank. Koldioxidutsläppen från transportbranschen måste minskas radikalt för att den globala uppvärmningen ska kunna hejdas. Miljövänliga drivmedel och motorer är inte nog. Det måste även till en kraftig reducering av antalet bil- och flygtransporter, menar den internationellt uppmärksammade forskaren Karl Georg Høyer. Klimatförändringarna är inte längre enbart en teoretisk fråga för vissa forskare och experter. Stormar och översvämningar har gjort att gemene man även här i Västeuropa blivit medvetna om de stora utmaningar mänskligheten har framför sig. Utsläppen måste minska En stor andel av utsläppen av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen kommer från transportbranschen. Därför är det avgörande för framtiden att kraftiga åtgärder sätts in för att minska dessa utsläpp snabbt och i stor skala menar Karl G Høyer, professor vid Oslo University College. Tågtrafiken måste prioriteras på bekostnad av bilen och flyget. Att främja järnvägen rör inte enbart järnvägspolitiken. Det är viktigt att frågan placeras som en del av hela transportpolitiken. Om tågtrafiken både långväga transporter och kollektivtrafik ska kunna öka stort de närmaste åren måste någon form av begränsning ske av antalet flyg- och biltransporter. Ja, i första hand är en begränsning nödvändig även om intermodalitet också är en väg att gå, anser Høyer. Reducering på flera sätt Det finns flera möjligheter att reducera väg- och flygtrafiken. Ett sätt är att bygga in infrastrukturella restrektioner i trafiken och att bygga ut kollektivtrafiken, finansierad genom till exempel vägtullar. Jag tror också mycket på statliga kampanjer för att få folk att lägga om sina resvanor, säger Høyer. Men på många håll i världen satsas främst på fler och större vägar för att bygga bort köer. Karl Georg Høyer menar att det inte löser problemen. Ju större vägar, desto mer trafik. Köerna kan inte minskas annat än att biltrafiken minskas. Inom fordonsindustrin går den tekniska utvecklingen framåt med bränslesnålare motorer och biodrivna fordon. Detta är självklart mycket positivt, men ändå inte tillräckligt för att minska utsläppen av växthusgaser i den utsträckning som måste ske. Dessa tekniska lösningar är bara miljövänligt upp till en viss gräns, stryker Høyer under. Ansvaret ligger på de rika länderna I år är det 20 år sedan Brundtlandkommissionen la fram sin rapport om en hållbar utveckling. Den var något av startskottet för debatten om att järnvägen måste prioriteras för miljöns skull i samband med FN:s klimatkonferens i Johannesburg presenterades dessutom en särskild järnvägsrapport med konkreta åtgärder för utveckling av järnvägen. Karl B Høyer var huvudförfattare till denna rapport. Rapporten blev mycket uppmärksammad, men att gå från ord till handling är ett stort steg. Ett visst hopp ser jag inom EU, säger han och hänvisar till att EU tidigare i år beslutat att bland annat minska utsläppen av växthusgaser och energikonsumtionen med minst 20 procent till 2020 och att andelen biobränslen ska öka med minst 10 procent vid samma tidpunkt. Vi i de rika länderna ha ett ansvar att gå före och visa vägen, säger Høyer. Text: Maria Larsson Under Elmia Nordic Rail/Elmia Future Transport talar professor Karl Georg Høyer vid mässans huvudseminarium. Datum: onsdag 10 oktober, kl Future Transport 5

6 ÅF utvecklar framtidens infrastruktur Väl utvecklad infrastruktur och effektiva transporter är grunden för ett fungerande samhälle. Men att tänka om och rätta till i efterhand är ofta dyrt och besvärligt. Därför ser vi till att alltid ligga steget före. Med erfarenhet, nytänkande och långsiktig planering formar vi morgondagens samhälle med infrastruktur för kommande generationer. Vill du veta mer? Besök oss i vår monter B04:18 på Nordic Rail eller delta i våra seminarier den 9/10. Presentation av bullerdämpande åtgärder Kiruna en logistisk utmaning Modern järnvägstrafik nyckeln till dynamiska regioner AlstomTrp_Future Transport_ Sida 1 ÅF_205x142_FutureTransport.indd Nordic Rail 2007 Monter B02:18 ALSTOM Transport i Norden Sverige: Gamla Brogatan 34, SE Stockholm, Norge: Drammensveien 165, N-0277 Oslo, Danmark: Naverland 29, 2600 Glostrup, Finland: Martinkyläntie 43, F Vantaa, Future Transport

7 Tema Klimat Under 2009 startar produktionen av Volvo Lastvagnars Hybridlastbil. Foto: Volvo Lastvagnar. DME ett av framtidens biobränslen I ett försök att minska utsläppen av växthusgaser har utvecklingen av mer miljövänliga drivmedel och motorer intensifierats i transportbranschen. Vi är optimistiska inför framtiden, det finns tekniska lösningar, menar Lars Mårtensson, miljöchef Volvo Lastvagnar. Transportbranschen bär ett mycket tungt ansvar vad gäller utsläpp av koldioxid och andra typer av växthusgaser. Den största andelen kommer från vägtrafiken. Fordonsindustrin står därmed inför en mycket stor utmaning; att minska koldioxidutsläppen kraftigt utan att samtidigt strypa branschens ekonomiska utveckling. Volvo Lastvagnar lägger stora resurser på teknisk utveckling, både vad gäller motorer och bränsle. Bland annat satsar företaget på att ta fram motorer för olika biobränslen som DME (Dimetyleter) ett drivmedel i gasform och syntetiskt diesel. De bränslen som finns idag räknas till första generationens bränslen och energiförlusterna är stora då de framställs. Andra generationens bränslen kommer att var betydligt mer energieffektiva, tror Lars Mårtensson. Högt pris Problemet med första generationens miljövänliga drivmedel är också att produktionen är för låg, samt att priset är för högt. DME är ett alternativ vi tror mycket på och något vi kommer att prova i större utsträckning med Energimyndighetens hjälp. Men i framtiden kommer det säkert att finnas flera alternativ. Det avgörande är drivmedlets energieffektivitet och klimatpåverkan. Parallellt jobbar Volvo Lastvagnar också med utvecklingen av en hybridlastbil. Det är ett sätt att minska utsläppen med upp till 35 procent. Hybridlastbilen kommer att komma i produktion om två år, uppger Mårtensson. Minskad bränsleförbrukning Vid sidan om dessa hårda tekniska lösningar kan också mjuka lösningar bidra till en minskad klimatpåverkan. Eko-driving är ett exempel. Det är en förarutbildning vi erbjuder våra kunder där de lär sig att köra så att bränsleförbrukningen minskas med 5 till 20 procent. Därmed minskar även utsläppen. Lars Mårtensson menar också att fler länder borde följa Finlands och Sveriges exempel att tillåta 25 meter långa lastbilar. Det skulle få ner antalet transporter på vägarna. Sammantaget kan de här lösningarna få stor betydelse för minskade koldioxidutsläpp. Utvecklingen går åt rätt håll men det krävs samarbete mellan transportnäringen och energileverantörer, menar Lars Mårtensson. Text: Maria Larsson Lars Mårtensson, miljöchef Volvo Lastvagnar, tror att DME kan vara ett framtidsbränsle för att minska utsläppen av växthusgaser. Företaget lägger stora resurser på motorer anpassade till DME. Foto: Volvo Lastvagnar. Under rubriken Framtidens motorer och bränsle talar Lars Mårtensson, miljöchef Volvo Lastvagnar, på Elmia Nordic Rail/Elmia Future Transport. Datum: onsdag 10 oktober, kl Future Transport 7

8 Annons:Layout Sida 1 Det finns ingen slutstation, men resan börjar i monter B05:20 i hall B. På Nordic Rail och Future Transport visar vi vad vi kan uträtta. Dels i vår monter inne på mässan, dels i vår utomhusmonter där vi visar ett av våra teknikhus. Dessutom bjuder vi på två intressanta seminarier tisdagen den 9:e oktober. Vad är det då vi kan? Till exempel kan vi bygga en transsibirisk järnväg om året, och byta en växel utan att störa trafiken. Vi står också beredda att bygga och underhålla morgondagens signalsystem, ERTMS (European Railway Traffic Management System), i hela Norden. Detta är konkreta resultat av vår övergripande vision: Att bli ledande i Norden på att bygga och underhålla järnvägar. För även om behoven och lösningarna växlar, är en sak är säker. Resan till framtiden pågår hela tiden. Vi ses på Nordic Rail och Future Transport. Registrera dig på elmia.se/nordicrail idag! Använd VIP-koden F så har du gratis inträde! Passa på att anmäla dig till våra intressanta seminarier: Banverket Produktion - en komplett järnvägsentreprenör, tisdagen den 9 oktober och och Kundcenter - länken mellan fel och åtgärd - dygnet runt, året runt 9 oktober Är du redan kund, lämna ditt visitkort i vår monter får du en present. Välkommen! 8 Future Transport

9 Tema Klimat Inga radikala miljöförbättringar i sikte inom flyget Flyget är det transportmedel vars utsläpp växer mest. Och hur utsläppen ska kunna minskas är en svårlöst fråga. Foto: Futureimagebank. Flygets belastning på miljön är stor och frågan är om flyget kan bli miljövänligt. Det finns ingen enkel väg, utan jag ser en kombination av ekonomiska styrmedel och tekniska förbättringar, säger Lars B. Johansson, ordförande Flygets Miljökommitté. På kort sikt ser dock framtiden mörk ut. Den internationella flygtrafiken ökar och flera bedömare tror att flygets klimatpåverkan kan vara större än bilens inom 20 år beslutade Svenskt Flyg att tillsätta en oberoende miljökommitté för att definiera flygets miljö- och klimatproblem samt att ta fram en strategi för ett hållbart, grönt flygtrafiksystem. Vi har konstaterat att flyget är den trafikgren som växer mest vad gäller utsläpp, vilket är en viktig utgångspunkt, säger kommitténs ordförande professor Lars B. Johansson, verksam vid TFK i Stockholm, en privat forskningsorganisation inom transport- och logistikområdet. Hur utsläppen från flyget ska kunna minskas är en mycket komplex fråga. På lång sikt tror jag att teknikförbättringar kan vara en väg att gå. En svårighet är att flygflottan har en väldigt lång livslängd. Ett flygplan brukar användas i trafik i omkring 30 år vilket innebär att en förändring och förbättring av dagens teknik tar väldigt lång tid att implementera. Till viss del kan visserligen teknikförbättringar tillämpas i befintliga motorer, men bedömningen Flygets Miljökommitté gör är att inga stora genombrott är att vänta på kort sikt. Detsamma gäll-er miljövänligt drivmedel. Något sådant finns över huvudtaget inte på marknaden idag och det tar tid att utveckla, även om vissa praktiska försök kommer att genomföras de närmaste åren. Tror på handel med utsläppsrätter Ekonomiska styrmedel är det som återstår för att förbättra miljön på kort sikt, menar Johansson. Handel med utsläppsrätter är något vi tror på. Vi håller inte med om att det är ett slags avlatsbrev där man svär sig fri ifrån sitt ansvar, utan istället menar vi att i ett internationellt perspektiv är det en bra lösning. Och vad är alternativet? Än så länge är det dock inte möjligt för transportbranschen över huvudtaget att handla med utsläppsrätter. Vi hoppas att EU kommer fatta beslut så att handeln blir tillgänglig någon gång runt , säger Johansson. Miljöskatt är ett alternativ Ett annat ekonomiskt styrmedel är att införa någon form av miljöskatt. Enligt ett 50-årigt internationellt avtal får varken flyget eller sjöfarten skattebeläggas. Det är inte rimligt och flera seriösa bedömare inom flyget anser inte heller att de ska vara skattebefriade. Samtidigt är det svårt att ändra ett internationellt avtal. Men om skatter ska införas måste de utformas så de har en styrande effekt det vill säga att det måste finnas morötter för förbättringar inom flyget i ett framtida skattesystem, och det var inte fallet när det gällde den flygskatt som föreslogs av förra regeringen, menar Lars B. Johansson. Text: Maria Larsson Professor Lars B. Johansson medverkar under Elmia Nordic Rail/Elmia Future Transport där han talar om Flyget och Miljön. Datum: onsdag 10 oktober, kl Future Transport 9

10 Citybanan Regeringsbeslut fattat om Citybanan Kostnad beräknad till 16 miljarder kronor Regeringen har nu gett klartecken till att Citybanan i Stockholm ska byggas. Därmed kan en av de värsta flaskhalsarna på det svenska järnvägsnätet byggas bort. Under sommaren blev det också klart vilka företag som fått uppdraget att projektera banan. Behovet av att utöka spårkapaciteten i direkt anslutning till Stockholms central är akut och har så varit under många år. Vi har väntat länge på att få komma igång. Citybanan är Sveriges viktigaste järnvägsprojekt eftersom den påverkar både Stockholms kollektivtrafik samt den regionala och nationella tågtrafiken, säger Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan. Idag samsas både pendeltåg, godstrafik och regional- och fjärrtåg på två spår genom Stockholms city. Efterfrågan på tågtrafik är större än möjligheterna. Ändå har vi uppgraderat nätet så långt det går bland annat genom att korta sträckan som har två spår och introducerat nya signal- och växelsystem. Nu kommer vi inte längre. Citybanan det bästa alternativet Ursprungstanken var att bygga ett tredje spår vid sidan av de nuvarande två, men dessa planer stoppades i mitten på 90-talet beslutade den socialdemokratiska regeringen att istället satsa på Citybanan och gav tillåtlighet till en sex kilometer lång tunnel mellan pendeltågsstationen Stockholms Södra och Tomteboda. När den nya regeringen tillträdde för ett år sedan ville de utreda det tredje spåret på nytt. Utredningen visade dock att Citybanan är det bästa alternativet, trots att kostnaden är betydligt större. Med Citybanan fördubblas kapaciteten och det blir en långsiktig lösning. Redan nu har Banverket startat förarbeten, bland annat förstärkning av ledningstunnlar och vissa hus och byggandet av arbetstunnlar. Fler förarbeten startar under hösten. Men de stora arbetena måste vänta till dess att järnvägsplanen vunnit lag kraft. Vi räknar med att allt blir klart nästa sommar och då kan vi sätta igång på allvar, säger Averstad. Endast för pendeltågstrafik Citybanan är ett mycket omfattande projekt, kostnaden beräknas till 16 miljarder kronor. Citybanan kommer endast att trafikeras av pendeltåg och det rör sig om en ny sträckning helt under jord. Från Stockholms Södra kommer tåget att gå ner i den sex kilometer långa tunneln. Två nya stationer kommer att byggas, en i city nära tunnelbanan mellan Centralstationen och Åhlens och den andra på Odenplan. Spåren kommer att ligga cirka 40 meter under gatunivå, vilket är i samma nivå som de djupa tunnelbanorna. Byggtiden är 9 år och påfrestningar på Stockholms innerstad är ofrånkomliga. Det en jätteutmaning att genomföra projektet samtidigt som att staden ska kunna fungera på ett bra sätt, men det är viktigt att äntligen kunna lösa kapacitetsbristen. I mitten av sommaren stod det klart att de företag som vunnit upphandlingarna av projekteringen för Citybanan är Ramböll Sverige, ELU Konsult AB, ÅF Infrastruktur, Banverket Projektering, Sweco VBB AB samt WSP Sverige. Text: Maria Larsson Kjell-Åke Averstad, Banverket, projektchef för Citybanan, berättar mer om nya spår genom Stockholm under Elmia Nordic Rail/Elmia Future Transport onsdag 10 oktober kl När Citybanan står färdig kommer den att knyta samman pendeltågsstationen Stockholm södra och Tomteboda med en sex kilometer lång tunnel, trafik-erad enbart av pendeltåg. Byggstart sker tidigast sommaren Kjell-Åke Averstad, projektchef för Citybanan, räknar med att sätta igång bygget nästa sommar. Foto: Banverket. 10 Future Transport

11 See you at NordicRail Booth B03:30 Furrer+Frey AG Overhead contact line engineering Design, manufacturing, installation Thunstrasse 35, P.O. Box 182 CH-3000 Berne 6, Switzerland Telephone Fax Furrer Frey Overhead contact lines Götalandsbanan en närmare framtid! Vi bygger samhällen inte järnväg. Götalandsbanan är ett av Sveriges viktigaste samhällsbyggnadsprojekt. Frågan är inte längre om, utan snarare när, den ska byggas. Under år 2005 skapades organisationen Götalandsbanan delen Borås-Jönköping-Linköping, ett samarbete mellan Jönköpings, Ulricehamns, Tranås och Anebys Kommun, Borås Stad, Göteborgsregionens Kommunalförbund, Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Jönköping, Sjuhäradsbygdens Kommunalförbund samt Europakorridoren. Organisationen arbetar för en fullt utbyggd och trafikerad Götalandsbana senast år GÖTEBORG ULRICEHAMN BORÅS För mer information: Bertil Gustafsson, NORRKÖPING LINKÖPING TRANÅS Götalandsbanan JÖNKÖPING delen Borås-Jönköping-Linköping STOCKHOLM SÖDERTÄLJE NYKÖPING Götalandsbanan delen Borås-Jönköping-Linköping Future Transport 11

12 Järnvägsforum VISION OCH MÅL 2010 Järnvägsforums målsättning är att påverka beslutande instanser att satsa på en utbyggnad av järn vägens infra struktur. En sådan utveckling skapar samhälls tillväxt genom fl er arbetstillfällen, högre produktivitet, större lönsamhet, bättre miljö och ett konkurrenskraftigare Sverige. Järnvägs forums förslag till utveckling bygger på fyra hörnpelare: Utbyggnad av järnvägens infrastruktur Ökad konkurrens i järnvägens alla led Renodling och tydliggörande av aktörernas olika roller En transparant järnvägslagstiftning Klarabergsgatan Stockholm. Tel: Fax: info@jarnvagsforum.se. Kontrollenheter FutureTransportRail_Jarnvagsforum100x142.indd Körkontroller Nödbromshantag Mikrobrytare Kontaktorer UIC-kontaktdon Besök oss i monter B01:17 på Nordic Rail Future Transport

13 Höghastighetståg Höghastighetståg stor politisk fråga i Norge Debatten om höghastighetståg i Norge är intensiv. Det har blivit en häftig politisk diskussion både om miljö och var en eventuell järnväg ska dras, säger Lars-Erik Nybø, Jernbaneverket. I oktober lägger en oberoende konsultbyrå fram sin slutrapport om lämpligaste sträckorna. Som Future Transport Nordic Rail News tidigare skrivit utreds frågan om höghastighetståg i Norge. Processen startade under förra året med att Jernbaneverket gav tyska konsulterna i VWI-gruppen uppdraget att göra en grov översikt av de möjligheter som finns för höghastighetståg. Nästa steg var att konsulterna värderade de mest intressanta sträckningarna. Uppdraget utvidgades senare till att gälla alla viktiga sträckningar mellan Oslo och de största städerna i Sydnorge. Slutrapporten ska ligga klar inom några veckor. Mycket politik av frågan Då VWI-Gruppen la fram delrapport i våras pekade de på att störst lönsamhet kan nås på linjerna mot Trondheim och Halden. I den senaste fasen har de också sett närmare på Oslo Bergen och Oslo Stavanger. Lars-Erik Nybø, sektionschef på Jernbaneverkets utredningsavdelning och tillika projektansvarig för utredningen, vill dock inte kommentera rapporten ännu. Vi är försiktiga med att uttala oss, det har blivit mycket politik av den här frågan. Konsultrapporten är något vi kan ta till oss eller vara oenig över, säger han. Diskussionen i Norge rör dels att staten borde Lars-Erik Nybø, sektionschef på Jernbaneverkets utredningsavdelning, menar att debatten om höghastighetståg är het i Norge. satsa på ett utbyggt järnvägssystem med hänsyn till miljön, och dels de stora kostnader som det medför. Dessutom är aktuella sträckningar heta i debatten. Norges topografi medför stora utmaningar. Livlig diskussion om kostnaderna Konsultgruppen menade tidigt i utredningsarbetet att sträckan Oslo-Trondheim genom Österdalen är rimligare än Oslo-Bergen eftersom en höghastighetsbana till Västlandet kräver fler tunnlar och broar. Men det har varit en livlig diskussion om hur mycket dyrare det sistnämnda blir. Det finns de som menar att det går att bygga så kostnadseffektivt att det inte blir så mycket dyrare än att bygga på fri linje, säger Nybø. Befolkningsunderlag och antalet möjliga passagerare spelar också en stor roll för vilken sträckning som väljs. Rent allmänt har Norge ett litet befolkningsunderlag, samtidigt har vi en intensiv trafik mellan Oslo och de aktuella städerna i utredningen. Den dagliga trafiken mellan dessa är mycket hög och restätheten är en av de högsta i Europa. Idag väljer många resenärer flyget i stor utsträckning. Med över en miljon inrikespassagerare per år finns en intressant marknad för ett höghastighetståg. Oslo är mycket dominerande i både näringslivet och i politiken. Det finns ett behov av att skapa snabba resor mellan de största städerna och detta ger ett underlag för höghastighetståg, menar Lars-Erik Nybø. Tåg på Dovrebanan mellan Oslo och Trondheim, vid Drivstua station på väg ner i den trånga och branta Drivdalen mellan Hjerkinn/Dovrefjell. Höghastighetståg tidigast 2020 Om och när det blir höghastighetståg i Norge återstår att se, men tidigast 2020 tror Nybø. Det är ett enormt stort projekt, konstaterar han, VWI-gruppens slutrapport kommer att gå på remiss, för att i december hamna på Samferdseldepartementets bord efter kommentarer och synpunkter från Jernbaneverket. Rapporten kommer att finnas med som underlaget till den kommande Nationella Transportplanen som i slutändan Stortinget tar beslut om. TEXT: Maria Larsson Lars-Erik Nybø, Jernbaneverket, berättar mer om planerna på höghastighetståg i Norge under Elmia Nordic Rail/ Elmia Future Transport. Datum: onsdag 10 oktober kl Future Transport 13

14 Internationella fraktkorridorer Förbättrade tågtransporter till Asien stor utmaning De senaste åren har tågtransporterna genom Europa ökat. Även intresset för godstransporter från Europa via Ryssland till Asien har växt. Samtidigt behövs åtgärder för att öka smidigheten på dessa internationella fraktkorridorer. Runt om i världen pågår flera initiativ för att utveckla de globala fraktkorridorerna med tåg. UIC International Union of Railways, med huvudkontor i Paris, arbetar för att stimulera denna internationella tågtrafik i Vipin Sharma, samarbete med företag och organisationer i olika länder. Svenska Deputy Director General för UIC, SJ, Green Cargo AB och Banverket är några av medlemmarna kommer att ha fokus på trafiken i UIC. mellan Asien och Intresset för trafiken mellan Europa och Asien växer. Här Europa när han talar på mässan. finns stor potential, men också stora utmaningar, menar Vipin Sharma, Deputy Director General för UIC. Under Elmia Future Transport/Elmia Nordic Rail talar han på ett utav mässans huvudseminarier; Emerging international rail freight corridors at global level. Fokus på seminariet kommer att ligga på trafiken mellan Europa och Asien. De stora utmaningarna som finns vad gäller järnvägsförbindelserna öster ut är gränspassagerna samt tågens pålitlighet. Här behövs extra ansträngningar, menar Vipin Sharma. Marknadsanpassade system Detta är något UIC och Vipin Sharma målmedvetet arbetar med. Han ser flera olika åtgärder att vidta för att uppnå bättre transportförutsättningar mellan de båda världsdelarna. Marknadsanpassade system är en av dem, intermodalitet en annan. Genom att ingå partnerskap med rederier mellan Europa Asien kan tågbranschen uppnå höga till väldigt höga nivåer av i synnerhet godstransporter, säger Vipin Sharma. Detta är också relaterat till hur stor förmågan är att omorganisera distributionsmixen i Europa genom vad han kallar mega inlands-terminaler. Totalt sett ökar transporterna med tåg i Europa. Ökad miljömedvetenhet Det integrerade järnvägsnätet i Europa börjar uppnå en sådan volym att det innebär ökade möjligheter för järnvägstransporter. Tillväxten är positiv främst på grund av handelsvaror och bulklaster, men också på grund av ett ökande miljömedvetande de senaste fem åren. Att ytterligare utveckla internationella fraktkorridorer är dock en viktig fråga för tågnäringen anser Vipin Sharma. Potentialen finns där. Den alltmer globaliserade ekonomin och handelsutbytet på regional nivå öppnar nya möjligheter för en internationell tågtransport-marknad. TEXT: Maria Larsson Vipin Sharma, Deputy Director General, UIC, talar under mässans huvudseminarie onsdag 9 oktober. 14 Future Transport

15 När behovet är som störst är SweMaint som närmast VÄLKOMMEN TILL MONTER B03:60 PÅ NORDIC RAIL Med 9 verkstäder, 30 mobila servicefordon och lager hållning av färdiga utbyteshjul på 30 olika platser i landet erbjuder vi snabb och effektiv hjälp med hjul byten, reparationer och övrig service. Anlita SweMaint ett bra sätt att spara tid och pengar. SweMaint och Gävle Godsvagnservice ingår i Kockums Industrier. Utbyvägen Göteborg Tel Fax swemaint205x71_2007.indd TrainDrivers_205x71.indd Future Transport 15

16 Götalandsbanan Ostlänken Götalandsbanan är ett av Sveriges viktigaste samhällsbyggnadsprojekt Det spännande arbetet kring Götalandsbanan delen Borås, Jönköping, Linköping, som sedan 2005 fått en nystart i och med samarbetet mellan kommuner och regioner med särskilt intresse i sträckan Göteborg-Linköping, har nu resulterat i en färdig idéstudierapport. Studien sätter syftet med, och effekterna av, Götalandsbanan i ett sammanhang som tydligt visar att en höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Stockholm är ett av Sveriges viktigaste projekt för samhällsutveckling, näringsliv och klimat. Idén som först tog form i mitten av 80-talet har åter hamnat högt på agendan hos de kommuner som angränsar sträckningen sedan Banverkets plan för framtida investeringar Framtidplan för Järnvägen tydliggjort Götalandsbanan som ett framtidsprojekt. Banan blir den viktigaste delen i ett framtida svenskt järnvägssystem. Ett pärlband av starka stadsregioner Tanken är lika enkel som genial. Framtidens järnväg går genom de folktätaste stråken och förser största möjliga marknad med effektiva persontransporter. Sett till befolkningens struktur i inlandet är därför den naturliga dragningen mellan Göteborg och Stockholm via Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping. Längs denna korridor är förutsättningarna unika för att skapa ett pärlband av starka stadsregioner. Inom tre timmars resväg sammanbinds 3,5 miljoner människor vilket skapar större och tätare regioner och förutsättningar för ekonomisk tillväxt och en positiv näringslivsutveckling. Den fulla nyttan av Götalandsbanan som samhällsutvecklingsprojekt får man således bara med hela sträckan fullt utbyggd. I framtiden ställer vi högre krav Det handlar om att skapa goda förutsättningar för näringslivet, ökad frihet för individen genom regionförstoring och inte minst positiv inverkan på klimatoch miljöfrågor, säger Bertil Gustafsson, Utvecklingsdirektör i Jönköpings Kommun, som är projektledare för Götalandsbanan delen Borås, Jönköping, Linköping. Vi ser en framtid där människor ställer höga krav på sin livskvalitet och sitt sociala nätverk och inte nödvändigtvis bosätter sig där jobben finns utan väljer livsmiljö enligt andra parametrar. Då måste det bli möjligt att bo i en stad som Jönköping men kanske arbeta i Göteborg och Borås eller Linköping och Norrköping eller vice versa utan alltför tidskrävande pendling. Enligt Bertil Gustafsson är järnvägen en nyckel i det framtida samhällsbyggandet. Våra krav på vår rörlighet måste integreras med våra krav på boende och arbete och i detta sammanhang är järnvägen en uthållig, ekonomisk och miljömässig lösning. Ett intensivt arbete pågår Projektet är ett samarbete mellan Jönköpings, Ulricehamns, Tranås och Anebys Kommun, Borås Stad, Göteborgsregionen, Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Jönköping, Sjuhäradsbygdens Kommunalförbund samt Europakorridoren. Målet är att nå Banverkets beskrivning om en full utbyggnad redan år 2020 istället för Ett intensivt arbete pågår redan för övriga delar av Götalandsbanan såsom Ostlänken (delen Linköping Stockholm) samt delen Borås-Göteborg. Banverket är adjungerat till projektet och kanslifunktionen för Götalandsbanan delen Borås, Jönköping, Linköping finns i Jönköping. Kommunalrådet Ann-Mari Nilsson (c) är styrgruppens ordförande. TEXT: JOACIM SJÖKVIST Götalandsbanan diskuteras vid tre tillfällen under Elmia Nordic Rail/Elmia Future Transport tisdagen 9 oktober: kl 13.00, kl samt kl Future Transport