Bredband för funktionshindrade

Transkript

1 DATUM DIARIENUMMER 30 maj Bredband för funktionshindrade

2

3 Huvudrapport Förord Post- och telestyrelsen, PTS, har haft regeringens uppdrag att utreda och lämna förslag till utformning av försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet som kräver hög överföringskapacitet, bredband. En referensgrupp med representanter för ett antal handikapporganisationer, Hjälpmedelsinstitutet, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet samt myndigheter har löpande tagit del i utredningsarbetet. PTS har anlitat Ulf Keijer, KTH, som utredningsman för uppdraget. Jan Persson, Linköpings universitet, har svarat för den värderingsmodell som avses tillämpas i genomförandefasen av projektet. Denna rapport finns att tillgå på PTS hemsida, i såväl Word- som pdf-format. Själva rapporten utan bilagor framställs dessutom i ett format med större typsnitt och distribueras på begäran till organisationer med synskadade personer. Ansvarig för utredningen från PTS sida har varit Alf Tengström. Post- och telestyrelsen 3

4 Huvudrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppdraget Utgångspunkter och uppgifter Arbetets uppläggning och genomförande 8 3 Idéfasen Förfrågan och idégivare Inkomna förslag 10 4 Värderingsmodell Produkters och tjänsters nytta En modell för nyttor Tillämpning på projektförslagen 12 5 Villkor och förutsättningar för försöken i övrigt Värderingsparametrar Medverkan av teleoperatörer och tillverkare 15 6 Analysfasen Bearbetning av inkomna förslag Framtagning av genomförbara förslag Modell för beskrivning av projektförslagen Kriterier för slutligt val av förslag 19 7 Överväganden och förslag Genomgång av genomförbara men ej prioriterade förslag Förslag till försök Struktur för genomförande Tidplan för genomförande Kostnader Utvärdering av försöken Redovisning av vissa frågor i uppdraget 33 Bilaga 1: Förfrågan om förslag Bilaga 2: Förslagsställare i idéfasen Bilaga 3: Förslag i idéfasen Bilaga 4: Projektförslag i sammanfattning Bilaga 5: Analysfasen Resultat och förslag Post- och telestyrelsen 4

5 Huvudrapport 1 Sammanfattning Post- och telestyrelsen, PTS, fick den 19 oktober 2000 uppdraget av regeringen att utreda och lämna förslag till utformning av försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet som kräver hög överföringskapacitet. Projektet, som kan karaktäriseras som en relativt djupgående förstudie, har bedrivits i en idéfas, en analysfas och en förslagsfas. Idéfasen omfattade en förfrågan till ett antal enskilda personer, institutioner, företag och handikapporganisationer om förslag till tillämpningar av bredbandsöverföring till nytta för olika grupper av funktionshindrade. Ett 30-tal förslag kom in med närmare 90 detaljförslag. I analysfasen bearbetades förslagen och strukturerades efter hand i elva projektförslag. Dessa förslag analyserades sedan i detalj och värderades utifrån ett antal kriterier. I förslagsfasen gjordes en total värdering utifrån följande uppställda projektmål: tillgodose ett brett spektrum av funktionshindrade tillgodose små grupper funktionshindrade med särskilda behov tillgodose i övrigt eftersatta grupper omfatta såväl utbildning som arbetsliv och vardagsliv understödja begreppet Design-for-All pröva mobilt bredband för funktionshindrade pröva bredband med olika modalitet realtidsvideo/stora krav på överföringskapacitet. Följande sex förslag föreslås för genomförande: bredband för dövblinda servicecentral bredband för intellektuellt funktionshindrade daglig information och kommunikation bredband för synskadade distribution av digitala talböcker till högskolestudenter mobilt bredband för funktionshindrade olika tillämpningar utbildning på distans av funktionshindrade olika utbildningsanordnare konsultation av expertis arbetsvägledning och kompetensutveckling. Utredningen har syftat till att ta fram förslag till försök baserade på komponenter, system och tjänsteinnehåll som kan beräknas vara tillgängliga inom cirka ett år från utredningens avlämnande. Försök med mobilt bredband genomförs när förutsättningarna för detta föreligger. I första hand avser försöken att belysa värdet av bredbandskommunikation i olika tillämpningar. Förslag som innebär mer omfattande nyutveckling av specifika tekniklösningar har undvikits. För ett framgångsrikt genomförande av förslagen till försök krävs ett starkt engagemang av berörda organisationer på handikapp- Post- och telestyrelsen 5

6 Huvudrapport området, främst med att rekrytera lämpliga deltagare i försöken och sedan att ge dessa fullt stöd under försökens genomförande. En värderingsmodell av förslagens nytta/värde för berörd målgrupp har tagits fram baserad på ett arbete inom WHO. Denna modell avses tillämpas och utvärderas i samband med att de föreslagna försöken genomförs praktiskt. Post- och telestyrelsen 6

7 Huvudrapport 2 Uppdraget 2.1 Utgångspunkter och uppgifter Regeringen beslöt att uppdra åt Post- och telestyrelsen, PTS, att med utgångspunkt i till beslutet fogade riktlinjer, utreda och lämna förslag till utformning av försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. I beslutet redovisar regeringen bakgrunden till beslutet. I prop. (1999/2000:86) Ett informationssamhälle för alla gjorde regeringen bedömningen att fortsatta insatser bör göras för utveckling och kompetensutveckling vad gäller IT för funktionshindrade. Nya tjänster och avancerade produkter inom IT-området måste göras tillgängliga och användbara för alla. Regeringen betonade särskilt att en försöksverksamhet för personer med funktionshinder bör inledas avseende möjligheten till förbättrade levnadsvillkor med hjälp av produkter och tjänster som kräver hög överföringskapacitet inom telekommunikationsområdet. Regeringen förklarade vidare att Hjälpmedelsinstitutet har utvecklat ett handlingsprogram för IT för funktionshindrade och äldre för åren , som nu håller på att förverkligas. Eftersom den nu föreslagna försöksverksamheten syftar till att komplettera denna verksamhet med särskilda insatser för att utnyttja den nya tekniken inom området hög överföringshastighet, bör PTS i denna fråga samarbeta med Hjälpmedelsinstitutet. Av regeringens riktlinjer för utredningsuppdraget framgår att PTS skall genom en förstudie utforma förslag till hur försöksverksamheten skall bedrivas och vad den skall omfatta. Kostnaden för försöksverksamheten får ej överstiga 20 miljoner kronor. Ett skäl till detta inledande uppdrag är den osäkerhet som finns om vilka grupper som skulle ha bäst nytta av bredband och i vilken utsträckning det finns befintliga användbara tjänster och produkter på marknaden. I uppdraget ingår därför att redovisa: vilka grupper som skulle ha nytta av bredband, varför och till vad utformning av metod för att följa upp och utvärdera vad stödet innebär för de funktionshindrade en bedömning av den nytta tillgängligheten av bredband medför vilka praktiska och tekniska förutsättningar som måste vara uppfyllda för tillgänglighet och god effekt på vilket sätt generell tillgänglighet (Design-for-All) kan utnyttjas och vilka speciella anpassningar som krävs i de fall den generella tillgängligheten inte är tillräcklig vilka driftförutsättningar som bedöms komma att föreligga bland annat i form av IT-stöd och extra kostnader för den enskilde Post- och telestyrelsen 7

8 Huvudrapport arbetsdelning mellan myndigheter och näringsliv. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni En första avrapportering till regeringen om tolkningen av uppdraget, arbetsformerna och studiens inriktning gjordes den 30 november Regeringen angav i sina riktlinjer att en referensgrupp för utredningen skall följa arbetet. En sådan grupp har också utsetts. Gruppen har haft följande sammansättning: Lars-Ove Arnesson, Synskadades Riksförbund, SRF Jan Olof Bergold, Hörselskadades Riksförbund, HRF Jan Breding, Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS Anna-Karin Gullberg, Socialstyrelsen Sören Hansson, Hjälpmedelsinstitutet Johan Hedrén, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, SDU Stig Kjellberg, Sveriges Dövas Riksförbund, SDR Pelle Kölhed, Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO Per-Olov Nylander, Svenska Kommunförbundet Stig Wintzer, Landstingsförbundet. Gruppen har haft fyra sammanträden och successivt tagit del av det pågående utredningsarbetet och i samband med detta också lämnat synpunkter på arbetet i olika avseenden. Ett samarbete har också skett med de projektansvariga för det pågående forskningsprojektet för en samhällsekonomisk utvärdering av tjänster för personer med funktionshinder vid Centrum för Medicinsk Teknik, Linköpings universitet. 2.2 Arbetets uppläggning och genomförande PTS skall lämna förslag till försöksverksamhet, som skall kunna starta tämligen omgående efter beslut. Det betyder att de produkter och tjänster som skall prövas måste finnas tillgängliga inom högst ett år, räknat från juni Föreslagna försök skall omfatta tillämpningar som kräver tillgång till datakommunikation med hög överföringskapacitet. Som undre gräns sätts 300 kbit/s som överföringshastighet i båda riktningarna; uppåt sätts ingen begränsning. I förstudiens idéfas sätts inga begränsningar på möjliga applikationer. Såväl arbetsliv och utbildning som hemmiljö kan omfattas. Stor vikt läggs vid uppföljning av försöken. Ett förslag till metod för detta skall lämnas i samband med att förstudien avrapporteras. Kostnaderna för försöken får maximalt uppgå till 20 miljoner kronor. En utgångspunkt är att de verksamheter som uppvisar stor nytta i förhållande till kostnaderna för samhälle och individ skall kunna permanentas och utgöra en grund för utveckling av IT för funktionshindrade inom arbetslivet, skolan och hemmiljön. Detta innebär dock inte något ställningstagande i utredningen beträffande en permanentning av de tjänster som görs till föremål för försök. Försöken bedrivs Post- och telestyrelsen 8

9 Huvudrapport självständigt och utvärderas i sitt sammanhang. Frågor om eventuell permanentning av vissa tjänster hanteras i annan ordning. Arbetet har följt en på förhand uppgjord tidplan som omfattat fyra faser: planeringsfasen idéfasen analysfasen överväganden och utarbetande av slutligt förslag. Referensgruppens sammanträden har sammanfallit med övergången från en fas till en annan. För genomförande av arbetet har PTS anlitat den adjungerade professorn vid KTH, Ulf Keijer. Professor Jan Persson, Linköpings universitet har bidragit i den del som avser frågor om utvärdering av förslagens samhällsekonomiska värde/ nytta och metodik för detta vid försökens genomförande. Ett antal personer i en expertgrupp har engagerats vid två tillfällen i samband med övergången från idéfasen till analysfasen. Uppdraget har getts beteckningen Bredband för funktionshindrade som används genomgående i denna rapport. Post- och telestyrelsen 9

10 Huvudrapport 3 Idéfasen 3.1 Förfrågan och idégivare En förfrågan om förslag till lämpliga försök med bredband för funktionshindrade skickades ut till en bred grupp personer med olika bakgrund och förankring i olika verksamheter. Personerna bedömdes ha aktuella kunskaper och/eller innovativa idéer om funktionshinder, IT och utvecklingen på telekommunikationsområdet. Utformningen av förfrågan framgår av bilaga 1. Handikapporganisationer och dessa närstående enskilda personer eller mindre företag, myndigheter, högskolor och institut, samt tjänsteföretag och produktbolag inom hjälpmedelsområdet utgjorde huvuddelen av de tillfrågade. I detta skede har användarperspektivet stått i fokus. Teleoperatörerna och telekomföretagen kommer in senare i samband med uppläggning och detaljplanering av försöken. Dessa företag blir även intressanta partner i en genomförandefas. Sammanlagt ett drygt trettiotal personer lämnade någon form av svar på förfrågan, se bilaga 2. Svarstiden var kort, cirka två veckor, främst beroende på att tidplanen för hela utredningen var snäv. Arbetet med strukturering och analys av inkommande svar bedömdes fordra den största insatsen. Tid för detta måste reserveras. Den korta svarstiden synes dock inte ha medfört bristande respons. Som framgår nedan erhölls ett stort antal svar med ett mycket stort antal förslag till intressanta tillämpningar av bredband för funktionshindrade. 3.2 Inkomna förslag Bland de cirka 30 förslag som kom in kunde totalt närmare 90 detaljförslag identifieras. Flera förslag var givetvis överlappande, men förslagen har genomgående bedömts syfta till att i olika avseenden förbättra och underlätta tillvaron för målgruppen för uppdraget, dvs. funktionshindrade i olika livssituationer. Sjukvård och medicinsk rehabilitering var däremot knappast alls representerat i förslagen, vilket i och för sig heller inte var målet för studien. Den medicinska sidan och kopplingen till sjukvården har ytterligare ett antal dimensioner som inte innefattas i uppdraget och studiens uppläggning. Post- och telestyrelsen 10

11 Huvudrapport 4 Värderingsmodell 4.1 Produkters och tjänsters nytta En föreslagen produkt eller tjänst skall vara till nytta för den funktionshindrade och eventuellt för närstående. Nytta kan hänföras till personernas väsentliga livsområden och avse förbättrade möjligheter till aktiviteter och delaktighet. Mål för försöksverksamhetens förslag bör vara att möjliggöra eller underlätta sådana aktiviteter. Väsentliga livsområden är här privat- och familjeliv, skola och utbildning och arbetsliv. Värdet i ett förslag ligger i hur väl det kan tillgodose för individen viktiga önskningar och mål. För samhället kan konsekvenser i form av såväl kostnader som vinster erhållas. För vissa aktörer fås en ökad resursförbrukning, för andra kan kostnaderna minska till exempel vid minskat behov av social omsorg och vid ökade möjligheter till arbetsutövning, vilket leder till produktionsvinster. Den samhällsekonomiska analysen syftar till att belysa dels vilken nytta för individen som produkten eller tjänsten skapar, dels vilka kostnader som uppstår för olika samhällsaktörer såväl som för den enskilde. Balansen mellan nytta och kostnad är väsentlig för att ge information om projektets angelägenhet för samhällsfinansiering; är kostnaden hög i relation till nyttovinst bör kanhända andra projekt prioriteras. Vid bedömning av projektförslagen ligger tyngdpunkten på vilket utfall (vilken nytta) som uppstår för individen. I utvärderingen av försöksverksamheten planeras noggrannare analyser av kostnader och effekter, baserat på empiriska data som insamlas under försöken. Vidare planeras en processtudie av försöken som avses ge en bedömning av kvalitet och brukartillfredsställelse. 4.2 En modell för nyttor Bedömning av projektförslagens nytta för brukaren baseras på vilka konsekvenser funktionsnedsättningar har för individen och hur dessa konsekvenser förändras genom den produkt eller tjänst som kommer till utnyttjande genom förslaget. Nytta hänförs till betydelse inom viktiga livsområden såsom hem- och familjeliv, fritid, skola och utbildning och arbetsliv. Det är önskvärt att se till en helhetsbedömning av brukarens egen uppfattning om sin livskvalitet. Olika synsätt har genom åren lagts på konsekvenser av funktionsnedsättning. Den modell vi har valt vid bedömning av projektförslagen är WHO:s klassificering ICIDH-2 (Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, WHO December 2000), vilken är en utveckling av tidigare klassificering (ICIDH) från Denna klassificering ger en gedigen grund med bred acceptans för att ge förståelse för hur funktionshinder ger upphov till begränsningar i livssituationer och ger ett gemensamt språk att beskriva hälsorelaterade tillstånd. Klassificeringen är därmed också värdefull när det gäller att göra jämförelser mellan verksamheter, åtgärder och produkter. Post- och telestyrelsen 11

12 Huvudrapport I klassificeringen ICIDH-2 har full hänsyn tagits till att en persons funktionstillstånd utgör ett komplext förhållande mellan å ena sidan kroppsliga funktioner, aktivitet och delaktighet, och å andra sidan miljöfaktorer till vilka räknas omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Med aktivitet avses här utförande av en uppgift; delaktighet avser engagemang i olika livssituationer. Aktivitet och delaktighet kan hänföras till livsområden, som i klassifikationen beskrivs som nio domäner: 1. Lärande och att tillämpa kunskap. 2. Allmänna uppgifter och krav. 3. Kommunikation. 4. Förflyttning. 5. Egenvård. 6. Hemliv. 7. Mellanmänskliga relationer. 8. Större livsområden (utbildning, arbete, ekonomi och försörjning). 9. Samhälle, socialt och medborgerligt liv. Konsekvenser av funktionsnedsättning bör således ses som restriktioner i aktivitet och delaktighet inom en eller flera av dessa domäner, och inte som snävare funktionsrelaterade termer. Inom var och en av ovanstående domäner identifieras i klassifikationen undergrupper, och inom varje undergrupp ytterligare undergrupper osv. I användning av klassifikationen ges därmed möjlighet att ge, om man så önskar, en tämligen precis identifiering av aspekter på olika (hälso-)tillstånd. Detta kan vara önskvärt om man till exempel följer en specifik tjänst över tiden. 4.3 Tillämpning på projektförslagen Vid bedömning av förslagen har den nyttovinst som individerna tillgodogörs genom projektförslaget uppskattats enligt följande. Nyttovinst har bedömts utifrån de nio domänerna i ICIDH-2. Inom varje domän har väsentliga områden identifierats med ledning av förteckningar över domäner och undergrupper (International Classification of Functioning, Disability and Health, Prefinal Draft, December 2000, WHO, Geneva, sid ). Brukarens möjligheter med avseende på aktiviteter och delaktighet har skattats för två tänkta situationer: i avsaknad av den föreslagna produkten eller tjänsten med den föreslagna produkten eller tjänsten tillgänglig. Det sammanlagda värdet av förslaget har angivits som skillnaden mellan dessa två nyttoskattningar, vilket ger ett mått på förslagets mervärde. Vid bedömningarna har den sjugradiga skalan i avsnitt 5.1 använts. Differensen mellan de två skattningarna kan teoretiskt maximalt uppgå till tre plus (+++). Vi har funnit det tillräckligt i den aktuella bedömningen av projektförslag att stanna på den angivna domännivån, även om preciseringar på undernivåerna givit viss ledning i övervägandena. I bedömningen av den följande försöksverksam- Post- och telestyrelsen 12

13 Huvudrapport heten skall en noggrannare analys av såväl kostnader som nyttor genomföras genom löpande uppföljning under verksamhetens gång (se avsnitt 7.6). Post- och telestyrelsen 13

14 Huvudrapport 5 Villkor och förutsättningar för försöken i övrigt 5.1 Värderingsparametrar Värdet av bredband för funktionshindrade har i denna förstudie prövats utifrån två skilda utgångspunkter med olika värderingskriterier. Den ena utgångspunkten är de olika förslagens värde i ett fortvarighetstillstånd. Vad blir värdet/nyttan för berörd grupp med visst funktionshinder om den tjänst som förslaget avser införs och säkerställs långsiktigt? Detta är grundförutsättningen för den värderingsmodell som beskrivits i föregående avsnitt. Den andra utgångspunkten är att försök skall genomföras och försöken bör i möjligaste mån kunna genomföras framgångsrikt. Försöken skall belysa användning av bredband för funktionshindrade. Lämpliga försöksbetingelser blir alltså ett nödvändigt villkor för det eller de försök som slutligt föreslås. Följande värderingsparametrar har därmed tagits fram. Den första utgångspunkten har således ett enda kriterium: Värde/nytta för målgruppen enligt ICIDH-2. Före försöken blir bedömningen på denna punkt osäker. Vid försökens genomförande kommer detta bli en viktig punkt att klarlägga. En bedömning av den funktionshindrades möjlighet till aktivitet respektive delaktighet i verksamheter i sin omgivning skall då göras. Detta sker dels i en situation då den tilltänkta tjänsten inte är tillgänglig och dels då tjänsten är införd. Värdet av tjänsten relateras till (värde)differensen mellan dessa två situationer. För den andra utgångspunkten (lämpliga försöksbetingelser) har följande fyra kriterier valts: Angelägenhetsgrad för berörd grupp. Allmän nytta expanderbarhet. Möjlighet att etablera en bra provmiljö och provorganisation. Tillgänglighet för genomförande av prov. Det första kriteriet avser särskilt att säkerställa att även små handikappgruppers behov beaktas. Det andra avser en bedömning av hur väl förslaget är anpassat till begreppet Design-for-All, och därmed är attraktivt för många andra användare utöver den direkta målgruppen för försöket. Det tredje kriteriet är avgörande för att överhuvudtaget på ett relativt säkert sätt etablera goda försöksbetingelser för den aktuella gruppen, rekrytera lämpliga försökspersoner och stimulera och bevaka användningen av de tjänster som försöken erbjuder. Det sista kriteriet avser närmast en bedömning om tekniklösningar och tjänsteinnehåll för försöken är tillgängliga när försöken planeras påbörjas sommaren En sjugradig skala har använts för att bedöma de olika förslagens värde/nytta och genomförbarhet enligt nedanstående tabell: Post- och telestyrelsen 14

15 Huvudrapport - otillfredsställande/klart negativt (-) tveksamt/negativt o osäkert/neutralt/oklart (+) svagt positivt/viss möjlighet + positivt/möjligt (++) starkt positivt/ganska säkert ++ mycket positivt/säkert Det finns ett subjektivt inslag i värderingen. I huvudsak har dock diskussionen i arbetsgruppen begränsats till ett steg i skalan uppåt eller nedåt vid varje enskild bedömning. Kriterierna har sedan tillämpats vid bedömningen av framtagna förslag. 5.2 Medverkan av teleoperatörer och tillverkare Som framgått har teleoperatörer eller tillverkare inom telekomområdet inte deltagit i utvecklingen av förslagen. Dessa aktörer bedöms dock få en stor betydelse vid försökens genomförande och är också viktiga samarbetspartner i den mån försöken i oförändrad eller modifierad form vidareförs till permanenta tjänster för olika grupper av funktionshindrade. En viktig uppgift, med syfte att gagna såväl de funktionshindrade som samhällets intresse att underlätta för utbyggnaden av infrastruktur i form av bredband, är att skapa förutsättningar för möjliga partnerskap mellan aktörer verksamma på marknaden och de samhällsintressen som sammanfaller med operatörernas och produktföretagens intresse för utveckling mot den allmänna marknaden. En aspekt att beakta i det sammanhanget är att matcha existerande etableringar av bredband för olika operatörer med de platser där de funktionshindrade finns eller där försöken i övrigt är tänkta att genomföras. Det är angeläget ur samhällssynpunkt att flera bredbandsoperatörer skall kunna finna det intressant att delta i de försök som föreslås i denna utredning. I omedelbar anslutning till att denna rapport avlämnas kommer PTS samla större aktörer för information om projektets syfte, innehåll och planerade fortsättning. Post- och telestyrelsen 15

16 Huvudrapport 6 Analysfasen 6.1 Bearbetning av inkomna förslag Inkomna förslag under idéfasen har inledningsvis strukturerats i preliminära kategorier med hänsyn till bredbandsutnyttjande och tillämpningsområde. En expertgrupp representerande olika kunskapsområden när det gäller funktionshinder och telekom har biträtt i analysfasens inledning. Förslagen har sedan sorterats så att likartade förslag förts samman i grupper. Därigenom har undersökts om förslagen också kan utgöra grund för lämpliga projekt för genomförande. En del förslag har redan i detta skede avförts, inte för att de inte är intressanta och med all säkerhet motsvarar något behov eller intresse hos någon eller några i målgruppen, utan för att de representerar något udda förslag där man utan närmare analys kan konstatera att de skulle medföra en utveckling som i tid och kostnader inte ryms inom ramen för uppdraget. Vissa förslag har också lagts åt sidan därför att de uppenbarligen inte faller inom ramen för den tolkning av uppdraget som nämndes inledningsvis. Kvarstående förslag, ett drygt femtiotal, har sedan sammanförts i en struktur och hänförts till projekt som har bedömts kunna genomföras, se bilaga 4. I bilagan redovisas elva förslag översiktligt med referens till inkomna förslag. 6.2 Framtagning av genomförbara förslag Arbetet med att ta fram intressanta förslag har bedrivits utifrån följande utgångspunkter. Förslagen skall ha relevans för målgruppen samtidigt som bredbandsförbindelse är av väsentlig betydelse för genomförandet. I övrigt skall förslagen kunna genomföras med teknik som bedöms finnas tillgänglig medio Olika alternativ att klassificera förslagen övervägdes. Av flera skäl visade det sig lämpligast att gruppera förslagen med avseende på funktionshinder. Vid genomförande av försöken kommer det vara nödvändigt att stödja sig på de funktionshindrades organisationer och de fria aktörer som i stor utsträckning har sin verksamhet riktad mot dessa. I det sammanhanget är en indelning med avseende på funktionshinder lämplig. En sådan indelning svarar också mot formuleringarna i uppdraget, bland annat vilka grupper av funktionshinder som skulle kunna ha (mest) nytta av bredband. Å andra sidan visar det sig att flera olika grupper av funktionshindrade kan ha nytta av ett visst givet förslag och att förslagen därför också med viss fördel hade kunnat strukturerats efter principiell tekniklösning, se även begreppet generisk lösning nedan. Något förslag, Mobilt bredband för funktionshindrade, har denna karaktär, men även det förslaget kommer i genomförandefasen delas upp i delprojekt som hänför sig till olika grupper av funktionshindrade, se även avsnitt 7.3. Post- och telestyrelsen 16

17 Huvudrapport Olika idéförslag omformulerades till nyckelord eller korta rubriker och hänfördes till tänkbara projekt. På detta sätt togs elva förslag fram i detalj, se bilaga 4. Förslagen var följande: 1.1 Bredband för dövblinda Servicecentral 2.1 Bredband för intellektuellt funktionshindrade Daglig information och kommunikation 2.2 Bredband för intellektuellt funktionshindrade Förenklad nyhetsförmedling m.m. 3.1 Videonärvaro för rörelsehindrade Olika tillämpningar 4.1 Bredband för synskadade Beskrivningstjänst 4.2 Bredband för synskadade Distribution av digitala talböcker till högskolestudenter 5.1 Mobilt bredband för funktionshindrade Olika tillämpningar 6.1 Bredband för rörelsehindrade i arbetslivet Videokommunikation 7.1 Rörelsehindrade flera deltagare Nätverksmöten 8.1 Utbildning på distans av funktionshindrade Olika utbildningsanordnare 9.1 Konsultation av expertis Arbetsvägledning och kompetensutveckling I bilaga 4 finns ett antal idéförslag angivna som inte direkt hänförts till något av de elva projekten. Dessa förslag är angivna med skuggad bakgrund och har beaktats i urvalsprocessen men har inte direkt kunnat användas för att definiera något projektförslag. 6.3 Modell för beskrivning av projektförslagen De elva förslagen har getts en utförlig beskrivning för slutligt ställningstagande. De är beskrivna enligt följande modell; se också bilaga 5 där samtliga slutligt föreslagna projekt är redovisade på detta sätt. Projektförslag Projektförslaget har en rubrik, till exempel Bredband för dövblinda Servicecentral och en nummerbeteckning som definierats under arbetet, exempelvis 1.1. Vidare har en referens till ett eller flera ursprungliga förslag som dels direkt återfinns i bilaga 4, dels kan återfinnas i det insamlade idématerialet, bilaga 3. I det här fallet projekt 1.1 finns bara en sådan referens och den har texten Servicecentral för dövblinda. Dessutom ges i rubrikavsnittet vilken huvudsaklig grupp försöket vänder sig till, här Dövblinda med god punktläsningsförmåga. Ett bedömt antal funktionshindrade, som skulle kunna ha nytta av tjänsten anges också. Den siffran är dock osäker och skall endast ses som en indikation och ett jämförelsetal mellan de olika försökens målgrupper i stort. Post- och telestyrelsen 17

18 Huvudrapport Beskrivning och preliminär specifikation Avsnittet ger översikt av förslagets bakgrund och motiv samt dess uppläggning och genomförande i följande punkter. Allmän beskrivning av förslaget i tillämpning. Här ges en bakgrund och beskrivning av förslaget, hur en tjänst med denna inriktning avses utformas samt vilket problem det löser för den funktionshindrade. Användarfokus Här anges förslaget kärna ur användarens synpunkt och utgångspunkten för den värdering av värde/nytta för den funktionshindrade som skall ske vid försöken. Förslagets principiella innehåll I denna punkt beskrivs tjänsten principiella innehåll med angivande av karaktäristiska funktioner som måste lösas för att den avsedda tjänsten skall fungera som helhet. Generisk lösning Här ges anvisning om förslagets huvuddelar i termer av kommunikation, servicetjänster, utrustning m m som erfordras för att den avsedda tjänsten för den funktionshindrade skall fungera som helhet. Anvisningarna ges i allmänna (generiska) termer, dvs. utan att direkt referera till ett visst försök, viss försöksplats eller viss användare. Lösning för genomförande av försöket Här ges en relativt utförlig beskrivning av det föreslagna försöket för den aktuella tjänsten. Den kommer att utgöra utgångspunkten för en tekniskt/ funktionell kravspecifikation för de försök som sedan kommer att sättas igång. Beskrivningen sker i följande termer. Den blir starkt beroende av var, hur och med vilka personer och organisationer försöket föreslås genomföras. Som exempel finns för projektförslag 1.1 följande punkter: Försöksgrupp, dock utan att i detta skede ange vilka personer som ingår i försöket. Servicecentral. Bredbandsförbindelse. Teknisk utrustning hos försökspersonen. Teknisk utrustning hos servicecentralen. Drift- och underhållssystem. Denna punkt vidareutvecklas i det senare arbetet med den tekniska kravspecifikationen. Serviceorganisation för föreslaget försök Här anges förslag till serviceorganisation för försöket. Som tidigare framhållits spelar det stor roll för förslagen att en sådan organisation kan identifieras och kan ta på sig rollen under försöksperioden. I vissa fall kan inte organisationen pekas ut definitivt men då anges olika alternativ. Post- och telestyrelsen 18

19 Huvudrapport Genomförande Under denna rubrik görs en preliminär bedömning av hur försöken kan genomföras. Särskilt anges viktiga synpunkter som bör föras vidare till genomförandet. Värdering av förslaget Under denna rubrik görs en värdering av förslaget enligt den modell som har redovisats i avsnitt 5.1. Sammanfattande synpunkter En kort sammanfattning och slutomdöme avslutar beskrivningen av förslaget. 6.4 Kriterier för slutligt val av förslag Kriterier för val av förslag framgår dels av redovisningen ovan, avsnitt 5 och i tillämpning också av avsnitt 6.3. Man kan dock inte lägga avgörande vikt vid ett visst kriterium eller räkna samman dem i en summa för varje projekt och sedan jämföra projektsummorna. Snarare tjänar bedömningen till att fästa uppmärksamheten på förslagens olika aspekter och därmed undvika förslag med onödigt lågt värde eller med ett komplicerat genomförande. På ett övergripande plan finns de krav och uppgifter som är formulerade i regeringsuppdraget, se avsnitt 2. I linje med detta har ytterligare några kriterier formulerats som är angelägna att uppfylla, och som de olika förslagen kan vägas mot. Således bör förslagen sammantagna kunna tillgodose ett brett spektrum av funktionshindrade många olika grupper tillgodose små grupper funktionshindrade med särskilda behov tillgodose i övrigt eftersatta grupper omfatta utbildning arbetslivet privatlivet understödja begreppet Design-for-All dvs. förslagen skall åtminstone till en övervägande del kunna expanderas till andra större grupper av användare pröva mobilt bredband för funktionshindrade pröva bredband med olika modalitet realtidsvideo/stora krav på överföringskapacitet. Post- och telestyrelsen 19

20 Huvudrapport 7 Överväganden och förslag Med utgångspunkt från kriterierna som angetts i avsnitt 5 och 6 ovan har sedan de i avsnitt 6.2 angivna elva förslagen analyserats. Som framgått ovan har sex förslag därvid behållits i den slutliga bedömningen och fem förslag således lagts åt sidan. Detta innebär dock inte att förslagen i och för sig inte är intressanta ur de aspekter som är relevanta för utredningen. Det är helt enkelt så att de förslag som behållits på ett bättre sätt har bedömts uppfylla uppställda krav och önskemål. Med fördel skulle de nu icke prioriterade projekten kunna genomföras i ett annat sammanhang med annan finansiering, till exempel i forsknings/utvecklingsprojekt tillsammans med leverantörer som vill utveckla olika tjänster som nyttjar bredband. 7.1 Genomgång av genomförbara men ej prioriterade förslag I detta avsnitt diskuteras de fem projekt som nu lagts åt sidan medan i nästa avsnitt 7.2 en beskrivning sker av de återstående sex projekt som alltså föreslås genomföras. De fem förslagen behandlas i tur och ordning med den numrering som återfinns i avsnitt Bredband för intellektuellt funktionshindrade Förenklad nyhetsförmedling m.m. Två projekt, 2.1 och 2.2, har tagits fram med inriktning mot bredbandslösningar för intellektuellt funktionshindrade. Det är önskvärt att den stora gruppen intellektuellt funktionshindrade blir representerade i försöken. Här har valts att lägga det senare, dvs. 2.2, åt sidan främst på grund av följande skäl: Nyhetsförmedling sker ensidigt, så kallad down-stream, ned mot användaren ungefär som vid vanlig TV-sändning. Försök med denna inriktning har inte prioriterats. Ett stort arbete erfordras i projektet för att ta fram intressant informationsmaterial löpande varje dag. Därmed krävs en central funktion som kan vara mycket resurskrävande att upprätthålla under försökstiden. Detta bör undvikas. För att erhålla feed-back från försöksdeltagarna är det viktigt att deltagarnas egen aktivitet kan följas upp. Det gör man lättast i en verksamhet som aktivt bygger på kommunikation även från och mellan deltagarna vilket saknas i det aktuella förslaget. Projekt 2.1 behålls och redovisas i avsnitt 7.2 och i bilaga Videonärvaro för rörelsehindrade Olika tillämpningar Projektförslaget avser olika former av deltagande på avstånd när det gäller aktiviteter av olika slag såsom system för att följa undervisning i digital naturvård, deltagande i museibesök eller andra studiebesök, upplevelse av konstverk, skulptur och historiska föremål. Även detta har stort intresse och kan väl utvecklas i annat sammanhang. I jämförelse med andra förslag har det dock inte prioriterats, främst på följande grunder: Post- och telestyrelsen 20

21 Huvudrapport Den bredbandiga informationen sker ensidigt down-stream ned mot användaren. Den styrning som användaren behöver för att lokalisera objekt, vyer och personer kräver inte bredband. I första hand prioriteras dubbelriktat bredband, i andra hand bredband up-stream men ingetdera är aktuellt i detta förslag. Servicegivare, till exempel museer eller andra som har något intressant att visa måste ha färdigutvecklade system för detta om bredband skall kunna prövas. Det finns vissa exempel på det redan idag, dock i blygsam omfattning. Om fortsatt utveckling sker så sker detta för en större målgrupp, inte särskilt för funktionshindrade. De funktionshindrade kan sannolikt nyttja denna typ av tjänster om de väl blir erbjudna på marknaden. Det fordras ett mycket stort utbud av attraktiva sajter att besöka för att försöket skall bli intressant. Finns endast enstaka sajter blir projektet strax ointressant och när de flesta har besökt en viss sajt avtar snart aktiviteterna i ett sådant projekt. 4.1 Bredband för synskadade Beskrivningstjänst Tjänsten finns sedan tidigare etablerad i form av en faxtjänst där den synskadade kan faxa in ett dokument och sedan få det uppläst av en person på läscentralen. Med bredband skulle det vara möjligt att visa en rörlig bild, där den synskadade kan få text på burkar och matpaket uppläst, liksom frågor om egen klädsel, håret, och andra personliga yttre förhållande synade och beskrivna. Förslaget är intressant och skulle sannolikt kommit med om inte ett motsvarande förslag för dövblinda funnits med bland de prioriterade förslagen, förslag 1.1. Det har bedömts att om det i alla avseenden mer krävande försöket med dövblindgruppen genomförs, så kommer erfarenheterna direkt kunna överföras till gruppen synskadade. Förslag har också framförts om att kombinera de två grupperna av funktionshinder i ett sammanhållet försök. En viss försiktighet i detta avseende är dock bedömts vara tillrådlig. Det skulle kunna bli så att redan försöken med synskadade personer medför vissa inte helt triviala problem. Den mer komplicerade situationen för dövblinda personer skulle då kanske helt tappas bort, vilket skulle vara olyckligt. 6.1 Bredband för rörelsehindrade i arbetslivet Videokommunikation Inom detta område finns givetvis många intressanta tillämpningar, som kanske redan prövas vid arbetsrehabilitering inom arbetsmarknadsverket och försäkringskassan. Rent praktiskt har det dock funnits svårigheter att etablera ett projekt med mer generell räckvidd. Skälen för detta är bland annat följande: Timing. Att ta fram och etablera en arbetsplats för en funktionshindrad person kan inte planeras med en tidshorisont på upp till ett år. För arbetsgivaren, liksom för den arbetshindrade, finns ofta en akut situation som måste tas om hand relativt omgående. En plats som är aktuell vid en viss tidpunkt kanske inte kan påräknas om det dröjer ett halvår eller mer. Post- och telestyrelsen 21

22 Huvudrapport Varje arbetssituation, inte minst när det gäller rörelsehindrade, är unik det gäller arbetstagaren, arbetsuppgiften, arbetsplatsen och arbetsgivaren. Varje arbetsplats blir ett projekt. Fyra eller fem platser är ett minsta antal för att ett försök skall ge något generellt utslag vilket i sin tur medför att projektförslaget bedöms kunna ta oproportionerligt stor andel av tillgängliga resurser i anspråk vid ett genomförande. 7.1 Rörelsehindrade flera deltagare Nätverksmöten Detta projektförslag har haft olika förespråkare. Det kan ges delvis olika utformning beroende på syfte. Det vill möjliggöra spontan kommunikation mellan personer med likartade intressen eller problem, där video över bredband förstärker kommunikationen helt enkelt en med bild förstärkt telefoni, dvs. videotelefoni. Ett sådant försök kan arrangeras i varje grupp, även i grupper av funktionshindrade. Rent tekniskt/organisatoriskt prövas detta i ett av de prioriterade projektförslagen, 2.1 Bredband för intellektuellt funktionshindrade, se avsnitt 7.2 nedan. Vidare har föreslagits i referensgruppen att sådan videotelefoni prövas också i det prioriterade projektförslaget 8.1, Utbildning på distans av funktionshindrade. Rörelsehindrade bör därvid prioriteras. Därmed kommer den tekniska funktionen som sådan att prövas inom ramen för de samlade försöken, samtidigt som rörelsehindrade ges möjlighet att pröva denna funktion inom sin grupp. 7.2 Förslag till försök Efter ovanstående genomgång kvarstår sex förslag. Två av dessa förslag innebär separata delprojekt för olika grupper av funktionshinder. Samtliga sex förslag är utförligt redovisade i bilaga 5. I detta avsnitt ges endast en översiktlig redovisning; i övrigt hänvisas till bilagan. 1.1 Bredband för dövblinda Servicecentral Att vara dövblind innebär särskilda problem i vardagen, till exempel att läsa på ett matpaket eller en instruktion, leta efter något borttappat som rent faktiskt ligger synligt, eller helt enkelt se efter om man är snyggt och propert klädd. Att kommunicera med andra är ett allmänt problem för dövblinda. Detta kan ibland klaras upp med hjälp av en seende person, en personlig assistent, en anhörig eller någon annan som kan finnas till hands och som dessutom kan tolka en dövblind. Men sådana personer finns inte alltid tillgängliga och den personliga integriteten är svår att tillgodose generellt sett. Förslaget inriktar sig främst på att försöka kompensera bristande synfunktion även om handikappet som helhet också innebär hinder när det gäller hörsel och tal. Förslaget innebär att man som dövblind med hjälp av en videokamera och bredband med överföring av rörlig bild till en bemannad servicecentral kan visa upp sig själv eller ett föremål som visas på bildskärm på servicecentralen. Själva frågan måste också ställas vilket sker med hjälp av texttelefon eller bildtelefon. Skriftligt svarsmeddelande från servicecentralen sänds sedan tillbaka till den dövblinde som kan avläsa detta med hjälp av en så kallad punktläsrad. Post- och telestyrelsen 22

23 Huvudrapport För att kunna delta i försöket måste den dövblinde ha god punktläsningsförmåga. Dövblindgruppen är liten i Sverige totalt sett, cirka personer. Det antal som kan komma ifråga för försöket uppgår till cirka 50. Förslaget har dock även relevans för synskadade i allmänhet, se föregående avsnitt 7.1. Värderingen enligt avsnitt 4 och 5 har utfallit på följande sätt. Kriterier före efter diff el värde Kommentar Värde/nytta för målgruppen enligt ICIDH-2 o + + Väsentliga domäner: egenvård, hemliv, större livsområden (arbetsliv, skola) Angelägenhetsgrad för berörd grupp ++ Allmän nytta expanderbarhet ( Design-for-All ) o Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation + Tillgänglighet för genomförande av prov (+) Kostnad för att genomföra försöket/förslaget 2 3 MSEK Förslaget innehåller tekniska svårigheter, framför allt när det gäller placering av föremål för avläsning och detaljinstruktioner för detta visavi den dövblinde. Förslaget har, trots att det berör en liten grupp, ändå bedömts vara angeläget, framför allt för att bedöma nyttan/värdet av bredband för en typisk flerhandikappad grupp. 2.1 Bredband för intellektuellt funktionshindrade Daglig information och kommunikation Intellektuellt funktionshinder innebär väsentligen att personen har svårigheter att hantera abstrakta begrepp och sammanhang jämfört med personer utan sådant funktionshinder. En konsekvens av nedsatt abstraktionsförmåga är en begränsning i förmågan till kommunikation med andra människor; dels genom att det finns en övre gräns för abstraktionsnivån i de begrepp man kan förstå och hantera; dels genom att personer med en måttlig utvecklingsstörning saknar eller har en mycket begränsad förmåga att använda sig av skrivspråket. Denna begränsning i kommunikationsförmågan leder i sin tur lätt till en isolering till den egna privata sfären. En viktig del av stödet för den intellektuellt funktionshindrade utgörs därför av metoder som ger ökade kommunikationsmöjligheter. Datorteknikens multimediamöjligheter har därför inneburit ett avgörande resurstillskott för utvecklingen av denna typ av hjälpmedel. Kommunikation via det talade språket i direkt dialog är det effektivaste sättet för informationsöverföring för flertalet inom denna handikappgrupp. I en fjärrkommunikation finns även här i stor utsträckning behov av det stöd som kroppsspråk, betoning och uttal ger. En dubbelriktad videokommunikation med hög kvalitet är sålunda en viktig förutsättning för att en fjärrkommunikation för de utvecklingsstörda personerna skall fungera. Videokommunikationen bör medge överföring av stillbilder och kunna kombineras med tal. Post- och telestyrelsen 23

24 Huvudrapport En viktig fråga är om idéer och möjligheter till reflexion för den enskilde, något som i sin tur skapar behov av kommunikation, är tillräckliga för att en successivt ökande kommunikation som här föreslås skall komma till stånd. Detta kan dock bara utrönas genom studier och försök under längre tid. Viktigt för individerna är att det finns ett stort antal kommunikationspartner att välja mellan andra funktionshindrade, anhöriga och vänner i övrigt samt personal vid institutioner som den funktionshindrade tillhör. Projektförslaget syftar till att pröva dubbelriktad videokommunikation för spontan dialog mellan många användare i en sluten men utökningsbar grupp av användare. Dialogen omfattar vardagliga ting, nyheter på TV och andra nära ting som berör händelser och personer i den funktionshindrades närhet. För att säkerställa ett utbud av nyheter och information ingår en bemannad central funktion i försöket. Totalt sett är det en stor grupp som potentiellt kan vara berörd av den här typen av tjänst som projektförslaget representerar, lågt räknat minst personer, kanske så många som Förslaget har dock en mycket stor potential för expansion, långt över målgruppen för projektet. Projektförslaget har värderats enligt följande. Kriterier före efter diff el värde Kommentarer Värde/nytta för målgruppen enligt ICIDH Väsentliga domäner: egenvård, hemliv, mellanmänskliga relationer Angelägenhetsgrad för berörd grupp + Allmän nytta expanderbarhet ( Design-for-All ) ++ Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation (++) Tillgänglighet för genomförande av prov (+) Kostnad för att genomföra försöket/förslaget 2 3 MSEK Projektförslaget innebär att en generell teknik tillämpas på en stor grupp funktionshindrade. Den osäkerhet som finns rör graden av egen aktivitet som försökspersonerna kommer att kunna uppvisa. En central funktion säkerställer detta under försökets genomförande. Utvärderingen får ge svar på hur väl tjänsten accepteras och nyttjas av målgruppen för försöket. 4.2 Bredband för synskadade Distribution av digitala talböcker till högskolestudenter Digital distribution av talböcker blir på sikt billigare än den nuvarande via post och, framför allt, den gör talboksbeståndet tillgängligt på ett helt nytt sätt. De lokala biblioteken får genom tillgången till ett centralt digitalt talboksarkiv ett virtuellt bokbestånd, motsvarande de för närvarande analoga titlar som finns på talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. Den digitala distributionen fungerar så att de lokala biblioteken laddar ned talboksfilerna och framställer därefter fysiska utlåningsexemplar på cd-romskivor. Råkopior av aktuella tal- Post- och telestyrelsen 24

25 Huvudrapport böcker kan också göras tillgängliga för läsning on-line, som strömmande talböcker. Projektet avser bredband med mycket hög kapacitet down-stream ej realtid. Så tillvida skiljer det sig från de övriga projekten som bygger på dialogfunktion i realtid. Envägsöverföringskapaciteter i storleksordningen 5 Mbit/s är önskvärt. Den digitala distributionsformen föreslås här utvecklas mot läshandikappade högskolestudenter synskadade, dyslektiker och rörelsehindrade. Antalet berörda funktionshindrade högskolestudenter i Sverige uppgår för närvarande till cirka 550 personer. I förlängningen har ett mycket stort antal människor i Sverige nytta av denna tjänst, i princip alla som har behov av digitalt baserade läshjälpmedel. Kriterier före efter diff el värde Kommentarer Värde/nytta för målgruppen enligt ICIDH-2 o + + Väsentliga domäner: lärande och att tillämpa kunskap, kommunikation, större livsområden (utbildning) Angelägenhetsgrad för berörd grupp + Allmän nytta expanderbarhet ( Design-for-All ) (+) Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation (++) Tillgänglighet för genomförande av prov + Kostnad för att genomföra försöket/förslaget ~1 MSEK Projektet har en tydlig målgrupp och en organisation som redan är igång med liknande verksamhet. Tekniskt representerar projektförslaget en annorlunda tillämpning av bredbandstekniken än flertalet av de andra förslagen. 5.1 Mobilt bredband för funktionshindrade Olika tillämpningar Tjänsten syftar till att pröva mobilt dubbelriktat bredband för olika handikappgrupper när sådan tjänst är möjlig att pröva. Det är således för tidigt att nu i detalj specificera hur ett försök med mobilt bredband skall utformas. Varje grupp funktionshindrade prövar mobil telefoni efter egna förutsättningar och egna behov. Kravspecifikationer och testschema kommer att utarbetas för varje sådan grupp. Av flera skäl är det dock angeläget att ett försök med denna inriktning planeras och genomförs. De fördelar mobil kommunikation uppvisar jämfört med ett fast nät har tydligt visat sig när det gäller telefoni. Det finns ingen anledning att detta inte heller kommer att ske när det gäller bredbandskommunikation. För funktionshindrade finns många situationer där tillgång till exempelvis bildöverföring på den plats där man råkar befinna sig kan upplevas som oumbärlig. Ett exempel är behovet av teckenspråkstolkning för en döv person i vardagen, i livsmedelsbutiken, på banken, i biografkassan. En snabb uppkoppling till dövtolk Post- och telestyrelsen 25

26 Huvudrapport och ett problem, litet eller stort, kan snabbt redas ut. Andra grupper kan ha nytta av mobilt bredband i andra tillämpningar. Det är svårt att här avgränsa de möjligheter med mobilt bredband som kan hänföras direkt till funktionshindret. Det kräver ett närmare studium som inte ryms inom ramen för denna förstudie. Att tillämpningarna kommer att växa i och med att mobilt bredband etableras generellt är dock ställt utom allt tvivel. Preliminärt har projektförslaget värderats enligt följande. Kriterier före efter diff el värde Kommentarer Värde/nytta för målgruppen enligt ICIDH-2 o + till ++ + till ++ Väsentliga domäner: kommunikation, lärande och att tilllämpa kunskap Angelägenhetsgrad för berörd grupp + Allmän nytta expanderbarhet ( Design-for-All ) ++ Möjlighet att etablera bra provmiljö/organisation o Tillgänglighet för genomförande av prov - Kostnad för att genomföra försöket/förslaget ~2 MSEK Projektförslaget genomförs när infrastruktur för mobilt bredband etableras i Sverige och blir tillgänglig som kommersiell tjänst åtminstone i några områden i Sverige. Projektet genomförs i olika delprojekt med tillämpningar som svarar mot behoven hos olika grupper av funktionshindrade. 8.1 Utbildning på distans av funktionshindrade Olika utbildningsanordnare I utbildning har visuella hjälpmedel ofta en betydande pedagogisk effekt. Hjälpmedlen kan till exempel vara baserade på video, bilder eller text. Utbildningen kan ske dels i färdiga utbildningspaket som inte kräver lärarresurser tillgängliga i realtid, dels med direktkontakt med lärare. Detta kan ske även om en viss utbildning sker på distans. För hörselskadade, vuxendöva och döva är behovet av visuella hjälpmedel särskilt stort, då det kan vara avgörande för förståelsen av innehållet i kursmaterialet. Döva kan vara beroende av att ha materialet i form av teckenspråk. Hörselskadade kan ha det lättare om det finns möjlighet till läppavläsning, tecken som stöd eller teckenspråk i materialet. Dessa grupper har dessutom behov av att se läraren vid direktkontakt, för att kommunicera med teckenspråk eller till exempel att läsa tal med läppavläsning. Dyslektiker har också särskilda behov av visuellt upplagd pedagogik med de lässvårigheter som karaktäriserar funktionshindret. Rörelsehindrade behöver utbildning på distans särskilt av det skälet att problem med resor till utbildningsorten/stället ofta innebär särskilda problem. I ökande utsträckning är det ett allmänt problem vid utbildning av funktionshindrade, Post- och telestyrelsen 26