SVART PÅ VITT OM IUC-NÄTVERKET.

Transkript

1 SVART PÅ VITT OM IUC-NÄTVERKET.

2 Intervjuer och uttalanden: Per Eriksson, Vinnova Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO Roger Gerdin, Skogs- och Träfacket Stig Andersson, kommunalråd Finspång Björn Rosengren, näringsminister Göran Johnsson, förbundsordförande Metall Sören Thällin, Wico AB Ulrica Messing, bitr näringsminister Staffan Larsson, Nutek Hasse Johansson, Scania Leif Erlandsson, Kunskapsbron INNEHÅLL: FÖRORD IUC ÄR IDÉ! NÄTVERK: TEAM, GRUPPER, KLUSTER, SAMVERKAN NÄTVERKA FÖR FRAMGÅNG 6 EXEMPEL PÅ NÄTVERKSARBETE STÄNDIG FÖRNYELSE: FÖRETAG, PRODUKTER, TEKNIK, KUNSKAP FÖRNYELSE OCH TILLVÄXT VIKTEN AV FÖRETAGSUTVECKLING! 18 EXEMPEL PÅ NYA FÖRETAG IUC - EN RESURS I KOMMUNERNA PRODUKTUTVECKLING ÄR ETT EVIGHETSARBETE 24 EXEMPEL PÅ NYA PRODUKTER VIKTEN AV REGIONAL UTVECKLING! 8 EXEMPEL FÖR REGIONERNAS UTVECKLING VIKTEN AV FUNGERANDE INNOVATIONSSYSTEM! 19 EXEMPEL MED INNOVATIONSKRAFT KUNSKAP: UNIVERSITET, HÖGSKOLA, FÖRETAG, INDIVID KOMPETENS GER KONKURRENSKRAFT 5 EXEMPEL PÅ INDUSTRIELL KOMPETENS SAMMANFATTNING RESULTAT OCH SIFFROR I IUC-NÄTVERKET IUC-KONCEPTET VÄXER VI ÄR DELÄGARE I IUC-BOLAGEN IUC-NÄTVERKET - HÄR FINNS VI

3 2

4 FÖRORD Vi som har satt samman denna bok är 20 självständigt agerande aktiebolag med det lokala regionala näringslivet som majoritetsägare. Som delägare i de 20 bolagen återfinns sammanlagt 650 små och medelstora företag, 52 stora företag och 76 övriga delägare (t ex fackliga avdelningar, kommuner, banker). Vi har alla valt att använda Industriellt Utvecklingscentrum, IUC i vårt bolagsnamn. Det är en viktig del av vårt varumärke och ett sätt att visa att vi hör ihop och utgår från ett gemensamt synsätt på hur man bäst fungerar som motor för regional industriell utveckling. Boken har vi inte skrivit som en skrytbok, utan därför att vi vet att Sverige behöver både fler nya företag och fler företag som kan växa sig lite större, starkare och konkurrenskraftigare på en allt tuffare och internationaliserad marknad. Och vi vill visa på ett effektivt och fungerande koncept för hur man kan få igång en dynamisk regional industriell utveckling! Vi vill helt enkelt dela med oss av våra erfarenheter och våra resultat på ett sätt så att Du som läser denna bok får en uppfattning om hur mycket som kan bli verklighet om man börjar gräva där man står och med ett ganska så självklart underifrånperspektiv tar tag i de möjligheter och hot som finns runt omkring. Genom alla de resultat som uppnåtts genom åren och genom all den samlade kunskap och erfarenhet som finns inom vårt nätverk är vi övertygade om att IUC-konceptet är ett framgångskoncept om man vill få igång tillväxt och utveckling i hela Sverige. Vi tror att det finns en framtid för det regionala Sverige, mitt i en global verklighet. En bok av det här slaget kan aldrig bli heltäckande, men vi hoppas att Du som läsare blir nyfiken på oss och efter att ha tagit del av vår bok får lust att börja samarbeta! IUC-nätverken 3

5 IUC-bolaget Inget aktiebolag bildas utan att det finns en eller flera eldsjälar i bakgrunden. På samma sätt är det med IUC-bolagen. Bakom varje etablering finns en mängd individer som tror på möjligheterna med en samägd utvecklingsresurs. Individer som är villiga att ansvara för bolaget och dess utveckling. I varje IUC-bolagsstyrelse sitter engagerade och verksamma företagsledare, representanter för fackliga organisationer liksom för kommuner. Människor som vill satsa på den industriella utvecklingen i den egna regionen. Människor som kan sin region, vet vilka möjligheter som finns och vilka hot som måste bemötas. En kärna av individer som har daglig kontakt med den verklighet där tillväxten ska skapas - inte administreras. Finns ingen drivkraft underifrån etableras inget IUC-bolag. Detta utgör den unika grund på vilken varje IUC-bolag vilar! IUC-bolagen är bildade som alla andra aktiebolag, med en bärande affärsidé i centrum. Men eftersom vi arbetar utifrån de särskilda förutsättningar och behov som finns i våra regioner, är verksamheter, utbud och affärskoncept inte identiska. Däremot finns en stark gemensam värdegrund i att alla IUC-bolag ska komplettera de utvecklingsresurser som företagen i regionen själva har och fokusera på industriell tillväxt genom strategisk utveckling av framför allt produkter, processer, teknik och kompetens. I våra respektive regioner arbetar vi med att få igång och genomföra affärsmässiga utvecklingsprojekt tillsammans med företag och andra intressenter. Ett IUC-bolag driver verksamhet på kommersiella grunder, men ingen vinstdelning sker i bolaget utan allt resultat återförs in i bolaget för att användas till framtida utveckling. Ett viktigt mervärde som skapats i IUC-bolagen är att vi genom vår verksamhet fungerar som den naturliga mötesplatsen för industriell och regional utveckling i våra regioner. Hos oss möts småföretagare och storföretagare, företagare möter forskare och privat näringsliv möter offentliga myndigheter och verk för att tillsammans skapa de bästa förutsättningarna för utveckling. IUC- nätverket För framtidens industri räcker det inte att vara bäst i klassen, man måste vara i världsklass. Oberoende av om man är underleverantör eller har en egen produkt på marknaden måste man kunna konkurrera med i princip hela världens företag. För att vi ska kunna fungera som verkliga utvecklingsresurser för framtidens företag måste också vi vara bättre än bäst i klassen. Därför är det viktigt att varje IUC-bolag bygger upp spetskunnande inom något specifikt område, antingen inom bolaget eller via finmaskiga nätverk med det kringliggande näringslivet. Men, ensamt klarar inget IUC-bolag av att bygga upp sådana resurser som skulle krävas för att ständigt kunna erbjuda spetskunnande och spetskompetens. Därför arbetar vi tillsammans i ett nationellt nätverk så att det lokala företaget i kontakten med sitt IUC-bolag får tillgång till kompetens och resurser som finns såväl inom som runt omkring alla övriga IUC-bolag. 4

6 Nätverket som organisationsform har visat sig vara mycket effektivt när det gäller att få ett fungerande utbyte av kunskap, kompetens och uppdrag. I jämförelse med att arbeta i koncernform tycker vi att nätverket ger oss en större flexibilitet och ökad snabbhet. Dessutom uppstår inga dyrbara överbyggnader, nätverkandet sker med affärsnytta och kostnadseffektivitet i centrum. I nätverket tar vi oss an uppdrag där samarbete innebär ett överlägset sätt att lösa ett problem eller ta tillvara en möjlighet. Grundprincipen är att det vi genomför i nätverket kan vi inte genomföra som enskilt IUC-bolag. Det finns hela tiden utrymme för mindre grupperingar att bildas för projekt och uppdrag som inte passar alla. Dessutom ger nätverksformen oss möjlighet att snabbt kunna öka vår kapacitet att genomföra större uppdrag som kan vara både nationella och internationella. Under år 2002 sjösätter vi ett certifieringssystem som ger fler industriella utvecklingsbolag i Sverige möjlighet att ingå i vårt nätverk. I detta system har vi definierat vilka krav och kriterier som måste uppfyllas för att man ska kunna ingå och delta i gemensamma uppdrag. På sätt och vis sätter vi standarden för hur en samägd utvecklingsresurs med ambitionen att bidra till industriell och regional tillväxt bör fungera. IUC-konceptet Utvecklingstakten i industrin är hög. För att hänga med gäller det att man som företagare och medarbetare har god tillgång till alla de resurser som behövs för att driva strategiskt utveck- lingsarbete, oavsett om det handlar om kunskap, kompetens, pengar eller tid. Hela regioner beskrivs idag som sårbara industriella regioner, där det finns stora behov av utveckling för att människor även i framtiden ska kunna leva, bo och arbeta där. En avgörande faktor för hur väl företag och regioner kommer att klara av att utvecklas är hur förutsättningarna att inleda strategiska samarbeten med de aktörer som har nationell och internationell spetskompetens inom olika teknik- och kunskapsområden ser ut. Det gäller att utnyttja de gemensamma resurser som finns på ett optimalt sätt, och detta kräver samarbete. Kombinationen av IUC-bolagens ständiga närvaro mitt bland de många regionala företagen, kärnkompetensen att identifiera, initiera och driva utvecklingsprocesser med industriell tillväxt i fokus och samverkan i ett nationellt nätverk gör att vi har mycket goda förutsättningar att skapa samarbete där andra hittills har haft svårt att lyckas eller misslyckats. IUC-nätverket kan utgöra den saknade länken som får till stånd samarbete mellan företag och andra viktiga aktörer och därför vill IUC-nätverket samarbeta med de offentliga myndigheter och verk som har till uppgift att underlätta och möjliggöra utvecklingen av en globalt konkurrenskraftig svensk industri. Detta är ett samarbete som vi är övertygade om kan utvecklas och utökas. Till nytta för enskilda företag och för ett Sverige med livskraftiga industriella regioner! 5

7 NÄTVERK

8 Nätverk Nätverk Grupper Grupper Team Team Kluster Kluster Samverkan Samverkan

9 NÄTVERKA FÖR FRAMGÅNG. Nätverk är ett ord som används i många sammanhang, som benämning på allt från datorer till släkt och vänner. Vi arbetar med organiserade nätverk som har initierats av individer eller företag som har gemensamma intressen. Kanske ser man en gemensam möjlighet att utveckla en ny produkt, eller så innebär nätverket en lösning när det gäller att ta emot krävande uppdrag från stora och krävande kunder. Enkelt skulle man alltså kunna säga att ett företagsnätverk är en grupp människor från olika företag, som träffas för att utvecklas, eller utveckla, tillsammans kring ett behov man har gemensamt. Att utbyta erfarenheter, diskutera nya idéer och jämföra varandras verksamhet är i sig värdeskapande och affärsnyttigt. De personliga kontakterna man får i ett nätverk är mycket viktiga eftersom man utökar sitt kontaktnät och sina möjligheter att finna nya resurser att lära av. När man utöver detta också kan göra större och/eller bättre affärer med gamla och/eller nya kunder då utnyttjar man det organiserade nätverkandet maximalt. IUC-bolagen fungerar själva i ett affärsnyttigt nätverk - det nationella IUC-nätverket. Där har vi sett möjligheterna med att kunna växla upp kapaciteten för att ta emot uppdrag som varje enskilt bolag varit för litet för och möjligheterna att snabbt kunna utbyta kunskap, kompetenser och andra resurser för att lösa uppdrag som vi fått i de enskilda bolagen. För alla mindre och medelstora företag innebär det organiserade nätverkandet en fantastisk möjlighet att utveckla konkurrenskraft och nå nya marknader och kunder. Så vi fortsätter arbetet med att koppla samman företag i affärsdrivna nätverk såväl inom våra regioner som mellan dem. 8

10 QSN QUALIFIED SUPPLIER NETWORK. På svenska betyder QSN - kvalificerad leverantörssamverkan. QSN är ett projekt inom IUC-nätverket där vi erbjuder en metod när det gäller att skapa leverantörsnätverk där deltagarna tillsammans kan blir starkare mot kunderna. Kunden vill ha färre leverantörer och de leverantörer man har kvar skall kunna ta ett större ansvar. De flesta mindre företag är hårt specialiserade och har inte en organisation som klarar av att arbeta på ett nytt sätt. IUC:s roll är att hjälpa till att skapa och driva väl fungerande nätverk av leverantörsföretag, där deltagarna arbetar gemensamt mot kunden. Man tänker sig att kunden vill ha en komponent bestående av flera delar där nätverksföretagen vart och ett är specialiserade på någon av delarna. Tillsammans kan man ta affärer som man inte skulle kunna ta själv. När man startar eller går med i ett leverantörsnätverk måste man vara medveten om att det är ett långsiktigt engagemang. Det tar tid att nå gemensam framgång och uthållighet är ett måste. Nätverket behöver också en motor, någon som hjälper till att hålla grytan kokande och förhindrar att arbetet dör ut. IUC-bolagen i Sverige har en god erfarenhet av att arbeta med utvecklingsprojekt och att vara både motor och drivkraft. Vi är också väl förankrade i leverantörsföretagens miljö och villkor. Idag driver IUC-bolagen QSN-nätverk i bland annat Gnosjöregionen, Karlskoga, Dalarna, Södertälje, Nässjö och Älmhult. Per Eriksson, Vinnova Trots att Sverige ligger i topp när det gäller satsningar på FoU som andel av BNP så ligger vi långt ner i tillväxtligan. Det beror till stor del på att den behovsmotiverade forskningens andel av offentlig forskning är liten. Teknisk forskning är t ex även i absoluta tal mindre än i Finland. Sedan är det också viktigt att omsätta nya kunskaper till nyttigheter. I innovationssystem finns det stora möjligheter att åstadkomma sådana effekter. Men för att få till stånd en god tillväxtspiral behövs en nära samverkan och dialog mellan näringsliv, forskare och politiker. 9

11 Att vara leverantör till Ikea ställer stora krav på kvalitet och effektivitet. 10

12 TRÄ50 - Nätverk IUC Sydpoolen TILLSAMMANS HAR VI NÅTT VÄRLDSKLASS. Som svensk underleverantör till Ikea ställs kontinuerliga krav på absolut världsklass för att utgöra bästa Ikeaalternativ. Denna utmaning har Trä50-gruppen bearbetat i olika projekt koordinerade av IUC Sydpoolen, vilka har resulterat i att företagen i Trä50 har kunnat flytta överlevnadsribban några år framåt i tiden. Idag omsätter gruppen ca två miljarder kronor och svarar för ca 41% av Ikeas nordiska tradingleverantörs inköp av möbler. Trä50-gruppen består av nio företag som samtliga sysslar med planmöbeltillverkning. Åtta med trä som bearbetad råvara och ett företag som utgår från glas. Gruppens utgångspunkt är att företagen som ingår skall hålla en tät position i sin nisch och vara det bästa och mest konkurrenskraftiga alternativet för Ikea beträffande pris och kvalitet. Trä50-företagen har under de senaste två åren upplevt en kraftfull expansion samtidigt som andelen Ikeainköp från svenska leverantörer minskat. Detta hänger samman med Ikeas kraftiga försäljningsökning globalt. Det har också inneburit att Trä50- företagen arbetar med långsiktiga kontrakt med Ikea för att säkerställa direktleveranser till varuhusen, både i Europa och över hela världen. Det som tidigare upplevdes som en konkurrenssituation mellan företagen i gruppen har idag vänts till en stark samhörighet och man drar nytta av sin gemensamma styrka. Man genomför ERFA-träffar inom en mängd områden varav miljö är ett. Tekniken är mycket enkel; genom att se och lära sig hur andra gör kan man undvika misstag och snabbare komma fram till bättre lösningar än vad som varit fallet om varje företag skulle gjort allt på egen hand. Företagen som ingår i Trä50 är: Swedwood AB - Spaljisten AB, Spegelsliperiet Lindberg & Co AB, Bräntorps Möbler AB, Totebo AB, Br Johanssons Sängfabrik AB, AB Recta, Tibro Kontorsmöbler AB, Licentia Sweden AB. Trä50 Projekt/Förändringsprogram: - Kvalitetssäkring enligt ISO Ledtidsreducering (Trä50). - Partnerskapsarbete. Samarbete med Ikeas sortimentsoch tradingbolag. - Totalproduktivitet. Delprojekt Benchmarking med delfinansiering från Växtkraft Mål 4. - Projektorienterat förbättringsarbete. Ett utvecklingsprogram upphandlat för Trä50-gruppen från IUC Olofström. 11

13 12

14 Trä2Tusen - Nätverk IUC Sydpoolen SYDPOOLENS PROJEKT TRÄ2TUSEN LEDER ÅBERG & SÖNER IN I FRAMTIDEN. Förändring, utveckling, modernisering, ökad kostnadseffektivitet och datorisering. Begrepp som på kort tid blivit överlevnadsfrågor för många småföretag. Inte minst i den hårt drabbade träbranschen, där många dukat under för fallande efterfrågan och hårdnande konkurrens. - Vi bestämde oss för att överleva, säger Roland Åberg, verkställande direktör för Åberg & Söner i Lönsboda och medlem i IUC Sydpoolens projekt Trä2Tusen. - Vi var medvetna om att det nödvändiga förändringsarbetet skulle kosta både möda och resurser. På egen hand hade vi inte klarat det. Trä2Tusen är en grupp inom IUC Sydpoolen AB, bestående av sex företag i ett nätverk som arbetat med kontinuerliga förbättringar i syfte att stärka de medverkande företagens position på marknaden. Projektet omfattade elva utvecklingsmoment med bland annat ledtidsreducering, kapitaloptimering och organisationsutveckling i fokus. Syftet med projektet är att skapa tillväxt och ökad konkurrenskraft i företagen med kraftfulla kompetensutvecklingsinsatser där utbytet av kunskaper och kompetens mellan företagen varit vägledande. Åberg & Söner är på god väg mot målet. Sedan några år arbetar man med ett heltäckande datorsystem där samtliga rutiner integreras. - På det sättet slipper vi ifrån all pappershantering, förklarar Roland Åberg. Samtliga anställda kan hämta både stöd och information via sina terminaler medan produktionen pågår. Det minskar avbrotten, kapar ledtiderna och ökar effektiviteten i företaget. Samtliga anställda har engagerats i omställningen av företagets numera strikt flödesorienterade produktion. Kvalitets- och miljöcertifiering är redan en realitet. Utan IUC Sydpoolen och Trä2Tusen hade vi inte gått i land med mer än en bråkdel av den här nödvändiga förändringsprocessen, säger Roland. Tack vare det öppna och fria samarbetet i projektgruppen kan vi dela på kostnaderna, samordna utbildningen, anlita de bästa konsulterna och dra nytta av varandras erfarenheter inom olika områden. Utan andra förpliktelser än att öppet redovisa alla resultat som åtgärderna lett fram till. De primära medlemmarna i Trä2Tusen är: ATAB Trappan, Kungsäter Dörr AB, Glimåkra Akvamatik AB, Partnerwood AB, Åberg & Söner AB, Åhmans i Åhus AB. 13

15 USA-resan under utvecklingsperioden blev pricken över i för UTV

16 UTV Nätverket IUC Trä i Tibro ETT UTVECKLINGSPROJEKT FÖR MÖBELINDUSTRIN - FÖR FRAMTIDEN. Under 1999 startade IUC Trä i Tibro ett framtidsprojekt där nio möbelföretag från trakten deltog. Visionen var att omvandla en traditionstyngd industri till en framtidsorienterad, nyskapande och nytänkande näring. Som coach och motor för projektet engagerades Jonas Kjellstrand, även strategisk rådgivare i framtidsfrågor till Skandias koncernchef Lars-Erik Pettersson. Vd och ledning i de deltagande företagen avsatte totalt 25 dagar under åtta månader för att under denna tid enbart ägna sig åt framtidsprojektet och att nå de uppsatta målen: - Att tillföra ny kompetens och insikt om betydelsen av kreativitet och nytänkande. - Att visa på framtidens marknadsförutsättningar och möjligheter. - Att skapa mervärden i och kring företagens produkter. - Att bygga nätverk och skapa förutsättningar för utökat samarbete mellan företag, formgivare och designskolor. - Att utveckla nya produktkoncept och förädla befintligt sortiment. Aktiviteter i arbetet var bland annat ett antal workshops, en scoutingresa till Silicon Valley och San Fransisco och inte minst utvärdering och informationsspridning. Under USA-resan besökte gruppen ett antal framtidsföretag och forskningsinstitut i den absoluta framkanten. Som exempel kan nämnas Institute for the Future, Gensler Design och Grove Consultants. UTV 2000 har resulterat i ett antal idéer och projekt som företagen arbetar vidare med. Bland annat jobbar man med begreppen: Kunddatabas - det är avgörande att äga kundrelationen oavsett hur distributionskanalen ser ut. First Floor Store - Ett nytt butikskoncept där kök och vardagsrum integreras. Framtidslab -Att skapa en kreativ miljö för innovatörer och att ge mindre företag tillgång till ny teknologi och kompetens med koppling till högskolor och universitet. Innovation house - Ett koncept för integration mellan affärsutveckling, konsumenttester och upplevelser. UTV 2000 har rönt ett stort intresse i branschen och har redovisats vid ett antal olika seminarier och branschträffar. Deltagande företag var: LBC Sweden AB, Tibrobädden AB, Tibrokök AB, Ire Möbel AB, City Möbler AB, Noa s Snickeri AB, Enströms Möbler AB, SA Möbler AB, Lundbergs Möbler AB 15

17 Samverkan ger resultat. 16

18 Nätverket Rostfritt - Dalarna SMART Production - Jönköping STARKARE FÖRETAG I REGIONEN MED NYA PRODUKTER I STÅL. ÖKAT PRODUKTIONSTEKNISKT KUNNANDE SKALL GE NYA UPPDRAG. IUC Dalarna genomför i nära samarbete med Avesta Polarit detta avknoppningsprojekt som syftar till att stärka regionens företag genom att sprida den kompetens som finns vid Avesta Polarit s Forskning- och Utvecklingsavdelning. Syftet är att utveckla produkter, kunskap och företag med rostfritt stål som gemensam nämnare. Medfinansiärer är bland annat Länstyrelsen Dalarna, Länsarbetsnämnden och EU. Projektet föddes i samband med nedskärningar hos dåvarande Avesta Sheffield. Genom att satsa på nya produkter och på så sätt stärka befintliga småföretag räknade man med expansion och nyrekrytering vilket skulle suga upp en del av övertaligheten från Avesta. Sedan starten 1999 har ca 25 nya produkter tagits fram i de deltagande företagen (ca 40 st). Den största produkten är den nya takyta som Avesta Polarit tagit fram på begäran. Taket består av en rostfri bandtäckning med en nästan blyertsgrå ton och har ett mönster invalsat i ytan. Det har lagts på Nya Sporthallen i Avesta. Erikssons Plåt och Kopparslageri som ingår i gruppen har i samband med produktutvecklingen genomgått en utbildning i rostfri takläggning vilket givit dem en stark position på marknaden. Företaget står nu inför en betydande expansion. INNEHÅLL IUC Jönköping har dragit igång flera framgångsrika projekt på uppdrag av VerkstadsIndustrin. Ett sådant är Industripoolen som beskrivs längre fram i boken. Nu är det vd-gruppen inom VI som vill göra någonting åt det försämrade produktionstekniska kunnandet i företagen. Vdgruppen menar att mycket kunskap och därmed effektivitet tappats när man jobbat med målstyrande grupper. En av följderna har blivit att företagen i allt större utsträckning förlagt sin produktion utomlands. Nu tycker vd-gruppen att det är viktigt att vända trenden och det måste ske både på kort och lång sikt. Man har efter tidigare positiva erfarenheter kontaktat IUC Jönköping för att göra en förstudie för ett helt koncept som har arbetsnamnet SMART Production. Man planerar att jobba med nätverk, kompetensutveckling och att hitta mentorer till deltagarna. På IUC håller man nu på med en intresseenkät och man vänder sig till alla tillverkande företag i regionen där det finns ca personer som arbetar med produktionstekniska frågor. 17

19 STÄNDIG FÖRNYELSE

20 Nya produkter Nya produkter Ny Ny teknik teknik Nya Nya kunskaper kunskaper Nya företag Nya företag Nya människor Nya människor

21 FÖRNYELSE OCH TILLVÄXT - ALLT BLIR GAMMALT. Att driva företag är en ständig kamp mot åldrandet. Det som en gång var livsnerven i form av en produkt som gav inkomster blir en dag historia och går inte längre att sälja. För vissa produkter och företag sker detta åldrande på några månader, för andra kanske det tar tio år. Förnyelsen av produkter, teknik och kunskap är en evighetsmaskin. Ständigt måste man vara på jakt efter det nya som skall bli företagets framtid. Denna karusell av idéfångst - utveckling - produktion - försäljning - expansion - mognad och tillbakagång snurrar idag allt fortare. Livscykeln för produkter blir allt kortare bl a beroende på att konkurrensen hela tiden ökar och informationen om de nya lösningarna och de nya teknikerna sprids med blixtens hastighet till kunderna. För att företagen skall hänga med krävs nya metoder och konstellationer av utvecklingsresurser för att lyckas. IUC-nätverken är en spjutspets i detta arbete som innebär konkurrensfördelar för de företag som ser möjligheterna och har förmågan att samverka för utveckling och förnyelse. Genom målmedveten satsning på industriell utveckling har vi varit med och skapat många framtidsorienterade produkter och företag. Processen för förnyelse kan se olika ut, men den kan aldrig göras utan starkt engagemang från inblandade företag och personer. Genom IUC-nätverken lyfts idéer till affärsutveckling, produktion och tillväxt. Det skapar många nya produkter och arbetstillfällen. 20

22 Om vi vill fortsätta att skapa tillväxt, full sysselsättning och ökade reallöner i Sverige så är det viktigt att jobben utvecklas, för arbetsplatser som stelnar i sin utveckling löper större risk än andra att förr eller senare läggas ned. Dagens hårda konkurrens kräver att företag ständigt förnyar sig, förbättrar sina produkter liksom sättet att producera och marknadsföra sina varor och tjänster. Det handlar inte om att ständigt skapa nya företag, det är lika viktigt att utveckla befintliga företag. Min övertygelse är att all utveckling måste innefatta de anställda. När företag organiserar sig så att de anställdas kunskaper kan tas tillvara, och utvecklas, då utvecklas både de anställda och företagen. När företag låter de anställda ta ansvar i produktionen och innovationsprocessen, då stärks företagens konkurrensförmåga och de anställdas trygghet i sysselsättningen. När företag låter de anställda utvecklas i sitt arbete skapas både ett ökat engagemang och lägre kostnader för personalomsättning och sjukfrånvaro. Att samarbeta är därför ett sätt att utvecklas. Företag som arbetar med olika delar av en näringskedja har nytta av att utveckla ett samarbete som stärker deras konkurrensförmåga. Samarbetet kan gälla produktutveckling, smartare transportlösningar, IT-utveckling osv. Företag som är konkurrenter med samma produkter kan också samarbeta, t ex för att gemensamt nå nya marknader eller för att tillsammans bedriva kompetensutveckling för de anställda. Genom att samarbeta kan företag, fackföreningar, högskolor och samhälle skapa bättre förutsättningar för regional utveckling - något som alla tjänar på. Det här är, som jag ser det, väldigt viktiga uppgifter för industriella utvecklingscentra, IUC. Och därför är IUC en angelägen fråga för oss inom fackföreningsrörelsen, för det handlar ytterst om våra medlemmars nuvarande och framtida arbetsliv. Wanja Lundby-Wedin Ordförande i LO Landsorganisationen i Sverige Roger Gerdin, Ekonom, Skogs- och Träfacket Vi anser att det är av stort värde att träindustrin och våra avdelningar på ett aktivt sätt engagerar sig i IUC-verksamheten. En större del av företagen, som kan betraktas som små- eller medelstora företag, har svårt att var för sig utvecklas på ett positivt sätt. Det mycket stora antalet träindustriföretag som har gått in som delägare i IUC-bolagen visar på konceptets regionala förankring och trovärdighet inom branschen. Att vi från fackföreningsrörelsens sida engagerar oss i uppbyggnaden av IUC-verksamheten beror på att vi tror mycket på en verksamhet där engagemanget kommer underifrån och därmed har en lokal förankring. 21

23 Ett nätverk av marin expertis och världsomspännande erfarenhet ligger bakom utformningen av framtidens fartyg. 22

24 Ecoship Engineering AB - Malmö STRÄNGARE MILJÖKRAV PÅDRIVANDE INOM FARTYGSUTVECKLINGEN. Det går inte längre att bortse från miljökonsekvenserna när nya fartyg skall konstrueras. Tvärtom är miljöaspekten ett viktigt konkurrensvapen. Det har Ecoship Engineering AB tagit fasta på under utvecklingsarbetet av ett helt nytt fartyg för Short Sea Shipping. Ecoship Engineering AB är ett teknologiföretag med säte i Malmö. Företagets huvudsakliga verksamhet är miljövänlig och kostnadseffektiv fartygsdesign. Man fokuserar på att utveckla kundanpassade fartyg som bygger på Ecoship-konceptet och att vara systemleverantör i byggnationsprojekt. För att klara detta har man bildat ett unikt samarbetsprojekt. Ett konsortium av internationellt ledande företag inom fartygsdesign, utrustning och drivsystem. Man har lyckats kombinera högt miljömedvetande, stor lastkapacitet och god energihushållning. Styrkan i konceptet och nätverket ligger just i den marina expertis och världsomspännande erfarenhet som medlemmarna var för sig besitter. Ecoship-fartygens låga utsläppsvärden och den stora lastkapaciteten innebär att sjöfarten kan positionera sig som ett fördelaktigt alternativ till andra transportslag. I samverkan med IUC Skåne avknoppade projektet från Volvo Penta och Ecoship Engineering AB bildades. Företaget besitter de nödvändiga kompetenserna och resurserna för att konstruera och rita de nya fartygen samt att leverera komponenter och system. Varumärkesnamnet är Ecoship. Man klarar av hela kedjan från att ta fram initial design för ett nytt fartyg till att konstruera och leverera nödvändig dokumentation och utrustning och dessutom säkerställa att fartyget uppfyller miljökriterierna. Fartygen byggs på de varv som Ecoship samverkar med i varje enskilt projekt. - IUC Skåne har varit en betydande resurs i etableringen av vår verksamhet. Det har gällt kapital men också positivt stöd och inspiration. IUC Skåne har bred kompetens för nystartade företag. Vi har fått hjälp med både administrativa frågor och marknadsföringsfrågor, säger Björn Carlsson, vd i Ecoship. Ecoship Engineering AB ägs av: FKAB Mattsson Group Kockums Engineering AB El-Marine i Göteborg AB/Callenberg Engineering AB Ocke Mannerfelt Design AB AB Volvo Penta samt IUC Industriellt Utvecklingscentrum i Skåne AB 23

25 WITS - VÄSTRA VÄRMLANDS IT-SUPPORT AB SIMCAR AB EMC-MÄTHALL

26 EMC-mäthall - Säffle Electro Magnetic Compability Elektronikhuset i Säffle och IDC WestWermland har tillsammans öppnat ett EMC laboratorium i Säffle med syfte att serva företag inom en radie av 20 mil. Det handlar både om att mäta mängden strålning som olika produkter avger och att mäta hur tåliga de är mot inkommande strålning. Sedan 1996 finns EU-regler som säger att alla produkter innehållande elektronik skall mätas. I den nya anläggningen får företagen möjlighet att göra erforderliga mätningar på hemmaplan innan produkterna lämnas till officiell mätning. Tanken är att hyra ut hallen med EMC-tekniker/ingenjör. De företag som har genomgått utbildning i hantering av utrustningen kan göra sina tester själva. Den nya mäthallen är inrymd i den fastighet där Stora Enso tidigare bedrev sin forskning. IDC:s vd Göran Bergendahl hoppas att man genom det nya laboratoriet både skall bidra till att utveckla regionens industri och att dra nya företag till huset. Visionen är att på sikt skapa ett helt centra för elektronik. WITS - Västra Värmlands IT-Support AB Regional IT-Support för industrin Wits startade som ett branschråd initierat av IDC WestWermland. Syftet med branschråden och i det här fallet IT-rådet var att under enkla former knyta kontakter medlemsbolagen emellan. Lära känna varandra genom studiebesök och utbyta kunskap och kompetens. Något som betalade sig omgående. Ett av företagen i IT-rådet fick haveri på ett kommunikationskort vilket stoppade hela deras produktion. Inom rådet kunde man skaka fram ett reservkort och på så sätt kunde stoppet minimeras till några timmar i stället för att ta flera dagar. Efter hand förtydligades behovet av en lokal IT-support för industrin och 1998 startade Wits med IDC och Enator som delägare. Idag är man sex anställda och IDC har minskat sitt ägande till förmån för de anställda. Steve Skoog som är vd för Wits och tidigare ordförande i IT-rådet menar att man helt har lyckats med sin målsättning och vision att hjälpa regionens företag inom IT-området. - Men, säger Steve, utan IDC:s IT-råd hade vi nog aldrig startat upp. Vi fick möjlighet att lära känna företagen och i en förstudie kartlägga regionens IT-kompetens och behov - en kanonstart för vårt företag. SimCar AB - Malmö Bilsimulator Bilsimulatorn SimCar har sin upprinnelse i ett idésamarbete mellan bröderna Dan (Rally-Kalle) och Ludde Andersson. Dan och Ludde hade genom debatten i media om de höga körkortskostnaderna börjat fundera på möjligheten att använda bilsimulator i körskolorna. Det skulle spara in några av de dyra körlektionerna men också låta ungdomar börja lära sig köra bil rent motoriskt vid en tidigare ålder än vad lagen tillåter idag. I en virtuell trafikmiljö där föraren sitter i en riktig bil som följer körsättet skulle man också kunna skapa unika möjligheter att träna farliga trafiksituationer. I kombinationen Dan (bilvirtuos) med mycket praktisk kunskap kring bilar och bilars uppförande i olika trafiksituationer och Ludde som programmerare med mycket kunskap kring VR fanns förutsättningen för en ny produkt och ett nytt företag. SimCar har utvecklat en bilsimulator som är baserad på avancerad IT-teknik och skapar situationsanpassade trafikmiljöer. Föraren sitter i ett riktigt fordon som följer körningen och ger en verklighetstrogen känsla av rörelse. IUC Skåne har bistått med prototypframtagning, teknisk utveckling och är en aktiv part i styrelsen. Man har också kunnat hjäpa det nystartade företaget med lokaler och administration. 25