Entreprenörskapets Vidunderliga Resa

Transkript

1 Entreprenörskapets Vidunderliga Resa En Dramaberättelse om Skapandet av Två Webbplattformar av Björn Remneland Göteborg

2 2007 Björn Remneland Allt mångfaldigande utan författarens skriftliga tillstånd är förbjudet För ytterligare information om denna bok, kontakta författaren. Omslagsbild: En skogsbilväg utanför Mölnlycke, i strålkastarljuset från en silvergrå Peugeut 406 en mörk, kall novemberkväll. Bilden skall symbolisera entreprenörskapets dramafyllda och guldskimrande väg, där slutet ännu är ovisst och spännande. ISBN Tryckt i Sverige 2007 av Intellecta Docusys, Västra Frölunda

3 Till mina föräldrar, Jan-Erik och Gunilla»Ask yourself, what stories do you call upon to talk about entrepreneurship? While I can name dozens of entrepreneurs, I doubt whether I could actually tell much about their stories. I have logico-scientific descriptions, explanations, categories, concepts, and hypotheses about entrepreneurs, but, frankly, I don t have many stories to tell. Maybe you do.«(gartner, 2007:624)

4 Förord Om entreprenörskapet är en process så är minsann avhandlingsskapandet det också. Och liksom entreprenörskapet har det sina dramatiska inslag och känslosamma stunder. Dagarna är lätträknade då tankarna inte vandrat iväg i empiriska eller teoretiska banor. Vinter som vår har ett ständigt reflekterande blandats med oro, tvivel och tvekan, men också glädje, lycka och förhoppningar; att en dag få stå där med boken i handen och doktorandtidens idéer och minnen översatta och inbundna i materialiserad form. Scenen på vilken det här avhandlingsskrivandet tog sin form var Handelshögskolan i Göteborg, mellan våren 2004 och hösten För de ekonomiska medlen stod Handelshögskolans LOF-grupp och Företagsekonomiska institution, samt VINNOVA. Från Filosofiska Faktultetens gemensamma donationsnämnd erhölls årliga resestipendier som möjliggjorde ett flertal lärorika konferensdeltaganden. Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg och Adlerbertska forskningsstiftelsen gav genom ett stipendium förutsättningar för en nyttig utlandssejour hösten Ett stort tack till samtliga dessa finansiärer! Även om det är doktoranden som slutligen skriver avhandlingstexten med många ensamma timmar på sin kammare, har arbetet även inslag av en kollektiv process. Jag vill här ta möjligheten att lyfta fram några medskapare till avhandlingens innehåll och utformning. Först och främst vill jag tacka min handledare, Torbjörn Stjernberg, som var den som bjöd in mig att börja vandra på akademiens smala stigar, och har sedermera varit en ständigt påhejande (och bitvis ifrågasättande) reskamrat. Jag vill också tacka Daniel Hjorth, hos vilken jag fick tillbringa några skrivhektiska månader på Copenhagen Business School, Bengt Johannisson som dels i Växjö uppmuntrade mig att starta en forskarkarriär och dessutom var en utmärkt opponent på mitt slutseminarium, och Jan Ljungberg som läste det nästan färdiga manuset och gav mycket nyttiga sista kommentarer. Mest av allt vill jag dock naturligtvis visa min uppskattning till de personer som jag mött ute på fältet ; Erik för Offertkraft/Kompetensarena Väst och Anders för Idébanken, som generöst vigt många timmar utan monetär ersättning. Utan dessa hade avhandlingen stått sig platt. Tålmodigt har de stillat min nyfikenhet och öppnat sig även under svåra och tunga perioder. Andra personer som också på olika sätt har bidragit till den empiriska berättelsen är Tomas, Offertkraft/Kompetensarena Väst; Helena, VGR; Lena, Innovationsbron; Ulf, Teknikbrostiftelsen; Håkan, Microwave Road; Catharina, Lindholmen Science Park; Kjell-Åke, Innovatum; Olivia, Biomedicin Väst; Fredrik Hallberg; Mattias, Marcus, Mårten och alla andra av Idébankens medlemmar; Anders, Shortcut; och Rickard, Lunarstorm.

5 Tack också till; min familj och mina vänner; OLN-gruppen (Torbjörn S., Björn T., Christian J. och Fredrik L.); LOF-gruppen (Lars-Erik N., Axel T., Marita F., Xianghong H. med flera); FEK; Anna-Maria S. från ITuniversitetet; alla forskarkursansvariga; kollegor på ÖF6 och ÖF3; Ann M. som språkgranskade den engelska sammanfattningen; Inga-Lill K., Kajsa L. och andra administratörer; HIT, MATIX & Entreprenörsutbildningen (Anders*2, Robert, Suzanne med flera); CIP & ICM, samt alla andra som kan tänkas ha haft en del i mina våndor och vedermödor. Ett speciellt tack till min älskade Wajda som följt mig och hjälpt till i vått och torrt och som framför allt har fått mitt hjärta att ständigt pulsera. När jag skriver detta förord sitter jag vid köksbordet i en nyinflyttad och ännu något oorganiserad lägenhet i Mölnlycke. Frosten har kunnat börja skymtas på morgonkvisten och klockorna har ställts om till vintertid. Jag har precis skrivit klart utkastet till den färdiga avhandlingen och känner en viss lättnad över att det nog kanske tillslut kommer att gå vägen, med åtta dagar kvar till tryckning. Märkligt det här med förord; placerat först i boken men ofta skrivet sist av allt. Vid denna tidpunkt har många av de frustrerande timmarna framför datorn och de långa tankemobiliserande avbrotten med Spider Solitair, CM4 och Sulky.nu till stor del bleknat bort till förmån för den romantiska bilden av författarskapets kreativa konst. Det är väl så minnet fungerar. Kanske bäst att återuppväcka doktorandarbetets slitsamma vardande och läsa avhandlingen en gång till Björn Remneland Mölnlycke, 31 oktober, 2007

6 Innehåll Introduktion... 9 Ett eftertraktat men svårfångat fenomen... 9 Huvudscenerna VGR & Internet...27 Västra Götalandsregionen...27 Internet...33 De två scenernas betingelser...37 Akt Ett Offertkraft/Kompetensarena Väst...41 Scen I: Offertkrafts uppstart...41 Scen II: Jakten på finansiering...58 Scen III: Om framgång och misslyckanden...65 Scen IV: Projektet börjar stabiliseras...77 Scen V: Ett givande och ett tagande...88 Scen VI: Förändringarnas vindar blåser åter...98 Akt Två Idébanken.se Scen I: Idébankens uppstart Scen II: Jakten på betalande uppdrag Scen III: Allt fler krokar läggs ut Scen IV: Konceptet öppnas upp ytterligare Scen V: Den stora vändpunkten Scen VI: Livet går vidare Akt Tre Hur gick det sedan? Scen I: Åter till Kompetensarena Väst Scen II: Mottagandet av Kompetensarena Väst Scen III: Åter till Idébanken Scen IV: Mottagandet av Idébanken.se Scen V: Slutord från entreprenörerna En dramatistisk diskussion Purpose: Dramats syften i ständig rörelse Agents: Entreprenörernas roller i dramat Scene: Kontextens påverkan på dramat Agency: Entreprenörernas tillvägagångssätt Innovationernas spridning och mottaganden Avslutande tankar kring entreprenörskap Om studier av entreprenörskap Om lärdomar från studiefallen Om skrivandet av entreprenörskapsdraman Några sista ord...272

7 Bilaga I Forskningsansats Språket i centrum Avhandlingens plats i det narrativa fältet Bilaga II Tillvägagångssätt Reflektion kring studiens bakgrund Insamling av data Analys av data Förmedlande av data Berättelsens trovärdighet Bilaga III Entreprenörskapsfältet Entreprenörskap som fenomen och fält Bilaga IV Webb-enkät Idebanken.se English Summary The Winding Road of Entrepreneurship Referenser...339

8

9 Introduktion Ett eftertraktat men svårfångat fenomen Det här är en avhandling om magi; en berättelse om entreprenörskapets fängslande betingelser i att försöka transformera drömmar till bestående strukturer och alla dess känslor och funderingar som följer i dess väg; ett drama som slingrar sig längst skapandekraftens brokiga landskap i spåren av några utvalda vardagshjältar som med inlevelse och uthållighet försöker materialisera sina visioner. Entreprenörsforskaren Paul Reynolds skulle kalla dem nascent entrepreneurs (Reynolds, 2000), det vill säga entreprenörer i vardande som är på väg att etablera sina verksamheter. Entreprenörskap och innovationsskapande anses vara en viktig drivkraft för tillväxt och utveckling inte enbart för framväxande och existerande organisationer utan också för nationer såväl som andra större eller mindre geografiska regioner. Bland annat har småföretagsforskaren David Birch (1979) lyft fram de mindre och nyetablerade företagens vikt i den amerikanska ekonomin och liknande slutsatser har även dragits i svenska studier (Davidsson, Lindmark, & Olofsson, 1994, 1996). Sverige var för övrigt på 1800-talet sett som ett av Europas fattigaste länder och genomgick en anmärkningsvärd industrialiseringsprocess bland annat baserad på en rad viktiga tekniska innovationer i början av 1900-talet. Företag byggdes upp runt dessa uppfinningar och lyckades bli konkurrenskraftiga på regional, nationell och till och med global nivå. I en internationell jämförelse har dock Sverige på 2000-talet haft en föga berömvärd ställning vad gäller landets entreprenöriella aktivitetsgrad. I en årlig internationell studie kallad Global Entrepreneurship Monitor (GEM) 1 har Sverige konsekvent hamnat bland de sämst placerade sedan mätningarna startade år År 2006 kom man exempelvis på 40:e plats av 42 undersökta länder, sett på befolkningsandel mellan år som var involverade i entreprenöriella aktiviteter i tidiga stadier (cirka 4 procent av befolkningen 1 Global Entrepreneurship Monitor (GEM) är ett internationellt forskningsprogram som årligen mäter graden av entreprenöriell aktivitet i olika länder. Det introducerades år 1999 av bland annat Paul Reynolds och drivs som ett partnerskap mellan London Business School och Babson College. Över 120 akademiker deltar aktivt i GEM-projektet etablerades ett icke vinstdrivande företag kallat Global Entrepreneurship Research Association (GERA) med ansvar för GEM och hela dess verksamhet. 9

10 jämfört med exempelvis USA som hade 10 procent och Peru som hade hela 40 procent). I Nuteks 2 årliga attitydundersökning kallad Entreprenörskapsbarometern, som riktar sig mot män och kvinnor mellan år, framkommer det att 70 procent kan tänka sig att bli egenföretagare men endast 30 procent skulle föredra det framför annan sysselsättning (Nutek, 2007). Det har också många gånger visat sig finnas en avog inställning bland redan etablerade småföretagare att expandera sina befintliga verksamheter (Davidsson, 1989; Wiklund, Davidsson, & Delmar, 2003). Att studera hur idéer förvandlas till innovationer och framväxande organisationer är av stor vikt för industrin såväl som för samhället generellt och att finna den där förtrollade formeln som ökar intensiteten och effektiviteten i innovationsprocessen och leder till automatisk entreprenöriell framgång är högt eftertraktat. Det är därför inte heller så konstigt att både akademisk forskning och populärkultur helst vill ge vägledning i hur entreprenörskap skall eller bör bedrivas. Kreativitet som förnyare och förstörare Kreativitet ses allt som oftast som ett recept för att skapa innovationer och ekonomisk tillväxt. Den österrikiske natinalekonomen Joseph Schumpeter poängterade samtidigt att kreativiteten också har en förstörande sida (Schumpeter, 1942) som bryter ner tidigare etablerade strukturer och föreställningar i takt med att nya möjligheter öppnas. Det kan därför finnas en inneboende motsättning mellan å ena sidan nytänkande och å andra sidan intern effektivitet. Ur detta perspektiv medför kreativiteten en balansproblematik för redan etablerade företag som befinner sig på en konkurrensutsatt marknad präglad av tidspress och resursoptimering. All typ av ifrågasättande ligger knappast heller i aktörernas intressen, särskilt då de avviker för mycket från rådande strategier och arbetssätt. Det finns sålunda incitament för att aktivt försöka påverka och styra kreativitetens riktning, både på företagsoch samhällsnivå. Sociologen Robert Merton (1959) teoretiserade om att kreativitet frodas i samhällen där gemensamma mål accepteras men de rådande institutionella medlen inte tas för givna. Men i takt med att omgivningen beskrivs som allt mer turbulent och komplex med innovationsprocesser som sträcker sig utanför de nystartade och etablerade företagens väggar i föränderliga nätverksstrukturer och maktrelationer försvåras möjligheterna till att skapa en sådan 2 Nutek bildades 1991 och stod inledningsvis för Närings- och teknikutvecklingsverket ombildades verksamheten, bytte namn till Verket för Näringsutveckling och blev en statlig förvaltningsmyndighet för frågor rörande näringslivets tillväxt. Nutek hade 2007 omkring 200 anställda i Stockholm, Östersund och Arjeplog. 10

11 gemensam samsyn om visioner och målsättningar. Det är i denna kontext heller inte helt enkelt att ta kontrollen över idéflödet genom traditionella hierarkier och formell auktoritet. I motsats till Mertons teorier görs därför ofta försök att styra innovationsskapandet genom att introducera nya institutionella medel i form av handfasta metoder, modeller och infrastrukturer snarare än att utveckla vägledande gemensamma mål och visioner. Internet för gränsöverskridande innovationsskapande Ett sätt att försöka tygla de gränsöverskridande idé- och innovationsprocesserna är att skapa olika former av webb-baserade arenor 3 som infrastrukturella utvecklingsstöd. Under gynnsamma förhållanden har dessa bevisligen gett förutsättningar för entreprenörskap och kreativitet mellan aktörer i samverkan. Internet kan ju faktiskt i sig sägas vara en virtuell plattform där många innovativa, kreativa aktiviteter tar sin plats, om än i ganska okontrollerade former. Och betydande ekonomiska värden står på spel, för trots den så brutalt spräckta IT-bubblan runt millenniumskiftet med efterdyningar långt in på 2000-talet har en mängd aktörer lyckats bygga upp sagolika Internetrelaterade affärsverksamheter genom att skapa förutsättningar för relationsbildning mellan företag såväl som individer. Både framgångsexemplen och den vällyssnande publiken växer för var dag och retoriken om hur samverkan faciliteras över webbplattformar är logisk och lockande. Det är helt enkelt lätt att bli fascinerad av de många färgsprakande framgångsberättelser om otrolig kapitalomsättning och värdeutveckling som åtminstone vissa av dessa Internetarenor har kunnat visa upp. InnoCentive 4, som nämns nedan, är bara ett exempel i mängden;»[t]he story of InnoCentive points to a deep change in the way companies innovate. Companies can tap emerging global marketplaces to find uniquely qualified minds and discover and develop new products and services faster and much more efficiently than they have in the past. We call these marketplaces Ideagoras, much like the bustling agoras that sprung up in the heart of ancient Athens. In those days, agoras were the center of politics and commerce for the burgeoning Athenian citizenry. Modern-day ideagoras such as InnoCentive serve a more specific purpose: They make ideas, inventions, 3 En mer ingående diskussion kring webbplattformar för kunskapsutbyte och dess betingelser hittas i kapitel 2. 4 InnoCentive är en webbaserad kunskapsplattform och community med över forskare från hela världen inom främst kemi och biologi. Syftet med innovationsplattformen är att matcha dessa forskares kunskaper med multinationella företags konkreta FoU-utmaningar. På så sätt ger InnoCentive företagen tillgång till ett stort nätverk av externa intellektuella resurser och ger samtidigt forskare nya möjligheter att erhålla både akademiskt erkännande och finansiella medel. Plattformen startades av det amerikanska läkemedelsföretaget Eli Lilly år 2001 men drivs numera som ett oberoende företag och nätverk. 11

12 and scientific expertise around the planet accessible to innovation-hungry companies.«(tapscott & Williams, 2006) Mot en öppnare innovationsprocess? Det traditionella sättet att skapa innovationer i företag är att låta det ske inhouse, det vill säga innanför företagets väggar i egna forsknings- och utvecklingsavdelningar. Företag tävlar om att locka till sig de smartaste individerna och den bästa utrustningen för att ta fram produkter och tjänster som ger dem ett försprång gentemot arga konkurrenter. Det så kallade intellektuella kapitalet (Stewart, 1997; Sveiby, 1997) 5 skyddas med näbbar och klor genom företagshemligheter och patenträttigheter. Men trots att detta fortfarande får sägas vara det dominerande industriella paradigmet har det från flera håll i både retoriska och praktiska handlingar också etablerats alternativa tillvägagångssätt. Nationalekonomen Ronald Coase postulerade på 30-talet varför företag bygger upp innovationsprocesser i interna hierarkiska strukturer istället för att köpa och sälja dem fritt på marknaden, vilket skulle kunna ses som mer effektivt. Huvudorsaken är enligt Coase att det är förenat med extra så kallade transaktionskostnader att hantera information och relationer utanför det egna gränsområdet (Coase, 1937). Coase argumenterar att företag bör behålla transaktionerna internt så länge marginalkostnaderna för att göra så är lägre än att köpa och sälja det på marknaden, ett resonemang som även hans adept Oliver Williamson (1975) senare vidareutvecklade. Vissa, exempelvis Harvardprofessorn Yochai Benkler (2006), anser nu att den informationsteknologiska eskaleringen har öppnat möjligheter till att kraftigt minska dessa transaktionskostnader. Information är som produkt enligt Benkler nonrival, det vill säga har en nästan obefintlig kostand att återproducera, vilket kan ge argument för att på företagsnivå handla med information externt 6, exempelvis på webbplattformar som tidigare nämnda InnoCentive. Benkler menar dessutom att detta ur samhällsperspektiv bör ske gratis, då properitära restriktioner minskar dess värde och spridning. Det senare kolliderar dock många gånger med trossatsen att om information kring exempelvis idéer och smarta innovationer tvingas spridas utan ersättning till upphovsmakarna 5 Sullivan (2000) delar in intellektuellt kapital i tre sammanflätade områden; 1) human capital (d.v.s. erfarenhet, kunskap, kreativitet etc.), 2) intellectual assets (d.v.s. uppfinningar, lösningar, program etc.), och 3) intellectual property (d.v.s. intellektuella tillgångar som är skyddade genom ex. patent, trademarks, copyright eller trade secrets). 6 Huruvida transaktionskostnaderna verkligen har blivit non-rival genom informationsteknologin kan förvisso ifrågasättas. Bland annat poängterar Williamson (1975) att transaktionskostnader bygger på ett antagande om individers opportunism, något som knappast har minskat genom introducerandet av IT. 12

13 minskar deras vilja att fortsätta skapa (med antagandet att det främst är ekonomiska drivkrafter som ligger bakom kreativiteten). Här öppnas således en intressant, viktig och ofta livfull debatt om immaterialrätt i olika former. Oavsett vilken normativ hållning man har kring huruvida spridning av innovationer bör hållas kostnadsfritt eller inte, har en rad exempel visat att det kan vara både framgångsrikt och inkomstbringande att på olika sätt öppna upp sin innovationsprocess och låta idéer flöda in och ut över organisationsgränserna. Företag som Procter & Gamble, Eli Lilly och IBM har alla gått i den riktningen och bjudit in externa aktörer till att bidra i nytt, gemensamt värdeskapande. Chefen för enheten Innovation and Knowledge på Procter & Gamble, Larry Huston, förklarade i Harvard Business Review hur hans företag har gått tillväga och beskrev några av de utmaningar de stått inför under förändringsresan;»as we studied outside sources of innovation, we estimated that for every P&G researcher there were 200 scientists or engineers elsewhere in the world who were just as good a total of perhaps 1.5 million people whose talents we could potentially use. But tapping into the creative thinking of inventors and others on the outside would require massive operational changes. We needed to move the company s attitude from resistance to innovations not invented here to enthusiasm from those proudly found elsewhere. And we needed to change how we defined, and perceived, our R&D organization from 7,500 people inside to 7,500 plus 1.5 million outside, with a permeable boundary between them.«(huston & Sakkab, 2006:59-60) En annan framgångsberättelse i samma genre handlar om leksakstillverkaren LEGO och deras produkt Mindstorm som gör det möjligt att bygga robotar genom en kombination av legobitar och specialutvecklad mjukvara. Då intresset för att bygga Mindstorm-robotar spred sig från ursprungliga målgruppen (d.v.s. barn och ungdomar) till att även innefatta mycket tekniskt kunniga individer med ökade behov och önskemål började kunderna själva modifiera den immaterialrättsligt skyddade programvaran. Inledningsvis sågs detta inte med blida ögon från LEGO men ganska snart insåg man att det snarare var till fördel för företaget att via webben öppna upp programkoderna för fri nedladdning, användning och modifiering åt allmänheten. På detta sätt fick företaget nämligen tusentals fria FoU-timmar från externt håll och produkterna blev både bättre anpassade till kundbehoven och mer köpta (Tapscott & Williams, 2006). Det finns alltså en rad exempel på olika former av kollektiva innovationsprocesser lagliga såväl som olagliga där hundratals, tusentals eller till och med miljontals aktiva användare samlas på webben och interagerar i gemensamt innehållsbyggande. Dessa berättelser är ofta av romantisk karaktär och tillverkar hjältar som blir till förebilder för andra entreprenörer och eldar på deras drömmar om guld och gröna skogar i erövrandet av Internets 13

14 till synes oändliga möjligheter. Men även om empiriskt grundade studier om framväxten av webb-baserade innovationsplattformar har ökat något i antal de senaste åren är de fortfarande relativt få. Forskning inom andra akademiska fält har dock visat på svårigheterna att få gränsöverskridande konstellationer att fungera i praktiken, då till exempel maktspel och elitism eller snyltning och freerider -problematik ofta besudlar de vackra samarbetstankarna. De nyutvecklade innovationsverktygen borde således möta både en stor mängd motstridiga företagsviljor och frågor kring sekretess, insatskontroll och potentiell värdefördelning. Att få de institutionella verktygen att fungera som stöd och pådrivare snarare än hinder för kreativitet torde därmed vara en svår utmaning. Avhandlingens avsikt Om nu webbplattformar är och kommer att förbli ett viktigt inslag som sammanlänkande infrastruktur till kunskapsutbyte och innovationsskapande mellan aktörer från olika sfärer, hur blir då dessa kollektiva strukturer till? Framgångsberättelser i all ära men talar de verkligen om vad som sker eller lyfter de istället fram en idealiserande, halvlömsk myt av skeendet? I denna avhandling studeras på nära håll framväxande skapelseprocesser kring två webb-baserade kunskapsplattformar och dess nascent entrepreneurs (Reynolds, 2000). Det är alltså inte hur redan etablerade arenor fungerar som främst är i fokus, utan framför allt entreprenörernas bakomliggande arbete med att få dessa strukturer att över huvudtaget bli till. Studien startar vid en tidpunkt då idéer fortfarande är vaga och föränderliga, innan de materialiserats och stabiliserats, och följer sedan etableringsprocessernas framåtskridande resa. Forskningsfrågan är: Hur utvecklas entreprenöriella processer från idéer till realisering? Longitudinella studier kan åtminstone i viss mån täcka glappet mellan dåtid och nutid och ersätta mystiken runt innovationsprocessen (Pettigrew, 1990). Genom att följa entreprenörer över en längre tidshorisont med regelbundet återkommande intervjuer vill jag beskriva vad, hur och varför de agerar som de gör och vilka konsekvenser det får för idéernas förverkligande. Intervjumaterialet ger upprepade tillfällen för entreprenörerna (och mig själv) att reflektera kring centrala planer och händelser både i stunden och över förloppet. Tanken är att på detta sätt ge en berättelse om entreprenörskapets vindlande väg; som voluntaristisk och icke-linjär där slutet är ovisst och de intensiva känslorna ännu inte hunnit blekna bort. Ett annat sätt att se på forskningsfrågan är därför: Hur utvecklas och förändras entreprenörens uppfattning och skildring av sitt eget och av omgivningens agerande under den osäkra initiala perioden när idéer är på väg att realiseras? 14

15 Målsättningen är inte att punkta ned normativa slutsatser för entreprenöriell verksamhet eller medvetet förminska den komplexitet som entreprenörerna dagligen står inför. Istället kan förhoppningsvis avhandlingen ge inspiration och tankemässig stimulans till praktiker och akademiker som på olika sätt är intresserade av ämnet. En önskan är att få läsaren att ställa sig frågan; Vad skulle jag ha gjort i samma ställe? och på detta sätt öka chanserna att vinna insikter kring etableringsprocessens utmaningar från insidan. Tsoukas och Chia (2002) säger;»only by placing ourselves at the center of an unfolding phenomenon can we hope to know it from within. Take the example of the character Tom Sawyer, whose adventures are the subject of Mark Twain s eponymous novel. Mark Twain vividly paints Tom s personality in different circumstances, ranging from the funny to the horrifying, and we get to know him and life in the American South quite well. However, this would still be knowledge from the outside. We would get knowledge from the inside through intuitively sympathizing with Tom Sawyer, that is, if we were to draw on our experiences and identify with the character himself. Then we would truly know the character, in all his complexity, in the same way that we know a city through walking on its streets rather than via photographs of it.«(tsoukas & Chia, 2002:571) Det framhålls ofta en distinktion mellan amerikansk och europeisk forskningstradition där den förstnämnda sägs fokusera på statistiska enkätstudieanalyser medan den senare beskrivs ha en öppnare hållning gentemot kvalitativa metoder (ex. Gartner & Birley, 2002). Hans Landström (2005) menar att även om sådana generaliseringar kan vara svåra att göra eftersom framför allt entreprenörskaps- och småföretagsforskningen i Europa är mycket heterogen kan europeiska forskare sägas försöka återspegla en komplexitet och en realism, samt en detaljrikedom, men kanske på bekostnad av en lägre grad av statistisk sofistikering och statistisk generaliserbara resultat (Landström, 2005:131). Det är till denna alternativa, kvalitativa och i mitt tycke ännu alltför småskaliga del av entreprenörskapsfältet som jag har för avsikt att medverka. Min förhoppning är att läsaren genom den här texten åtminstone i någon mån ska komma att uppleva entreprenörernas vandring; om inte från insidan så i alla fall med stor närhet. Med avhandlingen vill jag ge ett bidrag till det framväxande förhållningssättet som sätter språket i centrum för att förstå entreprenörskap (Hjorth, Johannisson, & Steyaert, 2003; Hjorth & Steyaert, 2004) och som försöker omskriva och skapa nya utrymmen inom entreprenörskapsfältet (Hjorth, 2003). Jag tror att avhandlingens empiriska entreprenörskapsdrama kan öka kunskapen om entreprenörskapets magi enbart genom att med berättelsens kraft ge rörelse till de relativt livlösa etableringsmodeller som redan är så ofta förekommande. 15

16 Kort introduktion av studiefallen Det första studiefallet är ett projekt som kallas Ökad Offertkraft och som sedermera döptes om till Kompetensarena Väst. Kortfattat kan man beskriva själva idén som ett webb-baserat visualiseringsverktyg där aktörer inom till exempel en viss bransch eller geografisk region kan lägga in information om sina tillgängliga kompetenser, resurser och utrustning, vilket ger möjligheter till andra intresserade företag att ta kontakt för olika former av samarbeten. Under åren drevs applikationsutvecklingen som ett projekt finansierat genom offentliga medel och med offentliga aktörer som huvudmän. Det andra studiefallet följer etableringen av en webbsida kallad Idébanken.se som lanserades i februari Bakom denna plattform ligger en entreprenör vars ursprungliga tanke var att skapa en marknadsplats för idéer på Internet. Privatpersoner såväl som företag skulle på sidan lägga upp frågor eller problem och på detta sätt få tips, idéer och förslag på lösningar. Med privat finansiering och stor envishet började konceptet ta form och spridas. De två fallstudiernas fortskridande från vision till materialisering kompletterar varandra och dess likheter och skillnader skapar utrymme för vidare reflektioner och analyser kring entreprenörskapets betingelser i framväxande verksamheter. Varför det blev just dessa två studiefall som bygger upp det empiriska materialet kommer att framgå av berättelsen samt diskuteras vidare i metodkapitlet som ligger som Bilaga II. Hur har entreprenörskap främst studerats tidigare? 7 Schumpeter (1934) pekade ut entreprenören som en central funktion i samhället, det vill säga personen som bryter mönster och skapar något nytt en innovation genom att kreativt förstöra det gamla och skapa ojämnvikt på marknaden. Denna individ, av Schumpeter kallad the Great man, har genom tiderna beklätts med hjältemässiga egenskaper, behov, attityder, värderingar och beteenden som särskiljt honom (sällan henne) från resterande dödliga (Shane, 2003). I takt med en allt mer komplex, globaliserande värld med nya kontextuella spelregler såsom ökad konkurrens, sofistikerad teknologi och en allt snabbare förändringstakt har akademiker som Michael Porter (1980) och Michael Gibbons (1994) argumenterat för nya entreprenöriella mönster där samverkan mellan olika aktörer har satts i centrum. I tillväxtsagorna ersattes sålunda den enskilda entreprenörsriddaren av stora arméstrukturer döpta till kluster, nätverk, Triple Helix och/eller innovationssystem. När entreprenörskap anses inbäddat i ett större sammanhang 7 För en mer utförlig genomgång av entreprenörskapsfältet, se Bilaga III. 16

17 hamnar plötsligt också faktorer såsom infrastruktur, koordinering och ömsesidigt förtroende i fokus. Båda ovanstående förklaringsmodellerna bygger ofta på rationalistiska grundantaganden. I det första fallet uträttas mirakel om personen har rätt egenskaper och förutsättningar, i det andra fallet sker underverken då en optimal kombination av individer sätts samman på en gemensam arena. Innovationsprocessen kan på detta sätt kännas mer kontrollerbar men samtidigt riskerar synen på värdeskapande att reduceras till en enkel och behändig a+b=c-formel där termerna a och b (ibland kallade framgångsfaktorer) automatiskt och relativt oproblematiskt anses leda till framgångssumman C. Personlig drivkraft (a) + Ekonomiska resurser (b) = Vinstgivande verksamhet (C) eller Regionföretagens samarbeten (a) + Politikernas kapital (b) = Ekonomisk tillväxt (C) Everett Rogers, kanske mest känd för sina empiriska studier om innovationers spridning, menar att det inom hans akademiska fält finns en inbyggd så kallad pro-innovation bias (Rogers, 1995: ), det vill säga att en övervägande del av studierna koncentrerar sig på framgångsrika spridningsförlopp. Han förklarar denna asymmetriska hållning bland annat med att forskarnas finansiärer i allmänhet har en positiv attityd till lyckosamma processer, vilket kan smitta av sig på urval av studiefall och slutsatser. Han menar också att det rent praktiskt är lättare för forskare att rekapitulera framgångsrika spridningsförlopp än misslyckade dito.»because of the pro-invention bias, we know much more (1) about the diffusion of rapidly spreading innovations than about the diffusion of slowly diffusing innovations, (2) about adoption than about rejection, and (3) about continued use than about discontinuance [ ] The problem is that we know too much about innovation success, and not enough about innovation failures.«(rogers, 1995:105) Många innovationsstudier har alltså gemensamt att de är utforskade efter att resultaten uppkommit. Man undersöker fenomen som redan nått välgång och tar retrospektivt fram orsakerna bakom utvecklingen. Detta tillvägagångssätt innebär naturligtvis en stor risk för vad psykologer kallar hindsight bias ; att man i efterhand konstruerar skeenden som planerade, förutsägbara och rationella. Samtidigt är man smärtsamt medveten om svårigheten att med samma metodik analysera framtiden; att förutse vilka framgångsfaktorer som gäller imorgon, vilka innovationer som kommer att bli lyckosamma och hur mycket värde de då skapar. En berättelse som i efterhand konstruerats som en framgångssaga kan ganska lätt lyfta fram både framgångsfaktorer och stolta hjältar men innan det lyckade resultatet har visar upp sitt vackra leende måste givetvis en massa andra intressanta saker först ske. Att dessa händelser ofta är löst sammankopplade och inte alltid ligger under entreprenörens totala kontroll inser säkerligen de flesta, men det avspeglas mycket 17

18 lite i den enorma mängd entreprenörs- och innovationslitteratur som hittills publicerats. De tusentals aktiviteter och händelser som inte passar in i den slutliga historiebeskrivningen har därmed medvetet eller omedvetet med tiden kommit att falla i glömska. Andra sätt att se på entreprenörskap Entreprenörskapsfältets starka influenser från nationalekonomin och managementlitteraturen har påverkat bilden av entreprenörskap som en mekanisk funktion på marknaden och entreprenörerna som kallt planerande, vinstmaximerande varelser (Hjorth, 2003). På detta sätt har slutsatser kring entreprenörskap många gånger dragits på en förenklad och aggregerad nivå, långt distanserad från de verkliga händelsernas praktik.»nevertheless, entrepreneurship has been patronized by management. On the one hand management has adopted the mission to discipline entrepreneurship, its aptitude for unsolicited initiative, spontaneity, immediacy, improvisation, playfulness, and passion. On the other hand it has used entrepreneurship as a source of energy to vitalize aging structures in organizations.«(hjorth et al., 2003:92) Fältet har också haft starka influenser från psykologin, med fokus på individers personliga egenskaper. En av de tidigaste företrädarna till att försöka förflytta entreprenörsforskarnas fokus ifrån individens inneboende kvalitéer till själva processen och dess skeenden är William Gartner (1985; 1988). Framför allt hans artikel Who Is an Entrepreneur? Is the Wrong Question 8 (Gartner, 1988) fick ett stort genomslag, där han förespråkar att entreprenörskapsforskningen bör koncentrera sig på tillblivelseprocessen av nya verksamheter snarare än att karaktärisera individer i psykologiska fack. Likväl som Thomas Dandridge (1979) påpekade att småföretag bör söka efter en egen organisationsteori eftersom de inte fungerar på samma sätt som storföretagen, behöver ännu icke etablerade organisationer skapa sina egna teorier för att förklara dess arbetssätt och utmaningar. Eller som Katz och Gartner (1988) skriver;»the irony is that when we turn to literature for guidance on how to identify new organizations, our theories and definitions about organizations assume that they already exist; that is, the starting point for our theories begins at the place where the emerging organization ends.«(katz & Gartner, 1988:429) Men även i processinriktade entreprenörskapsstudier har psykologiskt orienterade och rationalistiska angreppssätt nästlat sig in. Shane och Venkataraman (2000) menar exempelvis att entreprenörskap handlar om att söka upp 8 Gartner (2004) har även själv skrivit om bakgrunden till artikelns tillkomst. 18

19 och exploatera nya affärsmöjligheter. Shane (2003) för ett resonemang kring dessa affärsmöjligheter som om de skulle finnas explicit därute och kunna plockas likt svamp om bara entreprenören är duktig nog att upptäcka dem; att denne har tillgång till rätt information och kontaktnätverk men också en kognitiv förmåga att kunna se saker som andra inte ser. Det har även skapats en mängd processmodeller uppbyggda på bestämda faser eller aktiviteter kring hur nya verksamheter utvecklas. Många av dem har dock kritiserats för att ha en alltför deterministisk syn på skapelseprocessen (Sexton & Bowman-Upton, 1991). Reynolds och Miller (1992) lyfter exempelvis utifrån en studie av 3000 etablerade (amerikanska) företag fram fyra nyckelaktiviteter vid verksamheters etableringar; 1) personligt engagemang, 2) första anställningen, 3) initiala finansieringen och 4) inledande försäljningen. De drar samtidigt slutsatsen att både angreppssätt och mognadstid varierade avsevärd mellan olika företag och branscher. Också Delmar, Davidsson och Gartner (2003) har i en studie av svenska tillväxtföretag konstaterat att det föreligger en stor heterogenitet i sättet som verksamheter växer. Chia (1995; 1999) menar att många organisationsteorier förvisso säger sig vara processorienterade men fokuserar framför allt på beständiga steg eller faser, snarare än den kontinuerliga förändringen. Chia (1995) tar upp matematikern och filosofen Alfred North Whiteheads (1929) begrepp the Fallacy of Misplaced Concreteness som säger att det finns en tendens att se fysiska objekt som de naturliga analysenheterna, snarare än dess inbördes relationer vilket vore mer intressant. Chia förespråkar att man studerar organisationers becoming istället för being 9. Tillsammans med Tsoukas (2002) skriver han vidare;» as well as not knowing a lot about the micro-processes of change, we do not know enough about how change is actually accomplished. Even if we can explain, ex post facto, how and why organization A moved from archetype X to archetype Y, or from position A to position B [ ] our explanation would look like a post-mortem dissection [James 1909/1996, p. 262]; it would not be fine-grained enough to show how change was actually accomplished on the ground how plans where translated into action and, by so doing, how they got modified, adapted, and changed.«(tsoukas & Chia, 2002:568) Ett antal entreprenörsforskare har liknande förhållningssätt som Chia (ex. Gartner, Bird, & Starr, 1992; Katz & Gartner, 1988) och menar att man kan se entreprenörskap som en utvecklingsprocess i skapandet av en organisation och att affärsmöjligheter i sig är socialt konstruerade (Steyaert & Hjorth, 2004). Språket och berättandet får därmed en central betydelse i entreprenörens iscensättande (Hjorth & Steyaert, 2004). Daniel Hjorth (2001) poängterar att entreprenörskap rent litterärt kan delas upp i två ord; entre (mellan) 9 Steyaert (2007) pekar på att denna ontologiska debatt går tillbaks ända till Friedrich Nietzsche (1886/1968:708) som bland annat skrev; Becoming must be explained without recourse to final intentions [ ] Becoming does not aim at a final state, does not flow into being. 19

20 och prendre (ta), vilket kan illustrera ett slags erövrande av rum mellan befintliga strukturer. Han anser också att entreprenören bör liknas vid den lekande ( homo ludens ) snarare än den ekonomiskt rationella ( homo oeconomicus ) människan, som med passion och nyfikenhet utvecklar sina entreprenöriella mellanrum. Hjorth (2007) säger;»[t]here is a drama of entrepreneurship that becomes almost completely neglected through our attention to the economy of entrepreneurship. This drama, I believe, is possible to study in narratives through a focus on events [ ] Narratives allow for a creative evocativeness [ ] making readers experience and not only understand what happened.«(hjorth, 2007: ) Narrativt drama som presentationssätt Denna avhandling kommer att anamma ett narrativt 10 angreppssätt för att beskriva och diskutera de entreprenöriella processerna, vilket är en metod som fått ökat intresse i det akademiska entreprenörskapsfältet (Hjorth & Steyaert, 2004). På detta sätt vill jag lyfta fram en nära kontakt med entreprenörernas dagliga känslor av hopp och lycka såväl som frustration och oro, samt visa hur deras berättelser förändras över tid. Entreprenörskapets kronologiska utveckling kommer att presenteras som ett drama i realtid med inslag av scener, dekor, aktörer, manus, publik och en intrig formad kring konfliktoch känslofyllda ingredienser. Merriam-Webster definierar drama som; 20»a composition in verse or prose intended to portray life or character or to tell a story usually involving conflicts and emotions through action and dialogue and typically designed for theatrical performance.«nationalencyklopedin beskriver dramat som en av litteraturens tre grundformer, vid sidan av lyriken och epiken. Ett sätt att särskilja de olika formernas inbördes uppdelning är att utgå från tidsaspekten; då epiken återberättar händelser i förfluten tid rör sig dramat vanligtvis i nutid. Ett annat sätt att särskilja dem är att utgå från textens innehåll;»medan epiken har sin styrka i breda beskrivningar av en yttre verklighet och lyriken i analyser av subjektiva själstillstånd, utspelar sig dramat i ett mellanmänskligt område, alltså i handlande människors möten med varandra. Det beskriver deras vänskaps- och kärleksförhållanden, deras inbördes konflikter och strider. Dialogens dominans i dramat återspeglar detta förhållande.«(nationalencyklopedin, 2005) Utifrån dessa definitioner av dramaformen tycks den passa väl som presentationssätt i beskrivningar av pågående entreprenörskap i realtid. Entreprenörskap handlar mycket om att hantera en fluktuerande nutid och gå mot en 10 Ett narrativ är enligt Czarniawska (2004a:17) en uttalad eller skriftlig text som skapar mening till kronologiskt sammanlänkade händelser. En mer ingående litteraturöversikt över det narrativa fältet hittas i Bilaga II.