Rapport kartläggning av svenskt deltagande inom tema rymd i EU:s sjätte och sjunde ramprogram. 10 april 20 juli

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport kartläggning av svenskt deltagande inom tema rymd i EU:s sjätte och sjunde ramprogram. 10 april 20 juli"

Transkript

1 Rapport kartläggning av svenskt deltagande inom tema rymd i EU:s sjätte och sjunde ramprogram 10 april 20 juli 2012

2 Abstract Sammanfattning This report, conducted by the Swedish National Space Board (SNSB), is an overview of Swedish participation within the theme Space during the European Union s Sixth and Seventh Framework Programs (FP6 and FP7). Swedish participation in this area has thus far produced poor results, providing the motivation for this study in order to improve the distribution of funding to Swedish space research. The aims of this study are to present a summary of results thus far, to find the causes of the low Swedish participation in the Framework Programs, and to suggest possibilities for increasing Swedish participation. The study exclusively covers participation within the theme Space in FP6 and FP7, up until the 16th of February 2012, with focus on Swedish actors. Participation within other themes is not discussed. A total of 80 individuals from 56 organizations have been interviewed in regards to attitudes towards participation in the EU Framework Programs. Actor opinions regarding desired activities missing from FP calls have also been collected. This study is the first of its kind conducted in this area. No projects were coordinated by Swedish actors within FP6-Space ( ). In total, Swedish actors were involved in 9 projects, with a total of 20 participants. Swedish actors in these projects were granted 3,311,900 euro, corresponding to 2.4 percent of total monetary grants within the theme Space. Public actors were granted the majority of these funds in Sweden, with private actors receiving a marginal proportion. Within FP7-Space ( ), three projects have thus far been coordinated by Swedish actors. Swedish actors have currently participated in 30 projects, comprising a total of 39 participants. Swedish actors within these projects have been granted 9,940,579 euro, corresponding to 2.2 percent of total monetary grants within the theme Space. In comparison to other themes within Cooperation, Swedish participation and funding received within Space is the lowest. Public actors (excl. research and education) have thus far been granted the majority of funding, with universities and other educational institutions receiving the smallest proportion of funding granted to Swedish space actors. In 2011, Swedish actors were granted 2,380,000 euro via FP7-Space, in stark contrast to the approximately 50,000,000 euro received by Sweden in the form of industrial contacts with the European Space Agency (ESA), and 22,100,00 euro invested nationally by the SNSB during These funding levels are expected to remain consistent during the coming years, while the proportion of funding to Swedish space actors from FP7 could reasonably be doubled. A majority of the interviewed actors named the lack of an international network as the greatest hindrance to participation. A lack of personal resources to finance participation and the low chance of being granted funding were also mentioned as reasons for not participating. Approximately one fourth of those interviewed were marginally or not aware that Space is included in the Framework Programs as its own theme. Over 90 percent expressed openness to future participation. The most common request amongst those interviewed was that the SNSB should provide them with information about the Framework Programs. Additional requests included the creation of an overarching strategy for how the SNSB should use the Framework Programs to complement its own investment, both nationally and within the ESA, and the possibility to receive national funding to finance participation in the Framework Programs, as well as receive assistance in finding suitable collaborators. EU-commission policy officers encourage and express a desire for increased contact with both SNSB and Swedish actors. In comparison, southern European countries have demonstrated a much greater capacity for utilizing the commission to gain perspective on project proposals and communicating opinions on the substance of FP calls. Swedish actors also show limited participation as project evaluators. There is great potential for Sweden to shape EU space politics by establishing a more active presence in Brussels. Swedish actors active within space activities have great possibilities to do well in the future framework program, Horizon It is suggested that a majority of the funding within the Space theme will be dedicated to space technology, which is an area where Sweden have many active actors. If a greater engagement in the framework program is shown, both by SNSB and the actors, the potential for a better position within Horizon 2020 is big compared to FP6 and FP7. The Swedish money grants could reasonably increase to around 4-5 percent of the total grants within theme space in Horizon Terese Nordström Denna rapport är en kartläggning utförd av Rymdstyrelsen över svenskt deltagande inom tema rymd i EU:s sjätte och sjunde ramprogram. Bakgrunden till kartläggningen är att svenska aktörer hittills i relativt låg utsträckning deltagit i ramprogrammens rymdtema. Rymdstyrelsen vill genom denna kartläggning skaffa sig en bättre bild av svenska rymdaktörers attityder till EU:s ramprogram för att kunna optimera fördelningen av medel till svensk rymdverksamhet. Rapporten innehåller en sammanställning av utfallet inom sjätte och sjunde ramprogrammets rymdtema fram till den 16 februari 2012 med fokus på svenska aktörer. Svenska rymdaktörers deltagande inom övriga tematiska områden inom ramprogrammen redovisas inte. Rapporten sammanfattar även utfallet av intervjuer med totalt 80 svenska rymdaktörer från 56 olika organisationer gällande attityd till deltagande i EU:s ramprogram. Målet har varit att kartlägga vad som hindrat svenska rymdaktörer att delta i större utsträckning, samt vad som kan göras för att öka deltagandet i framtiden. Önskemål från aktörerna gällande aktivitetsområden i kommande utlysningstexter har även samlats in. Detta är första gången en studie gjorts av svenskt utfall inom rymdtemat i EU:s ramprogram. År 2011 tilldelades svenska aktörer euro via sjunde ramprogrammets rymdtema. Detta kan ställas i relation till ca euro som återkommit till Sverige i form av industrikontakt med ESA och euro som Rymdstyrelsen satsat på nationella verksamheter år Dessa medel förväntas ligga konstanta kommande år. Andelen medel som går till svensk rymdverksamhet via EU:s ramprogram går däremot att öka om svenska rymdaktörers konkurrensmöjligheter optimeras. Inom sjätte ramprogrammets rymdtema ( ) koordinerades inga projekt av svenska aktörer. Totalt medverkade svenska rymdaktörer i 9 projekt med totalt 20 deltaganden. Svenska aktörer inom dessa projekt beviljades euro vilket motsvarade 2,4 procent av de totala beviljade medlen inom rymdtemat. Offentliga aktörer blev beviljade den största andelen av dessa medel i Sverige medan aktörer inom näringsliv beviljades en marginell andel. Inom sjunde ramprogrammets rymdtema ( ) har tre projekt koordinerats av svenska aktörer fram till den 16 februari Hittills medverkar svenska rymdaktörer i 30 projekt med totalt 39 deltaganden. Svenska aktörer inom dessa projekt beviljades euro vilket motsvarar 2,2 procent av de totala beviljade medlen inom rymdtemat. Jämfört med motsvarande siffra för övriga tematiska områden inom Samarbete i Sverige ligger tema Rymd sämst till hittills. Offentliga aktörer (exklusive forskningsinstitutioner, universitet och högskolor) har hittills blivit beviljade störst andel och universitet och högskolor minst andel av de medel som gått till svenska rymdaktörer. En merpart av de intervjuade rymdaktörerna nämner brist på internationellt nätverk som det största hindret till deltagande. Även brist på egna resurser för att finansiera deltagandet och liten chans till att bli beviljade medel nämns som orsaker till att man inte medverkat i ramprogrammen. Cirka en fjärdedel av de intervjuade aktörerna hade ingen eller liten kunskap om att rymden ingick i EU:s ramprogram som eget tema. Över 90 procent ställer sig efter att ha blivit intervjuade öppna till ett framtida deltagande. Aktörerna vill främst att Rymdstyrelsen ska bistå dem med information om ramprogrammen. Man efterfrågar även en övergripande strategi för hur Rymdstyrelsen vill använda EU:s ramprogram som komplement till sina satsningar nationellt och inom ESA. Aktörerna vill också ha hjälp med nationella medel för att finansiera deltagande i ramprogrammen samt få information om hur man kan hitta lämpliga samarbetspartners. Handläggare på kommissionen uppmuntrar och välkomnar ökad kontakt med Rymdstyrelsen och svenska aktörer. Sverige bör lära av sydeuropeiska länder som i större utsträckning kontaktar kommissionen för att få synpunkter på projektförslag och för att föra fram sina åsikter om innehåll i utlysningstexter. Svenska aktörer deltar även i liten grad som utvärderare av projekt. Det finns mer att göra från svenskt håll för att påverka EU:s rymdpolitik genom att vara mer aktiva i Bryssel. Svenska rymdaktörer har stora möjligheter att positionera sig bättre inom rymdtemat i kommande ramprogram, Horisont 2020, jämfört med sjätte och sjunde ramprogrammet. En stor del av rymdtemat förväntas vigas åt rymdteknik, vilket är ett område där Sverige har många aktiva aktörer. Ökat engagemang krävs från både Rymdstyrelsen och aktörerna håll. Uppskattningsvis bör den svenska andelen kunna ligga på 4-5 procent av de totala beviljade medlen inom EU:s ramprograms rymdtema. Terese Nordström 2 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 3

3 InnehÅllsfÖrteckning 1. Introduktion...6 Projektbeskrivning...6 Finansiering av rymdverksamhet i Sverige...6 EU:s ramprogram för utveckling inom forskning och teknik Rymdens roll i EU:s ramprogram...10 Fördelning av budget inom FP6, FP7 och Horisont Så bestäms innehållet i arbetsprogrammen...12 Informationskanaler för svenska rymdaktörer...12 NCP:s för FP7-Rymd i andra länder Sveriges position inom rymdaktiviteter i EU:s ramprogram...15 Svenskt utfall inom FP6/7-Rymd...15 Kommentarer från kommissionen...17 Rymdstyrelsens roll...19 Vinnovas roll Statistik över deltagande inom FP6/7-Rymd...21 Fördelning mellan länder...21 Fördelning mellan aktörer...23 Fördelning mellan projekt...24 Svenska aktörer inom FP6/7-Rymd...25 Fördelning mellan aktörsgrupper Utfall av intervjuer...30 Uppfattning om EU:s ramprogram...31 Hinder för att delta...35 Önskemål gällande Rymdstyrelsens agerande...37 Önskemål gällande innehåll i arbetsprogrammet...40 Inställning till framtida deltagande...39 Kommentarer till utfall av intervjuer Slutsatser...43 Bilaga, statistikunderlag...44 Referenslistor, intervjuer R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 5

4 1. Introduktion Projektbeskrivning Bakgrund Rymdstyrelsen har enligt sin instruktion till uppgift att främja utvecklingen av svensk rymdverksamhet och rymdforskning. Denna uppgift inkluderar arbete för att optimera utfallet för de olika finansieringsmöjligheter som finns tillgängliga för rymdaktörer i Sverige. De tre viktigaste finansieringskällorna för svenska rymdaktörer är ESA, EU och Rymdstyrelsens nationella program. EU bedriver inom ERA, det europeiska forskningsrådet, ett antal FoU-aktiviteter där ramprogrammet för utveckling av forskning och teknik (förkortat FP framework program) är det största. Sedan sjätte ramprogrammets (FP6) start år 2002 innefattades rymden i ett gemensamt tema tillsammans med flyg och från och med det sjunde ramprogrammets (FP7) start år 2007 fick rymden ett eget tema (FP7-Rymd). I samband med att Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 infördes ett nytt mandat för EU att bedriva rymdpolitik (art 189) och ökade därmed legitimiteten för ramprogrammets tema rymd. I Vinnovas lägesrapport Sveriges deltagande i sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, publicerad i mars 2012, framgår att Sveriges totala deltagande i FP7 har varit konkurrenskraftigt 1. Ser man dock enbart till det tematiska området rymd är det svenska deltagandet lågt jämfört med övriga tematiska områden. Sveriges utfall inom FP7-Rymd är också lägre än exempelvis Norges, Finlands och Österrikes. Rymdstyrelsen ser potential hos svenska rymdaktörer att hävda sig bättre inom ramprogrammen och vill se över sin strategi för att öka tilldelningen till svensk rymdverksamhet. En viktig del av detta arbete är att påverka EU-kommissionen via programkommittén för ramprogrammets tema rymd så att innehållet i arbetsprogrammen matchar kompetenser inom svensk rymdverksamhet. Denna kartläggning kommer att ligga till grund för Rymdstyrelsens arbete för ökat återflöde av EU-medel till svenska rymdaktörer. Rymdstyrelsen har tagit initiativ till detta projekt men författaren svarar ensam för innehållet och slutsatserna i rapporten. Mål Målsättningen med denna kartläggning är att presentera: svenskt utfall inom rymdtemat i sjätte och sjunde ramprogrammet hittills svenska rymdaktörers attityder till, erfarenheter av och hinder för deltagande i EU:s ramprogram svenska rymdaktörers önskemål gällande innehåll i kommande ramprogram Metod Kartläggningen baseras på data från EU-kommissionen över registrerade projekt inom FP6-Rymd och FP7-Rymd fram till den 16 februari 2012, samt på totalt 67 intervjuer med 80 svenska rymdaktörer på 56 olika forskningsinstitutioner, företag, universitet och högskolor. En avgränsning har gjorts till deltagande i FP6 och FP7 under det tematiska området rymd i denna kartläggning. Det bör dock nämnas att svenska rymdaktörer även deltagit inom andra områden under dessa båda ramprogram, både tematiska och horisontella. Primär svensk nationell kontaktpunkt för FP7-Rymd och statistiker på Vinnova har bistått med information och tillhandahållit EU-kommissionens data över utfallet inom ramprogrammen. Intervjuer har även gjorts med kontaktpersoner på ett antal forskningsfinansieringskontor på åtta av de största universiteten och högskolorna i syfte kartlägga det stöd forskarna får via dessa. För att få en bild av hur Rymdstyrelsen hittills agerat gällande ramprogrammen har intervjuer även gjorts med Rymdstyrelsens generaldirektör och handläggare, däribland sekundär svensk nationell kontaktpunkt samt expert till programkommittén för FP7-Rymd. Även norska och finska NCP:s och delegater till programkommittén för FP7-Rymd kontaktats. Kommentarer har även inhämtats från en handläggare på kommissionens avdelning för rymdverksamhet (Space Research and Development, DG Enterprise and Industry). Finansiering av rymdverksamhet i Sverige De tre viktigaste källorna till institutionell finansiering för svenska rymdaktörer är ESA, Rymdstyrelsens nationella program och EU. ESA har dock inga egna medel utan fördelar de medel som Rymdstyrelsen investerat på projekt vartill svenska aktörer kontrakteras enligt ett system med geografisk retur (garanterat återflöde). Enligt Rymdstyrelsens årsredovisning för 2011 satsades totalt 86,6 miljoner euro på rymdverksamhet och rymdforskning, varav 22,1 miljoner euro utgjorde nationella satsningar och 64,5 miljoner euro utgjorde betalningar till ESA. Av betalningarna till ESA återgår i regel ca 80 procent till Sverige i form av industrikontakt, vilket motsvarar ca 50 miljoner euro. År 2011 beviljades svenska rymdaktörer drygt 2 miljoner 1 Vinnovas lägesrapport över svenskt deltagande i FP7: vinnova.se/sv/eu-internationell-samverkan/eus-ramprogram/sverigesdeltagande-i-fp7/ Figur 1 *Baserat på enkätsvar från 19 svenska rymdföretag euro via FP7-Rymd. Kommersiella rymdaktörer har även intäkter via försäljning, nationellt och internationellt medan rymdforskare även finansieras av andra svenska institutionella organ så som Vetenskapsrådet. Figur 1 visar fördelningen av svenska rymdföretags finansiering enligt Rymdstyrelsens årliga enkät till företag verksamma inom rymdbranschen. Här anger de medverkande rymdföretagen att ca 7 procent av deras totala omsättning 2011 var medel från EU. Detta är en markant ökning jämfört med föregående år. Andelen medel från EU är något högre än de 6 procent som uppges komma från Rymdstyrelsens program. Notera att dessa EU-medel inte specifikt kommer från FP7-Rymd utan innefattar samtliga bidrag från EU samt att dessa siffror inte inkluderar rymdforskare. Beviljningsgraden bland de olika finansieringskällorna för svenska rymdaktörer varierar något, några jämförande exempel visas i Tabell 1. De senaste tre åren beviljades i snitt 56 procent 2 av ansökningarna inom Rymdstyrelsens nationella forskningsprogram, varav en relativt stor andel utgjordes av långsiktiga åtaganden för utveckling av Rymdstyrelsens forskningsprogram Rymdstyrelsens fjärranalysprogram, användardelen Rymdstyrelsens program för rymdtekniska tillämpningar Tabell 1. Exempel på beviljningsgrader inom olika finansieringsprogram 2 En relativt stor andel utgörs av långsiktiga åtaganden för utveckling av instrument. 3 Rymdstyrelsens årsredovisning 2011: 4 FP7 Monitoring reports: instrument. Inom användardelen i Rymdstyrelsens fjärranlysprogrammet var beviljningsgraden 67 procent och inom RyT-programmet 37 procent 3. Inom ESA går det inte att ange en beviljningsgrad eftersom vissa kontrakt är beställningar till specifika företag medan andra sker i form av utlysningar. Inom FP7-Rymd är svenska aktörers beviljningsgrad hittills 34 procent, vilket är högre om man jämför med FP7 totalt (22 %) 4, med svenska aktörer inom FP7 (24 %) och med FP7-Rymd totalt (26 %). De senaste åren har den svenska returandelen från ESA minskat något medan Rymdstyrelsens anslagsnivå legat ungefär konstant. Svensk rymdindustris totala omsättning har stått i proportion till Rymdstyrelsens anslag och har därför också varit konstant. Denna trend av konstanta anslag för rymdverksamhet i Sverige ser ut att fortsätta även framöver, trots att rymdverksamhet internationellt sett blir allt mer omfattande. Ett sätt att öka tilldelningen till svensk rymdverksamhet är att satsa på ökat deltagande i EU:s ramprogram, där svenska rymdaktörer främst konkurrerar med övriga deltagandeländer gällande de tillgängliga medlen. FP7, totalt FP7, Sverige FP7-Rymd, totalt FP7-Rymd, Sverige 56 % 2 67 % 37 % 22 % 24 % 26 % 34 % 6 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 7

5 Riksrevisionen genomför just nu en granskning av svensk rymdverksamhet för att undersöka huruvida statens styrning av svensk rymdverksamhet ger goda förutsättningar för att uppnå riksdagens intentioner eller ej 5. Bakgrunden till detta är att det i dagsläget saknas tydliga motiveringar och prioriteringar till vad de svenska skattepengarna som årligen investeras i rymdverksamhet ska åstadkomma. Uppföljningar och utvärderingar av vad de statliga medlen använts till saknas också. I granskningen ingår regeringen, Regeringskansliet, Institutet för rymdfysik, Rymdstyrelsen och Swedish Space Corporation. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i februari EU:s ramprogram för utveckling inom forskning och teknik EU:s ramprogram för utveckling inom forskning och teknik startades år 1984 med de huvudsakliga strategiska målen inom är att stärka den vetenskapliga och tekniska grunden för Europas näringsliv, att uppmuntra dess internationella konkurrenskraft, samt främja forskning som stödjer EU:s politik. Ramprogrammen finansieras med medel från den totala EU-budgeten, till vilken alla medlemsländer bidrar med en procentuell andel baserat på landets BNP. Det svenska bidraget till EU:s budget har legat kring ca 2,4 procent de senaste åren 6. Ramprogrammen är öppna för deltagande både för enskilda personer i form av exempelvis forskare och doktorander samt för grupper av personer exempelvis på universitet, institut, företag, myndigheter och organisationer. Aktörer från länder utanför EU har rätt att delta på samma villkor som medlemsländerna förutsatt att dessa länder betalar en avgift till den totala FP-budgeten. Avgiften till FP för icke-medlemsländer baseras på landets BNP. Samarbeten med aktörer från tredjeland (länder som varken är EUmedlemsländer eller betalande länder) har uttryckligen uppmuntrats i de senare ramprogrammen. Det har även gjorts specifika satsningar på deltagande från små och medelstora företag (förkortat SME:s Small Medium Enterprises), som enligt EU:s definition innefattar företag med färre än 250 anställda, en årlig omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro och/eller en balansräkning som inte överstiger 43 miljoner euro 7. I regel är projekten inom FP inte fullfinansierade, utan bygger på att aktören tilldelas en viss procentuell andel av de totala kostnaderna för projektet. Denna andel är oftast 50 procent av projektets totalkostnad men kan uppgå till 75 procent för exempelvis SME:s och ideella offentliga organ. Den vanligaste formen av projekt är samarbetsprojekt i konsortier där den initiativtagande aktören kallas koordinator och övriga medverkande aktörer kallas deltagare. Koordinatorn är oftast den som utformar grundidén till projektet och har hand om huvuddelen av det administrativa arbetet. Grundregeln är att konsortiet måste bestå av minst tre deltagare från minst tre olika medlemsländer eller associerade länder. Ett konsortium kan bestå av allt från tre till uppemot 60 deltagare. Omfattning och utveckling av budgeten för ramprogrammen sedan starten år 1984 visas i Figur 2. I dagsläget befinner vi oss i slutfasen av det sjunde ramprogrammet FP7 som haft en total budget på 53,2 miljarder euro fördelat under de sju åren Detta är en markant ökning jämfört med den totala budgeten på 17,9 miljoner euro för FP6. FP7 kommer följas av det åttonde ramprogrammet Horisont2020 som löper fram till år Den föreslagna budgeten för Horisont2020 är ca 80 miljarder euro 8, vilket signalerar att ramprogrammens relativa betydelse ökar och att de kommer vara allt mer betydande för finansiering av tvärvetenskaplig forskning och samarbete inom och utanför Europa. I Sverige spelar ramprogrammen redan en avgörande roll för finansiering av FoU och är för många aktörer den enskilt största finansieringskällan efter nationellt stöd. En rad förenklingar för aktörerna föreslås i och med övergången till Horisont2020, exempelvis gällande att minska de administrativa kostnaderna för deltagarna, att påskynda alla förfaranden för behandling av förslag och förvaltning av bidrag samt att minska andelen ekonomiska misstag. I Sverige har Vinnova regeringens uppdrag att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram samt att påverka policy- och programarbete i Bryssel. Bland annat arbetar Vinnova med informationsförmedling i form av informationsturnéer och kurser för att skriva ansökningar. Vinnova har nationella kontaktpersoner för samtliga områden inom ramprogrammet och även experter i programkommittéerna för de industriellt inriktade delarna av ramprogrammet. Man har som policy att det stöd som lämnas från Vinnova inom de nationella programmen kan användas som motfinansiering i de FP-projekt där sökanden deltar. Vinnova kan även ge bidrag till förstudier för små och medelstora företag som vill ansöka till EU:s ramprogram (SMINT-bidrag) 9. Vinnova har inför Horisont2020 lagt fram ett förslag för en ny nationell samordningsfunktion för implementering av en nationell EU-strategi, som ska innefatta berörda myndigheter och departement: Energimyndigheten, FAS, FORMAS, Rymdstyrelsen, VINNOVA och VR och samt L, M, N, S, U, (Fi, Fö, Ku, UD). Samordningsfunktionen föreslås att kallas EUFORI - EU FORskning och Innovationssamordning. I dagsläget har inget beslut om detta förslags genomförande tagits. 5 Riksrevisionens granskning av svensk rymdverksamhet: 6 EU:s budgetredovisning: 7 EU:s definition på SME: 8 Budgetförslag till Horisont2020: 9 Vinnovas stöd för deltagande i ramprogrammet: Figur 2. *Enl. kommissionens budgetförslag för Horisont2020 publicerat 30 november R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 9

6 2. Rymdens roll i EU:s ramprogram 24 miljarder euro) av totalbudgeten för Horisont2020 kommer att vara klimatrelaterad, vilket innebär nya möjligheter för rymdaktörer inom fjärranalys. Generellt gäller att rymdaktörer även kan hitta passande aktiviteter inom andra tematiska områden än rymd, exempelvis inom miljö, transport, säkerhet, mikroteknologi, infrastruktur och satsningar på SME:s. Innehåll och omfattning i Horisont2020 förhandlas för närvarande inom EU:s ministerråd och Europaparlamentet, en process som förväntas vara avslutad i slutet av år Kommissionens rymdaktiviteter behandlas av enheten Space Research and Development, DG Enterprise and Industry. Enhetschef är Reinhard Schulte-Brauchs. Rymdaktiviteter omfattades av ramprogrammen från och med FP6 ( ), under det tematiska området luft- och rymdfart. Figur 3 visar fördelningen av den totala budgeten inom FP6, där luft- och rymdfart totalt omfattade 1182 miljoner euro, varav 280,6 miljoner euro var vigda till rymdaktiviteter. Introduceringen av rymdaktiviteter i FP6 var ett resultat av ett samarbete mellan EU och ESA för att finansiera projekt relaterade till de gemensamma satsningarna Galileo och GMES samt utveckling inom satellitkommunikation. Inom FP7 omfattas rymden av ett eget tema, med huvudsakliga fokusområden på rymdbaserade tillämpningar för det europeiska samhället (jordobservationssystem och GMES-tjänster), utforskning av rymden samt stärkt underbyggnad av forskning om rymden. Figur 4 visar fördelningen av budget för FP7, där tema Rymd (SPA) innefattar 1430 miljoner euro. Totalt berör ca 85 procent av totalbudgeten inom FP7-Rymd tjänsteutveckling och rymdinfrastruktur för GMES. Deadline för ansökningar inom den sista utlysningen i FP7-Rymd är den 21 november Arbetsprogrammet finns publicerat på EU:s Participation Portal 10. En andel av den totala budgeten inom FP6-Rymd och FP7-Rymd går direkt till ESA via redan upphandlade kontrakt (Delegation Agreement) för uppbyggnad av den tekniska infrastrukturen för Galileo och GMES. Dessa medel är inte sökbara via ramprogrammens utlysningstexter men går indirekt att konkurrera om via ESA:s öppna upphandlingar. Utfallet av denna kontraktering omfattas inte av denna rapport. Inom FP6-Rymd var 165 miljoner euro sökbara medel, vilket motsvarar ca 60 procent av den totala budgeten. Inom FP7-Rymd är 608 miljoner euro sökbara medel vilket motsvarar ca 45 procent av de totala medlen. Utveckling av budget inom FP6/7-Rymd visas i Figur 6. Även inom kommande ramprogram Horisont2020 kommer en andel av medlen vara öronmärkta för rymdaktiviteter. Figur 5 visar kommissionens förslag gällande fördelning av budget, där rymd-temat ligger under området Industriellt ledarskap. Rymdområdet inom Horison2020 förväntas omfatta ca 1536 miljoner euro vilket är något mer jämfört med rymdtemat i FP7 på 1430 miljoner euro. En skillnad ligger i att GMES-utvecklingen, som utgjort merparten av ramprogrammens rymdandel hittills, förväntas få annan finansiering. Detta kommer innebära större utrymme för teknikutveckling inom kommande rymdtema. Det förväntas att minst 35 procent (ca Figur 4. Figur 5. *Enl. kommissionens budgetförslag för Horisont2020 publicerat 30 november 2011 Figur 3. Fördelning av budget budget inom FP6, FP7 och Horisont Arbetsprogram för sista utlysningen inom FP7-Rymd: 1 0 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 1 1

7 Så bestäms innehållet i arbetsprogrammen Förslag till innehåll i ramprogrammen sammanställs av kommissionen baserat på innehåll i föregående ramprogram, utvärderingar av resultaten av detta samt åsikter som samlats in från allmänheten genom offentliga konsultationer (Green Paper Consultations). Kommissionen diskuterar sedan innehållet inom de tematiska områdena med de olika programkommittéerna, bestående av delegater och experter från medlemsländerna, samt med kommissionens egna expertgrupper (Advisory Gropus) 11. Expertgrupperna tillsätts enväldigt utan ansökningsprocedur och har som främsta uppgift att arbeta fram diskussionsunderlag inom sitt expertområde till kommissionen. Budget för arbetsprogrammen förhandlas slutligen med Europaparlamentet och Europarådet, en process som kan ta upp till 18 månader. Tabell 2 visar nuvarande medlemmar i FP7-Rymds Efternamn Förnamn Land Organistation AKED Richard Belgien Space Applications BARES Petr Tjeckien Czech Space Alliance BROOK Richard Storbritannien SIRA Ltd CANDIDI Maurizio Italien Istituto di Fisica dello Spazio Interplanetario COLOMBATTI Alfonso Italien Centro di Riferimento Oncologico DEBOUZY Geneviève Frankrike Retired from CNES EHRENFREUND Pascale Österrike University of Leiden, Nederländerna HORNECK Gerda Tyskland DLR KALLENRODE May-Britt Tyskland Meteorological Institute Berlin KAMOUN Paul Frankrike University of Nice Sophia-Antipolis KLOZ Zbigniew Polen Polish Academy of Science, Space Research Centre LAPPAS Vaios Grekland University of Surrey, Storbritannien LEON Gonzalo Spanien Universidad Politécnica de Madrid LEWIS John Storbritannien Vega Space, Tyskland MAAS Carina Nederländerna S&T MORFILL Gregor Tyskland Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics ROSA Pedro Portugal NAV SCHMULLIUS Christiane Tyskland Friedrich-Schiller-University of Jena SWINGS Jean-Pierre Belgien University of Liège THIELE Gerhard Tyskland ESPI, Österrike TOBIAS Alberto Spanien European Space Agency TORTORA Jean-Jacques Frankrike Eurospace VOLONTE Sergio Italien och Belgien Retired from ESA Tabell 2. Advisory Group för FP7-Rymd. expertgrupp. Totalt består gruppen av 23 personer från 12 olika länder. Sex personer (26 %) är tyskar eller arbetar i Tyskland. Storbritannien, Frankrike och Italien är representerade av tre personer vardera (13 %) som härstammar från eller arbetar i dessa länder. Ingen representant finns från de nordiska länderna. Informationskanaler för svenska rymdaktörer VINNOVA har regeringens uppdrag att främja det svenska deltagandet i EU:s FoU-program samt ge information och rådgivning om EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Svenska rymdaktörer som är intresserade av att delta i EU:s ramprogram bör i första hand kontakta Vinnovas NCP för tema rymd för att få allmän information och tips på hur de ska gå vidare. En rad andra informationskanaler av olika karaktär finns också tillgängliga och beskrivs nedan. Namn UoH Epost Telefonnummer Kurt Stenudd Chalmers Hans Abelius Göteborgs Universitet Marina Backer Skaar Kungliga Tekniska Högskolan Michael Lögdlund Linköpings Universitet Ann Jonsson Luleå tekniska universitet Ragna Ehrenstråhle Lunds Universitet och Lunds Tekniska Högskola Lars Emrén Stockholms Universitet Ylva Bäcklund Uppsala universitet Tabell 4. Kontaktpersoner för FP7-Rymd på universitet och högskolor. Tabell 2 visar personer som är lämpliga att kontakta för svenska rymdaktörer som vill få mer information om EU:s ramprogram. I Sverige finns i dagsläget två NCP:s för FP7-Rymd, en på Vinnova och en på Rymdstyrelsen. På Rymdstyrelsen finns även experten till programkommittén för FP7-Rymd. Sverige har även en delegat till programkommittén för FP7-Rymd från Forskningspolitiska enheten på Utbildningsdepartementet. Vinnovas NCP har den primära rollen som allmän informationskanal gällande deltagande och regelverk inom FP7. Vinnova ordnar även med jämna mellanrum informationsturnéer med generell fakta om ramprogrammen samt anordnar kurser i att skriva ansökan Kontaktpersonerna för FP7- Rymd på Rymdstyrelsen agerar som experter gällande frågor om exempelvis innehållet i arbetsprogrammet. Rymdstyrelsen bistår även med sitt nätverk av rymdaktörer för utskick om exempelvis utlysningar och partnerförfrågan. Rymdforskare kan även vända sig till kontoret för forskningsservice (Grants Office) på sina respektive universitet och högskolor, exempelvis för hjälp med administration, juridik och ekonomi. Forskningsservicekontoren skickar även i varierande mån ut påminnelser till forskare gällande utlysningar inom FP och många av de större högskolorna bjuder även in konsulter som håller Var finns svensk kompetens inom EU:s ramprograms rymdtema? kurser i att skriva FP-ansökningar. För att få insidesinformation om deltagande i FP kan aktörer vända sig till kollegor, partners eller kunder som haft erfarenhet av att koordinera eller delta i projekt inom FP. Det är även värdefullt att kontakta aktörer som deltagit som experter vid utvärdering av projektförslag inom FP-Rymd i Bryssel för att få tips gällande hur en ansökan bör skrivas. Mindre företag kan använda sig av den supportfunktion som RISE-instituten driver tillsammans med Vinnova för att få kostnadsfri rådgivning gällande deltagande i FP. Många av de större forskningsinstituten har personal anställda på heltid för att sköta administration av FP-projekt. Större företag anlitar ibland konsulter specialiserade på FP för att sköta ansökningsförfarandet och administration. Aktörer kan även direkt kontakta EU-kommissionen vid frågor om deltagande i ramprogrammen eller gällande vilka områden som kommer att prioriteras framöver. Service tillhandahålls även i form av feedback på projektförslag och konsortium. Lämplig kontaktperson för svenska rymdaktörer i kommissionen är Mats Ljungqvist som arbetar på avdelningen Space Research and Development under enheten Enterprise and Industry. Namn Roll Organisation Epost Telefonnummer Katrin Danerlöv NCP, primär Vinnova Kristine Dannenberg NCP, sekundär Rymdstyrelsen Göran Boberg Expert till programkommitén Rymdstyrelsen Mattias Jennerholm Delegat till programkommittén Forskningspolitiska enheten, Utbildningsdepartementet Mats Ljungqvist Policy officer Space Research and Development, DG Enterprise and Industry, EU-kommissionen Tabell 3. Kontaktpersoner inom FP7-Rymd. 11 Advisory Groups för FP7: 1 2 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 1 3

8 Namn Adress Beskrivning Vinnovas sidor om EU:s ramprogram CORDIS Information om ramprogrammen, partnersök-funktion och katalog över avslutade projekt Participation Portal Publikation av utlysningstexter, administration av påbörjade projekt Space Research and Development, EU-kommissionen Information om EU:s rymdpolicy, rymdområdet inom ramprogrammen och katalog över projekt inom rymdområdet COSMOS Nätverk för NCP:s inom Fp7-Rymd, partnersök-funktion, kalendarium för rymdaktiviteter Information om ramprogrammen på svenska, kontaktuppgifter till svenska NCP:s, kalendarium RISE:s stödfunktion för SME:s Kontaktuppgifter till representanter från RISE-instituten för frågor om ramprogramsdeltagande Tabell 5. Hemsidor med information om EU:s ramprogram. NCP:s för FP7-Rymd i andra länder De nationella kontaktpunkterna för de främsta länderna inom FP7-Rymd visas i Tabell 6. De flesta länders NCP:s finns på rymdstyrelser eller innovationsmyndigheter. Vanligast är att ha en till två NCP:s för rymdtemat i varje land. Detta gäller exempelvis Sverige, vars NCP:s för FP7-Rymd finns på Vinnova och Rymdstyrelsen. Tyskland (5 st.), Belgien (4 st.) och Frankrike har något fler NCP:s avsatta för FP7- Rymd. Notera att fler NCP:s inom rymdområdet inte nödvändigtvis behöver innebära bättre service för aktörerna. Det sammanlagda arbetet för Sveriges två NCP:s och experten till programkommittén för FP7-Rymd på Rymdstyrelsen och Vinnova har uppskattningsvis upptagit mindre än en halvtidstjänst. 3. Sveriges position inom rymdaktiviteter i EU:s ramprogram Nedan redovisas den statistik över svenskt utfall inom FP6/7-Rymd som legat till grund för initiativet till denna kartläggning. Kommentarer från kommissionen samt Rymdstyrelsens och Vinnovas arbete gällande EU:s ramprogram inom tema rymd redovisas också. Svenskt utfall inom FP6/7-Rymd Utvecklingen av budgeten inom FP6/7-Rymd uppdelat på de olika utlysningarna visas i Figur 6. Medlen för 2007 och 2008 ingick i samma utlysningstext men var uppdelad enligt figuren mellan de två åren. De sökbara medlen har legat mer eller mindre konstanta kring 50 miljoner euro per år för perioden (med undantag för 2008 då hela årsbudgeten på 99 miljoner euro var sökbara medel) och kring 100 miljoner euro per år under perioden Den direktallokerade andelen till ESA har ökat för varje utlysning inom FP7 i takt med att GMES infrastruktur färdigställts. Land Antal NCP:s för FP7-Rymd Organisation Frankrike 3 CNES - Centre Nationale d'etudes Spatiales Tyskland 5 Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt e.v. Storbritannien 1 Technology Strategy Board Italien 2 APRE - Agenzia per la Promozione della Ricerca Europea Spanien 2 INTA Ministerio de Ciencia e Innovación, Centro para el Desarrollo Tecnológico Industrial Belgien 4 Union Wallonne des Entreprises, Brussels Enterprise Agency, Agentschap voor Innovatie door Wetenschap en Technologie, Scientific and Technical Information Service Nederländerna 2 Agentschap Norge 1 Norwegian Space Center Finland 2 Tekes Finnish Funding Agency for Technology and Innovation, Academy of Finland Österrike 1 FFG-Austrian Research Promotion Agency Sverige 2 Vinnova, Rymdstyrelsen Danmark 1 DANRO Portugal 2 Ministry of Science, Technology and Higher Education Schweiz 1 Euresearch Grekland 2 Diktyo Praxi, Help-Forward Network Tabell 6. NCP:s för FP7-Rymd i de 15 mest framgångsrika länderna. 1 4 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 1 5 Figur 6.

9 Figur 7. Trendlinje för relativ andel visas som streckad linje. *Förhandlingar ej klara, tabellen redovisar preliminärt beviljade medel till svenska aktörer. Figur 8. *Fram till 19 oktober Figur 7 visar utvecklingen av det svenska andelen beviljade medel inom FP6/7-Rymd fördelat på utlysningar. Den absoluta andelen beviljade medel har legat strax över 2 miljoner euro per utlysning, med undantag för 2002 och 2005 då summan av beviljade medel låg strax över 0,5 miljoner euro. Preliminära resultat för 2012 års utlysning är minst 0,83 miljoner euro och som mest 1,16 miljoner euro. Den relativa andelen av beviljade medel inom tema rymd som gått till svenska aktörer har Tematiskt område Beviljade medel ( ) Svensk andel deltaganden inom temat som lägst varit 0,85 procent (2002) och som högst 3,94 procent (2009). Trendlinjen, visad som röd streckad linje, är fallande. Returen till Sverige inom FP6/7-Rymd översteg den svenska andelen till EU:s budget (ca 2,4 %) år 2003 och Den totala andelen beviljade medel till svenska aktörer inom FP7-Rymd fram till den 16 februari 2012 är 2,17 procent (vilket inkluderar projekt kontrakterade till och med utlysningen FP7-SPACE ). Svensk andel koordinatorer inom temat SEC: Säkerhet ,5% 9,0% 6,0% HEALTH: Hälsa ,5% 7,2% 5,4% TPT: Transport (inkl. flyg) ,8% 3,4% 5,0% NMP: Nano, material, produktion ,6% 4,3% 3,9% KBBE: Livsmedel, jordbruk, bioteknik ,2% 3,4% 3,7% ICT: Informations- och kommunikationsteknik ,3% 2,6% 3,5% ENV: Miljö och klimat ,1% 3,4% 3,4% SSH: Samhällsvetenskap och ,0% 1,3% 2,9% humaniora ENERGY: Energi ,9% 3,3% 2,8% SPA: Rymd ,3% 2,2% 2,1% Tabell 7. Svenskt deltagande inom FP7-Samarbete sorterat på andel beviljade medel fram till 19 oktober Svensk andel beviljade medel Tabell 7 och Figur 8 redovisar andelen svenska deltaganden, koordinatorer och beviljade medel inom det specifika programmet Samarbete inom FP7 till och med 19 oktober Svenska aktörer inom tema Säkerhet hade då beviljats störst andel av de totala medlen inom sitt tema (6,0 %), medan Informations- och kommunikationsteknik står för den största summan beviljade medel (ca 165 miljoner euro). Tema Rymd ligger i botten i Sverige gällande andel av beviljade medel inom temat (2,1 %) och näst sist gällande summa beviljade medel (ca 8,6 miljoner euro). Även gällande andel deltaganden (2,3 %) ligger tema Rymd lägst i Sverige och gällande andel koordinatorer (2,2 %) näst lägst. Dessa siffror ligger till grund för Rymdstyrelsens initiativ till denna kartläggning och vidare pro-aktivt arbete för ökat återflöde till svenska rymdaktörer genom EU:s ramprogram. Kommentarer från kommissionen För att ta del av kommissionens syn på det låga svenska utfallet inom FP6/7-Rymd intervjuades Mats Ljungqvist, handläggare på Space Reasearch and Development, DG Enertprise and Business på EU-kommissionen. Intervjun återges nedan. Svenska rymdaktörer har hittills blivit beviljade ca 2,1 % av de totala beviljade medlen inom FP7-Rymd, vilket är mindre än den svenska bidragsandelen till FP7:s totalbudget och lägst av alla tematiska områden i Sverige. Vad tror du ligger bakom detta? Sverige har satsat på ESA - Sverige är litet land men har oproportionerligt hög kompetens. Svenskar betraktas även som stabila och politiskt neutrala partners vilket gynnar landets deltagande i stort. Jag gissar det låga deltagandet inom rymdtemat beror på att Sverige satsat mer på ESA. Sverige borde ligga på ca 4-5 % i andel beviljade medel inom rymdtemat. Svenska rymdaktörer är ovana vid ramprogrammens upplägg - De aktörer som är vana vid ESA blir förtvivlade av att vi på kommissionen inte säger till dem vad vi vill ha, men detaljerna inom ramprogrammen är upp till deltagarna. Kommissionen är inte kunder, vi är forskningsfinansiärer medan ESA är beställare och aktivitetsdrivna. Upplägget inom ramprogrammen kan vara förvirrande om man är van vid industriell utveckling, speciellt för rymdaktörer. Aktörerna tror att vi inte vet vad vi vill eftersom vi inte ger full finansiering, men det handlar om att bidra till grundutveckling som sedan exempelvis kan vidareutvecklas inom ESA. Projekt inom ramprogrammen kan användas långsiktigt, kommissionen är beredda att ta risker för att utreda potential hos en ny idé. Slutprodukten måste inte vara användbar, ramprogrammen är explorativa och kan fungera som katalysator. Ramprogrammens rymdområde ska på så vis fungera komplementärt till ESA. 1 6 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 1 7

10 I Sverige finns rejält med potential för att vara mer aktiva på den här punkten men det tar lite tid att ändra på nuvarande strategi. Inom ESA finns en annan struktur, kultur och annan finansieringsfilosofi. Georetur har både för- och nackdelar. Den största skillnaden är att inom ramprogrammen är utlysningarna inte automatiskt styrda av nationella intressen på retur, här krävs strategiska beslut gällande hur man vill påverka inom sitt område. Vad kan man göra från svenskt håll för att öka deltagandet inom ramprogrammens rymdtema? Se över svensk rymdstrategi Det behövs en knuff från Rymdstyrelsen mot aktörerna för att få dem över den första tröskeln. Många är rädda för det administrativa, ramprogrammen har med rätta uppfattats som byråkratiska och tungrodda. Inom Horisont2020 finns en seriös ansträngning för förenkling för aktörerna och det ser ut att peka åt rätt håll hittills. Det är utmärkt att Rymdstyrelsen gör en satsning på detta nu. De områden som har en inhemsk stark verksamhet har generellt sätt lätttare att lyckas inom EU:s ramprogram, det krävs både kompetens och nätverk för att nå framgång. Sveriges rymdstrategi måste ses över men man måste först göra sig medveten om de möjligheter och problem som finns inom ramprogrammen för att kunna ta beslut i frågan. Arbeta för att svenska kompetenser återfinns i arbetsprogrammen Sverige kan arbeta mer aktivt för att få in områden i arbetsprogrammet som matchar svenska rymdaktörers kompetenser. Stora rymdländer är mer på hugget, de får in och behåller de områden där de själva är starka. Det är svårare för små länder att få inflytande, men man kan slå sig samman och bygga allianser med andra länder som har liknande intressen. Diskussionerna i programkommittén gällande innehållet i arbetsprogrammet är väldigt röriga, till exempel är italienarna ofta högljudda och får in sina kompetensområden. Inom programkommittén har alla länder en röst, men när det gäller att bygga upp stöd från andra länder måste man jobba mer aktivt. Man kan åstadkomma mycket genom att arbeta strategiskt inom programkommittén. Det finns mer att göra från svenskt håll här. Inom Horisont2020 kommer det finnas oförändrad rymdbudget men utan GMES, vilket betyder mer pengar till rymdföretag för teknikutveckling. Detta öppnar upp för ännu större potentiellt svenskt deltagande och i upptakten finns mycket att påverka. Kommissionens förslag till Horisont2020 är fortfarande ganska öppet gällande innehåll så rymdområdet går fortfarande att tänja och dra i. Arbeta för större svenskt inflytande i kommissionens expertgrupp för rymdområdet Medlemmarna i Space Advisory Group är experter som arbetar fram diskussionsunderlag till kommissionen gällande innehåll i arbetsprogrammet. Inga svenskar sitter i den gruppen. Generellt är det bra att ha kontakter med någon av medlemmarna. Sverige kan jobba mer för att få in personer i gruppen eller skapa kontakter där. Det går att skaffa sig större inflytande här. Skapa tätare kontakt mellan kommissionen och svenska rymdaktörer Större rymdaktörer är mer aktiva gällande att arrangera möten och föra samtal med oss på kommissionen, men man måste inte vara en stor aktör för att göra detta. Det är bra att ta kontakt på olika nivåer i kommissionen. Kommissionen har ansvar för själva utlysningen och för frågor om tolkningen av denna, REA (Research Executive Agency) sköter administrationen av projekten efter att de godkänts och kan kontaktas för praktiska råd. Om man har förslag på ett projekt och konsortium i tidigt stadium och vill förvissa sig om att det ligger i linje med utlysningen är det fritt fram kontakta kommissionen via telefon eller fysiskt för att få tips och varningsflagg hissad. Om man mailar kan man sammanfatta förslaget som draft på ca fem sidor där huvudsyftet framgår tydligt. Ibland leder detta till gemensamt möte med REA. De som är nya aktörer inom ramprogrammen känner inte till att denna service finns och de som är erfarna behöver inte detta stöd, vi brukar få mellanskiktet. Generellt är detta stöd underutnyttjat från svenskt håll. Öka svenska rymdaktörers kompetens och nätverk genom att utvärdera projektförslag En annan sak som är viktig är att förstå för att nå framgång är hur man ska skriva en ansökan. Det bästa sättet att lära sig är att delta som expert i utvärderingsprocesserna av inskickade projektförslag, vilket sker en gång per år och tar ca 3-4 dagar. Detta är den bästa skolan att gå, man förstår då vad som är bra och dåliga projektförslag och vilka misstag man ska undvika. Man lär sig vad utvärderare vill ha, vilket ofta är ett tydligt och klart syfte med projektet. Det är inte alltid lätt att få kompetent folk till Bryssel för att utvärdera men det finns ett mervärde av att utvärdera, det är givande även på det personliga planet. Man får ett nätverk, lär känna folk som jobbar här på kommissionen och på REA. Man får också insyn i vad som är på gång inom ens område i Europa. Man får läsa 6-9 förslag specifikt och sedan även se övriga inskickade förslag, så ser man vilka koordinatorerna är och får en snapshot av forskningseuropa inom sitt fält. REA försöker ha geografisk balans och könsbalans bland utvärderarna men kvinnor och nordeuropeiska länder är i allmänhet underrepresenterade. Om man är intresserad av att utvärdera kan man registrera sig i vår databas och samtidigt skicka ett till mig och Stijn Vermoote på REA. Det underlättar för REA att hitta de svenska experterna i databasen, de kan då använda riktade sökningar mot enskilda personer eller organisationer som de vet finns registrerade. Det finns inget krav på att man måste ha deltagit i ramprogrammen förut för att utvärdera, många yngre forskare anmäler sig för att skaffa sig kunskap om ramprogrammen och för att utvidga sitt nätverk inom sitt fält inför framtiden. Utöka svenskt inflytande och svenska nätverk genom att delta på konferenser och evenemang Kommissionen ordnar många evenemang som är öppna för vem som helst att delta i, exempelvis hearings om kommande ramprogram. Några svenskar var representerade på det senaste evenemanget, vissa förde då fram sina idéer och åsikter och kommissionen använder fortfarande det materialet som underlag. Vi ordnar även matchmaking-evenemang, så ett tips är att hålla ögonen öppna för vad som är på gång. Nästa arrangemang inom rymdområdet, Let s embrace space - FP7 Space Conference 2012, hålls i Larnaca, Cypern, den november Konferensen kommer innehålla rapportering av resultat och lite framtidsutsikter. Man kan se deltagande i denna typ av konferenser som en investering i framtiden, det finns formella och informella vägar att gå för att skapa kontakter och visa upp sig på den europeiska arenan. Sammanfattningsvis uppmuntrar och välkomnar kommissionen ökad kontakt med Rymdstyrelsen och svenska rymdaktörer. Man pekar också på att Sverige bör se över sin rymdstrategi så att den i vidare bemärkelse inkluderar ramprogrammen som ett komplement till ESA och de nationella programmen. Svenska representanter uppmuntras att medverka i högre grad på evenemang relaterade till ramprogrammen. Nämnvärt är att inga svenska aktörer deltog i det senaste mötet för rymdaktiviteter inom FP7, The International FP7 Space Information Day, som hölls den juli, i Surrey, England 13. Rymdstyrelsens roll I Rymdstyrelsens strategi för står följande gällande EU:s rymdsatsningar: - I och med EU:s nya roll inom rymdpolitiken bör Sverige profilera sina kompetenser och forskningsfaciliteter i det sammanhanget för ett bra utfall. - Rymdstyrelsen har under de senaste åren fått en mängd tillkommande uppgifter till följd av EU:s nya rymdpolitik och de program EU genomför i samverkan med ESA. Även tillpassning av ESA:s framtida verksamhet till EU:s rymdpolitik drar en mängd resurser. Rymdstyrelsen ser stor potential för svenska aktörer inom ramen för EU:s rymdsatsningar, men först med förstärkta kansliresurser kan det svenska utbytet av europeiskt och annat internationellt rymdsamarbete öka. I Rymdstyrelsens verksamhetsplan för 2011 sattes följande mål: Svenska aktörer ska beviljas minst 4,6 % av de totalt beviljade medlen i EU:s ramprogram för forskning tema rymd. Målet i arbetsplanen har inte uppnåtts (svenska rymdaktörer beviljades ca 2,3 % av de totala medlen år 2011 enligt Figur 7). Rymdstyrelsens ledning beskriver att man inte arbetat strukturerat med EU-frågor hittills. Anledningen till detta har varit att EU inte varit prioriterat och att arbetet med ESA upptagit merparten av resurserna och att personalstyrkan är begränsad. Tidigare har engagemang inom EU inte varit motiverat på grund av att där inte funnits tillräckliga medel att hämta. Rymdstyrelsen har insett att EU intagit en betydande position inom rymdområdet och att något måste göras för att öka det svenska återflödet därifrån. Ett första initiativ är denna kartläggning som kommer ligga till grund för framtida pro-aktivt arbete och utformning av en strategi gällande FP från Rymdstyrelsens håll. Samtliga handläggare ska även gå en kurs i EU-rätt och internationella förhandlingar i slutet av augusti Let s embrace space - FP7 Space Conference 2012: 13 The International FP7 Space Information Day: 14 Rymdstyrelsens strategi för : strategi% %20_2_.pdf Namn Organisation Lars Eliasson IRF Niklas Wingborg FOI Erik Willén Metria Geoanalys Fredrik Bruhn ÅAC Microtec Stefan Nilsson SMHI Jan Stake Wasa Millimeter Wave / Chalmers Per Tesch Karolinska Institutet Jonas Ekman Luleå Tekniska Högskola Mark Pearce KTH Ola Inghe Naturvårdsverket Ylva Bäcklund Uppsala Universitet Tabell 8. Rymdstyrelsens referensgrupp för FP7-Rymd. 1 8 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 1 9

11 Hittills har merparten av arbetsuppgifterna på Rymdstyrelsen relaterade till EU och FP legat på experten till programkommittén i en omfattning av ca 10-15procent av en årsarbetskraft. Huvuddelen av arbetet har bestått i att övervaka och påverka utformningen av arbetsprogrammen. Detta har dels skett muntligen via fyra årliga programkommittémöten i Bryssel och dels skriftligen mellan dessa. För att insamla synpunkter från svenska rymdaktörer gällande arbetsprogrammets innehåll har en referensgrupp använts, bestående av representanter från både akademi och industri redovisade i Tabell 8. Synpunkter på arbetsprogrammen har även inhämtats internt från handläggare på Rymdstyrelsen inom industri och forskning på Rymdstyrelsen. NCP:n för FP7-Rymd på Rymdstyrelsen har främst arbetat med informationsspridning, vilket uppskattningsvis upptagit mindre än 10 procent av en årsarbetskraft. Detta arbete har bestått i att informera om FP7-Rymd på konferenser, utskick av påminnelser om utlysningar samt vidarebefordrande av partnerförfrågningar till lämpliga aktörer. I dagsläget finns ingen uttalad policy hos Rymdstyrelsen gällande stöd i form av planeringsbidrag eller andra medel. Handläggarna är eniga om att Rymdstyrelsens interna arbete inför Horsiont2020 måste struktureras och att man måste se över sin strategi för att de nationella programmen, ESA och ramprogrammen ska komplettera varandra på ett optimalt sätt. Vinnovas roll På Vinnova finns den primära svenska NCP:n för FP7- Rymd. Rymdstyrelsen och Vinnova har tillsammans medverkat på flera informationsdagar om FP7-Rymd samt arrangerat en träff med Rymdstyrelsens referensgrupp för FP7-Rymd. I dagsläget förs diskussioner om att ordna en informationsdag inför den sista utlysningen inom FP7-Rymd under hösten Rymdstyrelsen och Vinnova har även deltagit i projektet COSMOS, ett internationellt nätverk för rymd-ncp:s. NCP:n för FP7-Rymd på Vinnova är även NCP för tre andra tematiska områden samt är involverad i flera av Vinnovas egna program. Dessa programs innehåll överlappar i större utsträckning de övriga tematiska områdena inom ramprogrammet. Rymdaktörer deltar inte i stor utsträckning i Vinnovas egna program och får då mindre kontakt med Vinnovas personal och därmed också mindre information om sina möjligheter inom FP7-Rymd. 4. Statistik Över deltagande inom FP6/7-Rymd I detta avsnitt presenteras utfallet inom FP6/7-Rymd fram till och med 16 februari Statistiken baseras på data från EU-kommissionens databas över beviljade projekt som levereras till Vinnova tre gånger per år. I dessa data ingår enbart projekt som är kontrakterade och fullt påskrivna av alla medverkande partner, vilket kan innebära ett visst tiddssläp i redovisningen. Resultaten ska därför tolkas som preliminära. Datat som presenteras i denna rapport är baserat på EU-kommissionens klassning av organisationer. Statistikunderlag till diagrammen återfinns i bilagan. Fördelning mellan länder Inom FP6-Rymd beviljades 43 projekt med 664 deltaganden. Figur 9 visar de främsta länderna inom FP6- Rymd sorterat på andel beviljade medel där Frankrike (27,17 %), Storbritannien (15,32 %) och Italien (10,46 %) ligger i topp. Om man ser till andelen koordinerade projekt ligger återigen Frankrike (27,91 %) och Storbritannien (16,28 %) bäst till medan tredjeplatsen delas av Tyskland och Belgien (båda 11,63 %). Gällande andel deltaganden är det Frankrike (19,28 %), Tyskland (10,54 %) och Italien (10,09 %) som medverkat i störst utsträckning. Sverige ligger på tolfte plats gällande andel beviljade medel (2,40 %) och stod för 20 av 664 deltaganden (3,01 %). Inga projekt inom FP6-Rymd koordinerades av en svensk aktör. Land Deltaganden Andel deltaganden Koordinatorer Andel koordinatorer Beviljade medel ( ) Andel beviljade medel Frankrike ,28% 12 27,91% ,17% Storbritannien 66 9,94% 7 16,28% ,32% Italien 67 10,09% 2 4,65% ,46% Tyskland 70 10,54% 5 11,63% ,33% Spanien 35 5,27% 2 4,65% ,89% Tabell 9. Topp fem främsta länder i FP6-Rymd. Figur R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 2 1

12 Land Deltaganden Andel deltaganden Koordinatorer Andel koordinatorer Beviljade medel ( ) Andel beviljade medel Frankrike ,03% 31 19,50% ,19% Tyskland ,32% 23 14,47% ,91% Storbritannien ,47% 18 11,32% ,26% Italien ,64% 15 9,43% ,96% Spanien 101 6,53% 14 8,81% ,51% Tabell 10. Topp fem främsta länder i FP7-Rymd fram till 16 februari cirkulera information inom sitt område vilket gjort att en relativt liten insats riktad mot nyckelpersoner behövts för att höja medvetandet hos många. En anledning till detta intresse antas vara att det varit svårare för finska rymdaktörer att bli beviljade medel nationellt, vilket gjort att de sett ramprogrammen som ett viktigt finansieringsalternativ. Både norsk och finsk NCP nämner att de haft tur gällande att arbetsprogram matchat deras nationella kompetenser så väl och att man inte arbetat speciellt aktivt gentemot kommissionen. De tror båda att Sverige har en större chans att hävda sig inom Horisont2020 där utveckling av rymdteknologier ges större utrymme men att de själva måste lägga om sin strategi om de ska lyckas positionera sig lika väl som i nuvarande ramprogram. Både norsk och finsk NCP är öppna för att samarbeta inom programkommittéarbetet för att lättare få igenom förslag till innehåll i arbetsprogram. Fördelning mellan aktörer De fem mest framgångsrika aktörerna inom FP6-Rymd gällande antal deltaganden visas i Tabell 11 och de främsta aktörerna gällande antal koordinatorer visas i Tabell 12. Främsta deltagare Eads Astrium i Frankrike (10 st.), Europas främsta företag för rymdstransport, satellitsystem och satellittjänster, och EU-kommissionens Joint Research Centre (9 st.). De två förstnämnda är även med på listan över främsta koordinatorer, som alla koordinerat två projekt vardera. European Centre for Medium-range Weaher Forecasts i Storbritannien har blivit beviljade mest medel för sina två koordinerade projekt. Deltagare Land Antal deltaganden Beviljade medel ( ) EADS ASTRIUM SAS Frankrike COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES - DIRECTORATE GENERAL JOINT Europeiska Unionen RESEARCH CENTRE EUROPEAN CENTRE FOR MEDIUM-RANGE WEATHER FORECASTS Storbritannien CONSIGLIO NAZIONALE DELLE RICERCHE Italien CENTRE NATIONAL D'ETUDES SPATIALES Frankrike Tabell 11. Topp fem främsta deltagare inom FP6-Rymd, sorterat på antal deltaganden. Figur 10. *Fram till 16 februari 2012 Inom FP7-Rymd har det fram till 16 februari 2012 beviljats 159 projekt med 1547 deltaganden. De främsta länderna gällande andel beviljade medel redovisas i Figur 10. I topp sett till andel beviljade medel ligger återigen Frankrike (29,19 %), följt av Tyskland (12,91 %) och Storbritannien (11,26 %). Samma länder står även för den största andelen koordinerade projekt medan Italien går om Storbritannien om man ser till andel deltaganden. Sverige hamnar på elfte plats gällande andel beviljade medel (2,17 %) och stod för 39 av 1547 deltaganden (2,52 %). Tre projekt inom FP7-Rymd koordinerades av svenska aktörer (1,89 %), dessa är Chalmers, FOI och SMHI. Norskt och finskt deltagande i FP6/7-Rymd Norge och Finland har hittills varit mer framgångsrika inom FP7-Rymd än Sverige gällande andel deltaganden, koordinatorer och beviljade medel. Även inom FP6- Rymd positionerade sig Norge framför Sverige medan Finland då deltog i mindre utsträckning. Eftersom Norge inte är medlem i EU har de betalat en avgift baserat på sin BNP för att få delta inom ramprogrammen på samma villkor som medlemsländerna. Norge och Finland har främst deltagit inom projekt relaterade till fjärranalys inom miljö och klimat. Exempelvis har Nansen Environmental and Remote Sensing Center i Norge och Meteorologiska institutet (Ilmatieteen Laitos) i Finland koordinerat tre projekt vardera inom FP7-Rymd. Enligt Norges NCP för FP7-Rymd beror det höga norska deltagandet på att man redan inom FP6-Rymd hade en strategi för att norska aktörer skulle få bra roller i projekt inom atmosfärstjänster och marina tjänster, samt att man på sikt ville bygga upp downstreamtjänster i de sektorerna. Anledningen till att strategin lyckades var att man hade med sig de norska aktörerna från början, de var aktiva och informerade i tidigt skede och kunde sedan plocka hem projekten när utlysningarna publicerats. Enligt Finlands NCP arbetade man mycket mer aktivt gentemot aktörerna inom FP7-Rymd jämfört med FP6-Rymd, vilket givit bättre utdelning. Enligt NCP:n har finska rymdaktörer varit väldigt aktiva gällande att Koordinator Land Antal koordinatorer Beviljade medel ( ) EUROPEAN CENTRE FOR MEDIUM-RANGE WEATHER FORECASTS Storbritannien 2 sekretess EADS ASTRIUM SAS Frankrike 2 sekretess ALCATEL SPACE Frankrike 2 sekretess KATHOLIEKE UNIVERSITEIT LEUVEN Belgien 2 sekretess ESYS PLC Storbritannien 2 sekretess Tabell 12. Topp fem främsta koordinatorer inom FP6-Rymd, sorterat på antal koordinerade projekt. De fem mest framgångsrika aktörerna inom FP7-Rymd gällande antal deltaganden visas i Tabell 13 och de främsta aktörerna gällande antal koordinatorer visas i Tabell 14. Här ligger Deutsches Zentrum fuer Luft und Raumfahrt (DLR), Tysklands rymdstyrelse, i topp både gällande andel deltaganden (44 st.) och koordinerade projekt (10 st.). Gällande antal deltaganden positionerar sig även Centre National de la Recherche Scientifique i Frankrike (28 st.) i Frankrike och Consiglio Nazionale delle Richerche i Italien (15 st.) väl. Fundation Technicalia Research & Innovation i Spanien har koordinerat näst flest projekt inom FP7-Rymd (4 st.). Jämför man listorna över deltaganden i FP6-Rymd och FP7-Rymd återfinns Consiglio Nazionale delle Richerche i Italien och Centre National d etudes Spatiales (CNES) i Frankrike på båda. Noterbart är att både DLR och CNES har tre respektive fem personer anställda som NCP:s för FP7-Rymd inom organisationen (se Tabell 6). Deltagare Land Antal deltaganden Beviljade medel ( ) DEUTSCHES ZENTRUM FUER LUFT - UND RAUMFAHRT EV - DLR Tyskland CENTRE NATIONAL DE LA RECHERCHE SCIENTIFIQUE Frankrike CONSIGLIO NAZIONALE DELLE RICERCHE Italien CENTRE NATIONAL D'ETUDES SPATIALES - CNES Frankrike NEDERLANDSE ORGANISATIE VOOR TOEGEPAST NATUURWETENSCHAPPELIJK Nederländerna onderzoek - TNO Tabell 13. Topp fem främsta deltagare inom FP7-Rymd, sorterat på antal deltaganden, fram till 16 februari Koordinator Land Antal koordinerade projekt Beviljade medel ( ) DEUTSCHES ZENTRUM FUER LUFT - UND RAUMFAHRT EV Tyskland FUNDACION TECNALIA RESEARCH & INNOVATION Spanien JOANNEUM RESEARCH FORSCHUNGSGESELLSCHAFT MBH Österrike THALES ALENIA SPACE FRANCE Frankrike STIFTELSEN NANSEN SENTER FOR FJERNMAALING Norge Tabell 14. Topp fem främsta koordinatorer inom FP7-Rymd, sorterat på antal koordinerade projekt, fram till R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 2 3

13 Fördelning mellan projekt Akronym Projektnamn Antal deltaganden Andel deltaganden Beviljade medel ( ) Andel beviljade medel ( ) PREVIEW Prevention, information and early warning preoperational 55 8,28% ,39% services to support the management of risks MERSEA Marine Environment and security for the European 38 5,72% ,19% Area GEMS Global and regional Earth-system monitoring using 26 3,92% ,92% satellite and in-situ data LIMES Land and sea integrated monitoring for European 49 7,38% ,69% security BOSS4GMES Building operational sustainable services for GMES 37 5,57% ,59% Tabell 15. Topp fem största projekt inom FP6-Rymd, sorterat på beviljade medel. Aktivitet 9.1 Beskrivning Projekt Svenska deltagare Beviljade medel ( ) Rymdbaserade tillämpningar i det europeiska samhällets tjänst CRYOLAND EURO4M GEOLAND2 MACC MACC II MYOCEAN MYOCEAN2 OPERR PANGEO SAFER SIRIUS 11 projekt (37 %) SMHI SMHI SMHI, Lantmäteriverket SMHI SMHI SMHI SMHI SMHI Sveriges geologiska undersökning Metria, Lantmäteriverket SMHI 13 deltaganden (33 %) (53 %) Akronym Projektnamn Antal deltaganden Andel deltaganden Beviljade medel ( ) Andel beviljade medel ( ) GSC DA GMES Space Component Data Access 1 0,06% ,49% MYOCEAN Development and pre-operational validation of upgraded 54 3,49% ,22% GMES Marine Core Services and capabilities MYOCEAN2 Prototype Operational Continuity for the GMES 55 3,56% ,01% Ocean Monitoring and Forecasting Service SAFER Services and Applications For Emergency Response 55 3,56% ,71% GEOLAND2 Towards an operational GMES Land Monitoring Core Service 49 3,17% ,64% Tabell 16. Topp fem största projekt inom FP7-Rymd, sorterat på beviljade medel, fram till 16 februari De fem största projekten inom FP6-Rymd (av totalt 43) sorterat på andel beviljade medel visas i Tabell 15. Det största till både antal deltagare (55 st.) och andel beviljade medel (10,39 %), PREVIEW, koordinerades av European Centre for Medium-Range Weaher Forecasts i Storbritannien. Det näst största projektet gällande andel beviljade medel, MERSEA (10,19 %), koordinerades av Telespazio i Italien och det tredje största projektet GEMS (8,92 %) koordinerades av Institut Français de Recherche pour l Exploitation de la Mer i Frankrike. Alla projekt är relaterade till GMES. De fem största projekten inom FP7-Rymd (av totalt 159 fram till 16 februari 2012) sorterat på andel beviljade medel visas i Tabell 16. Det största projektet gällande andel beviljade medel, GSC DA har ESA i Frankrike som enda deltagare. Projektet syftade till att tillhandahålla satellitdata till andra projekt inom GMES. De två nästföljande största projekten är MYOCEAN (7,22 %) och MYOCEAN2 (6,01%) koordinerades båda av Mercator Ocean Societe Civile i Frankrike. Även här är projekten relaterade till GMES. Aktivitet 9.2 Beskrivning Projekt Svenska deltagare Beviljade medel ( ) Förstärkning av underbyggandet för rymdvetenskap och rymdteknologi ECLAT ESAIL EURISGIC EUSIC GRASP HAMLET HISP L-µPPT MAARBLE MICROTHRUST NORDICBALTSAT PRECISE SATURNE SINPLEX SKYFLASH TERACOMP 16 projekt (53 %) IRF NanoSpace, Uppsala Universitet IRF, NeuroSpace Linköpings Universitet FOI Chalmers Tekniska Högskola FOI, Eurenco Bofors NanoSpace IRF NanoSpace OHB Sweden, SSC NanoSpace Uppsala Universitet ÅAC Microtech Uppsala Universitet Chalmers, Omnisys, Wasa mm Wave 22 deltaganden (56 %) (45 %) Beskrivning Projekt Svenska deltagare Beviljade medel ( ) Aktivitet 9.3 Övergripande verksamheter COSMOS C-SPACE GARNET-E 3 projekt (10 %) Vinnova, Rymdstryrelsen FOI Lantmäteriverket 4 deltaganden (10 %) (2 %) Totalt 30 projekt 39 deltaganden Tabell 18. Projekt med svenska deltagare i FP7-Rymd sorterat på aktivitetsområde fram till 16 februari Svenska aktörer inom FP6/7-Rymd Projekt Svenska deltagare Beviljade medel ( ) BOSS4GMES SMHI sekretess GEOLAND Länsstyrelsen i Dalarnas län Lantmäteriverket Naturvårdsverket Sveriges lantbruksuniversitet GMOSS Linköpings universitet 0 OD Science application Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) GNU Naturvårdsverket sekretess HUMBOLDT Högskolan i Gävle sekretess SMHI PREVIEW Lantmäteriverket Statens Geotekniska Institut Statens Räddningsverk SMHI Inom FP6-Rymde medverkade svenska aktörer i 9 projekt med 20 deltaganden, redovisade i Tabell 17. Alla projekten var relaterade till GMES och satellitkommunikation. Inom FP7-Rymd medverkade svenska aktörer i 30 projekt med 39 deltaganden, redovisade i Tabell 18. Merparten av dessa (53 procent av projekten och 56 procent av deltagandena) ligger under Aktivitet 9.2 som berör rymdvetenskap och rymdteknologi. En något mindre andel (37 procent av projekten och 33 procent av deltagandena) ligger under Aktivitet 9.3 som främst berör GMES. Aktivitet 9.3 som berör övergripande verksamheter så som internationellt samarbete, studier av europeisk rymdpolicy och nätverk för NCP:s stod för den minsta delen av de svenska medverkandena (10 procent av projekten och deltagandena). RISE Lantmäteriverket sekretess RURAL WINGS Stockholms universitet sekretess SISTER Autoliv Electronics AB Wirelesscar Sweden AB VOLVO Technology AB Totalt 9 projekt 20 deltaganden Tabell 17. tabellrubrik: Projekt med svenska deltagare i FP6-Rymd. 2 4 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 2 5

14 Deltagare Antal deltaganden Antal koordinerade projekt Beviljade medel ( ) Statens Räddningsverk 1 PREVIEW sekretess Sveriges Meteorologiska o Hydrologiska Institut 3 BOSS4GMES, HUMBOLDT, PREVIEW Lantmäteriverket 3 GEOLAND, PREVIEW, RISE Högskolan i Gävle 1 HUMBOLDT sekretess Statens Geotekniska Institut 1 PREVIEW sekretess Stockholms Universitet 1 RURAL WINGS sekretess Sveriges Lantbruksuniversitet 1 GEOLAND sekretess Wirelesscar Sweden AB 1 SISTER sekretess Naturvårdsverket 2 GEOLAND, GNU sekretess Autoliv Electronics AB 1 SISTER sekretess Länsstyrelsen i Gävleborgs Län 1 GEOLAND sekretess VOLVO Technology AB 1 SISTER sekretess Linköpings Universitet 1 GMOSS sekretess Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) 1 GMOSS sekretess Od Science Application AB 1 GMOSS sekretess Totalsumma 20 deltagare 9 projekt Tabell 19. Svenska deltagare i FP6-Rymd, sorterat på beviljade medel. Deltagare Antal deltaganden Projekt (koordinerade i fetstil) Beviljade medel ( ) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) 9 OPERR, CRYOLAND, EURO4M, GEO LAND2, MACC, MACC II, MYOCEAN, MYOCEAN2, SIRIUS Nanospace 4 ESAIL, L-µPPT, MICROTHRUST, PRECISE Lantmäteriverket 3 GARNET-E, GEOLAND2, SAFER Institutet för Rymdfysik (IRF) 3 ECLAT, EURISGIC, MAARBLE Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) 3 HISP, C-SPACE, GRASP Chalmers Tekniska Högskola 2 TERACOMP, HAMLET sekretess Uppsala Universitet 3 ESAIL, SATURNE, SKYFLASH ÅAC Microtech 1 SINPLEX sekretess Linköpings Universitet 1 EUSIC sekretess Omnisys Instruments 1 TERACOMP sekretess NeuroSpace 1 EURISGIC sekretess Wasa Millimeter Wave 1 TERACOMP sekretess Eurenco Bofors 1 HISP sekretess Swedish Space Coorperation 1 NORDICBALTSAT sekretess Metria 1 SAFER sekretess OHB Sweden 1 NORDICBALTSAT sekretess Sveriges Geologiska Undersökning 1 PANGEO sekretess VINNOVA 1 COSMOS sekretess Rymdstyrelsen 1 COSMOS sekretess Totalsumma 39 deltaganden 30 projekt Tabell 20. Svenska deltagare i FP7-Rymd sorterat på beviljade medel fram till 16 februari Akronym Projektnamn Omfattning Beviljade medel (totalbudget) HISP OPERR TERACOMP High Performance Solid Propellants for In-Space Propulsion Operational Pan- European River Runoff Terahertz heterodyne receiver components for future European space missions 1,9 (2,8) M 9 deltagare 5 länder 0,4 (0,6) M 24 månader 4 deltagare 3 länder 1,5 (2,0) M 7 deltagare 5 länder Koordinator FOI, Sverige SMHI, Sverige Chalmers, Sverige Deltagare Tabell 21. Projekt med svensk koordinator inom FP7-Rymd fram till 16 februari Tabell 21 visar de tre projekt som koordinerats av svenska aktörer inom FP7-Rymd. Två av dessa (HISP och TERACOMP) är projekt som syftar till produktutveckling medan det sista (OPERR) handlar om databehandling. Projektet HISP, koordinerat av FOI, syftar till att utveckla fasta drivämnen med högre impuls och densitet till rymdfarkoster för att därigenom öka drivkraften jämfört med nu använda fasta och flytande drivmedel. Projektet OPERR, koordinerat av SMHI, syftar till att tillhandahålla data för övervakning och varning vid -Avio S.p.A., Italien -EURENCO Bofors, Sverige -EURENCO SA, Frankrike -Fraunhofer-Gesellschaft zur Förderung der angewandten Forschung e.v (ICT), Tyskland -The Inner Arch, Frankrike -Politecnico di Milano, Italien -Sibtermokhim, Russian Federation, Ryssland -Nederlandse Organisatie Voor Toegepast Natuurwetenschappelijk Onderzoek (TNO), Nederländerna -Institute for Marine Research (IMR), Norge -Norwegian Meteorological Institute, Norge -AZTI-Technalia, Spanien -Marine Hydrographic Institute, Ukraina -Fraunhofer Institute for Applied Solid State Physics (IAF), Tyskland -Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt e.v. (DLR), Tyskland -Technical University of Denmark (DTU), Danmark -Omnisys Instruments, Sverige -Wasa Millimeter Wave AB, Sverige -Goethe-University Frankfurt (GUF), Tyskland översvämningar och förhöjda halter av näringsämnen i vattnet därefter. Resultaten kan även användas för validering av modeller för kustvatten. Det sista projektet, TERACOMP, syftar till att demonstrera en kompakt och integrerad terahertz-mottagare baserad på Europeiska komponenter, med applikationer inom jordobservation och rymdmissioner. De tre projekten med svenska koordinatorer inom FP7-Rymd är relativt små i storlek (4-9 deltagare från 3-5 länder). Tabell 19 och 20 redovisar svenska deltaganden i FP6/7- Rymd sorterat på beviljade medel. Mest framgångsrika är SMHI, Lantmäteriverket (inklusive Metria) och FOI som deltagit i ett antal projekt inom båda ramprogrammen. SMHI har även koordinerat ett av de tre projekten med svensk koordinator inom FP7-Rymd. Linköpings Universitet har också deltagit inom både FP6-Rymd och FP7-Rymd men med deltagare från olika institutioner. Inom FP7-Rymd har Nanospace (4 st.) och IRF (3 st.) positionerat sig väl gällande antal deltaganden. Vinnova och Rymdstyrelsen har deltagit i projektet COSMOS (Cooperation Of Space NCP:s as Means to Optimize Services) som syftat till att skapa ett nätverk mellan Rymd-NCP:s i Europa. 2 6 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 2 7

15 Fördelning mellan aktörsgrupper Aktörsgrupp Deltaganden Andel deltaganden Koordinatorer Andel koordinatorer Beviljade medel ( ) Totalt FP6-Rymd Andel beviljade medel Forskningsinstitut % % % Övriga (ex offentlig aktör) % % % Näringsliv % % % UoH % 6 14 % % Totalsumma ,00 % ,00 % ,00 % Sverige FP6-Rymd Övriga (ex offentlig aktör) 7 35 % 0 0 % % Forskningsinstitut 5 25 % 0 0 % % UoH 4 20 % 0 0 % % Näringsliv 4 20 % 0 0 % % Totalsumma % 0 0 % % Tabell 22. Tabellrubrik: Deltagande i FP6-Rymd fördelat på aktörsgrupper sorterat på beviljade medel. Aktörsgrupp Deltaganden Andel deltaganden Koordinatorer Andel koordinatorer Totalt FP7-Rymd Beviljade medel ( ) Forskningsinstitut % % % Näringsliv % % % UoH % % % Övriga (ex offentlig aktör) % 8 5 % % Totalsumma % % % Sverige FP7-Rymd Övriga (ex offentlig aktör) % 1 33 % % Näringsliv % 0 0 % % Forskningsinstitution 7 18 % 1 33 % % UoH 6 15 % 1 33 % % Totalsumma % % % Tabell 23. Tabellrubrik: Deltagande i FP7-Rymd fördelat på aktörsgrupper sorterat på beviljade medel, fram till 16 februari Andel beviljade medel Figur 11. Figur 12. *Fram till 16 februari 2012 I detta stycke redovisas utfallet inom FP6-Rymd och FP7-Rymd fördelat på olika aktörsgrupper. Gruppen Övriga innefattar främst offentliga aktörer exkluderat forskningsinstitut samt universitet och högskolor. Tabell 22 och Figur 11 visar deltagandet i FP6-Rymd för alla medverkande länder samt för Sverige fördelat på aktörsgrupper. Bland svenska aktörer gick merparten av de beviljade medlen till gruppen övriga deltagare där offentliga aktörer ingår (55 %) vilket är mer jämfört med samma grupp bland alla medverkande länder (30 %). Svenska aktörer inom näringsliv beviljades en liten andel av medlen (4 %) jämfört med näringsliv inom övriga deltagande länder (28 %). När det gäller antalet deltaganden skiljer sig inte fördelningen mellan svenska aktörsgrupper och alla länders aktörsgrupper inom FP6-Rymd nämnvärt. Tabell 23 och Figur 12 visar fördelningen mellan aktörsgrupper i alla deltagande länder och Sverige. Gruppen övriga aktörer, med offentliga aktörer inkluderat, står för fortsatt stor andel av de beviljade medlen i Sverige (40 %) medan denna grupp enbart beviljats en liten del medel om man ser till alla deltagande länder (6 %). Inom hela FP7-Rymd är det istället forskningsinstitut som tilldelats den största andelen medel (52 %). Näringsliv och UoH har fått ungefär lika stor andel av de totala beviljade medlen i Sverige och FP7-Rymd i stort. Gällande antal deltaganden står forskningsinstituten för den största andelen sett till alla deltagande länder (38 %) medan dessa deltar i mindre utsträckning i Sverige (18 %). Övriga aktörer står för den största andelen deltaganden i Sverige (38 %) medan denna grupp deltar i minst utsträckning sett till alla deltagande länder (8 %). Näringsliv koordinerar en relativt stor andel av projektet i FP7- Rymd i stort (31 %) medan ingen av de tre koordinerade aktörerna i Sverige kom från denna aktörsgrupp. Jämfört med FP6-Rymd har svenska aktörer inom näringsliv ökat sin andel beviljade medel mest inom FP7-Rymd (från 4 % till 27 %). 2 8 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 2 9

16 5. Utfall av intervjuer Uppfattning om EU:s ramprogram En stor del av denna kartläggning har bestått av uppsökande verksamhet där rymdaktörer verksamma inom industri, akademi och offentlig verksamhet har intervjuats angående erfarenheter av och inställning till deltagande i EU:s ramprogram inom tema rymd. Totalt har åsikter samlats in från 80 personer från 56 olika organisationer under 67 intervjutillfällen, för fullständig lista se bifogad referenslista. Av de 67 intervjuerna berörde 34 stycken aktörer med tidigare erfarenhet av deltagande i EU:s ramprogram under något av de tematiska områdena. I dessa ingick 20 intervjuer med aktörer som deltagit under tema rymd. Urvalet till intervjuerna har skett från Rymdstyrelsens kontaktlistor och Vinnovas statistik över godkända projekt inom FP6/7-Rymd. I princip samtliga tillfrågade aktörer har valt att medverka i kartläggningen, med undantag för något enstaka fall där aktören tackat nej till deltagande på grund av att dennes verksamhetsområde legat för långt från rymdbranschen. Intervjuerna har skett under möten eller via telefon där en till tre aktörer från organisationen deltagit samtidigt. Eftersom flera olika aktörer kan ha intervjuats på samma organisation (exempelvis olika forskargrupper på samma universitet) redovisas statistik baserat på intervjutillfällen. De 67 intervjuerna fördelades på 41 stycken företag eller industrier, 17 universitet eller högskolor, 7 forskningsinstitutioner och 2 offentliga aktörer. I vissa fall är samma aktör aktiva inom flera verksamheter, exempelvis forskare som driver företag vid sidan av. Aktören redovisas då inom den verksamhet där den har mest aktivitet. Övervikten av intervjuer inom näringsliv är medveten eftersom kartläggningen även fungerat som informationskanal gällande den sista utlysningen inom FP7-Rymd. Aktörer inom näringsliv får oftast inte information om finansieringsmöjligheter aktivt förmedlade till sig i samma utsträckning som exempelvis forskare på högskolor, där kontoren för forskningsfinansiering ofta bistår med den servicen. Små företag är den grupp som haft störst problem att positionera sig inom FP7 i stort, varför en prioritering av att föra fram information till dessa är av extra stor vikt. I statistiken nedan redovisas utfall för näringsliv och akademi (UoH, forskningsinstitutioner och offentliga aktörer) var för sig. Intervjuerna med aktörer har syftat till att kartlägga följande områden: - Uppfattning: Aktörens generella uppfattning om EU:s ramprogram. De aktörer som deltagit har även uppmanats att delge sina erfarenheter av detta. - Hinder: Varför aktörer hindrats att delta i EU:s ramprogram inom tema rymd - Önskemål: Vad aktören vill att Rymdstyrelsen ska göra för att underlätta framtida deltagande - Innehåll: Aktörerna har betts specificera vilka områden de önskar se i kommande arbetsprogram. - Inställning: Hur aktören ställer sig till ett eventuellt framtida deltagande inom rymdområdet i EU:s ramprogram Aktörerna har ombetts besvara öppna frågeställningar enligt områdena ovan. Svaren har sedan analyserats statistiskt och kategoriserats inom områden där flera aktörer svarat likartat. Procentsatsen i redovisningen av utfallet anger hur stor del av intervjuerna som den aktuella faktorn nämnts. Samma aktör kan ha nämnt flera faktorer under samma område. Siffrorna är inte exakta utan relationen mellan de olika kategorierna och grupperna har bedömts mer intressant. Ingen djupare analys av utfallet har gjorts i denna kartläggning. Figur U1. Byråkratiskt (58 %) En merpart av aktörerna uppfattar ramprogrammen som byråkratiska och tungrodda. Här inkluderas både det förberedande arbetet som krävs för att skicka in en ansökan och den efterföljande rapporteringen när projektet är igång. Uppfattningen är något mer utspridd bland aktörer som inte deltagit (61 %) än bland de som deltagit (56 %) i ramprogrammen, vilket tyder på att man till viss del kan ha förutfattade meningar om hur krävande systemet verkligen är. Många av de tillfrågade jämför med ESA:s system som inte uppfattas som lika krångligt. Erfarenheter: En stor del av de erfarna aktörerna pekar på att det byråkratiska rutinerna inom EU är något man lär sig efter en första insats men att man därefter lärt sig termer och rutiner som förekommer inom FP och att projekten då rullar på av sig själv. Många pekar på att den byråkratiska bördan minskar avsevärt om man har en koordinator med stor erfarenhet av tidigare deltagande. Timrapporteringen är onödigt tidskrävande. För oss hade det inte blivit något utan koordinatorn driv. De skötte allt som en stor maskin och hade stor rutin på ansökningar och drivande av projektet efteråt. Forskare som deltagit i FP-projekt U2. Kräver rätt nätverk (43 %) Aktörerna pekar på vikten av att ingå i rätt nätverk för att medverka i ramprogrammen. Man menar att konsortierna antingen redan bildats inom tidigare projekt eller sätts ihop i ett tidigt stadium innan utlysningstexten publicerats. Denna uppfattning är vanligare bland erfarna aktörer (47 %) än bland de som inte deltagit (39 %). Nätverkens roll i ramprogrammen nämns oftare av aktörer inom akademi (58 %) jämfört med näringsliv (34 %). Aktörerna inom näringsliv nämner att konsortierna inom ramprogrammen oftast byggs utifrån redan etablerade kontakter som skapats genom tidigare affärer eller samarbeten. Undantaget är SME:s och deltagare från tredjeländer som man uppfattar letas upp och tas med i konsortiet för att få högre poäng i utvärderingsprocessen. Erfarenheter: Deltagare nämner att det inte räcker att skicka ut till koordinatorer eller registrera sig i CORDIS Partner Search-databas för att bli inbjuden, utan att man som aktör själv måste vara aktiv och visa upp sig på konferenser och liknande om man inte redan har de kontakter som krävs. Ett annat tips kan vara att kontakta aktörer i Sverige som samarbetat med aktiva aktörer i Europa för att visa att man är intresserad av att medverka i kommande projekt. Många aktörer som deltagit säger att man efter första medverkan blir synlig i systemen och att man då automatiskt blir inbjuden till nya projekt. Många pekar också på att förhandsinformation om arbetsprogrammets innehåll är viktigt för att hamna i de rätta konsortierna. 3 0 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 3 1

17 Om man inte har förhandsinfo om arbetsprogrammet blir det svårt att medverka i konsortium. Knepigt upplägg att man måste veta om vad som ingår i arbetsprogrammet innan den officiella utlysningen. Aktör på forskningsinstitut som deltagit i många projekt - U3. Problem relaterade till finansieringen (37 %) De intervjuade aktörerna nämner någon form av problem relaterade till finansieringen inom ramprogrammen. Detta kan till exempel vara att projekten inte är fullfinansierade och att egna medel saknas för att läggas in i projektet, att pengarna man får inte står i relation till det arbete som krävs (se U1), att långa handläggningstider gör att det dröjer tills utbetalning sker, att eurokursen kan hinna ändras under handläggningstiden vilket försvårar vid uträkning av budget. Denna uppfattning är mest utbredd bland erfarna aktörer (47 %) och akademi (42 %). Erfarenheter: De medverkande aktörer inom näringsliv som har FP-projekten som en integrerad del av sin strategi nämner att medlen från FP blir som en bonus för projekt som man ändå tänkt genomföra. Vissa ser FP-projekten som en investering för framtida affärer och räknar med att på lång sikt gå med vinst. Inom akademi varierar den ekonomiska supporten man får från sin högskola vilket gör att vissa forskare har större problem än andra. Det är problematiskt för oss småföretag, vi hamnar i samma sits som stora företag där man ska betala en stor del själv. Den administrativa delen klarar man, men finansieringen en annan sak, där skulle man vilja ha upp bidraget mer. Aktör på mindre företag inom fjärranalys - U4. Hög konkurrens (22 %) Aktörerna menar att chansen att bli beviljad medel genom ramprogrammet är liten på grund av hög konkurrens i utvärderingsfasen. Man nämner att vissa större aktörer har betydande resurser och erfarenheter för att skriva ansökan som är svåra att hävda sig mot. Vissa pekar på att det är vanligt att stora företag plockar in konsulter som hjälp i ansökningsfasen av projektet och att detta i extremfall kan resultera i att man inte har en chans om man inte gör det. Det är främst aktörer inom näringsliv (22 %) som delar denna uppfattning. Erfarenheter: Många av de deltagande aktörerna nämner att man inte ska ge upp om man inte får sin ansökan godkänd i en första omgång, utan att det är vanligt att den går igenom på andra eller tredje försöket efter att man modifierat konsortium eller ansökningstext. Man kan öka sina chanser att lyckas med en ansökan genom att medverka som utvärderare av projekt eller få tidig feedback från kommissionen. Många påpekar att det är viktigt att se till att hela ansökan håller en hög standard, inte bara den vetenskapliga delen, eftersom de olika delarna i ansökan viktas lika vid utvärdering. Man ska inte heller underskatta de supportfunktioner som finns i Sverige samt den information man kan få av partners och kollegor som tidigare medverkat. Vikten av erfaren koordinator nämns ofta. Jag var förvånad över hur höga krav det är på ansökan, vi hade 14.5 poäng av 15 och om man får 14 är man ute. Man måste ha en professionell koordinator som håller ihop det. Som aktör kanske man underskattar vad som krävs. Aktör vid litet teknikföretag kopplat till en teknisk högskola - U5. Lobbyarbete och politik ligger bakom innehållet i arbetsprogrammen (22 %) Här nämner aktörerna att ramprogrammen är politiska till sin karaktär och att lobbyarbete ligger bakom de aktiviteter som finns i arbetsprogrammet. Många pekar på att man känner sig små i jämförelse med de stora aktörsgrupperna nere i Europa. Det är främst aktörer som tidigare deltagit (26 %) och akademin (31 %) som delar denna uppfattning. Erfarenheter: Medverkande aktörer nämner att det går att lobba själv genom att vara synlig i Bryssel, exempelvis på konferenser och som utvärderare av projekt. Detta uppmuntras även av kommissionen som välkomnar fler aktiva aktörer från Nordeuropa. Medlemmar i Rymdstyrelsens referensgrupp har även fått igenom vissa förändringar i arbetsprogrammet. Ibland är utlysningarna nästan offerter, det borde inte EU ägna sig åt. Folk med bra idéer måste kunna komma in. Vi har kunnat påverka en del av arbetsprogrammet genom att lämna kommentarer via referensgruppen. Rymdaktör vid forskningsinstitut - U6. Ramprogrammen ger mervärde (21 %*) Denna rubrik täcker in de aktörer som spontant nämnt något positivt om ramprogrammen. Siffran för erfarna aktörer är markant högre (35 %) än bland de som inte deltagit (7 %). Aktörer från akademin är generellt mer positiva (27 %) än de inom näringsliv (17 %). *Notera att denna siffra anger de som spontant nämnt ett mervärde av deltagande. När frågan fördjupas till vilka specifika fördelar ett deltagande i ramprogrammet innebär anger 43 procent konkreta fördelar jämfört med andra finansieringsmöjligheter. De mervärden som angetts redovisas under en separat rubrik. Erfarenheter: Det vanligaste mervärdet som nämnts är att aktörerna sett att medverkan i FP-Rymd bidragit till ett utökat nätverk. Man nämner även att projekten bidrar med betydande medel och att de innebär nya möjligheter som inte finns inom andra program. Det har varit ett bra projekt med solid finansiering. Ramprogrammen är enklare än ESA, lite friare. Vi har inget negativt att säga alls. Forskare inom mikroteknologi på högskola - U7. Ramprogrammen ger inte värdefulla resultat (19 %) Aktörerna nämner här att deltagandet inte resulterat i bestående slutprodukter eller forskningsresultat. Vissa nämner att deltagande och konsortiebyggande är konstlat och att somliga länders deltagare inte bidrar med något meningsfullt utan bara är ute efter pengarna. Erfarenheter: Deltagande aktörer menar att man måste vara selektiv med deltagande och bara välja att delta i projekt som ligger i linje med aktiviteter man ändå tänkt genomföra. Viktigt är också att man deltar i projekt där koordinatorn är seriös och har mycket driv att utveckla något nytt. Det bästa sättet att få ut mervärde och bestående resultat är att själv koordinera projektet. Vissa av de stora företagen i Europa gör ingenting för sina pengar, utväxlingen är nära noll. Vi kämpar hårt för att kunna använda resultaten av vårt deltagande effektivt. Med andra partners har det funkat bra, till exempel DLRinstituten har en enorm drivkraft. Aktör på teknikföretag kopplat till högskola - Övriga uppfattningar (< 10 %) Några aktörer nämner att det förekommer olika typer av fusk, jäv och korruption inom ramprogrammen. Det kan exempelvis röra sig om aktörer som rapporterar felaktiga antal timmar för att få full täckning för sitt projekt eller att utvärderingsprocessen inte är oberoende. Man menar att detta är mer utbrett inom de sydeuropeiska länderna. Det är främst aktörer som deltagit som står för denna uppfattning. 3 2 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 3 3

18 Mervärden av att delta Hinder för att delta Figur 14. Figur M1. Utökat nätverk (28 %) Det vanligaste mervärdet som aktörer nämnt är att deltagandet leder till ett utökat nätverk. Många pekar på att de fått upp ögonen för aktörer de inte känt till sedan tidigare. De aktörer som varit aktiva i Bryssel har även fått betydande kontakter där. - M2. Betydande finansiering (25 %) Här nämner aktörer att ramprogrammen står för en betydande del av deras omsättning eller finansiering. Många nämner att det blivit svårare att få pengar via andra kanaler och att FP då är ett bra och välkommet alternativ. - M3. Nya möjligheter (20 %) Aktörerna påpekar här att det på grund av FP-projektens storlek och natur öppnas upp nya möjligheter som inte finns inom andra projekt. Det kan till exempel röra sig om att man fått tillgång till nya instrument, data eller testanläggningar. De stora konsortierna medför också att det går att genomföra projekt i helt annan storleksordning än vad som är möjligt om man till exempel går via nationella källor. - M4. Vidare affärer (7 %) Denna rubrik sammanfaller med F1, med skillnad att aktörer här nämnt specifikt att det nätverk de skaffat sig lett till vidare affärer och samarbeten. - M5. Reklam för verksamheten (5 %) Här nämns specifikt att deltagandet i FP-projekt gjort aktören mer synlig på den europeiska marknaden. Denna rubrik sammanfaller med F1 och F4, men aktörer nämner till exempel här att det projekt man medverkat i blivit uppmärksammat på konferenser. - M6. Möjligheter att rekrytera (6 %) Denna rubrik sammanfaller med F2 men aktörerna nämner här uttalat att de använt medlen till att rekrytera personal eller exempelvis doktorander. - M7. Friare än ESA (4 %) Här nämner aktörerna att FP är friare än ESA när det gäller projektets innehåll. Det finns till exempel i större grad möjlighet att ändra på projektplanen efter att projektet startat och det finns inte samma krav på slutprodukten. - M8. Värdefulla resultat (3 %) Noterbart få nämner slutprodukterna inom FP som främsta mervärde. Överlag ses deltagande i FP som en långsiktig strategisk satsning för utökat nätverk och som finansiering av verksamheten snarare än som en kanal för att bedriva forskning och utveckling. - H1. Ingår ej i rätt nätverk (34 %) Här ingår aktörer som nämnt att de gärna vill delta men inte vet hur och var de ska komma i kontakt med partners och koordinatorer. Två vanliga orsaker som nämnts är att man inte har sina viktigaste partners inom rymdbranschen (exempelvis mindre teknikutvecklingsbolag) eller att man inte arbetat tillräckligt mycket internationellt förut. Det kan också vara aktörer som inte tidigare varit aktiva inom FP och därför inte blivit inbjudna att delta i konsortium. Bland aktörer som deltagit i ramprogrammen är siffran högre (41 %) än bland de som inte deltagit (27 %), vilket kan bero på att de som varit involverade i FP fått en bättre känsla för vilka andra konsortier som bildats och att de som inte deltagit angett att andra faktorer varit större hinder för deltagande. Allra högst är siffran bland aktörer inom näringsliv (44 %), där många angett att de inte har någon kontakt med de akademier och forskningsinstitut som ofta koordinerar projekten. Det är fullständigt omöjligt att komma någonvart utan att teama ihop sig med stora aktörer utomlands. Aktör på elektronikföretag knutet till en högskola - H2. För få resurser (33 %) Aktörerna har angett att de varit intresserade av deltagande men att de på ett eller annat sätt inte haft tillräckliga resurser för att motivera en medverkan. Det kan till exempel röra sig om att man inte haft tid, pengar eller personalstyrka nog för att mäkta med en ansökan eller att man ser att de medel man blir beviljad i slutändan inte kommer stå i relation till det arbete man lagt ned. Många nämner att det är problematiskt att projekt och overheadkostnader inte täcks upp helt. Detta problem nämns oftast bland akademi (48 %), där forskare oftast måste täcka återstoden av kostnaderna med institutionsmedel och därmed konkurrera med sina forskarkollegor. Bland aktörer inom näringsliv (24 %) nämns hinder i form av för få resurser i något mindre utsträckning, och då oftast i samband med personalbrist. Min grupp har gjort bedömningen att det tar för mycket tid från kärnverksamhet och andra projekt att engagera sig i ramprogrammen. Vi gör ständigt prioriteringar över hur många nya projekt vi orkar med och har bedömt att deltagande i ramprogrammet blir för svulstigt. Forskare som även driver ett mindre rymdföretag - H3. Liten chans att bli beviljade medel (28 %) Aktörerna anser att arbetet man lägger ner inte står i relation till ens chanser att bli beviljade medel, även här ingår aktörer som gärna skulle vilja delta. Under denna rubrik ingår också aktörer som angett att de skickat in projektförslag som inte blivit godkända. Många uppfattar konkurrensen som hög och att andra länder har högre kompetens och rutin gällande att skriva bra ansökningar. Aktörerna i Sverige är ofta små och har inte möjlighet att anlita konsulter för att ta hand om det administrativa, något man sett är vanligt i övriga Europa. Vissa nämner att man som liten aktör som inte haft möjlighet att visa upp sig i Bryssel eller kunnat påverka utlysningens innehåll, och därmed reducerat sina chanser till medverkan. Denna uppfattning är mest utbredd bland akademi (35 %), den grupp som 3 4 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 3 5

19 oftast står för koordinering av projekt. Många aktörer påpekar att chansen att bli beviljad medel i hög utsträckning beror på vilken koordinator som driver projektet. Jag har ansökt för att koordinera ett projekt men ansökan blev inte godkänd. Det är svårt att förstå regler och hur budget ska skrivas. Vi vill fokusera på den vetenskapliga biten men i slutändan är det budgeten som räknas, vi har inte expertis inom det området själva och vet inte var vi ska vända oss för att få hjälp. Rymdforskare på institut - H4. Har ej deltagit av strategiska skäl (27 %) Aktörerna är medvetna om sina möjligheter inom FP men har av olika strategiska skäl valt att inte medverka. Detta gäller i stor utsträckning näringsliv (37 %), där mindre bolag ofta dragit slutsatsen att FP är för tungrott för mindre aktörer. Vissa bedriver ingen egen FoU och andra känner att projekten inom FP ligger för långt från deras kärnverksamhet. Man nämner också att deltagande i FP är svårt att motivera för kommersiella företag som vill sälja en produkt, då prioriterar man hellre att satsa på utveckling av denna för att finansiera sin verksamhet. Andra orsaker kan vara att utlysningarna inte passat tidsmässigt, exempelvis på grund av omorganisation, eller att man haft för mycket att göra, exempelvis för att man redan bundit upp sig i FP-projekt under andra teman, och därför valt att inte ansöka. Vi blir inbjudna till att delta i projekt rätt ofta, fler ligger utanför än inom rymdtemat. Vi har precis tackat nej till att delta i ett projekt inom rymdtemat. Många av projekten är akademiska och leder inte till en produkt som går att kommersialisera. Vi vill bara delta i projekt som resulterar i något vi kan ha nytta av. Aktör på mindre teknikföretag - H5. Informationsbrist (27 %) Aktörerna har angett att de inte har deltagit eftersom de inte känt till EU:s ramprogram eller att rymden täcks upp av ett eget tema. Man kan också ha känt till detta men att man missat utlysningarna på grund av att man inte bevakat FP aktivt. Vissa aktörer som inte har rymd som främsta verksamhetsområde har inte vetat om vilka områden som täcks upp av arbetsprogrammet. Detta hinder är av naturliga skäl större bland de som inte deltagit (42 %) jämfört med de som varit engagerade inom FP förut (12 %). Näringsliv (34 %) anger informationsbrist i mer än dubbelt så stor utsträckning än akademi (15 %), vilket har att göra med att forskare ofta får påminnelser om utlysningar via sina respektive högskolors forskningsfinansieringskontor samt att de i större utsträckning ansöker om extern finansiering och då själva håller sig uppdaterade om sina möjligheter. Vi har letat inom ramprogrammens miljötema, vi visste inte att det fanns intressanta saker för oss inom tema rymd. Aktör på företag inom natur och miljö som använder fjärranalysdata - H6. Aktörens kompetens nämns inte i arbetsprogrammet (25 %) Här har aktörerna hindrats till deltagande på grund av att deras kompetenser inte återfinns i utlysningstexten för tema rymd. Under denna rubrik ryms även aktörer som bättre matchat andra tematiska utlysningar inom ramprogrammet och därför ansökt under dessa. Akademi (31 %) har angett detta hinder i högre grad jämfört med näringsliv (22 %), vilket kan bero på att forskare ofta ägnar sig åt smalare områden än exempelvis teknikföretag som kan ha kompetenser inom många områden under samma tak. Utlysningarna har inte täckt vår verksamhet, vi sysslar inte med grundforskning. Det har bara funnits några få utlysningar som matchat men då har vi avstått eftersom det inte varit uppenbart att resultaten blir värdefulla. VD på stort företag inom rymdindustri - H7. Ingen speciellt hinder för att inte delta (21 %) Under denna rubrik anger aktörerna att man inte ser några speciella hinder för deltagande, utan att det bara inte blivit av. Det kan till exempel bero på att arbetet rullat på som vanligt och att ingen på arbetsplatsen tagit initiativ till att se närmre på möjligheterna inom FP eller att man inte blivit inbjuden till deltagande. Många har blivit engagerade av att Rymdstyrelsen tagit kontakt för denna kartläggning och har sagt att de nu ska ta tag i denna fråga internt. Dessa aktörer har angett en första knuff behövs för att man ska komma igång med arbetet gällande FP. Många menar också att man inte märkt av att FP varit prioriterat hos Rymdstyrelsen och att man därför inte själv sett över denna möjlighet. Detta nämns ungefär i lika hög grad hos deltagare, icke-deltagare, näringsliv och akademi (kring 20 %). Om något rymdföretag skulle kontakta oss så är vi positiva till deltagande om det ändå är något vi tänkt göra och kan ha nytta av. Det är bra täckning för småföretag inom ramprogrammen. Vi har ingen princip emot deltagande, det har bara inte blivit tillfälle än. Aktör på mindre teknikföretag - H8. Aktören föredrar andra finansieringsmöjligheter (21 %) - H8. Aktören föredrar andra finansieringsmöjligheter (21 %) Här nämner aktörer att man hellre vänt sig till andra finansiärer, exempelvis Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen och ESA (aktörer som föredrar kommersiell finansiering ingår ej här utan faller under punkt 4). Vanliga orsaker är att aktören uppfattat dessa som enklare, snabbare, tillförlitligare eller att de historiskt sett beviljat aktören medel. Andelen som prioriterar andra finansieringskällor kan i realiteten vara högre eftersom de tre första punkterna ofta angetts i relation till övriga finansiärer. Här syns ingen större variation mellan deltagare, icke-deltagare, näringsliv och akademi (kring 20 %). Vi har haft projekt inom ESA och har väldigt bra erfarenheter där. De betalar hela projektet och är tydliga med vad de vill ha. Att härma det inom EU vore bra. Aktör på teknikutvecklingsföretag - H9. Vill ej dela sin kunskap med partners (10 %) Aktörerna är här tveksamma till att samarbeta inom Önskemål gällande Rymdstyrelsens agerande 3 6 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 3 7 Figur Ö1. Information om FP-Rymd (55 %) Drygt hälften av de intervjuade aktörerna nämner att de vill ha allmän information från Rymdstyrelsen gällande FP-Rymd. Detta kan exempelvis vara påminnelser om utlysningar, aktuell information om FP och relaterade internationella konferenser, sammanfattning av vad som ingår i utlysningstexten och listor över pågående projekt inom FP-Rymd där svenska aktörer ingår. Informationen efterfrågas i form av mailutskick eller tillgänglig på hemsidan. Många efterfrågar även en informationsdag i samband med att utlysning sker. Detta önskemål är något mer efterfrågat bland aktörer som ej deltagit (58 %) samt inom näringsliv (59 %). ramprogrammen eftersom man inte vill dela med sig av sin specialkompetens inom konsortiet. Aktörerna ställer sig tveksamma till att sprida den kunskap som man i vissa fall är unika om att inneha i Europa. Vissa är också osäkra över vilka regler som finns gällande patenträttigheter. Denna uppfattning förekommer bara hos näringsliv (17 %) och nämns inte alls inom akademi. Vi är rädda för att bli av med ensamrätten till produkterna. Är det meningsfullt för ett kommersiellt företag som ska sälja sina uppfinningar att delta? Aktör på teknikföretag - Övriga hinder (< 10 %) Vissa SME:s nämner att de svenska forskningsinstituten inte bjuder in dem till medverkan i projekt utan snarare konkurrerar ut dem. Jag vill gärna ha en sammanfattning av någon som har helhetsbilden. Arbetsprogrammen är långa och krångliga, det vore bra om de filtreras. Aktör på företag inom fjärranalys - Ö2. En övergripande strategi gällande FP-Rymd och övriga finansieringskällor (43 %) Aktörerna efterfrågar här en tydlig strategi från Rymdstyrelsens håll gällande svensk rymdfinansiering. Många tycker att det är oklart hur Rymdstyrelsen långsiktigt vill balansera sina egna nationella program, ESA:s program och EU:s ramprogram för att på bästa sätt finansiera

20 svensk rymdverksamhet. Man vill även se att Rymdstyrelsen har en plan för hur man vill använda de olika kanalerna för att främja svensk rymdverksamhet utomlands. Man vill exempelvis att Rymdstyrelsen koordinerar så att svenska aktörer finns representerade på viktiga konferenser och möten, samt att dessa öppet rapporterar om vad som sagts på dessa. Aktörerna vill även få riktad information om hur deras verksamhet passar in i Rymdstyrelsens strategi, exempelvis hur deras verksamhetsområde prioriteras inom de olika programmen. Aktörerna vill också få en bättre bild av hur de olika programmen skiljer sig åt till sin natur gällande exempelvis regelverk och vilken typ av aktiviteter som lämpar sig inom respektive program. Man vill gärna se en enighet i definitionen av SME:s inom Rymdstyrelsen och EU. Vissa aktörer undrar om deltagande i FP ses som en kvalitetsstämpel hos Rymdstyrelsen eller om det försämrar ens chanser att få medel på nationellt håll. Önskemålet om strategi är i högst grad utbrett bland akademi (62 %). Rymdstyrelsen måste ha en tydligare vision om vad man vill realisera inom svensk rymdverksamhet förankrat i svensk industri. Utifrån det borde man styra forskning nationellt för att främja deltagande i ramprogrammet. Aktör på företag som använder fjärranalysdata - Ö3. Finansiellt stöd (42 %) Här önskar sig aktörerna finansiellt stöd vid ansökan och deltagande inom FP-Rymd. Önskemålen gäller exempelvis en mindre summa pengar som lätt kan sökas som planeringsstöd eller medel som går att använda som medfinansiering. Man önskar sig även en tydlighet från Rymdstyrelsens håll gällande vilken policy man har gällande medfinansiering av FP-projekt. Önskemål om finansiering kommer främst från aktörer som deltagit (52 %). Det är ett problem att Rymdstyrelsens utlysningar inte är koordinerade med ramprogrammen. Vi får inte söka ramprograms-medel om vi inte har fullkostnaden täckt. Forskare på teknisk högskola - Ö4. Bidra med nätverk och hjälp med matchmaking (40 %) Aktörerna efterfrågar hjälp med att bygga nätverk och konsortium inför ansökan till FP. Speciellt aktörer som vanligtvis inte samarbetar med rymdaktörer eller internationellt önskar sig denna support. Det som nämnts är exempelvis mingelsessioner i samband med informationsdagar om FP, möjlighet att registrera sig som potentiell samarbetspartner i databas på hemsidan som internationella aktörer kan söka i, mailutskick med partnerförfrågan och insamling av tips från andra svenska aktörer om vilka Europeiska koordinatorer som är pålitliga och inte. Detta önskemål är efterfrågat i ungefär lika stor utsträckning hos alla aktörsgrupper (kring 40 %). Rymdstyrelsen borde tipsa koordinatorer i Europa om oss. De kanske kan skapa en bank av svenska aktörer som är intresserade av medverkan i ramprogrammen som de kan vidarebefordra till europeiska aktörer genom sitt nätverk. Aktör på företag inom mjukvara för fjärranalysdata - Ö5. Lobbyarbete och kontaktlänk till Bryssel (36 %) Aktörerna vill att Rymdstyrelsen ska arbeta aktivt för att deras kompetenser ska återfinnas i arbetsprogrammet under tema rymd. Man vill gärna att Rymdstyrelsen underhåller och förmedlar kontakter till kommissionen och REA. Många undrar vilka svenskar som sitter i kommittéer, expertgrupper och som utvärderare. Man ser gärna att Rymdstyrelsen arbetar för att få in svenska representanter i de grupper där de i dagsläget inte finns. Aktörerna vill även få löpande information om vad som sker på möten i Bryssel samt få tillgång till tidiga utkast av arbetsprogrammet då detta är möjligt. Man vill få en god kännedom om vilken politik som legat till grund för de olika delarna i arbetsprogrammet samt få hjälp att tolka vad som står mellan raderna. Detta önskemål kommer främst från aktörer som deltagit (44 %) samt akademin (50 %). EU jobbar inte på för att Sverige ska ta hem dessa pengar, det trycket måste komma från Rymdstyrelsen. Rymdstyrelsen måste se lobbying som en del av sin arbetsuppgift och jobba tidigt så att inte pengarna redan är utdelade när utlysningstexten publiceras. Det måste även synliggöras om man inte åstadkommer förbättring. Aktör på rymdteknikföretag - Ö6. Aktivt stöd vid deltagande (34 %) Aktörerna önskar sig olika typer av personlig vägledning och stöd vid ansökan och medverkan i FP. Det som i främsta hand efterfrågas är förmedling av insidertips och kontaktpersoner som haft erfarenhet av tidigare deltagande. Man önskar också få tillgång till exempel på välskrivna ansökningar och få veta vilka nyckelord som är viktiga att ha med. Det är främst akademin (42 %) som efterfrågar detta stöd. Få känner till att Vinnova erbjuder denna service. Det finns kurser, föreläsningar och universitetspersonal till hjälp men rymdsverige är ganska litet och är i behov av särskilt stöd. Handläggarna på Rymdstyrelsen borde vara insatta i EU-ansökningar. Det skulle innebära mer jobb för dem men skulle ge stor utdelning. Rymdstyrelsen måste aktivt informera om hur man fyller i blanketten. Rymdforskare på institut - Ö7. En kontaktperson på Rymdstyrelsen som uteslutande arbetar med FP (12 %) Aktörerna vill se en tydligare rollfördelning hos handläggarna på Rymdstyrelsen där huvudansvaret för FP läggs på en till två enskilda personer. Många uppfattar nuvarande arbetsfördelning mellan programkommittédelegat och NCP som förvirrande och att huvudarbetet med ESA gör att man inte prioriterar pro-aktivt arbetet inom FP. Många uppfattar uppdelningen av ansvarsuppgifter mellan Vinnova och Rymdstyrelsen samt vilket stöd man kan få från respektive myndighet som oklar. Många vet inte om att dessa kontaktpersoner finns och vilken typ av stöd de kan erbjuda. En allmän uppfattning om att man får bättre hjälp och information från kollegor och partners är utbredd. Det är främst deltagande aktörer (18 %) och aktörer inom akademi (19 %) som påpekar detta, vilket kan tyda på att de som inte engagerat sig hittills inom FP inte vet om att det finns kontaktpersoner för detta på Rymdstyrelsen och Vinnova. Det behövs någon med bakgrund inom rymd som driver på aktörerna att delta i ramprogrammet, en eldsjäl som kan se möjligheterna för svenska aktörer. Aktör som arbetat inom olika rymdföretag. Aktör Verksamhetsområde Vill se i arbetsprogrammet Acreo Forskning inom bredbandsteknologi, fiberoptik, nanoelektronik, Sensorsystem för rymdapplikationer tryckt elektronik, sensorsystem Imego Forskning och utveckling av MEMS-sensorer Sensorsystem för rymdapplikationer (MEMS) Statens Geotekniska Institut IRF Förvaltningsmyndighet som bedriver forskning inom geoteknik och miljögeoteknik Forskning inom rymdfysik (utforskning av solsystemet, magnetosfärsfysik, rymdplasmafysik, rymdväder) och atmosfärsfysik (utforskning av troposfär, stratosfär och mesosfär) Önskemål gällande innehåll i arbetsprogrammet Tabell 24 redovisar de intervjuade aktörernas önskemål gällande innehåll inom rymdområdet i kommande ramprogram. Det bör poängteras att detta enbart är exempel på kompetenser inom svensk rymdverksamhet med fokus på näringsliv, och alltså inte en komplett lista. Aktörer som vill komplettera listan nedan är välkomna att höra av sig till experten till programkommittén för EU:s ramprogram på Rymdstyrelsen. Inom Svensk rymdforskning finns bred kompetens inom fjärranalys, atmosfärsforskning, rymdfysik, astronomi, kosmologi, astropartikelfysik, astrobiologi, bemannade rymdfärder, materialvetenskap inom mikrogravitation samt rymdteknik. Inom näringsliv finns många små företag som utvecklar teknik som är applicerbar i rymden. Det finns även många företag och myndigheter som använder sig av fjärranalysdata. Användning av fjärranalysdata, t.ex. för övervakning av skred, föroreningsspridning, erosion och översvämningar Rymdfysik (solfysik och rymdväder, utforskning av solsystemet), rymdteknik (spektrometrar och detektorer för joner, elektroner, högenergetiska partiklar och atomer) och atmosfärsfyisk (troposfär, stratosfär and mesosfär.) FOI Totalförsvarets forskningsinstitut Forskning inom försvar och säkerhet Framdrivningsteknik, skydd mot mikrometeoriter, rymdväder, SSA, synthetic aperture radar (SAR), radarfjärranalys Aeroflex Gaisler IP-kärnor och inbäddade processorer Aktiva diskreta komponenter APR Technologies Värmehantering och sensorsystem Sensorsystem, kylsystem för satelliter Brockmann Geomatics Sweden AB Miljöövervakning och miljökartläggning med hjälp av Användning av fjärranalysdata för miljöövervakning fjärranalys och GIS C2sat Communications VSAT-antennsystem för tillhandahållande av bredband via VSAT-antennsystem, satellitburet bredband satellit till fartyg Calluna Konsulter inom natur och miljö Användning av fjärranalysdata för miljö och klimat Carmenta AB Produkter och konsultverksamhet inom geospatial data Användning av fjärranalysdata inom försvar, säkerhet och företagsverksamhet, exempelvis havsövervakning Dianthus Rådgivning, analys och systemutveckling inom geografisk Användning av fjärranalysdata för skogsövervakning informationsteknologi, fjärr- och bildanalys DST Control Styrsystem, gyron, tröghetsnavigationssystem, servomotorer Billiga plattformar och styrsystem till små satelliter och ballonger och IR-kameror ECAPS Högpresterande miljövänlig framdrivingsteknologi Miljövänlig framdrivningsteknik Ekologigruppen Konsulter inom natur och samhällsplanering Användning av fjärranalysdata inom planprocesser, tillståndsprocesser och övervakning Eurenco Bofors Utveckling av drivmedel och sprängmedel Miljövänlig framdrivningsteknik Foran Remote Sensing Analys, bearbetning och presentation av fjärranalysdata, Användning av fjärranalysdata från satelliter och laser i kombination främst från flygburen laserskanning och hyperspektrala sensorer Forsway Scandinavia Bredband via satellit Telekom för rymd, infrastrukturbyggande Gotmic AB Utveckling av millimetervågs-mmic Kretsfunktioner, analoga förstärkare, radiometrar för fjärranalys eller kommunikation Irnova AB Utveckling av IR-detektorer och relaterade komponenter IR-sensorer/detektorer för rymdapplikationer Jirotex / Furudahls Plast AB Laminering av hårda och mjuka material Ljudabsorbenter för rymdindustri Meeq Teknologier och lösningar för industribruk och automation Lösningar för dockning av rymdfarkoster inom mätning av position och orientering Metria Geoanalys AB Konsultföretag inom geografisk information för samla in, Terrester, optiska data, tidsserier förädla och använda geodata MultusMEMS MEMS, mikroventiler och pumpar MEMS-elektronik, mikroventiler NanOsc AB Spinntroniska oscillatorer RF- och mikrovågsoscillatorer för rymdapplikationer Tabellen fortsätter på nästa sida. 3 8 R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m R Y M D S T Y R E L S E N K a r t l Ä g g n i n g a v s v e n s k t d e l t a g a n d e i n o m t e m a r y m d i E U : s s j Ä t t e o c h s j u n d e r a m p r o g r a m 3 9

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Steg 1 hitta utlysningen! Dokument som följer med utlysningen

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Europaprogrammen / VINNOVA

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2014-01-01 2013-05607 Reviderad 2014-06-16 Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 1 Utlysningens omfattning VINNOVA är Sveriges

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Industriell utveckling och struktur 2013 Bilaga 1 Statistik företag Bilaga 2 Statistik akademi Bilaga 3 Sändlista

Industriell utveckling och struktur 2013 Bilaga 1 Statistik företag Bilaga 2 Statistik akademi Bilaga 3 Sändlista Rapport 2014-04-29 Dnr: 266/13 Delges: N-dep U-dep Rymdstyrelsens handläggare Särskild redovisning gällande företag Industriell utveckling och struktur 2013 Bilaga 1 Statistik företag Bilaga 2 Statistik

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind, ABB Corporate Research, Västerås EC H2020 och FP7 Lärdommar från första ansökningarna January 28, 2015 Slide 2 Introduktion Disclaimer:

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Dnr 22/14. Budgetunderlag för budgetåren 2015 2017

Dnr 22/14. Budgetunderlag för budgetåren 2015 2017 Dnr 22/14 Budgetunderlag för budgetåren 2015 2017 Februari 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 5 1.1. ANSLAGSÖVERSIKT... 5 2. INFORMATION AVSEENDE UTGIFTSOMRÅDEN... 6 2.1. UO 16, 3:5 RYMDSTYRELSEN: FÖRVALTNING...

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Enheten för europaprogrammen. Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se

Enheten för europaprogrammen. Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Agenda 10:00 Intro 10:30 Space, Mats Ljungqvist, CEC 11:30 Paus 11:45 Security, Johan Lindberg, VINNOVA 12:45 Q&A VINNOVA

Läs mer

Från idé till färdigt EU-projekt

Från idé till färdigt EU-projekt Från idé till färdigt EU-projekt Mats Johansson KanEnergi Sweden AB KanEnergi Sweden AB Kommittéarbete (SAVE, Altener, Thermie) Utvärderat ansökningar åt EU (Altener, FP4, FP5, FP6) Utvärderat genomfört

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige

Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige 2014-11-14 Rebecka Herdevall Kapacitetsuppbyggnad och gemensamma masterprogram i Sverige Capacity Building and Joint Master Degrees Kapacitetsuppbyggnad Capacity Building for Higher Education Rebecka Herdevall

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

DET SJUNDE RAMPROGRAMMET

DET SJUNDE RAMPROGRAMMET Europeisk forskning i praktiken DET SJUNDE RAMPROGRAMMET (FP7) Att åstadkomma europeisk forskning av världsklass Att skapa en ny standard för europeisk forskning Det sjunde ramprogrammet för utveckling

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Anne Graf. Kommunikation

Anne Graf. Kommunikation Anne Graf Kommunikation Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU www.northsweden.eu Rådgivning Påverkan Information INTRESSEBEVAKNING PROGRAMBEVAKNING Håll koll på Bryssel Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta

Läs mer

Projektfinans. Equal mot diskriminering i arbetslivet. Global Incentives Advisors. I detta nummer N OVEMBER 2003 N YHETSBREV 9

Projektfinans. Equal mot diskriminering i arbetslivet. Global Incentives Advisors. I detta nummer N OVEMBER 2003 N YHETSBREV 9 N OVEMBER 2003 N YHETSBREV 9 Projektfinans Global Incentives Advisors Equal mot i arbetslivet EU-programmet Equal handlar om att motverka, utslagning och ojämlikhet i arbetslivet. I mars 2004 planeras

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Informationsinsatser om biogas som fordonsbränsle i Västerås 610416 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Supportkontor för små och medelstora företag till Horisont 2020

Supportkontor för små och medelstora företag till Horisont 2020 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2014-12-17 2014-06135 Reviderad Supportkontor för små och medelstora företag till Horisont 2020 1 Sammanfattning VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING

EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING GIA Sweden AB Global Incentives Advisor EU-kommissionen och myndigheter i Sverige och Norden erbjuder årligen miljarder i form av bidrag och andra typer av offentlig

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

IMAILE. Förslag till beslut. Sammanfattning. Bakgrund 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE. Regionstyrelsen

IMAILE. Förslag till beslut. Sammanfattning. Bakgrund 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE. Regionstyrelsen 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-09-10 RS130345 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen IMAILE Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

TEKNIK- ÖVERFÖRING I PRAKTIKEN. Jan Wipenmyr, Acreo Swedish ICT 2013-04-09

TEKNIK- ÖVERFÖRING I PRAKTIKEN. Jan Wipenmyr, Acreo Swedish ICT 2013-04-09 TEKNIK- ÖVERFÖRING I PRAKTIKEN Jan Wipenmyr, Acreo Swedish ICT 2013-04-09 INNEHÅLL Acreo Swedish ICT AB Arbetssätt Företagsexempel Horizon 2020 & EU-SME Industriell Dynamik VISION AFFÄRSIDÉ FRÄMJA HÅLLBAR

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Minnesanteckningar från Forskningsberedningens möte den 13 februari 2014

Minnesanteckningar från Forskningsberedningens möte den 13 februari 2014 (Dnr. ) 1 (av 5) Malmö högskola, Vice-rektor forskning Forskningsberedningen, Minnesanteckningar 2014-02-13 Minnesanteckningar från Forskningsberedningens möte den 13 februari 2014 Närvarande: Thomas Arnebrant

Läs mer

Tips och råd våra erfarenheter från Erasmus Mundus partnerskapsprojekt Kristin Rådesjö och Mette Svensson

Tips och råd våra erfarenheter från Erasmus Mundus partnerskapsprojekt Kristin Rådesjö och Mette Svensson Tips och råd våra erfarenheter från Erasmus Mundus partnerskapsprojekt Kristin Rådesjö och Mette Svensson Innehållet i vår presentation; Internationalisering vid Högskolan i Borås Erasmus Mundus-projekt

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik.

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik. EURAMET/iMERA Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik 5 februari 2008 Gothia Towers, Göteborg (Sweden) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inledning Sverige Eurachem

Läs mer

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Att söka EU-pengar 1

Att söka EU-pengar 1 1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Hur kan kompetenscentrum och högskolan kommersialisera forskningsresultat?

Hur kan kompetenscentrum och högskolan kommersialisera forskningsresultat? Hur kan kompetenscentrum och högskolan kommersialisera forskningsresultat? Klas Hjort Genom att ge den bästa innovationsmiljön! Hjälp till att kommersialisera resultaten: + Företag i ert kompetenscentrum

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Information om Horisont 2020 Tema transport, miljö, energi och hållbara städer

Information om Horisont 2020 Tema transport, miljö, energi och hållbara städer Information om Horisont 2020 Tema transport, miljö, energi och hållbara städer Esa Stenberg, VINNOVA Nationell kontaktperson (NCP) Internationella avdelningen esa.stenberg@vinnova.se Snabbfakta Statlig

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

VA 2010:03. Svenska deltagandet i EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling

VA 2010:03. Svenska deltagandet i EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling VINNOVA Analys VA 2010:03 Svenska deltagandet i EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling Lägesrapport 2007-2009 Sandra Olivera - VINNOVA Titel: Svenska deltagandet i EU:s sjunde ramprogram

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7 Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna

Läs mer

Nationellt forum efaktura 130117

Nationellt forum efaktura 130117 Nationellt forum efaktura 130117 Agenda Va lkomna! Ulrica Storset Status i arbetsgrupperna: o Arb.grupp 1 Temperaturma tning o Arb.grupp2 Goda exempel o Arb.grupp3 Juridiska hinder o Arb.grupp 4 Standards

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer