FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN RETORISKT SLAGORD ELLER VÄRDEFULL MILJÖPOLITISK PRINCIP?
|
|
- Gerd Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mikael Karlsson Avdelningen för Miljö- och energisystem, Karlstads universitet. E-post: FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN RETORISKT SLAGORD ELLER VÄRDEFULL MILJÖPOLITISK PRINCIP? Att bättre tänka efter före. Så lyder ofta receptet på framgång i miljöarbetet. I de fall som miljöstörningar introduceras utan tillräcklig eftertanke blir nämligen problemen ofta allvarliga. Förbränning av fossila bränslen som påverkar klimatet, användning av freoner som bryter ned ozonskiktet, samt spridning av miljögifter såsom DDT och PCB exemplifierar detta. Tidsintervallet från störningarnas introduktion, till dess effekter och problem uppstod, upptäcktes, och småningom började åtgärdas var mycket lång i samtliga dessa fall 1. Ibland kan grundläggande kunskapsbrister förklara tidsspannet mellan introduktion och åtgärder, men ofta har tidiga varningar ignorerats vilket medfört onödiga skador och omställningsproblem 2. Det finns skäl att fråga sig dels varför varningar inte bättre hörsammas, dels hur vi på ett systematiskt sätt bättre kan tänka efter före, trots bristfälliga kunskaper. I denna korta 3 artikel diskuteras försiktighetsprincipen och dess betydelse. Syftet är att belysa hur ett tänkande för ökad försiktighet kan utvecklas i de fall vi saknar full kunskap om effekter av olika verksamheter. Artikeln diskuterar på vilka grunder och hur långt det är rimligt att tillämpa dels förebyggande försiktighetsmått, dels utfasning av verksamheter som kan skada miljö och hälsa. Resonemangen exemplifieras med två störningar som valts bort i det ekologiska lantbruket kemikalier och genmodifierade organismer (GMO). Försiktighetsprincipen och sunt förnuft Den miljöpolitiska princip som vi kallar försiktighetsprincipen är egentligen en spegling i samhället av vad många skulle kalla sunt förnuft. Tänk dig en riktigt djup ravin som korsas av en halvtrasig hängbro. Skulle du chansa och försöka gå över bron om du var osäker på hållfastheten? Knappast. Få människor skulle agera som om hängbron vore säker. Få skulle gå över, såvida det inte var absolut nödvändigt, eller såvida nyttan av en övergång inte var stor. De flesta skulle söka alternativa sätt eller åtminstone känna sig för, steg för steg, innan de rusade ut på bron. Få hade utan någon form av bevis lyssnat på den som hävdat att en övergång var säker. De flesta skulle, på dessa sätt, agera mycket försiktigt. Försiktighetsprincipen är ett slags politisk kodifiering i samhället av ett sådant försiktigt beteende. På så vis är principen av gammalt datum, även om den som explicit begrepp växte sig stark först under nittiotalet. I svensk miljölagstiftning har försiktighetsresonemang tillämpats sedan sextiotalet. Exempelvis var miljöskyddslagens förebyggande regler för t.ex. industrianläggningar tillämpliga så snart utsläpp 231
2 skedde, oavsett om miljöskada uppstod eller ej, och helt oberoende av kunskapsläget om miljöeffekter 4. Varför då dagens debatt om försiktighetsprincipen? En anledning är att flera regelverk i samhället utgår från ett motsatt förhållningssätt. EU:s regler för existerande kemiska ämnen är det kanske tydligaste exemplet 5. En grundregel i dessa regler är att inte bara farlighet, utan även exponering för ett farligt ämne måste påvisas innan kemikalien i fråga kan regleras. Det leder oss in på begreppet risk och den för miljö och hälsa ofta skadliga riskfundamentalismen. Risk ett koncept med begränsningar Med risk avses ofta produkten av farlighet och vanlighet, exempelvis ett kemiskt ämnes inneboende farliga egenskaper och sannolikheten för att någon exponeras för detta farliga. Standardmodellen för risk ger uttryck för en kassaskåpstanke. Det farliga medför inte någon fara så länge det är inlåst. Carcinogena ämnen får finnas på laboratorier men inte i nappar för småbarn. Om vi för stunden glömmer den förment objektiva grunden i riskkonceptet, så tycks tankegången någorlunda sund skulle vi ha kvantitativ vetenskaplig kunskap om farlighet och exponering så kan risker någorlunda beräknas och i förlängningen möjligen hanteras 6. Ett problem är dock att vi i de flesta fall som rör miljö- och hälsoeffekter saknar till och med grundläggande kunskap. Kunskapsbrist är faktiskt ett normaltillstånd. En anledning till detta är att naturliga system från immunsystem till ekosystem ofta karaktäriseras av hög komplexitet med dynamisk växelverkan och icke-linjära samband. Det gör att inte ens omfattande vetenskapligt baserade kunskaper om exempelvis kemikaliers inneboende egenskaper och aktuella exponeringsförhållanden alltid räcker för att beräkna effekter, särskilt inte när ämnen orsakar synergistiska effekter 7. Inte heller fallstudier av reella effekter på vissa organismer vid specifika tidpunkter räcker särskilt långt vid extrapolering till andra individer, andra arter eller till effekter av långtidsexponering. Därav svårigheten att fastställa halter i miljön, för exempelvis kemiska bekämpningsmedel, vid vilka inga toxiska effekter uppstår på hälsa eller den biologiska mångfalden. Situationer där kunskap finns om en kemikalies eller ett systems kvalitativa egenskaper, men där kvantitativ information om respektive parameters relevans saknas, karaktäriseras av osäkerhet. Ett exempel är när vi känner en kemikalies inneboende egenskaper, men inte rådande exponeringsförhållanden. När vi inte ens känner de inneboende egenskaperna råder okunskap. Sådant var läget gällande freoner före 1974, då de första rapporterna 8 om potentiell inverkan på ozonskiktet kom. Till sist kan även obestämbarhet råda, dvs när effekter inte går att förutse 9. Modifiering av DNA med hjälp av genteknik är exempel på en sådan situation 10. I situationer karaktäriserade av vetenskaplig osäkerhet, okunskap eller obestämbarhet fungerar standardmodellen för riskbedömning och riskhantering dåligt 11. Även om kunskap skulle finnas så er- 232 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001
3 känner standardmodellen varken subjektiva riskuppfattningar som berör människor, eller det faktum att varje expert som utför riskbedömningar bär på värdeladdade uppfattningar. Följden blir att experternas värderingar får större utrymme än allmänhetens. Sammantaget blir en hög tilltro till riskkonceptet problematisk utifrån såväl miljöoch hälsoperspektiv som demokratiska värden. Än värre blir det om risk måste påvisas för att kemikalier eller genmodifierade organismer ska kunna regleras. Försiktighetsprincipen är ofta tänkt att motverka handlingsförlamning i sådana lägen. Försiktighetsprincipen och dess innebörd Idag uttrycks försiktighetsprincipen explicit i folkrättsligt bindande eller politiskt förpliktande internationella överenskommelser, i EU:s fördrag, samt i nationell miljöpolitik och miljölagstiftning 12. Principen har också varit föremål för en omfattande akademisk diskussion 13. Styrkan och tydligheten i förekommande definitioner varierar. I den svenska miljödebatten har hänt att motståndare till ett försiktighetstänkande tillskrivit principen en vulgärt stark innebörd (i syfte att sedan argumentera mot denna) i stil med: Verksamheter skall inte påbörjas såvida de inte kan påvisas vara utan risk för människors hälsa eller miljön. Eftersom jag hittills inte hört andra än kritiker av försiktighetsprincipen framföra en sådan tolkning, och eftersom ofarlighet inte går att bevisa och nollrisksamhällen är en omöjlighet, så lämnar jag denna tolkning. En däremot ofta refererad rimlig formulering av försiktighetsprincipen finns i Riodeklarationens princip nr : Om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada uppstår, skall brist på fullständig vetenskaplig säkerhet inte användas som ett skäl för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförsämring. Som framgår underkänner skrivningen avsaknad av vetenskapliga bevis som enda skäl för att skjuta åtgärder på morgondagen. Samtidigt uppmanar principen inte till handling vid allvarliga miljöhot och medger därmed att andra skäl mycket väl kan hindra åtgärder från att vidtas. Många andra tolkningar av försiktighetsprincipens innebörd är starkare än Riodeklarationens och har sammanfattats i formeln 15 : Om det föreligger ett hot, som är osäkert, så måste någon form av åtgärder vidtas. Satsen rymmer fyra dimensioner om hot (något är potentiellt farligt), osäkerhet (vetenskapliga bevis saknas), åtgärder (t.ex. reglering), samt tvång (reglering måste ske). Diskussionen i det följande accepterar tentativt denna uppfordrande tolkning. En första viktig fråga i resonemang om försiktighet är vid vilka hot och för vilken grad av allvarlighet försiktighetsprincipen är relevant. Ett svar lyder att principen bör tillämpas när den potentiella skadan antas 233
4 dels beröra flera systemnivåer, stor skala, långa tidsintervall samt interagerande samhällssystem och naturliga system, dels vara av irreversibel eller ackumulerande karaktär 16. I de fall hot mot pliktetiskt baserade värden upplevs måste även sådana beaktas. En viktig fråga i sammanhanget är vilken referensram som väljs när ett hot inom exempelvis livsmedelsproduktionen ska karaktäriseras konventionella eller ekologiska odlingssystem? En andra frågeställning rör hantering av osäkerhet och vilken grad av bevisning av hotet som krävs för att åtgärder ska vidtas. Förslagsvis bör tolkningen vara tillåtlig och erkänna kunskap genererad även relativt långt utanför den traditionella (natur)vetenskapens domäner. Tvärvetenskapligt baserad kunskap, erfarenhetsbaserade insikter, lokal och praktisk kännedom, lekmannabedömningar, jämförelser med likartade teknologier, o.s.v. kan vara viktiga. Den subjektiva uppfattningen av risk och osäkerhet gör att berörda människor bör ges god möjlighet att medverka i processen. Det är dock rimligt att den huvudsakliga bevisbördan läggs på den som vill ta i bruk en ny och potentiellt riskfylld teknologi, såsom utsättning av GMO eller användning av nya bekämpningsmedel, sk omvänd bevisbörda. När avgörandet sedan sker om vilka åtgärder som ska vidtas och hur de bör implementeras måste en avvägning ske mellan potentiell skada och potentiell nytta. Ett grundläggande problem är att identifiera nytta och kostnad, inte minst i de fall en uppenbar nytta nära i tiden (kortsiktig vinst), ska vägas mot diffusa kostnader i framtiden eller på annan plats (långsiktig global miljöskada). Normalt är det lättare att motivera restriktioner för ny teknik än att fasa ut gammal. En viktig riktlinje i sammanhanget är dock substitutionsprincipen, enligt vilken dokumenterat farliga kemikalier eller teknologier ska ersättas med mindre farliga alternativ som svarar mot samma bakomliggande syfte. Även här är allmänhetens deltagande viktigt vilka annars ska avgöra nytta och kostnader? Exemplet genmodifierade organismer När det gäller GMO är det svårt att bedöma såväl farlighet som vanlighet, ibland i grunden omöjligt 17. Det beror till viss del på att genmodifiering som sådan är förenad med obestämbarhet, men också på att riskforskningen ännu är allvarligt eftersatt. Det senare medför en, i förhållande till den snabba introduktionen av GMO världen över, omfattande osäkerhet och okunskap. Därtill kommer svårbedömda effekter i socioekonomiska system. Försiktighetsprincipen talar för att riskbedömningar för GMO bör omfatta direkta, indirekta och långsiktiga effekter, samt att eventuell introduktion av GMO bör ske steg för steg i måttlig takt med fortlöpande utvärdering. Substitutionsprincipen ger dock företräde för bättre kända och mindre riskfyllda växtsorter eller andra sätt att uppfylla bakomliggande behov, t.ex. livsmedelssäkerhet. Bevisbördan faller på den som vill introducera en GMO. Riskbedömningarnas inneboende begränsning leder även till 234 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001
5 att vissa särskilt svårbedömda eller farliga GMO bör undvikas. Markörgener med resistens mot antibiotika är ett exempel; GMO med okontrollerad utsöndring av toxiner från växtdelar som rötter och pollen ett annat. Aldrig så goda riskbedömningar ersätter dock inte behovet av väl utvecklade regelverk om försiktighetsmått, märkning och skadeståndsansvar å ena sidan, och allmänhetens medverkan å andra sidan. Då sådana regelverk inte föreligger idag bör GMO inte introduceras ännu. För det ekologiska lantbruket är detta inget problem. Där har försiktighetsprincipen fått en stark tolkning och GMO förbjudits. På kort sikt är det definitivt en klok försiktighetsstrategi för hållbar utveckling. På längre sikt kan det vara en vinnande strategi som dels tillgodoser många konsumenters önskemål om begränsat risktagande, dels erbjuder en alternativ, lågintensiv och hållbar utvecklingsväg för svenskt lantbruk. 1 Se vidare om denna tidsproblematik i exempelvis Lundgren, L. och J. Thelander, Nedräkning pågår. Hur upptäcks miljöproblemen? Vad händer sedan? (Stockholm: Naturvårdsverket, 1989). 2 European Environmental Agency, Late Lessons from Early Warnings: The Precautionary Principle (Copenhagen: EEA, 2001), sid 183 ff. 3 Någon möjlighet till en full genomgång av diskussionerna om försiktighetsprincipen medges in på detta utrymme. 4 Miljöskyddslagen (1969:387), paragraf 1 i kombination med 4-6, 10 och Se exempelvis Council Regulation (EEC) No 793/93 on the evaluation and control of risks of existing substances. 6 För en översikt av riskbegreppet och dess utveckling, se Eduljee, G. H., Trends in risk assessment and risk management, The Science of the Total Environment 249 (2000), pp Se vidare i Kemikalieutredningen, Varor utan faror, SOU 2000:53 (Stockholm: Miljödepartementet, 2000). 8 Molina, M. och F.S. Rowland, Stratospheric Sink for Chlorofluoromethanes: Chlorine Atom-Catalysed Destruction of Ozone, Nature 28 June, Detta kan bero på att vi stör de processer vi studerar, eller på att processer i sig är okontrollerbara eller slumpartade. 10 Se vidare om riskkonceptets begränsningar gällande genmodifiering i Karlsson, M., Att skilja agnarna från vetet om hållbar användning av genmodifierade organismer, Sveriges utsädesodlarförenings tidskrift, 2001:1. 11 För ytterligare diskussion om riskbegreppet, se Stirling, A mfl, On Science and Precaution in the Management of Technological Risk, University of Sussex, 1999; eller Chevassus-au-Louis, B., Prevention, precaution, consumer involvement: which model for food safety in the future? OECD Conference on the scientific and health aspects of 235
6 genetically modified foods, Edinburgh, February 28th-March 1st Exempel finns i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (artikel 3), EG-fördraget (art 174), miljöbalken (1999:808) 2 kap 3. Se översikter i B. A. Weintraub, Science, International Environmental Regulation, and the Precautionary Principle: Setting Standards and Defining Terms, New York University Environmental Law Journal 1, p ; eller EG-kommissionen, Meddelande från kommissionen om försiktighetsprincipen, KOM (2000) Se exempelvis antologierna redigerade av O Riordan, T. och J. Cameron (eds), Interpreting the precautionary principle (London: Earthscan, 1994); samt Raffensberger, C. och J. Tickner (eds), Protecting Public Health and the Environment: Implementing the Precautionary Principle (Washington DC: Island Press, 1999). 14 UNCED, Report of the Conference of the UN on Environment and Development (New York: UN, 1992). 15 För härledning av satsen [min översättning] och dess innebörd, byggd på förekommande definitioner, se Sandin, P. Dimensions of the Precautionary Principle, Human and Ecological Risk Assessment 5, 5, pp (1999). 16 Barrett, K., Applying the precautionary Approach to Living Modified Organisms, Intergovernmental Committee for the Cartagena Protocol on Biosafety, Montpellier, France, December 11-15, Se vidare i Karlsson, a.a. 236 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001
Hållbar utveckling och kärnavfall
Hållbar utveckling och kärnavfall Mikael Karlsson Svenska Naturskyddsföreningen SKB-dagen 2005-04-21 Hållbar utveckling Allmänt: - Människan är moraliskt skyldig att värna livsvillkoren för nuvarande och
Läs merFastighetsägares egenkontroll
Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till
Läs merRiskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker
Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merIntroduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.
Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner
Läs merMiljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk
Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle
Läs merNaturvårdvården & främmande arter
Naturvårdvården & främmande arter Melanie Josefsson, Naturvårdsverket 6 oktober 2010 Vad är en främmande arter? CBD definitioner Främmande art art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats
Läs merIntroduktion till miljöbalken
Introduktion till miljöbalken Många lagar har betydelse för miljön Miljöbalken Miljökvalitet Skydd av natur, djur och växter Artskyddsförordningen Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förorenade områden
Läs merInformerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi
Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi för perioden 2009 2013 ger en översikt över våra planer
Läs merStoppa GMO-potatisen Amflora
Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska
Läs merJuristfirman Unité. Försiktighetsprincipens krav på riskbedömningar. Kungsbacka den 5 oktober 2007. av Mats Dämvik
Juristfirman Unité Adress: Kyrkogatan 22 A, 434 30 Kungsbacka E-post: juristfirman@unite.se Hemsida: www.unite.se Telefon: 0300-10570 Kungsbacka den 5 oktober 2007 Försiktighetsprincipens krav på riskbedömningar
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 10.12.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artikel 88.2 och 88.3 i arbetsordningen om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden
Läs merMiljöbalkens hänsynsregler
Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret
Läs mer2. Miljölagstiftning
2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen
Läs merLäkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting
Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merBioteknikens roll i livsmedelsproduktionen
Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara
Läs merKommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019
Kommittédirektiv Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor Dir. 2019:15 Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur
Läs merDagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Läs merEtik, försiktighet och hållbar utveckling
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför
Läs merOm varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik
Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Ordförande European Environmental Bureau Vi klarar inte målet om en Giftfri miljö Utmaning
Läs merKemikalier. s 69-82 i handboken. Vad är kemikalier?
s 69-82 i handboken 10 april 2014 Föreläsare Per Nordenfalk Vad är kemikalier? är egentligen allt vi har omkring oss. är ämnen eller blandningar av ämnen. Antingen finns de naturligt i naturen, till exempel
Läs merFrågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Läs merVolontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
Läs merMILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ
MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper
Läs merVad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand
Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel
Läs merNäringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.
Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens
Läs merEU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser
2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljöansvarsutredningen (M 2004:03) Dir. 2006:41. Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2006
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljöansvarsutredningen (M 2004:03) Dir. 2006:41 Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2006 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Utredaren får i uppdrag att
Läs merGenteknik som tar skruv
Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling
Läs merMotstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson
Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt
Läs merVägledning i arbetet med egenkontroll
Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merGuidelines on Annex I to Regulation (EC) 1223/2009 on the Cosmetic Product Safety Report
Guidelines on Annex I to Regulation (EC) 1223/2009 on the Cosmetic Product Safety Report Enheten för kosmetika och hygienprodukter Lena Nohrstedt 7 mars 2012 Agenda Bakgrund Hur ser strukturen ut och vem
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merInspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor
Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,
Läs merSystem och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009
System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden
Läs merKemikalieanvändning. Susann Henriksson
Kemikalieanvändning Miljömål Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kommunens mål handlar
Läs merRISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014
RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 5 september 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 5 september 2017 (OR. en) 11882/17 FÖLJENOT från: inkom den: 4 september 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 727 MI 607 AGRI 443 CHIMIE 78 SAN 319 CONSOM 293 DELACT
Läs merAnförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser
Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och
Läs merKemikalier. s i handboken. 5 november 2013 Föreläsare Per Nordenfalk
s 69-82 i handboken 5 november 2013 Föreläsare Per Nordenfalk 4. Giftfri miljö "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska
Läs merMILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se
MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merBILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
Läs merEtik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn
Etik och strålskydd i krisberedskap Per Wikman-Svahn Fin bild Unit 4, left, and Unit 3 Fukushima Dai ichi nuclear power plant March 24, 2011 (Air Photo Service Co. Ltd., Japan) Japan Nuclear Technology
Läs merGiftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merUppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:
Regeringsbeslut I:3 2014-04-16 S2014/3530/FS (delvis) Socialdepartementet Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Uppdrag om fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn
Läs merCUSTOMER VALUE PROPOSITION ð
CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merFörfattningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merMinska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012
Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen
Läs merTPM Total Productive Maintenance
TPM Total Productive Maintenance Anders Tiger VD för Idhammar International Underhållsingenjör, konsult och European Expert in Maintenance Management Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting
Läs mervattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.
1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa
Läs merRiskvärdering av nya växtskadegörare
Riskvärdering av nya växtskadegörare Niklas Björklund & Johanna Boberg Enheten för riskvärdering av växtskadegörare, SLU Foto: Cajsa Lithell Olika lagstiftningar Jordbruksverket är ansvarig Svensk myndighet
Läs merVAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb
VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb Det företag ser som handelshinder är ofta inget annat än demokratiskt utformade regler som ska garantera miljö,
Läs merVem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering
Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering WSP Environmental Fredrik Lundgren fredrik.lundgren@wspgroup.se 040-699 63 49 25 oktober 2007 Projektupplägg Syfte: Identifiera
Läs merLåt oss slå fast från början. Jonas Christensen Miljöjurist. Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen tandlös?
Miljöjurist Föredrag på Vatten- Avlopp och Kretsloppskonferensen (VAK) i Tylösand 14 mars 2019 jonas@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merMiljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.
1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merNätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket
Nätverket för Vindbruk 20161026: Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Naturvårdsverkets syn på ekologisk
Läs mer6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
[Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:742 Utkom från trycket den 6 juli 2010 utfärdad den 23 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 14 kap. 2, 3, 10, 17 och 20,
Läs merCODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik
1 CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik ANDERS LINNERBORG & TOVE SKÄRBLOM 2 Codification gällande Soil Security vad innebär det? Hur skyddas jorden genom lagstiftning och myndighetsbeslut?
Läs merVanliga frågor & svar
Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merMål C-49/92 Ρ. Europeiska gemenskapernas kommission mot Anic Partecipazioni SpA
Mål C-49/92 Ρ Europeiska gemenskapernas kommission mot Anic Partecipazioni SpA "Överklagande Kommissionens arbetsordning Kommissionsledamöternas antagande av ett beslut i kollegium Konkurrensregler tillämpliga
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.
Läs merKan en harmlös verksamhet bli farlig och hur påverkar det ansvaret för föroreningsskador? Mikael Hägglöf
Kan en harmlös verksamhet bli farlig och hur påverkar det ansvaret för föroreningsskador? Mikael Hägglöf Vad är miljörätt? Politik Styrmedel mot hållbar utveckling Juridik Konkretisering av politiska målsättningar
Läs merBehov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp
Läs merRemiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och
1 (3) Handläggare: Karin Willis Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merVad innebär egentligen hållbar
Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar
Läs merSammanfattning. Naturskyddsföreningen vill se en ekonomisk analys där även klimatförändringarnas betydelse för spridningen tas med i beräkningen.
Stockholm 2013-02-25 Ert dnr: Medlemsförslag A 1595/miljö Vårt dnr:2014/077/1 Naturskyddsföreningens svar på remiss, A1595/miljö, gällande förslag från medlem av Nordiska rådet om ett fortsatt nordiskt
Läs merRegler om vattenskyddsområden
Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i
Läs merByggsektorns betydande miljöaspekter
Byggsektorns betydande miljöaspekter Per Lilliehorn Naturresurser 2 Ekosystem 3 1 Människors hälsa 4 Byggsektorn Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca 90.000 Byggindustrin Ca 230.000
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merMiljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna?
Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljökontoret Miljökontoret är miljönämndens tjänstemannaorgan. Syftet med verksamheten är ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Luleå kommuns
Läs merNär ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling?
När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling? Anna Fröberg Flerlage, Exploateringskontoret Stockholm Stad Ur en verksamhetsutövares
Läs merFÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV MÅLKONFLIKTER Per Hallström, s rättssekretariat Stockholms miljörättscentrum, 24/4 2013 Gällande regelverk och lagstiftarens
Läs merEgenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen
Egenkontroll enligt Miljöbalken Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Krav på egenkontroll Denna broschyr riktar sig främst till de verksamheter som är tillstånds- eller
Läs merVarför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Läs merRisk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket
Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling
Läs merKrav på företagens Egenkontroll
Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ett utvidgat miljöansvar Enligt
Läs merINNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem
PRESENTATION INNEHÅLL Lagkrav och myndigheter Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt Hantering av specifika problem LAGKRAV OCH MYNDIGHETER LAGSTIFTNING Svensk lagstiftning Lag Förordning
Läs merUtgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?
Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i
Läs merBåtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood
Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare
Läs mer