Skyldighet att kunna bevisa att efterlevnaden av miljölagstiftningen ligger på näringsidkaren

Transkript

1 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat Aktuell miljölag/krav Aktuella Kortfattad förklaring Senast uppdaterad Miljöbalkens mål och tillämpningar Kommentar efterlevnad SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 1 Miljöbalkens mål och tillämpning Allmänna hänsynsregler SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 2 Allmänna hänsynsregler Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 6 Miljökonsekvensbeskrivningar SFS 1998:905 Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1 Miljöbalkens regler skall tillämpas så att; 1. människors hälsa och miljön skyddas mot störningar, 2. natur och kulturområden skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. en god hushållning med mark och vatten tryggas samt 5. återanvändning och återvinning främjas. 19 BEVISBÖRDEREGELN Skyldighet att kunna bevisa att efterlevnaden av miljölagstiftningen ligger på näringsidkaren 1, 45, 7, 10 KUNSKAPSKRAVET Det är den som gör något som ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Redan risken för skador och olägenheter på människors hälsa och miljön, medför skyldighet at vidta åtgärder. För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga olägenhet och skador. LOKALISERINGSPRINCIPEN Man skall välja sådan plats att ändamålet kan uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. HUSHÅLLNINGS OCH KRETSLOPPSPRINCIPEN Råvaror och energi skall användas så effektivt som möjligt samt utnyttja möjligheterna till återvinning och återanvändning. I första hand skall förnyelsebara energikällor användas. PRODUKTVALSPRINCIPEN Kan man ersätta en kemisk produkt eller bioteknisk organism med en mindre farlig skall man göra det. RIMLIGHETSAVVÄGNING Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla FÖRORENAREN BETALAR Det är den som har orsakat en skada på miljön, som ansvarar för att skadan blir avhjälpt. STOPPREGELN En verksamhet som kan medföra betydande skada eller olägenhet trots att hänsynsreglerna tillämpas, skall stoppas. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga driva eller ändra verksamheter. Alla som söker tillstånd skall tidigt samråda med länsstyrelsen samt med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet skall ske innan ansökan skickas in samt innan ev MKB påbörjas. Länsstyrelsen avgör sedan om verksamheten åtgärden bedöms som en betydande miljöpåverkan och om MKB måste genomföras. Kostnaden för MKB står den som gjort ansökan för. 3, Bilaga Bilagan anger vilka typer av verksamheter som kräver MKB 2014:24 1(14)

2 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat SFS 1998:808 Miljöbalken, KAP 9 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 2013:251 Miljöprövningsförordning SFS 2006:412 Lag om allmänna vattentjänster NFS 2000:15 Genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter 12, 7 Definitioner för vad som klassas som miljöfarlig verksamhet, samt vad som räknas som avloppsvatten. Avloppsvatten skall avledas och renas så att olägenhet inte uppstår för människors hälsa och miljön. 56, 21 22, 25, 32 + Bilaga Reglerar om en verksamhet är anmälnings eller tillståndspliktig pga på grund av hantering av farliga ämnen (5 ), 2. för avloppsanordningar (13 första och fjärde styckena), 3. för värmepumpsanläggningar (17 första stycket andra meningen), och 4. för hållande av vissa djur (39 ). 2014:22 Kap 1; 213 Beskriver vilka miljöfarliga verksamheter som är anmälningsrespektive tillståndspliktiga samt 2014:23 hur anmälan och tillståndsansökan ska ske En fastighetsägare får inte tillföra avloppet sådant som kan skada avloppsnätet eller 2010:917 avloppsreningsverkets funktion eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet. 17 A, B och Cverksamheter är skyldiga att utföra mätningar och provtagningar för att kontrollera; NFS 2003:3 efterlevnaden av en gräns för omfattningen av ett tillstånd, kontrollera efterlevnaden av villkor eller provisoriska föreskrifter i domar, tillståndsbeslut eller dispenser eller skaffa kunskaper om hur verksamheten påverkar miljön i andra avseenden än vad som framgår av villkor eller föreskrifter. Verksamhetsutövaren skall dokumentera; syftet med mätningarna, mätresultaten, de tekniska egenskaperna hos mätanordningar, provtagningsutrustning, givare och andra tekniska anordningar för mätning och provtagning som används enligt 3, de tekniska förhållanden som omger mätningarna, de metoder för mätning, provning och analys som använts samt tid och plats för mätningarna. Dokumentationen skall sparas i 5 år. Verksamheter som orsakar miljöskador SFS 1998:808, Miljöbalken; Kap 10 Verksamheter som orsakar miljöskador 119 Verksamhetsutövaren ansvarar för efterbehandling av förorenade områden. Kemiska produkter och biotekniska organismer SFS 2008:245 Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer 317 Import/tillverkning av kemiska produkter el biotekniska organismer skall anmälas till Kemikalieinspektionen. Bilaga anger vilka typer som skall anmälas. Importeras mindre än 100kg av en kemisk produkt per år behöver det inte anmälas till KemI (undantag finns). 2013:417 SFS 2007:846 Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen 8, 1015, 16 26, 2839 För vissa kemikalier krävs tillstånd att yrkesmässigt överlåta särskilt farliga produkter. Särskilt farliga kemiska produkter får enbart överlåtas till; den som har tillstånd den som yrkesmässigt skall använda produkten den vars hantering av produkterna är undantagna enl 8. Den som överlåter produkter skall föra anteckningar om överlåtelserna. Innehåller förbud mot fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (t ex CFC och HCFC). Innehåller även krav på; förebyggande av utsläpp registerföring, återtagande av köldmedium rapportering och information till tillsynsmyndigheten samt krav på företag och personal 2011:825 2(14)

3 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 14 Kemiska produkter 710, 23 Importörer respektive tillverkare av kemiska produkter eller biotekniska produkter är skyldiga att utreda vilka miljö respektive hälsoskador produkten/organismen kan orsaka. De skall även märka eller på annat sätt lämna uppgifter om hälso och miljöpåverkan. Det sistnämnda gäller även de som släpper ut en produkt/organism på den svenska marknaden. Kemiska produkter som yrkesmässigt importeras skall registreras i ett produktregister. Importen skall anmälas till kemikalieinspektionen. (se SFS 1998:941 Förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) NR 1907/2006 (REACH) Nedströms användare är skyldiga att; vidarebefordra ny information uppåt i distributionskedjan om farliga egenskaper och lämpliga riskhanteringsåtgärder tillämpa de åtgärder för att kunna hantera risker som beskrivs i säkerhetsdatabladet eller i egen kemikaliesäkerhetsbedömning. En nedströmsanvändare kan även vara skyldig att; göra egen kemikaliesäkerhetsrapport och göra egen anmälan som omfattar användningen av ämnet till den europeiska kemikaliemyndigheten. (gäller endast om nedströmsanvändarens användning av ämnet inte har tagits upp som en identifierad användning i registreringsanmälan som en aktör längre upp i distributionskedjan har gjort ansöka om tillstånd att använda ämnet (om användningen inte uppfyller de villkor som gäller i ett tillstånd som har beviljats av en aktör längre upp i distributionskedjan) om tillstånd har beviljats för ett ämne och användningen uppfyller villkoren i tillståndet, anmäla användningen till den europeiska kemikaliemyndigheten inom viss tid EU nr 348/2013 SFS 1998:901 Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll SFS 1998:946 Förordning om svavelhaltigt bränsle SFS 1998:944 Förordning om förbud m m i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Leverantörer av varor ska kunna lämna uppgifter om deras varors innehåll av ämnen upptagna på kandidatförteckningen. Uppgifterna ska lämnas inom 45 dagar. 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt de biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från miljö och hälsoskyddssynpunkt. Förteckningen skall innehålla följande; produkten eller organismens namn omfattningen och användning av produkten/organismen information om produkten/organismens hälso och miljöskadlighet samt produktens/organismens klassificering avseende hälso eller miljöfarlighet. 1, 6 Tung eldningsolja med högre svavelhalt än 0,8 vikt% eller annat bränsle som innehåller svavel får inte användas om förbränningen medför att svavelföreningar släpps ut i luften i en mängd som motsvarar mer än 0,19 g svavel/megajoule bränsle. 3, 6, 10, Innehåller förbud eller andra restriktioner för hantering av; 12 kadmiumämnen klorerade lösningsmedel kvicksilver kadmium, kvicksilver, bly, sexvärt krom och andra kemiska produkter i elektriska och elektroniska produkter och i batterier tungmetaller i förpackningar vissa andra hälso eller miljöfarliga kemiska produkter och varor. För närmare beskrivning se förordningen. 2013: : :503 SFS 2010:1075 Förordning om brandfarliga och explosiva varor 812, 1920 Där brandfarliga och explosiva varor hanteras är det förbjudet att använda eld eller andra tändkällor om detta kan innebära mer än en ringa risk för olyckor med varorna. Den som har tillstånd för att hantera brandfarliga och/eller explosiva varor skall samråda med tillståndsmyndigheten om hur risken kan minimeras. Om en olycka inträffar skall tillsynsmyndigheten omgående underrättas. 2010:1160 3(14)

4 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat SFS 2010:1011 Lag om brandfarliga och explosiva varor MSBFS 2013:3 Förordning om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor 614, 1620 Vi skall vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att förhindra, förebygga och begränsa olyckor och skada på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand/explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Om vi hanterar större mängder brandfarliga varor skall vi ha tillstånd för detta. Då finns det även krav på; utredning av risker, kompetens föreståndare byggnader, anläggningar och anordningar förvaring och förpackning informationskrav 1.1 Tillstånd krävs för yrkesmässig publik verksamhet i följande fall; 1. 2 liter brandfarliga gaser där någon del av hanteringen sker inomhus, liter brandfarliga gaser där ingen del av hanteringen sker inomhus, liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler, liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 C, och liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 C. Tillstånd krävs för yrkesmässig icke publik verksamhet i följande fall: Inomhus liter brandfarliga gaser, liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler, liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 C, och liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 C. Utomhus eller i öppen byggnad liter brandfarliga gaser, liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler, liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 C, och liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 C KIFS 2008:2 Kemiska produkter och biotekniska organismer Avfall och producentansvar Hela Innehåller begränsningar i användningen av kemiska produkter som bla kommer från EUdirektiv som WEE, RoHS och REACH 2013:4 4(14)

5 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat SFS 2011:927 Avfallsförordningen 27, 89, 11, 14, 1621, 25 26, 28, 3034, 3640, 42, Följande avfall skall sorteras; 2014:25 Brännbart avfall Farligt avfall (OBS olika fraktioner av farligt avfall får inte blandas med varandra) Elektriska och elektroniska produkter Spillolja Tillstånd krävs för yrkesmässig transport av avfall och för att under ett år transportera sammanlagt mer än 100 kg eller 100 l farligt avfall eller mer än 50 ton eller 50 m3 övrigt avfall. Tillstånd krävs även vid transport av avfall som innehåller kvicksilver, om avfallet utgör annat än hela lysrör eller andra ljuskällor samt om du skall transportera avfall som innehåller cyanid, kadmium eller PCBprodukt. Undantag från tillståndsplikten finns i 37. Om du skall transportera farligt avfall som uppstått i en yrkesmässig verksamhet och transporten inte kräver tillstånd enligt ovan måste fortfarande anmäla detta till länsstyrelsen vart 5:e år. Om det uppstår farligt avfall från er verksamhet skall ni föra anteckningar över de mängder som uppkommer årligen och var avfallet har transporterats. Dessa anteckningar skall bevaras i minst 3 år. Lämnaren och mottagaren av farligt avfall skall se till att det finns ett transportdokument. Dokumentet skall innehålla uppgifter som avfallsslag, avfallsmängd, vem som lämnar samt vem som tar emot det farliga avfallet. Transportdokumentet skall vara undertecknat av lämnaren. Om transportdokumentet är elektroniskt skall undertecknandet ske med lämnarens elektroniska signatur. MSBFS 2012:6 Transport av farligt gods på väg och i terräng (ADRS) SFS 2006:311 Förordning om transport av farligt gods SFS 2006:263 Lag om transport av farligt gods Hela Innehåller förutom klassificering av gods även bestämmelser rörande; förpackning och tankar, avsändning tillverkning/provning av förpackningar transport, lastning, lossning oh hantering tillverkning och godkännande av fordon m m För ytterligare information se föreskriften Säkerhetsrådgivare skall ha genomgått ett prov som godtagits av Statens räddningsverk och inneha ett giltigt intyg för säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods. 2, 3, 11, 16 Den som transporterar farligt gods eller lämnar farligt gods till någon annan för transport skall vidta de skyddsåtgärder och de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra och begränsa att godset, genom transporten eller genom obehörigt förfarande med godset vid transport på land orsakar sådana skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som beror på godsets farliga egenskaper. Farligt gods får enbart transporteras på de villkor som anges i denna lag och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Lagen innehåller även definitioner för vad som räknas som farligt gods, transportmedel och transport. Den vars verksamhet omfattar transporter av farligt gods enligt denna lag skall ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Detta gäller även den som lämnar farligt gods för transport av någon annan. Säkerhetsrådgivaren har till uppgift att under verksamhetsledningens ansvar, verka för att skador i samband med transporterna förebyggs. 2013:5 2013: :514 SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 15 16, 18, 30 Kommunen har rätt att begära in uppgifter som avfallsmängder som uppstår hos företagen. Avfall & producentansvar Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. SFS 2006:1273 Förordning om Hela Hushåll och andra förbrukare av förpackningar skall sortera ut förpackningar. 2013:757 producentansvar för förpackningar SFS 1994:1205 Förordning om 5 Hushåll och andra konsumenter av tidningar skall sortera ut returpapper 2011:19 producentansvar för returpapper NFS 2005:3 Transport av avfall 2, 45, 9 Anmälningsplikt gäller vid transport av annat avfall än farligt avfall om avfallet uppkommit i egen verksamhet. Anger även vad transportdokumentet skall innehålla. 5(14)

6 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat NFS 2004:14 Föreskrifter och allmänna råd till Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) avseende farligt avfall NFS 2004:4 Hantering av brännbart avfall och organiskt avfall Hela Till 21, till 27 & 43, till 42, 43, 44, 45 Avfall bör inte blandas så bortskaffande eller återvinning motverkas eller försvåras. Avfall bör inte spädas ut för att undgå klassning som farligt avfall. Den som själv transporterar avfall bör kontrollera att mottagaren har tillstånd för att ta hand om avfallet. Anteckningarna bör omfatta både det farliga avfall som transporteras bort och det som lagras. Anteckningarna bör ange den sexsiffriga avfallskoden samt mängden som anges i kg. Vidare bör anteckningarna föras så att tillsynsmyndigheten lätt kan få överblick över hur det farliga avfallet hanteras Den som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall skall se till att brännbart avfall sorteras ut från avfall som inte är brännbart samt annat brännbart avfall som utgör farligt avfall. SRVFS 2006:9 Säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods Tillsyn SFS 1998:808 Miljöbalken, Kap 26 Tillsynsregler SFS 1998:901 Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll Hela Anger säkerhetsrådgivarens ansvarsområden och kompetenskrav Verksamhetsutövaren för miljöfarliga verksamheter skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka påverkan på miljön eller människors hälsa. Omfattas verksamheten av tillståndsplikt skall verksamhetsutövaren varje år lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten. 17 Omfattar tillstånds och anmälningspliktiga verksamheter. Det skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller miljöbalken, föreskrifter samt domar och beslut. Verksamhetsutövaren skall; fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna från miljö och hälsosynpunkt. Resultatet från bedömningen skall dokumenteras. underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörningar eller liknande som kan skapa olägenheter för människors hälsa eller miljön. 2013:894 NFS 2001:2 Egenkontroll Hela Beskriver utförligare vad som gäller enl SFS 1998:901 Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Se förordningen ovan Påföljder SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 29 Straffbestämmelser 16 Följande straff kan dömas ut om man bryter mot bestämmelserna; MILJÖBROTT (böter el fängelse i max 2 år. Vid grovt miljöbrott blir straffet minst 6 mån fängelse eller 6 års fängelse) MILJÖFARLIG KEMIKALIEHANTERING (böter eller fängelse max 2 år) OLOVLIG KEMIKALIEHANTERING (böter) KEMIKALIEREGISTRERINGSBROTT (böter eller fängelse max 6 år) OTILLÅTEN MILJÖVERKSAMHET ( böter eller fängelse i max 2 år) OTILLÅTEN AVFALLSTRANSPORT (böter eller fängelse max 2 år) FÖRSVÅRANDE AV MILJÖKONTROLL (böter eller fängelse i max 2 år) BRISTFÄLLIG MILJÖINFORMATION (böter eller fängelse i max 2 år) NEDSKRÄPNING (böter eller fängelse i max 1 år) Andra överträdelser som kan leda till böter eller fängelse i max 2 år. Se aktuellt kapitel och i Miljöbalken för närmare upplysning. SFS 1998:808 Miljöbalken; Kap 30 Miljösanktionsavgifter 19 Tillsynsmyndigheten beslutar om miljösanktionsavgift. Innan beslut skall dock den som anspråket riktas mot ges tillfälle att yttra sig. Beslutet skall sedan delges verksamhetsutövaren. Miljösanktionsavgift skall betalas inom 30 dagar efter det att avgiften har beslutats eller enligt den längre tid som meddelats i beslutet. Beslut får överklagas till miljödomstol. För ytterligare information avseende återbetalning, bortfall och villkor för att miljösanktionsavgift inte får beslutas finns i Kapitlet (Kap 30, Miljöbalken). 6(14)

7 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat SFS 2012:259 Förordning om miljösanktionsavgifter 34 3 Om miljösanktionsavgift beslutats och den avgiftsskyldige därefter inte upphör med överträdelsen, ska en ny avgift tas ut med dubbla beloppet, dock högst en miljon kr vid varje tillfälle. 4 Om en miljösanktionsavgift beslutats och den avgiftsskyldige upprepar överträdelsen inom 2 år, ska en avgift tas ut för den nya överträdelsen med dubbla beloppet. KAP 3: FÖRORDNING OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD (SFS 1998:899) 3 Påbörjat en verksamhet utan att anmälan gjorts, trots att anmälan krävs. Miljösanktionsavgift: 3000 kr KAP 9: EUFÖRORDNINGEN OM VISSA FLUORERADE VÄXTHUSGASER EU nr 842/ Inte uppfylla kraven på kontrollintervall 2 Inte installerat system för läckande Miljösanktionsavgift 5000 kr 3 Inte upprättat och fört register 4 Inte lämna in rapport i tid 2013:270 KAP 9: EUFÖRORDNING OM OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN 5 Inte märka behållare som innehåller kontrollerade ämnen 6 Inte registrera sig hos EU kommissionen 7 Vara försenad med att underrätta EUkommissionen om den förutsedda efterfrågan Miljösanktionsavgift: 2000 kr 8 Inte registrera sig hos EUkommissionen. Miljösanktionsavgift: 2000 kr 9 Inte underrättat och utfört register. 10 Inte i förväg anmält en överlåtelse Miljösanktionsavgift: 2000 kr 11 Inte uppfylla föreskrivna krav på kontrollintervall 12 Inte upprättat och fört register Miljösanktionsavgift 2000 kr 13 Vara försenad med att lämna uppgifter till EUkommissionen Miljösanktionsavgift 2000 kr KAP 9 FÖRORDNING OM FLUORERADE VÄXTHUSGASER OCH OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN 14 Inte uppfylla föreskrivna krav på kontroll för läckage 15 Inte upprättat och fört register Miljösanktionsavgift: 2000 kr 16 Inte informera tillsynsmyndigheten 17 Vara försenad med att rapportera från läckagekontroll Miljösanktionsavgift: 1000 kr 18 Inte uppfylla föreskrivna krav på certifiering Miljösanktionsavgift: kr 7(14)

8 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat KAP 11: EUFÖRORDNINGEN OM AVFALLSTRANSPORTER 3 I egenskap av transportör inte se till att transportdokument och kopior på anmälningsdokumentet medföljer transporten: Miljösanktionsavgift: kr 4 Inte se till att ett korrekt ifyllt och undertecknat informationsdokument enl bilaga VII till förordningen medföljer avfallet Miljösanktionsavgift: kr 5 Inte bevara dokumentation och information Miljösanktionsavgift: kr Brandskyddsbestämmelser SFS 2003:778 Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:789 Förordningen om skydd mot olyckor SRVFS 2004:3 Systematiskt brandskyddsarbete Kap 2; 25, Kap 19; 3 KAP 11 AVFALLSFÖRORDNINGEN 8 Gräva ned annat avfall än trädgårdsavfall på en fastighet inom detaljplanerat område, utan att gjort en anmälan Miljösanktionsavgift: 1000 kr 9 I egenskap av lämnare eller mottagare inte se till att det finns ett transportdokument med uppgift om avfallsslag, avfallsmängd, lämnare och mottagare. Miljösanktionsavgift kr KAP 11 NV:s FÖRESKRIFT OM TRANSPORT AV AVFALL 18 Genom att bedriva verksamhet där farligt avfall mellanlagras, återvinns eller bortskaffas och inte i rätt tid upprätta den förteckning som krävs. Miljösanktionsavgift; Cverksamheter kr KAP 12: NV:s FÖRESKRIFTER OM GENOMFÖRANDE AV MÄTNINGAR OCH PROVTAGNINGAR I VISSA VERKSAMHETER 4 Utföra mätningar och provtagningar utan att någon dokumentation görs. Miljösanktionsavgift: Cverksamhet: kr Verksamhetsutövaren är skyldig att skälig omfattning hålla utrustning för släckning av och för livräddning vid brand samt att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och hindra/begränsa skador till följd av brand. Vid utsläpp av utsläpp av giftiga/skadliga ämnen skall länsstyrelsen, polisen och kommunen underrättas. Underrättelse skall också lämnas om det föreligger risk för sådant utsläpp. Kap 2; 4 Företag som omfattas av 2003:778 har upplysningsplikt till kommunen om; omständigheterna kring olyckan eller den befarade olyckan, vilka farliga ämnen som finns i anläggningen och som kan orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön och om några av dessa ämnen läckt ut, de uppgifter som finns tillgängliga för att möjliggöra en bedömning av följderna för människor och miljö, samt vilka räddningsåtgärder som har vidtagits. Så snart det kan ske skall information också lämnas om vilka sanerings och restaureringsåtgärder som planeras för att begränsa följderna, samt vilka åtgärder som planeras för att förhindra att en olycka inträffar igen 27 Innehåller allmänna råd över hur det systematiska brandskyddsarbetet som ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader till byggnader eller andra anläggningar skall vidta för att förebygga brand eller för att hindra eller begränsa skadorna till följd av brand. 2010: :321 8(14)

9 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat SRVFS 2003:10 Föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet Hela Skriftlig redogörelse för brandskyddet ska lämnas in i följande fall: hotell, pensionat, vandrarhem som kan ta emot > 9 gäster eller har > 5 gästrum byggnader med fler än16 vån två plan under mark och en sammanhängande yta som är större än m2 byggnader eller andra anläggningar med en sammanlagd yta större än m2 byggnader eller andra anläggningar där minst 20 personer är sysselsatta samtidigt i industriverksamheten industrier för vilka krävs tillstånd enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Arbetsmiljö Övergripande bestämmelser SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen Kap 29 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen gäller alla verksamheter i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning (undantag arbete som utförs i arbetsgivares hushåll av den som har fyllt 18 år). Lagen innehåller bestämmelser avseende arbetsmiljöns beskaffenhet, allmänna skyldigheter, bemyndiganden, minderåriga, samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, tillsyn, påföljder och överklagande. SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning 23, 57, Arbetsgivaren skall förebygga arbetsskador och om de trots allt inträffar skall de anmälas till 1013, 22 försäkringskassan SFS 1982:673 Arbetstidslagen 117, Arbetstidslagen innehåller bestämmelser om arbetstidens förläggning, t.ex. hur många timmar per vecka som man får jobba. Den tar upp jourtid, övertid och mertid. Lagen beskriver vad som gäller för nattvila, veckovila och sammanhängande ledighet samt vad som menas med paus och rast och hur de ska förläggas. Lagen gäller, med de undantag som anges i 2, varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning 2013: : :611 AFS 2008:13 Skyltar och signaler Hela Föreskrifterna gäller skyltar, märkning och signaler för hälsa och säkerhet där arbete utförs. Arbetsgivaren, den som råder över ett arbetsställe eller den som anlitar inhyrd arbetskraft ska se till att arbetstagarna får fullständig och upprepad information och instruktion om de skyltar, den märkning och de signaler som används på arbetsplatsen. AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning Hela Krav och råd om ventilation, klimat, omklädning, tvätt och duschutrymme, inredning och 2013:03 utrustning, utrymning med mera i föreskrifterna om arbetsplatsens utformning har setts över, för att fånga upp det som har upphävts, eller som planeras att bli upphävt i andra föreskrifter. AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 168 Arbetsgivaren ska ordna med medicinska kontroller av arbetstagarna vid arbete som innebär exponering för bly och kadmium samt fibrosframkallande damm: asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer och härdplaster. Arbete som innebär stor fysisk påfrestning: höjdarbete i master och stolpar, rök och kemdykning samt dykeriarbete. 1, 412 Arbetsgivaren ska informera arbetstagaren om de risker som den personliga skyddsutrustningen ska skydda mot. Arbetsgivaren ska bland annat ta fram skriftlig information och instruktioner samt visa hur utrustningen ska användas för att uppnå avsedd skyddseffekt. Allmänna råden kan fungera som checklistor. 112 Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetsmiljön förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Om det är minst tio arbetstagare på arbetsstället skall ansvarsfördelningen dokumenteras. Företaget skall systematisk kartlägga verksamheter ur arbetsmiljösynpunkt. Avvikelser (riskområden) som upptäcks skall sedan riskbedömas. Avvikelser med höga risker skall åtgärdas omedelbart, medan avvikelser med mindre risker skall åtgärdas på längre sikt. 2014: : :15 9(14)

10 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd 110 Föreskriften handlar om hjälpåtgärder vid olycksfall och akut sjukdom som omedelbart måste vidtas på plats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner. Med krisstöd avses det psykiska och sociala omhändertagandet vid olyckor och akuta krissituationer. På varje arbetsställe ska finnas den beredskap och de rutiner som behövs med hänsyn till verksamhetens art och särskilda risker. AFS 1996:7 Utförande av personlig skyddsutrustning AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1993:17 Åtgärder mot kränkande särbehandling AFS 1982:17 Anteckningar om jourtid, övertid och mertid AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön 46, bilaga 1 Bilagan anger vilka krav som ställs på personlig skyddsutrustning. Personlig skyddsutrustning som tillhandahålls av näringsidkare skall uppfylla kraven i bilaga 1. Dessutom skall det finnas teknisk dokumentation, genomgången typkontroll, tillverkningskontroll samt CEmärkning på utrustningen. 213 Arbetsgivaren skall organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering. Behovet skall kartläggas samt mål tas fram för denna verksamhet. Arbetet skall ske i samarbete med arbetstagaren, försäkringskassan och övriga berörda myndigheter. Arbetsgivaren skall årligen följa upp arbetet med arbetsanpassning samt vidta de åtgärder som behövs. Det skall finnas rutiner för arbetet med arbetsanpassning 16 Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. 110 Arbetsgivare ska för varje arbetstagare föra anteckningar om jourtid, mertid och övertid. I bilaga finns förlagor till journaler. 2, , 4 Allmänna råd som ger anvisningar om hur man kan förfara i vissa hänseenden. Samband mellan arbete, arbetsupplevelse och hälsa, organisation, yrkesmässig utveckling, sociala kontakter, skyddsmedvetande, fysikaliska och kemiska faktorer, automatisering, arbetstidens förläggning m.m. SFS 2008:567 Diskrimineringslag Hela Alla arbetsgivare måste arbeta förebyggande för jämställdhet mellan kvinnor och män samt för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska upprätta en skriftlig plan för jämställdhetsarbetet. Planen ska revideras vart tredje år. Arbetsmiljö; Kemikalier AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar 228 Hygieniskt gränsvärde är den högsta halt av en luftförorening som är tillåten i inandningsluften. I arbetslivet finns gränsvärden för 400 olika ämnen. Luftföroreningarna ska mätas på särskilda sätt och den som gör mätningar ska ha rätt utbildning. AFS 2001:4 Gasflaskor 8, 1014 Gasflaskor skall hanteras och förvaras på ett från säkerhetssynpunkt lämpligt sätt. Varningsskylt skall finnas uppsatt på dörren där flaskorna förvaras. Gasflaskor får endast kopplas till utrustning och liknande som är avsedda för samma gasslag som gasflaskorna innehåller. Beskriver även utrustningen på gasflaskorna. AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker 430, Föreskrifterna specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete avseende kemiska risker. Där ingår skyldigheterna att undersöka och bedöma risker, vidta riskbergränsande åtgärder, planera olycksberedskap, ta fram dokument och märka behållare och rörledningar. AFS 1997:7 Gaser 322 Föreskriften gäller för all verksamhet där gas hanteras. Riskbedömning ska göras. Arbete med gas får ledas eller utföras endast av den som har tillräckliga kunskaper om gasen, om de risker användningen kan medföra samt om hur de ska undvikas. Rutiner ska finnas när risk finns att gasflaskor kan explodera. Gaser används i många sammanhang, bl.a. i industrin vid tillverkningsprocesser, på sjukhus vid operationer eller i svetsverkstaden. Föreskrifterna reglerar i första hand akuta faror vid gashantering. AFS 1992:17 Bly 113 Föreskriften gäller arbete där bly eller blyhaltigt material hanteras blyarbete. Bly ger skadliga hälsoeffekter. Medicinsk kontroll krävs. Reglerna är omfattande med utförliga allmänna råd. 2014: :9 2012: : : :21 10(14)

11 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat AFS 1988:4 Blybatterier 113 Föreskriften gäller laddning och underhåll av blybatterier för drivning av fordon och mobila maskiner. I blybatterier finns utspädd svavelsyra, s.k. batterisyra, som är frätande. När batteriet laddas frigörs vätgas, som blandad med luft bildar s.k. explosiv lättantändlig knallgas. Svavelsyradimma kan ge skador om den andas in. Särskilda regler ges för laddningsplatsen Arbetsmiljö; Fysisk arbetsmiljö AFS 2005:16 Buller 118 Föreskrifterna gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. Föreskrifterna i 3 om impulstoppvärde gäller inte vid skjutning eller sprängning inom försvaret. Föreskrifterna kompletterar och preciserar föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete bl.a. när det gäller undersökning, riskbedömning och kunskaper. Kraftigt buller under kort tid kan orsaka en tillfällig hörselnedsättning, hörseln återhämtar sig i regel efter en kortare eller längre tids hörselvila. Det är viktigt att val och utprovning av hörselskydd görs omsorgsfullt. AFS 2005:15 Vibrationer 213 Föreskrifterna gäller för verksamheter där någon kan utsättas för vibrationer i arbetet. Helkroppsvibrationer förekommer när någon sitter, eller ligger på ett vibrerande underlag t.ex. i skogsmaskiner, bussar, flygplan, på tåg och fartyg. Hand och armvibrationer förekommer vanligtvis i arbete med vibrerande maskiner och verktyg som hålls eller stöds av handen, i arbete med bilningshammare, borrmaskiner, motorsågar, mutterdragare och gräsklippare. Medicinska kontroller i arbetslivet reglerar tidpunkter för, innehåll i och genomförande av kontrollerna för arbetstagare som exponerats för vibrationer. AFS 2012:02 Belastningsergonomi 28, Arbetsmiljö; Trycksatta anordningar föreskrifter om hur arbete ska utföras och planeras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller till exempel obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och repetitivt arbete. AFS 2005:3 Besiktning av trycksatta anordningar 146 Föreskrifterna gäller besiktning av trycksatta anordningar, utom gasflaskor för andningsapparater och gasflaskor för bärbara brandsläckare. AFS 2005:2 Tillverkning av vissa 224 Föreskrifterna gäller för konstruktion, tillverkning och uppförande av behållare, rörledningar och behållare, rörledningar och anläggningar anläggningar. Undantag finns för behållare, rörledningar och anläggningar enligt 1. Klassning av behållare och rörledning, säkerhetskrav och kontroll samt leveransdokumentation och märkning. AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar 515 Föreskriften är ett EUdirektiv överfört till svenska bestämmelser. Överensstämmelse med grundläggande krav, CEmärkning etc. Reglerna vänder sig i första hand till tillverkare, men även till importörer, säljare eller andra som tar sådana anordningar i drift. AFS 1993:41 Enkla tryckkärl 2, 45, 8 26 Föreskriften gäller serietillverkade enkla tryckkärl, avsedda för luft eller kväve och vänder sig i första hand till tillverkare och importörer av enkla tryckkärl. Ska vara CEmärkta och det ska finnas anvisningar på svenska. Föreskrifterna är baserade på EUdirektivet om enkla tryckkärl. 2014: : : :19 Arbetsmiljö; Maskiner och arbetsredskap AFS 2008:3 Maskiner AFS 2006:7 Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar Om en maskin är avsedd att användas av en konsument är det viktigt att detta beaktas av 2014:22 tillverkaren när det gäller maskinens utförande och information avseende användningen. Detsamma gäller om maskinen är avsedd att användas för att tillhandahålla en tjänst åt en konsument. Föreskrifterna gäller följande produkter; maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor, vävband, avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar samt delvis fullbordade maskiner. 126 Innehåller krav på undersökning/riskbedömning, produkter, besiktning samt vid användning. 2014:21 11(14)

12 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning 134 Arbetsförhållanden ska undersökas och riskerna bedömas när lyftanordningar och lyftredskap ska användas. Arbetet ska planeras, organiseras och genomföras så att farliga situationer förhindras. En last ska vara säkrad så att den vid lyft eller förflyttning inte kan röra sig oavsiktligt. En personlig fallskyddsutrustning ska användas om det behövs för säkert tillträde till lyftanordningens olika delar eller om det finns risk för att lyftanordningen blir påkörd av annan anordning eller fordon. 321 Föreskrifterna gäller användning av arbetsutrustning i arbetet. De grundar sig på arbetsmiljölagen 1977:1160. Ansvarig för arbetsmiljön är arbetsgivaren som kan vara en juridisk eller fysisk person. Om flera arbetsgivare bedriver verksamhet på samma ställe är de skyldiga att se till att de inte utsätter andras anställda för risker från den utrustning de använder. Tre grundelement i arbetsmiljöarbetet är Människan (M), Tekniken (T) och Organisationen (O) ett s.k. MTOperspektiv. Det är viktigt att hitta risker för ohälsa och olycksfall innan de byggts in i systemet. AFS 2004:3 Stegar och arbetsbockar 319 Föreskriften beskriver vad som gäller angående utförande, typkontroll, märkning samt användning av stegar och arbetsbockar AFS 2003:6 Besiktning av 430 Föreskriften gäller de lyftanordningar och andra tekniska anordningar som anges i bilaga 1 till lyftanordningar och vissa andra tekniska föreskrifterna. De gäller dock inte vid personlyft med sådana kranar eller truckar som i första anordningar hand inte är avsedda för personlyft. Regler för internationell besiktning har införts efter ett förslag från de nordiska utrikeshandelsministrarna till harmonisering av besiktningsregler för vissa maskiner i de nordiska länderna. De nya reglerna för internationell besiktning kan tillämpas som ett alternativ till motsvarande nationella regler. Krav på montagebesiktning av fordonskranar har samtidigt införts. AFS 1999:8 Användning av pressar och gradsaxar 18 Föreskriften är en sammanställning av gällande regler och är ett komplement till de EUbaserade föreskrifterna Användning av arbetsutrustning, AFS 1998:4. Därigenom förtydligas samspelet mellan de rent svenska reglerna och de EUbaserade föreskrifterna. Pressar och gradsaxar skall vara utförda så att de uppfyller kraven i föreskriftens bilagor. Föreskriften reglerar även kraven som ställs på den fortlöpande tillsynen och underhållet. AFS 1990:12 Ställningar 331 Systemställningar och kopplingar till rörställningar måste typkontrolleras innan de avlämnas för att tas i bruk. Många fallolyckor, som leder till sjukskrivning, invaliditet och dödsfall beror på dåligt byggda eller felaktigt byggda ställningar. Särskilt många olyckor sker i byggbranschen. I föreskriften finns mycket omfattande allmänna råd om tillämpningen av reglerna. 2010: : : : : :4 AFS 1984:3 Spikpistoler Hela Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare, som ska arbeta med spikpistoler har tillräcklig färdighet i detta arbete, samt känner till olycksriskerna, lämpliga arbetsmetoder och skötsel av pistolen. Spikpistoler orsakar årligen många olyckor där händer och ögon är särskilt utsatta AFS 1984:2 Bultpistoler 130 Föreskrifterna gäller handhållna bultpistoler. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare, som ska arbeta med bultpistoler har tillräcklig färdighet i detta arbete, samt känner till olycksriskerna, lämpliga arbetsmetoder och skötsel av pistolen Arbetsmiljö; Specifika arbetsuppgifter AFS 1999:3 Byggnads och anläggningsarbete 1101 I föreskriften har äldre regler om takarbete, vägarbete och byggnadsarbete infogats. Reglerna grundar sig på EU:s byggplatsdirektiv. Föreskrifterna riktar sig till alla som har ansvar för byggnads och anläggningsarbete, även byggherrar. Innehåller bl.a. regler om transport av material på byggplatser, takarbete, vägarbete och skyddsnät. AFS 1998:5 Arbete med bildskärm 111 Beskriver hur bildskärm, tangentbord, belysning och synförhållanden, arbetsställningar och arbetsrörelser skall vara vid arbete vid bildskärm med tillhörande utrustning. Föreskriften talar även om hur bildskärmsarbetet skall läggas upp, vilka krav på emissioner som gäller samt vad som gäller avseende programvara och system. Krav ställs även på synundersökning för personalen 2008:7 2008: : :2 12(14)

13 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat AFS 1994:54 Vissa arbeten med högtryckssprutning AFS 1992:9 Smältsvetsning och termisk skärning 217 Reglerna gäller allt arbete med rengöring, rensning eller skärning som utförs med stationära, transportabla eller mobila högtrycksutrustning som har högre sprutvattentryck än 25 bar. Skriftliga hanterings och skyddsföreskrifter för arbetet ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen samt känna till hälso och olycksfallsriskerna. 224 Gäller svetsning och termisk skärning i metalliska material. Reglerna syftar t.ex. till skydd mot 2014:3 svetsrök, farlig spänning, optisk strålning samt brand och explosion. Krav på arbetstillstånd från arbetsgivaren för svetsning där det är särskild risk för brand eller explosion. Övriga krav Kommunernas avfallsplaner Hela Innehåller kommunens planer för att hantera avfallet. Oftast innebär avfallsplanen att avfallsmängderna ska minska och att avfallet ska hanteras på ett miljömässigt riktigt sätt. Kommunernas renhållningsordningar Hela Innehåller kommunernas regler för avfallshanteringen. Den måste dock stödja sig på Avfallsförordningen dvs avfall som måste sorteras enl avfallsförordningen måste även sorteras enl kommunens renhållningsordning. Den kan dock innehålla krav på ytterligare avfallssortering. Kommunernas föreskrifter för skydd för Oftast 5 Innehåller ett förbud mot tomgångskörning. människors hälsa och miljön. Kommunernas ABVA Hela Följande får inte tillföras avloppet lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande eller giftiga vätskor. Inte heller vätska, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätets funktion, reningsprocessen i avloppsreningsverk, slamkvaliteten eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet. Olje och fettavskiljare anordnas och utförs så att de fyller kraven enligt gällande svenskstandard och europanorm. Ånga eller varmvatten med högre temperatur än 45 C får inte tillföras i förbindelsepunkten. Oavsiktligt utsläpp av sådant slag som anges i första och andra styckena ska ofördröjligen anmälas till Huvudmannen. Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan Huvudmannens skriftliga medgivande. Spillvatten får inte tillföras allmän ledning som är avsedd att uteslutande avleda dag och dränvatten Dag och dränvatten får inte tillföras allmän ledning som inte är avsedd för sådant ändamål. PBL 2010:900 Plan och bygglagen I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 2013:867 PBF 2011:338 Plan och byggförordningen BFS 2011:26 BBR 20 Boverkets byggregler Förordning till PBL ovan med bestämmelser, förtydliganden 2014:42 Föreskrifter och allmänna råd till PBL och PBF ovan. Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och BBR 20 allmänna råd om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning.föreskriften gäller byggregler för nybyggnad, tillbyggnad av byggnad, mark och rivningsarbeten, och obebygd mark som ska bebyggas. Författning som innebär att ni måste ha någon typ av rutin för att styra upp den. Gäller enbart Cklassade verksamheter 13(14)

14 Lagregister Entreprenörföretagen Senast uppdaterat Gäller enbart verksamheter som använder köldmedium (t ex kyl eller värmeanläggning) Fullständig lagtext hittas på; Svensk författningssamling (SFS) Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS, NVFS) Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS) Kemikalieinspektionens föreskrifter och allmänna råd (KIFS) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (SRVFS, MSBFS) 14(14)