Effektivare planeringssystem
|
|
- Karin Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Effektivare planeringssystem - att införa datorstöd i ett byggföretag Niclas Andersson
2 - att införa datorstöd i ett byggföretag 1997 Niclas Andersson Institutionen för byggnadsekonomi Lunds Tekniska Högskola Box Lund ISRN LUTVDG/TVBP--97/1008--SE KFS i Lund AB, Lund 1997
3 Innehåll Förord...1 Sammanfattning Forskningsfrågan och dess avgränsningar Historiskt perspektiv Syfte och förväntat resultat Avgränsningar Forskarens referensram Problemägare och intressenter Resursbedömning Metod Metodsynsätt Datainsamlingsmetoder Genomförande Undersökningsformer Förstudie Fallstudiens genomförande Praktisk datainsamling Tidplan för genomförandet Referensram Litteraturstudier Begreppet projekt Projektets mål Syfte med projektplanering Planeringssystem - transformationssystem Planeringssystem, ÄR-läge Fallstudiens tre delar Systemanalys, ÄR-läge Indata Planeringsprocessen Utdata - Planer och rapporter Förståelse och motivation Kunskap och färdighet...68
4 5.8 Stödsystem Företagets kommentarer kring ÄR-läget Summerande kommentarer kring ÄR-läget Planeringssystem - BÖR-läge Inledning Förklaring och strategi till BÖR-läget Exempel på utdatans informationsposter Utdata och planeringsprocess Indatans innehåll och omfattning Formulering av BÖR-läge Planeringssystemet, komponenter -omgivning Förutsättningar för effektivare planeringssystem Företagsledning - Planeringssystem Förståelse och motivation Kunskap och färdighet Stödsystem Avslutande diskussion Sammanfattande kommentarer Validitet och reliabilitet Potentiella felkällor Resultatens generaliserbarhet Referenser Bilagor Bilaga 1 Projektplanering i ett företag Bilaga 2 Enkät 1 - Generalagenter och återförsäljare Bilaga 3 Sammanställning av enkätsvar, 1 Bilaga 4 Enkätens medverkande företag Bilaga 5 Enkät 2- Företagets projektledare Bilaga 6 Sammanställning av enkätsvar, 2 Bilaga 7 Fallstudiens bygg- och anläggningsprojekt Bilaga 8 Diagnostisk planeringsuppgift Bilaga 9 Program Evaluation and Review Technique Bilaga 10 Critical Path Method Bilaga 11 Kort beskrivning av planeringsfunktioner Bilaga 12 Upprättade planers informationsinnehåll
5 Förord Genomförandet av detta forskningsprojekt är ett exempel på forskning i nära samarbete mellan högskola och näringsliv. Institutionen för byggnadsekonomi har varit mitt basläger, varifrån jag genomfört upptäcksresor till olika delar av det svenska byggföretag som varit föremål för undersökningen. På institutionen har jag hämtat kraft och inspiration bland trevliga och kompetenta kolleger. Jan Söderberg har initierat projektet och varit min handledare. Fredrik Hansson har, med sin aldrig sinande hjälpsamhet, fungerat som diskussionspartner och givit mig stort stöd. Mats Person har sett till att min dator fungerat (ett omfattande arbete) och varit en kunnig referens i planeringsfrågor. Anna Skarman, alltid lika hjälpsam, har bidragit till att underlätta arbetets praktiska delar. Två av institutionens tidigare medarbetare förtjänar också att uppmärksammas i detta förord. Jan Borgbrant och Patrik Johansson har på olika sätt bidragit till forskningsprojektets, såväl som min personliga utveckling. Företaget, som varit föremål för forskningsprojektets fallstudie, önskar vara anonymt i rapporten. Deras omnämnande i detta förord antar samma anonyma hållning. Forskningsprojektet är finansierat av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) inom ramen för IT-bygg, insatsprogrammet Informationsteknologi i byggande och fastighetsförvaltning. I ett förord brukar familjen tillägnas ett alldeles särskilt tack. Detta trots att de sällan bidragit i själva forskningsarbetet eller varit föremål för undersökningen. I rapportarbetets forcerade slutskede påmindes jag dock tydligt om vilken central roll stödet från familjen har utgjort under hela arbetet. Lotta och Johanna förtjänar ett alldeles eget tack för support, kärlek och omtanke. Lund i november 1997 Niclas Andersson 1
6 2
7 Sammanfattning Planering är av central betydelse i projektledning inom byggoch anläggningsprojekt. Detta framgår tydligt i projektledningslitteratur där planering ägnas stort utrymme. Även i denna undersökning, en fallstudie av planeringen i ett svenskt byggföretag, visar att flera olika typer av planer framställs i varje projekt. Fallstudien avser att undersöka företagets rådande projektplanering, med fokus på användningen av IT-stöd, samt ge förslag på hur planeringen kan effektiviseras. Den aktuella planeringssituationen karaktäriseras av en oklar uppfattning om planeringens avsikter och betydelse för styrningen av projektet. Flera olika planer upprättas i inledningen av projekten, men dessa blir snabbt inaktuella p.g.a. bristfällig avstämning och revidering. Detta kan till viss dels förklaras utifrån en begränsad användning av planeringsprogram. Upprättade planer, och deras aktiviteter, saknar inbördes kopplingar vilket medför att planeringsprogrammen inte kan användas på ett effektivt sätt. Undersökningen visar att detta inte enkom är ett resultat av otillräcklig utbildning. Insikten om nyttan med planering, och hur planeringsprogram kan utgöra ett stöd, måste tydliggöras för att skapa motivation till förändringen av planeringsarbetet. Förslaget till ett effektivare planeringssystem tar utgångspunkt i syftet med planeringen och de möjligheter som datorstödd planering ger. Förslaget fokuserar på informationen i det beslutsunderlag planeringen genererar och vilka krav detta leder till för programhanteringen. Projekten, och dess planering, är en decentraliserad verksamhet inom företaget. Införandet av ett effektivare planeringssystem kan dock inte bäras av det enskilda projektet utan ska betraktas som en förändringsprocess på företagsnivå. Undersökningen beskriver avslutningsvis de förutsättningar som framstår som viktiga i detta förändringsarbete. Här betonas företagsledningens roll och samordningen med andra förändringsprocesser inom företaget. 3
8 4
9 1 Forskningsfrågan och dess avgränsningar I forskningsfrågan preciseras forskningsprojektets frågeställning, dess bakgrund och syfte. Här bildas även avgränsningar och forskningsinriktningen förtydligas. Forskningsfrågan beskrivs här utifrån sex aspekter. Forskarens referensram Resursbedömning Problemägare, Intressenter Forskningsfrågan Historiskt perspektiv Avgränsningar Syfte och förväntat resultat Figur 1.1: Forskningsfrågans sex aspekter 1.1 Historiskt perspektiv Expansionen i svenskt bostadsbyggande under 80-talet avtog hastigt under Bygginvesteringarna nästan halverades mellan åren 1990 och På grund av den vikande marknaden tvingades svenska entreprenadföretag genomgå stora förändringar. Byggverksamheten måste anpassas till en allt hårdare konkurrenssituation, med låga vinstmarginaler och korta byggtider. De svenska entreprenadföretagen presenterade olika förändringsstrategier som avsåg att leda till effektivare produktion, med lägre kostnadsnivåer och ökad konkurrenskraft. Skanskas förändringsarbete, 3T - Totalt tidstänkande, var ett exempel på ett sådant förändringsprogram. Detta 5
10 syftade till att effektivisera verksamheten genom att bl.a. förkorta tidsåtgången i produktionsprocessen. Förändringsprogrammet fokuserar på tids- och resursstyrning och lyfter fram effektivare planering som en viktig del. Tänk efter före, Gör rätt från början, Håll tider och Lär av erfarenheterna presenterades som väsentliga punkter i 3Tprogrammet och dessa är alla tydligt planeringsrelaterade. Andra byggföretag presenterade liknande program. Kopplingen mellan planering och byggproduktionens effektivitet avseende produktionskostnader, beskrivs tydligt i en undersökning av Josephson (1994). I denna undersökning visas att planeringsfel, orsakade av produktionsledningen, utgör närmare 2% av den totala produktionskostnaden. Detta ska sättas i relation till entreprenadföretagens marginaler, som under 80-talets högkonjunktur låg mellan 1-3% (Byggföretagens ekonomi 1988). Detta visar att planeringsinsatsen i hög grad kan påverka det ekonomiska utfallet. Mot bakgrund av att byggproduktionen huvudsakligen utförs i projektform framstår projektledning som en central ledningsfråga i all byggproduktion. Kristoffersson (1995) visar projektledningens starka koppling till planering och samordning på byggarbetsplatsen, och han refererar även till projektet Korta byggtider, (Mikaelsson 1992). I detta projekt framställs ändamålsenliga system för informationsteknologi, som en kritisk faktor för fel och misstag i byggproduktionen. Det finns idag ett stort utbud av IT-stöd speciellt utvecklade för att stödja och underlätta planeringsprocessen. Implementationen av datorstödd planering bland svenska byggentreprenörer har dock ännu inte nått ett brett genomslag. Borgbrant och Hansson (1995) visar i en undersökning genomförd inom Skanska Syd AB, att ca 35% av tjänstemännen i företaget använder dator i sitt projektarbete. Av dessa är det knappt 20% som, enligt undersökningen, i hög grad använder datorstödd planering. I samma undersökning uttrycker en mycket stor majoritet av tjänstemännen att de skulle använda datorer mera i sitt arbete om de hade mer utbildning i datoranvändning. Även Kristoffersson (1995) bekräftar tjänstemännens generella intresse för informationsteknologi men varnar för övertro på teknikens möjligheter. Systemen riskerar att i praktiken 6
11 uppfattas som komplexa och tungarbetade trots att avsikten är att underlätta arbetet. Planeringens centrala betydelse för en effektiv byggproduktion och den ännu låga användningsgraden av datorstödd planering bildar utgångspunkt för detta forskningsprojekt. Det framstår som intressant för byggföretag att närmare kartlägga hur datorstödd planering används idag och undersöka möjligheterna att utveckla användningen för en effektivare planeringsprocess. Detta utgör en del i företagens genomgripande förändringsarbete. 1.2 Syfte och förväntat resultat Avsikten med detta forskningsprojekt är att beskriva ett byggföretags rådande planeringssystem och, med detta som utgångspunkt, beskriva ett effektivare planeringssystem, utifrån de möjligheter som ges med datorstödd planering. Ett andra syfte är att beskriva viktiga förutsättningar inom företaget för att uppnå de specificerade målen. Resultatet förväntas utgöra underlag för företaget vid strategiska beslut kring införandet av datorstödd planering, samt för val av planeringsverktyg. I byggbranschens övergripande perspektiv förväntas resultatet från detta projekt bidra till en successivt ökande datoranvändning i byggprocessen. Datoriseringen öppnar möjligheter för integrering av olika delsystem som tillsammans verkar för en effektivare informationshantering och förbättrad kommunikation i hela processen. Det enskilda byggföretagets mål i denna utveckling är att skapa ökad konkurrenskraft genom lägre produktionskostnader. Det undersökta fallstudieföretaget delar aktivt i forskningsprojektet. Genom detta engagemang, med kontinuerlig återföring av resultat till företaget, kommer företagets verksamhet att förändras under forskningsprojektets gång. Detta kommer att öka företagets beredskap och mottaglighet då forskningsprojektets slutresultat presenteras. För institutionens del förväntas resultatet öka insikten och förståelsen för den praktiska byggprocessen, med fokus kring projektstyrning. Ut vetenskaplig synvinkel kompletterar forskningsprojektet tidigare forskning kring byggbranschrelaterade IT-frågor. Institutionen förväntas genom 7
12 forskningsresultaten kunna stärka och aktualisera sitt utbildningsprogram i grundutbildningen av blivande civilingenjörer inom Väg- och Vattenbyggnad. Det nära samarbetet med fallstudieföretaget kommer att öppna möjligheter för framtida utbyte i form av förnyade forskningsinsatser, examensarbeten, gästföreläsningar, studiebesök och andra utbildningsinsatser. Erfarenheterna från samarbetet kan vara värdefulla inför kommande anslagsansökningar där samverkan och närhet till branschen premieras. För forskarens personliga del förväntas forskningen resultera i en fördjupad insikt om de problem och möjligheter som är förknippade med införandet av IT-stöd i ett byggföretag. Den praktiska orienteringen av forskningsinsatsen ger ökad insikt om organisationen, medarbetarna och atmosfären i ett byggföretag. Även personliga kontakter inom företaget och andra delar av branschen förväntas, för personlig del, bli en givande aspekt av forskningsprojektet. 1.3 Avgränsningar Avgränsningarna ringar in kärnan i forskningsfrågan och bidrar till att i ett större perspektivet tydliggöra omfattningen av studien. Avgränsningarna beskrivs empiriskt samt ur byggprocessens perspektiv Empiriska avgränsningar Forskningsprojektet genomförs i form av en fallstudie inom ett svenskt byggföretag, vilket innebär att all empiri hämtas från denna verksamhet och dess medarbetare. Alla företagets avdelningar omfattas av undersökningen. Ett par projektledare från varje avdelning, och deras projekt, väljs ut som studieobjekt. Begreppet projektledare används i denna rapport som samlingsnamn för den eller de personer i ett byggprojekt som ansvarar för och utför planeringen. I företagets bygg- och anläggningsprojekt finns vanligtvis två hierarkiskt jämställda tjänstemän med olika ansvarsområden. Ansvaret delas upp i produktions- och administrationsområden. Vem av de båda tjänstemännen som har huvudansvaret för projektets planering, eller om det delas lika mellan de båda, varierar från projekt till projekt. De 8
13 båda tjänstemännen benämns fortsättningsvis gemensamt med begreppet projektledare. Företagets data-ansvariga inom respektive avdelning ansvarar för urvalet av projektledare inom följande givna ramar. Utvalda projektledare ska: arbeta i något projekt med produktionsstart inom tidsramen för undersökningen ha ett personligt intresse av att aktivt medverka i undersökningen inneha erforderlig datorkapacitet (avseende hårdvara) Undersökningen tar utgångspunkt i entreprenörens ansvar för planering och samordning av byggproduktionen. Andra organisationer, såsom underentreprenörer, installatörer, beställare och deras planeringsarbete, omfattas inte av studien. Undersökningen av planeringsprogram avgränsas till fyra olika programvaror. Programvarorna utgörs av Bygg- Planering (MS Project), PowerProject, SureTrak och en planeringsapplikation framtagen i Artemis PM. En djupare undersökning av planeringsprogrammen avgränsas till att omfatta PowerProject och SureTrak. Programmen är valda utifrån en, i undersökningen genomförd, kartläggning av planeringsprogram på den svenska marknaden. Urvalet gjordes tillsammans med företaget. En subjektiv indelning gjordes utifrån en bedömning av kapacitet, prisnivå, leverantör samt efter företagets tidigare kännedom och erfarenhet om programmen. De utvalda programvarorna uppfattades som intressanta, och tillhörde en kategori av program som företaget kan för av vilka planeringsprogram som kapacitets och prismässigt var intressanta för företaget. Undersökningen fokuserar på planering av byggproduktion och lämnar därmed byggprocessens tidigare faser, program- och projekteringsskedet, utanför undersökningens ramar. Inga avgränsningar görs vad gäller upphandlingsform eller typ av projekt. 9
14 1.4 Forskarens referensram Forskarens kompetensinriktning och erfarenhet påverkar utformningen av forskningsfrågan och beskrivs därför kort för att redogöra forskarens bakgrund och intresseområden. Intresset för IT-användning i byggbranschen uppkom under utbildningen till civilingenjör inom Väg och Vatten, vid Lunds Tekniska Högskola. Detta intresse kom att leda till ett enskilt arbete som genomfördes under en termins studier vid Instituttet For Anlaeggsteknik, Danmarks Tekniska Högskola. Arbetet resulterade, kring årsskiftet , i en rapport med titeln Datorstöd inom Byggbranschen. Rapporten beskrev på ett övergripande sätt informationsteknologins aktuella tillämpningar och utvecklingstendenser inom byggbranschen. Under detta arbete kom kontakt att etableras med forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan som, i samarbete med Handelshögskolan och SICS, genomförde ett projekt med titeln Datorstöd för planering och styrning på arbetsplatsen. Detta projekt ingick som ett av flera projekt i ett forskningsprogram finansierat av Nutek och Arbetsmiljöfonden under perioden Rapporten Datorstöd inom Byggbranschen och introduktionen till datorstödd planering inspirerade till ett examensarbete med fördjupade studier inom detta område. Examensarbetet omfattade en utvärdering av två planeringsprogram, med avseende på inlärning och praktisk användbarhet, för planering av bygg- och anläggningsprojekt. Erfarenheterna från detta arbete var att programvarorna hade en stor kapacitet som endast i begränsad omfattning användes i praktiken. Iakttagelserna bidrog till formuleringen av detta forskningsprojekt, som ligger inom institutionens ram för IT-forskning. Den personliga bakgrunden är naturvetenskapligt och teoretiskt orienterad. Den teoretiska och IT-orienterade kompetensen är, vid forskningens initialskede, mer djupgående än insikten om praktiska förhållanden vad gäller projektstyrning och planering av bygg- och anläggningsprojekt. 10
15 1.5 Problemägare och intressenter Forskningsfrågans problemägare utgörs av de grupper, organisationer eller funktioner som påverkas av forskningsstudien, men även utövar inflytande på beskrivningen av forskningsfrågan. I detta forskningsprojekt finns två tydliga problemägare, fallstudieföretaget och institutionen för byggnadsekonomi vid LTH. Företaget utgörs av en svensk byggentreprenör med kapacitet att genomföra kontrakt av alla storlekar och typer, bygg- så väl som anläggningsprojekt. Företaget är ett dotterbolag inom en större bygg- och fastighetskoncern med global verksamhet. Institutionen för byggnadsekonomi tillhör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. De ämnesområden som institutionen huvudsakligen är verksam inom är: management, ledarskap organisation och ledningsfrågor upphandlingsformer stöd och hinder vid förändringsprocesser IT-verktyget som hjälpmedel i produktionsprocessen materialhantering, logistik projektledning med fokus på produktionsplanering projekteringsledning Institutionens forskning fokuserar på de delprocesser som förekommer inom byggprocessens olika faser, projektering, planering, produktion och förvaltning. Forskningsområdena är förhållandevis unga, ur ett vetenskapshistoriskt perspektiv, och saknar därför längre forskningstradition att relatera metoder och resultat till. För förståelsen av byggprocessens hela dynamik finner institutionens forskning metodiskt stöd i andra forskningsdiscipliner, så som sociologi, beteendevetenskap och psykologi. Den forskning institutionen bedriver kan delas in i tre huvudtyper: beskrivande utvärderande, som underlag för beslut förändringsstrategier 11
16 Institutionens verksamhet omfattar både utbildning och forskning, med bygg- så väl som anläggningsinriktning. Båda parter, företaget och institutionen, har medverkat under forskningsprojektets alla faser. Företaget har genom sitt engagemang bidragit till att ge forskningen en ändamålsenlig inriktning och verkat för resultatens praktiska tillämpning. Institutionen har haft ett tydligare inflytande vad gäller forskningsmetodiska frågor, samt den vetenskapliga rapporteringen och resultatspridningen. Forskningens intressenter utgörs av de grupper, organisationer eller funktioner som påverkas av forskningsstudiens resultat, men inte haft inflytande över dess uppläggning eller genomförande. I detta fall utgörs intressenterna huvudsakligen av andra svenska byggföretag med intresse för datorstödd planering. Även andra branscher med projektrelaterad verksamhet, kan finna intresse för forskningsprojektet ur bench-marking hänseende. 1.6 Resursbedömning I utformningen av forskningsfrågan görs en översiktlig bedömning av erforderliga resurser för forskningens genomförande. De ekonomiska ramarna anges i forskningsanslaget från SBUF (Svenska Byggnadsindustrins Utvecklingsfond) som, tillsammans med företaget, finansierat forskningsprojektet. Kostnadsramen omfattar löner för institutionens forskare och handledare inom institutionen. Den arbetsinsats företaget bidrar med i forskningsarbetet, ca 50% av den sk företagsforskarens arbetstid, räknas också in i projektets budget, tillsammans med dennes handledare inom företaget. Andra utgiftsposter utgörs huvudsakligen av resekostnader och datorutrustning. Bland mindre kostnadsposter kan nämnas lokalhyror, för möten och seminarier, samt utgifter för programvaruutbildning. Programvaror lånas kostnadsfritt direkt av respektive generalagent. Ingen övrig materiell utrustning bedöms vara nödvändig för forskningsprojektets genomförande. Ingen ekonomisk ersättning utgår till personer, huvudsakligen inom företaget, som engageras för intervjuer eller på annat sätt bidrar till undersökningen. 12
17 2 Metod 2.1 Metodsynsätt Betraktandet av projektplaneringens ingående komponenter och relation till andra styrprocesser inom företaget kan metodteoretiskt göras utifrån olika synsätt. Valet av metodsynsätt påverkar forskningens förklaringsmodell genom olika sätt att betrakta den verklighet som undersöks. Arbnor och Bjerke (1977) beskriver tre metodsynsätt och deras antaganden om verkligheten. Dessa redovisas i följande korta sammanställning: Analytiskt synsätt Helheten är lika med summan av delarna Kunskapen är individoberoende Kunskapen förklaras utifrån verifierade omdömen Systemsynsätt Helheten avviker från summan av delarna Kunskapen är systemberoende Delarna förklaras utifrån helhetens egenskaper Aktörssynsätt Helheter existerar endast som strukturer av innebörder, vilka socialt konstrueras Kunskapen är individberoende Helheter förklaras utifrån aktörerna Tabell 2.1: Kort sammanställning av de tre metodsynsätten Holme och Solvang (1986) förklarar kortfattat de olika synsättens innebörd. Det analytiska synsättet har gamla vetenskapstraditioner och ligger naturvetenskapen och det positivistiska förhållningssättet nära. Här betonas kravet på enkelhet och precision i undersökningarna, där varje del kan ges ett kvantitativt mätvärde. Iakttagelser kan analyseras statistiskt och bilda underlag för generaliseringar. Plane- 13
18 ringens nätverksteorier är ett i detta sammanhang aktuellt exempel från det analytiska synsättet. Här är utgångspunkten att summan av delarna (aktiviteter) tillsammans bildar helheten (projektet). Med systemsynsättet betonas de studerade enheternas inbördes samspel, vilka agerar inom systemets ramar. Verkligheten uppfattas inte som summan av dess ingående delar, till skillnad från det analytiska synsättet. Både positiva och negativa synergieffekter, i relationen mellan systemets delar, påverkar helheten. Utgångspunkten i aktörsprincipen ligger i att studera den enskilda aktören. Forskare och aktörer påverkar varandra ömsesidigt under forskningsprocessen och bidrar gemensamt till kunskapsuppbyggnaden. Även i aktörsprincipen betonas vikten av att studera samspelet mellan aktörer, men till skillnad från systemsynsättet förklaras helheten utifrån delarnas egenskaper. Holme I M, Solvang B K (1986) avslutar med att konstatera att i den praktiska forskningsprocessen renodlas inte någon metodprincip. Istället kombineras olika synsätt för att i bästa möjliga mån förklara den företeelse som undersöks. Systemsynsättet har utgjort den tongivande metodprincipen i detta forskningsprojekt. Men även analytiska inslag kan skönjas i delar i arbetet. Enkätundersökningen är ett exempel på en analytiskt inriktad del. I följande diskussion beskrivs forskningsprojektet ur systemsynsättets perspektiv närmare. Arbnor och Bjerke definierar begreppet system enligt följande: - Ett system är en mängd komponenter och relationer mellan dessa. Systembegreppet kan beskrivas på olika nivåer, där delsystem utgör enheter i ett övergripande system, som i sin tur är en del i ett större system. Denna undersökning kan illustreras utifrån nedanstående figur. 14
19 Forskningsfråga Metodsynsätt Byggprocess Planeringsprocess Förändringsprocess Figur 2.1: Forskningsfrågans avgränsning och metodperspektiv Bilden beskriver hur forskningsfrågan genom ett, i denna undersökning, systemorienterat perspektiv betraktar tre processer; bygg, planering och förändringsprocesserna. Byggprocessen betraktas som ett övergripande system vilket avgränsas till att endast omfatta produktionsfasen. Planeringsprocessen, vilket utgör undersökningens huvudsakliga fokus, betraktas på en lägre nivå som ett system bestående av en mängd komponenter med inbördes relationer. Den förändring som forskningen avser att generera beskrivs också ur ett systemsynsätt uppdelat i tre etapper; ÄR-läge, BÖRläge och Förutsättningar Systemsynsättet Valet av systemsynsätt innebär att undersökningen förklarar planeringsprocessens olika delar och dess relationer utifrån ett helhetsperspektiv. Förståelsen för en komponent uppstår, enligt systemsynsättet, först då komponenten sätts in i ett större sammanhang. Analysen inriktas därför mot att förklara och förstå olika planeringsmoment i förhållande till varandra och till den övergripande planeringsprocessen. Företag, eller delar därav, betraktas ofta som öppna system, dvs undersökningen betraktar systemets relationer till sin omgivande miljö. I detta fall betraktas planeringssystemet som ett öppet system i relation till andra system inom företaget. 15
20 Fallstudier är ett vanligt sätt att samla information enligt systemsynsättet. En fallstudie avgränsar undersökningen till att endast omfatta ett eller ett fåtal fall, som däremot studeras mer ingående. Fallstudien avgränsas i denna undersökning till att omfatta företaget och dess projektplanering. En viss bredd uppnås dock genom att välja ut bygg- och anläggningsprojekt från varje avdelning inom företaget. Fallstudie som metodval upplevdes som naturlig i denna undersökning med bakgrund av uppdragets art. Företagets tydliga engagemang i det praktiska forskningsarbetet skulle av konkurrensskäl försvåra närmare insyn i andra företags verksamhet Byggprocessen Byggprocessen som system beskrivs inte närmare här utan används bara för att markera forskningsinsatsens tillhörighet i ett samhällsperspektiv. Forskningsinriktningen konkretiseras och avgränsas ytterligare, vilket tidigare nämnts, genom att fokusera på byggprocessens produktionsfas Planeringsprocessen Genom att betrakta planeringsprocessen ur systemsynsättet är det möjligt att bilda en referensram kring planeringen, inom vilken externa såväl som interna komponenter och dess relationer, kan beskrivas. Projektplanering beskrivs som ett system, som i relation med flera andra system, utgör beståndsdelar i företaget. Planeringssystemet kan i sin tur delas upp och beskrivas i underliggande delsystem. Enskilda identifierade problem kan klassificeras och beskrivas i en övergripande problemgrupp. Det enskilda problemet kan då förklaras utifrån en gemensam lösningsmodell för hela problemgruppen. Med systemsynsättet flyttas alltså problemlösningen från respektive problem till den övergripande problemgruppen Förändringsprocessen Då målet för en undersökning, med utgångspunkt i systemsynsättet, fastställs redan under beskrivningen av forskningsfrågan, sägs studien vara målorienterad, vilket är fallet i detta forskningsprojekt. Arbetsgången mot att uppnå det fastställda målet beskriver Arbnor och Bjerke (1977) i fyra steg: 16
21 Systemanalys Systemkonstruktion Problem Tillämpning av det nya förslaget konstruktion Teori Empiri Figur 2.2: Systemsynsättets arbetsgång Problemet återfinns i det rådande planeringssystemet vilket bildar utgångspunkt för hela forskningsansatsen. Problemet och dess bakgrund redovisas i beskrivningen av forskningsfrågan. Systemanalysen innebär en avbildning av det system som betraktas utan att systemet förändras. Systemanalysen genomförs med traditionella tekniker för datainsamling. I denna undersökning har den huvudsakliga datainsamlingsmetoden utgjorts av intervjuer. Efter att problemet kartlagts skapas ett nytt systemförslag, vilket i detta fall gjorts i samarbete med företaget och de engagerade projektledarna. Detta steg kallas systemkonstruktion och är en teoretiskt produkt som avser att beskriva ett framtida verkligt system. Det fjärde steget, att införa det nya systemet i företaget, är lämnat åt företaget att på egen hand hantera, och omfattas alltså inte av denna rapport. Denna modell av systemorientering, när utredaren inte själv delar i tillämpning av det nya systemet, benämns i systemlitteraturen som en expertvariant av systemsynsättet. Denna undersökning är inte en renodlad expertvariant eftersom företaget aktivt deltagit i forskningsarbetet och alltså sedan fortsätter med tillämpningen av resultaten. Arbetsgången i detta forskningsprojekt beskrivs i andra termer än de ovan beskrivna. Kartläggningen av det befintliga planeringssystemet, dvs systemanalysen, kallas ÄR-läge. Är-läget ligger till grund för systemkonstruktionen, alltså det nya systemförslaget vilket i rapporten benämns 17
22 BÖR-läge. Istället för tillämpningen av BÖR-läget kompletteras rapporten med en beskrivning av erforderliga förutsättningar för att implementera det nya systemet. Dessa steg utgör tre tydliga delar i forskningsarbetet. Genom företagets aktiva del i undersökningen, tillsammans med en kontinuerlig återföring av resultat, kommer förändringsprocessen att bli en del i forskningsprocessen. Förändringsprocessen kan ur systemperspektivet presenteras enligt följande figur. ÄR-läge BÖR-läge Förutsättningar Figur 2.3: Förändringsprocessens tre delar 2.2 Datainsamlingsmetoder Forskningsarbetet sträcker över både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder. De båda metodinriktningarna har för- och nackdelar och kompletterar på så sätt varandra. Forskningsprojektets fallstudie föregick av en förstudie. Denna förstudie kan sägas anta en mer kvantitativ inriktning, medan fallstudiens inriktning är kvalitativt orienterad. Den tongivande datainsamlingsmetoden har utgjorts av intervjuer. I förstudien har tre datainsamlingsmetoder använts. Litteraturstudier Intervjuer Enkätundersökningar Fallstudiens datainsamlingsmetoder utgjordes av: Text- och bildanalys Intervjuer Vid förstudiens inledande litteraturstudier, då forskningsfrågan ännu inte var tydligt preciserad, inriktades litteraturundersökningen mot att skapa en allmän orientering 18
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merAnalys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
Läs merSystematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet
Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merKommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion
EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet
Läs merFramsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4
Läs merKvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift
1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merHalmstad Arena utvärdering av projektet
Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING
Läs merSociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merREVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson
REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merVetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se
Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik
Läs merFÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning
FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares
Läs merVetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion
Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats
Läs merKriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten
Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).
Läs merUnderlagen indikerar att studenterna visar kunskap
Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av
Läs merVetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning
Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas
Läs merOppositionsprotokoll-DD143x
Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merVägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen
Läs merPå kommande sidor kan du läsa mer om CFI, dess innehåll och uppbyggnad.
Undrar du hur cheferna fungerar? Genom att mäta det kommer ni att veta. Vill ni vässa styrningen av verksamheten? Det är cheferna som gör jobbet. Behöver ni förstärka den gemensamma chefskulturen? Kulturen
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merExamensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik
Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras
Läs merGranskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor
Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...
Läs merEtappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål
Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Element/objekt, begrepp identifiera, beskriva och klassificera grundläggande element/objekt inom ämnet förklara och använda grundläggande nomenklatur inom ämnet
Läs merUppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Beslut Universitetskanslersämbetet
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merE-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)
1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har
Läs merGenerell progressionsplan för masterexamen vid den naturvetenskapliga fakulteten
GENERELL PROGRESSIONSPLAN 2019-04-11 U 2019/184 1 Utbildningsnämnden Generell progressionsplan för masterexamen vid den naturvetenskapliga fakulteten Generell progressionsplan Utbildningsnämnden har 2019-04-11
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merInstitutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå
Läs merArbetsmiljöarbete och motivation
Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr
Läs merÖvergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige
Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat
Läs merUppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet
Läs merProjektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm
Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt 13380 Stockholm 2017-03-15 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund På senare år har det växt fram en lång rad
Läs merProjekthantering uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2018-05-14 Johan Magnusson Rev/18006 Projekthantering uppföljning Rapport 3-18 Projekthantering uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merKAPITEL 2 Sammanfattning
KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.
Läs merTitel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet
Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merBUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merTitel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)
Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merTermin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Läs mere-kommunikation i byggbranschen
Nuläge: e kom inom bygg e-kommunikation i byggbranschen Sammanställning av enkätsvar Rapport från BEAst Bilaga till förstudien PEPPOL för effektivare e- kommunikation April BEAst AB, april www.beast.se
Läs merTermin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.
Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.
Läs merDatainsamling Hur gör man, och varför?
Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merKursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017
Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying
Läs merBeteendevetenskapligt program, 180 hp
1 (5) Utbildningsplan för: Beteendevetenskapligt program, 180 hp Bachelor Programme in Behavioural Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer SBEVG Grundnivå MIUN Högskolepoäng
Läs merUtöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.
Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv Du kan även ha andra rubriker än de som föreslås. Inhämta all data och information
Läs merBeteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer
Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merUtbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)
Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2010-11-24 Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Reviderad
Läs merHandlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling
Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som
Läs merKURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng
1(6) KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng Project Management, 30 credits Kurskod: TPRG10 Fastställd av: VD 2011-06-17 Reviderad av: Utbildningschef 2014-06-09 Gäller fr.o.m.: 2014-08-01 Version: 3
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå
Läs merGöteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012
Göteborg Energi AB Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte 18 december 2012 1 Sammanfattning Med start hösten 2010 har Deloitte, Ernst & Young och PwC på uppdrag av Göteborgs
Läs merFöreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera
Läs merUtvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07
Läs merVilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef
Aktuella kurser hösten 2013 Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef Vi ordnar kompetensen Tillväxten kommer per automatik Controllerrollen har aldrig
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merRättsmedicinalverkets forskningspolicy
POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid
Läs merYttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen
Sida 1 (6) 2016-05-04 Handläggare Jónína Gísladóttir Telefon: 08-508 355 12 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 maj 2016 Ärende 6 Yttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen
Läs merStudiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens
Läs merStrategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa
Läs merUtbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:
Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing)
FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls-
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merInstitutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet
Läs merHolmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng
Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar
Läs merBION03, Biologi: Examensarbete - masterexamen, 60 högskolepoäng Biology: Master s Degree Project, 60 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten BION03, Biologi: Examensarbete - masterexamen, 60 högskolepoäng Biology: Master s Degree Project, 60 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merFORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:
Läs merGranskning av styrsystemet MORA PLUS IT
Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...
Läs merUppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010
Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...
Läs merSGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits Program utan akademiska
Läs merSpråkSam - en nyckel till utveckling
SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen.
Läs merSkolforskningsinstitutet
Skolforskningsinstitutet Mats Miljand, utredningssekreterare CUL-konferensen, Stenungsund tisdagen den 4 november 2014 Skolforskningsinstitutets uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges
Läs merUtbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *)
Utbildningsplan Systemvetenskapliga programmet 180 högskolepoäng System Science Program 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2012-11-14 Gäller fr.o.m. 2013-07-01
Läs merFolkhälsa, samhälle och projektledning, 180 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Folkhälsa, samhälle och projektledning, 180 hp Public Health, Society and Project Management, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VFOLG
Läs merUppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola.
BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-381-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid
Läs mer1 Inledning och sammanfattning
7 1 Inledning och sammanfattning Den Europeiska Unionens stöd till forskning har expanderat betydligt under senare år. Det fjärde ramprograrnmet för FoU förhandlades fram under år 1993 och avser åren 1994
Läs merProfessionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Läs merIntern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs merMentorsundersökningen 2018
Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8
Läs merProjektplan Industriell Dynamik
Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1
Läs merA. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law)
Dnr U 2016/161 1 A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law) Omfattning:120 högskolepoäng Nivå: Avancerad nivå Programkod: SASOL Undervisningsspråket
Läs merBjörn Åstrand
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Examensarbete Instruktioner Halvtidseminarium 2014 HT Björn Åstrand 2014-10-08 Björn Åstrand 2014 1 Halvtidsseminarium Vid halvtidsseminariet presenteras hittills uppnådda resultat
Läs mer