Effektivare planeringssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektivare planeringssystem"

Transkript

1 Effektivare planeringssystem - att införa datorstöd i ett byggföretag Niclas Andersson

2 - att införa datorstöd i ett byggföretag 1997 Niclas Andersson Institutionen för byggnadsekonomi Lunds Tekniska Högskola Box Lund ISRN LUTVDG/TVBP--97/1008--SE KFS i Lund AB, Lund 1997

3 Innehåll Förord...1 Sammanfattning Forskningsfrågan och dess avgränsningar Historiskt perspektiv Syfte och förväntat resultat Avgränsningar Forskarens referensram Problemägare och intressenter Resursbedömning Metod Metodsynsätt Datainsamlingsmetoder Genomförande Undersökningsformer Förstudie Fallstudiens genomförande Praktisk datainsamling Tidplan för genomförandet Referensram Litteraturstudier Begreppet projekt Projektets mål Syfte med projektplanering Planeringssystem - transformationssystem Planeringssystem, ÄR-läge Fallstudiens tre delar Systemanalys, ÄR-läge Indata Planeringsprocessen Utdata - Planer och rapporter Förståelse och motivation Kunskap och färdighet...68

4 5.8 Stödsystem Företagets kommentarer kring ÄR-läget Summerande kommentarer kring ÄR-läget Planeringssystem - BÖR-läge Inledning Förklaring och strategi till BÖR-läget Exempel på utdatans informationsposter Utdata och planeringsprocess Indatans innehåll och omfattning Formulering av BÖR-läge Planeringssystemet, komponenter -omgivning Förutsättningar för effektivare planeringssystem Företagsledning - Planeringssystem Förståelse och motivation Kunskap och färdighet Stödsystem Avslutande diskussion Sammanfattande kommentarer Validitet och reliabilitet Potentiella felkällor Resultatens generaliserbarhet Referenser Bilagor Bilaga 1 Projektplanering i ett företag Bilaga 2 Enkät 1 - Generalagenter och återförsäljare Bilaga 3 Sammanställning av enkätsvar, 1 Bilaga 4 Enkätens medverkande företag Bilaga 5 Enkät 2- Företagets projektledare Bilaga 6 Sammanställning av enkätsvar, 2 Bilaga 7 Fallstudiens bygg- och anläggningsprojekt Bilaga 8 Diagnostisk planeringsuppgift Bilaga 9 Program Evaluation and Review Technique Bilaga 10 Critical Path Method Bilaga 11 Kort beskrivning av planeringsfunktioner Bilaga 12 Upprättade planers informationsinnehåll

5 Förord Genomförandet av detta forskningsprojekt är ett exempel på forskning i nära samarbete mellan högskola och näringsliv. Institutionen för byggnadsekonomi har varit mitt basläger, varifrån jag genomfört upptäcksresor till olika delar av det svenska byggföretag som varit föremål för undersökningen. På institutionen har jag hämtat kraft och inspiration bland trevliga och kompetenta kolleger. Jan Söderberg har initierat projektet och varit min handledare. Fredrik Hansson har, med sin aldrig sinande hjälpsamhet, fungerat som diskussionspartner och givit mig stort stöd. Mats Person har sett till att min dator fungerat (ett omfattande arbete) och varit en kunnig referens i planeringsfrågor. Anna Skarman, alltid lika hjälpsam, har bidragit till att underlätta arbetets praktiska delar. Två av institutionens tidigare medarbetare förtjänar också att uppmärksammas i detta förord. Jan Borgbrant och Patrik Johansson har på olika sätt bidragit till forskningsprojektets, såväl som min personliga utveckling. Företaget, som varit föremål för forskningsprojektets fallstudie, önskar vara anonymt i rapporten. Deras omnämnande i detta förord antar samma anonyma hållning. Forskningsprojektet är finansierat av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) inom ramen för IT-bygg, insatsprogrammet Informationsteknologi i byggande och fastighetsförvaltning. I ett förord brukar familjen tillägnas ett alldeles särskilt tack. Detta trots att de sällan bidragit i själva forskningsarbetet eller varit föremål för undersökningen. I rapportarbetets forcerade slutskede påmindes jag dock tydligt om vilken central roll stödet från familjen har utgjort under hela arbetet. Lotta och Johanna förtjänar ett alldeles eget tack för support, kärlek och omtanke. Lund i november 1997 Niclas Andersson 1

6 2

7 Sammanfattning Planering är av central betydelse i projektledning inom byggoch anläggningsprojekt. Detta framgår tydligt i projektledningslitteratur där planering ägnas stort utrymme. Även i denna undersökning, en fallstudie av planeringen i ett svenskt byggföretag, visar att flera olika typer av planer framställs i varje projekt. Fallstudien avser att undersöka företagets rådande projektplanering, med fokus på användningen av IT-stöd, samt ge förslag på hur planeringen kan effektiviseras. Den aktuella planeringssituationen karaktäriseras av en oklar uppfattning om planeringens avsikter och betydelse för styrningen av projektet. Flera olika planer upprättas i inledningen av projekten, men dessa blir snabbt inaktuella p.g.a. bristfällig avstämning och revidering. Detta kan till viss dels förklaras utifrån en begränsad användning av planeringsprogram. Upprättade planer, och deras aktiviteter, saknar inbördes kopplingar vilket medför att planeringsprogrammen inte kan användas på ett effektivt sätt. Undersökningen visar att detta inte enkom är ett resultat av otillräcklig utbildning. Insikten om nyttan med planering, och hur planeringsprogram kan utgöra ett stöd, måste tydliggöras för att skapa motivation till förändringen av planeringsarbetet. Förslaget till ett effektivare planeringssystem tar utgångspunkt i syftet med planeringen och de möjligheter som datorstödd planering ger. Förslaget fokuserar på informationen i det beslutsunderlag planeringen genererar och vilka krav detta leder till för programhanteringen. Projekten, och dess planering, är en decentraliserad verksamhet inom företaget. Införandet av ett effektivare planeringssystem kan dock inte bäras av det enskilda projektet utan ska betraktas som en förändringsprocess på företagsnivå. Undersökningen beskriver avslutningsvis de förutsättningar som framstår som viktiga i detta förändringsarbete. Här betonas företagsledningens roll och samordningen med andra förändringsprocesser inom företaget. 3

8 4

9 1 Forskningsfrågan och dess avgränsningar I forskningsfrågan preciseras forskningsprojektets frågeställning, dess bakgrund och syfte. Här bildas även avgränsningar och forskningsinriktningen förtydligas. Forskningsfrågan beskrivs här utifrån sex aspekter. Forskarens referensram Resursbedömning Problemägare, Intressenter Forskningsfrågan Historiskt perspektiv Avgränsningar Syfte och förväntat resultat Figur 1.1: Forskningsfrågans sex aspekter 1.1 Historiskt perspektiv Expansionen i svenskt bostadsbyggande under 80-talet avtog hastigt under Bygginvesteringarna nästan halverades mellan åren 1990 och På grund av den vikande marknaden tvingades svenska entreprenadföretag genomgå stora förändringar. Byggverksamheten måste anpassas till en allt hårdare konkurrenssituation, med låga vinstmarginaler och korta byggtider. De svenska entreprenadföretagen presenterade olika förändringsstrategier som avsåg att leda till effektivare produktion, med lägre kostnadsnivåer och ökad konkurrenskraft. Skanskas förändringsarbete, 3T - Totalt tidstänkande, var ett exempel på ett sådant förändringsprogram. Detta 5

10 syftade till att effektivisera verksamheten genom att bl.a. förkorta tidsåtgången i produktionsprocessen. Förändringsprogrammet fokuserar på tids- och resursstyrning och lyfter fram effektivare planering som en viktig del. Tänk efter före, Gör rätt från början, Håll tider och Lär av erfarenheterna presenterades som väsentliga punkter i 3Tprogrammet och dessa är alla tydligt planeringsrelaterade. Andra byggföretag presenterade liknande program. Kopplingen mellan planering och byggproduktionens effektivitet avseende produktionskostnader, beskrivs tydligt i en undersökning av Josephson (1994). I denna undersökning visas att planeringsfel, orsakade av produktionsledningen, utgör närmare 2% av den totala produktionskostnaden. Detta ska sättas i relation till entreprenadföretagens marginaler, som under 80-talets högkonjunktur låg mellan 1-3% (Byggföretagens ekonomi 1988). Detta visar att planeringsinsatsen i hög grad kan påverka det ekonomiska utfallet. Mot bakgrund av att byggproduktionen huvudsakligen utförs i projektform framstår projektledning som en central ledningsfråga i all byggproduktion. Kristoffersson (1995) visar projektledningens starka koppling till planering och samordning på byggarbetsplatsen, och han refererar även till projektet Korta byggtider, (Mikaelsson 1992). I detta projekt framställs ändamålsenliga system för informationsteknologi, som en kritisk faktor för fel och misstag i byggproduktionen. Det finns idag ett stort utbud av IT-stöd speciellt utvecklade för att stödja och underlätta planeringsprocessen. Implementationen av datorstödd planering bland svenska byggentreprenörer har dock ännu inte nått ett brett genomslag. Borgbrant och Hansson (1995) visar i en undersökning genomförd inom Skanska Syd AB, att ca 35% av tjänstemännen i företaget använder dator i sitt projektarbete. Av dessa är det knappt 20% som, enligt undersökningen, i hög grad använder datorstödd planering. I samma undersökning uttrycker en mycket stor majoritet av tjänstemännen att de skulle använda datorer mera i sitt arbete om de hade mer utbildning i datoranvändning. Även Kristoffersson (1995) bekräftar tjänstemännens generella intresse för informationsteknologi men varnar för övertro på teknikens möjligheter. Systemen riskerar att i praktiken 6

11 uppfattas som komplexa och tungarbetade trots att avsikten är att underlätta arbetet. Planeringens centrala betydelse för en effektiv byggproduktion och den ännu låga användningsgraden av datorstödd planering bildar utgångspunkt för detta forskningsprojekt. Det framstår som intressant för byggföretag att närmare kartlägga hur datorstödd planering används idag och undersöka möjligheterna att utveckla användningen för en effektivare planeringsprocess. Detta utgör en del i företagens genomgripande förändringsarbete. 1.2 Syfte och förväntat resultat Avsikten med detta forskningsprojekt är att beskriva ett byggföretags rådande planeringssystem och, med detta som utgångspunkt, beskriva ett effektivare planeringssystem, utifrån de möjligheter som ges med datorstödd planering. Ett andra syfte är att beskriva viktiga förutsättningar inom företaget för att uppnå de specificerade målen. Resultatet förväntas utgöra underlag för företaget vid strategiska beslut kring införandet av datorstödd planering, samt för val av planeringsverktyg. I byggbranschens övergripande perspektiv förväntas resultatet från detta projekt bidra till en successivt ökande datoranvändning i byggprocessen. Datoriseringen öppnar möjligheter för integrering av olika delsystem som tillsammans verkar för en effektivare informationshantering och förbättrad kommunikation i hela processen. Det enskilda byggföretagets mål i denna utveckling är att skapa ökad konkurrenskraft genom lägre produktionskostnader. Det undersökta fallstudieföretaget delar aktivt i forskningsprojektet. Genom detta engagemang, med kontinuerlig återföring av resultat till företaget, kommer företagets verksamhet att förändras under forskningsprojektets gång. Detta kommer att öka företagets beredskap och mottaglighet då forskningsprojektets slutresultat presenteras. För institutionens del förväntas resultatet öka insikten och förståelsen för den praktiska byggprocessen, med fokus kring projektstyrning. Ut vetenskaplig synvinkel kompletterar forskningsprojektet tidigare forskning kring byggbranschrelaterade IT-frågor. Institutionen förväntas genom 7

12 forskningsresultaten kunna stärka och aktualisera sitt utbildningsprogram i grundutbildningen av blivande civilingenjörer inom Väg- och Vattenbyggnad. Det nära samarbetet med fallstudieföretaget kommer att öppna möjligheter för framtida utbyte i form av förnyade forskningsinsatser, examensarbeten, gästföreläsningar, studiebesök och andra utbildningsinsatser. Erfarenheterna från samarbetet kan vara värdefulla inför kommande anslagsansökningar där samverkan och närhet till branschen premieras. För forskarens personliga del förväntas forskningen resultera i en fördjupad insikt om de problem och möjligheter som är förknippade med införandet av IT-stöd i ett byggföretag. Den praktiska orienteringen av forskningsinsatsen ger ökad insikt om organisationen, medarbetarna och atmosfären i ett byggföretag. Även personliga kontakter inom företaget och andra delar av branschen förväntas, för personlig del, bli en givande aspekt av forskningsprojektet. 1.3 Avgränsningar Avgränsningarna ringar in kärnan i forskningsfrågan och bidrar till att i ett större perspektivet tydliggöra omfattningen av studien. Avgränsningarna beskrivs empiriskt samt ur byggprocessens perspektiv Empiriska avgränsningar Forskningsprojektet genomförs i form av en fallstudie inom ett svenskt byggföretag, vilket innebär att all empiri hämtas från denna verksamhet och dess medarbetare. Alla företagets avdelningar omfattas av undersökningen. Ett par projektledare från varje avdelning, och deras projekt, väljs ut som studieobjekt. Begreppet projektledare används i denna rapport som samlingsnamn för den eller de personer i ett byggprojekt som ansvarar för och utför planeringen. I företagets bygg- och anläggningsprojekt finns vanligtvis två hierarkiskt jämställda tjänstemän med olika ansvarsområden. Ansvaret delas upp i produktions- och administrationsområden. Vem av de båda tjänstemännen som har huvudansvaret för projektets planering, eller om det delas lika mellan de båda, varierar från projekt till projekt. De 8

13 båda tjänstemännen benämns fortsättningsvis gemensamt med begreppet projektledare. Företagets data-ansvariga inom respektive avdelning ansvarar för urvalet av projektledare inom följande givna ramar. Utvalda projektledare ska: arbeta i något projekt med produktionsstart inom tidsramen för undersökningen ha ett personligt intresse av att aktivt medverka i undersökningen inneha erforderlig datorkapacitet (avseende hårdvara) Undersökningen tar utgångspunkt i entreprenörens ansvar för planering och samordning av byggproduktionen. Andra organisationer, såsom underentreprenörer, installatörer, beställare och deras planeringsarbete, omfattas inte av studien. Undersökningen av planeringsprogram avgränsas till fyra olika programvaror. Programvarorna utgörs av Bygg- Planering (MS Project), PowerProject, SureTrak och en planeringsapplikation framtagen i Artemis PM. En djupare undersökning av planeringsprogrammen avgränsas till att omfatta PowerProject och SureTrak. Programmen är valda utifrån en, i undersökningen genomförd, kartläggning av planeringsprogram på den svenska marknaden. Urvalet gjordes tillsammans med företaget. En subjektiv indelning gjordes utifrån en bedömning av kapacitet, prisnivå, leverantör samt efter företagets tidigare kännedom och erfarenhet om programmen. De utvalda programvarorna uppfattades som intressanta, och tillhörde en kategori av program som företaget kan för av vilka planeringsprogram som kapacitets och prismässigt var intressanta för företaget. Undersökningen fokuserar på planering av byggproduktion och lämnar därmed byggprocessens tidigare faser, program- och projekteringsskedet, utanför undersökningens ramar. Inga avgränsningar görs vad gäller upphandlingsform eller typ av projekt. 9

14 1.4 Forskarens referensram Forskarens kompetensinriktning och erfarenhet påverkar utformningen av forskningsfrågan och beskrivs därför kort för att redogöra forskarens bakgrund och intresseområden. Intresset för IT-användning i byggbranschen uppkom under utbildningen till civilingenjör inom Väg och Vatten, vid Lunds Tekniska Högskola. Detta intresse kom att leda till ett enskilt arbete som genomfördes under en termins studier vid Instituttet For Anlaeggsteknik, Danmarks Tekniska Högskola. Arbetet resulterade, kring årsskiftet , i en rapport med titeln Datorstöd inom Byggbranschen. Rapporten beskrev på ett övergripande sätt informationsteknologins aktuella tillämpningar och utvecklingstendenser inom byggbranschen. Under detta arbete kom kontakt att etableras med forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan som, i samarbete med Handelshögskolan och SICS, genomförde ett projekt med titeln Datorstöd för planering och styrning på arbetsplatsen. Detta projekt ingick som ett av flera projekt i ett forskningsprogram finansierat av Nutek och Arbetsmiljöfonden under perioden Rapporten Datorstöd inom Byggbranschen och introduktionen till datorstödd planering inspirerade till ett examensarbete med fördjupade studier inom detta område. Examensarbetet omfattade en utvärdering av två planeringsprogram, med avseende på inlärning och praktisk användbarhet, för planering av bygg- och anläggningsprojekt. Erfarenheterna från detta arbete var att programvarorna hade en stor kapacitet som endast i begränsad omfattning användes i praktiken. Iakttagelserna bidrog till formuleringen av detta forskningsprojekt, som ligger inom institutionens ram för IT-forskning. Den personliga bakgrunden är naturvetenskapligt och teoretiskt orienterad. Den teoretiska och IT-orienterade kompetensen är, vid forskningens initialskede, mer djupgående än insikten om praktiska förhållanden vad gäller projektstyrning och planering av bygg- och anläggningsprojekt. 10

15 1.5 Problemägare och intressenter Forskningsfrågans problemägare utgörs av de grupper, organisationer eller funktioner som påverkas av forskningsstudien, men även utövar inflytande på beskrivningen av forskningsfrågan. I detta forskningsprojekt finns två tydliga problemägare, fallstudieföretaget och institutionen för byggnadsekonomi vid LTH. Företaget utgörs av en svensk byggentreprenör med kapacitet att genomföra kontrakt av alla storlekar och typer, bygg- så väl som anläggningsprojekt. Företaget är ett dotterbolag inom en större bygg- och fastighetskoncern med global verksamhet. Institutionen för byggnadsekonomi tillhör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. De ämnesområden som institutionen huvudsakligen är verksam inom är: management, ledarskap organisation och ledningsfrågor upphandlingsformer stöd och hinder vid förändringsprocesser IT-verktyget som hjälpmedel i produktionsprocessen materialhantering, logistik projektledning med fokus på produktionsplanering projekteringsledning Institutionens forskning fokuserar på de delprocesser som förekommer inom byggprocessens olika faser, projektering, planering, produktion och förvaltning. Forskningsområdena är förhållandevis unga, ur ett vetenskapshistoriskt perspektiv, och saknar därför längre forskningstradition att relatera metoder och resultat till. För förståelsen av byggprocessens hela dynamik finner institutionens forskning metodiskt stöd i andra forskningsdiscipliner, så som sociologi, beteendevetenskap och psykologi. Den forskning institutionen bedriver kan delas in i tre huvudtyper: beskrivande utvärderande, som underlag för beslut förändringsstrategier 11

16 Institutionens verksamhet omfattar både utbildning och forskning, med bygg- så väl som anläggningsinriktning. Båda parter, företaget och institutionen, har medverkat under forskningsprojektets alla faser. Företaget har genom sitt engagemang bidragit till att ge forskningen en ändamålsenlig inriktning och verkat för resultatens praktiska tillämpning. Institutionen har haft ett tydligare inflytande vad gäller forskningsmetodiska frågor, samt den vetenskapliga rapporteringen och resultatspridningen. Forskningens intressenter utgörs av de grupper, organisationer eller funktioner som påverkas av forskningsstudiens resultat, men inte haft inflytande över dess uppläggning eller genomförande. I detta fall utgörs intressenterna huvudsakligen av andra svenska byggföretag med intresse för datorstödd planering. Även andra branscher med projektrelaterad verksamhet, kan finna intresse för forskningsprojektet ur bench-marking hänseende. 1.6 Resursbedömning I utformningen av forskningsfrågan görs en översiktlig bedömning av erforderliga resurser för forskningens genomförande. De ekonomiska ramarna anges i forskningsanslaget från SBUF (Svenska Byggnadsindustrins Utvecklingsfond) som, tillsammans med företaget, finansierat forskningsprojektet. Kostnadsramen omfattar löner för institutionens forskare och handledare inom institutionen. Den arbetsinsats företaget bidrar med i forskningsarbetet, ca 50% av den sk företagsforskarens arbetstid, räknas också in i projektets budget, tillsammans med dennes handledare inom företaget. Andra utgiftsposter utgörs huvudsakligen av resekostnader och datorutrustning. Bland mindre kostnadsposter kan nämnas lokalhyror, för möten och seminarier, samt utgifter för programvaruutbildning. Programvaror lånas kostnadsfritt direkt av respektive generalagent. Ingen övrig materiell utrustning bedöms vara nödvändig för forskningsprojektets genomförande. Ingen ekonomisk ersättning utgår till personer, huvudsakligen inom företaget, som engageras för intervjuer eller på annat sätt bidrar till undersökningen. 12

17 2 Metod 2.1 Metodsynsätt Betraktandet av projektplaneringens ingående komponenter och relation till andra styrprocesser inom företaget kan metodteoretiskt göras utifrån olika synsätt. Valet av metodsynsätt påverkar forskningens förklaringsmodell genom olika sätt att betrakta den verklighet som undersöks. Arbnor och Bjerke (1977) beskriver tre metodsynsätt och deras antaganden om verkligheten. Dessa redovisas i följande korta sammanställning: Analytiskt synsätt Helheten är lika med summan av delarna Kunskapen är individoberoende Kunskapen förklaras utifrån verifierade omdömen Systemsynsätt Helheten avviker från summan av delarna Kunskapen är systemberoende Delarna förklaras utifrån helhetens egenskaper Aktörssynsätt Helheter existerar endast som strukturer av innebörder, vilka socialt konstrueras Kunskapen är individberoende Helheter förklaras utifrån aktörerna Tabell 2.1: Kort sammanställning av de tre metodsynsätten Holme och Solvang (1986) förklarar kortfattat de olika synsättens innebörd. Det analytiska synsättet har gamla vetenskapstraditioner och ligger naturvetenskapen och det positivistiska förhållningssättet nära. Här betonas kravet på enkelhet och precision i undersökningarna, där varje del kan ges ett kvantitativt mätvärde. Iakttagelser kan analyseras statistiskt och bilda underlag för generaliseringar. Plane- 13

18 ringens nätverksteorier är ett i detta sammanhang aktuellt exempel från det analytiska synsättet. Här är utgångspunkten att summan av delarna (aktiviteter) tillsammans bildar helheten (projektet). Med systemsynsättet betonas de studerade enheternas inbördes samspel, vilka agerar inom systemets ramar. Verkligheten uppfattas inte som summan av dess ingående delar, till skillnad från det analytiska synsättet. Både positiva och negativa synergieffekter, i relationen mellan systemets delar, påverkar helheten. Utgångspunkten i aktörsprincipen ligger i att studera den enskilda aktören. Forskare och aktörer påverkar varandra ömsesidigt under forskningsprocessen och bidrar gemensamt till kunskapsuppbyggnaden. Även i aktörsprincipen betonas vikten av att studera samspelet mellan aktörer, men till skillnad från systemsynsättet förklaras helheten utifrån delarnas egenskaper. Holme I M, Solvang B K (1986) avslutar med att konstatera att i den praktiska forskningsprocessen renodlas inte någon metodprincip. Istället kombineras olika synsätt för att i bästa möjliga mån förklara den företeelse som undersöks. Systemsynsättet har utgjort den tongivande metodprincipen i detta forskningsprojekt. Men även analytiska inslag kan skönjas i delar i arbetet. Enkätundersökningen är ett exempel på en analytiskt inriktad del. I följande diskussion beskrivs forskningsprojektet ur systemsynsättets perspektiv närmare. Arbnor och Bjerke definierar begreppet system enligt följande: - Ett system är en mängd komponenter och relationer mellan dessa. Systembegreppet kan beskrivas på olika nivåer, där delsystem utgör enheter i ett övergripande system, som i sin tur är en del i ett större system. Denna undersökning kan illustreras utifrån nedanstående figur. 14

19 Forskningsfråga Metodsynsätt Byggprocess Planeringsprocess Förändringsprocess Figur 2.1: Forskningsfrågans avgränsning och metodperspektiv Bilden beskriver hur forskningsfrågan genom ett, i denna undersökning, systemorienterat perspektiv betraktar tre processer; bygg, planering och förändringsprocesserna. Byggprocessen betraktas som ett övergripande system vilket avgränsas till att endast omfatta produktionsfasen. Planeringsprocessen, vilket utgör undersökningens huvudsakliga fokus, betraktas på en lägre nivå som ett system bestående av en mängd komponenter med inbördes relationer. Den förändring som forskningen avser att generera beskrivs också ur ett systemsynsätt uppdelat i tre etapper; ÄR-läge, BÖRläge och Förutsättningar Systemsynsättet Valet av systemsynsätt innebär att undersökningen förklarar planeringsprocessens olika delar och dess relationer utifrån ett helhetsperspektiv. Förståelsen för en komponent uppstår, enligt systemsynsättet, först då komponenten sätts in i ett större sammanhang. Analysen inriktas därför mot att förklara och förstå olika planeringsmoment i förhållande till varandra och till den övergripande planeringsprocessen. Företag, eller delar därav, betraktas ofta som öppna system, dvs undersökningen betraktar systemets relationer till sin omgivande miljö. I detta fall betraktas planeringssystemet som ett öppet system i relation till andra system inom företaget. 15

20 Fallstudier är ett vanligt sätt att samla information enligt systemsynsättet. En fallstudie avgränsar undersökningen till att endast omfatta ett eller ett fåtal fall, som däremot studeras mer ingående. Fallstudien avgränsas i denna undersökning till att omfatta företaget och dess projektplanering. En viss bredd uppnås dock genom att välja ut bygg- och anläggningsprojekt från varje avdelning inom företaget. Fallstudie som metodval upplevdes som naturlig i denna undersökning med bakgrund av uppdragets art. Företagets tydliga engagemang i det praktiska forskningsarbetet skulle av konkurrensskäl försvåra närmare insyn i andra företags verksamhet Byggprocessen Byggprocessen som system beskrivs inte närmare här utan används bara för att markera forskningsinsatsens tillhörighet i ett samhällsperspektiv. Forskningsinriktningen konkretiseras och avgränsas ytterligare, vilket tidigare nämnts, genom att fokusera på byggprocessens produktionsfas Planeringsprocessen Genom att betrakta planeringsprocessen ur systemsynsättet är det möjligt att bilda en referensram kring planeringen, inom vilken externa såväl som interna komponenter och dess relationer, kan beskrivas. Projektplanering beskrivs som ett system, som i relation med flera andra system, utgör beståndsdelar i företaget. Planeringssystemet kan i sin tur delas upp och beskrivas i underliggande delsystem. Enskilda identifierade problem kan klassificeras och beskrivas i en övergripande problemgrupp. Det enskilda problemet kan då förklaras utifrån en gemensam lösningsmodell för hela problemgruppen. Med systemsynsättet flyttas alltså problemlösningen från respektive problem till den övergripande problemgruppen Förändringsprocessen Då målet för en undersökning, med utgångspunkt i systemsynsättet, fastställs redan under beskrivningen av forskningsfrågan, sägs studien vara målorienterad, vilket är fallet i detta forskningsprojekt. Arbetsgången mot att uppnå det fastställda målet beskriver Arbnor och Bjerke (1977) i fyra steg: 16

21 Systemanalys Systemkonstruktion Problem Tillämpning av det nya förslaget konstruktion Teori Empiri Figur 2.2: Systemsynsättets arbetsgång Problemet återfinns i det rådande planeringssystemet vilket bildar utgångspunkt för hela forskningsansatsen. Problemet och dess bakgrund redovisas i beskrivningen av forskningsfrågan. Systemanalysen innebär en avbildning av det system som betraktas utan att systemet förändras. Systemanalysen genomförs med traditionella tekniker för datainsamling. I denna undersökning har den huvudsakliga datainsamlingsmetoden utgjorts av intervjuer. Efter att problemet kartlagts skapas ett nytt systemförslag, vilket i detta fall gjorts i samarbete med företaget och de engagerade projektledarna. Detta steg kallas systemkonstruktion och är en teoretiskt produkt som avser att beskriva ett framtida verkligt system. Det fjärde steget, att införa det nya systemet i företaget, är lämnat åt företaget att på egen hand hantera, och omfattas alltså inte av denna rapport. Denna modell av systemorientering, när utredaren inte själv delar i tillämpning av det nya systemet, benämns i systemlitteraturen som en expertvariant av systemsynsättet. Denna undersökning är inte en renodlad expertvariant eftersom företaget aktivt deltagit i forskningsarbetet och alltså sedan fortsätter med tillämpningen av resultaten. Arbetsgången i detta forskningsprojekt beskrivs i andra termer än de ovan beskrivna. Kartläggningen av det befintliga planeringssystemet, dvs systemanalysen, kallas ÄR-läge. Är-läget ligger till grund för systemkonstruktionen, alltså det nya systemförslaget vilket i rapporten benämns 17

22 BÖR-läge. Istället för tillämpningen av BÖR-läget kompletteras rapporten med en beskrivning av erforderliga förutsättningar för att implementera det nya systemet. Dessa steg utgör tre tydliga delar i forskningsarbetet. Genom företagets aktiva del i undersökningen, tillsammans med en kontinuerlig återföring av resultat, kommer förändringsprocessen att bli en del i forskningsprocessen. Förändringsprocessen kan ur systemperspektivet presenteras enligt följande figur. ÄR-läge BÖR-läge Förutsättningar Figur 2.3: Förändringsprocessens tre delar 2.2 Datainsamlingsmetoder Forskningsarbetet sträcker över både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder. De båda metodinriktningarna har för- och nackdelar och kompletterar på så sätt varandra. Forskningsprojektets fallstudie föregick av en förstudie. Denna förstudie kan sägas anta en mer kvantitativ inriktning, medan fallstudiens inriktning är kvalitativt orienterad. Den tongivande datainsamlingsmetoden har utgjorts av intervjuer. I förstudien har tre datainsamlingsmetoder använts. Litteraturstudier Intervjuer Enkätundersökningar Fallstudiens datainsamlingsmetoder utgjordes av: Text- och bildanalys Intervjuer Vid förstudiens inledande litteraturstudier, då forskningsfrågan ännu inte var tydligt preciserad, inriktades litteraturundersökningen mot att skapa en allmän orientering 18

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10

Naturvetenskapliga fakulteten. Dnr G 217 4135/10 Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 217 4135/10 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor s programme in Leadership and in Handicraft

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Grupp 4 Johan Ekbäck, johek922@student.liu.se Camilla Nyberg, camny794@student.liu.se Gustav Svensson, gussv055@student.liu.se Mikael Söderberg, mikso869@student.liu.se Michael Thörning,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Examensarbete Teknisk logistik

Examensarbete Teknisk logistik Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk logistik PM Examensarbete Teknisk logistik PM-Exjobb/080205 2 Examensarbete inom ämnet Teknisk logistik, LTH Denna PM är en kortfattad sammanställning

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1

Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken. 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Framgångsfaktorer Program Management inom FöreningsSparbanken 23 mars 2004 Program Management v1.0 1 Styrning av Program och Projekt Vision Initiering Definiera omfattning Formulera slutmål Precisera arbetssätt

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling)

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 2015-07-31 Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 1. Bakgrund och syfte Halmstad Kompetens har sedan hösten 2014 inlett ett utvecklingsarbete och bland annat följt

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Förberedelse PM för examensarbete i Industriell ekonomi och Maskinteknik

Förberedelse PM för examensarbete i Industriell ekonomi och Maskinteknik Förberedelse PM för examensarbete i Industriell ekonomi och Maskinteknik Introduktion Examensarbetet är ingenjörsutbildningarnas avslutande kurs (härefter kallad exjobbs-kursen) där du skall tillämpa kunskaper

Läs mer

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler.

Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler. Presentationen Projektledning i tidiga skeden Hur startar t ett projekt, finns det en formaliserad process? Göran Lindahl Stefan Ziegler Göran Lindahl Presentation Docent, Arkitekt, Construction Management,

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Kallelse till anställning som professor

Kallelse till anställning som professor UFV 2013/344 Kallelse till anställning som professor Rutin för beredning och beslut Fastställd av rektor 2013-03-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Grundläggande förutsättningar för ett kallelseförfarande

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer