Effektivare planeringssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektivare planeringssystem"

Transkript

1 Effektivare planeringssystem - att införa datorstöd i ett byggföretag Niclas Andersson

2 - att införa datorstöd i ett byggföretag 1997 Niclas Andersson Institutionen för byggnadsekonomi Lunds Tekniska Högskola Box Lund ISRN LUTVDG/TVBP--97/1008--SE KFS i Lund AB, Lund 1997

3 Innehåll Förord...1 Sammanfattning Forskningsfrågan och dess avgränsningar Historiskt perspektiv Syfte och förväntat resultat Avgränsningar Forskarens referensram Problemägare och intressenter Resursbedömning Metod Metodsynsätt Datainsamlingsmetoder Genomförande Undersökningsformer Förstudie Fallstudiens genomförande Praktisk datainsamling Tidplan för genomförandet Referensram Litteraturstudier Begreppet projekt Projektets mål Syfte med projektplanering Planeringssystem - transformationssystem Planeringssystem, ÄR-läge Fallstudiens tre delar Systemanalys, ÄR-läge Indata Planeringsprocessen Utdata - Planer och rapporter Förståelse och motivation Kunskap och färdighet...68

4 5.8 Stödsystem Företagets kommentarer kring ÄR-läget Summerande kommentarer kring ÄR-läget Planeringssystem - BÖR-läge Inledning Förklaring och strategi till BÖR-läget Exempel på utdatans informationsposter Utdata och planeringsprocess Indatans innehåll och omfattning Formulering av BÖR-läge Planeringssystemet, komponenter -omgivning Förutsättningar för effektivare planeringssystem Företagsledning - Planeringssystem Förståelse och motivation Kunskap och färdighet Stödsystem Avslutande diskussion Sammanfattande kommentarer Validitet och reliabilitet Potentiella felkällor Resultatens generaliserbarhet Referenser Bilagor Bilaga 1 Projektplanering i ett företag Bilaga 2 Enkät 1 - Generalagenter och återförsäljare Bilaga 3 Sammanställning av enkätsvar, 1 Bilaga 4 Enkätens medverkande företag Bilaga 5 Enkät 2- Företagets projektledare Bilaga 6 Sammanställning av enkätsvar, 2 Bilaga 7 Fallstudiens bygg- och anläggningsprojekt Bilaga 8 Diagnostisk planeringsuppgift Bilaga 9 Program Evaluation and Review Technique Bilaga 10 Critical Path Method Bilaga 11 Kort beskrivning av planeringsfunktioner Bilaga 12 Upprättade planers informationsinnehåll

5 Förord Genomförandet av detta forskningsprojekt är ett exempel på forskning i nära samarbete mellan högskola och näringsliv. Institutionen för byggnadsekonomi har varit mitt basläger, varifrån jag genomfört upptäcksresor till olika delar av det svenska byggföretag som varit föremål för undersökningen. På institutionen har jag hämtat kraft och inspiration bland trevliga och kompetenta kolleger. Jan Söderberg har initierat projektet och varit min handledare. Fredrik Hansson har, med sin aldrig sinande hjälpsamhet, fungerat som diskussionspartner och givit mig stort stöd. Mats Person har sett till att min dator fungerat (ett omfattande arbete) och varit en kunnig referens i planeringsfrågor. Anna Skarman, alltid lika hjälpsam, har bidragit till att underlätta arbetets praktiska delar. Två av institutionens tidigare medarbetare förtjänar också att uppmärksammas i detta förord. Jan Borgbrant och Patrik Johansson har på olika sätt bidragit till forskningsprojektets, såväl som min personliga utveckling. Företaget, som varit föremål för forskningsprojektets fallstudie, önskar vara anonymt i rapporten. Deras omnämnande i detta förord antar samma anonyma hållning. Forskningsprojektet är finansierat av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) inom ramen för IT-bygg, insatsprogrammet Informationsteknologi i byggande och fastighetsförvaltning. I ett förord brukar familjen tillägnas ett alldeles särskilt tack. Detta trots att de sällan bidragit i själva forskningsarbetet eller varit föremål för undersökningen. I rapportarbetets forcerade slutskede påmindes jag dock tydligt om vilken central roll stödet från familjen har utgjort under hela arbetet. Lotta och Johanna förtjänar ett alldeles eget tack för support, kärlek och omtanke. Lund i november 1997 Niclas Andersson 1

6 2

7 Sammanfattning Planering är av central betydelse i projektledning inom byggoch anläggningsprojekt. Detta framgår tydligt i projektledningslitteratur där planering ägnas stort utrymme. Även i denna undersökning, en fallstudie av planeringen i ett svenskt byggföretag, visar att flera olika typer av planer framställs i varje projekt. Fallstudien avser att undersöka företagets rådande projektplanering, med fokus på användningen av IT-stöd, samt ge förslag på hur planeringen kan effektiviseras. Den aktuella planeringssituationen karaktäriseras av en oklar uppfattning om planeringens avsikter och betydelse för styrningen av projektet. Flera olika planer upprättas i inledningen av projekten, men dessa blir snabbt inaktuella p.g.a. bristfällig avstämning och revidering. Detta kan till viss dels förklaras utifrån en begränsad användning av planeringsprogram. Upprättade planer, och deras aktiviteter, saknar inbördes kopplingar vilket medför att planeringsprogrammen inte kan användas på ett effektivt sätt. Undersökningen visar att detta inte enkom är ett resultat av otillräcklig utbildning. Insikten om nyttan med planering, och hur planeringsprogram kan utgöra ett stöd, måste tydliggöras för att skapa motivation till förändringen av planeringsarbetet. Förslaget till ett effektivare planeringssystem tar utgångspunkt i syftet med planeringen och de möjligheter som datorstödd planering ger. Förslaget fokuserar på informationen i det beslutsunderlag planeringen genererar och vilka krav detta leder till för programhanteringen. Projekten, och dess planering, är en decentraliserad verksamhet inom företaget. Införandet av ett effektivare planeringssystem kan dock inte bäras av det enskilda projektet utan ska betraktas som en förändringsprocess på företagsnivå. Undersökningen beskriver avslutningsvis de förutsättningar som framstår som viktiga i detta förändringsarbete. Här betonas företagsledningens roll och samordningen med andra förändringsprocesser inom företaget. 3

8 4

9 1 Forskningsfrågan och dess avgränsningar I forskningsfrågan preciseras forskningsprojektets frågeställning, dess bakgrund och syfte. Här bildas även avgränsningar och forskningsinriktningen förtydligas. Forskningsfrågan beskrivs här utifrån sex aspekter. Forskarens referensram Resursbedömning Problemägare, Intressenter Forskningsfrågan Historiskt perspektiv Avgränsningar Syfte och förväntat resultat Figur 1.1: Forskningsfrågans sex aspekter 1.1 Historiskt perspektiv Expansionen i svenskt bostadsbyggande under 80-talet avtog hastigt under Bygginvesteringarna nästan halverades mellan åren 1990 och På grund av den vikande marknaden tvingades svenska entreprenadföretag genomgå stora förändringar. Byggverksamheten måste anpassas till en allt hårdare konkurrenssituation, med låga vinstmarginaler och korta byggtider. De svenska entreprenadföretagen presenterade olika förändringsstrategier som avsåg att leda till effektivare produktion, med lägre kostnadsnivåer och ökad konkurrenskraft. Skanskas förändringsarbete, 3T - Totalt tidstänkande, var ett exempel på ett sådant förändringsprogram. Detta 5

10 syftade till att effektivisera verksamheten genom att bl.a. förkorta tidsåtgången i produktionsprocessen. Förändringsprogrammet fokuserar på tids- och resursstyrning och lyfter fram effektivare planering som en viktig del. Tänk efter före, Gör rätt från början, Håll tider och Lär av erfarenheterna presenterades som väsentliga punkter i 3Tprogrammet och dessa är alla tydligt planeringsrelaterade. Andra byggföretag presenterade liknande program. Kopplingen mellan planering och byggproduktionens effektivitet avseende produktionskostnader, beskrivs tydligt i en undersökning av Josephson (1994). I denna undersökning visas att planeringsfel, orsakade av produktionsledningen, utgör närmare 2% av den totala produktionskostnaden. Detta ska sättas i relation till entreprenadföretagens marginaler, som under 80-talets högkonjunktur låg mellan 1-3% (Byggföretagens ekonomi 1988). Detta visar att planeringsinsatsen i hög grad kan påverka det ekonomiska utfallet. Mot bakgrund av att byggproduktionen huvudsakligen utförs i projektform framstår projektledning som en central ledningsfråga i all byggproduktion. Kristoffersson (1995) visar projektledningens starka koppling till planering och samordning på byggarbetsplatsen, och han refererar även till projektet Korta byggtider, (Mikaelsson 1992). I detta projekt framställs ändamålsenliga system för informationsteknologi, som en kritisk faktor för fel och misstag i byggproduktionen. Det finns idag ett stort utbud av IT-stöd speciellt utvecklade för att stödja och underlätta planeringsprocessen. Implementationen av datorstödd planering bland svenska byggentreprenörer har dock ännu inte nått ett brett genomslag. Borgbrant och Hansson (1995) visar i en undersökning genomförd inom Skanska Syd AB, att ca 35% av tjänstemännen i företaget använder dator i sitt projektarbete. Av dessa är det knappt 20% som, enligt undersökningen, i hög grad använder datorstödd planering. I samma undersökning uttrycker en mycket stor majoritet av tjänstemännen att de skulle använda datorer mera i sitt arbete om de hade mer utbildning i datoranvändning. Även Kristoffersson (1995) bekräftar tjänstemännens generella intresse för informationsteknologi men varnar för övertro på teknikens möjligheter. Systemen riskerar att i praktiken 6

11 uppfattas som komplexa och tungarbetade trots att avsikten är att underlätta arbetet. Planeringens centrala betydelse för en effektiv byggproduktion och den ännu låga användningsgraden av datorstödd planering bildar utgångspunkt för detta forskningsprojekt. Det framstår som intressant för byggföretag att närmare kartlägga hur datorstödd planering används idag och undersöka möjligheterna att utveckla användningen för en effektivare planeringsprocess. Detta utgör en del i företagens genomgripande förändringsarbete. 1.2 Syfte och förväntat resultat Avsikten med detta forskningsprojekt är att beskriva ett byggföretags rådande planeringssystem och, med detta som utgångspunkt, beskriva ett effektivare planeringssystem, utifrån de möjligheter som ges med datorstödd planering. Ett andra syfte är att beskriva viktiga förutsättningar inom företaget för att uppnå de specificerade målen. Resultatet förväntas utgöra underlag för företaget vid strategiska beslut kring införandet av datorstödd planering, samt för val av planeringsverktyg. I byggbranschens övergripande perspektiv förväntas resultatet från detta projekt bidra till en successivt ökande datoranvändning i byggprocessen. Datoriseringen öppnar möjligheter för integrering av olika delsystem som tillsammans verkar för en effektivare informationshantering och förbättrad kommunikation i hela processen. Det enskilda byggföretagets mål i denna utveckling är att skapa ökad konkurrenskraft genom lägre produktionskostnader. Det undersökta fallstudieföretaget delar aktivt i forskningsprojektet. Genom detta engagemang, med kontinuerlig återföring av resultat till företaget, kommer företagets verksamhet att förändras under forskningsprojektets gång. Detta kommer att öka företagets beredskap och mottaglighet då forskningsprojektets slutresultat presenteras. För institutionens del förväntas resultatet öka insikten och förståelsen för den praktiska byggprocessen, med fokus kring projektstyrning. Ut vetenskaplig synvinkel kompletterar forskningsprojektet tidigare forskning kring byggbranschrelaterade IT-frågor. Institutionen förväntas genom 7

12 forskningsresultaten kunna stärka och aktualisera sitt utbildningsprogram i grundutbildningen av blivande civilingenjörer inom Väg- och Vattenbyggnad. Det nära samarbetet med fallstudieföretaget kommer att öppna möjligheter för framtida utbyte i form av förnyade forskningsinsatser, examensarbeten, gästföreläsningar, studiebesök och andra utbildningsinsatser. Erfarenheterna från samarbetet kan vara värdefulla inför kommande anslagsansökningar där samverkan och närhet till branschen premieras. För forskarens personliga del förväntas forskningen resultera i en fördjupad insikt om de problem och möjligheter som är förknippade med införandet av IT-stöd i ett byggföretag. Den praktiska orienteringen av forskningsinsatsen ger ökad insikt om organisationen, medarbetarna och atmosfären i ett byggföretag. Även personliga kontakter inom företaget och andra delar av branschen förväntas, för personlig del, bli en givande aspekt av forskningsprojektet. 1.3 Avgränsningar Avgränsningarna ringar in kärnan i forskningsfrågan och bidrar till att i ett större perspektivet tydliggöra omfattningen av studien. Avgränsningarna beskrivs empiriskt samt ur byggprocessens perspektiv Empiriska avgränsningar Forskningsprojektet genomförs i form av en fallstudie inom ett svenskt byggföretag, vilket innebär att all empiri hämtas från denna verksamhet och dess medarbetare. Alla företagets avdelningar omfattas av undersökningen. Ett par projektledare från varje avdelning, och deras projekt, väljs ut som studieobjekt. Begreppet projektledare används i denna rapport som samlingsnamn för den eller de personer i ett byggprojekt som ansvarar för och utför planeringen. I företagets bygg- och anläggningsprojekt finns vanligtvis två hierarkiskt jämställda tjänstemän med olika ansvarsområden. Ansvaret delas upp i produktions- och administrationsområden. Vem av de båda tjänstemännen som har huvudansvaret för projektets planering, eller om det delas lika mellan de båda, varierar från projekt till projekt. De 8

13 båda tjänstemännen benämns fortsättningsvis gemensamt med begreppet projektledare. Företagets data-ansvariga inom respektive avdelning ansvarar för urvalet av projektledare inom följande givna ramar. Utvalda projektledare ska: arbeta i något projekt med produktionsstart inom tidsramen för undersökningen ha ett personligt intresse av att aktivt medverka i undersökningen inneha erforderlig datorkapacitet (avseende hårdvara) Undersökningen tar utgångspunkt i entreprenörens ansvar för planering och samordning av byggproduktionen. Andra organisationer, såsom underentreprenörer, installatörer, beställare och deras planeringsarbete, omfattas inte av studien. Undersökningen av planeringsprogram avgränsas till fyra olika programvaror. Programvarorna utgörs av Bygg- Planering (MS Project), PowerProject, SureTrak och en planeringsapplikation framtagen i Artemis PM. En djupare undersökning av planeringsprogrammen avgränsas till att omfatta PowerProject och SureTrak. Programmen är valda utifrån en, i undersökningen genomförd, kartläggning av planeringsprogram på den svenska marknaden. Urvalet gjordes tillsammans med företaget. En subjektiv indelning gjordes utifrån en bedömning av kapacitet, prisnivå, leverantör samt efter företagets tidigare kännedom och erfarenhet om programmen. De utvalda programvarorna uppfattades som intressanta, och tillhörde en kategori av program som företaget kan för av vilka planeringsprogram som kapacitets och prismässigt var intressanta för företaget. Undersökningen fokuserar på planering av byggproduktion och lämnar därmed byggprocessens tidigare faser, program- och projekteringsskedet, utanför undersökningens ramar. Inga avgränsningar görs vad gäller upphandlingsform eller typ av projekt. 9

14 1.4 Forskarens referensram Forskarens kompetensinriktning och erfarenhet påverkar utformningen av forskningsfrågan och beskrivs därför kort för att redogöra forskarens bakgrund och intresseområden. Intresset för IT-användning i byggbranschen uppkom under utbildningen till civilingenjör inom Väg och Vatten, vid Lunds Tekniska Högskola. Detta intresse kom att leda till ett enskilt arbete som genomfördes under en termins studier vid Instituttet For Anlaeggsteknik, Danmarks Tekniska Högskola. Arbetet resulterade, kring årsskiftet , i en rapport med titeln Datorstöd inom Byggbranschen. Rapporten beskrev på ett övergripande sätt informationsteknologins aktuella tillämpningar och utvecklingstendenser inom byggbranschen. Under detta arbete kom kontakt att etableras med forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan som, i samarbete med Handelshögskolan och SICS, genomförde ett projekt med titeln Datorstöd för planering och styrning på arbetsplatsen. Detta projekt ingick som ett av flera projekt i ett forskningsprogram finansierat av Nutek och Arbetsmiljöfonden under perioden Rapporten Datorstöd inom Byggbranschen och introduktionen till datorstödd planering inspirerade till ett examensarbete med fördjupade studier inom detta område. Examensarbetet omfattade en utvärdering av två planeringsprogram, med avseende på inlärning och praktisk användbarhet, för planering av bygg- och anläggningsprojekt. Erfarenheterna från detta arbete var att programvarorna hade en stor kapacitet som endast i begränsad omfattning användes i praktiken. Iakttagelserna bidrog till formuleringen av detta forskningsprojekt, som ligger inom institutionens ram för IT-forskning. Den personliga bakgrunden är naturvetenskapligt och teoretiskt orienterad. Den teoretiska och IT-orienterade kompetensen är, vid forskningens initialskede, mer djupgående än insikten om praktiska förhållanden vad gäller projektstyrning och planering av bygg- och anläggningsprojekt. 10

15 1.5 Problemägare och intressenter Forskningsfrågans problemägare utgörs av de grupper, organisationer eller funktioner som påverkas av forskningsstudien, men även utövar inflytande på beskrivningen av forskningsfrågan. I detta forskningsprojekt finns två tydliga problemägare, fallstudieföretaget och institutionen för byggnadsekonomi vid LTH. Företaget utgörs av en svensk byggentreprenör med kapacitet att genomföra kontrakt av alla storlekar och typer, bygg- så väl som anläggningsprojekt. Företaget är ett dotterbolag inom en större bygg- och fastighetskoncern med global verksamhet. Institutionen för byggnadsekonomi tillhör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. De ämnesområden som institutionen huvudsakligen är verksam inom är: management, ledarskap organisation och ledningsfrågor upphandlingsformer stöd och hinder vid förändringsprocesser IT-verktyget som hjälpmedel i produktionsprocessen materialhantering, logistik projektledning med fokus på produktionsplanering projekteringsledning Institutionens forskning fokuserar på de delprocesser som förekommer inom byggprocessens olika faser, projektering, planering, produktion och förvaltning. Forskningsområdena är förhållandevis unga, ur ett vetenskapshistoriskt perspektiv, och saknar därför längre forskningstradition att relatera metoder och resultat till. För förståelsen av byggprocessens hela dynamik finner institutionens forskning metodiskt stöd i andra forskningsdiscipliner, så som sociologi, beteendevetenskap och psykologi. Den forskning institutionen bedriver kan delas in i tre huvudtyper: beskrivande utvärderande, som underlag för beslut förändringsstrategier 11

16 Institutionens verksamhet omfattar både utbildning och forskning, med bygg- så väl som anläggningsinriktning. Båda parter, företaget och institutionen, har medverkat under forskningsprojektets alla faser. Företaget har genom sitt engagemang bidragit till att ge forskningen en ändamålsenlig inriktning och verkat för resultatens praktiska tillämpning. Institutionen har haft ett tydligare inflytande vad gäller forskningsmetodiska frågor, samt den vetenskapliga rapporteringen och resultatspridningen. Forskningens intressenter utgörs av de grupper, organisationer eller funktioner som påverkas av forskningsstudiens resultat, men inte haft inflytande över dess uppläggning eller genomförande. I detta fall utgörs intressenterna huvudsakligen av andra svenska byggföretag med intresse för datorstödd planering. Även andra branscher med projektrelaterad verksamhet, kan finna intresse för forskningsprojektet ur bench-marking hänseende. 1.6 Resursbedömning I utformningen av forskningsfrågan görs en översiktlig bedömning av erforderliga resurser för forskningens genomförande. De ekonomiska ramarna anges i forskningsanslaget från SBUF (Svenska Byggnadsindustrins Utvecklingsfond) som, tillsammans med företaget, finansierat forskningsprojektet. Kostnadsramen omfattar löner för institutionens forskare och handledare inom institutionen. Den arbetsinsats företaget bidrar med i forskningsarbetet, ca 50% av den sk företagsforskarens arbetstid, räknas också in i projektets budget, tillsammans med dennes handledare inom företaget. Andra utgiftsposter utgörs huvudsakligen av resekostnader och datorutrustning. Bland mindre kostnadsposter kan nämnas lokalhyror, för möten och seminarier, samt utgifter för programvaruutbildning. Programvaror lånas kostnadsfritt direkt av respektive generalagent. Ingen övrig materiell utrustning bedöms vara nödvändig för forskningsprojektets genomförande. Ingen ekonomisk ersättning utgår till personer, huvudsakligen inom företaget, som engageras för intervjuer eller på annat sätt bidrar till undersökningen. 12

17 2 Metod 2.1 Metodsynsätt Betraktandet av projektplaneringens ingående komponenter och relation till andra styrprocesser inom företaget kan metodteoretiskt göras utifrån olika synsätt. Valet av metodsynsätt påverkar forskningens förklaringsmodell genom olika sätt att betrakta den verklighet som undersöks. Arbnor och Bjerke (1977) beskriver tre metodsynsätt och deras antaganden om verkligheten. Dessa redovisas i följande korta sammanställning: Analytiskt synsätt Helheten är lika med summan av delarna Kunskapen är individoberoende Kunskapen förklaras utifrån verifierade omdömen Systemsynsätt Helheten avviker från summan av delarna Kunskapen är systemberoende Delarna förklaras utifrån helhetens egenskaper Aktörssynsätt Helheter existerar endast som strukturer av innebörder, vilka socialt konstrueras Kunskapen är individberoende Helheter förklaras utifrån aktörerna Tabell 2.1: Kort sammanställning av de tre metodsynsätten Holme och Solvang (1986) förklarar kortfattat de olika synsättens innebörd. Det analytiska synsättet har gamla vetenskapstraditioner och ligger naturvetenskapen och det positivistiska förhållningssättet nära. Här betonas kravet på enkelhet och precision i undersökningarna, där varje del kan ges ett kvantitativt mätvärde. Iakttagelser kan analyseras statistiskt och bilda underlag för generaliseringar. Plane- 13

18 ringens nätverksteorier är ett i detta sammanhang aktuellt exempel från det analytiska synsättet. Här är utgångspunkten att summan av delarna (aktiviteter) tillsammans bildar helheten (projektet). Med systemsynsättet betonas de studerade enheternas inbördes samspel, vilka agerar inom systemets ramar. Verkligheten uppfattas inte som summan av dess ingående delar, till skillnad från det analytiska synsättet. Både positiva och negativa synergieffekter, i relationen mellan systemets delar, påverkar helheten. Utgångspunkten i aktörsprincipen ligger i att studera den enskilda aktören. Forskare och aktörer påverkar varandra ömsesidigt under forskningsprocessen och bidrar gemensamt till kunskapsuppbyggnaden. Även i aktörsprincipen betonas vikten av att studera samspelet mellan aktörer, men till skillnad från systemsynsättet förklaras helheten utifrån delarnas egenskaper. Holme I M, Solvang B K (1986) avslutar med att konstatera att i den praktiska forskningsprocessen renodlas inte någon metodprincip. Istället kombineras olika synsätt för att i bästa möjliga mån förklara den företeelse som undersöks. Systemsynsättet har utgjort den tongivande metodprincipen i detta forskningsprojekt. Men även analytiska inslag kan skönjas i delar i arbetet. Enkätundersökningen är ett exempel på en analytiskt inriktad del. I följande diskussion beskrivs forskningsprojektet ur systemsynsättets perspektiv närmare. Arbnor och Bjerke definierar begreppet system enligt följande: - Ett system är en mängd komponenter och relationer mellan dessa. Systembegreppet kan beskrivas på olika nivåer, där delsystem utgör enheter i ett övergripande system, som i sin tur är en del i ett större system. Denna undersökning kan illustreras utifrån nedanstående figur. 14

19 Forskningsfråga Metodsynsätt Byggprocess Planeringsprocess Förändringsprocess Figur 2.1: Forskningsfrågans avgränsning och metodperspektiv Bilden beskriver hur forskningsfrågan genom ett, i denna undersökning, systemorienterat perspektiv betraktar tre processer; bygg, planering och förändringsprocesserna. Byggprocessen betraktas som ett övergripande system vilket avgränsas till att endast omfatta produktionsfasen. Planeringsprocessen, vilket utgör undersökningens huvudsakliga fokus, betraktas på en lägre nivå som ett system bestående av en mängd komponenter med inbördes relationer. Den förändring som forskningen avser att generera beskrivs också ur ett systemsynsätt uppdelat i tre etapper; ÄR-läge, BÖRläge och Förutsättningar Systemsynsättet Valet av systemsynsätt innebär att undersökningen förklarar planeringsprocessens olika delar och dess relationer utifrån ett helhetsperspektiv. Förståelsen för en komponent uppstår, enligt systemsynsättet, först då komponenten sätts in i ett större sammanhang. Analysen inriktas därför mot att förklara och förstå olika planeringsmoment i förhållande till varandra och till den övergripande planeringsprocessen. Företag, eller delar därav, betraktas ofta som öppna system, dvs undersökningen betraktar systemets relationer till sin omgivande miljö. I detta fall betraktas planeringssystemet som ett öppet system i relation till andra system inom företaget. 15

20 Fallstudier är ett vanligt sätt att samla information enligt systemsynsättet. En fallstudie avgränsar undersökningen till att endast omfatta ett eller ett fåtal fall, som däremot studeras mer ingående. Fallstudien avgränsas i denna undersökning till att omfatta företaget och dess projektplanering. En viss bredd uppnås dock genom att välja ut bygg- och anläggningsprojekt från varje avdelning inom företaget. Fallstudie som metodval upplevdes som naturlig i denna undersökning med bakgrund av uppdragets art. Företagets tydliga engagemang i det praktiska forskningsarbetet skulle av konkurrensskäl försvåra närmare insyn i andra företags verksamhet Byggprocessen Byggprocessen som system beskrivs inte närmare här utan används bara för att markera forskningsinsatsens tillhörighet i ett samhällsperspektiv. Forskningsinriktningen konkretiseras och avgränsas ytterligare, vilket tidigare nämnts, genom att fokusera på byggprocessens produktionsfas Planeringsprocessen Genom att betrakta planeringsprocessen ur systemsynsättet är det möjligt att bilda en referensram kring planeringen, inom vilken externa såväl som interna komponenter och dess relationer, kan beskrivas. Projektplanering beskrivs som ett system, som i relation med flera andra system, utgör beståndsdelar i företaget. Planeringssystemet kan i sin tur delas upp och beskrivas i underliggande delsystem. Enskilda identifierade problem kan klassificeras och beskrivas i en övergripande problemgrupp. Det enskilda problemet kan då förklaras utifrån en gemensam lösningsmodell för hela problemgruppen. Med systemsynsättet flyttas alltså problemlösningen från respektive problem till den övergripande problemgruppen Förändringsprocessen Då målet för en undersökning, med utgångspunkt i systemsynsättet, fastställs redan under beskrivningen av forskningsfrågan, sägs studien vara målorienterad, vilket är fallet i detta forskningsprojekt. Arbetsgången mot att uppnå det fastställda målet beskriver Arbnor och Bjerke (1977) i fyra steg: 16

21 Systemanalys Systemkonstruktion Problem Tillämpning av det nya förslaget konstruktion Teori Empiri Figur 2.2: Systemsynsättets arbetsgång Problemet återfinns i det rådande planeringssystemet vilket bildar utgångspunkt för hela forskningsansatsen. Problemet och dess bakgrund redovisas i beskrivningen av forskningsfrågan. Systemanalysen innebär en avbildning av det system som betraktas utan att systemet förändras. Systemanalysen genomförs med traditionella tekniker för datainsamling. I denna undersökning har den huvudsakliga datainsamlingsmetoden utgjorts av intervjuer. Efter att problemet kartlagts skapas ett nytt systemförslag, vilket i detta fall gjorts i samarbete med företaget och de engagerade projektledarna. Detta steg kallas systemkonstruktion och är en teoretiskt produkt som avser att beskriva ett framtida verkligt system. Det fjärde steget, att införa det nya systemet i företaget, är lämnat åt företaget att på egen hand hantera, och omfattas alltså inte av denna rapport. Denna modell av systemorientering, när utredaren inte själv delar i tillämpning av det nya systemet, benämns i systemlitteraturen som en expertvariant av systemsynsättet. Denna undersökning är inte en renodlad expertvariant eftersom företaget aktivt deltagit i forskningsarbetet och alltså sedan fortsätter med tillämpningen av resultaten. Arbetsgången i detta forskningsprojekt beskrivs i andra termer än de ovan beskrivna. Kartläggningen av det befintliga planeringssystemet, dvs systemanalysen, kallas ÄR-läge. Är-läget ligger till grund för systemkonstruktionen, alltså det nya systemförslaget vilket i rapporten benämns 17

22 BÖR-läge. Istället för tillämpningen av BÖR-läget kompletteras rapporten med en beskrivning av erforderliga förutsättningar för att implementera det nya systemet. Dessa steg utgör tre tydliga delar i forskningsarbetet. Genom företagets aktiva del i undersökningen, tillsammans med en kontinuerlig återföring av resultat, kommer förändringsprocessen att bli en del i forskningsprocessen. Förändringsprocessen kan ur systemperspektivet presenteras enligt följande figur. ÄR-läge BÖR-läge Förutsättningar Figur 2.3: Förändringsprocessens tre delar 2.2 Datainsamlingsmetoder Forskningsarbetet sträcker över både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder. De båda metodinriktningarna har för- och nackdelar och kompletterar på så sätt varandra. Forskningsprojektets fallstudie föregick av en förstudie. Denna förstudie kan sägas anta en mer kvantitativ inriktning, medan fallstudiens inriktning är kvalitativt orienterad. Den tongivande datainsamlingsmetoden har utgjorts av intervjuer. I förstudien har tre datainsamlingsmetoder använts. Litteraturstudier Intervjuer Enkätundersökningar Fallstudiens datainsamlingsmetoder utgjordes av: Text- och bildanalys Intervjuer Vid förstudiens inledande litteraturstudier, då forskningsfrågan ännu inte var tydligt preciserad, inriktades litteraturundersökningen mot att skapa en allmän orientering 18

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datateknik vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng Project Management, 30 credits Kurskod: TPRG10 Fastställd av: VD 2011-06-17 Reviderad av: Utbildningschef 2014-06-09 Gäller fr.o.m.: 2014-08-01 Version: 3

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola.

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-381-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Öckerömodellen. Styr- och ledningsmodell för Öckerö kommun

Öckerömodellen. Styr- och ledningsmodell för Öckerö kommun Öckerömodellen Styr- och ledningsmodell för Öckerö kommun Maj 2015 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Brukarbegreppet... 3 1.2 Kvalitetsredovisning... 4 1.3 Intern styrning och kontroll... 4 1.4

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012 Göteborg Energi AB Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte 18 december 2012 1 Sammanfattning Med start hösten 2010 har Deloitte, Ernst & Young och PwC på uppdrag av Göteborgs

Läs mer

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 1 Senaste nytt från Ulla Ett särskilt välkommen till Christina Skogberg, som tagit över ansvaret för Samverkan efter Gudrun Boström. Upphandlingen

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Beteendevetenskapligt program, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Beteendevetenskapligt program, 180 hp Bachelor Programme in Behavioural Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer SBETG Grundnivå MIUN 2006/765

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Skolforskningsinstitutet Mats Miljand, utredningssekreterare CUL-konferensen, Stenungsund tisdagen den 4 november 2014 Skolforskningsinstitutets uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Utvärdering av kurs (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2011-06-09 Dnr HS 2011/299-50 Utvärdering av kurs (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Termen kursutvärdering

Läs mer

Beteendevetenskapligt program, 180 hp

Beteendevetenskapligt program, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Beteendevetenskapligt program, 180 hp Bachelor Programme in Behavioural Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer SBETG Grundnivå MIUN 2006/765

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

e-kommunikation i byggbranschen

e-kommunikation i byggbranschen Nuläge: e kom inom bygg e-kommunikation i byggbranschen Sammanställning av enkätsvar Rapport från BEAst Bilaga till förstudien PEPPOL för effektivare e- kommunikation April BEAst AB, april www.beast.se

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Utvärdering av utbildning till barnskötare vid Farsta gymnasium

Utvärdering av utbildning till barnskötare vid Farsta gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 13-421/449 SID 1 (5) 2013-02-19 Handläggare: Kicki (Kristina) Berg Telefon: 508 33599 Till Utbildningsnämnden 2012-03-14 Utvärdering

Läs mer

Projektplan Industriell Dynamik

Projektplan Industriell Dynamik Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef

Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef Aktuella kurser hösten 2013 Vilken utbildning väljer du? skräddarsydda kurser för dig som är controller eller ekonomichef Vi ordnar kompetensen Tillväxten kommer per automatik Controllerrollen har aldrig

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser Kurser Utbildningen har 17 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Behörighetskurser Beskrivning: Här har vi samlat ett antal behörighetsgivande småkurser som är nödvändiga för ett arbete inom byggproduktion

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits Utbildningsplan för Masterprogram i historiska studier Master's Programme in Historical Studies Programkod: HISTO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-02-04 Ändrad: 2015-03-04 Värdinstitution: Historiska

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer