IT och lärande En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT och lärande En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande 2006"

Transkript

1 En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande 2006 Patrik Hassel

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Datainsamling... 4 Avgränsning av området IT och lärande... 4 Metodik... 5 Kvalitetssäkring... 5 Finansiering av forskning... 5 Inriktning på forskningen... 7 Var bedrivs forskningen?... 8 Typ av projekt... 9 Forskning inom IT och lärande samtliga projekt Blekinge högskola Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Handelshögskolan Högskolan i Borås Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Interaktiva institutet Karlstads universitet Karolinska institutet KTH Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mitthögskolan Stockholms universitet SLU Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Bilaga Utskick till kontaktpersoner

4 Sammanfattning Redan då motsvarande kartläggning gjordes för två år sedan var KKstiftelsen den aktör som finansierade flest forskningsprojekt inom IT och lärande och denna position har man befäst ytterligare. Kartläggningen visar att mer än var fjärde forskningsprojekt helt eller delvis finansieras från KKstiftelsen. Den forskning som bedrivs sker främst i form av forskningsprojekt med inriktning mot skolan. Drygt 60 procent av all forskning är forskningsprojekt och knappt hälften av projekten har en tydlig koppling till skolan. Göteborgs universitet har mist sin dominerande roll sett till antalet projekt. Även om man fortsatt är störst så drivs ett stort antal projekt även på KTH, Umeå universitet och på Interaktiva institutet. Sedan 2002 har antalet nya forskningsprojekt inom IT och lärande per år successivt minskat. Bakgrund Som aktör inom forskningsområdet IT och lärande är det av stor vikt för KK-stiftelsen att hålla sig informerad om vilken forskning som bedrivs inom området. Sedan 2003 har KK-stiftelsen en gång per år anlitat företaget Metamatrix för att kartlägga aktuell forskning inom IT och lärande inom skolområdet. Vid ett tidigare tillfälle, 2004, utvidgades kartläggningen till att även innefatta forskning om IT och lärande som inte har skolan i fokus. Under jan feb 2006 har en revidering av denna breda forskningsöversikt skett. Datainsamling Kartläggningen gör inget anspråk på att vara komplett, men vår ambition är att den ska täcka merparten av den forskning som bedrivs om IT och lärande på svenska lärosäten. Avgränsning av området IT och lärande För att ett forskningsprojekt eller motsvarande ska få vara med i denna översikt måste informationstekniken och lärandet vara studieobjekt i forskningen. Det räcker med andra ord inte att forskaren t.ex. använder 4

5 datorer i sin forskning eller att forskaren själv lär sig om IT under sin forskning. I övrigt har IT och lärande som begrepp inte definierats eller avgränsats av oss, utan har forskarna själva använt dessa termer i sin beskrivning av sin egen forskning tas projektet med i förteckningen. Metodik Insamlingen har huvudsakligen skett genom desk research, dvs informationssökning via internet. De källor vi bl.a. tittat på är: Kända forskningsfinansiärers databaser och hemsidor. Kända forskningsprograms databaser och hemsidor. Övriga webbplatser som kan tänkas ha information om forskning inom IT och lärande (bl.a. genom googling på forskning* IKT och lärande ). Kvalitetssäkring Efter genomförd datainsamling har ett e-postbrev gått ut till dem som stått som kontaktperson för ett forskningsprojekt. Bifogat e-postbrevet har kontaktpersonen fått en lista över samtliga forskningsprojekt (kap 8) med en förfrågan om att verifiera att uppgifterna om det egna projektet är korrekta, samt komplettera med information om sådan saknas. Vi har även bett de personer som kontaktats att tipsa om projekt som inte finns med på listan. Totalt har vi fått feedback från kontaktperson i 81 av 179 de redovisade projekten (45 %). 45 av projekten har vi fått återkopplingen på under hösten och vintern Övriga har vi fått granskade och godkända vid tidigare utskick 2003 och Denna andra revision av översikten innefattar 30 nya projekt. 45 projekt har blivit bortplockade pga. att slutår är 2001 eller tidigare (i denna finns endast projekt som pågår eller är avslutade 2002 eller senare) eller att projektet, utifrån den information vi har fått, ändrat karaktär. Finansiering av forskning Kartläggningen visar att KK-stiftelsen är den aktör som finansierar flest forskningsprojekt om IT och lärande. 28 procent av de projekt som medverkar i översikten finansieras via KK-stiftelsen. Detta kan jämföras 1 Revidering av IT och lärande med koppling till skolan skedde under hösten

6 med Vetenskapsrådet som finansierar 13 procent av forskningen inom området. Distansutbildningsmyndigheten, (Distum) som är nummer tre sett till antalet projekt som finansieras, lades ner Bland de övriga finansiärerna är det ingen som är engagerad i mer än två projekt. Uppgift om finansiering saknas för 24 procent av forskningsprojekten. Det är rimligt att anta att finansieringen av en stor del av dessa projekt sker inom ramen för universitetens och högskolornas fakultetsanslag. Ingen uppgift om finansiär 24% KK-stiftelsen 28% Fakultetsanslag 3% Vetenskaprådet 13% Övriga 23% Vinnova 2% DISTUM 7% Diagram 1. Finansiering av forskning inom IT och lärande. Baserat på totalt 179 projekt. Vid en jämförelse med den kartläggning som skedde 2004 har andelen projekt finansierade av KK-stiftelsen ökat något, samtidigt som Vetenskapsrådet andel är oförändrad KK-stiftelsen 25 % 28 % Vetenskapsrådet 13 % 13 % Distum 8 % 7 % 2 Baserat på totalt 194 projekt. 6

7 Inriktning på forskningen För att ge en bild av inom vilka områden forskning om IT och lärande bedrivs har vi gjort en grov kategorisering av projekten. Då KK-stiftelsen har ett speciellt intresse av forskning som riktar sig mot den svenska grundoch gymnasieskolan (42 % av de projekt som KK-stiftelsen finansierar har skolkoppling) har vi först och främst tittat på om och bedömt om projekten har koppling till skolan. Genomgången visade att knappt hälften (49 %) av projekten hade en skolkoppling. För att ge en bild över inriktningen för de övriga projekten har dessa kategoriserats utifrån vetenskapsområdena: humaniora, naturvetenskap, teknik, medicin, utbildningsvetenskap och samhällsvetenskap. Humaniora 4% Medicin 11% Naturvetenskap 1% Skolan 49% Samhällsvetenskap 9% Teknik 11% Utbildningsvetenskap 15% Diagram 2. Forskning inom IT och lärande indelat per vetenskapsområde respektive med skolkoppling. Baserat på totalt 179 projekt. Den förändring som skett sedan 2004 är att andelen projekt som kan placeras i gruppen teknik och medicin har ökat, samtidigt som antalet projekt inom utbildningsvetenskap och samhällsvetenskap är färre. 7

8 Humaniora 2 % 4 % Naturvetenskap 0 % 1 % Teknik 6 % 11% Medicin 4 % 11 % Utbildningsvetenskap 25 % 15 % Samhällsvetenskap 17 % 9 % Skolan 46 % 49 % Var bedrivs forskningen? Flest projekt, 19 st, inom området IT och lärande bedrivs på Göteborgs universitet. Denna bild överensstämmer från tidigare kartläggningar. KTH, Umeå universitet, Interaktiva Institutet och Lunds universitet är andra lärosäten där relativt många projekt inom området bedrivs. Diagrammet nedan visar även hur stor andel av projekten som finansieras av KKstiftelsen Blekinge Tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Halmstad Högskola Handelshögskolan Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan Väst Interaktiva Institutet Karlstads Universitet Karolinska Institutet KTH Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mitthögskolan Stockholms universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Övriga KKS Diagram 3. Forskning inom IT och lärande utifrån det lärosäte där forskningen bedrivs. Baseras på 179 projekt. 8

9 I jämförelse med kartläggningen 2004 har Göteborg mist sin dominerande ställning och antalet projekt inom IT och lärande har minskat från 28 till 19. Detta kan ha ett samband med att LearnIT som har Göteborgs universitet som säte är planerat att avslutas 2007 och att antalet projekt inom programmet successivt blir färre. Både hos KTH och hos Umeå universitet har antalet projekt ökat något Göteborgs universitet 28 (14 %) 19 (11 %) KTH 15 (8 %) 18 (10 %) Umeå universitet 13 (7 %) 16 (9 %) Interaktiva institutet 11 (6 %) 14 (8 %) Lunds universitet 14 (7 %) 13 (7 %) Uppsala universitet 13 (7 %) 12 (7 %) Typ av projekt När det gäller forskningstyp är majoriteten forskningsprojekt eller avhandlingar. Sedan kartläggningen 2004 har antalet avhandlingar inom området ökat. Detta kan ha ett samband med att information om avhandlingar blivit mer tillgänglig genom bl.a. DIVA-projektet. DIVA, Digitala vetenskapliga arkivet, syftar till att synliggöra vilken forskning som bedrivs på svenska lärosäten. Projektet som drivs av Uppsala universitet har pågått sedan 2000, men det är först på senare tid som det blivit riktigt intressant. Detta pga av att fler högskolor och universitet har valt att samarbeta med DIVA. Typ Forskningsprojekt 60 % 62 % Avhandling 14 % 26 % Post doc-projekt 2 % 2 % Utvärdering 2 % 2 % Förstudie 1 % 1 % Nätverk 1 % 1 % Samverkansprojekt - 1 % i.u. 10 % 6 % Vid en granskning av när de forskningsprojekt som återges i översikten påbörjades (uppgift om startår finns för 62 % av projekten) framträder en bild som pekar på att forskningen inom IT och lärande ökade successivt fram till år 2002 för att sedan minska kraftigt. Bland den forskning som redovisas i denna rapport är endast tre projekt påbörjande under

10 Projekt som är finansierade av KK-stiftelsen är relativt jämt fördelade över åren KKS övriga Diagram 4. Visar när forskningsprojekten startades, samt vilka som fått finansiering genom KK-stiftelsen. Baseras på 111 projekt. 10

11 Forskning inom IT och lärande samtliga projekt Forskningsprojekten redovisas utifrån det lärosäte där forskningen huvudsakligen bedrivs. I de fall där fler forskningsprojekt ingår i ett och samma forskningsområde har vi försökt att samgruppera projekten. Den information om projekten är den vi hittat i projektdatabaser, hemsidor eller fått från forskaren, muntligen eller via mejl. Vi har inte redigerat de beskrivningar om projekten utan de återges as is. Blekinge högskola Lärosäte: Blekinge högskola Finansiär: Titel: Lärobjekt inom vård och vårdutbildningar Startår: Slutår: Kontaktperson: Peter Blaschke E-post: Beskrivning: Learning Lab utvecklar i dagsläget en rad s.k. lärobjekt som kan användas i olika sammanhang. I ett av projekten sker samverkan med Vårdhygien, Blekingesjukhuset och korta fristående filmer utvecklas i syfte att användas inom både vårdutbildningar och inom hälso- och sjukvården. Lärobjekten publiceras via webb eller CD och ska fungera som instruktion och information. I steg 2 finns tanken att kunna skapa interaktiva delar i lärobjektet. Tänkta användningsområden: - Komplement till metodbeskrivning - Lättillgängligt via webb - Möjlighet att nå informationen vid behov - Möjlighet att nå ut till ett stort antal studenter och personal. - Kompletterar litteratur och undervisning Metodiken vid produktion: - Definiera behovet - Gör en schematisk metodbeskrivning av det aktuella arbetsmomentet - Rådgör med en expert - Diskutera med berörda personer - Filma arbetsmomenten - Redigera i olika etapper diskutera 11

12 - Lägg till en speakerröst. Lärosäte: Blekinge högskola Finansiär: Typ: Avhandling Titel: Instruktion lärande Startår: Slutår: Kontaktperson: Berthel Sutter E-post: Projektets grundfråga är hur instruktion i vid mening förhåller sig till lärande. Mer precist ställs frågan: I vilken mån och på vilket sätt är lärande förmedlat (medierat) av andra personer och av artefakter av olika slag? Ur projektets perspektiv kulturhistorisk verksamhetsteori handlar det om tre saker: 1) instruktion och lärande som särskilda verksamheter; 2) instruktioner och lärande som fenomen inbäddade i andra verksamheter; och 3) artefakters instruktiva karaktär. Empiriskt studeras två miljöer: videoförmedlade hjärtkonferenser mellan Karlskona och Lund, och den så kallade Femte Dimensionen, en mikrovärld för lek, lärande och utveckling, en miljö där datorer och andra IT-artefakter har en framträdande plats. Lärosäte: Blekinge tekniska högskola Finansiär: Titel: Kummelprojektet Startår: 2003 Slutår: 2004 Kontaktperson: Eva Norling E-post: 12

13 Kummelprojektet är ett samarbetsprojekt mellan Luleå tekniska universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Blekinge tekniska högskola. Projektet ska ta fram kursutvecklingsmodeller för inspiration och hjälp till lärare verksamma i Nätuniversitetet. Kursutvecklingsmodellens syfte är att visa på den pedagogik, metoder och teknik som är lämpliga för IT-stödd distansutbildning. Projektet ska skapa goda förutsättningar för alla inblandade i utvecklandet och genomförandet av en nätbaserad kurs med hänsyn taget till pedagogiska möjligheter och tekniska fallgropar genom framtagning av olika stödfunktioner. Ett virtuellt laboratorium (för nätkurser) kommer att skapas bestående av olika exempel på kursmoment, kursgenomförande, tekniker samt stödfunktioner för kursutveckling i form av verktyg, checklistor och handledningar. Projektet omfattar även ett antal test för erfarenhetsåterkoppling samt kunskapsspridning. Lärosäte: Blekinge tekniska högskola Finansiär: Titel: South Africa Sweden. Collaborative Learning in Virtual Communities Startår: Slutår: Kontaktperson: Lasse Bourelius E-post: Learning Lab och Inst.för hälso- och naturvetenskap vid BTH har i ett samarbete med University of Pretoria utvecklat metoder att bedriva gemensam undervisning via nätet. Via nätet ska man utbyta olika erfarenheter och kunskaper, utföra gemensamma arbetsuppgifter och där studenternas olika bakgrund, kulturellt, socialt och nationellt blir en tillgång i kursen. Projektet avser att skapa en metod där gemensamma grupper arbetar i s.k. virtuella projektrum med olika uppgifter. Projektet använder metoder för 13

14 collaborative learning and work. Metoden ska senare kunna appliceras på andra utbildningsområden. Projektet är ett forsknings- och utvecklingsprojekt med forskare inom såväl Public Health, pedagogik samt telematik knutna till projektet. Utveckling av nätbaserad undervisning pågår inom resp institutioner och behovet att hitta metoder som fungerar över nätet samt skapar mervärden inom utbildningarna är stort. Dessa metoder, inte minst för att bedriva kurser gemensamt internationellt, behöver utvärderas och studeras. BTH har en lång erfarenhet att använda olika verktyg för nätbaserat lärande men har också ett behov av att bli mer internationaliserade. Telematikavdelningen hos UP och Learning Lab hos BTH präglas båda av didaktiskt nytänkande, en vilja att satsa på teknik som är användbar för stora grupper av användare och att använda många olika media gärna i kombination med varandra. Som vetenskaplig rådgivare och observatör kommer Samhällsmedicinska institutionen i Malmö att medverka. Örebro universitet och institutionen för vårdvetenskap och omsorg bedriver egna nätbaserade kurser inom området och deltar i projektet som utvärderare och kommer därmed att bidra med ett professionellt stöd för både metod och kursutveckling. Chalmers tekniska högskola Lärosäte: Chalmers tekniska högskola Finansiär: C-SELT Titel: LIKT-13 Startår: Slutår: Kontaktperson: Per Lundgren E-post: Within the framework of this project we want to develop the use of remote laboratories as a learning tool both pedagogically and technically. What we learn from the proposed phenomenographical study of how student perceive and use remote laboratories, will be used to develop our remote laboratory 14

15 platform, I-lab, in the most relevant way from a student learning perspective. This work will be done in collaboration with partners within the European emerge project. en.pdf Göteborgs universitet Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen Digitala läromedel Titel: Design och implementering av digitala läromedel en systematisk analys (DID) Startår: 2004 Slutår: 2006 Kontaktperson: Mikael Alexandersson E-post: Projektet ska studera hur gymnasieelevers interaktion och lärande präglas av hur digitala läromedel är designade och hur de används. Tre fallstudier av hur elever arbetar med en särskild typ av läromedel (lärospelen VETA) ska utgöra den empiriska grunden. I samband med varje fallstudie ska videoupptagningar, observationsdata och bakgrundsdata samlas in. En fjärde fallstudie ska följa upp de tre första. Även en mindre kvantitativ studie av digitala lärospels inverkan på elevprestationer planeras att genomföras. Den teoretiska grunden för projektet är ett sociokulturellt perspektiv, i kombination med Erving Goffmans ramanalys där den sociokulturella traditionen ska förenas med Goffmans mer mikrosociologiska angreppssätt. Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: Distum och Vetenskapsrådet Titel: Distanspedagogik bland folkbildare 15

16 Startår: 2001 Slutår: 2004 Kontaktperson: Eva Andersson E-post: Distanspedagogik bland folkbildare (DiFo) är ett forskningsprojekt som ursprungligen finansierades av Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand, Distum. Det ansvaret har övergått till Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet. Syfte Projektet syftar till att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och därvid fokusera de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger till grund för val och användning av dessa resurser. Övergripande frågeställningar Vilka motiv finns till distansformen? Vilka är de pedagogiska utgångspunkterna? Hur påverkar intentionerna uppläggningen? Vilka är de särskilt användbara IKT-resurserna? När används IKT av deltagarna? När används IKT av folkbildarna? Hur avläses och värderas resultat? Vad har distansformen tillfört eller försvårat? Vilka pedagogiska slutsatser kan dras? Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Post doc-projekt Titel: saknas Startår: 2002 Slutår: 2006 Kontaktperson: Göran Larsson E-post: FD Göran Larsson, Göteborgs universitet, innehar en post doc-tjänsten på samhällsnivå. Hans forskning är främst inriktad på att studera hur muslimska minoritetsgrupper upplever problem och nya möjligheter när det gäller traditionsförmedling och ny informations- och kommunikations- 16

17 teknologi. Forskningen syftar till att ta fram både ny empiri och utveckla teoretiska och metodologiska ansatser för att studera internet och ny informations- och kommunikationsteknologi ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Forskningen berör också frågor som kan relateras till islamisk epistemologi, klassisk teologi och det islamiska utbildningsväsendets framväxt. (Koranskolor, universitet, on-line kurser, etc.) Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Avhandling Titel: Simulations in education for the health-care professions. Startår: 1998 Slutår: 2002 Kontaktperson: Hans Rystedt E-post: info saknas Ofta framhålls avståndet mellan teoretisk utbildning och arbete som ett hinder för effektivt lärande. I avhandlingen visas hur datorsimuleringar kan erbjuda unika möjligheter att länka samman viktiga uppgifter i narkossjuksköterskors arbete med teoretiska resonemang. Genom att olika patientfall representeras i simuleringsprogram får studenter möjligheter att träna viktiga uppgifter för sin framtida profession i säkra utbildningsmiljöer. På datorskärmen kan de söva simulerade patienter genom att ge narkosmedel, samt ge smärtstillande preparat, dropp osv. Studenterna kan också följa blodtryck, puls, andning och en rad andra värden som är viktiga att övervaka och reglera under ingreppet. Uppgiften består i att balansera effekter och bieffekter av läkemedel på ett sådant sätt att livsviktiga funktioner upprätthålls, något som dessutom försvåras av de sjukdomar eller skador som byggts in i patientfallen. Resultaten i avhandlingen visar att studenterna använde sig både av erfarenheter från klinisk verksamhet och teoretiska studier för att förstå och agera i förhållande till simulerade händelseförlopp. Studenterna behandlade i hög grad fallen som autentiska vårdproblem och det framtida yrkesansvaret för patienters hälsa och välbefinnande präglade deras sätt att ta sig an de simulerade patientfallen. Det visade sig också att framgångsrika lösningar av problemen oftast blev möjliga först genom att studenterna 17

18 använde sig av teoretiska resonemang grundade i medicinska ämnesområden. Såväl procedurer i arbetssituationer, yrkesetik och teoretiska begrepp blev därmed viktiga i studenternas lärande med simuleringen. Avhandlingen visar i likhet med en rad tidigare studier att simulerade förlopp kan vara svåra att tolka och dra slutsatser av. I analyser av samspelet mellan studenterna och simuleringen framhålls hur lärarens guidning kan bidra till att deras uppmärksamhet riktas mot centrala aspekter av det simulerade narkosförloppet, vilket bidrog till att studenterna bättre kunde förstå effekter av läkemedel och andra åtgärder i samband med narkos. På så sätt kunde studenterna också komma fram till förklaringar som visade sig fungera som resurser för fortsatt problemlösning och som också är viktiga i deras framtida profession. Simuleringens dynamik och inbyggda stödfunktioner bidrog till att både erfarenheter från kliniska situationer och teori kunde integreras i lärandesituationen. Snabba förändringar i scenarierna krävde ofta ett rutinbaserat handlande, medan riktigheten i samma handlande kunde diskuteras med stöd av kompletterande information om fysiologiska tillstånd och läkemedelseffekter i datorprogrammet. En viktig slutsats är att införandet av simuleringar i formell utbildning i sig inte leder till förväntat lärande. Tidigare forskning har främst varit inriktad mot hur studenters bakgrundskunskaper, simuleringens design och undervisningens uppläggning var för sig påverkar vad studenter lär sig av att arbeta med simuleringar. Genom detaljerade studier av själva lärandeprocessen fokuseras i avhandlingen hur alla dessa aspekter samtidigt formar studenternas lärande. Därmed lyfts de konkreta villkoren fram för hur simuleringar fungerar i ett specifikt utbildningssammanhang, villkor som också belyser en mer generell problematik kring hur simuleringar kan utformas och vävas in i formell utbildning för att bidra till lärande för yrkeslivet. Författare: Hans Rystedt, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet och Institutionen för omvårdnad, Högskolan Trollhättan/Uddevalla Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Avhandling Titel: Renderings and Reasoning: Studying artifacts in human knowing Startår:

19 Slutår: 2004 Kontaktperson: Jonas Ivarsson E-post: Jonas disputerade 2004 vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet på avhandlingen Renderings & Reasoning: Studying artifacts in human knowing. Han har en bakgrund i kognitionsvetenskap med inriktning mot kommunikation. Hans avhandlingsprojekt rör i huvudsak frågor kring samspelet mellan kommunikation, kognition och lärande. Empirin hämtas från samtal kring och arbete med olika former av (natur)vetenskapliga representationer. Avsikten är att förstå hur olika representationer allt från fysiska/stabila till digitala/interaktiva kan fungera som ett stöd för lärande och begreppsbildning. Frågorna gäller i första hand kommunikationens natur i de diskursiva praktiker som etableras och arbetsfördelningen mellan teknik och tänkande. Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: Vetenskapsrådet UVK Typ: Post-doc Titel: Representation in imaginative practice: Studying learning and design among students of architecture (Representationer i skapande praktiker: En studie av lärande och design hos studenter i arkitektur) Startår: 2006 Slutår: 2009 Kontaktperson: Jonas Ivarsson E-post: Projektet kommer att undersöka hur arkitekturstudenter arbetar med och löser designproblem i sin utbildning. Av särskilt intresse är användningen av modern datorteknik som stöd i designprocessen. Det är väl känt att teknik kan avlasta människor i en rad olika sammanhang genom att ta över vissa arbetsuppgifter. Frågan som detta projekt försöker besvara är på vilka sätt ny teknik kan stötta och förstärka människors kreativa förmågor. Skapar informationsteknologin nya kreativa möjligheter och hur tas dessa tillvara i praktiken? Användningen av datorprogram vid design och olika skapande projekt är numera något som återfinns inom utbildningssystemets alla nivåer. Från förskolan ända upp till högskola och universitet får elever och studenter lära 19

20 sig att använda datorer som kreativa verktyg och som artistiska uttrycksmedel. I detta sammanhang utgör gruppen arkitekturstudenter ett belysande exempel, då datorbaserade verktyg för design och produktion av grafiska representationer utgör ett mycket viktigt moment i deras utbildning. I projektet kommer studenternas utbildning att följas och dokumenteras med hjälp av video. I analysen kommer främst tal, gester, verktyg och olika objekt som används av deltagarna att studeras. Dessa analyser kommer att leda till bättre förståelse för hur grafiska representationer används och på vilka sätt de utgör en del av kreativa processer. Resultaten kan därigenom användas för att skapa nya lärandemiljöer och utbildningar som tar till vara på den nya teknikens fördelar på ett bättre sätt än tidigare. Intressanta målgrupper för projektets resultat är i huvudsak lärare och utbildningsanordnare inom områden som berör teknik och skapande verksamhet Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Avhandling Titel: Distributed Problem-Based-Learning Studies of a Pedagogical Model in Practice Startår: Slutår: 2004 Kontaktperson: Ulric Björck E-post: I en ny doktorsavhandling i pedagogik, Distributed Problem-Based Learning: Studies of a Pedagogical Model in Practice studerar Ulric Björck centrala aspekter av problembaserat lärande i universitetskurser på distans. Studenters lärande präglas vanligtvis av att lärare och utbildningssystem kontrollerar eller reglerar vad som lärs in. Avhandlingens resultat visar på hur studenter i högre grad själva tar kontroll över sitt lärande än i traditionell utbildning. Två nätbaserade universitetskurser om vardera ett läsår följdes genom en omfattande utvärdering samt genom att alla konferensmeddelanden sparades. Utifrån meddelanden studeras studenters kommunikativa mönster och användandet av problembaserat lärande i olika grupper. Undersökningen fokuserar sedan på vilket sätt studenterna interagerade med 20

21 varandra och handledare. Handledaren har i problembaserat lärande traditionellt tillmätts stor betydelse, så även här. Två olika handledningsstrategier, aktivt deltagande och metakommentarer, kunde urskiljas vilka gav de studerande olika utbildningsupplevelser. Undersökningen poängterar handledarens betydelse för att studenterna skall bli aktiva deltagare genom att kommentera varandras kommentarer på utförda arbeten, metakommentarer. Att kursdeltagarna är tvingade till att uttrycka sig i text ger i vissa fall upphov till kvalitativt nya former att lära. Studien visar att studenters deltagande och interaktion når högre nivåer när deras egna idéer diskuteras eller när de själva tar beslut om hur de skall arbeta. Detta tyder på att studenter gärna ägnar tid åt att utveckla sig själva. För de som är intresserade av att använda problembaserat lärande på nätet har avhandlingen ett centralt förslag: Etablera en praxis för utbildning där studenter kommenterar varandras arbeten. Det finns dock en lång tradition av individuell examination inom den högre utbildningen och det kan vara svårt att bryta det mönstret. Om examinationen baseras på studenters metakommentarer kan den ändå vara individuell samtidigt som den bidrar till en meningsfull utveckling av lärande på nätet. Avhandlingsarbetet syftar till att skapa en bättre pedagogisk förståelse för användandet av conferencing. Conferencing innebär att datorn används som ett redskap för kommunikation. Avhandlingen syftar specifikt till att belysa de studerandes förhållningssätt till problembaserat lärande (PBL) kombinerat med den form av conferencing som betecknas "online kurser". Intresset är inriktat både på hur de studerande uttalar sig om denna kombination och hur de använder PBL i sin faktiska utbildning Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Titel: Skolan och informationstekniken Startår: 2002 Slutår: 2004 Kontaktperson: Östen Ohlsson E-post: Genom KK-stiftelsens satsningar i mitten av 1990-talet ställdes stora resurser till förfogande för kommuner/skolor att utveckla undervisningen med hjälp av informationsteknik. Dessa satsningar omfattade utbyggnad av infrastruktur i skolan, utbildning av lärare och inrättande av nya utbildnings- 21

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING

OPEN NETWORKED LEARNING OPEN NETWORKED LEARNING Internationell kurs och arena för gränsöverskridande samarbete Lars Uhlin (Karolinska institutet) Maria Kvarnström (KI), Lotta Åbjörnsson, Maria Hedberg & Kenneth Johansson (LU),

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

ACCESS DENIED- Participation in an Educational OLC

ACCESS DENIED- Participation in an Educational OLC ACCESS DENIED- Participation in an Educational OLC Anders D. Olofsson Umeå universitet, Pedagogiska institutionen J. Ola Lindberg Mittuniversitetet, Inst. för utbildningsvetenskap LICT (http://alfa.ped.umu.se/lict/)

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Avhandling: Tillämpning av

Avhandling: Tillämpning av Avhandling: Tillämpning av video i distanskurser i högre utbildning Lena Dafgård Doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap Chalmers Göteborgs universitet Högskolepedagogisk

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast

Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast 2014-05-28 Innehåll Vad är en kommunikativ plattform?... 3 Målgrupper... 4 Samtliga målgrupper...4 Interna målgrupper...4 Kärnvärden och stödord... 5 Tonalitet

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Mårten Almerud Internationaliseringsansvarig Pedagogiska institutionen Umeå

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Karl-Oskar Streith och Robert Andersson Distanspedagogik, Ht 02 Datapedagogiska programmet 2002-09-27 Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Högskolan i Skövde

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Collaboration between companies and universities. ICES Embedded Conference Scandinavia, 4 oktober 2011

Collaboration between companies and universities. ICES Embedded Conference Scandinavia, 4 oktober 2011 Collaboration between companies and universities ICES Embedded Conference Scandinavia, 4 oktober 2011 Mats Hanson KTH, Department of Machine Design, Mechatronics Lab. http://www.kth.se/itm/inst/mmk http://www.kth.se/itm/inst/mmk/org/mda/medarbetare/hanson-mats-

Läs mer

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg

Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg Virtuella Patienter (VP) för lärandet Elenita Forsberg Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad Inst. CLINTEC, Karolinska Institutet, Stockholm Presentation VP system, Web-SP http://websp.dsv.su.se:8180/websp/

Läs mer

Förslag till rambeskrivning för institution 1

Förslag till rambeskrivning för institution 1 Förslag till rambeskrivning för institution 1 Namnförslag: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Department of Education 1. Teman och centrala kunskapsområden Institutionens kunskapsområden

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Lärarens kompetenser. -utifrån ramverket TPACK. Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag

Lärarens kompetenser. -utifrån ramverket TPACK. Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag Lärarens kompetenser -utifrån ramverket TPACK Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag 2016-04-11 Forskare Digitala verktyg i undervisningen Vem är jag? Vad gör jag? 1-7 Ma NO lärare Karin

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden 2009-10-13 Diarienummer 122-2009-7671 Handläggare E. Nihlfors / C. Hall Vetenskapsrådet Lärosäten enligt sändlista Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången

Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången 2014 05 19 Jari Rusanen Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången Programdagarna 2014 Hasseludden Aktiviteterna måste vara länkade till målen för programmet samt

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

Teamarbete i hemmiljö hälsa, vård och omsorg

Teamarbete i hemmiljö hälsa, vård och omsorg Teamarbete i hemmiljö hälsa, vård och omsorg Ett samverkansprojekt mellan Blekinge Tekniska högskola, Högskolorna i Kalmar och Kristianstad och Universitetet i Växjö. Finansierat av Nätuniversitetet. Peter

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Turismvetenskap GR (B), E-turism: digital distribution, marknadsföring och information, 15 hp

Turismvetenskap GR (B), E-turism: digital distribution, marknadsföring och information, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Turismvetenskap GR (B), E-turism: digital distribution, marknadsföring och information, 15 hp Tourism Studies BA (B) E-tourism: digital distribution and e-marketing, 15 Credits Allmänna

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LAU225, Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: Ur sociala och samhälleliga perspektiv, avancerad nivå, 15,0 högskolepoäng General Education Field 2, Conditions

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Karlstad 16 november Erik Backman, FD utbildningsvetenskap Håkan Larsson, professor idrott Gymnastik och idrottshögskolan

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL09, 4K109 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-01-14 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1.

Läs mer

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL

DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL 1 2008-12-13 Mikael Jensen 2 2009-01-23 Eva Nyberg 3 2010-08-27 Angelika Kullberg, 4 2010-11-26 Michael Walls 5 2011-02-04 Anders

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Kursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals

Kursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals Kursplan PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå Educational leadership for principals 7.5 Higher Education Credits *), Graduate Level Mål Det övergripande målet är att den

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer