IT och lärande En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT och lärande En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande 2006"

Transkript

1 En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande 2006 Patrik Hassel

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Datainsamling... 4 Avgränsning av området IT och lärande... 4 Metodik... 5 Kvalitetssäkring... 5 Finansiering av forskning... 5 Inriktning på forskningen... 7 Var bedrivs forskningen?... 8 Typ av projekt... 9 Forskning inom IT och lärande samtliga projekt Blekinge högskola Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan i Halmstad Handelshögskolan Högskolan i Borås Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Interaktiva institutet Karlstads universitet Karolinska institutet KTH Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mitthögskolan Stockholms universitet SLU Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Bilaga Utskick till kontaktpersoner

4 Sammanfattning Redan då motsvarande kartläggning gjordes för två år sedan var KKstiftelsen den aktör som finansierade flest forskningsprojekt inom IT och lärande och denna position har man befäst ytterligare. Kartläggningen visar att mer än var fjärde forskningsprojekt helt eller delvis finansieras från KKstiftelsen. Den forskning som bedrivs sker främst i form av forskningsprojekt med inriktning mot skolan. Drygt 60 procent av all forskning är forskningsprojekt och knappt hälften av projekten har en tydlig koppling till skolan. Göteborgs universitet har mist sin dominerande roll sett till antalet projekt. Även om man fortsatt är störst så drivs ett stort antal projekt även på KTH, Umeå universitet och på Interaktiva institutet. Sedan 2002 har antalet nya forskningsprojekt inom IT och lärande per år successivt minskat. Bakgrund Som aktör inom forskningsområdet IT och lärande är det av stor vikt för KK-stiftelsen att hålla sig informerad om vilken forskning som bedrivs inom området. Sedan 2003 har KK-stiftelsen en gång per år anlitat företaget Metamatrix för att kartlägga aktuell forskning inom IT och lärande inom skolområdet. Vid ett tidigare tillfälle, 2004, utvidgades kartläggningen till att även innefatta forskning om IT och lärande som inte har skolan i fokus. Under jan feb 2006 har en revidering av denna breda forskningsöversikt skett. Datainsamling Kartläggningen gör inget anspråk på att vara komplett, men vår ambition är att den ska täcka merparten av den forskning som bedrivs om IT och lärande på svenska lärosäten. Avgränsning av området IT och lärande För att ett forskningsprojekt eller motsvarande ska få vara med i denna översikt måste informationstekniken och lärandet vara studieobjekt i forskningen. Det räcker med andra ord inte att forskaren t.ex. använder 4

5 datorer i sin forskning eller att forskaren själv lär sig om IT under sin forskning. I övrigt har IT och lärande som begrepp inte definierats eller avgränsats av oss, utan har forskarna själva använt dessa termer i sin beskrivning av sin egen forskning tas projektet med i förteckningen. Metodik Insamlingen har huvudsakligen skett genom desk research, dvs informationssökning via internet. De källor vi bl.a. tittat på är: Kända forskningsfinansiärers databaser och hemsidor. Kända forskningsprograms databaser och hemsidor. Övriga webbplatser som kan tänkas ha information om forskning inom IT och lärande (bl.a. genom googling på forskning* IKT och lärande ). Kvalitetssäkring Efter genomförd datainsamling har ett e-postbrev gått ut till dem som stått som kontaktperson för ett forskningsprojekt. Bifogat e-postbrevet har kontaktpersonen fått en lista över samtliga forskningsprojekt (kap 8) med en förfrågan om att verifiera att uppgifterna om det egna projektet är korrekta, samt komplettera med information om sådan saknas. Vi har även bett de personer som kontaktats att tipsa om projekt som inte finns med på listan. Totalt har vi fått feedback från kontaktperson i 81 av 179 de redovisade projekten (45 %). 45 av projekten har vi fått återkopplingen på under hösten och vintern Övriga har vi fått granskade och godkända vid tidigare utskick 2003 och Denna andra revision av översikten innefattar 30 nya projekt. 45 projekt har blivit bortplockade pga. att slutår är 2001 eller tidigare (i denna finns endast projekt som pågår eller är avslutade 2002 eller senare) eller att projektet, utifrån den information vi har fått, ändrat karaktär. Finansiering av forskning Kartläggningen visar att KK-stiftelsen är den aktör som finansierar flest forskningsprojekt om IT och lärande. 28 procent av de projekt som medverkar i översikten finansieras via KK-stiftelsen. Detta kan jämföras 1 Revidering av IT och lärande med koppling till skolan skedde under hösten

6 med Vetenskapsrådet som finansierar 13 procent av forskningen inom området. Distansutbildningsmyndigheten, (Distum) som är nummer tre sett till antalet projekt som finansieras, lades ner Bland de övriga finansiärerna är det ingen som är engagerad i mer än två projekt. Uppgift om finansiering saknas för 24 procent av forskningsprojekten. Det är rimligt att anta att finansieringen av en stor del av dessa projekt sker inom ramen för universitetens och högskolornas fakultetsanslag. Ingen uppgift om finansiär 24% KK-stiftelsen 28% Fakultetsanslag 3% Vetenskaprådet 13% Övriga 23% Vinnova 2% DISTUM 7% Diagram 1. Finansiering av forskning inom IT och lärande. Baserat på totalt 179 projekt. Vid en jämförelse med den kartläggning som skedde 2004 har andelen projekt finansierade av KK-stiftelsen ökat något, samtidigt som Vetenskapsrådet andel är oförändrad KK-stiftelsen 25 % 28 % Vetenskapsrådet 13 % 13 % Distum 8 % 7 % 2 Baserat på totalt 194 projekt. 6

7 Inriktning på forskningen För att ge en bild av inom vilka områden forskning om IT och lärande bedrivs har vi gjort en grov kategorisering av projekten. Då KK-stiftelsen har ett speciellt intresse av forskning som riktar sig mot den svenska grundoch gymnasieskolan (42 % av de projekt som KK-stiftelsen finansierar har skolkoppling) har vi först och främst tittat på om och bedömt om projekten har koppling till skolan. Genomgången visade att knappt hälften (49 %) av projekten hade en skolkoppling. För att ge en bild över inriktningen för de övriga projekten har dessa kategoriserats utifrån vetenskapsområdena: humaniora, naturvetenskap, teknik, medicin, utbildningsvetenskap och samhällsvetenskap. Humaniora 4% Medicin 11% Naturvetenskap 1% Skolan 49% Samhällsvetenskap 9% Teknik 11% Utbildningsvetenskap 15% Diagram 2. Forskning inom IT och lärande indelat per vetenskapsområde respektive med skolkoppling. Baserat på totalt 179 projekt. Den förändring som skett sedan 2004 är att andelen projekt som kan placeras i gruppen teknik och medicin har ökat, samtidigt som antalet projekt inom utbildningsvetenskap och samhällsvetenskap är färre. 7

8 Humaniora 2 % 4 % Naturvetenskap 0 % 1 % Teknik 6 % 11% Medicin 4 % 11 % Utbildningsvetenskap 25 % 15 % Samhällsvetenskap 17 % 9 % Skolan 46 % 49 % Var bedrivs forskningen? Flest projekt, 19 st, inom området IT och lärande bedrivs på Göteborgs universitet. Denna bild överensstämmer från tidigare kartläggningar. KTH, Umeå universitet, Interaktiva Institutet och Lunds universitet är andra lärosäten där relativt många projekt inom området bedrivs. Diagrammet nedan visar även hur stor andel av projekten som finansieras av KKstiftelsen Blekinge Tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Halmstad Högskola Handelshögskolan Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan Väst Interaktiva Institutet Karlstads Universitet Karolinska Institutet KTH Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mitthögskolan Stockholms universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Övriga KKS Diagram 3. Forskning inom IT och lärande utifrån det lärosäte där forskningen bedrivs. Baseras på 179 projekt. 8

9 I jämförelse med kartläggningen 2004 har Göteborg mist sin dominerande ställning och antalet projekt inom IT och lärande har minskat från 28 till 19. Detta kan ha ett samband med att LearnIT som har Göteborgs universitet som säte är planerat att avslutas 2007 och att antalet projekt inom programmet successivt blir färre. Både hos KTH och hos Umeå universitet har antalet projekt ökat något Göteborgs universitet 28 (14 %) 19 (11 %) KTH 15 (8 %) 18 (10 %) Umeå universitet 13 (7 %) 16 (9 %) Interaktiva institutet 11 (6 %) 14 (8 %) Lunds universitet 14 (7 %) 13 (7 %) Uppsala universitet 13 (7 %) 12 (7 %) Typ av projekt När det gäller forskningstyp är majoriteten forskningsprojekt eller avhandlingar. Sedan kartläggningen 2004 har antalet avhandlingar inom området ökat. Detta kan ha ett samband med att information om avhandlingar blivit mer tillgänglig genom bl.a. DIVA-projektet. DIVA, Digitala vetenskapliga arkivet, syftar till att synliggöra vilken forskning som bedrivs på svenska lärosäten. Projektet som drivs av Uppsala universitet har pågått sedan 2000, men det är först på senare tid som det blivit riktigt intressant. Detta pga av att fler högskolor och universitet har valt att samarbeta med DIVA. Typ Forskningsprojekt 60 % 62 % Avhandling 14 % 26 % Post doc-projekt 2 % 2 % Utvärdering 2 % 2 % Förstudie 1 % 1 % Nätverk 1 % 1 % Samverkansprojekt - 1 % i.u. 10 % 6 % Vid en granskning av när de forskningsprojekt som återges i översikten påbörjades (uppgift om startår finns för 62 % av projekten) framträder en bild som pekar på att forskningen inom IT och lärande ökade successivt fram till år 2002 för att sedan minska kraftigt. Bland den forskning som redovisas i denna rapport är endast tre projekt påbörjande under

10 Projekt som är finansierade av KK-stiftelsen är relativt jämt fördelade över åren KKS övriga Diagram 4. Visar när forskningsprojekten startades, samt vilka som fått finansiering genom KK-stiftelsen. Baseras på 111 projekt. 10

11 Forskning inom IT och lärande samtliga projekt Forskningsprojekten redovisas utifrån det lärosäte där forskningen huvudsakligen bedrivs. I de fall där fler forskningsprojekt ingår i ett och samma forskningsområde har vi försökt att samgruppera projekten. Den information om projekten är den vi hittat i projektdatabaser, hemsidor eller fått från forskaren, muntligen eller via mejl. Vi har inte redigerat de beskrivningar om projekten utan de återges as is. Blekinge högskola Lärosäte: Blekinge högskola Finansiär: Titel: Lärobjekt inom vård och vårdutbildningar Startår: Slutår: Kontaktperson: Peter Blaschke E-post: Beskrivning: Learning Lab utvecklar i dagsläget en rad s.k. lärobjekt som kan användas i olika sammanhang. I ett av projekten sker samverkan med Vårdhygien, Blekingesjukhuset och korta fristående filmer utvecklas i syfte att användas inom både vårdutbildningar och inom hälso- och sjukvården. Lärobjekten publiceras via webb eller CD och ska fungera som instruktion och information. I steg 2 finns tanken att kunna skapa interaktiva delar i lärobjektet. Tänkta användningsområden: - Komplement till metodbeskrivning - Lättillgängligt via webb - Möjlighet att nå informationen vid behov - Möjlighet att nå ut till ett stort antal studenter och personal. - Kompletterar litteratur och undervisning Metodiken vid produktion: - Definiera behovet - Gör en schematisk metodbeskrivning av det aktuella arbetsmomentet - Rådgör med en expert - Diskutera med berörda personer - Filma arbetsmomenten - Redigera i olika etapper diskutera 11

12 - Lägg till en speakerröst. Lärosäte: Blekinge högskola Finansiär: Typ: Avhandling Titel: Instruktion lärande Startår: Slutår: Kontaktperson: Berthel Sutter E-post: Projektets grundfråga är hur instruktion i vid mening förhåller sig till lärande. Mer precist ställs frågan: I vilken mån och på vilket sätt är lärande förmedlat (medierat) av andra personer och av artefakter av olika slag? Ur projektets perspektiv kulturhistorisk verksamhetsteori handlar det om tre saker: 1) instruktion och lärande som särskilda verksamheter; 2) instruktioner och lärande som fenomen inbäddade i andra verksamheter; och 3) artefakters instruktiva karaktär. Empiriskt studeras två miljöer: videoförmedlade hjärtkonferenser mellan Karlskona och Lund, och den så kallade Femte Dimensionen, en mikrovärld för lek, lärande och utveckling, en miljö där datorer och andra IT-artefakter har en framträdande plats. Lärosäte: Blekinge tekniska högskola Finansiär: Titel: Kummelprojektet Startår: 2003 Slutår: 2004 Kontaktperson: Eva Norling E-post: 12

13 Kummelprojektet är ett samarbetsprojekt mellan Luleå tekniska universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Blekinge tekniska högskola. Projektet ska ta fram kursutvecklingsmodeller för inspiration och hjälp till lärare verksamma i Nätuniversitetet. Kursutvecklingsmodellens syfte är att visa på den pedagogik, metoder och teknik som är lämpliga för IT-stödd distansutbildning. Projektet ska skapa goda förutsättningar för alla inblandade i utvecklandet och genomförandet av en nätbaserad kurs med hänsyn taget till pedagogiska möjligheter och tekniska fallgropar genom framtagning av olika stödfunktioner. Ett virtuellt laboratorium (för nätkurser) kommer att skapas bestående av olika exempel på kursmoment, kursgenomförande, tekniker samt stödfunktioner för kursutveckling i form av verktyg, checklistor och handledningar. Projektet omfattar även ett antal test för erfarenhetsåterkoppling samt kunskapsspridning. Lärosäte: Blekinge tekniska högskola Finansiär: Titel: South Africa Sweden. Collaborative Learning in Virtual Communities Startår: Slutår: Kontaktperson: Lasse Bourelius E-post: Learning Lab och Inst.för hälso- och naturvetenskap vid BTH har i ett samarbete med University of Pretoria utvecklat metoder att bedriva gemensam undervisning via nätet. Via nätet ska man utbyta olika erfarenheter och kunskaper, utföra gemensamma arbetsuppgifter och där studenternas olika bakgrund, kulturellt, socialt och nationellt blir en tillgång i kursen. Projektet avser att skapa en metod där gemensamma grupper arbetar i s.k. virtuella projektrum med olika uppgifter. Projektet använder metoder för 13

14 collaborative learning and work. Metoden ska senare kunna appliceras på andra utbildningsområden. Projektet är ett forsknings- och utvecklingsprojekt med forskare inom såväl Public Health, pedagogik samt telematik knutna till projektet. Utveckling av nätbaserad undervisning pågår inom resp institutioner och behovet att hitta metoder som fungerar över nätet samt skapar mervärden inom utbildningarna är stort. Dessa metoder, inte minst för att bedriva kurser gemensamt internationellt, behöver utvärderas och studeras. BTH har en lång erfarenhet att använda olika verktyg för nätbaserat lärande men har också ett behov av att bli mer internationaliserade. Telematikavdelningen hos UP och Learning Lab hos BTH präglas båda av didaktiskt nytänkande, en vilja att satsa på teknik som är användbar för stora grupper av användare och att använda många olika media gärna i kombination med varandra. Som vetenskaplig rådgivare och observatör kommer Samhällsmedicinska institutionen i Malmö att medverka. Örebro universitet och institutionen för vårdvetenskap och omsorg bedriver egna nätbaserade kurser inom området och deltar i projektet som utvärderare och kommer därmed att bidra med ett professionellt stöd för både metod och kursutveckling. Chalmers tekniska högskola Lärosäte: Chalmers tekniska högskola Finansiär: C-SELT Titel: LIKT-13 Startår: Slutår: Kontaktperson: Per Lundgren E-post: Within the framework of this project we want to develop the use of remote laboratories as a learning tool both pedagogically and technically. What we learn from the proposed phenomenographical study of how student perceive and use remote laboratories, will be used to develop our remote laboratory 14

15 platform, I-lab, in the most relevant way from a student learning perspective. This work will be done in collaboration with partners within the European emerge project. en.pdf Göteborgs universitet Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen Digitala läromedel Titel: Design och implementering av digitala läromedel en systematisk analys (DID) Startår: 2004 Slutår: 2006 Kontaktperson: Mikael Alexandersson E-post: Projektet ska studera hur gymnasieelevers interaktion och lärande präglas av hur digitala läromedel är designade och hur de används. Tre fallstudier av hur elever arbetar med en särskild typ av läromedel (lärospelen VETA) ska utgöra den empiriska grunden. I samband med varje fallstudie ska videoupptagningar, observationsdata och bakgrundsdata samlas in. En fjärde fallstudie ska följa upp de tre första. Även en mindre kvantitativ studie av digitala lärospels inverkan på elevprestationer planeras att genomföras. Den teoretiska grunden för projektet är ett sociokulturellt perspektiv, i kombination med Erving Goffmans ramanalys där den sociokulturella traditionen ska förenas med Goffmans mer mikrosociologiska angreppssätt. Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: Distum och Vetenskapsrådet Titel: Distanspedagogik bland folkbildare 15

16 Startår: 2001 Slutår: 2004 Kontaktperson: Eva Andersson E-post: Distanspedagogik bland folkbildare (DiFo) är ett forskningsprojekt som ursprungligen finansierades av Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand, Distum. Det ansvaret har övergått till Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet. Syfte Projektet syftar till att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och därvid fokusera de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger till grund för val och användning av dessa resurser. Övergripande frågeställningar Vilka motiv finns till distansformen? Vilka är de pedagogiska utgångspunkterna? Hur påverkar intentionerna uppläggningen? Vilka är de särskilt användbara IKT-resurserna? När används IKT av deltagarna? När används IKT av folkbildarna? Hur avläses och värderas resultat? Vad har distansformen tillfört eller försvårat? Vilka pedagogiska slutsatser kan dras? Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Post doc-projekt Titel: saknas Startår: 2002 Slutår: 2006 Kontaktperson: Göran Larsson E-post: FD Göran Larsson, Göteborgs universitet, innehar en post doc-tjänsten på samhällsnivå. Hans forskning är främst inriktad på att studera hur muslimska minoritetsgrupper upplever problem och nya möjligheter när det gäller traditionsförmedling och ny informations- och kommunikations- 16

17 teknologi. Forskningen syftar till att ta fram både ny empiri och utveckla teoretiska och metodologiska ansatser för att studera internet och ny informations- och kommunikationsteknologi ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Forskningen berör också frågor som kan relateras till islamisk epistemologi, klassisk teologi och det islamiska utbildningsväsendets framväxt. (Koranskolor, universitet, on-line kurser, etc.) Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Avhandling Titel: Simulations in education for the health-care professions. Startår: 1998 Slutår: 2002 Kontaktperson: Hans Rystedt E-post: info saknas Ofta framhålls avståndet mellan teoretisk utbildning och arbete som ett hinder för effektivt lärande. I avhandlingen visas hur datorsimuleringar kan erbjuda unika möjligheter att länka samman viktiga uppgifter i narkossjuksköterskors arbete med teoretiska resonemang. Genom att olika patientfall representeras i simuleringsprogram får studenter möjligheter att träna viktiga uppgifter för sin framtida profession i säkra utbildningsmiljöer. På datorskärmen kan de söva simulerade patienter genom att ge narkosmedel, samt ge smärtstillande preparat, dropp osv. Studenterna kan också följa blodtryck, puls, andning och en rad andra värden som är viktiga att övervaka och reglera under ingreppet. Uppgiften består i att balansera effekter och bieffekter av läkemedel på ett sådant sätt att livsviktiga funktioner upprätthålls, något som dessutom försvåras av de sjukdomar eller skador som byggts in i patientfallen. Resultaten i avhandlingen visar att studenterna använde sig både av erfarenheter från klinisk verksamhet och teoretiska studier för att förstå och agera i förhållande till simulerade händelseförlopp. Studenterna behandlade i hög grad fallen som autentiska vårdproblem och det framtida yrkesansvaret för patienters hälsa och välbefinnande präglade deras sätt att ta sig an de simulerade patientfallen. Det visade sig också att framgångsrika lösningar av problemen oftast blev möjliga först genom att studenterna 17

18 använde sig av teoretiska resonemang grundade i medicinska ämnesområden. Såväl procedurer i arbetssituationer, yrkesetik och teoretiska begrepp blev därmed viktiga i studenternas lärande med simuleringen. Avhandlingen visar i likhet med en rad tidigare studier att simulerade förlopp kan vara svåra att tolka och dra slutsatser av. I analyser av samspelet mellan studenterna och simuleringen framhålls hur lärarens guidning kan bidra till att deras uppmärksamhet riktas mot centrala aspekter av det simulerade narkosförloppet, vilket bidrog till att studenterna bättre kunde förstå effekter av läkemedel och andra åtgärder i samband med narkos. På så sätt kunde studenterna också komma fram till förklaringar som visade sig fungera som resurser för fortsatt problemlösning och som också är viktiga i deras framtida profession. Simuleringens dynamik och inbyggda stödfunktioner bidrog till att både erfarenheter från kliniska situationer och teori kunde integreras i lärandesituationen. Snabba förändringar i scenarierna krävde ofta ett rutinbaserat handlande, medan riktigheten i samma handlande kunde diskuteras med stöd av kompletterande information om fysiologiska tillstånd och läkemedelseffekter i datorprogrammet. En viktig slutsats är att införandet av simuleringar i formell utbildning i sig inte leder till förväntat lärande. Tidigare forskning har främst varit inriktad mot hur studenters bakgrundskunskaper, simuleringens design och undervisningens uppläggning var för sig påverkar vad studenter lär sig av att arbeta med simuleringar. Genom detaljerade studier av själva lärandeprocessen fokuseras i avhandlingen hur alla dessa aspekter samtidigt formar studenternas lärande. Därmed lyfts de konkreta villkoren fram för hur simuleringar fungerar i ett specifikt utbildningssammanhang, villkor som också belyser en mer generell problematik kring hur simuleringar kan utformas och vävas in i formell utbildning för att bidra till lärande för yrkeslivet. Författare: Hans Rystedt, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet och Institutionen för omvårdnad, Högskolan Trollhättan/Uddevalla Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Avhandling Titel: Renderings and Reasoning: Studying artifacts in human knowing Startår:

19 Slutår: 2004 Kontaktperson: Jonas Ivarsson E-post: Jonas disputerade 2004 vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet på avhandlingen Renderings & Reasoning: Studying artifacts in human knowing. Han har en bakgrund i kognitionsvetenskap med inriktning mot kommunikation. Hans avhandlingsprojekt rör i huvudsak frågor kring samspelet mellan kommunikation, kognition och lärande. Empirin hämtas från samtal kring och arbete med olika former av (natur)vetenskapliga representationer. Avsikten är att förstå hur olika representationer allt från fysiska/stabila till digitala/interaktiva kan fungera som ett stöd för lärande och begreppsbildning. Frågorna gäller i första hand kommunikationens natur i de diskursiva praktiker som etableras och arbetsfördelningen mellan teknik och tänkande. Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: Vetenskapsrådet UVK Typ: Post-doc Titel: Representation in imaginative practice: Studying learning and design among students of architecture (Representationer i skapande praktiker: En studie av lärande och design hos studenter i arkitektur) Startår: 2006 Slutår: 2009 Kontaktperson: Jonas Ivarsson E-post: Projektet kommer att undersöka hur arkitekturstudenter arbetar med och löser designproblem i sin utbildning. Av särskilt intresse är användningen av modern datorteknik som stöd i designprocessen. Det är väl känt att teknik kan avlasta människor i en rad olika sammanhang genom att ta över vissa arbetsuppgifter. Frågan som detta projekt försöker besvara är på vilka sätt ny teknik kan stötta och förstärka människors kreativa förmågor. Skapar informationsteknologin nya kreativa möjligheter och hur tas dessa tillvara i praktiken? Användningen av datorprogram vid design och olika skapande projekt är numera något som återfinns inom utbildningssystemets alla nivåer. Från förskolan ända upp till högskola och universitet får elever och studenter lära 19

20 sig att använda datorer som kreativa verktyg och som artistiska uttrycksmedel. I detta sammanhang utgör gruppen arkitekturstudenter ett belysande exempel, då datorbaserade verktyg för design och produktion av grafiska representationer utgör ett mycket viktigt moment i deras utbildning. I projektet kommer studenternas utbildning att följas och dokumenteras med hjälp av video. I analysen kommer främst tal, gester, verktyg och olika objekt som används av deltagarna att studeras. Dessa analyser kommer att leda till bättre förståelse för hur grafiska representationer används och på vilka sätt de utgör en del av kreativa processer. Resultaten kan därigenom användas för att skapa nya lärandemiljöer och utbildningar som tar till vara på den nya teknikens fördelar på ett bättre sätt än tidigare. Intressanta målgrupper för projektets resultat är i huvudsak lärare och utbildningsanordnare inom områden som berör teknik och skapande verksamhet Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Avhandling Titel: Distributed Problem-Based-Learning Studies of a Pedagogical Model in Practice Startår: Slutår: 2004 Kontaktperson: Ulric Björck E-post: I en ny doktorsavhandling i pedagogik, Distributed Problem-Based Learning: Studies of a Pedagogical Model in Practice studerar Ulric Björck centrala aspekter av problembaserat lärande i universitetskurser på distans. Studenters lärande präglas vanligtvis av att lärare och utbildningssystem kontrollerar eller reglerar vad som lärs in. Avhandlingens resultat visar på hur studenter i högre grad själva tar kontroll över sitt lärande än i traditionell utbildning. Två nätbaserade universitetskurser om vardera ett läsår följdes genom en omfattande utvärdering samt genom att alla konferensmeddelanden sparades. Utifrån meddelanden studeras studenters kommunikativa mönster och användandet av problembaserat lärande i olika grupper. Undersökningen fokuserar sedan på vilket sätt studenterna interagerade med 20

21 varandra och handledare. Handledaren har i problembaserat lärande traditionellt tillmätts stor betydelse, så även här. Två olika handledningsstrategier, aktivt deltagande och metakommentarer, kunde urskiljas vilka gav de studerande olika utbildningsupplevelser. Undersökningen poängterar handledarens betydelse för att studenterna skall bli aktiva deltagare genom att kommentera varandras kommentarer på utförda arbeten, metakommentarer. Att kursdeltagarna är tvingade till att uttrycka sig i text ger i vissa fall upphov till kvalitativt nya former att lära. Studien visar att studenters deltagande och interaktion når högre nivåer när deras egna idéer diskuteras eller när de själva tar beslut om hur de skall arbeta. Detta tyder på att studenter gärna ägnar tid åt att utveckla sig själva. För de som är intresserade av att använda problembaserat lärande på nätet har avhandlingen ett centralt förslag: Etablera en praxis för utbildning där studenter kommenterar varandras arbeten. Det finns dock en lång tradition av individuell examination inom den högre utbildningen och det kan vara svårt att bryta det mönstret. Om examinationen baseras på studenters metakommentarer kan den ändå vara individuell samtidigt som den bidrar till en meningsfull utveckling av lärande på nätet. Avhandlingsarbetet syftar till att skapa en bättre pedagogisk förståelse för användandet av conferencing. Conferencing innebär att datorn används som ett redskap för kommunikation. Avhandlingen syftar specifikt till att belysa de studerandes förhållningssätt till problembaserat lärande (PBL) kombinerat med den form av conferencing som betecknas "online kurser". Intresset är inriktat både på hur de studerande uttalar sig om denna kombination och hur de använder PBL i sin faktiska utbildning Lärosäte: Göteborgs universitet Finansiär: KK-stiftelsen LearnIT Typ: Titel: Skolan och informationstekniken Startår: 2002 Slutår: 2004 Kontaktperson: Östen Ohlsson E-post: Genom KK-stiftelsens satsningar i mitten av 1990-talet ställdes stora resurser till förfogande för kommuner/skolor att utveckla undervisningen med hjälp av informationsteknik. Dessa satsningar omfattade utbyggnad av infrastruktur i skolan, utbildning av lärare och inrättande av nya utbildnings- 21

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet

Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet AGENDA Kompetens och kompetensförsörjning 17.00 Mingel och välkomna 17.10 Introduktion kompetens och

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast 2014-07-07

Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast 2014-07-07 Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast 2014-07-07 Innehåll Vad är en kommunikativ plattform?...3 Målgrupper...4 Samtliga målgrupper... 4 Interna målgrupper... 4 Kärnvärden och stödord...5 Tonalitet

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk

Läs mer

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP MOTIVATION & KOMMUNIKATION Datum: 26-28 nov 2014 (sve) i Göteborg & 9-11 mars 2015 i Stockholm (sve) & 22-24 april 2015 i Göteborg (sve) Träning i att

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik Program förskolan, fritidshem, grundskolan F- 6 Kl. 9.00 13.00 9.00-9.10 9.10-10.10 Välkomsthälsning Yvonne Larsson & Sylvana Sofkova Hashemi, Högskolan Väst Didaktikens verktyg - s fria webbplats i multimodalt

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Internationella Handelshögskolan Vid internationella HandelsHögskolan (Jibs) bedriver vi forskning och utbildning på kandidat-, magister-, master- och doktorandnivå inom våra huvudsakliga

Läs mer

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson

Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Lyckad implementation av Idéhanteringsssystem inom Ericsson Cai Strand, Silverhanden AB [Agenda] 1. Bakgrund och Ericssons krav 2. Lösning 3. Resultat 4. Framgångsfaktorer 5. Nästa steg 6. Betydelsen av

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild!

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? Carina Elmqvist Sänds från Växjö En patients första möte med involverade personer på

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? En pågående Lerning Study av Per Selin Johan Larsson Varför programmering? Är det mindre viktigt att förstå digitala byggstenar i den digitala

Läs mer

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning?

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Martin Burman Institutionen för Molekylärbiologi Umeå universitet Disposition NEVA Bakgrund Utvärderingar Kvalitetsaspekter och standards utomlands Hur mäter

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Lic-Forskarskola för lärare och förskollärare: Vetenskapen i skolan skolan i vetenskapssamhället (CSIS)

Lic-Forskarskola för lärare och förskollärare: Vetenskapen i skolan skolan i vetenskapssamhället (CSIS) Lic-Forskarskola för lärare och förskollärare: Vetenskapen i skolan skolan i vetenskapssamhället (CSIS) Lunds universitet /Campus Helsingborg Malmö högskola Högskolan Kristianstad Högskolan i Halmstad

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer