Konceptstudie av motorcykel design för ökad säkerhet och förbättrad energi-effektivitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konceptstudie av motorcykel design för ökad säkerhet och förbättrad energi-effektivitet"

Transkript

1 Konceptstudie av motorcykel design för ökad säkerhet och förbättrad energi-effektivitet Andrew Dawkes and Lennart Löfdahl* Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg 1. Introduktion Genom att introducera låsningsfria bromsar (ABS) på både lätta och tunga motorcyklar kan säkerheten förbättras för motorcyklister. Kollisionsförloppet kommer att förändras vilket gör det möjligt att införa olika passiva och aktiva säkerhetssystem samtidigt som motorcykelns energi-effektivitet också kan förbättras. Denna rapport är en inledande konceptstudie med fokus på hur den passiva säkerheten kan förbättras hos själva motorcykeln; avsikten är att undersöka om olika typer av kåpor (fairings) kan utformas så att föraren skyddas och samtidigt ges möjligheten att påverka olycksförloppet vid en kollision. Analysen kräver en holistisk bild av olycksförloppet där inverkan av farten, skyddsräcken, krock-kuddar samt begränsningar i förarens position och rörlighet måste vävas samman. Ett specifikt delmål är att undersöka vilka möjligheter det finns att utforma kåpor så att risken för benskador minimeras samtidigt som fordonets energi-effektivitet förbättras. ABS-bromsar innebär en betydande förändring av händelseförloppet vid en eventuell kollision. Det finns ingen detaljerad kunskap om hur krock-scenariot förändras, men en väl förankrad teori är att föraren, under själva kollisionen, kommer att "sitta kvar under en längre tid på en upprätt motorcykel. Detta öppnar dörren för mer avancerade säkerhetssystem. På kortsikt går det att utveckla ett passivt säkerhetssystem i form av aerodynamiska energi-effektiva kåpor utformade så att föraren kan "manövrera sig ur en besvärlig situation". På längre sikt ligger det inom möjlighetens ram att införa avancerade aktiva säkerhetssystem, som begränsar förarens rörelse och bör kombineras med krock-kuddar och elektroniska stabilitetsprogram (ESP). Från och med 2017 blir det lagkrav på ABS-bromsar för alla nya motorcyklar i Sverige, så en realistisk prognos är att andelen av ABS-utrustade motorcyklar kommer att öka väsentligt. Idag är ungefär 60 % av de motorcyklar som säljs (med en cylindervolym större än 125 cc) utrustade med ABS-bromsar och följaktligen kommer majoriteten av de motorcyklar som används i Sverige inom några år ha ABS-bromsar. *Contact person: Professor Lennart Löfdahl,

2 Det har genom åren presenterats många litteraturstudier som behandlar personskador i motorcykelolyckor; se t.ex. Huang [1], Sporner [2] och [3], och Narin [4]. Nyligen publicerade Rizzi [5] en omfattande undersökning där personskador vid kollision mellan motorcyklar och vägräcken har studerats. Rizzi konstaterade i sin rapport att vid kollisioner mellan motorcyklar och vägräcken så är olyckor med räcken av så kallade wire-typ den vanligaste. Dessa olyckor resulterar ofta i svåra och mycket kostsamma benskador som bör kunna mildras avsevärt genom lämpliga modifieringar av motorcykeln, i denna utvecklingsprocess kommer ABS-bromsar och säkerhetskåpor att vara hörnstenar. Denna undersökning inleds med en genomgång av olika typer av kåpor som funnits på marknaden. Det tillgängliga materialet är omfattande men har avgränsats så att enbart de kåpor som har en potential att modifieras för god manövrerbarhet och energi-effektivitet beaktas. Ett viktigt bi-villkor har varit att utformningen av kåporna skall vara marknadsanpassad. Wire-räcken spelar en central roll i många motorcykelolyckor och diskuteras därför kortfattat. För att belysa olika delar av själva kollisionsförloppet har datorprogrammet PC-Crash använts till att simulera en kollision mellan en motorcykel med ABSbromsar och ett vägräcke. Olika islagsvinklar och effekter av viss geometriförändring på motorcykeln har studerats systematiskt, dock med vissa programbehäftade begränsningar. Ur ett långsiktigt tidsperspektiv, diskuteras några aktiva säkerhetskoncept som kan komma att öka motorcykelsäkerheten och förbättra förarskyddet ytterligare; t.ex. krock-kuddar, begränsningar i förarens position och rörlighet, samt ESP. Förarens personliga skyddsutrustning är en mycket viktig puzzelbit för ökad motorcykel säkerhet, men området ligger utanför denna studie trots att det till stor del är en väsentlig förutsättningen för säkrare motorcykelkörning. 2. Litteratur- och marknadsbakgrund För att utveckla säkra och energi-effektivare kåpor till "större" motorcyklar är kännedom om vilken typ och vilka kåpor som har funnits/finns på marknaden en viktig förutsättning. Denna studie har begränsats till kåpor som kan modifieras så att styrning och hjul-rotation i det närmaste är opåverkade i kritiska situationer samtidigt som de kan ge hög energi-effektivitet. Ett urval sammanfattas nedan. Strömningstekniskt väl utformade kåpor till motorcyklar kåpor har funnits sedan 30- talet. Den ursprungliga anledningen till införandet av dessa kåpor var helt enkelt en önskan att i tävlingssammanhang uppnå högre toppfarter genom lägre totalt

3 strömningsmotstånd. Bild 1 visar ett tidstypiskt exempel på en strömlinjeformad kåpa från 50-talet. Strömningsmotståndet minskades genom att motorcykeln strömlinjeformades och framhjulet inneslöts i kåpan. Noterbart i Bild 1 är också att den kåpa som täcker motorcykelns bakre del är utrustad med en mjuk tryckåtervinning-zon, en så kallad Boat-tail. Motorcyklar med kåpor liknande de som finns i Bild 1 kallades på engelska för Dust- Bin och var inte särskilt populära, de förbjöds av FIM i slutet av 50-talet eftersom de orsakat ett antal dödsolyckor motorcykeln kanade helt enkelt ikapp den avkastade föraren, ofta med förödande resultat. Att kåpan i Bild 1, med bibehållen manövrerbarhet, skulle motstå en kollision med ett wire-räcke är inte särskilt sannolikt, men en utvecklad variant av kåpan kan vara intressant ur ett säkerhetsperspektiv. Utformningen av kåpan påvisar också samspelet mellan motorcykelns främre och bakre delar samt hur en anslutning mot förarens ben kan inkluderas för att ge ett bra benskydd. Bild 1. Bild 2 visar två nyare konstruktioner; en från mitten av 80-talet (till vänster) och en från 2013 (de två bilderna till höger). Tonvikten i båda fallen ligger på energieffektivisering för lägre bränsleförbrukning men högre prestanda har naturligtvis också varit i fokus. Motors kylning har, jämfört med kåpan i Bild 1, förbättrats avsevärt genom de stora luftintag och kylluftutsläpp som placerats i det lågtrycksområde som formeras utefter kåpans sidor. På modellen från 80-talet kan ett visst skydd för förarens ben noteras, men är begränsat eftersom det finns en viss risk att föraren i en kollision kan fastna i kåpan. ABS-bromsar var ovanliga på den tiden, så föraren och motorcykeln separerades i de flesta fall vid olyckstillfället och det är ofördelaktigt att hänga ihop med motorcykeln. Konstruktionen i Bild 2, från 2013 visar en modernt utformad framskärm och en kåpa som medger ett stort kylluftflöde. Noterbart är att, även om det inte utnyttjas i denna konstruktion, framskärmen kan utnyttjas till att öka både säkerheten och att optimera luftflödet. En korrekt utformad hjulmonterad framskärm kan, även om

4 framgaffeln böjs vid en krock (styrningen påverkas), utformas så att framhjulrotationen bibehålls och hjulet förhindras att fastna. Bild 2 Bild 3 visar två ganska populära motorcyklar/skotrar för stadsbruk. Båda konstruktionerna uppvisar egenskaper som ger föraren ett bra väderskydd, särskilt BMW modellen till vänster. Några uppenbara nackdelar på dessa modeller bör dock observeras; Förarens ben är helt fria att röra sig på och utanför maskinen vilket i praktiken innebär att det inte finns något skydd för förarens ben i en kollision. Den andra svaga punkten är att framgaffel och framhjul är helt oskyddade vilket innebär att vid kollision framifrån och från sidan deformeras framgaffeln lätt. Hjulrotationen blockeras även vid en mindre sammanstötning och det blir det omöjligt att manövrera fordonet. Om föraren vid en olycka skall vara sammankopplat med fordonet eller inte kan diskuteras, men säkerhetsbältena i maskinen till vänster är värda att notera. Bild 3 Bild 4 visar två typiska s.k. Touring-motorcyklar, landsvägsmaskiner. De kåpor som används här är i allmänhet bredare och högre för att ge en komfortabel körupplevelse och ett bra väderskydd till de åkande. Noterbart är att packväskorna ofta är bredare än kåpan, vilket indikerar att kåpan bör kunna breddas för att

5 partiellt innesluta framhjul, framgaffel samt delar av benen på både förare och passagerare. Om inte kåpan innesluter framhjulet, bör framskärmen modifieras för att åstadkomma ett skydd för det roterande hjulet i en kollisionssituation Bild 4 Bild 5 visar en så kallad "Supersportmotorcykel (muskelmaskin). Hos dessa motorcyklar är ofta formplåten/karosseriet på kåpan relativt bred och har tydliga urtag för förarens ben. Utan alltför stora ingrepp skulle denna kåpa kunna modifieras med säkerhet i åtanke. Förutsatt att motorcykeln är utrustad med ABS-bromsar, vore det möjligt att förlänga kåpans båda sidor bakåt för att skydda förarens ben. Breddas dessutom den bakre delen av kåpan så att den strömlinjeformat ansluter till den främre, kommer benskyddet att förbättras ytterligare. Vanligen har denna typ av motorcyklar en bra strömlinjeform och den behöver inte påverkas nämnvärt negativt om den bakre tryckåtervinningszonen anpassas till en bredare främre kåpa. Inbyggnad av förarens ben kräver dock att motorcykeln utrustas med någon form av restriktioner av förarens rörelse vid en olycka, t.ex. en krock-kudde kombinerat med ett bälte, se vidare diskussioner i avsnitt 7. Bild 5

6 Litteratur bakgrunden kan sammanfattas: Ett stort antal olika typer kåpor har funnits och finns på marknaden, men för mycket få, om ens i några, fall har kåporna varit utvecklade för passiv förarsäkerhet. Genom att antalet ABS-utrustade motorcyklar ökar finns det ett starkt incitament att utveckla/modifiera kåpor och framskämar på ett sådant sätt att motorcykeln kan bibehålla både sin manövrerbarhet och hjulrotation vid en kollision. Detta resulterar i lägre skaderisk för föraren. 3. Skadetyper Den vanligaste skadan vid motorcykelolyckor är benskador. Olika uppgifter förekommer på hur vanliga dessa skador är, men en realistisk uppskattning är att i cirka 80 % av alla olyckor är benskador dominerande. Följaktligen har det genom åren genomförts en stor mängd undersökningar rörande skadornas uppkomst och en gemensam slutsats är att förarens ben skadas mellan motorcykeln och något fast hinder, t.ex. ett vägräcke, andra fordon eller direkt mot marken. I flera undersökningar har det pekats ut att ett korrekt utformat benskydd skulle minska skadorna avsevärt, se t.ex. Huang [ 1 ], Chinn & Hopes [ 6 ] och Chinn & Macaulay [ 7], och i en (dock relativt gammal rapport) uppskattar Nairn [ 4 ] att benskadorna skulle kunna reduceras med 50 % förutsatt att en korrekt utformad kåpa fanns. Sannolikt kommer tyvärr benskador att vara en dominerade skada vid motorcykelolyckor även i framtiden, men det finns goda möjligheter att reducera och lindra skadorna, dels genom att andelen ABS-utrustade motorcyklar ökar, dels genom att kåporna förbättras och andra potentiella aktiva säkerhetsåtgärder introduceras. 4. Vägräcken och deras effekt på motorcyklar Grundtanken med sk. wire-räcken är att de skall vara konstruerade så att vid en olycka skall fordonets rörelseenergi absorberas på ett sådant sätt att fordonen (personbil eller tung lastbil) stannar kvar på vägen i sin färdriktning. De bärande stolparna är dimensionerade så att de skall knäckas och wirarna sträckas så att fordonet styrs tillbaka på sin ursprungliga kurs. Hos så kallade fasta räcken är beteendet något annorlunda; fordonets energi absorberas på samma sätt men själva räcket är inte lika eftergivligt eftersom stolparna och räckena, generellt sett, är mycket starkare och styvare.

7 För motorcyklar är situationen helt annorlunda. En typisk motorcykel väger cirka 300 kg inklusive förare, och har därmed en massa som är fem gånger mindre än en vanlig bil som typiskt väger 1600 kg. En lastbil är ännu tyngre, vilket innebär att en inte alltför stor lastbil är cirka 30 gånger tyngre än en motorcyklist. Viktskillnaden mellan motorcyklar och övriga fordonskategorier innebär att ett wireräcke inte fungerar på avsett sätt vid motorcykelolyckor. Stolparna kollapsar inte och wirarna är ur ett motorcykelperspektiv lika styva som fasta räcken. Följden blir att wirar, stolpar och olika kanter på räckena skär in mot förarens ben såvida motorcykeln inte har en kåpa eller andra säkerhetssystem för att skydda föraren. Detta enkla resonemang/siffror visar att det är praktiskt taget omöjligt att tillverka skyddsräcken som är anpassade för alla fordonstyper och eftersom antalet motorcyklar är i klar minoritet borde en lösning vara att försöka anpassa motorcyklarna till befintliga skyddsräcken. 5. Kollisionsscenario med ABS-bromsar Kunskap om händelseförloppet i en olyckssituation med en ABS-utrustad motorcykel är en nyckelfråga när det gäller att förbättra säkerheten för motorcyklister. Eftersom föraren utgör en väsentlig del av motorcykelns rörelsemängd vid en kollision är det en komplicerad uppgift att öka kunskapen om kollisionsförloppet. Fullskaleförsök är i det närmaste uteslutna eftersom det varken finns lämpliga krock-banor och/eller krock-dockor. Den befintliga kunskapen är därför till stor del baserad på olycksstatistik, logiska resonemang, intervjuer med erfarna motorcyklister samt olika former av numerisk simulering. Nedan diskuteras en modell av ett krock-scenario som är baserat på ett begränsat intervjumaterial, och den i avsnitt 6 redovisade PC-Crasch simuleringen av de olika delförloppen vid en kollision mellan en motorcykel och ett wire-räcke. Dagens högpresterande bromssystem är viktiga komponenter när det gäller att kontrollera motorcykelns prestanda. Beroende på motorcykelns geometri: hjulbas, tyngdpunkt och tryckcentrum (förarens position och kroppsställning) är fram- och bakbromsen olika effektiva. Frambromsen är vanligen mest effektiv medan bakbromsen kan ge olika bidrag till den totala inbromsningen. Alla motorcyklar kan lyfta bakhjulet vid för hård framhjulsbromsning, men tex. på en "Touringmotorcykel (med förare, passagerare och bagage) kan bakbromsen ge ett avsevärt bidrag till den totala bromseffekten. Vissa motorcyklar är utrustade med ett så kallat integralbromssystem, vilket innebär att fram-och bak-bromsen är balanserade mot varandra och arbetar tillsammans. Utan ABS kan i en nödsituation fram och/eller bak hjulen låsa sig så att kontrollen över motorcykeln förloras, och därför är ABS-systemets huvuduppgift att förhindra låsning av de bromsade hjulen.

8 Det är därför sannolikt att på en motorcykel med ABS-bromsar kommer föraren i en kollisionssituation att kunna kontrollera fordonet bättre. Hon/han kan sitta på en vertikalt stående motorcykel i själva kollisionsögonblicket och under en kort tid efter själva kraschen sannolikt också kunna kontrollera händelseförloppet. Beroende på motorcykelns bromssystem kan föraren befinna sig i någon av följande situationer just innan och strax efter kollisionen: Utan ABS-bromsar; på motorcykeln som glider längs vägen med hjulen eller föraren först mot hindret/en. Stor risk att fastna i motorcykeln och/eller i markhinder. Med ABS-bromsar; på motorcykeln (upprätt) med olika islagsvinklar på väg mot hindret/hindren. 6. PC-Crash beräkning Numeriska simuleringar är en metod för att öka kunskapen om olika delar av kollisionsförloppet. En inledande studie har genomförts i detta arbete och beräkningsprogrammet PC-Crash har utnyttjats för att simulera en kollision mellan en motorcykel med ABS-bromsar och ett wire-räcke. Islagsvinklar mot räcket har varit i intervallet 20 till 30 och dessa har studerats systematiskt tillsammans med några enklare geometriförändringar på motorcykelns kåpa och framgaffel. Det bör noteras att PC-Crash är en beräkningsmetodik som har utvecklats för studier av så kallade post-crash förlopp (rekonstruktioner) vid person- och lastbilsolyckor. Detta innebär tyvärr att flera av de verktyg som finns i programmet är mindre lämpade för studier av motorcykelkollisioner. Exempelvis är det inte möjligt att modellera förarens muskler, och därmed simulera hur hon/han håller i styret. Vidare har det inte varit möjligt att modellera motorcykelns dynamik så effekter av roterande hjul och gyroskopiska effekter saknas. Ett resultat av dessa tillkortakommanden är att föraren alltid föll av motorcykeln i simuleringarna. Trots detta är det möjligt att använda PC-Crash simuleringar för att öka kunskapen om delar av kollisionsförloppet. Den genomföra parameterstudie redovisas nedan. ///////////////////////////////////////////////// Figure 1 shows the simulation of a standard motorcycle without rider protection colliding with a wire barrier at 20 angle. Picture:

9 a. shows the motorcycle after hitting the wire; it slides along and past the support posts. b. is the moment when the riders knee and leg make contact with the post. c. the rider being thrown off the motorcycle. d. e. f. the rider impacts the barrier. The motorcycle is deflected back towards its original course. a. b. c. d. e. f. Figure impact, no protection fitted Figure 2 shows the simulation of a motorcycle with rider protection colliding with a wire barrier at 20 angle. Picture a. shows the motorcycle after hitting the wire, it slides along and past the support posts. b. is the moment when the rider protection system make contact with the post. c. The motorcycle and rider are deflected back towards their original course. d. e. f. due to the limitations of the software, the rider is shown falling off the motorcycle, and the motorcycle is deflected at a large angle from the barrier. These events are unlikely to occur in real life. It is likely that the rider will remain on the motorcycle, and could regain control / direction a. b. c.

10 d. e. f. Figure impact, leg protection fitted Figure 3 shows the simulation of a standard motorcycle, without a fairing, colliding with a wire barrier at 30 angle. Picture a. shows the motorcycle after hitting the wire, it slides along and impacts the support post. b. the riders continues forward at close to pre-impact velocity. c. the rider impacts against the motorcycle. d. the software shows the motorcycle tipping forward. This may occur with some motorcycles / rider combinations. Or the rider may be thrown from the motorcycle. e. f. the rider impacts the barrier. The motorcycle falls over and slides / stops. a. b. c. d. e. f. Figure impact, no fairing fitted Figure 4 shows the simulation of a motorcycle with a fairing, colliding with a wire barrier at 30 angle (the pictures show a large front mudguard over the wheel, but this could also be a fixed fairing that encloses the wheel). Picture

11 a. shows the motorcycle after hitting the wire; it slides along and past the support post. b The motorcycle and rider are deflected back towards their original course. c. d. e. f. the software shows the rider being thrown off from the motorcycle. Although unlikely, this may occur with some motorcycles / rider combinations. a. b. c. d. e. f. Figure impact, Front wheel protection fitted. /////////////////////////////////////////////////////////// Från de genomförda parameterstudierna med PC-Crash programmet kan följande slutsatser dras: Det bör finnas goda möjligheter att skydda förarens ben vid islagsvinklar upp till 30 mot wire-räcket med hjälp av lämpligt utformade kåpor. Frontskydd kan bestå av en väl utformad framskärm eller kåpa som omsluter framhjulet. Simuleringsverktyget i sin nuvarande form är inte optimalt, och för mer detaljerade studier krävs programutveckling. (Eventuellt bör en helt annan beräkningsmetodik utvecklas.)

12 Bild Diskussion I detta avsnitt presenteras några idéer om hur kombinationen av ABS-bromsar och kåpor kan öka säkerheten för motorcyklister. Krocksituationen för en motorcyklist är helt annorlunda jämfört med en bilist. I en bil skyddas förare och passagerare av en strukturell säkerhetscell som utgörs av karosseriet och ett avancerat balksystem; personerna i bilen sitter i en kontrollerad och förutsägbar ställning, är fastspända med säkerhetsbälten, och skyddas av strategiskt placerade krock-kuddar. På en motorcykel saknas i stort sett alla dessa säkerhetssystem. Föraren är direkt utsatt för alla yttre krafter som verkar i och efter en kollision. Situationen kompliceras dessutom av att förarens egen rörelsemängd är en väsentlig del av motorcykelns dynamik innan hon/han eventuellt separeras från motorcykeln vid kollisionen. Att skapa någon form av säkerhetscell för motorcyklar är en komplicerad ide som visserligen är intressant men sannolikt inte genomförbar. Det äe inte möjligt att bygga ett heltäckande balksystem som på bilar, men vissa stukturer i form av säkerhetskåpor bör kunna utvecklas. Kombinerat med aktiva säkerhetssystem som beaktar både förarens och motorcykelns dynamik, och som säkerställer att föraren är skyddad under hela kollisionsförloppet t.ex. genom rörelsebegränsningar (säkerhetsbälte), krock-kuddar samt någon form av ESP måste ingå i ett framtidsscenario. På grund av förarens sårbarhet bör alla säkerhetssystem skydda föraren inte bara från direkta effekter, utan också från den energipåverkan som skulle kunna orsaka bio-mekaniska pisksnärtskador s.k. whiplash.

13 En central fråga är om det är fördelaktigt att införa en säkerhetskåpa som håller föraren på plats under hela kollisionen, eller om det är bättre att föraren lämnar motorcykeln vid en viss tidpunkt under/efter kraschen? Svaret är direktkopplat till utformningen av både motorcykeln, dess säkerhetssystem och externa trafiksäkerhetssystemen, t.ex. av wire-räcken. Anordningar för rörelsebegränsning måste vara så intelligenta att de kan släppa föraren fri från motorcykeln i rätt ögonblick. Ett intressant koncept när det gäller att minska benskador är naturligtvis en säkerhetskåpa som skyddar förarens ben samtidigt som den håller föraren kvar på motorcykeln med hjälp av en säkerhetssele och/eller krock-kuddar. Det pågår idag flera internationell arbeten med att utveckla krock-kuddar för motorcyklar och de flesta av dessa bygger på ett motorcykel airbag-system som lanserades för ungefär tio år sedan av Honda, visas i bild 6. Systemet var på sin tid avancerat och byggde bl.a. på sensorer som placerats på framgaffeln för att avgöra när krock-kudden skulle aktiveras. 7. Möjliga förändringar av kåpor Anpassning av den kåpa som visas i Bild 1 är en bra utgångspunkt för att utveckla säkerhetsanpassade kåpor som medger fungerande styrning och roterande framhjul även efter en kraftig kollision. Jämfört med kåpan som visas i Bild 1, skulle den moderna versionen vara bredare, tillverkad med modern material och teknik (samma teknologier som används i Formel 1) samt utrustad med luftintag/utsläpp för effektiv kylning av motor och bromsar. Kåpans främre del skall anpassas till den bakre sektionen som i sin tur skall ha en mjuk tryckåtervinningszon, boat-tail. Kåporna bör täcka stora delar av föraren och passagerarens ben och gärna fixera benen genom arrengemang av krock-kuddar som aktiveras vid kollisionen. En annan infallsvinkel kan vara att offra en del av styrförmågan i kollisionen, men fokusera på ostörd hjulrotation. Detta kan åstadkommas genom att utveckla en kraftigare och perifert täckande framskärm som hindrar hjulet från att fastna vid en kollision. ( Framskärmsmetoden kan vara av intresse för en eventuell eftermarknad.) På dagens motorcyklar är kåpan ofta en förhållandevis svag länk, den är huvudsakligen konstruerad för lägre luftmotstånd, optimerad kylning och styling. Kåpan är vanligen monterad på en kraftig ram som innehåller motor och alla övriga komponenter för motorcykeln funktion. En intressant tanke skulle kunna vara att i ett framtidsscenario vända på steken, och istället utgå från en kåpa som har tillverkats med förarsäkerheten i fokus genom att utnyttjat ovan nämnda F1- teknologier och därefter bygga själva motorcykeln kring säkerhetskåpan. Troligen

14 en helt ny konstruktionside med motorcykelegenskaper som sannolikt är betydligt säkrare ur kollisionssynpunkt. 8. Slutsatser och fortsatta arbeten De möjligheter till ökad säkerhet för motorcyklister som kan fås genom att införa ABS-bromsar har undersökts. Speciellt har möjligheter att utveckla av själva motorcykeln diskuterats och potentialen för att utveckla säkra och energieffektiva kåpor undersökts. Från arbetet, har följande huvudsakliga slutsatser gjorts: Det är mycket sannolikt att i en kollisionssituation med en motorcykel utrustad med ABS-bromsar kommer föraren att sitta kvar på en upprätt motorcykel under en längre tid än om ABS-bromsar saknas. Det i tiden förlängda kollisionsförloppet möjliggör introduktion av passiva och aktiva säkerhetssystem på motorcykeln. Kåpan bör utformas så att den ger ett frontskydd åt framhjulet så att både hjulrotation och styrmöjligheter behålls vid en kollision. Framskärmen kan utvecklas så att säkerheten förbättras och kylluftflödet kring kåpan optimeras. Sidorna på kåpans främre del kan förlängas, dels för att öka förarens benskydd, och dels för att utnyttjas som kylluftutsläpp. Den bakre delen av motorcykelkåpan kan utvidgas, integreras och optimeras, utan att direkt påverka motorcykelns totala strömningsmotstånd. PC-Crash beräkningarna visar att förarens ben kan skyddas vid en islagsvinkel på upp till 30 mot ett hinder och att frontskyddet kan vara en förstärkt framskärm som omsluter stora delar av framhjulet. Det rekommenderas att ett mer avancerat beräkningsverktyg utvecklas som både beaktar förarens funktioner och motorcykeln dynamik. Rapportens kanske viktigaste slutsats är att säkerheten kan ökas avsevärt med relativt enkla förändringar om ABS-bromsar blir standardutrustning på alla motorcyklar.

15 Säkrare och energieffektiva kåpor samt modifierade främre skärmar, är relativt kortsiktiga och enkla förbättringar som bör ligga inom möjligheternas ram för dagens motorcykeltillverkare. Mer avancerade säkerhetssystem och säkerhetsceller kräver väsentligt längre utvecklingstid och betydligt mer forskning, men kommer att vara nödvändiga för att uppnå den säkerhetsnivå som krävs när framtida två hjuliga fordon blir allt vanligare transportmedel. 9. Referenser 1. Huang, B. and Preston, J. (2004) A Literature Review on Motorcycle Collisions Final Report, Transport Studies Unit Oxford University. 2. Sporner, A. (2000) Passive Sicherheit auch auf dem Motorrad - Möglichkeiten durch den Airbag. Fachtagung "Fahrzeugairbags", Essen. 3. Sporner, A., Langwieder, K., and Polauke (1990) Passive Safety for Motorcyclists - from the Legprotector to the Airbag. International Congress and Exposition, Detroit. 4. Nairn, R. J. and Partners Pty Ltd (1993) Motorcycle safety research literature review: 1987 to 1991, CR 117. Canberra: Federal Office of Road Safety. 5. Rizzi, M., Strandroth, J., Sternlund, S., Tingvall, C., Fieldes, B.; Motorcycle Crashes into Road Barriers: the role of Stability and Different Types of Barriers for injury Outcome. 6. Chinn, B. P. and Hopes, P. (1985) Leg protection for riders of motorcycles, 10th ESV Conference, Oxford. 7. Chinn, B. P. and Macaulay, M. A. (1986) Leg protection for motorcyclists IRCOBI Zurich. 8. Hobbs, C. A. ed (2001) Priorities for Motor Vehicle Safety Design, European Transport Safety Council, Brussels

Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv

Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv 1 Matteo Rizzi matteo.rizzi@folksam.se 070-8316119 Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv Bakgrund Allt fler kör motorcykel i Sverige antalet motorcyklar har fördubblats under de senaste femton

Läs mer

FÖR KÄNSLIGA MÄNNISKOR

FÖR KÄNSLIGA MÄNNISKOR Med känsla för MC FÖR KÄNSLIGA MÄNNISKOR Att åka motorcykel är en livsstil eller rent av en passion, den används både till nytta och nöje. Det är förenat med en skön känsla som kan vara svår att förstå

Läs mer

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:

Läs mer

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth. WHIPLASH Oscar Frick oscarfri@kth.se Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.se Caroline Ellgren ellgren@kth.se Eric Masser emasser@kth.se Whiplash-skador, orsakade av påfrestningar på nacken i samband med bilkrockar,

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

2 Ett fordon som har erhållit undantag enligt 2 kap. eller 3 kap. får inte godkännas för yrkesmässig trafik för personbefordran.

2 Ett fordon som har erhållit undantag enligt 2 kap. eller 3 kap. får inte godkännas för yrkesmässig trafik för personbefordran. Transportstyrelsens föreskrifter om undantag för fordon importerade för eget bruk och fordon som utgör flyttsak eller som har förvärvats från utlandet genom arv eller testamente; beslutade den 8 juni 2010.

Läs mer

Maximal snabbhet, minimal bredd

Maximal snabbhet, minimal bredd Maximal snabbhet, minimal bredd Dubbelstaplaren PDP 200 27/7 support worldwide network Double Stacker PDP Modell PDP 200 Lyfthöjd Lyftkapacitet Truckbredd Åkhastighet Standardutrustning Extrautrustning

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

ABS Anti-lock brakes

ABS Anti-lock brakes ABS Anti-lock brakes Albin Elnerud aed07004@student.mdh.se DALO Jonas Blank jbk06002@student.mdh.se DALO Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås 2010-02-24 1 Sammanfattning ABS (Anti-lock

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter; VVFS 2008:159 Utkom från trycket den 7 mars 2008 beslutade

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Allmänna körkortsregler

Allmänna körkortsregler Allmänna körkortsregler För att framföra bil med släpvagn krävs minst ett bilkörkort med behörighet B och i vissa fall behörighet BE. Obs: Fr.o.m 19 Januari 2013 inför Riksdagen en möjlighet att ta utökad

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Säkerhetskontroll. - Checklistan med instruktioner

Säkerhetskontroll. - Checklistan med instruktioner Säkerhetskontroll - Checklistan med instruktioner Nedan följer en komplett säkerhetskontroll men oroa dig inte. Det är mycket sällan en hel säkerhetskontroll behöver göras på uppkörning. Vanligast är att

Läs mer

FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR

FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR I en ny medelstor familjebil består över en tredjedel av bilens pris av olika skatter. Finlands bilskatt är också den näst högsta inom EU. En

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Monteringsguide Racercykel

Monteringsguide Racercykel Monteringsguide I. Packa upp din cykel 4 II. Förbered framhjulet 4 III. Positionera framhjulet 5 IV. Montera framhjulet i framgaffeln 8 V. Justera styret 8 VI. Montera sadeln 9 VII. Montera pedalerna 10

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler 2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till

Läs mer

Modifiering av Scaniacertifierade komponenter. Allmänt

Modifiering av Scaniacertifierade komponenter. Allmänt Allmänt Allmänt Certifiering utförs för att uppfylla lagkrav angående trafiksäkerhet, miljöpåverkan etc. Om Scaniacertifierade komponenter modifieras eller nya komponenter tillförs kan certifikaten bli

Läs mer

Intelligent Vehicle Safety Systems

Intelligent Vehicle Safety Systems Intelligent Vehicle Safety Systems Trafiksäkerhet utvecklas för framtiden Lennart Lübeck Programrådsordförande IVSS Tillbakablick PFF FoU inom fordonssektorn med statligt stöd IVSS-resultat Positiva och

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Ergonomiska sadlar. Speciellt utformade för kvinnor. Jeanette Karlsson - Saddlefit 4 Life - Sadelergonom 0709-948 304, www.stallrustorp.

Ergonomiska sadlar. Speciellt utformade för kvinnor. Jeanette Karlsson - Saddlefit 4 Life - Sadelergonom 0709-948 304, www.stallrustorp. Ergonomiska sadlar Speciellt utformade för kvinnor FÖREBYGGER SKADOR PÅ HÄST OCH RYTTARE Byter namn till Jeanette Karlsson - Saddlefit 4 Life - Sadelergonom 0709-948 304, www.stallrustorp.se Förebygger

Läs mer

Manual Förflytta defekt fordon

Manual Förflytta defekt fordon Manual Förflytta defekt fordon Fordon 360 Plus Författarna och Liber AB Version 1.0 Får kopieras 1 Anledning till förflyttning Arbetar du i eller med fordon kommer du troligtvis att behöva förflytta defekta

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets?

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Varför Växel slipning? -Växlar genererar en störning i tåg gången => Utmattnings skador, RCF -Dynamisk belastnings

Läs mer

Säkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn

Säkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn Säkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn För din egen säkerhet I den här broschyren hittar du information om hur du kan öka säkerheten inne i bilen. Du får tips om hur ditt barn åker säkrast, och

Läs mer

Vetenskapsmetodik inom teknikområden CT 3620 Mälardalens Högskola Västerås Oktober 2004

Vetenskapsmetodik inom teknikområden CT 3620 Mälardalens Högskola Västerås Oktober 2004 Vetenskapsmetodik inom teknikområden CT 3620 Mälardalens Högskola Västerås Oktober 2004 Hotan Haghighatgoo Arash Esfandyari DATAT 3 DATAT 3 hho00001@student.mdh.se aei01001@student.mdh.se Sammanfattning

Läs mer

Flo-tech PT-selar Monteringsanvisning TRANSPORT I FORDON UNDERHÅLL ANVÄNDNINGSBEGRÄNSNINGAR UTBILDNING KOMPATIBILITET

Flo-tech PT-selar Monteringsanvisning TRANSPORT I FORDON UNDERHÅLL ANVÄNDNINGSBEGRÄNSNINGAR UTBILDNING KOMPATIBILITET INSTRUKTIONER FÖR ANVÄNDNING OCH VÅRD OBS! Läs följande anvisningar noga före montering. Denna produkt bör monteras av en erfaren förskrivare eller tekniker. Detta dokument innehåller viktig information

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Barn på gården. LRF informerar

Barn på gården. LRF informerar Barn på gården LRF informerar Varje år skadas många barn på våra gårdar, en del så allvarligt att de omkommer. Det är lätt att bli hemmablind. Men ofta kan man med enkla medel göra farliga ställen säkrare.

Läs mer

B-teori. Fordonet i trafiken Lektion 4. bengt hedlund

B-teori. Fordonet i trafiken Lektion 4. bengt hedlund B-teori Fordonet i trafiken Lektion 4 bengt hedlund Olika typer av fordon Motorfordon Bilar Personbil Buss Lastbil Lätt lastbil Tung lastbil Motorcykel Lätt motorcykel Tung motorcykel Motordrivna fordon

Läs mer

HOPSÄTTNINGS OCH INSTALLATIONSANVISNING SPILLTRANSPORTÖR

HOPSÄTTNINGS OCH INSTALLATIONSANVISNING SPILLTRANSPORTÖR Anvisningar Följande anvisningar är uppdelade i två avsnitt. Spilltransportören kan levereras antingen helt omonterad i lösa delar eller i förmonterade sektioner färdiga för installation på plats. Första

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015

Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015 Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015 Förord Folksam har en lång erfarenhet inom trafiksäkerhetsforskningen. Sedan åttiotalets början har vi samlat in och analyserat information om trafikskador

Läs mer

NY SERIE! Liber planerar en ny serie läromedel för fordonsutbildning FORDON FORDON. Hittills utkomna titlar

NY SERIE! Liber planerar en ny serie läromedel för fordonsutbildning FORDON FORDON. Hittills utkomna titlar NY SERIE! Liber planerar en ny serie läromedel för fordonsutbildning Vi är inne i en spännande utvecklingsfas och ser nu de första titlarna växa fram. Vårt koncept bygger på att informationen delas in

Läs mer

ANAB AB C/O ANDERS GUSTAVSSON VASTANBY ROSENLUND 2 716 93 FJUGESTA SWEDEN WWW.ANABINT.COM

ANAB AB C/O ANDERS GUSTAVSSON VASTANBY ROSENLUND 2 716 93 FJUGESTA SWEDEN WWW.ANABINT.COM CB-580 Manual Distrubitör/återförsäljare ANAB AB C/O ANDERS GUSTAVSSON VASTANBY ROSENLUND 2 716 93 FJUGESTA SWEDEN WWW.ANABINT.COM 1. Säkerhets Instruktioner..2 2. Produkt instruktion.2 2.1 Yttre konstruktionsskiss

Läs mer

ATV WHERE EVER YOU ARE

ATV WHERE EVER YOU ARE ATV WHERE EVER YOU ARE 1 dinli WHERE E Centhor 800 cc Centhor 700 cc Lig 450 2 VER YOU ARE htning cc thunder 350 cc cobia 50 cc 3 Centhor 800 cc Vägregistrerad, får framföras med A- eller B-körkort Tekniska

Läs mer

SAKL UNDERVISNINGPLAN Körkortskategorierna A1, A2 och A - grundutbildning

SAKL UNDERVISNINGPLAN Körkortskategorierna A1, A2 och A - grundutbildning SAKL UNDERVISNINGPLAN Körkortskategorierna A1, A2 och A - grundutbildning Inledning Undervisningsplanen har uppgjorts så att den lämpar sig för användning i grundutbildningarna för kategorierna A1, A2

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (VVFS 2003:22) om bilar och släpvagnar som dras av bilar; Utkom från trycket den 13 mars 2008 beslutade den 10 mars 2008.

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Säkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn

Säkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn Säkerhet i bilen så skyddar du dig och ditt barn För din egen säkerhet I den här broschyren hittar du information om hur du kan öka säkerheten inne i bilen. Du får tips om hur ditt barn åker säkrast, och

Läs mer

Ny strategi för säker cykling

Ny strategi för säker cykling April, 2014 Ny strategi för säker cykling Vilka är dagens problem med brister på cyklar enligt Trafikverkets rapport SÄKRARE CYKLING? Fel på cykeln, 5% Tvärstopp p.g.a. handbroms, 5 % Inbromsning, 4% Klivit

Läs mer

Bättre arbetsergonomi

Bättre arbetsergonomi Bure Gåbord Nya möjligheter för patienten. Nya förutsättningar för dig som hjälper till. Bure Gåbord Gåbordet har en central funktion i vården men har ändå levt ett liv i skymundan. Nu har GATE kastat

Läs mer

Nyckeltal Bilprovningen

Nyckeltal Bilprovningen Nyckeltal Bilprovningen 5,5 miljoner besiktningar/år Cirka 22 000 besiktningar/dag Omsättning: 1,5 mdr SEK Cirka 2 000 medarbetare 175 stationer och två mobila anläggningar 97 procent av befolkningen når

Läs mer

Bosch-batterier: Optimal startkraft till alla bilar

Bosch-batterier: Optimal startkraft till alla bilar Bosch-batterier: Optimal startkraft till alla bilar Rätt Bosch-batteri till alla bilar S5: Energikällan till bilar i högre prisklasser S4: Massor av energi och kraftig start till alla bilklasser S3: Den

Läs mer

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner Lag om vägtrafikdefinitioner [8501] Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner 1 [8501] De beteckningar som finns i 2 med den betydelse som där anges är avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning

Läs mer

4. Ny svensk rymdteknik och nya produkter

4. Ny svensk rymdteknik och nya produkter 4. Ny svensk rymdteknik och nya produkter Peter Alm The information contained in this document is GKN Aerospace Sweden AB Proprietary information and it shall not either in its original or in any modified

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Definition av ett säkert räcke för motorcyklister

Definition av ett säkert räcke för motorcyklister Definition av ett säkert räcke för motorcyklister Litteraturstudien har genomförts av en expertgrupp bestående av projektledare Maria Nordqvist, SMC, Göran Fredriksson, SVBRF och Jan Wenäll VTI. Forskning,

Läs mer

Din A-Klass: A 180 BlueEFFICIENCY

Din A-Klass: A 180 BlueEFFICIENCY Exemplarisk illustration Exemplarisk illustration Sammanställning Motor A 180 BlueEFFICIENCY Välj klädsel Jupiterröd Hjul AMG lättmetallfälgar 45,7 cm (18 tum) i multi-ekerdesign Klädsel Konstläderklädsel

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING 1 E 20, Hol, Arentorp Uppdragsgivare: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Undersökning utförd: 2012-08-27, 2012-08-31, 2012-09-04 Bilagor: Foto Upplysningar om olyckan Larmtid: 2012-08-27, kl:

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Styrsystem med aktiv säkerhet i tunga fordon. Jolle IJkema 2013-09-16 Delprogram : Fordons- och trafiksäkerhet

Styrsystem med aktiv säkerhet i tunga fordon. Jolle IJkema 2013-09-16 Delprogram : Fordons- och trafiksäkerhet Styrsystem med aktiv säkerhet i tunga fordon Jolle IJkema 2013-09-16 Delprogram : Fordons- och trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 5 Vältriskminimering... 5 Artificiell

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

GH833 direktsugsats. Anvisningar 311571B. Artikelnr. 287843. - Installation av torn/fäste. -

GH833 direktsugsats. Anvisningar 311571B. Artikelnr. 287843. - Installation av torn/fäste. - Anvisningar GH833 direktsugsats 311571B - Installation av torn/fäste. - Artikelnr. 287843 Viktiga säkerhetsföreskrifter Läs alla meddelanden och föreskrifter i handboken. Spara föreskrifterna. Se användarhandboken

Läs mer

Hej alla goa entusiaster!

Hej alla goa entusiaster! Hej alla goa entusiaster! Lördag den 23:e Juli. Lägg in detta datum i kalendern! Vi har bokat denna dag till Goodguys medlemsträff. Vi försöker att samla alla medlemmar och motorcyklar på klubben för fotografering

Läs mer

GRP 0. OBS! Använd aldrig detta babyskydd på plats där det finns (Airbag) krockkudde! 0 9 mån 0 10 kg. U10714 rev 01

GRP 0. OBS! Använd aldrig detta babyskydd på plats där det finns (Airbag) krockkudde! 0 9 mån 0 10 kg. U10714 rev 01 GRP 0 0 9 mån 0 10 kg OBS! Använd aldrig detta babyskydd på plats där det finns (Airbag) krockkudde! U10714 rev 01 VARNINGAR 1. Läs bruksanvisningen noggrant före montering. Om babyskyddet inte monteras

Läs mer

Sirius II Installation och Bruksanvisning

Sirius II Installation och Bruksanvisning Sirius II Installation och Bruksanvisning Innehåll 1. Introduktion... 2. Installation av Sirius II programvara... 3. Anslutning Data Linker interface.... 4. Sirius II funktioner.... 5. Bruksanvisning....

Läs mer

Reglemente för MNBF vet.

Reglemente för MNBF vet. Reglemente för MNBF vet. Dessa regler gäller t.o.m. 31/12 2015. Om missbruk skulle förekomma, det skulle visa sig att någon bil gynnas eller missgynnas, eller att något är uppenbart helt fel har MNBF rätt

Läs mer

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21

Förbifart Stockholm. Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Förbifart Stockholm Hur kan framtidens ITS fungera i tunnlar? Anders Lindgren Walter MTO Säkerhet 2015-05-21 Vad är samverkande Intelligenta Transportsystem (ITS)? Tekniska system för att kommunicera mellan

Läs mer

www.kristinehedsbanan.com Med halka året runt Info: ... ... ... ... ... ...

www.kristinehedsbanan.com Med halka året runt Info: ... ... ... ... ... ... www.kristinehedsbanan.com Info: Med halka året runt.................. Utbildningsintyg Vid körkortsprovet måste Din riskutbildning på Kristinehedsbanan vara klar. För att Du ska kunna tillgodogöra Dig

Läs mer

Avancerad massageteknologi sedan 1969

Avancerad massageteknologi sedan 1969 Avancerad massageteknologi sedan 1969 Panasonic MA53 Living MA53 är en lyxig massagefåtölj från Panasonic som är den världsledande tillverkaren från pan sedan mer än 40 år. Massagefåtöljen är designad

Läs mer

en litteraturstudie finansierad av Skyltfonden

en litteraturstudie finansierad av Skyltfonden en litteraturstudie finansierad av Skyltfonden Maria Nordqvist, Sveriges MotorCyklister, SMC Göran Fredriksson, Svenska väg och broräckesföreningen, SVBRF Jan Wenäll, Statens väg- och transportforskningsinstitut,

Läs mer

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING

SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS FÖRE ANVÄNDNING Anvisningar och säkerhetsinstruktioner för brukare av Mini Crosser med brukarvikt över 150 kg Tillägg till bruksanvisning för Mini Crosser 130T vid brukarvikt över 150 kg SÄKERHETSINSTRUKTIONER SKALL LÄSAS

Läs mer

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041 GruppB1steg3 Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson Handledare: Joakim Johansson 2011-02-16 Innehåll 3.1 Kundinteraktion...

Läs mer

VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION VIDA ALL-IN-ONE

VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION VIDA ALL-IN-ONE VIDA ALL-IN-ONE INNEHÅLL 1 OM VERKTYG FÖR BILKOMMUNIKATION... 3 1.1 DiCE... 3 1.2 J2534... 3 1.3 VCT2000... 3 1.4 Volvo System Tester (VST)... 3 2 DICE... 4 2.1 Support... 4 2.2 Komponenter... 4 2.3 Produktöversikt...

Läs mer

Scania Active Prediction ny farthållare sparar bränsle med hjälp av GPS

Scania Active Prediction ny farthållare sparar bränsle med hjälp av GPS PRESS info P11Z01SE / Per-Erik Nordström 2 december 2011 Scania Active Prediction ny farthållare sparar bränsle med hjälp av GPS Scania blir först med en ny avancerad farthållare som använder GPS för att

Läs mer

Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften

Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften Bild 1 Järnväg Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften Bild 2 Järnväg Allmänt Transportbranschen är i behov av järnvägstransporter för gods som transporteras långa sträckor.

Läs mer

L 200/2 Europeiska unionens officiella tidning 25.7.2013

L 200/2 Europeiska unionens officiella tidning 25.7.2013 L 200/2 Europeiska unionens officiella tidning 25.7.2013 1. En elektronisk styrenhet för en driftsspänning av högst 1 000 V (så kallad ABS-styrenhet) som en del av det elektroniska kontrollsystemet i ett

Läs mer

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 2.1 Samverkan med kunden

Läs mer

Fyra trafikslag samma ansvar. Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register

Fyra trafikslag samma ansvar. Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register Fyra trafikslag samma ansvar Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register Vision Vi skapar trygghet på land, till sjöss och i luften! 2013-02-08 4 Fakta Myndighet under Näringsdepartementet

Läs mer

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Transportforum 2015 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Sjukdomar och

Läs mer

SKEPPSHULT S3 TREHJULIGA CYKLAR

SKEPPSHULT S3 TREHJULIGA CYKLAR SKEPPSHULT S3 TREHJULIGA CYKLAR Det fina med tre hjul eller hur ALLA ska kunna cykla. Varför ska man sluta cykla när man blir äldre? Eller varför ska man inte få möjligheten att uppleva en cykeltur om

Läs mer

Varje rätt svar ger 0.5 poäng. (max 3p)

Varje rätt svar ger 0.5 poäng. (max 3p) Fråga 1) Följande fråga beaktar skillnaden mellan marknadsdriven och kontraktsdriven produktutveckling. Para ihop varje scenario med det alternativ som passar bäst. A Kontraktsdriven produktutveckling

Läs mer

Modell för säker trafik hur anpassas modellen för att omfatta olyckor med invalidiserande personskador

Modell för säker trafik hur anpassas modellen för att omfatta olyckor med invalidiserande personskador Modell för säker trafik hur anpassas modellen för att omfatta olyckor med invalidiserande personskador Projekt EK 50A 2009:8213 Helena Stigson a b, Anders Kullgren a b och Sigrun Malm b a Institutionen

Läs mer

Inledning. Utbildning till AM-körkort ska ske på moped. Under vissa förutsättningar kan Transortstyrelsen. fordonstyp, t.ex. mopedbil.

Inledning. Utbildning till AM-körkort ska ske på moped. Under vissa förutsättningar kan Transortstyrelsen. fordonstyp, t.ex. mopedbil. Inledning För att kunna köra fordon i trafiken måste du vara riskmedveten. Vid en olycka är det stor risk att du kan få allvarliga skador. Det är därför viktigt att du kan de regler som gäller i trafiken

Läs mer

Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen

Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen Varje droppe räknas! Vi kan inte göra något åt dieselpriset, men vi kan minska förbrukningen Teknikerna har lyckats med det som länge verkade vara omöjligt: att minska bränsleförbrukningen men ändå uppfylla

Läs mer

Serieregler För Nordic Time Attack

Serieregler För Nordic Time Attack För Nordic Time Attack Välkomna till en spännande säsong 2015 där Time Attack på tagit ytterligare ett stort steg. Utgåva: Maj 2015 _NTA_2015 Sida 1 av 5 1. 1 Tidtagning 1.1. All tidtagning ska utföras

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

PLE PLE EGENSKAPER. Dimensioner. Åkrörelse. Hastighet. Acceleration. Driftstemperatur ANVÄNDNINGSOMRÅDEN. PLE max. 6 m fribärande

PLE PLE EGENSKAPER. Dimensioner. Åkrörelse. Hastighet. Acceleration. Driftstemperatur ANVÄNDNINGSOMRÅDEN. PLE max. 6 m fribärande PLE 24 20 16 12 8 4 0 0 PLE användningsområden 67 PLE mått 68 PLE modeller 69 PLE dimensioner 71 PLE delar 72 PLE montering 73 PLE artikelnummer 76 last/(kg/m) invändig höjd/(mm) 118 115 80 50 30 16 7

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Designprocessen Sammanfattning Med pusselfordonet har du tillgång till fyra olika fordon i form utav ett. Detta är perfekt för familjer som behöver flera separataa fordon. Pusselfordonet kan delas i upptill

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL E-GREEN MEDIO: P SERIE

ANVÄNDARMANUAL E-GREEN MEDIO: P SERIE ANVÄNDARMANUAL E-GREEN MEDIO: P SERIE 1. Introduktion Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Produktbeskrivning 2.1 Ramnummer 3. Funktioner/innställningar 3.1 Batteri -/felindikator 3.2 Assistans funktion

Läs mer

Många lastbilar är till synes lika. Men inte Volvo FH16! Den har ett antal andra dimensioner som ingen annan lastbil har. Massivt vridmoment som fl

Många lastbilar är till synes lika. Men inte Volvo FH16! Den har ett antal andra dimensioner som ingen annan lastbil har. Massivt vridmoment som fl VOLVO FH16 MER ÄN PRESTANDA Många lastbilar är till synes lika. Men inte Volvo FH16! Den har ett antal andra dimensioner som ingen annan lastbil har. Massivt vridmoment som fl yttar bil och last oavsett

Läs mer

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Cykla i grupp med Gruppcykling Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Kommunikation & regler Tydliga tecken och rop ger förutsägbarhet Vanliga trafikregler gäller Koll på

Läs mer

Bättre tillförlitlighet vid djupare avstickning

Bättre tillförlitlighet vid djupare avstickning Bättre tillförlitlighet vid djupare avstickning Prioriterade användarkrav...... vid djupare avstickning var något man tog hänsyn till redan tidigt under utvecklingen av det nya konceptet. Resultatet bygger

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

KDIX 8810. Monteringsanvisningar

KDIX 8810. Monteringsanvisningar KDIX 8810 Monteringsanvisningar Säkerhet 4 Installationskrav 5 Installationsanvisningar 7 Säkerhet Det är mycket viktigt att du värnar om din egen och andras säkerhet. Detta häfte innehåller en mängd

Läs mer

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,

Läs mer