Konceptstudie av motorcykel design för ökad säkerhet och förbättrad energi-effektivitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konceptstudie av motorcykel design för ökad säkerhet och förbättrad energi-effektivitet"

Transkript

1 Konceptstudie av motorcykel design för ökad säkerhet och förbättrad energi-effektivitet Andrew Dawkes and Lennart Löfdahl* Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg 1. Introduktion Genom att introducera låsningsfria bromsar (ABS) på både lätta och tunga motorcyklar kan säkerheten förbättras för motorcyklister. Kollisionsförloppet kommer att förändras vilket gör det möjligt att införa olika passiva och aktiva säkerhetssystem samtidigt som motorcykelns energi-effektivitet också kan förbättras. Denna rapport är en inledande konceptstudie med fokus på hur den passiva säkerheten kan förbättras hos själva motorcykeln; avsikten är att undersöka om olika typer av kåpor (fairings) kan utformas så att föraren skyddas och samtidigt ges möjligheten att påverka olycksförloppet vid en kollision. Analysen kräver en holistisk bild av olycksförloppet där inverkan av farten, skyddsräcken, krock-kuddar samt begränsningar i förarens position och rörlighet måste vävas samman. Ett specifikt delmål är att undersöka vilka möjligheter det finns att utforma kåpor så att risken för benskador minimeras samtidigt som fordonets energi-effektivitet förbättras. ABS-bromsar innebär en betydande förändring av händelseförloppet vid en eventuell kollision. Det finns ingen detaljerad kunskap om hur krock-scenariot förändras, men en väl förankrad teori är att föraren, under själva kollisionen, kommer att "sitta kvar under en längre tid på en upprätt motorcykel. Detta öppnar dörren för mer avancerade säkerhetssystem. På kortsikt går det att utveckla ett passivt säkerhetssystem i form av aerodynamiska energi-effektiva kåpor utformade så att föraren kan "manövrera sig ur en besvärlig situation". På längre sikt ligger det inom möjlighetens ram att införa avancerade aktiva säkerhetssystem, som begränsar förarens rörelse och bör kombineras med krock-kuddar och elektroniska stabilitetsprogram (ESP). Från och med 2017 blir det lagkrav på ABS-bromsar för alla nya motorcyklar i Sverige, så en realistisk prognos är att andelen av ABS-utrustade motorcyklar kommer att öka väsentligt. Idag är ungefär 60 % av de motorcyklar som säljs (med en cylindervolym större än 125 cc) utrustade med ABS-bromsar och följaktligen kommer majoriteten av de motorcyklar som används i Sverige inom några år ha ABS-bromsar. *Contact person: Professor Lennart Löfdahl,

2 Det har genom åren presenterats många litteraturstudier som behandlar personskador i motorcykelolyckor; se t.ex. Huang [1], Sporner [2] och [3], och Narin [4]. Nyligen publicerade Rizzi [5] en omfattande undersökning där personskador vid kollision mellan motorcyklar och vägräcken har studerats. Rizzi konstaterade i sin rapport att vid kollisioner mellan motorcyklar och vägräcken så är olyckor med räcken av så kallade wire-typ den vanligaste. Dessa olyckor resulterar ofta i svåra och mycket kostsamma benskador som bör kunna mildras avsevärt genom lämpliga modifieringar av motorcykeln, i denna utvecklingsprocess kommer ABS-bromsar och säkerhetskåpor att vara hörnstenar. Denna undersökning inleds med en genomgång av olika typer av kåpor som funnits på marknaden. Det tillgängliga materialet är omfattande men har avgränsats så att enbart de kåpor som har en potential att modifieras för god manövrerbarhet och energi-effektivitet beaktas. Ett viktigt bi-villkor har varit att utformningen av kåporna skall vara marknadsanpassad. Wire-räcken spelar en central roll i många motorcykelolyckor och diskuteras därför kortfattat. För att belysa olika delar av själva kollisionsförloppet har datorprogrammet PC-Crash använts till att simulera en kollision mellan en motorcykel med ABSbromsar och ett vägräcke. Olika islagsvinklar och effekter av viss geometriförändring på motorcykeln har studerats systematiskt, dock med vissa programbehäftade begränsningar. Ur ett långsiktigt tidsperspektiv, diskuteras några aktiva säkerhetskoncept som kan komma att öka motorcykelsäkerheten och förbättra förarskyddet ytterligare; t.ex. krock-kuddar, begränsningar i förarens position och rörlighet, samt ESP. Förarens personliga skyddsutrustning är en mycket viktig puzzelbit för ökad motorcykel säkerhet, men området ligger utanför denna studie trots att det till stor del är en väsentlig förutsättningen för säkrare motorcykelkörning. 2. Litteratur- och marknadsbakgrund För att utveckla säkra och energi-effektivare kåpor till "större" motorcyklar är kännedom om vilken typ och vilka kåpor som har funnits/finns på marknaden en viktig förutsättning. Denna studie har begränsats till kåpor som kan modifieras så att styrning och hjul-rotation i det närmaste är opåverkade i kritiska situationer samtidigt som de kan ge hög energi-effektivitet. Ett urval sammanfattas nedan. Strömningstekniskt väl utformade kåpor till motorcyklar kåpor har funnits sedan 30- talet. Den ursprungliga anledningen till införandet av dessa kåpor var helt enkelt en önskan att i tävlingssammanhang uppnå högre toppfarter genom lägre totalt

3 strömningsmotstånd. Bild 1 visar ett tidstypiskt exempel på en strömlinjeformad kåpa från 50-talet. Strömningsmotståndet minskades genom att motorcykeln strömlinjeformades och framhjulet inneslöts i kåpan. Noterbart i Bild 1 är också att den kåpa som täcker motorcykelns bakre del är utrustad med en mjuk tryckåtervinning-zon, en så kallad Boat-tail. Motorcyklar med kåpor liknande de som finns i Bild 1 kallades på engelska för Dust- Bin och var inte särskilt populära, de förbjöds av FIM i slutet av 50-talet eftersom de orsakat ett antal dödsolyckor motorcykeln kanade helt enkelt ikapp den avkastade föraren, ofta med förödande resultat. Att kåpan i Bild 1, med bibehållen manövrerbarhet, skulle motstå en kollision med ett wire-räcke är inte särskilt sannolikt, men en utvecklad variant av kåpan kan vara intressant ur ett säkerhetsperspektiv. Utformningen av kåpan påvisar också samspelet mellan motorcykelns främre och bakre delar samt hur en anslutning mot förarens ben kan inkluderas för att ge ett bra benskydd. Bild 1. Bild 2 visar två nyare konstruktioner; en från mitten av 80-talet (till vänster) och en från 2013 (de två bilderna till höger). Tonvikten i båda fallen ligger på energieffektivisering för lägre bränsleförbrukning men högre prestanda har naturligtvis också varit i fokus. Motors kylning har, jämfört med kåpan i Bild 1, förbättrats avsevärt genom de stora luftintag och kylluftutsläpp som placerats i det lågtrycksområde som formeras utefter kåpans sidor. På modellen från 80-talet kan ett visst skydd för förarens ben noteras, men är begränsat eftersom det finns en viss risk att föraren i en kollision kan fastna i kåpan. ABS-bromsar var ovanliga på den tiden, så föraren och motorcykeln separerades i de flesta fall vid olyckstillfället och det är ofördelaktigt att hänga ihop med motorcykeln. Konstruktionen i Bild 2, från 2013 visar en modernt utformad framskärm och en kåpa som medger ett stort kylluftflöde. Noterbart är att, även om det inte utnyttjas i denna konstruktion, framskärmen kan utnyttjas till att öka både säkerheten och att optimera luftflödet. En korrekt utformad hjulmonterad framskärm kan, även om

4 framgaffeln böjs vid en krock (styrningen påverkas), utformas så att framhjulrotationen bibehålls och hjulet förhindras att fastna. Bild 2 Bild 3 visar två ganska populära motorcyklar/skotrar för stadsbruk. Båda konstruktionerna uppvisar egenskaper som ger föraren ett bra väderskydd, särskilt BMW modellen till vänster. Några uppenbara nackdelar på dessa modeller bör dock observeras; Förarens ben är helt fria att röra sig på och utanför maskinen vilket i praktiken innebär att det inte finns något skydd för förarens ben i en kollision. Den andra svaga punkten är att framgaffel och framhjul är helt oskyddade vilket innebär att vid kollision framifrån och från sidan deformeras framgaffeln lätt. Hjulrotationen blockeras även vid en mindre sammanstötning och det blir det omöjligt att manövrera fordonet. Om föraren vid en olycka skall vara sammankopplat med fordonet eller inte kan diskuteras, men säkerhetsbältena i maskinen till vänster är värda att notera. Bild 3 Bild 4 visar två typiska s.k. Touring-motorcyklar, landsvägsmaskiner. De kåpor som används här är i allmänhet bredare och högre för att ge en komfortabel körupplevelse och ett bra väderskydd till de åkande. Noterbart är att packväskorna ofta är bredare än kåpan, vilket indikerar att kåpan bör kunna breddas för att

5 partiellt innesluta framhjul, framgaffel samt delar av benen på både förare och passagerare. Om inte kåpan innesluter framhjulet, bör framskärmen modifieras för att åstadkomma ett skydd för det roterande hjulet i en kollisionssituation Bild 4 Bild 5 visar en så kallad "Supersportmotorcykel (muskelmaskin). Hos dessa motorcyklar är ofta formplåten/karosseriet på kåpan relativt bred och har tydliga urtag för förarens ben. Utan alltför stora ingrepp skulle denna kåpa kunna modifieras med säkerhet i åtanke. Förutsatt att motorcykeln är utrustad med ABS-bromsar, vore det möjligt att förlänga kåpans båda sidor bakåt för att skydda förarens ben. Breddas dessutom den bakre delen av kåpan så att den strömlinjeformat ansluter till den främre, kommer benskyddet att förbättras ytterligare. Vanligen har denna typ av motorcyklar en bra strömlinjeform och den behöver inte påverkas nämnvärt negativt om den bakre tryckåtervinningszonen anpassas till en bredare främre kåpa. Inbyggnad av förarens ben kräver dock att motorcykeln utrustas med någon form av restriktioner av förarens rörelse vid en olycka, t.ex. en krock-kudde kombinerat med ett bälte, se vidare diskussioner i avsnitt 7. Bild 5

6 Litteratur bakgrunden kan sammanfattas: Ett stort antal olika typer kåpor har funnits och finns på marknaden, men för mycket få, om ens i några, fall har kåporna varit utvecklade för passiv förarsäkerhet. Genom att antalet ABS-utrustade motorcyklar ökar finns det ett starkt incitament att utveckla/modifiera kåpor och framskämar på ett sådant sätt att motorcykeln kan bibehålla både sin manövrerbarhet och hjulrotation vid en kollision. Detta resulterar i lägre skaderisk för föraren. 3. Skadetyper Den vanligaste skadan vid motorcykelolyckor är benskador. Olika uppgifter förekommer på hur vanliga dessa skador är, men en realistisk uppskattning är att i cirka 80 % av alla olyckor är benskador dominerande. Följaktligen har det genom åren genomförts en stor mängd undersökningar rörande skadornas uppkomst och en gemensam slutsats är att förarens ben skadas mellan motorcykeln och något fast hinder, t.ex. ett vägräcke, andra fordon eller direkt mot marken. I flera undersökningar har det pekats ut att ett korrekt utformat benskydd skulle minska skadorna avsevärt, se t.ex. Huang [ 1 ], Chinn & Hopes [ 6 ] och Chinn & Macaulay [ 7], och i en (dock relativt gammal rapport) uppskattar Nairn [ 4 ] att benskadorna skulle kunna reduceras med 50 % förutsatt att en korrekt utformad kåpa fanns. Sannolikt kommer tyvärr benskador att vara en dominerade skada vid motorcykelolyckor även i framtiden, men det finns goda möjligheter att reducera och lindra skadorna, dels genom att andelen ABS-utrustade motorcyklar ökar, dels genom att kåporna förbättras och andra potentiella aktiva säkerhetsåtgärder introduceras. 4. Vägräcken och deras effekt på motorcyklar Grundtanken med sk. wire-räcken är att de skall vara konstruerade så att vid en olycka skall fordonets rörelseenergi absorberas på ett sådant sätt att fordonen (personbil eller tung lastbil) stannar kvar på vägen i sin färdriktning. De bärande stolparna är dimensionerade så att de skall knäckas och wirarna sträckas så att fordonet styrs tillbaka på sin ursprungliga kurs. Hos så kallade fasta räcken är beteendet något annorlunda; fordonets energi absorberas på samma sätt men själva räcket är inte lika eftergivligt eftersom stolparna och räckena, generellt sett, är mycket starkare och styvare.

7 För motorcyklar är situationen helt annorlunda. En typisk motorcykel väger cirka 300 kg inklusive förare, och har därmed en massa som är fem gånger mindre än en vanlig bil som typiskt väger 1600 kg. En lastbil är ännu tyngre, vilket innebär att en inte alltför stor lastbil är cirka 30 gånger tyngre än en motorcyklist. Viktskillnaden mellan motorcyklar och övriga fordonskategorier innebär att ett wireräcke inte fungerar på avsett sätt vid motorcykelolyckor. Stolparna kollapsar inte och wirarna är ur ett motorcykelperspektiv lika styva som fasta räcken. Följden blir att wirar, stolpar och olika kanter på räckena skär in mot förarens ben såvida motorcykeln inte har en kåpa eller andra säkerhetssystem för att skydda föraren. Detta enkla resonemang/siffror visar att det är praktiskt taget omöjligt att tillverka skyddsräcken som är anpassade för alla fordonstyper och eftersom antalet motorcyklar är i klar minoritet borde en lösning vara att försöka anpassa motorcyklarna till befintliga skyddsräcken. 5. Kollisionsscenario med ABS-bromsar Kunskap om händelseförloppet i en olyckssituation med en ABS-utrustad motorcykel är en nyckelfråga när det gäller att förbättra säkerheten för motorcyklister. Eftersom föraren utgör en väsentlig del av motorcykelns rörelsemängd vid en kollision är det en komplicerad uppgift att öka kunskapen om kollisionsförloppet. Fullskaleförsök är i det närmaste uteslutna eftersom det varken finns lämpliga krock-banor och/eller krock-dockor. Den befintliga kunskapen är därför till stor del baserad på olycksstatistik, logiska resonemang, intervjuer med erfarna motorcyklister samt olika former av numerisk simulering. Nedan diskuteras en modell av ett krock-scenario som är baserat på ett begränsat intervjumaterial, och den i avsnitt 6 redovisade PC-Crasch simuleringen av de olika delförloppen vid en kollision mellan en motorcykel och ett wire-räcke. Dagens högpresterande bromssystem är viktiga komponenter när det gäller att kontrollera motorcykelns prestanda. Beroende på motorcykelns geometri: hjulbas, tyngdpunkt och tryckcentrum (förarens position och kroppsställning) är fram- och bakbromsen olika effektiva. Frambromsen är vanligen mest effektiv medan bakbromsen kan ge olika bidrag till den totala inbromsningen. Alla motorcyklar kan lyfta bakhjulet vid för hård framhjulsbromsning, men tex. på en "Touringmotorcykel (med förare, passagerare och bagage) kan bakbromsen ge ett avsevärt bidrag till den totala bromseffekten. Vissa motorcyklar är utrustade med ett så kallat integralbromssystem, vilket innebär att fram-och bak-bromsen är balanserade mot varandra och arbetar tillsammans. Utan ABS kan i en nödsituation fram och/eller bak hjulen låsa sig så att kontrollen över motorcykeln förloras, och därför är ABS-systemets huvuduppgift att förhindra låsning av de bromsade hjulen.

8 Det är därför sannolikt att på en motorcykel med ABS-bromsar kommer föraren i en kollisionssituation att kunna kontrollera fordonet bättre. Hon/han kan sitta på en vertikalt stående motorcykel i själva kollisionsögonblicket och under en kort tid efter själva kraschen sannolikt också kunna kontrollera händelseförloppet. Beroende på motorcykelns bromssystem kan föraren befinna sig i någon av följande situationer just innan och strax efter kollisionen: Utan ABS-bromsar; på motorcykeln som glider längs vägen med hjulen eller föraren först mot hindret/en. Stor risk att fastna i motorcykeln och/eller i markhinder. Med ABS-bromsar; på motorcykeln (upprätt) med olika islagsvinklar på väg mot hindret/hindren. 6. PC-Crash beräkning Numeriska simuleringar är en metod för att öka kunskapen om olika delar av kollisionsförloppet. En inledande studie har genomförts i detta arbete och beräkningsprogrammet PC-Crash har utnyttjats för att simulera en kollision mellan en motorcykel med ABS-bromsar och ett wire-räcke. Islagsvinklar mot räcket har varit i intervallet 20 till 30 och dessa har studerats systematiskt tillsammans med några enklare geometriförändringar på motorcykelns kåpa och framgaffel. Det bör noteras att PC-Crash är en beräkningsmetodik som har utvecklats för studier av så kallade post-crash förlopp (rekonstruktioner) vid person- och lastbilsolyckor. Detta innebär tyvärr att flera av de verktyg som finns i programmet är mindre lämpade för studier av motorcykelkollisioner. Exempelvis är det inte möjligt att modellera förarens muskler, och därmed simulera hur hon/han håller i styret. Vidare har det inte varit möjligt att modellera motorcykelns dynamik så effekter av roterande hjul och gyroskopiska effekter saknas. Ett resultat av dessa tillkortakommanden är att föraren alltid föll av motorcykeln i simuleringarna. Trots detta är det möjligt att använda PC-Crash simuleringar för att öka kunskapen om delar av kollisionsförloppet. Den genomföra parameterstudie redovisas nedan. ///////////////////////////////////////////////// Figure 1 shows the simulation of a standard motorcycle without rider protection colliding with a wire barrier at 20 angle. Picture:

9 a. shows the motorcycle after hitting the wire; it slides along and past the support posts. b. is the moment when the riders knee and leg make contact with the post. c. the rider being thrown off the motorcycle. d. e. f. the rider impacts the barrier. The motorcycle is deflected back towards its original course. a. b. c. d. e. f. Figure impact, no protection fitted Figure 2 shows the simulation of a motorcycle with rider protection colliding with a wire barrier at 20 angle. Picture a. shows the motorcycle after hitting the wire, it slides along and past the support posts. b. is the moment when the rider protection system make contact with the post. c. The motorcycle and rider are deflected back towards their original course. d. e. f. due to the limitations of the software, the rider is shown falling off the motorcycle, and the motorcycle is deflected at a large angle from the barrier. These events are unlikely to occur in real life. It is likely that the rider will remain on the motorcycle, and could regain control / direction a. b. c.

10 d. e. f. Figure impact, leg protection fitted Figure 3 shows the simulation of a standard motorcycle, without a fairing, colliding with a wire barrier at 30 angle. Picture a. shows the motorcycle after hitting the wire, it slides along and impacts the support post. b. the riders continues forward at close to pre-impact velocity. c. the rider impacts against the motorcycle. d. the software shows the motorcycle tipping forward. This may occur with some motorcycles / rider combinations. Or the rider may be thrown from the motorcycle. e. f. the rider impacts the barrier. The motorcycle falls over and slides / stops. a. b. c. d. e. f. Figure impact, no fairing fitted Figure 4 shows the simulation of a motorcycle with a fairing, colliding with a wire barrier at 30 angle (the pictures show a large front mudguard over the wheel, but this could also be a fixed fairing that encloses the wheel). Picture

11 a. shows the motorcycle after hitting the wire; it slides along and past the support post. b The motorcycle and rider are deflected back towards their original course. c. d. e. f. the software shows the rider being thrown off from the motorcycle. Although unlikely, this may occur with some motorcycles / rider combinations. a. b. c. d. e. f. Figure impact, Front wheel protection fitted. /////////////////////////////////////////////////////////// Från de genomförda parameterstudierna med PC-Crash programmet kan följande slutsatser dras: Det bör finnas goda möjligheter att skydda förarens ben vid islagsvinklar upp till 30 mot wire-räcket med hjälp av lämpligt utformade kåpor. Frontskydd kan bestå av en väl utformad framskärm eller kåpa som omsluter framhjulet. Simuleringsverktyget i sin nuvarande form är inte optimalt, och för mer detaljerade studier krävs programutveckling. (Eventuellt bör en helt annan beräkningsmetodik utvecklas.)

12 Bild Diskussion I detta avsnitt presenteras några idéer om hur kombinationen av ABS-bromsar och kåpor kan öka säkerheten för motorcyklister. Krocksituationen för en motorcyklist är helt annorlunda jämfört med en bilist. I en bil skyddas förare och passagerare av en strukturell säkerhetscell som utgörs av karosseriet och ett avancerat balksystem; personerna i bilen sitter i en kontrollerad och förutsägbar ställning, är fastspända med säkerhetsbälten, och skyddas av strategiskt placerade krock-kuddar. På en motorcykel saknas i stort sett alla dessa säkerhetssystem. Föraren är direkt utsatt för alla yttre krafter som verkar i och efter en kollision. Situationen kompliceras dessutom av att förarens egen rörelsemängd är en väsentlig del av motorcykelns dynamik innan hon/han eventuellt separeras från motorcykeln vid kollisionen. Att skapa någon form av säkerhetscell för motorcyklar är en komplicerad ide som visserligen är intressant men sannolikt inte genomförbar. Det äe inte möjligt att bygga ett heltäckande balksystem som på bilar, men vissa stukturer i form av säkerhetskåpor bör kunna utvecklas. Kombinerat med aktiva säkerhetssystem som beaktar både förarens och motorcykelns dynamik, och som säkerställer att föraren är skyddad under hela kollisionsförloppet t.ex. genom rörelsebegränsningar (säkerhetsbälte), krock-kuddar samt någon form av ESP måste ingå i ett framtidsscenario. På grund av förarens sårbarhet bör alla säkerhetssystem skydda föraren inte bara från direkta effekter, utan också från den energipåverkan som skulle kunna orsaka bio-mekaniska pisksnärtskador s.k. whiplash.

13 En central fråga är om det är fördelaktigt att införa en säkerhetskåpa som håller föraren på plats under hela kollisionen, eller om det är bättre att föraren lämnar motorcykeln vid en viss tidpunkt under/efter kraschen? Svaret är direktkopplat till utformningen av både motorcykeln, dess säkerhetssystem och externa trafiksäkerhetssystemen, t.ex. av wire-räcken. Anordningar för rörelsebegränsning måste vara så intelligenta att de kan släppa föraren fri från motorcykeln i rätt ögonblick. Ett intressant koncept när det gäller att minska benskador är naturligtvis en säkerhetskåpa som skyddar förarens ben samtidigt som den håller föraren kvar på motorcykeln med hjälp av en säkerhetssele och/eller krock-kuddar. Det pågår idag flera internationell arbeten med att utveckla krock-kuddar för motorcyklar och de flesta av dessa bygger på ett motorcykel airbag-system som lanserades för ungefär tio år sedan av Honda, visas i bild 6. Systemet var på sin tid avancerat och byggde bl.a. på sensorer som placerats på framgaffeln för att avgöra när krock-kudden skulle aktiveras. 7. Möjliga förändringar av kåpor Anpassning av den kåpa som visas i Bild 1 är en bra utgångspunkt för att utveckla säkerhetsanpassade kåpor som medger fungerande styrning och roterande framhjul även efter en kraftig kollision. Jämfört med kåpan som visas i Bild 1, skulle den moderna versionen vara bredare, tillverkad med modern material och teknik (samma teknologier som används i Formel 1) samt utrustad med luftintag/utsläpp för effektiv kylning av motor och bromsar. Kåpans främre del skall anpassas till den bakre sektionen som i sin tur skall ha en mjuk tryckåtervinningszon, boat-tail. Kåporna bör täcka stora delar av föraren och passagerarens ben och gärna fixera benen genom arrengemang av krock-kuddar som aktiveras vid kollisionen. En annan infallsvinkel kan vara att offra en del av styrförmågan i kollisionen, men fokusera på ostörd hjulrotation. Detta kan åstadkommas genom att utveckla en kraftigare och perifert täckande framskärm som hindrar hjulet från att fastna vid en kollision. ( Framskärmsmetoden kan vara av intresse för en eventuell eftermarknad.) På dagens motorcyklar är kåpan ofta en förhållandevis svag länk, den är huvudsakligen konstruerad för lägre luftmotstånd, optimerad kylning och styling. Kåpan är vanligen monterad på en kraftig ram som innehåller motor och alla övriga komponenter för motorcykeln funktion. En intressant tanke skulle kunna vara att i ett framtidsscenario vända på steken, och istället utgå från en kåpa som har tillverkats med förarsäkerheten i fokus genom att utnyttjat ovan nämnda F1- teknologier och därefter bygga själva motorcykeln kring säkerhetskåpan. Troligen

14 en helt ny konstruktionside med motorcykelegenskaper som sannolikt är betydligt säkrare ur kollisionssynpunkt. 8. Slutsatser och fortsatta arbeten De möjligheter till ökad säkerhet för motorcyklister som kan fås genom att införa ABS-bromsar har undersökts. Speciellt har möjligheter att utveckla av själva motorcykeln diskuterats och potentialen för att utveckla säkra och energieffektiva kåpor undersökts. Från arbetet, har följande huvudsakliga slutsatser gjorts: Det är mycket sannolikt att i en kollisionssituation med en motorcykel utrustad med ABS-bromsar kommer föraren att sitta kvar på en upprätt motorcykel under en längre tid än om ABS-bromsar saknas. Det i tiden förlängda kollisionsförloppet möjliggör introduktion av passiva och aktiva säkerhetssystem på motorcykeln. Kåpan bör utformas så att den ger ett frontskydd åt framhjulet så att både hjulrotation och styrmöjligheter behålls vid en kollision. Framskärmen kan utvecklas så att säkerheten förbättras och kylluftflödet kring kåpan optimeras. Sidorna på kåpans främre del kan förlängas, dels för att öka förarens benskydd, och dels för att utnyttjas som kylluftutsläpp. Den bakre delen av motorcykelkåpan kan utvidgas, integreras och optimeras, utan att direkt påverka motorcykelns totala strömningsmotstånd. PC-Crash beräkningarna visar att förarens ben kan skyddas vid en islagsvinkel på upp till 30 mot ett hinder och att frontskyddet kan vara en förstärkt framskärm som omsluter stora delar av framhjulet. Det rekommenderas att ett mer avancerat beräkningsverktyg utvecklas som både beaktar förarens funktioner och motorcykeln dynamik. Rapportens kanske viktigaste slutsats är att säkerheten kan ökas avsevärt med relativt enkla förändringar om ABS-bromsar blir standardutrustning på alla motorcyklar.

15 Säkrare och energieffektiva kåpor samt modifierade främre skärmar, är relativt kortsiktiga och enkla förbättringar som bör ligga inom möjligheternas ram för dagens motorcykeltillverkare. Mer avancerade säkerhetssystem och säkerhetsceller kräver väsentligt längre utvecklingstid och betydligt mer forskning, men kommer att vara nödvändiga för att uppnå den säkerhetsnivå som krävs när framtida två hjuliga fordon blir allt vanligare transportmedel. 9. Referenser 1. Huang, B. and Preston, J. (2004) A Literature Review on Motorcycle Collisions Final Report, Transport Studies Unit Oxford University. 2. Sporner, A. (2000) Passive Sicherheit auch auf dem Motorrad - Möglichkeiten durch den Airbag. Fachtagung "Fahrzeugairbags", Essen. 3. Sporner, A., Langwieder, K., and Polauke (1990) Passive Safety for Motorcyclists - from the Legprotector to the Airbag. International Congress and Exposition, Detroit. 4. Nairn, R. J. and Partners Pty Ltd (1993) Motorcycle safety research literature review: 1987 to 1991, CR 117. Canberra: Federal Office of Road Safety. 5. Rizzi, M., Strandroth, J., Sternlund, S., Tingvall, C., Fieldes, B.; Motorcycle Crashes into Road Barriers: the role of Stability and Different Types of Barriers for injury Outcome. 6. Chinn, B. P. and Hopes, P. (1985) Leg protection for riders of motorcycles, 10th ESV Conference, Oxford. 7. Chinn, B. P. and Macaulay, M. A. (1986) Leg protection for motorcyclists IRCOBI Zurich. 8. Hobbs, C. A. ed (2001) Priorities for Motor Vehicle Safety Design, European Transport Safety Council, Brussels

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

Vi presenterar... Krockkudde för Honda motorcykel

Vi presenterar... Krockkudde för Honda motorcykel Vi presenterar... Krockkudde för Honda motorcykel AVANCERAD SÄKERHET FÖR MOTORCYKELFÖRAREN Airbag_SE_Cover1_2_4 3 Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa motorcykelägare, och de som värnar om dem,

Läs mer

Slutrapport Krocktest av olika motorcykeltyper mot vägräcke med och utan underglidningsskydd (MPS)

Slutrapport Krocktest av olika motorcykeltyper mot vägräcke med och utan underglidningsskydd (MPS) 1 Matteo Rizzi matteo.rizzi@folksam.se 070-8316119 Folksam 10660 Stockholm Slutrapport Krocktest av olika motorcykeltyper mot vägräcke med och utan underglidningsskydd (MPS) Rapporten är framtagen med

Läs mer

Bedömning av amatörbyggt fordon, ombyggt fordon, ändrat fordon samt uppbyggt fordon

Bedömning av amatörbyggt fordon, ombyggt fordon, ändrat fordon samt uppbyggt fordon Bedömning av amatörbyggt fordon, ombyggt fordon, ändrat fordon samt uppbyggt fordon version 20140522 Denna PM är framtaget som resultat av fordonshobbymötena mellan Transportstyrelsen, Motorhistoriska

Läs mer

Motorcyklar. Fördjupad besiktningsstatistik från kontrollbesiktningar 2010. Foto: IBL

Motorcyklar. Fördjupad besiktningsstatistik från kontrollbesiktningar 2010. Foto: IBL Motorcyklar Fördjupad besiktningsstatistik från kontrollbesiktningar 2010 Foto: IBL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Åldersfördelning... 4 Utfall fördelat på län... 5 De vanligaste

Läs mer

Bilprovningens mc-rapport 2012

Bilprovningens mc-rapport 2012 Bilprovningens mc-rapport 2012 Sammanfattning 3 Inledning 4 Åldersfördelning 4 Utfall fördelat på län 5 De vanligaste bristerna 6 Antal besiktade per fabrikat 7 Besiktningsresultat per fabrikat 8 Indelning

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

BMW Motorrad. När du älskar att köra. Bruksanvisning. Depåstöd Sport 2

BMW Motorrad. När du älskar att köra. Bruksanvisning. Depåstöd Sport 2 BMW Motorrad När du älskar att köra Bruksanvisning Depåstöd Sport 2 Allmänna anvisningar z Introduktion Vi är glada att du har valt depåstödet Sport 2 från BMW Motorrad. Vid följande reparationsarbeten

Läs mer

Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv

Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv 1 Matteo Rizzi matteo.rizzi@folksam.se 070-8316119 Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv Bakgrund Allt fler kör motorcykel i Sverige antalet motorcyklar har fördubblats under de senaste femton

Läs mer

Barns säkerhet i bil har blivit eftersatt

Barns säkerhet i bil har blivit eftersatt Barns säkerhet i bil har blivit eftersatt Tylösandseminariet 2012 Katarina Bohman 2012-09-04 Copyright Autoliv Inc., All Rights Reserved Bakgrund Säkrare att sitta i baksätet än i framsätet För äldre är

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn MOTORHISTORISKA RIKSFÖRBUNDET IDEELL KULTURELL SAMMANSLUTNING AV KLUBBAR FÖR ÄLDRE VÄGFORDON KANSLI: TOMTEBOGATAN 33, 113 38 STOCKHOLM TEL 08-30 28 01 FAX 08-31 27 06 E-POST mhrf@mhrf.se HEMSIDA www.mhrf.se

Läs mer

3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare

3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare Bilaga 1 Förklaring av standarder för funktionsprovning av 1 Allmänt Denna bilaga kommer att uppdateras efterhand som nya europeiska standarder (EN) inom området fastställs och när tillämpningsanvisningar

Läs mer

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth. WHIPLASH Oscar Frick oscarfri@kth.se Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.se Caroline Ellgren ellgren@kth.se Eric Masser emasser@kth.se Whiplash-skador, orsakade av påfrestningar på nacken i samband med bilkrockar,

Läs mer

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Fredrik Törnvall 2014-04-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande...

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet A1, A2 och A;

Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet A1, A2 och A; Körkort 02-02 Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet 1, 2 och ; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980)

Läs mer

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg.

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg. Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta karossmoduler TR08-007 Datum Referens Revision 2008-10-27 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Rolf Lundström Open Skillnaden mellan

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet

UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:

Läs mer

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16.

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16. Räddningstjänsten Förebyggande enheten Gert Lönnqvist, brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2012-10-03 Beteckning Olycksundersökning

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept Emil Larsson MF2011 Systems engineering Skolan för industriell teknik och management Mars 2009 Sammanfattning Efter i tabell

Läs mer

utökar möjligheterna för användning.

utökar möjligheterna för användning. MRT260RR MRT260RR Årets Cota 4RT260 ärver 260cc motorn med sin om designade kamaxel för möjlighet att justera motorinställningarna för att ge en bättre respons från motorn i hela varvtalsområdet Torrvikt

Läs mer

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com

Läs mer

Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte.

Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte. Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte. Säkerheten i vägtransportsystemet bestäms av ett antal väl definierade säkerhetsfaktorer eller indikatorer som var för sig och gemensamt bygger upp en säkerhetsnivå.

Läs mer

ANVÄNDNING AV TRAKTORER

ANVÄNDNING AV TRAKTORER ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2004:6 ANVÄNDNING AV TRAKTORER ANVÄNDNING AV TRAKTORER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av traktorer samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna

Läs mer

TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde -

TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde - TRAFIKSÄKERHET - vårt kärnvärde - Volvo Lastvagnars Haverikommission Anna Wrige Volvo Lastvagnars Haverikommission har undersökt olyckor med Volvolastbilar sedan 969 vad har hänt? varför hände det? vad

Läs mer

2 Ett fordon som har erhållit undantag enligt 2 kap. eller 3 kap. får inte godkännas för yrkesmässig trafik för personbefordran.

2 Ett fordon som har erhållit undantag enligt 2 kap. eller 3 kap. får inte godkännas för yrkesmässig trafik för personbefordran. Transportstyrelsens föreskrifter om undantag för fordon importerade för eget bruk och fordon som utgör flyttsak eller som har förvärvats från utlandet genom arv eller testamente; beslutade den 8 juni 2010.

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om ändring av förordningen om användning av fordon på väg I enlighet med statsrådets beslut ändras i förordningen om användning av fordon på väg (1257/1992) 3 1, 3 och 5 mom., 6

Läs mer

UNDERVISNINGSPLAN STOCKHOLMS TRAFIKSÄKERHETSCENTER GILLINGE AB 186 91 VALLENTUNA

UNDERVISNINGSPLAN STOCKHOLMS TRAFIKSÄKERHETSCENTER GILLINGE AB 186 91 VALLENTUNA UNDERVISNINGSPLAN STOCKHOLMS TRAFIKSÄKERHETSCENTER GILLINGE AB 186 91 VALLENTUNA Tel växel: 08 514 40 300 Fax: 08 514 40 315 Företrädare: Jan Ledin jan.ledin@gillinge.se Tel. dir: 08 514 40 306 Tillståndshavare:

Läs mer

EN AV DE ALLRA TIDIGASTE utvecklingarna i den riktningen var den mekaniska diffbromsen. Idén kom 26 PORSCHEMAG TEXT: JONAS JARLMARK,

EN AV DE ALLRA TIDIGASTE utvecklingarna i den riktningen var den mekaniska diffbromsen. Idén kom 26 PORSCHEMAG TEXT: JONAS JARLMARK, Om varje hjul kunde drivas och styras helt separat med elektronik skulle bilarna bli snabbare, roligare och säkrare. Men ännu en tid lär vi få hålla till godo med mekanik som kontrolleras av elektronik.

Läs mer

Säkerhet i fordon. Handicare manuella rullstolar testade enligt ISO 7176/19-2008.

Säkerhet i fordon. Handicare manuella rullstolar testade enligt ISO 7176/19-2008. Säkerhet i fordon Handicare manuella rullstolar testade enligt ISO 7176/19-2008. Rullstolen som ett passagerarsäte i bil Rullstolsanvändare rekommenderas att flytta över till fordonets säte och använda

Läs mer

KORTINFORMATION SCOOTER,

KORTINFORMATION SCOOTER, S Bruksanvisning KORTINFORMATION SCOOTER, MODELL.363-3-HJULS MODELL.364-4-HJULS Vi gör människor rörliga. Innehållsförteckning Förord... 3 Tändningsnyckel... 4 Laddning av batteri... 4 Säkringar... 5 Huvudsäkringar...5

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogrammet 2011 2020: detaljerade åtgärder

Trafiksäkerhetsprogrammet 2011 2020: detaljerade åtgärder MEMO/10/343 Bryssel den 20 juli 2010 Trafiksäkerhetsprogrammet 2011 2020: detaljerade åtgärder I dag antog kommissionen ett ambitiöst program för trafiksäkerhet som ska halvera antalet dödsolyckor i trafiken

Läs mer

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Ny kunskap men samma slutsats vad gäller risken för fotgängare att dödas och skadas allvarligt vid kollision med bil Sedan mer än 15 år

Läs mer

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR Vectura Box 3063 600 03 Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 Växel: 0771-159 159 Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker matteo.rizzi@vectura.se 010-484 51 60 076-824 46 06 Slutrapport av Skyltfondsprojekt

Läs mer

FÖR KÄNSLIGA MÄNNISKOR

FÖR KÄNSLIGA MÄNNISKOR Med känsla för MC FÖR KÄNSLIGA MÄNNISKOR Att åka motorcykel är en livsstil eller rent av en passion, den används både till nytta och nöje. Det är förenat med en skön känsla som kan vara svår att förstå

Läs mer

Stockholms Sportvagnsklubb. Tekniskt reglemente

Stockholms Sportvagnsklubb. Tekniskt reglemente Tekniskt reglemente SSK Klass 3 2010-2012 2010-01-11 Utgåva 1 2 (8) TEKNISKT REGLEMENTE 2010-2012 SSK KLASS 3 1 Ändringshistorik Nr Beskrivning Datum Utgåva 1 Från tidigare reglementsperiod Kap. 5.1 Max

Läs mer

F Secure Booster är ett verktyg för att snabba upp och städa upp i din pc eller

F Secure Booster är ett verktyg för att snabba upp och städa upp i din pc eller F Secure Booster är ett verktyg för att snabba upp och städa upp i din pc eller Android enhet. För Android användaren finns möjligheten att öka batteritiden genom att stänga ner resurser som inte används.

Läs mer

ŠKODA kvalitet och säkerhet

ŠKODA kvalitet och säkerhet ŠKODA EKONOMIDELAR Ekonomidelar är en ny produktfamilj för fordon som är 8 år och äldre. De är speciellt framtagna reservdelar som bygger på den senaste tekniska utvecklingen, noggrant anpassade till fordonets

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

SMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010

SMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010 SMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010 Bakgrund Sedan 29 april 2009 är det i stort sett omöjligt att få en motorcykel godkänd med kopplingsanordning vid registreringsbesiktning.

Läs mer

1. Grunder. 2. Framvagn. Teknik Kurs Karting. UAK Karting

1. Grunder. 2. Framvagn. Teknik Kurs Karting. UAK Karting Teknik Kurs Karting 1. Grunder Även om det finns en del likheter mellan en kart och en bil är de ändå väldigt olika. De två största skillnaderna är att en kart inte har några diffar (differentialer eller

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som

Läs mer

MaxiWash. WashTec har allt för Er framgång inom fordonstvättbranschen.

MaxiWash. WashTec har allt för Er framgång inom fordonstvättbranschen. WashTec har allt för Er framgång inom fordonstvättbranschen. MaxiWash STORT UTBUD Vi har rätt lösning för din fordonstvättverksamhet: KOMMERSIELL TUNG FORDONSTVÄTT ROLLOVER BILTVÄTTAR för låga, medelstora

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

BMW Cup tekniska regler för klass Modifierad 2010

BMW Cup tekniska regler för klass Modifierad 2010 Inledning BMW Cup tekniska regler för klass Modifierad 2010 Klass Modifierad är tänkt som en sekundär instegsklass för de bilar som blir för dyra att trimma för att hänga med i klass Special och för starka

Läs mer

Transportera rullstolen i ett fordon när brukaren sitter i den. Tillägg för Bruksanvisning 1544602 / 2010-11 / SV

Transportera rullstolen i ett fordon när brukaren sitter i den. Tillägg för Bruksanvisning 1544602 / 2010-11 / SV Transportera rullstolen i ett fordon när brukaren sitter i den Tillägg för Bruksanvisning 1544602 / 2010-11 / SV Transportera rullstolen i ett fordon när brukaren sitter i den Även när küschall K-Series-rullstolen

Läs mer

Slutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet

Slutrapport Fästanordning för fordons specifik bilbarnstol i framsätet Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter

Läs mer

Systematiskt arbete med Nollvisionen, vad lära?

Systematiskt arbete med Nollvisionen, vad lära? Systematiskt arbete med Nollvisionen, vad lära? Anders Lie Med hjälp från TMALL 0141 Presentation v 1.0 Roger Johansson Och, det finns många nollvisioner! Nollvision för varg Nollvision för sportsligt

Läs mer

Suverän offroad prestanda Lång fjädringsväg Hög markfrigång Övre A-armar smidda i aluminium Låg vikt Lättmanövrerad Utmärkt balans och stabilitet

Suverän offroad prestanda Lång fjädringsväg Hög markfrigång Övre A-armar smidda i aluminium Låg vikt Lättmanövrerad Utmärkt balans och stabilitet FUN TO RIDE I kommer innovationen från vår passion att göra ATV-körandet bekvämt och roligt. Vi har byggt den mest innovativa ATV som du kommer att njuta av att åka på. Framtidens ATV har blivit utrustad,

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Tystare parker och friluftsområden Om metoder att dämpa vägtrafikbuller vid källan

Tystare parker och friluftsområden Om metoder att dämpa vägtrafikbuller vid källan Avdelning: Plan och miljö Handläggare: Magnus Lindqvist Telefon: 508 28 937 Fax: 508 28 808 E:post: magnus.lindqvist@miljo.stockholm.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2005-004289-249 2007-03-05 MHN 2007-03-22 p

Läs mer

Maximal snabbhet, minimal bredd

Maximal snabbhet, minimal bredd Maximal snabbhet, minimal bredd Dubbelstaplaren PDP 200 27/7 support worldwide network Double Stacker PDP Modell PDP 200 Lyfthöjd Lyftkapacitet Truckbredd Åkhastighet Standardutrustning Extrautrustning

Läs mer

Stockholms Sportvagnsklubb. Tekniskt reglemente

Stockholms Sportvagnsklubb. Tekniskt reglemente Tekniskt reglemente SSK Klass 3 2015 2015-01-02 Utgåva 3 2 (8) TEKNISKT REGLEMENTE 2015 Ändringshistorik Nr Beskrivning Datum Utgåva 0 Från tidigare reglementsperiod Ljudbegränsning: 95 db LAF max vid

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans dynamic seating system TM Wheelbase aluminium Hjulkryss aluminium Back support upholstered,

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter; VVFS 2008:159 Utkom från trycket den 7 mars 2008 beslutade

Läs mer

Manual Förflytta defekt fordon

Manual Förflytta defekt fordon Manual Förflytta defekt fordon Fordon 360 Plus Författarna och Liber AB Version 1.0 Får kopieras 1 Anledning till förflyttning Arbetar du i eller med fordon kommer du troligtvis att behöva förflytta defekta

Läs mer

Allmänna körkortsregler

Allmänna körkortsregler Allmänna körkortsregler För att framföra bil med släpvagn krävs minst ett bilkörkort med behörighet B och i vissa fall behörighet BE. Obs: Fr.o.m 19 Januari 2013 inför Riksdagen en möjlighet att ta utökad

Läs mer

Modifiering av avgassystemet

Modifiering av avgassystemet Begränsningar för modifiering av avgassystemet Begränsningar för modifiering av avgassystemet Generella begränsningar för samtliga motortyper och avgassystem Det är generellt inte tillåtet att utföra modifieringar

Läs mer

Thunderbird Storm. Thunderbird Storm. Innehållsförteckning

Thunderbird Storm. Thunderbird Storm. Innehållsförteckning Thunderbird Storm Thunderbird Storm Innehållsförteckning Inledning.................................................................... Introduktion Säkerheten främst................................................

Läs mer

Automatiserad Utsättning och Upptagning av Sidomarkeringsskärmar. Förstudie

Automatiserad Utsättning och Upptagning av Sidomarkeringsskärmar. Förstudie Automatiserad Utsättning och Upptagning av Sidomarkeringsskärmar Förstudie Förord Arbete på vägarna innebär stora säkerhetsrisker för personalen som utför vägarbete. Enligt Trafikverket har 1723 trafikolyckor

Läs mer

Arbetssäkerhet på fyrhjuling

Arbetssäkerhet på fyrhjuling Arbetssäkerhet på fyrhjuling Aktuellt forskningsprojekt Björn Edlund Doktorand Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens biomaterial och teknologi Telefon: 070-270 19 78 bjorn.edlund@slu.se,

Läs mer

Hur nära noll kan vi komma? Fordonsindustrins utmaningar inom trafiksäkerhet

Hur nära noll kan vi komma? Fordonsindustrins utmaningar inom trafiksäkerhet Hur nära noll kan vi komma? Fordonsindustrins utmaningar inom trafiksäkerhet Ingrid Skogsmo Date: 2007-07-11, page 1 Drömmen om rörlighet och ochfrihet relativt dagens läge Date: 2007-07-11, page 2 Drömmen

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:9 Utkom från trycket den 12 juli 1985 ARBETE MED HJUL OCH DÄCK

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:9 Utkom från trycket den 12 juli 1985 ARBETE MED HJUL OCH DÄCK ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1985:9 Utkom från trycket den 12 juli 1985 ARBETE MED HJUL OCH DÄCK Utfärdad den 18 juni 1985 AFS 1985:9 2 ARBETE MED HJUL OCH DÄCK Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

VOLKSWAGEN EKONOMIDELAR

VOLKSWAGEN EKONOMIDELAR VOLKSWAGEN EKONOMIDELAR Ekonomidelar är en ny produktfamilj inom Volkswagengruppen för fordon som är 8 år och äldre. De är speciellt framtagna reservdelar som bygger på den senaste tekniska utvecklingen,

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

NY SERIE! Liber planerar en ny serie läromedel för fordonsutbildning FORDON FORDON. Hittills utkomna titlar

NY SERIE! Liber planerar en ny serie läromedel för fordonsutbildning FORDON FORDON. Hittills utkomna titlar NY SERIE! Liber planerar en ny serie läromedel för fordonsutbildning Vi är inne i en spännande utvecklingsfas och ser nu de första titlarna växa fram. Vårt koncept bygger på att informationen delas in

Läs mer

Till

Till Till Per.andersson@transportstyrelsen.se Synpunkter på förslag Befintliga krav och allmänna råd om egenskapskrav för vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa Svar från lämnas i denna form

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Läroplan för säkerhetsutbildning

Läroplan för säkerhetsutbildning Diarienummer: Träder i kraft: ÅLR 2016/188 01.03.2016 Rättsgrund: 15 1 mom. körkortslag (2015:88) för Åland 12 landskapsförordning (2015:95) om förarutbildning Giltighetstid: Tillsvidare Läroplan för säkerhetsutbildning

Läs mer

Systemkonstruktion Z3

Systemkonstruktion Z3 Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY 046) Tentamen 22 oktober 2010 Lösningsförslag 1 Skriv en kravspecifikation för konstruktionen! Kravspecifikationen ska innehålla information kring fordonets prestanda

Läs mer

ABS Anti-lock brakes

ABS Anti-lock brakes ABS Anti-lock brakes Albin Elnerud aed07004@student.mdh.se DALO Jonas Blank jbk06002@student.mdh.se DALO Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås 2010-02-24 1 Sammanfattning ABS (Anti-lock

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Konstruktion och hållfasthetsanalys av ram samt utkast till dumpermodul Olof Karlsson Daniel Granquist MF2011 Systemkonstruktion Skolan för Industriell Teknik och Management Kursansvarig: Ulf Sellgren

Läs mer

TEKNISKT REGLEMENTE. Detta Tekniska Reglemente gäller för NSHC klass 4 och 5. Reglementet gäller från och med 2015-02-01 tillsvidare.

TEKNISKT REGLEMENTE. Detta Tekniska Reglemente gäller för NSHC klass 4 och 5. Reglementet gäller från och med 2015-02-01 tillsvidare. TEKNISKT REGLEMENTE Klass HT1 & HT2 Detta Tekniska Reglemente gäller för NSHC klass 4 och 5. Reglementet gäller från och med 2015-02-01 tillsvidare. Reglerna gäller för samtliga klasser om det inte framgår

Läs mer

Klassuppgift: Hinderrally

Klassuppgift: Hinderrally Klassuppgift: Hinderrally I detta dokument finns Instruktion till uppgiften Regler för konstruktionen Användarhandledning till Algodoo Uppgift Bygg ett simulerat fordon som ska klara ett antal hinder.

Läs mer

Barn på gården. LRF informerar

Barn på gården. LRF informerar Barn på gården LRF informerar Varje år skadas många barn på våra gårdar, en del så allvarligt att de omkommer. Det är lätt att bli hemmablind. Men ofta kan man med enkla medel göra farliga ställen säkrare.

Läs mer

BMX tränings- kompendium

BMX tränings- kompendium 2014 BMX tränings- kompendium Skapat av: Mikael Johnsson, Filip Svanberg och Robin Mattsson Innehåll 1. Uppvärmningar... 4 1.1 Uppvärmning på bana variant 1... 4 1.2 Uppvärmning på bana variant 2.... 4

Läs mer

TRAMPOLINE. Monteringsanvisningar för följande studsmattor: NORTH EXPLORER 360, 460, 510. vers 1.0

TRAMPOLINE. Monteringsanvisningar för följande studsmattor: NORTH EXPLORER 360, 460, 510. vers 1.0 NORTH TRAMPOLINE Monteringsanvisningar för följande studsmattor: NORTH EXPLORER 360, 460, 50 vers.0 NORTH EXPLORER 360, 460, 50 INNEHÅLL OM NORTH TRAMPOLINE............................... INNAN DU BÖRJAR.....................................

Läs mer

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Bärgningsinstruktion

Bärgningsinstruktion Bärgningsinstruktion 102 354 Innehåll INNEHÅLL Allmänt... 2 Lyftpunkter i chassit Generella lyftpunkter i chassit 3 Bärgning/bogsering Förberedande arbeten... 6 Bärgning Bärgning från dike... 8 Lyft av

Läs mer

Nya whiplashskydd erfarenheter från verkliga olyckor

Nya whiplashskydd erfarenheter från verkliga olyckor Datum 27-9-4 Nya whiplashskydd erfarenheter från verkliga olyckor Studie från Folksam 27 Bakgrund Omfattning av whiplashskador i Sverige Drygt 35 skadade personer med invaliditet över 1% orsakade i bilolyckor

Läs mer

the Grab-and-Go Booster

the Grab-and-Go Booster the Grab-and-Go Booster 4 till 12 år Grupp 2/3 (15-36kg) Godkännd enligt ECE R44.04 P/N - 1095 Rev A SE Gratulerar till ert val utav mifold Grab-and-GO bälteskudd. mifold är den mest avancerade, kompakta

Läs mer

Information från leverantören av originalutrustningen

Information från leverantören av originalutrustningen Verkstadstips Information från leverantören av originalutrustningen GKN Driveline är världens ledande leverantör av komponenter och system till kraftöverföringar för fordonsindustrin. Vår globala marknadsledande

Läs mer

M{ZD{ 6 203920_14R1_MAZ6_V10_COVERS.indd 1-3 20/07/2015 10:05:18

M{ZD{ 6 203920_14R1_MAZ6_V10_COVERS.indd 1-3 20/07/2015 10:05:18 M{ZD{ 6 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 2 3 1 7 6 4 5 14 15 SKYACTIV TECHNOLOGY 16 17 6 1 7 5 2 4 3 8 18 19 SÄKERHET FRAMFÖR ALLT Mazda6 är konstruerad med en uppsjö av intelligent teknologi för att du och dina

Läs mer

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga? Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga? Asfalten är dålig på sträckorna med mitträcke. Att de har fler parkeringsfickor för att vila sig. De accelererar till 300 när de ska köra om och sedan

Läs mer

Bänklösningar för Granule Combi. Installation av Granule Combi -maskiner i kombination med bänkar

Bänklösningar för Granule Combi. Installation av Granule Combi -maskiner i kombination med bänkar Bänklösningar för Granule Combi Installation av Granule Combi -maskiner i kombination med bänkar Granule Combi ingen vanlig grovdiskmaskin Granule Combi är ingen vanlig grovdiskmaskin det är ett helt nytt

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9)

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:87) om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning

Läs mer

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen

BRUKSANVISNING HS Fåtöljen BRUKSANVISNING HS Fåtöljen Version 1 2014 HS fåtöljen 2 Innehållsförteckning Sida Introduktion till HS Fåtöljen 3 Vad är HS Fåtöljen? 3 Varför behövs HS Fåtöljen? 3 Vem bör använda HS Fåtöljen? 4 Produktinformation

Läs mer

BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL BROMSSYSTEMET ÄR VÄSENTLIGT FÖR DIN SÄKERHET Bromsarna måste svara direkt och exakt varje gång du trycker ner pedalen.

Läs mer

Monteringsanvisningar: Bonneville upp till ramnummer och Bonneville T100 Sats till Centralstöd - A

Monteringsanvisningar: Bonneville upp till ramnummer och Bonneville T100 Sats till Centralstöd - A Svenska Monteringsanvisningar: Bonneville upp till ramnummer 80776 och Bonneville T00 Sats till Centralstöd - A9758008 Tack för att du har valt detta Triumph-originaltillbehör. Detta tillbehör är ett resultat

Läs mer

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets?

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Varför Växel slipning? -Växlar genererar en störning i tåg gången => Utmattnings skador, RCF -Dynamisk belastnings

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer