Riktlinjer Medicinsk katastrofberedskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer Medicinsk katastrofberedskap"

Transkript

1 Riktlinjer Medicinsk katastrfberedskap Innehåll Förrd Sammanfattning 1. Sjukvård i förändring 2. Risker ch ht Htbilder Svåra påfrestningar på samhället i fred Terrrism ch sabtage Riskhantering 3. Beredskap - medicinsk katastrfberedskap Mål ch definitiner Termer ch begrepp Vidgat säkerhetsbegrepp Ansvar ch befgenheter Samverkan, samrdning Funktinssäkerhet/driftsäkerhet Planering Persnal Utrustning 4. Ledning Sjukvårdsledning vid akuta sjukvårdsinsatser Sjukvårdens ledningssystem Ledningsmdell Sambandssystem Remissbehandlat underlag till riktlinjer för ledning av sjukvård vid str lycka ch katastrf 5. Organisatin ch behandlingsprinciper i skademrådet Ledning ch samrdning Medicinskt arbete inm skademråde Registrering Sjuktransprter Sanering av kntaminerade Psykiskt ch scialt mhändertagande 6. Organisatin ch behandlingsprinciper på sjukvårdsinrättning Organisatin Registrering, jurnalföring

2 Omhändertagande av svårt skadade Sanering av kntaminerade Psykiskt ch scialt mhändertagande Infrmatin Sekretess 7. Kvalitetsutveckling/säkring 8. Epidemier Behandling Skydd 9. Etiska överväganden 10. KAMEDO Bilaga 1. Gränssättande resurser Bilaga 2. Utrustning Bilaga 3. Utmärkning Förrd Under hela 1990-talet genmgick den svenska häls- ch sjukvården en rad förändringar ch ratinaliseringar sm ckså inverkar på sjukvårdens katastrfplanering. Katastrfberedskap måste ses sm en srts försäkring för särskilda händelser av lika karaktär. Vid en sådan händelse kan den försäkring sm beredskapen utgör vara ytterst lönsam. De förändringar inm akutsjukvården sm främst har betydelse i detta sammanhang är de minskningar sm gjrts när det gäller persnal ch vårdplatser, men även de rent rganisatriska förändringarna är av betydelse. Till följd av de genmförda förändringarna har det utrymme sm tidigare fanns i sjukvården, att agera vid en ökad belastning, minskat betydligt. Minskningarna ch förändringarna kan dck ha lika mfattning i lika delar av landet ch när det gäller stra ch små sjukhus, men rent generellt skall sägas att betydelsen av en katastrfplanering har ökat ytterligare genm den pågående utvecklingen. Dessa riktlinjer ersätter de Allmänna råd 1992:5 sm upphört att gälla. I syfte att kunna göra anpassningar till pågående ch kmmande utveckling såväl inm häls- ch sjukvården sm inm det katastrfmedicinska mrådet publiceras riktlinjerna här på Scialstyrelsens webbplats ch uppdateras högst två gånger per år. Revidering av grunddkumentet kmmer att ske tidigast m två år. Även en serie andra publikatiner inm katastrfmedicinens mråde har utarbetats tidigare. De har under åren reviderats ch gäller frtfarande. Syftet med dessa riktlinjer är att vara ett övergripande underlag för uppbyggnaden av en mer enhetlig medicinsk katastrfberedskap. Detta skapar förutsättningar för sjukvårdshuvudmännen att vid en str lycka eller katastrf med balans mellan behv ch resurser minimera knsekvenserna för såväl smatiska sm psykiska följdverkningar.

3 Målgrupp för rapprten är i första hand häls- ch sjukvårdens medicinskt ch administrativt ansvariga men den kan ckså tjäna sm infrmatin till övriga aktörer inm såväl häls- ch sjukvården sm inm räddningstjänstmrådet. Det är Scialstyrelsens förhppning att dessa riktlinjer skall kunna underlätta planläggningsarbetet, medverka till att bibehålla ch vidareutveckla en väl fungerande medicinsk katastrfberedskap. Sammanfattning I det följande presenteras en sammanfattning av råd ch riktlinjer sm bör vara vägledande för landstingens planläggning av häls- ch sjukvårdens katastrfberedskap. Genmgående används rdet landsting även för regin ch mtsvarande. Risker ch ht Vårt mderna samhälle är kmplicerat ch sårbart. Riskbilden har förändrats. Nya risker byggs successivt in i samhället ch det har ckså blivit svårare att bedöma riskerna. Riskerna för påfrestningar på samhället i fred ökar medan mvärldsutvecklingen är sådan att krigshtet minskar. De dminerande katastrfriskerna i Sverige är skadehändelser vid kmmunikatinslyckr bränder ch hantering av farliga prdukter. Risken för epidemier måste ckså beaktas, t.ex. en influensapandemi. Risken för naturkatastrfer med många skadade ch döda är tämligen liten i vårt land. Det inträffar dck varje år händelser sm kan jämföras med naturkatastrfer ch sm kan påverka enskilda människr. Exempel på detta är långvariga avbrtt inm elförsörjningen ch telekmmunikatinerna. Ht m lyckr samt lyckr med jniserande strålning, kemiska ch bilgiska ämnen har fått ökad aktualitet liksm sabtage ch terrrism. Htet från den allt mer grva rganiserade brttsligheten har vuxit. Delar av denna brttslighet innefattar ckså ht mt samhällets företrädare, rättssystem ch massmedier. Sannlikheten för ett väpnat angrepp mt Sverige bedöms sm mycket litet under de närmaste åren, medan svåra påfrestningar på samhället i fred ch begränsade militära peratiner inte kan uteslutas. Säkerhetsbegreppet har vidgats till att mfatta ckså ickemilitära ht ch risker samt insatser internatinellt. Ttalförsvaret skall alltså kunna förebygga ch hantera risker såväl i fred sm i krig. En helhetssyn på ht ch risker av lika slag ch samhällets hantering av dessa införs. Medicinsk katastrfberedskap Enligt häls- ch sjukvårdslagen (HSL) 3 skall landstingen erbjuda gd häls- ch sjukvård åt dem sm är bsatta inm landstinget. Om någn vistas inm landstingsmrådet utan att vara bsatt där ch behöver medelbar häls- ch sjukvård skall landstingen erbjuda sådan vård ( 4).

4 Ovanstående paragrafer pekar inte ut några speciella händelser då de gäller eller gör några undantag. De är således övergripande ch rör alla sjukvårdsinsatser. För att kunna mtsvara lagens krav vid stra lyckr eller katastrfer i fred ch vid väpnat angrepp krävs en särskild beredskap med planläggning utbildning ch övning. Planeringens mfattning grundar sig på gegrafiska förhållanden, beflkningstäthet ch riskanalyser. Samarbetet med de räddningstjänstansvariga myndigheterna ch rganisatinerna är av största vikt. Häls- ch sjukvården liksm vård- ch msrgsverksamheten inm landsting ch kmmun bör ta en aktiv del i den kmmunala räddningstjänstens riskinventeringar ch göra analyser utifrån de aktuella verksamheternas aspekter t.ex. skadeutfall, behandlings- ch vårdbehv samt mvårdnadsbehv. Ambulanssjukvården är en del av häls- ch sjukvården. De regler ch författningar sm gäller för häls- ch sjukvården gäller således även inm ambulanssjukvården. Centralt hs varje landsting samt vid varje akutsjukhus ch primärvårdsdistrikt erfrdras därför en katastrfplan sm frtlöpande revideras. Vidare krävs infrmatin till ch utbildning av all berörd persnal. Samrdning bör ske mellan beredskapen för särskilda händelser i fred ch för väpnat angrepp. En gemensam central kmmitté bör inrättas i varje landsting med ansvar för den ttala beredskapen. Landstingen bör särskilt överväga frmerna för detta ch knytningen till den plitiska ledningen. Inm sjukhusens respektive primärvårdens ledning bör inrättas katastrfkmmittéer, med representanter från sjukhusledningen eller mtsvarande berörda kliniker ch primärvårdsdistrikt samt tekniska funktiner ch servicefunktiner. Med ledning av en aktuell riskanalys genmförs katastrfplanläggningen, sm skall mfatta planering av den kedja av åtgärder sm är nödvändiga för att både upprätta katastrfmedicinsk beredskap ch genmföra sjukvårdsinsatser vid inträffad eller förväntad skadehändelse. Sjukvården måste ha en rganisatin sm kan växa med uppgiften. Vid risk för eller vid inträffad skadehändelse skall akutsjukvården kunna skapa resurser för att kunna möta det aktuella behvet. För att detta ska vara möjligt bör sjukvården gradvis kunna höja sin förmåga/kapacitet utifrån ett nrmalläge. Följande beredskapsnivåer bör därefter förekmma: 1. Stabsläge Innebär att katastrfledningen upprättar en ledningsgrupp/stabsfunktin sm håller sig underrättad m läget, vidtar nödvändiga åtgärder ch följer händelseutvecklingen. 2. Förstärkningsläge Innebär att katastrfledningen vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktiner inm sjukvården. 3. Katastrfläge Innebär att alla de funktiner inm sjukvården sm krävs för att ta hand m ett strt antal skadade tas i anspråk ch att persnal ch utrustning förstärks. Mål ch definitiner

5 Målet för de medicinska åtgärderna vid en str lycka är att minimera knsekvenserna för såväl smatiska sm psykiska följdverkningar. Även vid en katastrf skall ambitinen vara att hålla de medicinska behandlingsresultaten på en nrmal nivå för det stra flertalet patienter även m det inte alltid är praktiskt möjligt. För att uppnå dessa mål krävs kunskap samt en förberedd rganisatin. Häls- ch sjukvårdens katastrfberedskap betecknar således den planering ch rganisatin sm krävs för att mhänderta drabbade ch minimera de smatiska ch psykiska följdverkningarna av en str lycka/katastrf. Med str lycka inm häls- ch sjukvården avses en situatin där tillgängliga resurser är tillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehvet, men där det genm mfördelning av resurser ch förändrad teknik är möjligt att upprätthålla nrmala kvalitetskrav för medicinsk behandling. Med katastrf inm häls- ch sjukvården avses en situatin där tillgängliga resurser är tillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehvet ch där belastningen är så hög att nrmala kvalitetskrav för medicinsk behandling inte längre kan upprätthållas trts adekvata åtgärder. Både definitinen av str lycka ch definitinen av katastrf utgår således från en balans mellan behv ch tillgängliga resurser. Ju större balansen är dest allvarligare blir knsekvenserna. Begreppen skadehändelse ch särskild händelse används i vissa sammanhang. Se vidare Scialstyrelsens natinella termdatabas. Ledning ch samverkan Samverkan är nödvändig för effektiv ledning ch samrdning av sjukvårds- ch räddningsinsatser. Denna bör ske både i planeringsstadiet ch under insats. Häls- ch sjukvården bör främst samverka med angränsande landsting, kmmunal ch statlig räddningstjänst, kmmunala myndigheter i övrigt, larmcentraler ch plis. Även samverkan med andra berörda myndigheter ch rganisatiner är viktigt. Planeringsfasen bör bl.a. mfatta planläggning, avtal, överenskmmelser, utbildning ch övning. Samverkan med rgan utanför landstingsrganisatinen stadgas i HSL 8. Häls- ch sjukvårdens resurser för akut mhändertagande närmar sig i det vardagliga arbetet allt ftare sjukvårdens kapacitetstak. Det finns ibland ett behv av en övergripande sjukvårdsledning sm aktivt samrdnar resurserna ckså utan att en str lycka har inträffat. Det är inte möjligt att, först då behvet blir tydligt, skapa förutsättningar för en effektiv ledning. Förmågan att kunna leda vid stra lyckr ch katastrfer bör därför grundläggas i det dagliga arbetet. För att verksamheten med akuta sjukvårdsinsatser vid str lycka/katastrf skall leda till balans mellan de drabbades behv ch akutsjukvårdens tillgängliga resurser krävs ett ledningssystem sm skapar förutsättningar för en effektiv sjukvårdsledning. Utrustning

6 För arbete utanför sjukvårdsinrättning krävs viss kmpletterande utrustning sm är speciellt avpassad för detta ändamål. Det gäller klädsel, skyddsutrustning ch sjukvårdsmateriel. Den medicinska målsättningen för den katastrfmedicinska insatsen avgör vilken utrustning sm behövs, ch i den utsträckning det bedöms lämpligt bör utrustning anskaffad för krigsberedskap användas vid stra lyckr ch katastrfer i fred. För att underlätta arbetet i skademrådet är det av str vikt att tydligt kunna urskilja vem sm gör vad ch vilka resurser man har till sitt förfgande. Därför bör lika markeringar/utmärkningar förekmma för lika funktiner ch deras tillhörande utrustningar. Detta bör vara standardiserat för att möjliggöra samverkan mellan resurser från lika delar av landet vid str lycka eller katastrf. Utbildning ch övning Huvudmännens katastrfplaner är av litet värde m de inte är väl kända av dem sm förutsätts arbeta efter dem. För att befästa teretiska ch praktiska kunskaper bör övningar genmföras regelbundet av varje huvudman för såväl ledningspersnal sm häls- ch sjukvårdspersnal vid både akutsjukhus ch inm primärvården i de fall primärvården ingår i katastrfberedskapen. 1. Sjukvård i förändring Färre antal patienter behöver i dag vård på sjukhus ch när vård behövs är medelvårdtiderna krta. Beläggningsprcenten är dck hög, speciellt inm internmedicinen där den uppgår till nästan 100 prcent, mycket på grund av den stra andelen äldre patienter ch svårigheter med vårdplatser inm kmmunen. Inm de pererande specialiteterna är beläggningen mkring 80 prcent av inrättade vårdplatser. Minskningen av vårdplatser inm den smatiska krttidsvården har från början av 90-talet uppgått till ca 35 prcent. Minskningen berr främst på förändrade behandlingsmetder ch på besparingskrav. En str grupp sjukvårdspersnal gick i samband med ÄDEL-refrmen över till den kmmunala sjukvården ch eknmiska besparingskrav har sedan medfört en ytterligare uttunning av persnalen inm krttidsvården. Läkargruppen har ökat ttalt, vilket dck inte behöver betyda fler läkare sm har kmpetens för akut mhändertagande. En sammanslagning av landsting till reginer har skett i södra ch västra Sverige. Regin Skåne ch Västra Götalandsreginen mfattar således flera tidigare självständiga landsting. Områdena sm skall inrdnas i katastrfberedskapen har blivit större, men tillgången på resurser ch samarbetsmöjligheterna har ju sm en följd av sammanslagningarna ckså ökat. Landstingen har i dag en på de flesta håll väl utbyggd medicinsk katastrfrganisatin sm mfattar ökad användning av persnal, lkaler ch utrustning. De nya strukturerna inm häls- ch sjukvården kan emellertid försvaga beredskapssatsningarna. Varje huvudman bör fastställa en lägsta nivå för

7 katastrfrganisatinens möjligheter att verka ch ckså säkerställa finansieringen på samma sätt sm för landstingets övriga verksamheter. Det krävs en nggrann ch trvärdig planering ch en väl utbildad ch övad rganisatin för att snabbt kunna ta emt ett kraftigt ökat antal patienter vid en plötsligt inträffad str lycka eller katastrf. 2. Risker ch ht Htbilder Vårt mderna samhälle är kmplicerat ch sårbart. Riskbilden har förändrats. Nya risker byggs successivt in i samhället ch det har ckså blivit svårare att bedöma riskerna. Riskerna för påfrestningar på samhället i fred ökar, medan mvärldsutvecklingen är sådan att krigshtet minskar. Ht m lyckr samt lyckr med jniserande strålning, kemiska ch bilgiska ämnen har fått ökad aktualitet liksm sabtage ch terrrism. Ett vanligt sätt att beskriva skadehändelser bygger på rsaker till händelsen, "trigger events", vilka leder till primära ch sekundära effekter på sårbara grupper. Den traditinella indelningen i naturkatastrfer ch katastrfer rsakade av människr, "man made", används i många sammanhang men håller inte alltid vid närmare analys. Många naturkatastrfer har rsakats av miljöförstöring ch många katastrfer direkt rsakade av mänskligt felbeteende kmpliceras av sekundära effekter på miljön. I många fall av stra lyckr/katastrfer finns således inslag av både naturkatastrf ch händelser rsakade av människr. Den statliga ht- ch riskutredningen redvisar i sitt huvudbetänkande 200 stra lyckr/katastrfer eller störningar i samhällsfunktinerna i Sverige under en 25-års perid fram till Framför allt gäller det bränder, explsiner, ras ch skred, strmar ch andra väderberende händelser, händelser i fjällmiljö, utsläpp av lja ch kemikalier, elavbrtt, epidemier, terrristangrepp samt händelser med tåg, flyg ch fartyg. Dessutm har ett antal tillbud inträffat i samband med transprt av farligt gds på vägar ch järnväg. Exempel på ett sådant tillbud är lyckan i Kälarne 1998, då ett gdståg lastat med bl.a. ammniak spårade ur. Stra lyckr sm inträffat Sverige har under senare år drabbats av ett antal stra lyckr. Exempel är branden på Scandinavian Star 1990 med 158 mkmna ch ett 20-tal skadade, MS Estnias förlisning den 28 september 1994 med mer än 850 mkmna samt disktekbranden i Götebrg hösten 1998 då 63 ungdmar mkm ch drygt 200 skadades. Smmaren 1999 inträffade ännu en brand på passagerarfartyg utanför Götebrg. Denna händelse medförde inga direkta persnskadr, men däremt fick ett 40-tal persner sjukvårdens hjälp framför allt med medicinering av hjärt-kärlsjukdmar, diabetes ch astma. En persn mkm i hjärtsjukdm. För vidare studier av inträffade stra lyckr/katastrfer hänvisas till Scialstyrelsens rapprtserie från KAMEDO (Katastrfmedicinska rganisatinskmmittén). I denna serie har t..m utkmmit ett drygt sjuttital rapprter från såväl natinella sm internatinella lyckr/katastrfer. Under år 1998 färdigställdes ckså en sammanställning av tidigare utgivna rapprter. Risker

8 De dminerande katastrfriskerna i Sverige är skadehändelser vid kmmunikatinslyckr, bränder ch hantering av farliga prdukter. Risken för epidemier måste ckså beaktas, t.ex. en influensapandemi. Vägtrafik Utan att definitinsmässigt betraktas sm katastrfer förrsakar vägtrafiken i Sverige ca 500 dödsfall varje år ch ca skadas. Vägtrafiken har under 1900-talet redan dödat 30 miljner människr runt m i världen; prgnsen är att den kmmer att vara den tredje största dödsrsaken år Flygtrafik Flyget har under 1900-talet utvecklats till att bli ett av de säkraste kmmunikatinsmedlen. Men även m haverifrekvensen i samband med flyg har varit mycket låg har flyglyckr med ett strt antal mkmna inträffat. Inte bara passagerare ch besättning utan ckså tredje man har drabbats vid en del sådana händelser. Tåg- ch spårvagnstrafik Årligen inträffar skadehändelser vid tåg- ch spårvagnstrafik såväl i Sverige sm utmlands. Snabbtågen innebär risk för händelser med stra skadeutfall. I Götebrg har ett flertal händelser med spårvagn inträffat. År1992 mkm13 persner ch 42 persner skadades då en spårvagn spårade ur ch rände in i en hållplats där ett strt antal människr uppehöll sig. Sjöfart Runt Sveriges kuster transprteras årligen 39 miljner människr i fartyg av lika slag. Under senare år har flera stra händelser inträffat inm fartygstrafiken. Bränder Bränder är en vanlig skadehändelse. Ttalt inträffar brännskadr årligen, av dessa kräver ca 15 prcent sjukhusvård. Ett strt antal brännskadade samtidigt ställer stra krav på sjukvården. Antalet brännskadeplatser i landet är litet ch gör att alternativa lösningar ch vård utanför landets gränser måste planeras. Bränder i byggnader t.ex. sjukhus ställer stra krav på förebyggande verksamhet ch planering. Hantering av farliga prdukter Händelser rsakade av lika farliga prdukter utgör en ökande katastrfrisk både internatinellt ch natinellt. I Sverige transprteras årligen 21 miljner tn brandfarliga, explsiva, kemiska ch txiska prdukter på väg ch järnväg, fta genm tättbebyggda samhällen. Varje år inträffar ett antal incidenter med kemiska prdukter. Gaser sm förvaras under övertryck utgör en str risk. De vanligaste gaserna sm transprteras är klr, ammniak, gasl ch svaveldixid. Riskindustrin i närliggande mråden, t.ex. de baltiska staterna, Ryssland ch Plen måste ckså beaktas. Naturkatastrfer Risken för naturkatastrfer med många skadade ch döda är tämligen liten i vårt land. Det inträffar dck varje år händelser sm här kan jämföras med naturkatastrferna ch sm kan påverka enskilda människr. Exempel på detta är långvariga avbrtt inm elförsörjningen ch telekmmunikatinerna.

9 Svåra påfrestningar på samhället i fred Regeringen tillsatte 1993 Ht- ch Riskutredningen, sm hade till uppgift att analysera påfrestningar ch risker i det fredstida samhället samt vissa frågr inm ttalförsvarets civila del. Utredningen redvisade sitt arbete 1995 i huvudbetänkandet "Ett säkrare samhälle" ch åtta lika delscenarier sm skildrar lika tänkbara händelser. Utredningen presenterade ckså fyra centrala prblemmråden där behvet av åtgärder är speciellt strt: 1. Ledning av samhällets åtgärder vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktiner ch befgenheter att ingripa med tvångsmedel. 2. Åtgärder i samhällsplaneringen sm innebär att verksamheter sm kan medföra risker i mgivningen uppfyller säkerhetskraven. 3. Försörjning med elkraft. 4. Integrering av åtgärder i hela htskalan fred - krig. I Regeringens prpsitin 1999/2000:30 redvisade regeringen de 11 mråden där det bör finnas en särskilt gd beredskap när det gäller svåra påfrestningar på samhället i fred. Områdena är: nedfall av radiaktiva ämnen elförsörjning telekmmunikatiner försörjning med vatten radi ch TV översvämningar ch dammbrtt massflykt av asyl- ch hjälpsökande till Sverige allvarlig smitta terrrism kemikalielyckr ch utsläpp av farliga ämnen till sjöss IT-säkerhet. Regeringen anför bl.a. att inm häls- ch sjukvården kmmer sannlikt åtgärder att behöva vidtas i större eller mindre mfattning vid så gtt sm alla de angivna svåra påfrestningarna. En breddning av häls- ch sjukvårdens beredskap krävs således, liksm av den utbildning sm persnalen behöver. Terrrism ch sabtage Den internatinella terrrismen har berört Sverige i mindre grad än i andra länder, men det finns inhemska grupper sm kan utgöra ett framtida ht. Bilgiska vapen har vid flera tillfällen varit aktuella för sådana grupper. Infrmatinsteknlgin har inneburit möjligheter att förändra ch lamslå infrmatinen via datanät.

10 Htet från den allt mer grva rganiserade brttsligheten har vuxit. Delar av denna brttslighet innefattar ckså ht mt samhällets företrädare, rättssystem ch massmedia. En förändring har nterats inm terrrismen. I slutet av 60-talet, då internatinell terrrism blev ett begrepp på allvar, var det huvudsakligen terrrism med plitiska förtecken. Dess främsta syfte var att få ett flkligt stöd genm riktade aktiner mt utvalda delar av samhället. Terrrismen har utvecklats till att numera mfatta även andra mråden med t.ex. eknmiska ch religiösa syften. Genm bl.a. den japanska religiösa kulten Aum Shinrikys attentat med sarin i Tkys tunnelbana 1995, anser många terrristexperter att tröskeln för användning av massförstörelsevapen sänkts. Terrristattacken i New Yrk den 11 september 2001 ch spridandet av anthrax är exempel på hur tröskeln avseende terrrhandlingar riktade mt samhället kraftigt har sänkts. Riskhantering Sverige liksm mvärlden står i snabb förändring ch uppvisar nya htbilder ch katastrfsituatiner sm återkmmande måste inventeras, analyseras ch utvärderas. Htbilderna måste även ställas mt sjukvårdens utveckling ch möjlighet att hantera en katastrfsituatin. Risk betecknar i vardagligt tal sannlikheten för att händelser skall inträffa. Ofta vill man väga in knsekvensen av en händelse. Risk blir då prdukten av sannlikhet ch knsekvens. Inm den kmmunala räddningstjänsten bedrivs enligt lag sedan lång tid tillbaka riskbedömningar för att få ett trvärdigt planeringsunderlag ch för att kunna dimensinera kmmunens räddningstjänstberedskap. Genm regelbundet återkmmande riskinventeringar identifieras riskerna. Inventeringen bör mfatta vilka risker sm förekmmer vid arbetsplatser, transprter m.m. i den gegrafiska närheten. Sjukhus ch andra institutiner för vård ch msrg är angelägna bjekt för riskinventering. Riskinventeringen görs med beräkning av statinära ch rörliga htbilder. De statinära htbilderna ch riskerna, t.ex. lyckr i kemisk industri, kräver både en uppbyggd beredskap inm industrin ch resurser utifrån. De rörliga htbilderna sm t.ex. transprter av farligt gds ställer ckså stra krav på beredskapsplanering ch räddningsinsatser utefter transprtvägen. Efter riskinventeringen måste varje verksamhet göra sin egen riskanalys med utgångspunkt från den egna verksamhetens aspekter. Riskanalysens resultat utgör grunden för dimensineringen av resursuppbyggnaden inm katastrfberedskapen. Analysresultatet är ckså grunden för att upprätta katastrfplaner, sm i sin tur påverkar den utbildning ch övning sm behöver genmföras. Häls- ch sjukvården liksm vård- ch msrgsverksamheten inm landsting ch kmmun bör ta en aktiv del i den kmmunala räddningstjänstens riskinventeringar ch göra analyser utifrån de aktuella verksamheternas aspekter, t.ex. skadeutfall, behandlings- ch vårdbehv samt mvårdnadsbehv. Detta skall sedan ställas mt de persnella ch materiella resurser

11 sm finns. Riskinventering bör i förekmmande fall göras i samråd med företagshälsvården vid industrier. Inventering av kmmunens risker bör i vissa fall utmynna i en gemensam insatsplan för bl.a. räddningstjänst, sjukvård ch plis. Riskinventering/analys inm häls- ch sjukvården är ett återkmmande arbete sm bör genmföras i samverkan med räddningstjänst, plis ch alarmeringsfunktinen. Mer m bedömningar av risker ch sårbarhet kan läsas i "Riskhandbken" utgiven av Statens räddningsverk. Beredskap medicinsk katastrfberedskap Beredskap innebär att vara beredd på kmmande händelseutveckling ch mfattar planläggning, genmförande ch utvärdering. För att detta skall vara möjligt måste ett system skapas där de ingående kmpnenterna passar ihp. Ett sådant system skall kunna växa med uppgiften ch kunna hantera situatiner med balans mellan behv ch resurser. Landstinget har enligt häls- ch sjukvårdslagen 3 ch 4 skyldighet att erbjuda gd ch lätt tillgänglig häls- ch sjukvård till dem sm behöver det. För att detta skall vara möjligt vid stra lyckr ch katastrfer, med balans mellan behv ch tillgängliga resurser, krävs en katastrfberedskap grundad på planläggning, utbildning ch övning. Omfattningen berr bl. a. på gegrafiska förhållanden, beflkningstäthet ch riskutsatthet. Sjukvårdens särskilda beredskap, den medicinska katastrfberedskapen, måste kunna hantera såväl den "lilla vardagslyckan" sm den stra lyckan eller katastrfen. Dessutm utgör den medicinska katastrfberedskapen grunden för sjukvårdens beredskap vid särskild händelse såväl i fred sm vid väpnat angrepp ch måste därför vara anpassad för detta. Sjukvårdens insatser vid en inträffad skadehändelse bygger på ett antal länkar i en sjukvårdskedja. En förutsättning för att insatserna skall bli framgångsrika är att de kan aktiveras (larmas) på ett snabbt ch adekvat sätt ch att de lika länkarna i kedjan är kapacitetsmässigt väl avstämda mt varandra ch svarar mt förväntade behv. För att målen för behandling skall kunna upprätthållas i en situatin med balans mellan behv ch resurser krävs bl.a. mdispsitin av tillgängliga resurser mbilisering av resurser sm inte är medelbart tillgängliga förflyttning av patienter. Mål ch definitiner Målet för de medicinska åtgärderna vid str lycka är att minimera knsekvenserna för såväl smatiska sm psykiska följdverkningar. Även vid en katastrf skall ambitinen vara att hålla de medicinska behandlingsresultaten på en nrmal nivå för det stra flertalet patienter, även m det inte alltid är praktiskt möjligt.

12 För att uppnå dessa mål krävs kunskap ch en förberedd rganisatin. Häls- ch sjukvårdens katastrfberedskap betecknar således den planläggning ch rganisatin sm krävs för att mhänderta drabbade ch minimera de smatiska ch psykiska följdverkningarna av en str lycka/katastrf. Med str lycka inm häls- ch sjukvården avses en situatin där tillgängliga resurser är tillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehvet, men där det genm mfördelning av resurser ch förändrad teknik är möjligt att upprätthålla nrmala kvalitetskrav för medicinsk behandling. Med katastrf avses en situatin där tillgängliga resurser är tillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehvet ch där belastningen är så hög att nrmala kvalitetskrav för medicinsk behandling inte längre kan upprätthållas trts adekvata åtgärder. Både definitinen av str lycka ch definitinen av katastrf utgår således från en balans mellan behv ch tillgängliga resurser. Ju större balansen är, dest allvarligare blir knsekvenserna. Begreppen skadehändelse ch särskild händelse används i vissa sammanhang. Se Scialstyrelsens termdatabas. Termer ch begrepp För att underlätta det katastrfmedicinska arbetet ch öka kvaliteten i mhändertagandet är det viktigt att skapa en entydig terminlgi sm gäller för de lika verksamheter/rganisatiner sm skall samarbeta/samverka inm den medicinska katastrfberedskapen. Termer ch begrepp inm ramen för medicinsk katastrfberedskap redvisas i Scialstyrelsens termdatabas. Vidgat säkerhetsbegrepp Stra förändringar såväl inm Sverige sm i mvärlden har de senare åren medfört att Sveriges säkerhets- ch försvarsplitik kraftigt förändrats. Sannlikheten för ett väpnat angrepp mt Sverige bedöms sm mycket liten under de närmaste åren, medan svåra påfrestningar på samhället i fred, ch begränsade militära peratiner inte kan uteslutas. Med ttalförsvarsbeslutet 1996 (TFB96) läggs en helhetssyn på det militära ch civila försvarets uppgifter. Säkerhetsbegreppet vidgas till att mfatta ckså ickemilitära ht ch risker samt insatser internatinellt. Ttalförsvaret skall alltså kunna förebygga ch hantera risker såväl i fred sm i krig. En helhetssyn på ht ch risker av lika slag ch samhällets hantering av dessa införs. Beredskap för väpnat angrepp En helhetssyn bör prägla samhällets satsningar ch åtgärder för att förebygga ch hantera ht ch risker såväl i fred sm i krig. För det civila försvaret skall mfattningen av förberedelserna för väpnat angrepp minskas.

13 Insatser med t.ex. bilgiska ch kemiska ämnen utgör dck ett ht sm i ökad utsträckning måste beaktas i beredskapsplaneringen både för väpnat angrepp ch när det gäller att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. För försvar mt väpnat angrepp skall det civila försvaret ha en tillräckligt hög grundberedskap sm gör det möjligt att: skapa handlingsfrihet att hantera förändrade förutsättningar i framtiden mtstå ht m begränsade insatser mt civila funktiner eller infrastrukturer. Insatserna kan bestå av sabtage eller fjärrstridsmedel utrustade med knventinella vapen eller massförstörelsevapen, ch kunna stödja försvarsmaktens verksamhet. De förändringar i verksamheten sm blir nödvändiga vid väpnat angrepp betingas främst av ett betydande antal skadade med i fred vanliga skadetyper, ch lkal ch reginal överbelastning inm utsatta mråden (trts ett lägre förväntat skadeutfall i eventuellt framtida krig än under "kalla krigets" dagar ) Samtidigt kan störningar i teknisk försörjning ch telech datakmmunikatiner samt transprter uppstå ch tillgången på vissa viktiga resurser sm t.ex. förbrukningsförnödenheter ch läkemedel kan kmma att minska. Häls- ch sjukvårdens grundberedskap, flexibilitet ch anpassningsförmåga är därför viktig för att kunna förebygga lkal ch reginal överbelastning. Operatins- ch vårdresurser måste kunna förstärkas ch persnella ch materiella resurser bör kunna mfördelas ch tillföras särskilt utsatta mråden. Även patienter bör kunna transprteras från utsatta mråden till andra delar av landet. Den fredstida medicinska katastrfberedskapen inklusive ledningsförmågan utgör en viktig del av grundberedskapen inm den civila häls- ch sjukvården även för ett väpnat angrepp. Ledningsförmågan är av avgörande betydelse för att tillgängliga resurser skall kunna användas ptimalt. För att de medicinska tidskraven skall kunna upprätthållas även för behandling ch vård av militära skadade är det nödvändigt att sjukvården leds i nära samverkan med Försvarsmakten. För grundberedskapen mt väpnat angrepp finns därför behv av att i fred förbereda samrdnad civil ch militär sjukvårdsledning. Målet för sjukvården i krig är att ge varje skadad eller sjuk en medicinskt acceptabel behandling ch vård. Ambitinen skall vara att hålla de medicinska behandlingsresultaten på fredstida nivå för det stra flertalet patienter, även m den tekniska ch mvårdnadsmässiga standarden inte kan vara densamma sm i fred. För att nå det uppsatta målet måste tendensen till balans mellan behv ch resurser i kris ch krig minimeras. Scialstyrelsen har genm sitt prjekt Vårdprinciper i kris ch krig (VIK) belyst förutsättningarna för att kmpensera eller reducera de medicinska knsekvenserna av denna tendens till balans. Målet för de lika delarna av VIK-prjektet var att frmulera medicinska minimikrav ch att precisera en lägsta medicinskt acceptabel behandlings- ch vårdstandard för respektive verksamhet i dess helhet.

14 (Se vidare SS Allmänna råd 1995:1, Sjukvård i kris ch krig. Omställning ch ändrade pririteringar.) Internatinella insatser Människr ch flkgrupper sm utsatts för verkningarna av katastrfer av lika slag har varit föremål för generösa hjälpaktiner från mera lyckligt lttade samhällen. Persnliga ch eknmiska bidrag har dck inte alltid resulterat i effektivt genmförda hjälpprgram. Detta faktum har givit upphv till en mängd artiklar i den medicinska litteraturen med rekmmendatiner för förbättringar. Häls- ch sjukvården i industriländerna är i dag högt specialiserad ch i huvudsak inriktad på vård ch behandling av enskilda individer. Svenska läkare ch sjuksköterskr utbildas för arbete inm ett sådant system. I utvecklingsländerna förekmmer andra sjukdmar, andra terapitraditiner ch en mindre tekniskt utvecklad sjukvård varför arbete i dessa länder ställer krav på kmpetens inm ett bredare fält. Vid en planerad utlandstjänstgöring kan man ckså tvingas arbeta i ett samhälle med andra etiska principer. Det gäller då att på förhand nga överväga m man kan acceptera att arbeta under sådana villkr, eller m man bör avstå från tjänstgöringen. Vid insatser i samband med katastrfer behövs ibland direkta sjukvårdsinsatser men de viktigaste uppgifterna är av annat slag. En tidig bedömning av näringstillståndet ch en snabb kartläggning av hjälpbehvet hs den drabbade beflkningen samt kntinuerlig uppföljning av hälsläget kan förebygga många nödiga sjukdmsepidemier ch dödsfall. För att effektivt kunna delta i det internatinella arbete krävs utbildning för hjälparbetare inm häls- ch sjukvård på en rad mråden. (Se vidare SS-rapprt 1996:4, Häls- ch sjukvårdsinsatser vid internatinella katastrfer.) Scialstyrelsen bedriver i samverkan med WHO utbildning av hälsvårdsteam sm efter utbildningen skall behärska metder att bedöma häls- ch nutritinsstatus hs en beflkning vid svåra påfrestningar i fred eller krig såväl i Sverige sm i samband med internatinella insatser. Ansvar ch befgenheter Ansvaret för samhällets räddningstjänst delas av staten ch kmmunerna. För sjukvårdens katastrfberedskap ansvarar landstingen såväl i fred sm vid höjd beredskap. Häls- ch sjukvården Enligt häls- ch sjukvårdslagen (HSL) 3 skall landstingen erbjuda gd häls- ch sjukvård åt dem sm är bsatta inm landstinget. Om någn vistas inm landstingsmrådet utan att vara bsatt där ch behöver medelbar häls- ch sjukvård skall landstingen erbjuda sådan vård ( 4). Ovanstående paragrafer pekar inte ut några särskilda händelser då de gäller eller gör några undantag. De är således övergripande ch rör alla vårdsinsatser.

15 För att kunna mtsvara lagens krav vid särskilda händelser såväl i fred sm vid väpnat angrepp krävs en särskild beredskap med planläggning, utbildning ch övning. Planeringens mfattning grundar sig på gegrafiska förhållanden, beflkningstäthet ch riskanalyser. Samarbetet med de räddningstjänstansvariga myndigheterna ch rganisatinerna är av största vikt. Centralt hs varje landsting samt vid varje akutsjukhus ch primärvårdsdistrikt erfrdras därför en katastrfplan sm frtlöpande revideras. Vidare krävs infrmatin till ch utbildning av all berörd persnal. Landstingen skall ckså enligt HSL 6 "svara för att det inm landstinget finns en ändamålsenlig rganisatin för att till ch från sjukhus eller läkare transprtera persner vilkas tillstånd kräver att transprten utförs med transprtmedel sm är särskilt inrättade för ändamålet". Landstingen har således huvudansvar för sjuktransprter ch bedömer behvet av lika slags sjuktransprter inm sitt sjukvårdsmråde. Detta huvudansvar innebär dck inte att landstingen själva skall mbesörja alla sådana transprter. Det är möjligt att träffa avtal med kmmuner eller privata företag sm på landstingets uppdrag utför sjuktransprter. När det gäller sjuktransprter utanför farbar väg finns i dag tydligheter i gränsen mellan häls- ch sjukvårdslagen ch räddningstjänstlagen. Erfarenheter från tillämpningen av lagarna visar på att det finns ett behv av att förtydliga lagstiftningen. Målet bör vara att vårdinsatsen kan kunna påbörjas redan när den skadade hämtas på lyckseller insjuknandeplatsen. Sjukvårdshuvudmannen har därför ett ansvar för att adekvat medicinsk utrustning finns tillgänglig ch för att persnal finns utbildad ch tillgänglig, även m sjukvårdshuvudmannen själv inte genmför transprten. Ambulanssjukvården är en del av häls- ch sjukvården. De regler ch författningar sm gäller för häls- ch sjukvården gäller således även inm ambulanssjukvården. Ambulanssjukvårdens verksamhet utanför sjukhuset sker ibland i nära samarbete med t.ex. räddningstjänst ch plis men är trts detta en del av den ttala sjukvårdsrganisatinen. En särskild fråga rör samverkan i kustmråden. Landstingens ansvar begränsas här ytterst av territrialgränsen. Samtidigt ligger ansvaret för sjöräddningstjänst, t.ex. sjuktransprt från fartyg, ch miljöräddningstjänst på Sjöfartsverket respektive Kustbevakningen. Med lika myndigheter ch rganisatiner invlverade i samma händelse krävs samförstånd ch nära samverkan. I häls- ch sjukvårdens ansvarsmråde ingår bl.a.: bedömning ch infrmatin m vårdbehvets art ch mfattning till berörda samarbetspartners medelbara livräddande åtgärder bedömning ch priritering av skadade säkrande av livsviktiga funktiner före transprt

16 åtgärder för att minska risken för kmplikatiner ch nödigt lidande under transprt sjuktransprter av skadade fördelning av skadade mellan lika sjukvårdsinrättningar återkmmande rapprtering till räddningsledare, plis, larmcentral ch berörda sjukvårdsinrättningar. Detta kräver fullgtt samband mellan sjukvårdsinrättning, ledningsplats, uppsamlingsplats ch sjuktransprtfrdn m.fl. psykiskt ch scialt mhändertagande av direkt eller indirekt drabbade infrmatin till allmänhet ch massmedia men även inm sjukvårdsrganisatinen bearbetning av egen persnals upplevelser av händelsen särskild planering för mhändertagande av döda t.ex. bårhusplatser. Räddningstjänst Räddningstjänst delas in i kmmunal ch statlig räddningstjänst. Inm den statliga räddningstjänsten svarar: Plisen för fjällräddningstjänst ch eftersök (m lycka befaras) Luftfartsverket för flygräddningstjänst Sjöfartsverket för sjöräddningstjänst Kustbevakningen för miljöräddningstjänst till sjöss Länsstyrelserna för räddningstjänst vid utsläpp av radiaktiva ämnen. Den kmmunala räddningstjänsten svarar för all annan räddningstjänst, exempelvis bränder, kmmunikatinslyckr, kemikalielyckr m.m. Räddningstjänstbegreppet Av räddningstjänstlagen (RÄL) 2 framgår att räddningstjänst är en verksamhet sm består av skadehindrande ch skadebegränsande åtgärder sm skall vidtas vid lyckshändelser ch överhängande fara för sådana händelser. Det kan vara fråga m skadr på människr eller egendm eller skadr i miljön. Vidare regleras under vilka speciella förutsättningar sm räddningsrganen skall ingripa. Av RÄL 6 framgår att varje kmmun skall ansvara för räddningstjänsten inm kmmunen. Vissa delar ansvarar dck staten för. Detta regleras i RÄL Skyldighet för staten eller kmmun att göra en räddningsinsats föreligger endast, m det med hänsyn till behvet av ett snabbt ingripande, det htade intressets vikt ch kstnaderna för insatsen samt mständigheterna i övrigt är påkallat att staten eller kmmunen skall ingripa. I RÄL 3 stadgas att lagen inte gäller häls- ch sjukvård sm avses i HSL. Ansvaret för räddningstjänsten mfattar sålunda inte sjukvårdsinsatser. Inm ramen för de allmänna åliggandena enligt RÄL 2 ligger bl.a. en skyldighet för den kmmunala räddningstjänsten att i första hand ge första hjälpen åt skadade persner i samband med räddningsinsats intill dess ansvaret kan tas över av häls- ch sjukvården. Både den kmmunala ch den statliga räddningstjänsten har skyldighet att planlägga för de insatser sm kan ske ch att göra det i samråd med berörda myndigheter ch rganisatiner.

17 Räddningsledare En räddningsledare kan bestämma att statliga ch kmmunala myndigheter sm har lämpliga resurser skall delta i räddningsarbetet. Förutsättningen är att detta inte allvarligt hindrar deras vanliga verksamhet. Räddningsledaren har ckså befgenheter att göra ingrepp i annans rätt m mständigheterna frdrar det. Han får ckså förrdna m tjänsteplikt för människr mellan 18 ch 65 år. Slutligen får räddningsledaren under vissa förutsättningar rganisera bevakningen på ägarens bekstnad av den egendm sm har varit föremål för en räddningsinsats. När en lycka inträffar får det inte råda någn tvekan m vem sm är räddningsledare. Räddningsledaren kan vara utsedd i förväg, men inget hindrar att han får sitt uppdrag först sedan lyckan har inträffat. De lika räddningsrganens planering av räddningstjänsten reglerar i de flesta fallen valet av räddningsledare. I kmmunal räddningstjänst utses räddningsledaren av räddningschefen ch i statlig räddningstjänst av respektive ansvarig myndighet. Under räddningsledaren kan det finnas chefer sm leder lika räddningsstyrkr eller andra enheter sm medverkar i räddningsarbetet. Räddningsledaren får överlåta på dessa chefer att besluta m åtgärder sm deras styrkr eller enheter skall utföra. När det gäller möjligheter för räddningsledaren att ge direktiv till andra rganisatiner såsm sjukvård, plis ch militär, finns detta inte klart uttryck i lagen. Sjukvårdspersnalen måste dck arbeta efter de förutsättningar sm anges av räddningsledaren när det exempelvis gäller säkerhetsaspekter, resursuppbyggnad, rganisatin m.m. En nära samverkan mellan chefer i skademrådet är nödvändig för att åstadkmma en effektiv sjukvårds- ch räddningsinsats. Det är mycket viktigt att man redan på planeringsstadiet diskuterar igenm dessa frågr ch skapar en ömsesidig förståelse för respektive rganisatins uppgift ch mandat. Kmmunal räddningstjänst I den kmmunala räddningstjänsten ingår bl.a. att: bedöma mfattningen av lyckan ch dess utveckling utfrma målen för insatsen. rganisera verksamheten genm att exempelvis utse ledningsplats, uppsamlingsplats, brytpunkt, sambandssystem m.m. anskaffa nödvändiga resurser. samrdna ch samverka med andra rganisatiner. vidta direkta skadebegränsande åtgärder såsm brandsläckning, livräddning, utrymning, tätning av utsläpp, lsstagning ur frdn etc. infrmera massmedier m insatsen. Övrigt kmmunalt ansvar På kmmunerna ligger, förutm att tillhandahålla räddningstjänst, ckså att upprätta en rganisatin för psykiskt ch scialt mhändertagande av drabbade, s.k. POSOM-grupper.

18 Sådana grupper bör finnas inm alla kmmuner (SS allmänna råd 1992:10, reviderad 1996). Grupperna bör vara väl utbildade ch ckså övade. Utbildningsinsatserna bör ske i samverkan med landstingens PKL-grupper (psyklgisk/psykiatrisk katastrfledningsgrupp) sm i de allmänna råden föreslås ta ett ansvar för dessa frågr. I POSOM-grupperna ingår vanligen även medlemmar från bl.a. primärvården, kyrkan, plisen. Grupperna skall inte bedriva sitt arbete i skademrådet utan upprättar en plats på lämpligt avstånd. Plisen Plisen har enligt sitt ansvar för rdning ch säkerhet viktiga uppgifter att fylla vid en räddningstjänstinsats (Plislagen 1984:387 2). Plisen ansvarar för: trafikreglering till ch från skademråde avspärrning av skademråde, riskmråde, brttsplats utrymning av avspärrat mråde ch bevakning av utrymningsmrådet eftersökning/genmsökning av utrymt mråde ch mrådet kring skademrådet uppsamlingsplats för skadade registrering ch identifiering av skadade registrering av andra drabbade människr registrering ch identifiering av avlidna samt medverka vid mhändertagande uppsamling, registrering ch identifiering av mhändertaget gds infrmatin till anhöriga, i samverkan med häls- ch sjukvården utredning av lycksrsak vid misstanke m brtt (brttsplatsundersökning ch förundersökning) säkerhetsskydd för vissa bjekt med anledning av lyckshändelsen medverkan vid infrmatin till allmänhet ch massmedier (samverkan med räddningsledare ch ledningsläkare) Larm ch alarmering Staten har genm ett avtal givit uppdrag åt SOS Alarm AB att svara för mttagning, analys ch vidarekppling av telefnsamtal från på ett för hela landet gemensamt nödnummer (112). Samrdning av natinella transprter (transprter mellan landsting ch reginer) kan ske genm SOS-centralen i Falköping. Detta gäller även flygambulans. Sjukvårdshuvudmännen har genm avtal givit SOS Alarm AB uppdrag att bl.a. sköta: mttagning av ambulansbeställning alarmering av ambulansresurser (ambulans, akutbilar etc.) dirigering av ambulanser (mfattar även ambulansresurser i angränsande län). Variatin kan förekmma då de lika sjukvårdshuvudmännen kan ha lagt in även andra uppgifter i avtalen. Avtalen bör innehålla kmpetenskrav för larmperatörer ch principer för larmperatörens hantering av sjukvårdsuppgifter.

19 Den enskilde larmperatören ska vid inkmmande larm: ta emt samtal ch genmföra intervju vid kntakt med beställare ta emt ch kmplettera infrmatin, genmföra intervju enligt instruktiner för att skapa underlag för att värdera patientens symtm ch inträffad händelse. välja medel ch metd. Identifiera behvet av medicinska hjälp, bedöma uppdragets priritet ch besluta, enligt direktiv, m lämpligaste åtgärder - Alarmera ge råd ch infrmatin. Meddela råd till patient/uppringare enligt direktiv från medicinskt ledningsansvarig. Meddela adekvat infrmatin till ambulansbesättning kmmunicera med högre, lägre ch sidrdnade nivåer/verksamheter dkumentera åtgärder. Larmmttagning med sammanhängande medicinska beslut ch åtgärder ställer mycket höga krav på berörd persnal. Till sin hjälp vid sjukvårdslarm har larmperatören ett av läkare utarbetat ch granskat Medicinskt Index sm är gemensamt för hela landet. Detta hjälpmedel är utfrmat så att infrmatin m bedömningar, åtgärder ch råd är lätt åtkmlig för peratören under pågående samtal. Handläggning av sjukvårdslarm är sjukvårdsverksamhet ch utgör häls- ch sjukvård. Larmperatören är vid sådan verksamhet häls- ch sjukvårdspersnal. Krav på häls- ch sjukvårdspersnal frmuleras i Lag m yrkesverksamhet på häls- ch sjukvårdens mråde (1998:531). Internatinella larmrganisatiner Olika larmrganisatiner för internatinella uppgifter finns rganiserade, däribland SOS Internatinal i Köpenhamn. Dessa rganisatiners uppgift är att ge stöd ch hjälp till persner sm råkat ut för lika händelser utmlands. I de fall händelsen medfört fysisk eller psykisk skada ch det rör sig m ett flertal drabbade, kan samarbete krävas med såväl central myndighet sm kmmuner ch landsting i Sverige. Samverkan, samrdning Samverkan är nödvändig för effektiv ledning ch samrdning av sjukvårds- ch räddningsinsatser ch bör ske både i planeringsstadiet ch under insats. Häls- ch sjukvården bör främst samverka med angränsande landsting, kmmunal ch statlig räddningstjänst, kmmuner i övrigt, larmcentraler ch plis. Även samverkan med andra berörda myndigheter ch rganisatiner är viktig. Planeringsfasen bör bl.a. mfatta planläggning, avtal, överenskmmelser, utbildning ch övning. Samverkan med rgan utanför landstingsrganisatinen stadgas i HSL 8. Förutm med de van nämnda instanserna bör samverkan övervägas med: länsstyrelsen försvarsmakten SJ massmedia industrier frivilligrganisatiner

20 Svenska kyrkan ch övriga trssamfund Samarbete kan ckså behövas inm Nrden ch med andra länder i Eurpa. Varje land har eget ansvar för medbrgarnas säkerhet ch välfärd, när det gäller mhändertagande vid akuta situatiner eller annan svår påfrestning. Är händelsen mycket mfattande kan det dck vara nödvändigt med internatinell hjälp. Sverige har sm exempel endast ca 25 vårdplatser ttalt för kvalificerad brännskadevård. Det eurpeiska samarbetet visar att samverkan inm katastrfberedskapen har str betydelse. En samsyn eftersträvas bl.a. rörande viss utrustning ch terminlgi. I vissa fall kan en lycksplats vara belägen så att närmaste hjälp finns att tillgå i ett angränsande land. Transprtlyckr, särskilt med stra passagerarfartyg, har ju med erfarenhet visat sig bli en gemensam lycka med gemensamma räddningsinsatser från flera länder. För sådana situatiner är det nödvändigt med väl fungerande samarbete över natinsgränser. Ett räddningstjänstavtal undertecknades 1989 mellan Danmark, Finland, Nrge ch Sverige m samverkan vid stra lyckr. Detta avtal innefattar även det katastrfmedicinska samarbetet. Infrmatin m detta finns i den Nrdiska Räddningstjänsthandbken. Funktinssäkerhet/driftsäkerhet Häls- ch sjukvårdens katastrfplanering har tidigare i str utsträckning varit inriktad på att klara en händelse utanför sjukhuset, medan de interna riskerna i frm av brand ch driftstörningar varit mindre uppmärksammade. Vid planläggningen bör därför str vikt fästas vid utfrmningen av sjukvårdsinrättningarnas interna katastrfberedskap. Vid ny-, m- ch tillbyggnad av sjukvårdslkaler bör större vikt läggas vid byggnadsstrlek, gda brand- ch rökgasavgränsningar, utrymningsmöjligheter etc. Explsiner, brand ch andra farliga händelser i sjukhusmiljö kräver rbusta byggnader ch uthålliga försörjningssystem. Säkerhetskraven mtiverar särskilda förebyggande åtgärder i frm av tillförlitliga brandavgränsningar ch utrymningsvägar. Sådana åtgärder ingår i de ttala beredskapsförberedelserna, liksm rganisatin av undsättningsarbete ch särskilda övningar för att träna persnal ch räddningstjänstpersnal inför lyckr i den speciella miljö sm ett sjukhus är. Risken för spridning av kemiska substanser i sjukhuset vid behandling av patienter sm har varit indragna i lyckr med kemikalier har uppmärksammats på senare tid. Också detta kräver särskilda byggnadstekniska åtgärder sm t.ex. saneringsslussar vid akutintag. De försörjningstekniska frågrna mfattar i första hand den el-, vatten- ch värmeförsörjning, sm är nödvändig för att sjukhuset över huvud taget skall fungera, men ckså tele, styrsystem, avlpp, ånga, medicinska gaser ch kyla m.m. Det måste beaktas att försörjningen fta är berende av att hela system fungerar, inte bara inm sjukhusmrådet, utan ckså i samhället. Även en lycka långt brta kan drabba sjukhuset genm brtfall av t.ex. el. I många fall är det viktigt att minska systemberende ch åtminstne göra vitala delar av system mindre känsliga för störningar.

21 Stabilitet, rbusthet ch flexibilitet skall åstadkmmas i samhällsfunktiner sm är viktiga för ttalförsvaret genm kntinuerliga åtgärder i fred i samband med långsiktiga investeringar i infrastrukturen. Beredskapsåtgärder sm har effekt i hela skalan fred-krig skall eftersträvas. Inm häls- ch sjukvården utgör frtlöpande åtgärder för att säkerställa driftsäkerheten en av de viktigaste grunderna för att åstadkmma funktinens kapacitet ch uthållighet, såväl vid svåra fredstida samhällspåfrestningar sm vid väpnat angrepp. Scialstyrelsen ställer krav på sjukvårdshuvudmännen att ha hög säkerhet vad gäller byggnads- ch försörjningsteknik. Huvudansvaret för att tekniken ch systemen svarar mt uppställda krav åvilar sjukhusansvariga. Scialstyrelsen har inm ramen för SSIK (Sjukvårdens Säkerhet I Krig) utarbetat SS-rapprt 1996:2 Akutsjukhus funktinssäkerhet i fred ch krig, för att knkret visa hur man genm lika slag av insatser kan förbättra funktinsförmågan ch reducera eller t..m. eliminera risker för störningar ch avbrtt. Brand, bmbht Ett antal mindre bränder på sjukvårdsinrättningar ch sjukhem har visat på inrättningarnas sårbarhet vid bränder. Kraftig rökutvecklingen, svårevakuerade patienter/bende, pågående verksamhet (t.ex. peratiner) leder till stra prblem. Släckningsarbetet försvåras fta av byggnadernas strlek ch utfrmning med krridrer ch kulvertsystem, hisschakt ch ventilatinssystem, gasflaskr ch ledningsdragningar. Även bmbht mt sjukvårdsinrättningar förekmmer ch detta tillsammans med risken för brand ställer krav på en planering för utrymning av hela eller delar av sjukhus. Utrymning av sjukvårdsinrättning Utrymning är en förflyttning av människr för att skydda deras liv ch hälsa i en ht- eller nödsituatin. Strävan är att antingen helt förhindra expnering för en fara eller minska följdverkningarna av en fara. Utrymning kan dessutm ske för att underlätta räddningsinsatserna ch, m landet befinner sig i krigsfara eller krig, för att underlätta viktiga försvarsförberedelser. Utrymning kan därför ckså avse sjukhus ch andra anläggningar för sjukvård eller msrg. Beslut m utrymning kan fattas av räddningsledare eller räddningstjänstansvarig myndighet i samband med räddningstjänstinsats. Beslut kan ckså fattas av plismyndighet vid risk för brttslig verksamhet. Respektive huvudman ansvarar i samverkan med ansvarig utrymningsledare för genmförande av utrymning av vård- ch msrgskrävande grupper. För att sjukvårdsinrättningar skall kunna utrymmas krävs att det finns en utrymningsplan sm är väl känd av både sjukvårdspersnalen ch samverkande myndigheter/rganisatiner. En sådan utrymningsplan, sm bör vara en del av katastrfplanen, bör ckså innehålla uppgifter m vilken mttagnings- ch inkvarteringsrganisatin sm är planerad.

Kris & beredskapsarbete i Östhammar Strategienheten/Säkerhet & Beredskap

Kris & beredskapsarbete i Östhammar Strategienheten/Säkerhet & Beredskap Kris & beredskapsarbete i Östhammar 2017 Strategienheten/Säkerhet & Beredskap Histriskt beredskapsarbete Nuläge Dagens kris ch beredskapsarbete utgår från lagar ch förrdningar Principer råder kring samverkan

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Krisledningsorganisation vid Linköpings universitet

Krisledningsorganisation vid Linköpings universitet Il e U UNIVERSITET LINKÖPINGS 1(6) Krisledningsrganisatin vid Linköpings universitet 1. Syfte ch mål Linköpings universitets (LiU) krisledningsrganisatin är ett kmplement till samhällets kris- ch katastrfberedskap.

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121 ÅRD I RÄTT TID Facebk: facebk.cm/kristdemkraterna Instagram: @kristdemkraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemkraterna.se E-pst: inf@kristdemkraterna.se Inledning Den svenska

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Författare: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Medicinskt ansvarig för rehabilitering Scialförvaltningen

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk SID 1 (6) Bilaga 4A Säkerhetskrav Förfrågningsunderlag Systemdrift ch Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk 105 35 STOCKHOLM. Telefn 08-508 29 000. Fax 08-508 29 036. Org. nr 212000-0142

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 1 (16) Överenskmmelse m kmmunernas krisberedskap 2019-2022 2 (16) Innehållsförteckning 1. Överenskmmelse... 3 2. Utgångspunkter... 4 3. Villkr för användning av ersättningen... 5 4. Ersättning... 6 5.

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap PM 1 (9) Tillsynsenheten Frida Billström Charltte Larsgården Magnus Olfssn Hans Pettersn Jenny Selrt Elenr Strm Årssammanställning för 2013 av MSB:s

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

AVVIKELSEHANTERINGSPROCESSEN

AVVIKELSEHANTERINGSPROCESSEN Nrrbttens läns landsting Giltigt fr m Versin: 7 Ersätter: 6 Sid nr 1 av ( 6) Generella riktlinjer för avvikelsehanteringsprcessen Dkumenttyp: Ledningssystem för systematiskt Upprättat av: Britta Svenssn

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Scialförvaltningen Falkenbergs kmmun Innehåll RIKTLINJER FÖR DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap

Överenskommelse om kommunernas krisberedskap MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 14 Vårt ärendenr: 18/03101 2018-10-12 Kmmunstyrelserna Överenskmmelse m kmmunernas krisberedskap 2019-2022 Ärendenr: 18/03101 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges

Läs mer

Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun

Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun Plan för systematiskt säkerhets- ch arbetsmiljöarbete inm Oxelösunds kmmun Fastställd Göran Wide Kmmunchef inm Oxelösunds kmmun 2 (6) Innehåll 1 Inledning 1.1 Plan för systematiskt säkerhets- ch arbetsmiljöarbete

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Riktlinjer för Lex Sarah

Riktlinjer för Lex Sarah 2012-03-16 Sida 1 Riktlinjer för Lex Sarah Enligt SL 14 kap 2 ch LSS 24 a ska var ch en sm fullgör uppgifter inm scialtjänsten eller LSS medverka till att den verksamhet sm bedrivs ch de insatser sm genmförs

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Krisplan Ådalsskolan

Krisplan Ådalsskolan Krisplan Ådalssklan 2014 09 08 Sida 1 av 19 Innehåll Syfte... 3 Definitin av begreppet krissituatin... 3 Krisgruppens ansvar... 3 Handlingsplaner... 3 Större lycka/katastrf... 3 Elev avlider i sklan...

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer Mbil närvård Västra Götaland 2017-10-11 Lathund Delrapprt 2 krtfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat ch rekmmendatiner 2 Inledning Detta dkument syftar till att på ett enkelt ch lättläst

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet

Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet Häls- ch sjukvård i Regin Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet 2015-09-28 Bakgrund aktuell situatin Tillgängligheten avseende besök ch peratin/åtgärd har under de senaste åren försämrats i Regin

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 AMP - GUIDEN AMP guiden är ett verktyg ch hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 Källa: Detta material är hämtat från SBUF, www.ampguiden.net Reviderad: 0000-00-00 2 A M P - G U I D E

Läs mer

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB www.pwc.se Revisinsrapprt Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olssn, Cert. kmmunal revisr Erika Brlin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning... 2 1.3. Rekmmendatiner...

Läs mer

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

1 Inledning. PM Kompletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transport av farligt gods på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg.

1 Inledning. PM Kompletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transport av farligt gods på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg. PM TITEL PM Kmpletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transprt av farligt gds på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg DATUM 26 april 2015 TILL Småa AB FRÅN COWI AB PROJEKTNR. A069865 ADRESS COWI

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktörsgemensam CBRNEstrategi samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...

Läs mer

Arbetsordning/Uppdragshandling för

Arbetsordning/Uppdragshandling för Arbetsrdning/Uppdragshandling för Plitiskt samråd för vårdsamverkan mellan kmmun ch sjukvård i Götebrgsmrådet - ett rgan för samverkan mellan Västra Götalandsreginen ch Götebrgs Stad, Mölndals stad, Härryda

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014 Myndighetssamverkansplan i Nrrbttens län år 2014 Mäns våld mt kvinnr ch barn Barn sm bevittnat våld Hedersrelaterat våld ch förtryck Prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål Sven-Erik Österberg

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Tillgänglighetsplan Remiss

Tillgänglighetsplan Remiss Kmmunstyrelsen, prtkll 2018-09-19 15(27) 128 Dnr: KS 2018/350 Tillgänglighetsplan 2019 - Remiss Beslut Kmmunstyrelsens beslut Tillgänglighetsplan, enligt bilaga 128/2018, sänds på remiss till nämnder ch

Läs mer

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan Styrdkument Dkumenttyp: Regler Beslutat av: Kmmunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-05-06 76 Ansvarig: Rådet för funktinshinderfrågr Revideras: Valår Följas upp: Vid behv REGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUNS

Läs mer

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft 1 (5) Utlysning: Vindval m planering för en hållbar strskalig utbyggnad av vindkraft Nu finns medel att söka på planeringsmrådet inm Vindval, etapp IV. Ttalt mfattar utlysningen cirka 15 miljner krnr.

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Riktlinjer trygghet och säkerhet för förtroendevalda i Lidingö stad

Riktlinjer trygghet och säkerhet för förtroendevalda i Lidingö stad 1 (7) DATUM DNR 2016-10-18 KS/2016:211 Riktlinjer trygghet ch säkerhet för förtrendevalda i Lidingö stad Antagen av kmmunstyrelsen den 14 nvember 2016. 2 (7) Inledning I din rll sm förtrendevald plitiker

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY

INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Inm Hälsinglands Utbildningsförbund ska varje behandling av persnuppgifter ske med hänsyn till den enskildes persnliga integritet ch rättssäkerhet. Ovanstående plicy är antagen

Läs mer

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Scialnämndens arbetsutsktt Utdrag ur PROTOKOLL 2016-12-01 115 Revidering av lkala värdighetsgarantier för äldremsrgen SN-2016/250 Beslut Arbetsutskttet beslutar att överlämna ärendet till scialnämnden

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Sollentuna kommun. Samverkan mellan kommun och landsting vid in- och utskrivning inom den slutna hälso- och sjukvården

Sollentuna kommun. Samverkan mellan kommun och landsting vid in- och utskrivning inom den slutna hälso- och sjukvården www.pwc.cm/se Revisinsrapprt Sllentuna kmmun Lars Högberg Certifierad kmmunal revisr 2014-10-01 Samverkan mellan kmmun ch landsting vid in- ch utskrivning inm den slutna häls- ch sjukvården Uppföljning

Läs mer

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Plan för brandskyddsutbildningar och utrymningsövningar

Plan för brandskyddsutbildningar och utrymningsövningar Dnr: ST 2013/181-1.1 Plan för brandskyddsutbildningar ch utrymningsövningar Beslutat av Chefen för lkal- ch serviceavdelningen Gäller från 2013-07-01 Plan för Brandskyddsutbildningar Syfte Att bidra till

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Värjan

Bostadsrättsföreningen Värjan Viktig infrmatin m brandskyddet ch säkerheten i din bstad BRANDSKYDDSUTRUSTNING I BRF VÄRJAN Varje lägenhet i BRF värjan är utrustad med brandvarnare, brandsläckare ch brandfilt. Utrustningen tillhör lägenheten

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer