DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel DOM Stockholm Mål nr M ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, miljödomstolen, dom i mål nr M , se bilaga A KLAGANDE Länsstyrelsen i Södermanlands län Nyköping MOTPART Outokumpu Stainless AB, Box Stockholm Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Sveavägen 17, 11 tr Stockholm SAKEN Utformning av villkor i tillstånd till ökad produktion av kallvalsat material vid bolagets anläggning i Nyby i Eskilstuna kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar villkor 25 och 26 i miljödomstolens dom till följande lydelse. 25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till 10 mg/l som månadsmedelvärde. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får inte överstiga 100 mg/mj tillförd energi som månadsmedelvärde. Vid oljeeldning i linje 60 får utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) inte överstiga 150 mg/mj tillförd energi som månadsmedelvärde. Utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnar ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under kalenderåret klarar begränsningsvärdet.

3 3 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Länsstyrelsen i Södermanlands län (länsstyrelsen) har i första hand yrkat att villkor 25 och 26 ska ha följande lydelse. 25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till 10 mg/l som månadsmedelvärde. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. 26. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får inte överstiga 100 mg/mj tillförd energi som månadsmedelvärde. Vid oljeeldning i linje 60 får utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) inte överstiga 150 mg/mj tillförd energi som månadsmedelvärde. Utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnar ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Länsstyrelsen har därefter medgett att de båda villkoren enligt ovan utvecklas med följande tillägg. Villkoret är uppfyllt om minst tio av månadsmedelvärdena under året underskrider ovanstående begränsningsvärde. Länsstyrelsen har i andra hand godtagit att villkoren formuleras enligt bolagets medgivande med den alternativa utformning som anges nedan, under förutsättning att även villkor 26 föreskrivs som månadsmedelvärde och att kontrollen utförs genom kontinuerlig mätning. Outokumpu Stainless AB (bolaget) har bestritt bifall till överklagandet. Bolaget kan dock medge att villkoren ges följande lydelse, där begreppet riktvärde definieras enligt nedan. 25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får som månadsmedelvärde och riktvärde* högst uppgå till 10 mg/l. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. 26. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får som kvartalsmedelvärde och riktvärde* högst uppgå till 100 mg/mj tillförd energi. Vid oljeeldning i linje 60 får dock kväveoxidutsläppet som kvartalsmedelvärde och riktvärde högst uppgå till 150 mg/mj tillförd energi. Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per kvartal.

4 4 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. Alternativt kan villkoren formuleras enligt följande. 25. Om halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen under en kalendermånad som månadsmedelvärde överstiger 10 mg/l, ska bolaget senast en vecka efter det att detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten härom och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit respektive har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. 26. Om utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar under ett kvartal som kvartalsmedelvärde har överstigit 100 mg/mj tillförd energi respektive 150 mg/mj tillförd energi vid oljeeldning i linje 60, ska bolaget senast en vecka efter det att detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten härom och skriftligen redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit respektive har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per kvartal. Om bolagets medgivanden enligt ovan inte kan godtas, kan begränsningsvärdena ändras till årsmedelvärden, med följande villkorsformuleringar. 25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får som årsmedelvärde högst uppgå till 10 mg/l. Utsläppet ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. 26. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får som årsmedelvärde högst uppgå till 100 mg/mj tillförd energi. Vid oljeeldning i linje 60 får dock kväveoxidutsläppet som årsmedelvärde högst uppgå till 150 mg/mj tillförd energi. Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per kvartal. Resultat från mätningarna och ackumulerade utsläppsdata för kalenderåret ska rapporteras kvartalsvis till tillsynsmyndigheten.

5 5 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Länsstyrelsen Allmänt om utformningen av villkoren Det framgår av Miljööverdomstolens domar att begreppen riktvärde och gränsvärde ska utmönstras. Länsstyrelsen ser inget hinder mot att villkoren i ett och samma tillstånd innefattar både nu utmönstrade riktvärden och begränsningsvärden enligt ny praxis. Det finns genom EG-direktiven om förbränning av avfall (2000/76/EG) och stora förbränningsanläggningar (2001/80/EG) redan utsläppsgränsvärden som ska implementeras i svensk rätt som innebär en relativt begränsad buffert till straffsanktionerad nivå (se art. 19 resp. 16). Villkor 25 Av bolagets tidigare redovisade mätningar av halten suspenderade ämnen i utgående vatten framgår att man med god marginal kan innehålla ett villkor om 10 mg/l som månadsmedelvärde. Länsstyrelsen bedömer utifrån dessa mätningar att det finns tillräcklig marginal för bolaget att klara villkoret. Länsstyrelsen kan dock medge att villkoret utformas med ett angivande av hur många månadsmedelvärden som ska klaras för att uppfylla villkoret. Villkor 26 Länsstyrelsen anser att det är av vikt att ha villkor som syftar till att anläggningen hela tiden drivs på ett optimalt sätt. Detta innebär också att det behövs en god övervakning av utsläppen. Bolagets utsläpp av kväveoxider från anläggningen ( ton/år) utgör en inte obetydlig mängd. Bolaget har redovisat att det förekommer höga men kortvariga toppar när det gäller utsläpp av kväveoxider. Vidare har resultaten av de kontrollmätningar som utförts visat på relativt stora skillnader i fråga om uppmätta värden, vilket ytterligare styrker åsikten att övervakningen bör ske kontinuerligt. Som bolaget tidigare har angett kan exempelvis ett inläckage av luft öka utsläppen. Vid en kontinuerlig uppföljning kan

6 6 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M bolaget direkt följa vilken inverkan olika driftlägen och störningar medför för kväveoxidutsläppen och vidta åtgärder för att begränsa desamma. Den variation i driften - beroende på material - som bolaget pekar på styrker att övervakningen bör ske kontinuerligt för att kunna se de faktiska kväveoxidutsläppen och vid behov genomföra korrigerande åtgärder utan att invänta resultat från kvartalsmätningar. Att endast utföra mätningar under kortare perioder vid ett antal tillfällen över året är inte tillräckligt för att säkerställa att anläggningen fungerar optimalt och enligt BAT (Best Available Technique) med avseende på kväveoxidutsläppen under hela drifttiden. Länsstyrelsen kan dock medge att villkoret utformas med ett angivande av hur många månadsmedelvärden som ska klaras för att uppfylla villkoret. Alternativ utformning av villkoren Länsstyrelsen motsätter sig att villkoren anges som årsmedelvärden. Ett årsmedelvärde skulle kunna medföra kraftigt ökade utsläpp från anläggningen då det i princip kan innebära att en anläggning under en längre tid kan drivas med eftersatt underhåll och utan att driften är optimal och ändå innehålls villkoret. Begränsningsvärden enligt länsstyrelsens yrkanden medför att anläggningarna drivs på ett optimalt sätt och enligt principen om BAT. I det fall Mark- och miljööverdomstolen inte skulle godta detta, förordar länsstyrelsen att villkoren utformas på det riktvärdesliknande sätt som bolaget medgivit som alternativa formuleringar, dock under förutsättning att även villkor 26 föreskrivs som månadsmedelvärde och att kontrollen utförs genom kontinuerlig mätning.

7 7 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M Bolaget Allmänt om utformningen av villkoren För verksamheten vid Nyby gäller totalt 28 slutliga villkor. I villkor 2, 3, 6, 12 och 14 finns begränsningsvärden för specifika utsläpp till luft och vatten samt reglering av torrhalt i metallhydroxidslam som deponerats, alla uttryckta som riktvärden. Det är inte ändamålsenligt att villkoren i ett och samma tillstånd utformas med olika utgångspunkter. Användningen av såväl rikt- som gränsvärden förutsätts i 11 b förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ordalydelsen i denna bestämmelse har sin grund i att villkor med begränsningsvärden sedan länge har delats in i gräns- och riktvärden, där gränsvärdena kan anses representera den totala belastning som kan godtas ur miljösynpunkt och riktvärdena kan anses relatera till funktionen hos reningsanläggningarna. Eftersom funktionskraven på reningsutrustningen normalt har satts på en nivå som ligger relativt nära utrustningens prestanda har villkoren av rättssäkerhetsskäl utformats som åtgärdskrav, inte som värden som det är omedelbart straffbart att överskrida. Fördelen med riktvärdeskontruktionen är att den hanterar den osäkerhet som kan vara kopplad exempelvis till driftrelaterade utsläppsfluktuationer. På så sätt har både miljöintresset och verksamhetsutövarens berättigade rättssäkerhetsintresse kunnat tillgodoses. För bolaget handlar rättssäkerhetsfrågan om den straffsanktion som är kopplad till villkorsöverträdelsen. Om det inte finns någon buffert i förhållande till straffsanktionen, t.ex. kravet på att vidta åtgärder i riktvärdeskonstruktionen och andra liknande konstruktioner, är driftparametrar och liknande funktionskrav olämpliga i tillståndsvillkor. Detta gäller i synnerhet villkor som reglerar utsläpp som kan variera beroende på produktionsförhållandena.

8 8 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M Bolaget anser att man bör göra riktvärdesmodellen tydligare genom att konkretisera verksamhetsutövarens skyldigheter vid ett överskridande av begränsningsvärdet. Den modell som bolaget förespråkar ställer krav på åtgärder för att innehålla begränsningsvärdet vid ett överskridande, en anmälan till tillsynsmyndigheten inom viss tid från det att överträdandet konstaterats samt en redogörelse om vilka åtgärder som kommer att vidtas för att begränsningsvärdet ska kunna innehållas. För det fall det skulle anses nödvändigt att undvika termen riktvärde har bolaget ingen invändning mot att låta begreppet riktvärde utgå ur villkoret på det sätt som bolaget föreslagit som alternativ. Om villkorsformuleringar med riktvärden enligt bolagets definition, eller omformulerade villkor där riktvärdesdefinitionen ingår i villkorstexten inte kan godtas, bör det vara möjligt att ändra villkoren till att avse årsmedelvärden. Det saknas miljömässiga skäl för att villkoren ska avse utsläppen per månad. Den av länsstyrelsen föreslagna kontrollregeln, att villkoret ska anses uppfyllt om tio månadsmedelvärden under året underskrids, förbättrar visserligen förutsättningarna för bolaget att innehålla villkoret men förslaget är problematiskt av andra skäl och kan därför inte godtas. Villkorskonstruktionen tillför ingen miljönytta och kan till viss del ge upphov till samma typ av rättsosäkerhet som villkor enligt länsstyrelsens ursprungliga yrkanden. Eftersom två hela månader blir oreglerade måste konstruktionen anses vara mindre lämplig för villkor som avses gälla på månads- eller kvartalsbasis. Villkor 25 När det gäller halten suspenderade ämnen i utsläppet från neutraliseringsanläggningen innehålls i allmänhet riktvärdet 10 mg/l. Normalt ligger uppmätta månadsmedelvärden omkring 4-5 mg/l. Tillfälligt förhöjda nivåer förekommer dock till följd av störningar i processen.

9 9 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M Villkor 26 Mätningar av utsläppen av kväveoxider till luft från glödgningsugnarna visar att medelvärdet för utsläppen understiger de angivna utsläppsnivåerna. Mätningarna visar emellertid också att det förekommer höga, men i och för sig kortvariga toppar. Vidare visar resultaten från de båda kontrollmätningar som utförts relativt stora skillnader i fråga om uppmätta värden. Detta är dock normalt för emissionsmätningar av kväveoxider. Slutliga villkor bör därför utformas med viss marginal i förhållande till uppmätta värden. Det har därför inte varit möjligt för bolaget att godta något annat än en riktvärdesliknade villkorskonstruktion för det fall villkor 26 ska gälla som månadseller kvartalsmedelvärde. Om villkoret föreskrivs som ett årsmedelvärde bedömer dock bolaget att marginalen är godtagbar oavsett hur villkoret utformas. Bolaget motsätter sig en föreskrift om kontinuerlig mätning av kväveoxidutsläppen från glödgningsugnarna. Kostnaden för kontinuerlig mätning (uppskattningsvis kr + en årlig driftskostnad om kr) är orimlig i förhållande till dess nytta. Det finns inte någon miljövinst med kontinuerlig mätning av utsläppen från en glödgningsugn. De mätningar som regelbundet utförs visar att kväveoxidutsläppen under mätperioden i allmänhet ligger på en stabil nivå. De variationer som förekommer mellan olika mätningar är helt och hållet hänförliga till skillnader på de produkter som glödgas. Det är inte möjligt att vidta åtgärder för att påverka detta förhållande. En kontinuerlig mätning av kväveoxidutsläppen skulle inte kunna användas på ett nyttigt sätt vid bolagets glödgningsugnar. Det är helt enkelt inte möjligt att påverka utsläppen genom att ändra eller justera den dagliga driften av ugnarna. Bolaget anser att två mätningar per kvartal ger ett tillräckligt underlag för kontroll och, vid behov, korrigerande åtgärder. En konsekvens av att mätning sker två gånger per kvartal är att villkoret inte kan gälla som månadsmedelvärde utan endast som kvartals- eller årsmedelvärde.

10 10 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Allmänt om utformningen av villkoren Huvudfrågan i detta mål gäller utformningen av de begränsningsvärden som reglerar halten suspenderade ämnen i vatten efter bolagets reningsanläggning, respektive utsläppen till luft av kväveoxider från bolagets glödgningsugnar. Frågan om utformningen av begränsningsvärden behandlas också i en annan dom som Mark- och miljööverdomstolen meddelat denna dag i mål nr M avseende SCA Packaging Obbola Aktiebolag. Miljödomstolen har i det nu aktuella målet föreskrivit att begränsningsvärdena ska gälla som riktvärden enligt den definition som tidigare varit vanlig, nämligen att med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Mark- och miljööverdomstolen (tidigare Miljööverdomstolen) har genom flera domar tagit avstånd från användningen av riktvärden på detta sätt. I MÖD 2009:2 (Kalmar Industries AB) och MÖD 2009:9 (Växjö Energi AB) utvecklade domstolen sin syn på begränsningsvärden och angav att användningen av sådana riktvärden ska utmönstras och att ramarna för kontrollen av begränsningsvärden ska anges i villkor. Frågan om begränsningsvärden har ytterligare utvecklats genom MÖD 2009:49 (Knauf Danogips GmbH Tyskland, filial Inland). I MÖD 2011:18 (E.ON Värme Sverige AB) samt MÖD 2011:48 (Betongindustri AB samt Sand & Grus AB Jehander) finns ytterligare exempel på begränsningsvärden utformade i enlighet med 2009 års praxis. Mark- och miljööverdomstolen finner att de nu överklagade villkoren inte överensstämmer med den praxis som redovisats ovan och att det inte redovisats tillräckliga skäl för att frångå denna praxis. Domstolen delar också länsstyrelsens uppfattning att det inte finns något som hindrar att de nu aktuella begränsningsvärdena i villkor 25 och 26 formuleras på ett annat sätt än begränsningsvärden i tidigare

11 11 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M meddelade villkor som är formulerade som riktvärden. Länsstyrelsens överklagande ska därför bifallas såtillvida att villkoren ska ändras. Bolaget har föreslagit en fortsatt användning av begreppet riktvärde, men med en förtydligad definition av begreppet (se bolagets medgivande under yrkanden). Markoch miljööverdomstolen konstaterar att bolagets modell inte ger någon bortre gräns för ett överskridande av värdet, och att den således på en viktig punkt innebär samma nackdelar som det tidigare, nu utmönstrade, riktvärdesbegreppet. Denna invändning gäller oavsett om riktvärdet ges en separat definition eller om definitionen bakas in i villkorstexten så att ordet riktvärde undviks. Mark- och miljööverdomstolen vill understryka att begränsningsvärden oavsett om de formulerats enligt den praxis som rådde fram till år 2009 eller nuvarande praxis alltid baseras på de åtgärdskrav som är motiverade utgående från miljöbalkens regler, där avvägningen enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken (särskilt 3 och 7 ) är av största vikt. Även om Mark- och miljööverdomstolen således inte kan godta en användning av riktvärden enligt miljödomstolens dom eller bolagets förslag, har domstolen förståelse för att begränsningsvärden i vissa fall kan behöva formuleras så att de ger verksamhetsutövaren ett visst handlingsutrymme innan de blir straffsanktionerade. Med miljöbalkens hänsynsregler som grund, och sett i perspektiv av hur verksamheten i övrigt är reglerad, måste villkoren formuleras och begränsningsvärdena utformas på ett lämpligt sätt efter överväganden i varje enskilt fall. Villkor 25 Utsläppen till vatten från neutraliseringsanläggningen regleras förutom av villkor 25 även av villkoren 22, 23 och 24. Villkor 23, som reglerar totalbelastningen på miljön av de viktigaste metallerna är av särskilt intresse. Metallerna i utsläppet från neutraliseringsanläggningen föreligger åtminstone delvis i suspenderad form, och mäts alltså även som suspenderade ämnen.

12 12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M Syftet med det överklagade villkoret 25 är att tillsammans med villkor 23 säkerställa att neutraliseringsanläggningen är utformad i enlighet med bästa möjliga teknik som inte är orimligt kostsam, och att den också drivs och underhålls i enlighet med detta (2 kap. 3 och 7 miljöbalken). Under förutsättning att anläggningen sköts rätt, bedöms den klara att begränsa halten av suspenderade ämnen till högst 10 mg/l. Under prövotiden har detta värde gällt som momentanvärde. För att villkor av detta slag ska fylla sin funktion bör i normalfallet inte längre tidsbas än en månad komma ifråga. För att tillmötesgå bolagets behov av ett visst handlingsutrymme vid tillfälliga haltförhöjningar, bör villkoret formuleras i enlighet med länsstyrelsens medgivna tillägg så att det ska vara uppfyllt om tio av årets tolv månadsmedelvärden klarar begränsningsvärdet. Mark- och miljööverdomstolen har i det sammanhanget beaktat att totalbelastningen av metaller på miljön är reglerad genom villkor 23. Att halten suspenderade ämnen under två månader per år kan överskrida begränsningsvärdet utan att villkoret överträds innebär således inte att påverkan på miljön på grund av utsläppet från neutraliseringsanläggningen under denna tid är oreglerad. Ramarna för kontrollen av villkoret bör föreskrivas på det sätt länsstyrelsen yrkat och bolaget medgivit. Villkor 26 Den totala mängden kväveoxider som inte får överskridas i utsläppen till luft från verksamheten vid Nyby bruk som helhet regleras genom villkor 28. I totalutsläppet ingår förutom utsläppen från glödgningsugnarna även utsläpp från betning. Syftet med villkor 26 är på motsvarande sätt som för villkor 25 att säkerställa att anläggningarna är utformade och drivs enligt bästa möjliga teknik som inte är orimligt kostsam. Utsläppsnivåerna som sådana har inte ifrågasatts. Förutsättningarna för kontrollen är av betydelse för hur villkoret ska formuleras. Länsstyrelsen har yrkat att kväveoxidutsläppen från glödgningsugnarna ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering, medan bolaget har bestritt

13 13 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M en ändring av miljödomstolens dom som föreskriver mätning minst två gånger per kvartal. Invändningarna mot kontinuerlig mätning gäller dels kostnaderna; enligt bolagets uppgifter en investering på drygt en miljon kronor och därtill driftkostnader på ca kronor per år, dels det förhållandet att prövotidsarbetet som ställt krav på begränsningar av utsläppen och en noggrann uppföljning av åtgärderna nu är avslutat. Förhållanden som talar för kontinuerlig mätning är bolagets totalt sett tämligen stora utsläpp av kväveoxider ( ton per år vid tillståndsgiven produktion, beroende på produktmix) och att utsläppen från glödgningsugnarna enligt de mätningar som redovisats i prövotidsutredningen är rätt varierande. De ändringar i produktmixen som bolaget har förespeglat kommer också att medföra ändrade utsläppsförhållanden som kommer att behöva följas upp. Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen att skälen för kontinuerlig mätning väger tyngre än skälen emot. Merkostnaden för kontinuerlig mätning i förhållande till kostnaden för åtta mätningar per år kan inte anses orimlig med hänsyn till nyttan av en bättre uppföljning av utsläppen. Kontinuerlig mätning innebär att uppföljning kan ske på det sätt länsstyrelsen förespråkat och att månadsmedelvärden kan föreskrivas i enlighet med länsstyrelsens yrkande. På samma sätt som när det gäller villkor 25, bör villkoret för att tillmötesgå bolagets behov av ett visst handlingsutrymme vid tillfälliga utsläppsförhöjningar formuleras i enlighet med länsstyrelsens medgivna tillägg så att det ska vara uppfyllt om tio av årets tolv månadsmedelvärden klarar begränsningsvärdet. När det gäller villkor 26 har domstolen beaktat att totalbelastningen av kväveoxider på miljön är reglerad genom villkor 28. Att den specifika mängden kväveoxider (mg/mj) från glödgningsugnarna under två månader per år kan överskrida begränsningsvärdet utan att villkoret

14 14 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM M överträds innebär således inte att påverkan på miljön på grund av kväveoxidutsläpp från verksamheten under denna tid är oreglerad. Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen att villkor 25 och 26 i miljödomstolens dom ska ändras på det sätt som framgår av domslutet. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast I avgörandet har deltagit hovrättslagmännen Per-Anders Broqvist och Lars Dirke, hovrättsrådet Roger Wikström, referent, samt tekniska råden Anna-Lena Rosengardten och Staffan Lagergren. Domen är enhällig. Föredragande har varit Åsa Talvik.

15 NACKA TINGSRÄTT Enhet 4 Bilaga A Mål nr M Rättelse/komplettering Dom, Rättelse, Beslutat av: rådmannen Mikael Hagelroth sid 2 p 25: "från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde* högst uppgå"

16 1 NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen DOM meddelad i Nacka Strand Mål nr M SÖKANDE Outokumpu Stainless AB, , Box Stockholm Ombud: Advokat Mikael Hägglöf, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Sveavägen 17, 11 tr Stockholm SAKEN Ansökan om tillstånd till ökad produktion av kallvalsat material vid bolagets anläggning i Nyby, Eskilstuna kommun, Södermanlands län; prövotidsfrågor Avrinningsområde:120, x: , y: , avd V, blad 4 DOMSLUT Miljödomstolen avslutar samtliga återstående prövotidsutredningar dvs. U1, U2, U3 och U5, som Stockholms tingsrätt, miljödomstolen ålade den dåvarande verksamhetsutövaren i dom den 10 november 2002, och upphäver de provisoriska föreskrifterna P1, P3, P4, P6, P7 och P8 samt föreskriver följande slutliga villkor: Utsläpp till vatten 23. Det samlade årliga utsläppet av föroreningar med avloppsvattnet från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till: Ni Cr (tot) Cr(VI) 330 kg 330 kg 66 kg 24. Utsläppet av kväve (N tot ) till vatten från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde* uppgå till högst 45 ton per kvartal. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag fredag Nacka Strand 20 E-post: nacka.tingsratt@dom.se 08:30-16:00

17 2 25. Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till 10 mg/l som månadsmedelvärde. 26. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får som riktvärde* och kvartalsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/mj tillförd energi. Vid oljeeldning i linje 60 får dock kväveoxidutsläppet som riktvärde* och kvartalsmedelvärde uppgå till högst till 150 mg/mj tillförd energi. Utsläppet ska kontrolleras genom mätning minst två gånger per kvartal. 27. Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från betningen får som månadsmedelvärde uppgå till högst 7 kg per timme. 28. Det årliga totala utsläppet av kväveoxider från anläggningen räknat som kvävedioxid får högst uppgå till 130 ton. *Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

18 3 YRKANDE Bolaget har yrkat att miljödomstolen avslutar prövotiden och fastställer följande ytterligare slutliga villkor för 2002 års tillstånd: 23 Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från glödgningsugnar får som riktvärde* och månadsmedelvärde högst uppgå till 150 mg/mj tillförd energi. Vid gasoleldning i linje 60 får kväveoxidutsläppet som rikt*- och månadsmedelvärde högst uppgå till 100 mg/mj. 24 Utsläppet av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från betningen får som riktvärde* och årsmedelvärde högst uppgå till 7 kg per timme. 25 Det samlade årliga utsläppet av föroreningar med avloppsvatten från neutraliseringsanläggningen får högst uppgå till följande: Ni Cr (tot) Cr(VI) 330 kg 330 kg 66 kg som riktvärde* 26 Halten suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde* och månadsmedelvärde högst uppgå till 10 mg/l. 27 Utsläppet av kväve (N tot ) till vatten från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde* högst uppgå till 45 ton per kvartal. * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Om riktvärdet överskrids, ska bolaget senast en vecka efter det att överskridandet konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt redovisa vilka åtgärder bolaget vidtagit respektive ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas.

19 4 TIDIGARE BESLUT Miljödomstolen lämnade genom en deldom den 10 november 2002 den dåvarande verksamhetsutövaren Avesta Polarit AB tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid bolagets anläggningar i Nyby, Torshälla. Tillståndet omfattar produktion av högst ton/år varmvalsade och kallvalsade rostfria produkter (VKS-produkter). Tillståndet omfattar även rätt för bolaget att ta emot och i neutralisationsanläggningen behandla 15 m 3 /h processvatten från Carpenter Products Powder (fd. Anval). I deldomen uppsköt miljödomstolen enligt 22 kap. 27 miljöbalken under en prövotid avgörandet av bland annat vilka villkor som ska gälla i följande avseende. utsläpp till luft av kväveoxider från glödgningsugn, linje 55 utsläpp till luft av kväveoxider från glödgningsugn, linje 60 utsläpp till luft av kväveoxider och fluorväte från skrubbern efter betningen utsläpp till vatten av kväve, metaller och suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen Under prövotiden ålades bolaget bland annat att vidta åtgärder samt utföra utredningar och undersökningar enligt följande. U1. Bolaget ska i glödgningsugnen i linje 55 vidta sådana utsläppsbegränsande åtgärder beträffande NO x -utsläppet att det begränsas till under 100 mg/mj räknat som NO 2. Utsläppet av NO x ska i redovisningen uttryckas som mg NO 2 /MJ och som totalutsläpp vid aktuell och tillståndsgiven produktion samt om möjligt som utsläpp i relation till produktionen. U2. Bolaget ska utreda de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna för att övergå till oxy-fuel-teknik med bibehållen oljeeldning för ugnen i linje 60 skulle innebära beträffande utsläppet av NO X både i mg/mj och som utsläpp i relation till produktionen och som totalutsläpp vid tillståndsgiven produktion.

20 5 U3. Bolaget ska utreda möjligheterna att begränsa utsläppet av NO X från skrubbern efter betningen. Bolaget ska efter den inledande optimeringen av NO x - avgången från betbaden och NO x -avskiljningen i skrubbern redovisa hur stort det framtida utsläppet av NO x från skrubbern beräknas bli samt vilken ytterligare utsläppsbegränsning införande av SCR på skrubbern eller någon annan reningsåtgärd skulle medföra och kostnaden för detta. Bolaget ska också beräkna hur koncentrationen av NO 2 förändras i omgivningen i förhållande till miljökvalitetsnormen vid införande av SCR-rening på skrubbern efter betningen. Bolaget ska redovisa beräknat framtida utsläpp av NO x samt förslag till slutliga villkor för utsläppet av kväveoxider från skrubbern. Bolaget ska redovisa de totala utsläppen av NO x från sin verksamhet samt genomföra spridningsberäkningar för NO 2 i närområdet. Beräkningar ska också genomföras med hänsyn till övriga källor i närområdet. Resultatet ska jämföras med föreslagna miljökvalitetsnormer för NO 2. U4. Bolaget ska utreda möjligheterna att begränsa mängden spolvatten (sköljvatten) efter betningen i kallvalsverket genom att där så är möjligt införa kaskadsköljning eller alternativ metod. Bolaget ska också utreda eventuell behandling av sköljvatten med omvänd osmos och bedöma möjligheterna till viss återföring av behandlat sköljvatten. U5. Bolaget ska genom optimering av syraåtervinning och elektrodialysanläggningen mm söka begränsa utsläppet av kväve till vatten i så stor utsträckning som möjligt. Bolaget ska också optimera reningen av betbad och sköljvatten mm så att utsläppet av sexvärt krom, krom totalt, nickel, järn och suspenderade ämnen från neutraliseringsanläggningen begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Till dess annat blir beslutas gäller följande provisoriska föreskrifter. P1. Utsläppet av kväve (N tot ) till vatten från betningsanläggningarna får som riktvärde* uppgå till högst 280 ton/år.

21 6 P3. Halten suspenderade ämnen (SÄ) ska följas och kontrolleras med kalibrerat direktvisande instrument för grumlighet i utgående vatten och får som riktvärde inte överstiga 10 mg/l. P4. Utsläppt avloppsvattenmängd från neutraliseringsverket får som riktvärde* uppgå till högst 95 m 3 /h. P6. Utsläppet av NO x uttryckt som NO 2 från glödgningsugnar på linje 55. får som riktvärde* ej överstiga 200 mg/mj tillförd energi. P7. Utsläppet av NO x från glödgningsugnar i linje 60 får från som riktvärde* och räknat som NO 2 ej överstiga 150 mg/mj tillförd energi, vid oljeeldning och 100 mg/mj tillförd energi vid gasoleldning. P8. Utsläppet av NO x från betningen får som riktvärde* uppgå till högst 7 kg/år räknat som NO x. Miljödomstolen avslutade genom en deldom prövotidsförordnandet med avseende på utsläppet av fluorväte i utredning U3 samt den del av utredning U4 som avser vattenbesparande åtgärder för sköljvatten samt den del av utredning U5 som avser optimering av syraåtervinning och elektrodialysanläggningen för att begränsa utsläppet av kväve till vatten. Miljödomstolen avslutade genom en deldom utredningsskyldigheten beträffande ytterligare åtgärder för begränsning av utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnen i linje 60, utredning U2, och från skrubbern, utredning U3, samt senarelade redovisningstidpunkten för utredning Ul beträffande begränsning av utsläppet av kväveoxider från glödgningsugnen i linje 55 till den 31 december 2007.

22 7 Nacka tingsrätt, miljödomstolen har i deldom senarelagt tidpunkten för redovisning av utsläpp av kväveoxider från glödningsungen i linje 55 (utredning Ul) till den 30 juni Miljödomstolen avslutade genom en deldom den del av prövotidsutredning U5 som avser utsläppet av metaller som månadsmedelvärden. Följande slutliga villkor föreskrevs. 22. Föroreningsinnehållet i utgående vatten från neutraliseringsanläggningen får som riktvärde* inte överstiga följande halter: Fe 0,5 mg/l Ni 0,5 mg/l Cr (tot) 0,5 mg/l Cr (VI) 0,1 mg/l * Med riktvärde menas ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas. Miljödomstolen uppsköt i deldomen de delar av utredning U5 som avser frågan om årsutsläppet av vatten, kväve, suspenderade ämnen och ovan angivna metaller från neutraliseringsanläggningen. Bolaget ålades att redovisa utredningen senast I en deldom senarelade miljödomstolen redovisningstidpunkten för den återstående delen av utredningen till senast den 30 juni BOLAGETS REDOVISNING Utsläppet av kväveoxider till luft från glödgningsugnen i linje 60 (U2) Bolaget genomförde under juli 2003 ombyggnad av glödgningsugnen i linje 60 varvid låg-no x -brännare av oxy-fueltyp installerades. Med den åtgärden och intrimningsåtgärder har energiförbrukningen minskat med cirka 40 % (från ton till ton olja per år) och utsläppet av kväveoxider har minskat från cirka 40

23 8 ton år 1997 till cirka 17 ton år Det specifika utsläppet ligger långt under den provisoriska föreskriften 150 mg/mj. Glödgningsugnen i linje 60 eldas med olja. Utsläppet av kväveoxider till luft från glödgningsugnen i linje 55 (U1) Bolaget övergick år 1995 i glödgningsugnen i linje 55 från konventionell gasolförbränning till oxy-fuelteknik. Förändringen medförde en energibesparing på cirka 35 % och en begränsning av utsläppet av kväveoxider från 40 ton 1994 till cirka 13 ton Emellertid låg de specifika utsläppen av kväveoxider i intervallet mg NO x /MJ, vilket var långt över målsättningsnivån 100 mg NO x /MJ. För ytterligare begränsning av utsläppen av kväveoxider har bolaget våren 2006 beslutat att bygga om ugn 55 för mer stabil drift och lägre utsläpp av kväveoxider. Bolaget har genomfört bl a följande åtgärder: -Den typ av brännare som installerats i ugn 60 har modifierats för gasolförbränning. -Dessa brännare har efter viss modifiering installerats i linje 55 med början i ugnszon 4. -Fortsatt brännarbyte till flamlösa oxyfuelbrännare har därefter skett successivt under underhållsstopp. Efter installationen har brännarna, totalt 36 stycken, justerats och trimmas in. De åtgärder som anges ovan har medfört en avsevärd minskning av de specifika utsläppen kväveoxider från L55 till en total kostnad om ca 6 miljoner kr. Den förväntades temperaturjämnheten har förbättrats och kväveoxidbildningen minskat. De flamlösa brännarna har ett högre mottryck på syrgas än de konventionella brännarna, varför även flödesregleringssystemet för syrgas har uppgraderats. För att säkerställa driften med det högre trycket har även vissa skyddsåtgärder vidtagits (bl.a. byte av tryckreducering för syrgas). I april 2009 utfördes emissionsmätningar vid två tillfällen av två olika företag. Produktionen var relativt jämn under mätperioden (i medeltal 20 ton per timme) och motsvarade vad som kan anses utgöra normal drift. Ugnseffekten i glödgningsugnen i L55 uppgick till ca MJ per timme. Den ena mätningen gav ett medelvärde

24 9 för utsläpp av kväveoxider från L55 om 57 mg/mj. Som mest uppgick de specifika utsläppen under mätperioden till ca 100 mg/mj. Den andra mätning gav ett medelvärde om 83 mg/mj. Det högsta uppmätta värdet under perioden uppgick till 302 mg/mj, dock endast under fyra minuter i början av mätningen. Produktionstakten och ugnseffekten var då låga. Den relativt stora skillnaden mellan de mätvärden som redovisas från respektive mätning förklaras av den stora mätosäkerhet som generellt gäller i fråga om kväveoxidemissioner. Den samlade bilden av mätningarna är dock att utsläppen av kväveoxider från L55 vid normal drift i allmänhet understiger 100 mg/mj. Totala utsläppet av kväveoxider till luft (utredning U3) I tabellen nedan redovisas utsläppen av kväveoxider under åren samt beräknade utsläpp med produktsammansättningen vid ansökans upprättande dvs. utsläpp med tillståndsgivet antal ton standardstål. Utsläppen påverkas av den ökade andelen specialstål i produktionen (främst eftersom den maximala produktionsvolymen i befintliga anläggningar då blir mindre). I tabellen redovisas därför också ett scenario med bedömd maxproduktion vid en hög andel specialstål (uppskattningsvis ton fakturerad produkt därav per år). Scenario L55 (ton/år) L60 (ton/år) Betning (ton/år) Totalt Ansökt produktion Uppskattat specialstål Det specifika värdet 150 mg/mj har använts för att beräkna de totala utsläppen av kväveoxider från L55 och L60 vid ansökt produktion och uppskattat specialstål. För betningen har ett genomsnittligt utsläpp om 7 kg kväveoxider per timme och drifttimmar använts. Beräkningarna grundas på de förslag till villkor som redovisas ovan, vilket med all sannolikhet innebär en överskattning av de verkliga framtida

25 10 utsläppen (överskattningen motsvarar troligen omkring en tredjedel för L55 och L60). Som framgår av tabellen kan de totala utsläppen av kväveoxider hållas jämförelsevis låga med en produktmix som innefattar en större andel specialstål. Skälet härtill är helt enkelt att den volym som ska glödgas är mindre i "specialstålscenariot". Spridningsberäkningar avseende kväveoxider från anläggningen i Nyby har utförts av SMHI år 1999 och år Den förstnämnda spridningsberäkningen avsåg spridningen vid ansökt produktion ( ton per år), som då bedömdes komma att uppgå till totalt 184 ton per år (39 ton/år från L55, 62 ton/år från L60 samt 83 ton/år från betningen). Haltbidraget av NO 2 från anläggningen i Nyby bedömdes inte ensamt medföra att aktuella miljökvalitetsnormer (som trädde i kraft 2005) skulle komma att överskridas vid omgivande bebyggelse vid ansökt produktion. År 2004 utfördes en spridningsberäkning som återspeglade 2003 års produktion och även beaktade kväveoxidkällor i omgivningen. Utgångspunkten för beräkningen var ett totalt utsläpp av kväveoxider om totalt ca 47 ton per år (23 ton/år från L60, 10 ton/år från L55 samt 14 ton/år från betningen), vilket är i samma storleksordning som 2008 års utsläpp. Denna spridningsberäkning visade att de samlade utsläppen av kväveoxider från bolagets verksamhet och verksamheter i omgivningen under 2003 som mest gav upphov till kvävedioxidhalter i omgivningsluften som motsvarade 29 procent av gällande miljökvalitetsnorm vid bostadsbebyggelse. Bolaget har mot denna bakgrund funnit att det inte kan anses vara motiverat att utföra ytterligare spridningsberäkningar. Bolaget anser att befintligt underlag gör det möjligt att konstatera att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid i utomhusluft kommer att kunna innehållas vid ansökt produktion.

26 11 Utsläpp till vatten från neutralisationsanläggning (U5) Inom detta avsnitt återstår nu att efter ytterligare optimering av reningsanläggningen fastställa villkor för det totala utsläppet av kväve, suspenderade ämnen och metaller till vatten. I L60 betas en stor andel råband och s.k. svarta band som kräver mer syra för att oxidskiktet ska kunna avlägsnas. Med anledning härav förbrukas generellt omkring dubbelt så mycket syra per kvadratmeter betad yta i L60 som i L55.1 båda linjerna har den betade ytan ökat avsevärt sedan 2002 (i L55 är det nästan fråga om en fördubbling). Skälet härtill är att andelen specialstål, som valsas tunnare än standardstål, har ökat de senaste åren. Med en ökad andel specialstål ökar alltså antalet kvadratmeter per ton fakturerad produkt. I genomgången av syrasystemet har följande förbättringsmöjligheter identifierats: Hanteringen av syra från betbaden i både L60 och L55 kan effektiviseras (genom minskad lagring före återanvändning m.m.), vilket bedöms minska syraförbruk- ningen. Syraretardationssystemet (SAR) kan stängas av i något dygn före planerade underhålls stopp i L60, vilket medför minskad dumpning till neutralisering via den biprodukten som uppstår i anläggningen. Användningen av syraretardationssystemet kan optimeras med avseende på ingångskoncentrationen av järn till modulerna, vilket kan minska syraförbrukningen något. Åtgärderna kommer att vidtas om de inte befinns vara orimligt kostsamma i förhållande till den potentiella syrabesparingen eller utsläppsreduktionen. Eftersom effekten av åtgärderna bedöms bli begränsad bör emellertid slutliga villkor kunna fastställas även om något beslut ännu inte har fattats med anledning av redovisade åtgärdsförslag.

27 12 Gällande riktvärden innehålls och det finns inga rimliga åtgärder att vidta för att ytterligare reducera metallhalterna i utgående vatten från neutraliseringen. De totala utsläppen på årsbasis kommer således att vara helt kopplade till flödet genom anläggningen. I tabellen nedan redovisas utsläppen under åren samt beräknade utsläpp med produktsammansättningen vid ansökans upprättande (Ansökt produktion), dvs. utsläpp med tillståndsgivet antal ton standardstål respektive vid ett scenario ett vid ökad andel specialstål enligt ovan. Scenario Produktion Flöde N-tot Susp* Ni Cr(tot) (ton) (m 3 ) (ton) (mg/l) (kg) (kg) Cr 6+ Fe (kg) (kg) , ,2 5,9-19,2 36, ,01 18,2 42,5 7,7-15,2 79, , ,1 2,8-11,3 106,8 Ansökt ,5 332,5 66,5 332,5 produktion Uppskattat specialstål ,5 332,5 66,6 332,5 Metallutsläppen har beräknats utifrån gällande haltriktvärden multiplicerade med det bedömda framtida flödet 95 m 3 och drifttimmar. Detta medför troligen en överskattning av de verkliga framtida utsläppen eftersom metallhalterna i avloppsvattnet i dag i allmänhet underskrider gällande riktvärden med viss marginal. Villkorsdiskussion Bolaget anser att det föreligger ett tillräckligt underlag för att prövotiden ska kunna avslutas. Om "riktvärdesmodellen" inte skulle tillämpas måste villkoren utformas med en väsentligt större marginal i förhållande till uppmätta och bedömda framtida värden. I annat fall försätts bolaget i en situation som är orimlig ur rättssäkerhetssynpunkt, eftersom ett begränsningsvärde, som inte närmare anger konsekvensen av ett över-

28 13 skridande, i princip är straffbart att överskrida. Bolaget anser att ett högre begränsningsvärde skulle vara ett från miljösynpunkt sämre alternativ än tillämpning av riktvärden eller "riktvärdesliknande" villkor som kan ges strängare utformning. Kväveoxider Efter justering och intrimning fungerar de nya brännarna i glödgningsugnen i L55 som önskat. Utförda inmätningar visar att medelvärdet för utsläppen understiger målvärdet om 100 mg NO 2 /MJ. Mätningarna visar emellertid också att det förekommer höga, men och i för sig kortvariga toppar. Vidare visar resultaten från de båda kontrollmätningar som utförts relativt stora skillnader i fråga om uppmätta värden. Detta är dock normalt för emissionsmätningar av kväveoxider. Bolaget anser mot denna bakgrund att slutliga villkor bör utformas med viss marginal i förhållande till uppmätta värden. Av samma skäl bör villkor som reglerar de specifika utsläppen av kväveoxider inte utformas som gränsvärden (eller någon annan typ av begränsningsvärde vars överskridande är straffbart) utan som "modifierade riktvärden". Även när det gäller L60 visar uppföljande mätningar att gällande prövotidsföreskrifter (här är främst riktvärdet om 150 mg NO 2 /MJ vid oljeeldning relevant) innehålls. Samma principer för villkorsskrivning bör enligt bolagets mening gälla för L60 som för L55, vilket innebär att mätosäkerheten motiverar att villkoret utformas som ett modifierat riktvärde med viss marginal till de uppmätta utsläppen av kväveoxider. Utsläppen av kväveoxider från betningen har reducerats kraftigt under prövotiden. För närvarande ligger utsläppen omkring 1,5 kg per timme. Dessa utsläpp påverkas mest av produktionens omfattning och inriktning. En hög produktion eller en hög andel specialstål kräver betning av stora bandytor och medför därmed en ökad syraförbrukning som ökar utsläppen av kväveoxider till luft. Bolaget bedömer att ett riktvärde om 7 kg per timme kommer att kunna innehållas vid fullt utnyttjande av gällande tillstånd (dvs. vid produktion av ton standard stål eller ton med en hög andel specialstål). I 2000 års ansökan bedömdes drifttiden

29 14 för skrubbern vid full produktion uppgå till timmar per år, vilket beräknades ge ett totalt årsutsläpp om 53 ton. En i dagsläget mer realistisk drifttid om timmar för skrubbern ger ett årsutsläpp om 49 ton. Det varierande behovet av syrabehandling och de olika syror olika produktkvaliteter kräver medför fluktuationer i utsläppen. Villkoret måste därför enligt bolagets mening utformas som ett medelvärde per år. Bolagets förslag är således att villkor föreskrivs i huvudsak i enlighet med nu gällande provisoriska föreskrifter för utsläpp av kväveoxider till luft från L60, L55 och betningen. Bolaget föreslår dock att begreppet "riktvärde" definieras i huvudsak så som Naturvårdsverket har förordat ( ) att begränsningsvärdet skulle utformas i mål M vid Miljööverdomstolen nämligen enligt följande: Om utsläppet till Göta älv från processen, mätt som COD, under en kalendermånad överskridit X kg per t producerad kartong ska bolaget inom en vecka efter det att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Bolaget konstaterar att Naturvårdsverkets förslag ovan företer stora likheter med de riktvärden som tidigare föreskrivits i villkor. Vidare föreslår bolaget förtydliganden som har betydelse för efterlevnadsuppföljningen (årsmedel- respektive månadsmedelvärden). De samlade utsläppen av kväveoxider i dag är avsevärt lägre än när 2000 års ansökan upprättades. Utsläppen vid full produktion med hög andel specialstål motsvarar mindre än hälften av de utsläpp som då förutsågs vid ansökt produktion. De samlade utsläppen bör dock enligt bolagets mening inte regleras med begränsningsvärden för totalutsläpp per år. Den främsta anledningen till bolagets ställningstagande i denna del är att utförda spridningsberäkningar visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid kommer att kunna innehållas med god marginal även vid ansökt pro-

30 15 duktion. Det framstår således inte som miljömässigt motiverat att föreskriva sådana villkor. En annan anledning till att bolaget har gjort denna bedömning i fråga om villkorsutformningen är att det i praktiken är mycket svårt att föreslå ett villkor för totalutsläppen av kväveoxider utan att samtidigt riskera att onödigtvis begränsa verksamheten vid Nyby. De totala utsläppen av kväveoxider vid ansökt produktion standardstål beräknas bli ca 62 ton högre än vid full produktion med en stor andel specialstål enligt tabellen ovan. För närvarande är det mest realistiska scenariot att fokuseringen på specialstål fortsätter, men om marknadssituationen förändras kan bolaget tvingas återgå till att producera mer standardstål. Gränsvärdet skulle således behöva utformas för att "ta höjd" för en sådan utveckling (dvs. sättas till minst 140 ton per år). Det kan emellertid anses vara ett onödigt rymligt gränsvärde om bolaget når sitt mål att producera 60 procent specialstål. Mot ovanstående bakgrund anser bolaget att verksamhetens utsläpp av kväveoxider till luft styrs endast med ovan nämnda modifierade riktvärden, varför något begränsningsvärde på årsbasis inte behövs. Produktmixens inverkan på utsläppen utesluter enligt bolagets mening också produktionsrelaterade villkor. Det är inte möjligt att i detalj förutse vilken typ av produktmix som aktualiseras i framtiden och än mindre vilka olika nivåer av kväveoxidutsläpp respektive mix kan ge upphov till. Utsläpp till vatten från neutralisationsanläggningen Utsläppen av kväve till vatten från neutralisationsanläggningen uppgår för närvarande till ca 150 ton per kalenderår, trots en syraintensiv produktion. Detta är mindre än hälften av vad som förutsågs vid ansökt produktion i 2000 års ansökan (ca 350 ton/år) och 110 ton mindre än de faktiska utsläppen under Den låga utsläppsnivån är främst en effekt av bolagets elektrodialysanläggning (ED). Denna anläggning, vars investeringskostnad uppgick till 11 miljoner kr, är unik i Sverige och i övriga Europa finns endast ytterligare en anläggning (i Tyskland). Investeringen delfinansierades (ca 3 miljoner kr) av Europeiska Unionen som ett s.k. LIFEprojekt, dvs. ett miljöprojekt i syfte att utveckla genomförandet av EU:s miljöpoli-