ESKILSTUNA Specialistkompetens inom smärta och smärtrehabilitering Examinerad (dec 2008)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "632 22 ESKILSTUNA Specialistkompetens inom smärta och smärtrehabilitering Examinerad (dec 2008)"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Sjukgymnastprogrammet Uppsats 15 hp C-nivå Rättad och godkänd efter granskning Cykling under hemodialys påverkan på dialyseffektivitet, trötthet och gångförmåga samt frekvens av muskelkramper hos kroniskt njursjuka. En pilotstudie. Författare: Handledare: Rehnlund Eva-Maria Peterson Gunnel Folkparksvägen 15B leg sjukgymnast ESKILSTUNA Specialistkompetens inom smärta och smärtrehabilitering Examinerad (dec 2008)

2 SAMMANFATTNING Syftet med den här studien var att undersöka effekten av cykling under hemodialys med avseende på dialyseffektivitet, trötthet, gångförmåga, och frekvens av muskelkramper hos kroniskt njursjuka personer. Bekvämlighetsurval gjordes bland patienterna på en bloddialysmottagning på ett länsdelssjukhus. Undersökningsgruppen bestod av tre män och två kvinnor, varav tre individer fullföljde studien. För att mäta effekten av 30 minuters cykling under hemodialys gjordes mätningar av dialyseffektivitet (Kt/V urea), trötthet (FSS 2) och frekvens av muskelkramper med single case design. Gångförmåga (6MWT) mättes före respektive efter intervention och individernas resultat analyserades var för sig. Det framkom inte några belägg för att cykling under hemodialys framkallar muskelkramper. Cyklingen hade ingen tydlig påverkan på dialyseffektivitet medan en positiv effekt med minskad trötthet visades hos två individer och ökad gångförmåga sågs hos samtliga individer. Den individ som var tröttast och presterade sämst på gångtesten före intervention uppvisade tydligast förbättring. Resultaten visar att cykling under dialys kan ha flera positiva effekter för patientgruppen och att vidare studier vore av värde. Keywords: hemodialysis, end-stage renal disease, exercise, physiotherapy, fatigue, functional capacity, exercise capacity, muscle cramp.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 Inledning... 1 Kronisk njursvikt, dialys och dialyseffektivitet... 1 Trötthet hos dialyspatienter... 2 Fysisk förmåga och aktivitetsnivå samt upplevd tidsbrist hos personer med dialys... 2 Muskelkramper under hemodialys... 3 Cykling under hemodialys... 3 Påverkan på dialyseffektivitet... 3 Påverkan på trötthet... 4 Påverkan på gångförmåga... 4 Problemformulering... 5 Syfte... 5 Frågeställningar... 6 METOD... 6 Design... 6 Urval... 6 Etiska överväganden... 7 Datainsamlingsmetoder... 8 Dialyseffektivitet... 8 Trötthet... 8 Gångförmåga... 8 Genomförande... 9 Dialyseffektivitet... 9 Mätning av trötthet Mätning av gångförmåga Intervention Databearbetning RESULTAT Dialyseffektivitet Trötthet Gångförmåga Frekvens av muskelkramper DISKUSSION Resultatsammanfattning Resultatdiskussion Dialyseffektivitet Trötthet Gångförmåga Metoddiskussion Dialyseffektivitet Trötthet Gångförmåga Konklusion REFFERENSLISTA... 24

4 BILAGOR Bilaga 1 Informationsbrev, informerat samtycke Bilaga 2 FSS 2 Bilaga 3 RPE 20 Bilaga 4 CR-10 Bilaga 5 Hemodialysprotokoll

5 BAKGRUND Inledning Personer med kronisk njursvikt som är beroende av dialys har påtagligt sämre fysisk arbetskapacitet än jämförbara friska (1). De personer som får sitt blod renat med hjälp av bloddialys, så kallad hemodialys, lever ett mindre fysiskt aktivt liv än njurfriska som har en stillasittande livsstil (2). En ökad fysisk aktivitetsnivå minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar för kroniskt njursjuka (3, 4). Detta är angeläget att främja eftersom hjärt- och kärlsjukdom förekommer i betydligt högre grad hos personer med kronisk njursvikt än i genomsnittsbefolkningen (5). Hemodialys upptar en väsentlig del av det dagliga livet och det ger upplevelsen av en konstant tidsbrist (6) samtidigt som trötthet är ett vanligt symtom hos denna grupp (7). Dessa två faktorer försämrar troligtvis förutsättningarna för regelbunden fysisk aktivitet. Det finns forskning som pekar på att hemodialysens reningseffekt kan påverkas positivt av cykling under dialys (8). Om träning under HD ger bättre reningseffekt kan det uppfattas som ett starkt argument för att motivera personer i HD att genomföra regelbunden fysisk aktivitet, speciellt då det inte stjäl någon extra tid. En av sjukgymnastens viktigaste uppgift för denna grupp av kroniskt sjuka personer, är att på olika sätt främja fysisk aktivitet (9). Det är därför intressant att undersöka vad 30 minuters cykling under pågående hemodialys kan bidra med för att öka förutsättningarna för ett fysiskt mer aktivt liv. Kronisk njursvikt, dialys och dialyseffektivitet Terminal njursvikt är det sjukdomsstadium vid kronisk njursvikt då njuren förlorat ungefär 90% av sin funktion och inte klarar att upprätthålla vätske- och elektrolytbalans, tillräcklig rening av blodet och normal hormonell funktion (10). Detta tillstånd är livshotande och för att kompensera för njurens sviktande funktion krävs dialysbehandling eller njurtransplantation (11). I Sverige fanns i slutet av 2006 cirka 3500 personer med dialysbehandling, varav omkring 2800 hade hemodialys och övriga bukhinnedialys, så kallad peritonealdialys (12). Hemodialys är därmed den vanligaste formen av dialys och utförs för de allra flesta på dialysavdelning med hjälp av sjukvårdspersonal. Hemodialys innebär att man via koppling till blodbanan för blodet till en dialysmaskin där det renas med hjälp av dialysfilter och dialysvätska så kallat dialysat. Dialysatet är den vätska som passerar på andra sidan av dialysfiltret, dit slaggämnen och vätska från blodbanan transporteras under hemodialysen. Det krävs många timmars 1

6 behandling på dialysmottagning i veckan för den enskilde, 4-5 timmar under 2-4 dagar/vecka. Efter hemodialysen känner sig många extra trötta och urlakade (6,13). Hur effektiv hemodialysen är mäts regelbundet med blodprov för att bedöma hur många dialystimmar patienten behöver per vecka. Mätningen benämns Kt/V urea (14) och är ett mått på i vilken grad dialysen renar blodet från ämnet urea. I kvoten Kt/V urea står K för dialysmaskinens ureaclearence (ml/min), t står för behandlingstiden (min) och V står för kroppens vattenvolym (ml) som mängden urea är fördelad i. Urea är ett av flera slaggämnen och fungerar som en markör i denna mätning. Ett högre värde beskriver en bättre dialyseffektivitet och således en bättre rening av blodet (14). En irländsk studie har visat att patienter med högre Kt/V urea skattade signifikant högre livskvalitet jämfört med de med lägre Kt/V urea (15). Ett samband mellan högre Kt/V urea och högre gånghastighet har visats i en amerikansk studie (16). Trötthet hos dialyspatienter Weisbord et al. (7) har visat i en större studie att trötthet förekommer hos majoriteten av hemdialyspatienter och är ett av de mest besvärande symtomen. I en kvalitativ studie av Heiwe et al. (6) framkom att tröttheten upplevs både fysiskt och mentalt samt påverkar möjligheten att vara fysiskt aktiv hos personer med dialys. Även Brunier (17) har visat att förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet och att yrkesarbete påverkas negativt av tröttheten hos denna grupp. Studien av Hewie et al. (6) visar att dialyspatienter har flera sätt att hantera sin trötthet men ingen av informanterna använde sig av fysisk aktivitet. Fysisk förmåga och aktivitetsnivå samt upplevd tidsbrist hos personer med dialys Den fysiska arbetsförmågan hos personer med behov av dialys är ungefär 50-60% av den hos friska åldersmatchade personer som lever ett stillasittande liv. Fysisk arbetsförmåga definieras i denna studie som maximal syreupptagningsförmåga, VO 2max (1). Personer med HD är signifikant mindre aktiva än njurfriska åldersmatchade kontrollpersoner som också har en låg aktivitetsnivå, ett så kallat stillasittande liv (2). Hos äldre personer var skillnaden mellan grupperna större än bland de yngre (18). En studie från Irland (15)har visat att patienter i HD skattade sin fysiska funktion signifikant lägre än genomsnittet. Dialyspatienter upplever en konstant tidsbrist enligt en kvalitativ intervjustudie (6). I en annan studie, som pågick i fyra år, jämförde man konditions- och styrketräning under 2

7 hemodialys tre gånger per vecka och på dialysfri dag, och visade att båda grupperna signifikant ökade sin kondition. De som tränade på en ledig dag hade dock en större förbättring men bortfallet var större i den gruppen (19). Det anses rimligt och tro att orsaken till bortfallet kan ha berott på patienternas brist på tid. Därför skulle träning under hemodialys kunna underlätta för dessa personer att få tiden att räcka till. Muskelkramper under hemodialys Muskelkramper är fenomen som förekommer ofta under HD framför allt under den senare delen av behandlingen. En muskelkramp definieras som en smärtsam ofrivillig muskelkontraktion som pågår mer än en minut (20). Det finns uppgifter om att muskelkramper förekommer hos 43% av de som har HD (7). Ofta är orsaken till muskelkramperna okänd (14). Av klinisk erfarenhet har författaren uppfattat att personer i hemodialys som drabbas av komplikationen muskelkramp, ibland är rädda för att lättare få kramp om de anstränger sig under dialysbehandlingen. Därför är det viktigt att följa detta fenomen och se om frekvensen förändras av cykling under hemodialys. Författaren har inte kunnat hitta litteratur som beskriver om och hur frekvens av muskelkramper påverkas av cykling eller annan träning under hemodialys. Cykling under hemodialys Submaximal cykling under HD anses inte utsätta patienten för några risker om träningen utförs under de två första timmarna (21, 22). Träning som sker senare än de två första timmarna av hemodialysen har visats sig svår att genomföra på grund av blodtrycksfall och rekommenderas inte (23). I de studier som uppsatsen refererar till utfördes cykling sittande med cykeln stående på golvet framför dialysstolen. Påverkan på dialyseffektivitet Muskelarbete medför ökad blodcirkulation och därmed möjliggörs ett ökat utbyte av ämnen mellan vävnad och blodbanan, tack vare att mer av den kapillära kärlbädden öppnas. Hos dem som genomgår HD kan dessa anpassningar i arbetande muskler eventuellt, förbättra transporten av slaggämnen från vävnaderna ut till blodbanan för att sedan vidare filtreras bort med dialysbehandlingen (23). För att åstadkomma denna effekt är cykling med benen lämplig eftersom den involverar stora muskelgrupper och därmed en stor kärlbädd. Direkt 3

8 efter en hemodialys stiger koncentrationen av urea i blodet. Detta beror på att det finns slaggämnen, exempelvis urea, kvar i vävnaderna och genom kroppens strävan att utjämna koncentrationsskillnader så vandrar dessa ut till blodet. Det har visats i en studie med mätningar vid enstaka dialysbehandlingar, att detta fenomen minskar om patienten cyklar under HD (8). Detta pekar på att cykling påverkar möjligheten att bättre rena även vävnaderna från slaggämnen. Dessa resultat ligger till grund för den forskning som är gjord i syfte att se om cirkulationsträning under hemodialys ger ökad dialyseffektivitet, och en bättre rening av blodet (8). Hur cykling påverkar dialyseffektiviteten (Kt/V urea ) under varje dialyspass en längre tidsperiod, har undersökts i ett antal studier och resultaten är inte entydiga (23-25). I en studie utan kontrollgrupp cyklade deltagarna 30 minuter varje dialyspass under en sex månaders period och Kt/V urea ökade signifikant (24). Det bör noteras att genomsnittsvärdet för Kt/V urea före intervention i denna studie låg under 1,2 vilket är minimikravet vid HD tre gånger per vecka i Sverige vilket gör att resultatet inte är jämförbart med övriga studier (14). Parson et al. (25) visade en signifikant ökning av Kt/V urea med totalt 60 minuter uppdelat på två pass cykling under 20 veckor. Till skillnad från en annan en studie med kontrollgrupp där Parson et al. (23) inte fann någon ökning av Kt/V urea med 15 minuter cykling alternativt trampmaskin under var och en av de tre första timmarna under 8 veckor. Frey et al (26). kunde i en randomiserad och kontrollerad studie inte visa på någon ökning av Kt/V urea med cykling som successivt ökades upp till att nå 45 minuter efter 8 veckor och sedan fortsatte fram till och med 12 veckor (26). Påverkan på trötthet Få studier har undersökt hur cykling under hemodialys på verkar trötthet. Vid sökning av litteratur fann författaren en pilotstudie med en intervention som pågick i 12 veckor och bestod av cykling under successivt allt längre tid med målet att orka totalt minuter samt uthållighetsträning för arm- och benmuskulatur och visade på signifikant minskning av trötthet (27). Påverkan på gångförmåga Förmågan att vara fysiskt aktiv antas till stor del vara beroende av gångförmågan. I alla artiklar som omnämns i denna uppsats har sex minuters gångtest (28) använts för att mäta gångförmåga. Sammanfattningsvis så finns det både forskning som talar för och som talar emot att cykling under hemodialys kan ge ökad gångförmåga. Tre studier har haft en interventionsperiod på 12 veckor (27, 29-30). Förutom cyklingen har det i tre studier 4

9 (27,29-30) ingått uthållighetsträning för benmuskulaturen i olika omfattning. Detta gör det är svårare att värdera cyklingens enskilda effekt eftersom det anses rimligt att förutsätta att även annan muskulär uthållighetsträning påverkade gångförmågan positivt. I en studie av Painter et al. (31) med cykling mindre eller lika med 30 minuter under 8 veckor, visades signifikant ökad gångförmåga. Signifikant förändring av gångförmågan visades även i en studie av Parson et al. (25) där cyklade deltagarna alternativt tränade med en trampmaskin i totalt 60 minuter uppdelat på två pass under en period av 20 veckor. Två mindre studier ( 27,29) visade på en förbättring gångförmåga, varav den ena(27) en signifikant ökning. Interventionerna bestod av cykling i fem minuters intervaller med målet att totalt orka 30 minuter. Motsatta resultat visades i en randomiserad kontrollerad studie av De Paul et al. (30). Här cyklade interventionsgruppen 20 minuter medan kontrollgruppen utförde ett rörelseprogram för benen och ingen förbättring av gångförmågan kunde påvisas. I endast en studie (30) angavs ansträngningsnivån vid cyklingen, närmare bestämt 13 på RPE 20 enligt Borg (32) vilket motsvarar måttlig ansträngning. Författaren anser det vara viktigt med definierad ansträngningsnivå för att få ökad kunskap kring utformningen av effektiva träningsprogram för denna grupp. Problemformulering Hemodialys är en livsuppehållande behandling som är tidsmässigt krävande för den enskilde individen. Samtidigt har personer som är beroende av dialys en sämre fysisk förmåga, lägre fysisk aktivitetsnivå än jämförbara friska. Majoriteten lider av trötthet och drygt en tredjedel besväras av muskelkramper under senare delen av sin hemodialysbehandling. Detta är faktorer som kan påverka förutsättningarna för individen att kunna vara fysiskt aktiv. Att utforma och initiera effektiva åtgärder för att öka fysiskt aktivitet är sjukgymnastens uppgift och kompetensområde. Det är därför är det av intresse att undersöka effekten av cykling under hemodialys och ingen studie tidigare har undersökt effekten av cykling i 30 minuter med definierad ansträngningsnivå under en period av 12 veckor. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur cykling under hemodialys påverkar dialyseffektivitet, trötthet, gångförmåga och frekvens av muskelkramper hos kroniskt njursjuka personer. 5

10 Frågeställningar Vilken effekt har cykling i 30 minuter med ansträngningsnivå på RPE 20 skalan enligt Borg (32), under samtidig hemodialys tre gånger per vecka under en period på 12 veckor hos kroniskt njursjuka 1. på dialyseffektivitet (Kt/V urea ) (14) som mäts med blodprov en gång per månad två gånger innan och vidare en gång per månad under interventionen samt under två månader efter intervention? 2. på trötthet mätt med Fatigue Severity Scale svensk version 2 (FSS 2) (33) två gånger per vecka i två veckor innan interventionen och vidare varje vecka under interventionen? 3. på gångförmåga mätt med sex minuters gångtest (6MWT) (28) före och efter interventionen? 4. på frekvens av muskelkramp som registreras då den uppstår under av varje dialyspass från två veckor före interventionen och under hela interventionsperioden? METOD Design För att mäta effekten av intervention hos ett litet antal individer valdes en single case design för att mäta Kt/V urea, trötthet och frekvens av muskelkramper. För mätvärdet Kt/V urea användes en ABA utformning, där A står för perioden då baslinjemätningar gjordes och B för perioden då mätningar gjordes under samtidig intervention. Slutligen gjordes även en mätperiod A efter avslutad intervention (34). För mätningar av trötthet och frekvens av muskelkramper valdes en AB utformning. För att studera hur interventionen påverkade gångförmågan gjordes mätningar före respektive efter intervention. Detta valdes för att gångtest inte kan göras upprepade gånger utan att i sig ge en träningseffekt. Urval Bekvämlighetsurval av ansvarig nefrolog gjordes bland inskrivna individer vid hemodialysmottagningen på ett länsdelssjukhus i Mälardalsregionen. Inklusionskriterier var att individen skulle ha haft en stabil och regelbunden hemodialys i minst tre månader, få alla sina behandlingar på vardagar, ha en stabil, regelbunden dialysbehandling, behärska svenska språket i tal och skrift. Exklusionskriterier var att individen inte skulle ha eller ha haft en infektion eller som antibiotikabehandlats de två senaste månaderna, ha okontrollerad hypertoni, ha uttalad hjärtsvikt, ha ett hemoglobinvärde Hb<110g /l för att inte påverka prestationsförmågan eller öka risken för negativ påverkan på hjärtfunktionen, ha led- och 6

11 muskelproblem som förväntades bli försämrad av cykling, ha tecken på malnutrition, tecken på demens, delta i organiserad träning som förväntas ge ökad gångförmåga, delta i läkemedelsstudie samt vara planerad för transplantation inom tre månader. Nio individer uppfyllde kriterierna för att delta i studien. Av dessa valde fem att tacka ja och därmed blev det externa bortfallet fyra personer. De som tackade nej tillfrågades inte om anledningen, men en individ uppgav spontant att den inte ville ägna någon extra tid åt att genomföra de fyra gångtesten och en tackade nej på grund av byte av hemodialysmottagning under en period. Av de fyra som tackade nej var en person kvinna, 71 år och tre personer var män, 67, 75 och 76 år gamla. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre män och två kvinnor i åldern år, se tabell I. Två av individerna hade hemodialys fyra gånger i veckan med kortare dialystid per behandling än de som hade hemodialys tre gånger per vecka. Med kortare tid per hemodialys ligger Kt/V urea lägre, men kompenseras med fler behandlingar per vecka så att blir reningen ändå tillräcklig totalt sett per vecka. Antal månader i hemdialys varierade mellan 3-13 månader. Tabell I Beskrivning av undersökningsgruppen (n=5). Deltagare Antal HD Ålder Antal månader i behandlingar (år) hemodialys /vecka Kön Individ Individ Individ Individ Individ Etiska överväganden Kriterierna för att delta i studien utformades för att minimera risken för försämring av hälsa eller skador på grund av interventionen och patienternas hälsostatus bedömdes fortlöpande av njurspecialist på hemodialysavdelningen. Litteraturen (21-23) anger att riskerna med interventionen är minimala och utifrån det bedömde författaren tillsammans med ansvarig njurspecialist att interventionen inte utsatte individerna för några uppenbara risker. Nyttan av studien övervägde den eventuella risk som individerna utsattes för genom interventionen. Studien genomgick granskning av etikprövningsnämnden i Stockholm och fick godkänt , diarienummer 2008/27-31/4. 7

12 Datainsamlingsmetoder Dialyseffektivitet För mätning av dialyseffektivitet, dvs hur effektiv reningen av blodet är, användes Kt/V urea. Det är den metod som allmänt accepterats som metod för att mäta om hemodialysen ger adekvat rening. Metoden grundar sig på mätning av ureakoncentrationen i blodet före och direkt efter en dialysbehandling. Trötthet Fatigue Severity Scale (FSS) (35) och är konstruerat för att mäta trötthetens negativa konsekvenser och svårigheter i det dagliga livet. Skattningsinstrumentet utarbetades för multipel skleros (MS) och systemisk lupus erythematosus (SLE) men har använts vid större studier av flera kroniska sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom, kroniskt trötthetssyndrom, kronisk hepatit C och cancer (36). Instrumentet kan skilja ut trötthet vid SLE från trötthet hos friska kontroller med en brytpunkt (cut-off) vid 4 poäng (33). Instrumentet är översatt till svenska av professionella översättare i två versioner FSS1(33) och FSS 2 (33) och versionerna är reliabilitets- och validitetsprövade på SLE patienter och båda versionerna hade god stabilitet samt tillfredsställande innehållsvaliditet. Till denna studie valdes FSS version 2 (FSS 2) (bilaga 2) eftersom den hade något bättre stabilitet över tid än FSS version 1 (33). Frågorna är formulerade utan någon form av tidsaspekt och skattas på en sjugradig likertskala, där ett står för "instämmer inte alls" och sju står för instämmer helt och hållet". Svaren på de nio frågornas svarsvärden summeras och delas med nio, vilket ger ett medelvärde på mellan 1-7, där ett högre värde motsvarar högre grad av negativa konsekvenser på grund av trötthet. Gångförmåga Six minute walk test, sex minuters gångtest (6MWT) (28) har använts som utvärderingsinstrument i forskning sedan slutet av 1980-talet (37) och har ofta använts i studier med kroniskt hjärtsjuka och personer med lungfunktionsnedsättning (28,38), men även i studier med personer med hemodialys (25, 27, 29-31). Gångtestet mäter hur långt testpersonen klarar av att gå på sex minuter och visar funktionell arbetsförmåga på ett enkelt, billigt och säkert sätt, och kräver ingen medicinsk övervakning (28). Testet har god överensstämmelse med max METS (energiåtgång/kg kroppsvikt och tid) mätt vid symtombegränsat arbetsprov på gångband i en grupp kroniskt hjärtsjuka och god intrabedömarreliabilitet (0,97) (39). Även vid testning av personer med terminal njursvikt 8

13 har man kunnat visa på en tillfredsställande intrabedömmarreliabilitet (0,96). Det syntes ingen signifikant skillnad mellan gångsträckan vid de tre testen som utfördes på standardiserat sätt med en veckas mellanrum, vilket talar emot en inlärningseffekt (40). I Hamiltons studie (39) visades däremot en inlärningseffekt. Medelökningen av gångsträckan var 4% mellan första och andra testet och 2% mellan test två och tre. I tidigare forskning med kroniskt hjärtsjuka har det visat sig att efter ett andra 6MWT är resultaten stabila (28). Uppmuntran ger en ökning av gångsträckan och ska, om det används, ges strikt standardiserat (41). Författaren har valt att inte använda uppmuntran vid gångtesten i denna studie. Ansträngning och bentrötthet kan skattas direkt efter testet (38). Upplevd ansträngning skattas på Borgs Rating of Perceived Excertion (RPE 20)(32). Där 6 motsvarar ingen ansträngning och 20 motsvarar maximal ansträngning (bilaga 3). Upplevd bentrötthet skattades på Borgs Category Rating Scale (CR-10)(42), som är en generell skala. Noll motsvarar ingen bentrötthet alls och 10 motsvarar extremt stark bentrötthet i detta fall (bilaga 4). Individerna tillfrågades om frekvensen av muskelkramper vid varje hemodialysbehandling. Eftersom muskelkramp är ett obehagligt fenomen bedömde författaren att det sannolika var att individen var benägen att rapportera alla anfall av muskelkramp. Genomförande Studiens förlopp visas i figur 1. Individen fick muntlig och skriftlig information om studien samt förfrågan om att delta (bilaga 1) av ansvarig njurspecialist och vid ytterligare tillfälle muntlig information av författaren. Det betonades att deltagande var helt frivilligt, och att individen kunde avbryta deltagandet utan att vara tvungen att ange varför och att det inte skulle påverka patientens behandling eller möjlighet att få sjukgymnastinsatser i framtiden. De tillfrågade fick en vecka på sig att fundera på om de ville delta och svaren lämnades skriftligt till personalen på hemodialysavdelningen. De som valde att delta fick skriva under ett formulär om informerat samtycke (bilaga 1). Dialyseffektivitet Dialyseffektivitet Kt/V urea (14) registrerades en gång per månad två gånger före och vidare varje månad under interventionsperioden samt under två månader efter intervention. Blodproven som tas för att mäta Kt/V urea ingår i de rutinmässiga prover som tas varje månad i samband med dialysbehandling. Provet togs på samma veckodag varje gång för att 9

14 värdet inte skulle påverkas av om patienten har haft en eller två dialysfria dagar innan provtagningen. Blodproven togs av ansvarig dialyssköterska innan start av dialysbehandlingen och direkt efter behandling för att mäta koncentrationen av urea i blodet. Dessa värden sattes sedan in i formeln för Kt/Vurea av patientansvarig dialyssköterska och räknades ut med hjälp av kalkylprogrammet Excel. Resultatet noterades sedan i journal och enligt rutin i en pärm. Från den pärmen hämtade författaren aktuella värden för Kt/V urea. Mätning av trötthet Innan interventionen så gjordes två mätningar varje vecka under två veckor och vidare skattades trötthet av patienterna en gång per vecka under interventionen. Självskattningsformuläret FSS 2 (33)(bilaga 2) tillhandahölls på onsdag efter cykelpasset och samlades in av författaren senare under dialyspasset samma dag. Mätning av gångförmåga Innan och efter intervention gjordes två gångtest, som genomfördes under två på varandra följande onsdagar före hemodialysbehandlingen. Gångtesten utfördes på ett standardiserat sätt av författaren i en avskild korridor där en sträcka på 30 meter markerats. Individen blev ombedd att använda bekväma skor och blev påmind om att använda samma skor vid de uppföljande testen. Om individerna vanligtvis använde något gånghjälpmedel så gjorde de det även under testen. Individen instruerades att gå så långt som möjligt under sex minuter i självvald takt och om deltagaren behövde vila så fortsatte tidtagningen och pauslängden noterades. Individen informerades om att den skulle få veta när det var en minut kvar av tiden och att ingen uppmuntran skulle ges. Författaren var placerad på mitten av sträckan för optimal möjlighet till övervakning och minsta påverkan. Skattningen av ansträngning och bentrötthet gjordes innan testet för att bekanta sig med skalorna och direkt efter testet. Under de sista 30 sekunderna gick författaren tre till fyra meter bakom individen för att kunna registrera puls och skattningsvärden direkt när sex minuter passerat. Totala gångsträckan avrundades till närmaste hela meter. Av de två mätvärdena från gångtesten före intervention räknades ett medelvärde ut, likaså räknades ett medelvärde ut av de två gång-testerna efter intervention. Detta gjordes för att minska eventuell inlärningseffekt. Differensen mellan dessa medelvärden var det som angav förändring av gångförmåga. Ett medelvärde räknades ut från skattning av upplevd ansträngning respektive bentrötthet från de två gångtesten som gjordes innan intervention och från de två gångtesten som gjordes 10

15 efter intervention för att minska effekten av eventuell inlärningseffekt. Före testet mättes även blodtryck för att fastställa att det inte översteg 180 mmhg systoliskt och 100 mmhg i diastoliskt tryck enligt riktlinjer för säkert genomförande av testen (38). Frekvens av muskelkramper registrerades under varje hemodialys under två veckor innan och under intervention av ansvarig dialyssköterska. Personalen och deltagande individerna informerades muntligt och skriftligt av författaren om definitionen av muskelkramp och om hur registreringen av muskelkramper skulle gå till. Ansvarig dialyssköterska uppmanade alla deltagande individer vid varje dialysstart att de skulle meddela om de fick smärtsamma muskelkramper. Den deltagande individen påmindes även av författaren vid varje cykelpass att tala om för personalen om de fick muskelkramp. Alla smärtande muskelkramper som pågick en minut efter att individen sagt till personalen registrerades i ett modifierat dialysprotokoll (bilaga 5). Detta förvarades i den patientpärm som alltid var placerad vid varje dialyspatient under varje hemodialys. Intervention Cykling utfördes i 30 minuter under de två första timmarna av varje hemodialys tre gånger per vecka under 12 veckor, med måttlig ansträngningsgrad vilket motsvarar intensitet enligt Borgs skala, Rating of Perceived Exertion 6-20 (RPE 20) (32). Individerna fick skatta vid start, efter fem och efter 15 minuters cykling under varje cykelpass för att kontrollera ansträngningsnivån. Alla individer var bekanta med skalan efter att ha använt den vid gångtesten. Cyklingen utfördes med bentränare från Kebocare i ryggliggande position med sängen i plant läge. Utgångspositionen valdes för att dialysavdelningens sängar och dialysstolar gjorde det praktiskt omöjligt att använda cyklarna ståendes på golvet. Av klinisk erfarenhet och från tidigare nämnd litteratur så har HD-patienter begränsad fysisk kapacitet. Om en deltagare inte orkade cykla kontinuerligt så fick deltagaren cykla successivt allt längre tid med målsättningen att orka cykla 30 minuter kontinuerligt vid varje hemodialys. 11

16 Figur 1. Översikt tidslinje över baslinje (A), intervention (B) och mätningar av dialyseffektivitet (Kt/V urea ), trötthet (FSS 2) (38), gångförmåga (6MWT)(39) och registrering av frekvensen av muskelkramp. Databearbetning Data för dialyseffektivitet och trötthet i de olika faserna åskådliggörs med hjälp av linjediagram. Frekvens av muskelkramper redovisas i text. Resultaten för gångförmåga redovisas individuellt i form av stapeldiagram. RESULTAT Tre individer genomförde hela interventionen och två på grund av sjukdom. Individ 3 avbröt på grund av sepsis efter fem veckors intervention och individ 5 efter tre veckor på grund av svårbehandlad hypertoni. Under första veckan cyklade individ 1 och 2 i 20 minuter för att sedan genomföra 30 minuter sammanhängande cykling vid varje hemodialys under återstående veckor av interventionsperioden. Individ 4 klarade att cykla 30 minuter under hela interventionsperioden. Dialyseffektivitet Mätningarna av Kt/V urea visade ingen tydlig trend, se figur 2a-c. Individ 1 hade en tydlig försämring av Kt/V urea under baslinjemätningen. Under interventionen låg Kt/V urea hos 12

17 individ 1 på en nivå mellan 1,78 och 1,98 för att sedan sjunka till 1,52 och 1,57 efter avslutad intervention, se figur 2a. Under baslinjeperioden låg dialyseffektiviteten hos individ 2 jämnast jämfört med de övriga två individerna. En svagt nedåtgående trend noterades under interventionen., se figur 2b. Hos individ 4 ökade Kt/V urea från 1,23 till 1,51 under baslinjen för att sedan hålla sig mellan 1,43 till 1,6 under cykelperioden. Efter intervention sjönk värdet på Kt/V urea till 1,13 och 1,19, se figur 2c. Dialyseffektivitet (Kt/V urea) Individ 1 2,5 Baslinje Intervention 12 veckor Efter intervention 2 Kt/Vurea 1,5 1 1,93 1,26 1,84 1,78 1,98 1,52 1,57 0,5 0 jan feb mars april maj juni juli Månad Figur 2a Resultat dialyseffektivitet (Kt/V urea ) ) i form av tidslinjediagram för individ 1. 2,5 Baslinje Dialyseffektivitet (Kt/V urea) Individ 2 Intervention 12 veckor Efter intervention 2 Kt/Vurea 1,5 1 0,5 1,1 1,18 1,13 1,1 0,92 1,1 0,83 0 jan feb mars april maj juni juli Månad Figur 2b. Resultat dialyseffektivitet (Kt/V ure ) ) i form av tidslinjediagram för individ 2. 13

18 Dialyseffektivitet (Kt/V urea) Individ 4 2,5 Baslinje Intervention 12 veckor Efter intervention 2 Kt/Vurea 1,5 1 1,23 1,51 1,43 1,6 1,49 1,19 1,13 0,5 0 jan feb mars april maj juni juli Månad Figur 2c. Resultat - dialyseffektivitet (Kt/V urea ) i form av tidslinjediagram för individ 4. Trötthet Hos individ 1 syntes en tydlig trendlinje som visar på minskad trötthet under interventionsperioden, se figur 3a. Skattningen av trötthet hos individ 2 visade ingen trend, se figur 3b. Tröttheten hos individ 4 varierade under första hälften av interventionsperioden. De sista fyra veckorna av interventionsperioden stabiliserades skattningen till att ligga ett skalsteg lägre än värdet under baslinjeperioden, se figur 3c. 7 Trötthet (FSS 2) Individ 1 Intervention FSS Vecka Figur 3a. Resultat - trötthet (FSS 2) i form av tidslinjediagram för individ 1. 14

19 7 Trötthet (FSS 2) Individ 2 Intervention FSS Vecka Figur 3b Resultat - trötthet (FSS 2) i form av tidslinjediagram för individ 2. FSS Baslinje Trötthet (FSS 2) Individ 4 Intervention Vecka Figur 3c. Resultat trötthet (FSS 2) i form av tidslinjediagram för individ 4. Gångförmåga Gångförmågan förbättrades hos alla tre individerna, se figur 4a-c. Den procentuella ökningen av gångsträckan var 20 % hos individ 1, 7% hos individ 2 och 18% hos individ 4, se figur 4a-c. Skattning av ansträngning och bentrötthet visade en trend till lägre nivåer efter intervention hos individ 1 och 2, se tabell II. 15

20 Gångförm åga (6MWT) Individ 1 Före 165 Ef ter Sträcka (m eter) Figur 4a. Resultat - gångförmåga (6MWT) för individ 1. Gångförmåga (6MWT) individ 2 Före 427 Ef ter 458, Sträcka (meter) Figur 4b. Resultat - gångförmåga (6MWT) för individ 2. Gångförmåga (6MWT) individ 4 Före 328 Ef ter Sträcka (meter) Figur 4c. Resultat - gångförmåga (6MWT) för individ 4. 16

21 Tabell II. Medelvärden av skattad ansträngning (RPE enl Borg)(32) och bentrötthet (CR-10 enl Borg) (42) direkt efter 6MWT (30), före respektive efter intervention. Vid skattning av bentrötthet på CR-10 skalan motsvarar 0 ingen bentrötthet alls och 10 extremt stark-maximal bentrötthet. På RPE skalan motsvarar 6 ingen ansträngning alls och 20 maximal ansträngning(bilaga3,4). Ansträngning RPE-20 Bentrötthet CR-10 Individ Före Efter Före Efter 1 12,5 11,5 2,5 2,0 2 13,5 13,0 2,0 1,0 4 14,0 14,5 4,0 4,5 Frekvens av muskelkramper Ingen av individerna fick muskelkramp under baslinjeperioden och inte heller under interventionsperioden. DISKUSSION Resultatsammanfattning Ingen tydlig trend kunde påvisas vad det gäller mätningarna av Kt/V urea. individer ökade sin gångförmåga mätt med 6MWT. Resultatet från skattning av trötthet med FSS 2 visade en tydlig nedåtgående trend hos individ 1, en svagt nedåtgående trend för individ 4 och ingen påvisbar förändring hos individ 2. Individen med lägst resultat på 6MWT och högst skattad grad av trötthet före intervention hade störst procentuell förbättring av gångsträcka och tydligast minskning av trötthet. Interventionen ökade inte frekvensen av muskelkramper hos någon av individerna, vilket är positivt. Resultatdiskussion Dialyseffektivitet Mätningarna av Kt/V urea visade inga tydliga trender och inget som säkert kan tolkas som positiv effekt av cyklingen. Det faktum att ingen stabil baslinje fanns hos varken individ 1 eller 4 bidrog starkt till att försvåra tolkningen av resultaten hos dessa individer. Hos individ 4 syntes en uppåtgående trend redan under baslinjeperioden och därmed skulle det ha krävts en mycket stor positiv förändring under interventionsperioden för att kunna koppla resultatet till cyklingen (34). 17

22 Orsaken till att sängcyklingen inte gav effekt på Kt/V urea kan bero på att cykeltiden eller att interventionsperioden var för kort eller en kombination. Det kan också bero på att cyklingen skulle ha fördelats på annat sätt. Resultaten från studien från 2006 av Parson et al. (25) pekar på att cykeltiden behöver vara minst 60 minuter och interventionsperioden minst 20 veckor lång. Intervention var fördelad på två 30 minuters cykelpass med 30 minuters vila emellan och visade på en signifikant ökning av Kt/v urea(25). Studien gjordes utan kontrollgrupp till skillnad från en tidigare studie av Parson et al.(23) och studien av Frey et al. (26) som båda var kontrollerade och randomiserade och de visade ingen ökning av Kt/V urea (23,26). I studien gjord av Kong et al (8) var den totala cykeltiden, 60 minuter och uppdelad på tre eller fler tillfällen och det resulterade i en signifikant ökning av Kt/V urea. Den stora skillnaden mellan studien av Kong et al är att cyklingen utfördes vid enstaka hemodialyser till skillnad från övrig referenslitteratur där interventionsperioden pågick en längre period. Sammantaget kan detta tolkas som att fördelad cykling under hemodialysen eventuellt kan vara fördelaktigt. Det kan eventuellt vara så att ännu bättre ökning av Kt/V urea kan uppnås är om cykling sker kontinuerligt under de två första timmarna. Andelen av denna grupp som går i HD som skulle klara av att genomföra det är troligtvis begränsad och i och med det är en uppdelad cykeltid i praktiken nödvändig för att eventuellt få en effektivare rening av blodet med hjälp av cykling. Cykeltidens längd per hemodialys och interventionsperiodens längd ser ut att kunna vara viktiga för att kunna höja Kt/V En större randomiserad och kontrollerad studie med en timmes cykeltid jämnt fördelad över de två första timmarna jämfört med cykling kontinuerligt i en timme och en interventions- period på 20 veckor skulle tillföra kunskap på det här området. urea. Trötthet Individ 1 och individ 4 skattade successivt allt lägre på FSS2 (33) under interventionen och det stödjer resultatet från pilotstudien av Ridley et al. (27) som kunde visa på signifikant minskad trötthet efter 12 veckors cykling samt muskelträning under HD. Individ 1 som skattade högst på FSS 2 (33) hade tydligast nedåtgående trend. Värt att notera är att individ 1 var den enda som skattade över det så kallade cut-off värdet på fyra poäng som skiljer trötthet från SLE patienter från trötthet hos friska (33). Individ 1 var den enda individ som hade hemodialys tre gånger per vecka medan individ 2 och 4 hade HD fyra ggr per vecka. Möjligen kan det finnas ett samband mellan fler hemodialyser per vecka och mindre trötthet. 18

23 Resultatet från den här studien pekar på att den som lider av trötthet kan ha mycket att vinna på att cykla under sin hemodialys. En nedåtgående spiral av trötthet, inaktivitet och minskad gångförmåga kan brytas om tröttheten minskar och gångförmågan samtidigt förbättras och istället ge en positiv uppgående spiral. Cykling under hemodialys skulle kunna ge bättre förutsättningar för fysisk aktivitet kan resultera i ökad fysisk aktivitet och i sin tur ytterligare minskade besvär av trötthet. Det skulle bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och troligen öka livskvaliteten hos denna grupp. Gångförmåga Resultaten från gångtesten visade positiva resultat för alla tre individerna, med en ökning på 7, 18 och 20% hos de tre individerna samtidigt som två av de tre individerna skattade något lägre grad av ansträngning och bentrötthet vid de uppföljande gångtesten. Det kan tolkas som att dessa två individer även kan ha ökat sin maximala gångsträcka. Förbättringen av gångförmågan i denna studie stödjer resultaten från studien av Painter et al. (31) som visade på en signifikant ökning av gångsträckan med motsvarande träningsdos, 30 minuters cykling under hemodialys. I studien av Parson et al. (25) från 2006 som gjordes utan kontrollgrupp var träningstiden dubbelt så lång, det vill säga 60 minuter uppdelat på två pass, vilket gav en signifikant ökning på 14 % av gång- sträckan mätt med 6MWT (28). Träningen utfördes med självvald intensitet av deltagarna. Detta skiljer sig från den här studien där deltagarna instruerades att hålla en ansträngningsnivå motsvarande på Borgs RPE 20 (32). Det här kan eventuellt tolkas som att med hälften så lång träningstid per dialysbehandlig, det vill säga 30 minuter, kan gångförmågan förbättras i samma utsträckning som vid cykling i en timme, om ansträngningsnivån ligger på minst 13 på RPE-20. I praktiken skulle det ge utrymme för individen att även hinna träna till exempel styrka i så väl armar som ben. I den randomiserade och kontrollerade studien av De Paul et al. (30) sågs ingen signifikant ökning av 6MWT (28) med 20 minuters cykling trots kontrollerad ansträngningsgrad enligt RPE-20. I studien ingick även styrketräning av benen efter cyklingen och hela studien i 12 veckor. Det kan eventuellt vara så att 30 minuters cykling under hemodialys med måttlig ansträngningsnivå RPE 13 är en miniminivå för att få en signifikant ökning av gångförmågan mätt med 6MWT (28) under en period av 12 veckor. I en jämförande studie av Painter et al. (43) konstaterades att deltagare med lägre funktionsnivå, både självskattat och mätt genom test, hade bäst effekt av träning under hemodialys jämfört med dem som initialt hade högre funktionsnivå. Här var träningen individuellt anpassad och innehöll styrke- och konditionshöjande övningar. Resultaten från 19

24 gångtesten i denna studie stödjer Painters resultat genom att individ 1 som gick kortast före interventionen fick den största procentuella förbättringen av gångförmågan efter intervention, medan individ 2 som gick längst innan interventionen visade lägst procentuell förbättring efteråt. Om förmågan att orka gå blir bättre så förbättrar det förutsättningarna att kunna vara fysiskt aktiv i sin vardag. Den cykling som personen kan göra på sin dialysdag förefaller att kunna påverka möjligheten att orka med att vara fysiskt aktiv på sin dialysfria tid genom ökad gångförmåga, vilket i sin tur borde kunna minska upplevelsen av tidsbrist. Att ingen av deltagarna fick muskelkramp vare sig under baslinjeperioden eller under interventionsperioden kan ha berott på att individerna i den här studien inte alls var benägna att drabbas av muskelkramper, eftersom frekvensen var noll under baslinjemätningen hos samtliga. Det kvarstår att undersöka om frekvensen av muskelkramper påverkas av cykling hos en grupp som besväras av muskelkramper under hemodialys. Resultaten i denna studie visar att cykling inte framkallade muskelkramper hos de tre individer som fullföljde studien. Metoddiskussion Denna studie startades med intentionen att göra en gruppstudie med avseende på gångförmåga mätt med 6MWT (28), och utifrån det valde författaren att göra pre- och postmätningar. När antalet individer som fullföljde studien blev få valde författaren att låta mätningarna av gångförmågan analyseras enskilt för varje individ. Det externa bortfallet ändrade fördelningen av kvinnor och män marginellt så att andelen kvinnor blev något större i den slutliga undersökningsgruppen. Det externa bortfallet påverkade åldern genom att de tre äldsta av de tillfrågade tackade nej. En person uppgav spontant att anledningen till att tacka nej var att personen inte ville satsa mer av sin tid än vad som hemodialysen krävde, vilket kan tolkas som att personen upplevde tidsbrist. Om de som tackade nej hade fått frågan om varför de inte ville delta skulle det ha kunnat ge viktig information vid fortsatta studier, speciellt eftersom denna studie antyder att de med sämre gångförmåga och ökad trötthet kan ha bättre nytta av cykling. De som tackade nej var något äldre än de som tackade ja och bland äldre personer så kan det förmodligen finnas fler med sämre gångförmåga. Det interna bortfallet gjorde att andelen kvinnor minskade något men 20

25 åldersfördelningen påverkades inte. Antal månader i hemodialys var betydligt lägre hos de två individer som avbröt studien, tre och fyra månader, jämfört med månader hos de tre individer som fullföljde studien. Det påverkade studien på så sätt att någon jämförelse mellan individer med kortare respektive längre tid i hemodialys inte kunde göras. Undersökningsgrupppen minskade därmed vilket försvagade resultatet så att eventuella trender inte kan generaliseras till den aktuella populationen. Cykling under hemodialys är en träningsform där individen behöver hjälp för att montera fast cykeln vid sängen och hjälp att ta bort cykeln efteråt. Det är effektivt för sjukgymnasten att samarbeta kring detta med dialyspersonalen som hela tiden finns tillgänglig för att övervaka hemodialysbehandlingen. Personalen har också möjlighet att fånga upp när någon försämras genom att de regelbundet ser individernas förflyttnings- och gångförmåga på väg in och ut från mottagningen och de har även en möjlighet och en viktig uppgift i att uppmuntra individerna vid träning under dialysbehandlingen. Det är därför naturligt och viktigt att sträva efter ett nära samarbete mellan dialyspersonal och sjukgymnast. Sjukgymnastens tid kan därmed fokuseras på att motivera individen till fysisk aktivitet och utforma samt anpassa fysisk träning för denna grupp kroniskt njursjuka med hemodialys. Dialyseffektivitet Dialyseffektiviteten Kt/V urea behöver mätas oftare än en gång per månad för bättre kunna följa eventuella förändringar under både baslinje- och interventionsperioden. Kazdin (34) skriver att single case designens grundläggande krav är kontinuerlig, fortlöpande mätningar, helst varje dag eller åtminstone mer än en gång per vecka. Baslinjen ger information om omfattningen av det som mäts hos individen och den förutsäger nivån om ingen intervention skulle ha införts, enligt Kazdin (34) som skriver att baslinjen har en deskriptiv och prediktiv funktion. Tätare provtagningar, för att följa Kt/V urea, skulle ha krävt extra ekonomiska medel och personalresurser för att kunna genomföras. En faktor som påverkar Kt/V urea är om dialysen är stabil och regelbunden. Med stabil menas att mängden blod som passerar dialysfiltret per behandling är konstant, vilket uttrycks som att dialysdosen är konstant. Hos individ 1 visade sig ett betydligt sämre värde för Kt/V urea under baslinjeperioden, se figur 2a. Efter journalgranskning av njurspecialist på dialysmottagningen, visade det sig att vid den hemodialys i februari, som provtagningen gjordes vid, var den totala blodvolymen som passerade dialysmaskinen mindre än vid 21

26 övriga mättillfällen. Detta medförde en sämre rening av blodet och därmed uppmättes ett tydligt lägre värde för Kt/V urea. Det minskade blodflödet kan ha berott på nedsatt flöde vid anslutningen till individens blodbana. Om studien hade innefattat kontinuerlig kontroll av avvikande blodflöde hade nya prover skulle ha tagits vid nästkommande hemodialys. Nu skedde denna kontroll av blodflöde i efterhand för att kontrollera resultaten. Trötthet Baslinjeperioden behöver vara längre för att kunna värdera de trender som visar sig under interventionsperioden. Det är en svaghet i studien att FSS 2 (33) inte är validerad för att mäta trötthet hos just hemodialyspatienter, men det kan ändå vara ett användbart instrument instrument som avspeglar trötthetens påverkan på beteendet, det vill säga vilka konsekvenser och svårigheter tröttheten ger i det dagliga livet. Alternativ till FSS 2 (33) som övervägts är Pipers Fatigue Scale (PFS) (44) som också finns översatt till svenska (45)och är utarbetat för att mäta trötthet vid cancer. Att skatta trötthetens konsekvenser i vardagen (FSS 2)(33) upplevdes lättare av majoriteten i den panelgrupp som användes för att välja instrument för att mäta trötthet. Detta bekräftas av amerikanska njurspecialister som i en intervju uttryckt att de lättare får svar om de frågar om vad patienterna orkar respektive inte orkar göra, än om de frågar om vilken nivå av trötthet/energi de upplever (46). Det faktum att författaren var de deltagande individernas ordinarie sjukgymnast är en svaghet i studien och kan ha påverkat resultatet i skattningen av trötthet genom att individerna kan ha velat göra författaren nöjd. Gångförmåga Risken för att det faktum att gångtesten utförts av författaren kan ha påverkat resultaten bedöms vara liten eftersom testen utfördes på ett standardiserat sätt och utan uppmuntran. Författaren kan dock omedvetet ha påverkat deltagaren via sitt minspel under testen. Uppmuntran i form av uppskattande mimik under testen efter interventionsperioden och eventuellt mindre uppskattande kroppsspråk under testen före cykelperioden kan ha påverkat resultaten. Testen utfördes i denna studie med två test före och två efter för få ett säkrare värde genom att begränsa eventuell inlärningseffekt. Deltagarna kan ha pressat sig extra för att, även här, göra författaren nöjd. 22

27 Konklusion Cykling i 30 minuter med måttlig ansträngningsnivå kan vara tillräckligt för att minska trötthet och öka gångförmåga men inte för att förbättra dialyseffektiviteten. Resultaten pekar på vikten av fortsatta studier kring cykling under hemodialys och effekten på framför allt trötthet och aktivitetsnivå. Minskad trötthet och ökad gångförmåga ger en möjlighet att bryta en ond cirkel mellan trötthet och inaktivitet vilket kan bidra till att öka den fysiska aktivitetsnivån och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Eftersom det ligger inom sjukgymnastens kompetensområde att utforma, anpassa och motivera till åtgärder för att främja ökad fysisk aktivitet har sjukgymnasten en viktig roll i teamet kring personer med hemodialys. 23

28 REFFERENSLISTA 1. Painter P, Messer-Rehak D, Hansson P, Zimmerman SW, Glass NR. Exercise capacity in hemodialysis, CAPD and renal transplant patients. Nephron 1986;42: Johansen KL, Shubert T, Doyle J, Soher B, Sakkas GK, Kent-Braun JA. Muscle atrophy in patients receiving hemodialysis: Effects on muscle strength, muscle quality and physical function. Kidney International 2003;63: Goldberg AP, Geltman EM, Hagberg JM, Gavin JR, Delmez JA, Carney RM et al. Therapeutic benefits of exercise training for hemodialysis patients. Kidney International 1983; Suppl 16: Goldberg AP, Geltman EM, Gavin JR, Carney RM, Hagberg JM, Delmez JA et al. Exercise reduces coronary risk and effectively rehabilitates hemodialysis patients. Nephron 1986;42(4): Sarnak MJ, Schoolwerth AC, Coressh J, Culleton B, Hamm LL, et al. Kidney disease as a risk factor for development of cardiovascular disease: a statement from the American Heart Association Councils on Kidney in Cardiovascular Disease, High Blood Pressure Research, Clinical cardiology, and Epidemiology and Prevention. Hypertension 2003;42: Heiwe S, Clyne N, Abrandt Dahlgren M. Living with renal failure: patients experiences of their physical and functional capacity. Physiotherapy Research International 2003;8: Weisbord SD, Fried LF, Arnold RM, Fine MJ, Levenson JL, Peterson RA, Galen ES. Prevalence, severity and importance of physical and emotional symptoms in chronic hemodialysis patients. Journal of American Society of Nephrology 2005;16: Kong CH, Tattersall JE, Greenwood RN, Farrington K. The effect of exercise during haemodialysis on solute removal. Nephrology Dialysis Transplantation 1999;14:

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland

Läs mer

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid MS Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5

Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5 Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5 Kapitel 5 Borg RPE skalan Upplevd ansträngning KAPITEL 5 Borg RPE-skalan Intro... 2 Instruktioner till Borg RPE skalan... 3 Central och lokal ansträngning... 5 Kapitel

Läs mer

SWEDCON. Fysioterapimodul. Anna-Klara Zetterström

SWEDCON. Fysioterapimodul. Anna-Klara Zetterström SWEDCON Fysioterapimodul Anna-Klara Zetterström Varför fysioterapimodul? Samma mätning på barn och vuxen En bild av patientens fysiska funktionsförmåga Data över hur många som fått möjlighet att träffa

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Träningssupport inför hinderlopp

Träningssupport inför hinderlopp Träningssupport inför hinderlopp Utveckla kondition och uthållighet inför hinderlopp som THOUGEST eller liknade. Ett terränglopp med olika hinder såsom TOUGHEST har blivit allt mer vanligt förekommande

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Firstbeat Livsstilsanalys

Firstbeat Livsstilsanalys Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys RAPPORT FÖR INTRODUKTIONSFRÅGOR Profil 2018 Case Mätningens startdatum 28.03.2018 RESULTAT AV FRÅGORNA Jag tror att jag är tillräckligt fysiskt aktiv

Läs mer

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet

Läs mer

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt

Läs mer

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av sekundär hyperparatyreos (SHPT) antyds av höga koncentrationer av paratyreoideahormon (PTH) i blodet.

Läs mer

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Hemodialys Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 1 Indika;oner Hur går det ;ll? Komplika;oner Fistelbedömning Sta.s.k från Svenskt Njurregister (SNR) Antal pa;enter 3 Indika.oner för

Läs mer

Standard Arm- och Bentränare Bruksanvisning

Standard Arm- och Bentränare Bruksanvisning Standard Arm- och Bentränare Bruksanvisning Tel. 08-404 12 00 info@medema.se www.medema.se Innehåll Säkerhetsåtgärder 2 Sprängskiss 3 Komponentlista 3 Träning 4, 5 Säkerhetsåtgärder Läs noga alla instruktioner

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Författare: Louise Andersson, VT 2017 Handledare: Lars Nyberg, professor i fysioterapi Anette Forsberg, docent i fysioterapi

Författare: Louise Andersson, VT 2017 Handledare: Lars Nyberg, professor i fysioterapi Anette Forsberg, docent i fysioterapi Kan syrgasmättnad, fysisk funktion och självupplevda symtom förbättrats hos personer med KOL, stadium 2, efter träning av bålstabilitet i kombination med sluten läppandning? Författare: Louise Andersson,

Läs mer

Firstbeat Livsstilsanalys

Firstbeat Livsstilsanalys Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys VAD VISAR LIVSSTILSUTVÄRDERINGEN? Puls 845ms En livsstilsutvärdering hjälper dig att hantera stress, återhämta dig bättre och träna rätt. Utvärderingen

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.

Läs mer

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Patientinformation vid anläggande av AV-fistel

Patientinformation vid anläggande av AV-fistel Patientinformation vid anläggande av AV-fistel - en nationell kartläggning Bakgrund Förändring av muskelfunktion i arm och hand efter AV-fisteloperation? Det som finns rapporterat är skillnader i handfunktion

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Pulmonell Arteriell Hypertension Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Kommentarer: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG.

Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Kommentarer: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG. Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG. Arbets-EKG (Ruta 9) Överensstämmer helt 15/28 Bort: Tillägg: Ej V4R på barn (10 avd.)

Läs mer

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Abstrakt. Genomförande. Resultat

Abstrakt. Genomförande. Resultat Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många att utveckla styrka och explosivitet. Denna mäter man genom fysiska tester där man mäter krafter, effekter, och hastigheter. Min frågeställning har varit

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt Centralt innehåll Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t ex kön.

Läs mer

Fysisk träning under adjuvant behandling

Fysisk träning under adjuvant behandling Fysisk träning under adjuvant behandling Ingrid Demmelmaier Fil dr, leg fysioterapeut Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Forskningsprojektet PhysCan Genomförs i Uppsala,

Läs mer

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABTRÄNING. fibromyalgi. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABTRÄNING fibromyalgi Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Fibromyalgi är en livslång sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Symtom på sjukdomen är smärta

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Snell tycker inte heller att 6 min gångtest är bra. I stället bör man mäta hur funktionell patienten verkligen är.

Snell tycker inte heller att 6 min gångtest är bra. I stället bör man mäta hur funktionell patienten verkligen är. Referat från RME Stockholms seminarium om ME/CFS 11 oktober 2012 i Landstingshuset, Stockholm Nu tar forskningen fart Making the case for clinical exercise testing in CFS/ME research and treatment. Professor

Läs mer

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE Träningsfysiologi Kolhydrater Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Transporteras som glukos, tas upp av lever och muskler och lagras som glykogen Glykogen från levern konverteras vid behov

Läs mer

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011 Njurförbundet har till uppgift främja och tillvarata de njursjukas intressen beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet med utgångspunkt

Läs mer

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL Sjukgymnast Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling Träning - syfte Bibehålla/förbättra

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

2016-05-13. Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

2016-05-13. Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Produkt Stöd för styrning och ledning

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

Utbildningsbroschyr för HBV och njurfunktion, inklusive linjal för kreatininclearence

Utbildningsbroschyr för HBV och njurfunktion, inklusive linjal för kreatininclearence Utbildningsbroschyr för HBV och njurfunktion, inklusive linjal för kreatininclearence Viktiga saker att tänka på Beräkna kreatininclearance för alla patienter innan behandling påbörjas Vid behandling ska

Läs mer

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1 Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9 Hälsoprojekt - att arbeta mot en egen målsättning Adolf Fredriks musikklasser åk 9 Hälsoprojekt Den personliga hälsan bygger på livsstil och levnadsvanor. Motion och träning är en viktig del av levnadsvanorna

Läs mer

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 45 min 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15 Välkänt

Läs mer

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut

Läs mer

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2014-10- 27

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2014-10- 27 VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2014-10- 27 Program Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Fredag den 17 oktober 2014 i Stockholm u 09.00-09.50 Anna Strömberg

Läs mer

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och

Läs mer

HEMOCONTROL. en väg till kontrollerad INTRADIALYTISK HYPOVOLEMI. Vladimir DRYBcak

HEMOCONTROL. en väg till kontrollerad INTRADIALYTISK HYPOVOLEMI. Vladimir DRYBcak HEMOCONTROL en väg till kontrollerad INTRADIALYTISK HYPOVOLEMI Vladimir DRYBcak Intradialytisk hypovolemi En av dialysens uppgifter är borttagning av överskottsvätska Vätska dras från blod med intravasal

Läs mer

Short Physical Performance Battery

Short Physical Performance Battery Short Physical Performance Battery Svensk version (SPPB-S) Balans test Stå med fötterna tätt ihop Stå med fötterna tätt ihop i 10 sekunder. < 10 sek (0 p) Gå vidare till gångtest. 10 sek (1 p) Semi-tandemstående

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling? Är det bra att träna under pågående cancerbehandling? Yvonne Wengström, Onkologisjuksköterska, Professor Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Fysisk aktivitet och hälsa Allmänna positiva

Läs mer

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar

Läs mer

Information till Studiedeltagare Bilaga 6.1

Information till Studiedeltagare Bilaga 6.1 Information till Studiedeltagare Bilaga 6.1 En studie inom ramen för en Magisteruppsats inom Fysioterapi på Uppsala Universitet läsåret 2016. Syftet med denna studie är att se om upplevelsen av stress,

Läs mer