Transkript

1 Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs.

2 Sven Wimnell 20 april 2011: En samhällsbeskrivning. Hushållsekonomi. Politisk planering. Socialdemokraternas extrakongress och början på ny politik. Jobbskatteavdragen. Skolan. Järnvägen i Strängnäs. Innehåll: 6 En samhällsbeskrivning. En förteckning över människornas verksamheter och om hur de kan och bör förbättras. 7 Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu adressen 7 Om klassifikationssystem. 9 En hjälp vid politisk planering. 9 Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. 11 Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? 12 En planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för människornas verksamheter. 14 SW Klassifikationssystem för verksamheter. 16 Den fundamentala påverkanskedjan. 17 Hushållens inkomster och utgifter före och efter skatt. 18 Konsumentverkets hushållsbudgetar för bostadskost- nader mm. 21 Månadskostnader år 2011, förvärvsarbetande icke-pensionärer. 21 Årskostnader år 2011, förvärvsarbetande icke-pensionärer. 22 Pensionärer Skatter i Sverige. Skattestatistisk årsbok Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 25 Överskotten 2011 jämfört med LOs lönerapport 2010,grundlön per månad för arbetare år Månadslön (grundlön) och löneutveckling år Arbetare 27 Uppfattningar om rådande förhållanden och förslag till förändringar. Politisk planering. 28 M:s ekonomiska politik gynnar höginkomsttagare. 30 Socialdemokraternas nya politik. 31 Innehåll i: Sven Wimnell 30 dec 2010 Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik Innehåll i: Sven Wimnell 18 feb mars Till socialdemokraternas valberedning. Om politik för en ny partiledare. + Till socialdemokrater om kongressmaterial och framtidsplanering Kongressmaterial från socialdemokraterna. 37 Kommentarer. 38 Observera i omr 36-39zk beträffande vår plats i världen. 40 Sven Wimnell: Planering och styrning. En svensk världsplanering behövs.

3 41 Det första steget om folkets kunskaper och värderingar. 42 Svenska väljare okunniga. 43 Planeringen för Sverige borde socialdemokraterna klara. Planeringen för världen kan vara svårare. 44 Förteckningen som hjälpmedel för socialdemokrater som ska utforma den nya politiken. 45 Verksamhetsområden med problem som politiska partier bör ha åsikter om. För framtidsplanering. 49 En hjälp vid politisk planering. 49 Kommentarer om s-hemsida och politik Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 52 Strukturomvandlingar, arbetslöshet och ny politik. 52 Skatteförslag. 54 S måste hitta en riktning för samhällsomvandlingen. 57 Socialdemokraternas extrakongress. 58 Extrakongress Ramprogram. 59 Mona Sahlins öppningsanförande, extra partikongress Håkan Juholts installationstal vid socialdemokraternas extrakongress 26 mars Carin Jämtins installationstal 27 mars Extrakongressens avslutning. Håkan Juholts avslutningsanförande. 93 Vår omvärld. 94 Vår politik. 94 Fyllnadsval. 95 Kommentarer. 96 Efter kongressen och några artiklar före och under kongressen. 96 Tommy Waidelich ny ekonomisk-politisk talesperson. 97 Nya gruppledare mm. 98 Juholts partitopp saknar mångfald 98 Hela socialdemokratiska ledningen drygt hälften är kvinnor. 99 Partiet måste åter bygga sin politik på kunskapens grund. 101 S måste återupprätta tron på politikens möjligheter. 102 Jobben först! Artikel publicerad på DN Debatt 31 mars Skola, vård och omsorg går före skattesänkningar. 107 Socialdemokratin måste bli ett tydligare alternativ. 109 Så ska S åter bli centrum i den svenska politiken. 112 Partiets tidlösa värderingar ryms i några rader av Palme. 114 DN ledare 11 mars 2011: Allt utom en stockholmare. 116 DN ledare 27 mars 2011: Till kamp mot marknaden. 117 Några frågor. 118 Planering av politik. 118 Svensk politik får inte begränsas till köksborden. 121 Så här vill vi i alliansen förbättra sjukförsäkringen. 123 Så kan stödet breddas för migrationspolitiken. 125 S: Nej till ny fastighetsskatt. 125 Alla ska kunna ta del av kulturen oavsett plånbok. 128 Några ytterligare kommentarer om socialdemokraternas framtida politik. 129 Jobbskatteavdragen, skolan och järnvägarna.

4 130 Jobbskatteavdragen. 131 Nytt jobbskatteavdrag införs redan till årsskiftet. 133 Oppositionen ska hindras av förslag i massor. 134 Så påverkas din inkomst Från SCB: Sammanräknad förvärvsinkomst Steg 5. Summa kronor för jobbskatteavdrag. 136 Alternativ Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 137 Alternativ Alternativ 3: 138 Skolan. 139 De slog sönder undervisningen. Så vandaliserade kommunen en skola. 145 En förolämpning mot barnen. Så sänkte skolan kraven på läskunnighet. 151 Den glömda läraren 152 Man måste låta rätt gå före galet. En skolas kamp mot överheten. 158 Sverige har slutat undervisa. Så förlorade lärarna sitt yrke. 165 Det är ingen vacker syn. Så tog teknokraterna kommandot över skolan. 173 Reformerna måste granskas. 174 Björklund: Artiklarna belyser stora problem. 172 Starka reaktioner på DN:s skolserie 176 Maciej Zaremba: DN-läsarnas stöd har varit ovärderligt för mitt arbete. 177 Eva-Lis Sirén: Lärarna måste höja sina röste. 179 Maciej Zaremba: LF förstår inte skolans problem 180 Järnvägen i Strängnäs. 181 Tågens vinterkollaps är inte samhällsekonomiskt rimlig. 182 Regeringens nyhetsbrev, 8 april 2011 Vi satsar på järnvägen 183 PM: 800 miljoner kronor till förbättrat underhåll av järnvägen. 186 Brev till generaldirektören för Trafikverket Gunnar Malm 191 Rädda Ulfhäll, Långberget och Strängnäsmiljön genom att göra järnvägstunnel redan från Ulfhälls allé. Sven Wimnell: Rapport februari Kompletterad 15 juni 2006 och 4+13 dec Innehåll i rapporten. 196 En kort sammanfattning av förslaget. 204 Tankar om politik Citat från en bok om politik. 214 Partiprogram för Socialdemokraterna 214 Gällande partiprogram. 234 Partiprogram där texterna flyttats om och placerats under följande rubriker: Världen av idag. Demokrati. Välfärd. Arbete.

5 Några kommentarer. Jobbskatteavdragen I valrörelsen 2006 hade socialdemokraterna anledning att varna för borgarnas förslag till jobbskatteavdrag, men gjorde det inte. Sedan har socialdemokraterna inte angripit jobbskatteavdragen, förmodligen för att inte mista väljare i de högre inkomsklasserna. Nu förbereder den borgerliga regeringen ytterligare skattelättnader för de högre inkomsterna och socialdemokraterna håller god min. Jobbskatteavdragen inkräktar på möjligheterna att förbättra på många områden som är viktiga för isynnerhet dem med lägre inkomster. Finansministern menar att det går att sänka skatterna för höga inkomster och ändå genomföra andra reformer. Det måste socialdemokraterna gå i närkamp med. I avsnittet om jobbskatteavdragen lämnas tre skissartade förslag till hur man kan fördela om avdragen så att man minskar avdragen för höga inkomster och ökar dem för låga. Skolan. I avsnittet återges DNs artikelserie om skolan och några kommentarer till det. Artiklarna visar, att kommunerna inte har förmåga att välja bra skolledare och bra lärare. Tillsättning av skolledare och lärare borde granskas och godkännas av en kompetent instans, det vore bra om man kunde göra Skolinspektionen till en sådan instans. Den ska ju i princip kontrollera kommunerna och det vore förståndigt om den gjorde det så tidigt som möjligt, innan skador uppstår. Socialdemokraterna i riksdagen har anledning att undervisa socialdemokraterna i kommunerna om att de bör bör sköta skolorna bättre. Järnvägarna. Järnvägen i Strängnäs. Järnvägarna fungerar dåligt och regeringen vill förbättra underhållet. Men det är inte bara underhållet som inte fungerar. Ny- och ombyggnader sker inte på lämpligt sätt. Järnvägen genom Hallandsåsen är ett exempel på inkompetens. Ett annat exempel är ombyggnaden av Svealandsbanan. Där klagar fem generaldirektörer på spårmängden o d som gör att trafiken inte fungerar. Den nya Svealandsbanan invigdes 1997 och sedan har man påbörjat försök att förbättra. Kompetensen vid det gamla Banverket som nu ingår i det nya Trafikverket är dock inte tillräckligt stor. Svealandsbanan är bl a en ombyggnad av gamla järnvägen mellan Stockholm och Eskilstuna. Förr gick järnvägen via Läggesta och Åkers Styckebruk och från Åker gick en bibana till Strängnäs. Ombyggnaden innebar bl a att det gjordes en helt ny bana mellan Läggesta och Eskilstuna, som gick via centrala Strängnäs. Det som gjordes i Strängnäs var, trots protester, en förfärlig dragning genom stadsparken Långberget som förstörde miljön och var ett enkelspår. Nu föreligger ett förslag att dra ett spår till så att man får önskade dubbelspår, men förslaget är på ett sådant sätt att miljön blir ännu mer förstörd. Det fanns bättre förslag när Svealandsbanan drogs genom Strängnäs och det finns bättre förslag nu när man försöker få till dubbelspår. De dåliga förslagen i Strängnäs beror inte bara på Banverket/Trafikverket utan skulden ligger också hos de kommunala myndigheterna och isynnerhet de politiska partierna där. Socialdemokraterna i Strängnäs bidrar till att förstöra miljön, och det borde vara något för socialdemokraternas riksledning att göra något åt, att påverka regeringen, myndigheterna och folket i Strängnäs så att järnvägsplaneringen i Strängnäs sköts så att man inte förstör miljön.

6 En samhällsbeskrivning. En förteckning över människornas verksamheter och om hur de kan och bör förbättras. Samhällenas kunskapshantering och övergripande värdringar. Människornas inre verksamheter: kunskper, erfarenheter, visioner, värderingar, uppfattningar om sammanhang, psykiska processer, logik, moral. Politiska verksamheter: politiska vetenskaper, riksdag, kommuner, regering, FN, EU o d, politiska partier. Forskningar om samband. Naturforskningsverksamheter. Teknologiska/ekonomiska verksamheter: bl a sjukvård, jordbruk, energiproduktion, handel, transporter, penningverksamheter, varuproduktion. Kulturella verksamheter: bl a planering av bebyggelse, konstnärliga verksamheter, socialvård, utbildning, forskning, litterära verksamheter, informationsverksamheter. Man bör observera, att människornas inre verksamheter och politiska verksamheter är av stor betydelse för samhällsutvecklingen.

7 Sven Wimnells hemsida lades in på Internet våren 1998 och har nu adressen På hemsidan ges en relativt kort redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid. Redovisningen bygger i stor utsträckning på hänvisningar till myndigheter och organisationer som har något att framföra av betydelse för samhällsutvecklingen, och som finns på Internet. Numera finns de flesta av betydelse där och förmågan att berätta om sina verksamheter har ökat. Datortekniken har utvecklats. Ändå är det svårt att hitta saker. De som finns på Internet ändrar ofta teknik, adresser och innehåll. Det förändras hela tiden. Kompletterande bilagor Det som finns på är inte tillräckligt, det som skulle behövas där får inte plats. De 129 sidorna på hemsidan kompletteras av bilagor som finns som länkar på hemsidan, och vanligen är gjorda som pdf-dokument. En förteckning över bilagor finns i: Sven Wimnell : Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. ( Den kompletteras vartefter och innehåller till stor del innehållsförteckningar till bilagorna. Om klassifikationssystem: Sven Wimnell : SW-klassifikationssystem med inagda: LIBRIS/SAB, sverige.se 2008, SCBs forskningsämnen, CPV för varor/tjänster, SNI arbetsställen 1998, SSYK yrken, SUN 2000 utbildningar. SPIN 2007 varor och tjänster, SNI 2007 näringsgrenar, Statistisk årsbok för Sverige 2010 och Samhällsguiden CPV ej aktuell.( Sven Wimnell : sverige.se som ersatt SverigeDirekt. Kompletterad med Riksdagens samhällsguide. Kommentar 2010: sverige.se lades ner ( Sven Wimnell : CPV-koder Från Internet Kompletterad med SPIN 2007, som ersätter CPV. ( Sven Wimnell : CPV-koder Inlagda i SWklassifikationssystem. Kompletterad med SPIN 2007, som ersätter CPV. ( Wimnell : CPV-koder Inlagda i SW-klassifikationssystem. Områdena förkortade. ( Ej aktuell Sven Wimnell : SNI Och antalet arbetsställen Inlagda i SW-klassifikationssystem. Kompletterad med SNI ( Sven Wimnell : SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING.Yrken inplacerade i SWklassifikationssystem. (

8 Sven Wimnell : SUN, utbildningsklasser, Inlagda i SWklassifikationssystem. ( Sven Wimnell : Länkar i Sunets Webbkatalog, Mölndals länkkatalog och Länkskafferiet samt myndigheter mm under departementen sorterade enligt SW-klassifikationssystem ( sverige.se lades ner Sven Wimnell 20 dec 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. Sven Wimnell : Samhällsplaneringens problem. Klassifikationssystemet för verksamheter. ( En längre beskrivning om Klassifikationssystemet och forskningsarbetet om samhällspaneringens problem. Med bilder. Sven Wimnell : Infostruktur. Klassifikationssystem: LIBRIS - SAB och SW-systemet. ( Sven Wimnell : Några databaser och bibliotek. ( Sven Wimnell : Termer ur MeSH (Medical Subject Headings). ( Sven Wimnell : SW-klassifikationssystem, med inlagda klasser enligt Nordisk Outline, klassifikationssystem för museer. ( wimnell.com/omr40x.pdf) : En jämförelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB.( Innehåller också sammanställningar om samhällsplaneringens problem. Från Internet 7 juni st söksystem byggda på bibliotekssystemet DC ( söksystemet BUBL LINK) och bibliotekssystemet DK (söksystemet NISS). En jämförelse och en jämförelse också med Sven Wimnells systemtabell. ( Några av de vanligaste sökmotorerna 1999: Sven Wimnell : Sökmotorer, ämneskataloger o d på Internet ( Sven Wimnell : Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. ( Varken Högskoleverket eller Utbildningsdepartementet har någon förteckning över landets professurer/professorer. Ett försök att få ordning på professorerna/professurerna: Sven Wimnell tillägg och : Kunskaper vid universitet och högskolor i Sverige. Från en pågående, ej avslutad, undersökning. ( Sven Wimnell : Sveriges och omvärldens historia. ( Äldre bilagor finns i område 40 på hemsidan..

9 En hjälp vid politisk planering Som en hjälp har uppgjorts en sammanställning innehållande statliga myndigheter enligt regeringens förteckningar och webbkartor för de viktigaste myndigheterna. Den innehåller tusentals klickbara länkar som leder fram till vad myndigheterna gör och tänker sig o d. Sven Wimnell 8 april 2011 Statliga myndigheter mm och några av deras webbkartor på Internet. Sammanställningen är på nära 700 sidor och skulle kunnat vara mycket längre och mer omfattande. Den är uppställd enligt SWklassifikationssystem med 129 verksamhetsområden. Går man igenom den kan man finna att en del områden företräds av många myndigheter som sysslar med problem där, medan andra områden är tomma på myndigheter. Problemen i de tomma områdena får man försöka finna på annat sätt än genom myndigheterna. Där kan finnas vetenskapliga organisationer, privata organisationer o d, som av utrymmesskäl inte kunnat föras in i sammanställningen. Problemen i sådana områden har behandlats många gånger i andra sammanställningar i projektet om samhällsplaneringens problem om hur man ska kunna förbättra världen. Se Sven Wimnell : Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. ( Politiken är en viktig förutsättning för utvecklingen. Svensk politik blev särdeles intressant redan 2005 inför valet 2006, och politiken har följts sedan dess i en serie utredningar som innehåller politik men också mycket annat: Sven Wimnell : De borgerliga partiernas skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. ( Sven Wimnell : Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. ( wimnell.com/omr36-39i.pdf) Sven Wimnell : Om LO-rapporten Vad vill egentligen moderaterna? Med kommentarter för partierna inför valet ( wimnell.com/omr36-39j.pdf) Sven Wimnell tillägg : Om alliansens skattelättnader, som ej bör genomföras, och om andra bättre skatteförslag. Bl a slopad individuell TV-avgift. ( Sven Wimnell : TV-avgiften i proposition 2005/06:112. Avgifter för privathushåll: De individuella TV-avgifterna bör slopas, och ersättas med en kollektivavgift för alla privathushåll, betald av riksdagen. (wimnell.com/omr36-39l.pdf) Sven Wimnell : Budgetpropositionen våren Levnadskostnader. Skatter. bidrag. Förbättringar för dem med låga inkomster. Pensionärer. Icke-pensionärer. ( omr36-39m.pdf)

10 Sven Wimnell : De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkomsterna. ( Sven Wimnell : Alliansen vann valet Epoken Göran Persson är slut. ( Sven Wimnell : Politik efter valet ( omr36-39p.pdf) Sven Wimnell : Den borgerliga regeringens skatter och skattepropaganda. Utdrag ur omr36-39o.pdf+omr36-39p.pdf. Och något om oppositionen. ( Sven Wimnell : Om socialdemokraterna och regeringen. Om skatter och skatteförslag. ( Sven Wimnell : Skatter och bidrag för ( wimnell.com/omr36-39s.pdf) Sven Wimnell : Fördomar, kunskaper, moral, politik för välfärdsfördelning och koldioxid. ( Sven Wimnell : Komplement till 36-39t.pdf ( wimnell.com/omr36-39u.pdf) Sven Wimnell : TV-avgiften, skatterna och pensionärerna. ( Sven Wimnell : Politik hösten ( omr36-39x.pdf) Socialdemokraterna. Budgetmotion hösten ( omr36-39xbudgets.pdf) Miljöpartiet. Budgetmotion hösten ( omr36-39xbudgetmp.pdf) Vänsterpartiet. Budgetmotion hösten ( omr36-39xbudgetv.pdf) Sven Wimnell : Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Världen och Sverige i början på ( Denna sammanställning innehåller på sidorna 8-53 en litet fylligare beskrivning av forskningsprojektet om samhällsplaneringens problem och klassifkationssystemet för verksamheter, med bilder och diagram. Sven Wimnell : Globaliseringsrådets skatteutredningar och andra utredningar om levnadskostnader, skatter, bidrag och välfärdsfördelning. ( Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och välfärdsfördelning. ( Innehåller bl a Köpenhamnsmötet om klimat. Sven Wimnell 31 januari 2010: Statistikområden i Statistisk årsbok för Sverige 2010 och något om planering, hushållsekonomi och skatter o d. ( Sven Wimnell 8 mars 2010 : Politik i början på Skolverkets förslag. Demonstration av klassifikationssystem för verksamheter. En fortsättning på 36-39za. (

11 Sven Wimnell 10 april 2010 :En fortsättning på 36-39zc. Politik mm. Grundskolan. Universitet och Högskolor. ( Sven Wimnell 25 juni 2010 : En fortsättning på 36-39zd. Samhällsplaneringens problem, gymnasiet och politik april-juni Sven Wimnell 25 oktober 2010 : En fortsättning på 36-39ze. Samhällsplaneringens problem, grundskolan och politik hösten Sven Wimnell 30 november 2010 : En fortsättning på omr 36-39zf. Klassifikationssystemet, samhällskunskapen, partierna, skatterna, s- problemen, framtidsplaneringen, hälsa och jämlikhet mm. Sven Wimnell 20 dec 2010 : Klassifikationssystem för verksamheter. Förbättring av länkkataloger för Samhällskunskapen i skolan. Regeringens arbete. Sven Wimnell 30 dec 2010 : Samhällskunskap, framtidsplanering och hjälpmedel för socialdemokraterna när de ska forma sin nya politik. Sven Wimnell 18 feb mars: Till socialdemokraternas valberedning. Om politik för en ny partiledare. + Till socialdemokrater om kongressmaterial och framtidsplanering. Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Det är problem med världens klimat. Klimatförändringarna ger redan svåra konsekvenser och det blir säkert värre om inget görs för att förbättra utvecklingen. Det finns också andra problem, om välfärdsfördelningen i världen mm. Det är bråttom att göra något. Det behövs planeringar som klargör utvecklingen och riktar in den på lämpligt sätt mot framtiden. Planeringar bör inehålla fyra moment: hur var det, hur är det, hur kan det bli och hur bör det bli. Vi i världen lever på det hela taget i ett planeringslöst tillstånd. Det finns delvis beskrivningar om hur det var, hur det är, kan bli och bör bli, men det finns inga heltäckande beskrivningar som systematiskt går igenom alla problem och sätter alla delar i relation till varandra. Det är människorna som kan göra något för att förbättra utvecklingen och människorna agerar enskilt och i grupper som finns i olika storlekar. Beskrivningar i de fyra planeringsmomenten kan vara av olika kvalitet och kan vara dåliga. Beskrivningar från vetenskapliga institutioner ligger vanligen högt på kvalitetsskalan. Planeringars uppgift är i första hand att reda ut vad man bör vilja, i andra hand att besluta om åtgärder som leder dit man vill. Vilja och åtgärder bör bedömas efter konsekvenser i viktiga avseenden, Planeringar syftar i första hand till att skaffa sig kunskaper och i andra hand till att påverka.

12 En planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för människornas verksamheter. Världen är på katastrofkurs. Vill man undvika katastroferna måste människorna i världen få kunskper och bli medvetna om hur saker hänger ihop. Det är människornas verksamheter som avgör världens framtid. För framtidsplaneringen har arbetats fram en planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som ska ge bättre underlag för kunskaper om verksamheterna och deras samband - för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. Klassifikationssystemet är ett beskrivningssystem som på ett systematiskt sätt redovisar eller ger en bild av världen och dess problem. I systemet klassificeras problemen in så att de och deras samband kan förstås och så att systemet kan bli ett hjälpmedel för styrningar mot framtiden. Det uppgjorda klassifikationssystemet är i första hand ett system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och är uppgjort med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa verksamheter. Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheterna inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora krav på informationssystemen. Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om världsförbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och är, kan bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla igång forskningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om forskning, utredning, utbildning, information och planeringar. Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområden-verksamhetsområden, dels för geografiska områden av olika storlekar. För alla planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både tillstånd och framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha planeringar för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar för processer som fördelar i rummet och förändrar med tiden. Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett jättelikt informationssystem som rymmer alla informationsflöden. I själva verket är det så att de förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna. Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem kan ses som en mängd informationsproblem med ca 7 miljarder personers, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska processer och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten mellan alla dessa personer. Samhällsplanering innebär bl a konstruktion av förslag till framtider, då det konstruktiva arbetet utförs i de psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial som tillkommer genom både inre och yttre informationsflöden. Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra individernas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiska-demokratiska styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder på planerings-,forsknings-,utrednings-,utbildnings- och informationsområdena.

13 Systemet har följande avdelningar på högsta nivån: 1. Psykologiska och filosofiska verksamheter. 2. Religiösa verksamheter o d. 3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia. Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer: * Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven. * Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet. * Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. * Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de sociala miljöerna. Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avseendena igång av människornas verksamheter : Individernas viljor. Kollektiva viljor. (Politik). Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ). Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar). Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut. Människorna påverkar genom verksamheter i fyra olika roller i livet: A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll. A1: att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. A2: att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror av de fyra ovan nämnda faktorerna. B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll. B1: att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. B2: att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen. Individer och samhällen planerar framtiden. Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall : Hur var det? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna. Hur är det? Riktiga kunskaper om rådande örhållanden. Hur kan det bli? Vilka alternativ är möjliga i framtiden? Hur bör det bli? Vilket eller vilka alternativ bör man välja? Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter. Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individernas levnadsvillkor: psykiska och kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer.

14 SW Klassifikationssystem för verksamheter. 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. Internetsökning 103 Övergripande värderingar Allmänna encyklopedier. 104 Övergripande filosofiska verksamheter om samband 105 Övergripande om forskning 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. 108 Samhällskunskap. 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria. 11/19 Individernas inre verkligheter. 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 2 Religiösa verksamheter o d 20 Övergripande religiösa verksamheter o d 21 Allmän religionsvetenskap 22/28 Kristna religioner 29 Icke kristna religioner o d 3 Politikvetenskaper.Politiska verksamheter. 31 Statistik och demografi 32 Statsvetenskap 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik 35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots utomlands) 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d) 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: om individernas kroppsliga förhållanden om utbildning o d om fysiska miljöer o ekonomiska verks om sociala miljöer, nöjen, sport o d 4 Sambandsforskningsverksamheter. 40. Systemvetenskap. Infostruktur Naturforskning. Matematikverksamheter. 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap 51 Matematik 52 Astronomi, rymdforskning 53 Fysik o d 54 Kemi o d 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d 56 Paleontologi, arkeologi o d 57 Biologi,ekologi. Naturgeografi. Utvecklingslära, ärftlighet 58 Botanik. 59 Zoologi 6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 60 Allmänt om teknologiska och ekonomiska verksamheter 61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverksamheter 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. 641 Matlagning. 642 Måltider,servering, restauranger. 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. 645 Användning av inventarier o d.

15 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom 648 tvätt o d). 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster och utgifter 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. 649 Personvård: barn, hemsjukvård. 65 Administration, distribution, kommunikation, organisation o d 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning Opolitisk offentlig civil förvaltning Militära verksamheter 653 Handelsverksamheter. 654 Telekommunikationsverksamheter. 655 Förlagsverksamheter o d. 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. 658 Allmän företagsekonomi, Arbetsförmedling. Arbetsmarknad. 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. 66/68 Tillverkning av varor 66 Tillverkning av kemivaror o d 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 68 Tillverkning av komplexvaror 69 Tillverkning/ byggande av byggnader och anläggningar 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer. 70 Allmänt om konst och kultur. 71 Övergripande planering av fysiska miljöer. Klimatplanering 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur 73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning 74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål.inredning 75/77 Bildkonst.75 Måleri.76 Grafiskt, 77 Foto 78 Musik ( konserter o d 792) 79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer och verksamheter.sport Seder och bruk Film, radio, TV, offentliga fester mm. 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. 794 Spel. Skicklighets- och turspel Lotteri. Lotto. Tips 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter Sociologi. Socialvård Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer 7957 Undervisning o d Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d Sport, idrott o d. 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 80 Språk.Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/ Litteraturvetenskap - historia. 812/819 motsvarar 82/89. 82/89 Skönlitteratur på olika språk 82 Engelsk skönlitteratur o d. 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitteratur 84 Fransk skönlitteratur o d 85 Italiensk skönlitteratur o d 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d 89 Skönlitteratur på orientaliska och övriga språk o d 9 Saklitterärt. Allmän geografi, allmän historia. Biografi. 90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen 91 Allm. geografi, reseskildringar 913/919 motsvarar 93/ Biografiska verksamheter, släkthistoria o d 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. 93 Allmänt om allmän historia. Världs- och forntidshistoria 94 Medeltidens o nya tidens historia i allmänhet och i Europa 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. 97 Medeltidens o nya tidens historia i Nord- o Mellanamerika 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden

16

17 Hushållens inkomster och utgifter före och efter skatt. Redovisningen omfattar för enkelhets skull huvudsakligen bara förvärvsarbetande: ensamma utan barn och makar/sambor utan barn. Inkomster och utgifter för barn är alltså inte med. Litet om pensionärerna finns med.

18 Konsumentverkets hushållsbudgetar för bostadskostnader mm. I Konsumentverkets broschyr "Koll på pengarna 201l" finns beräkningar för år 201l. Koll på pengarna Konsumentverket anger: Beräkningarna innebär inte en mycket låg standard, men det är inte heller någon lyxnivå. Du ska klara dig även på längre sikt. I beräkningarna förutsätts att du inte har några funktionsnedsättningar eller sjukdomar som innebär extra utgifter för till exempel hjälpmedel eller mediciner. Det förutsätts också att du bor i lägenhet och inte har några utgifter för trädgård eller reparationer. Observera att inte alla hushållskostnader ingår i beräkningarna. Kostnader som inte ingår är till exempel för resor, hälso- och sjukvård, glasögon, presenter, semester, kalas, alkohol, tobak och spel. Individuella kostnader per månad: Livsmedel: Mat: Alla måltider i hemmet. Matkostnad för alla måltider i Konsumentverkets matsedel. Det är en fyraveckors näringsberäknad matsedel som täcker dagsbehovet av energi och näring för respektive åldersgrupp. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och 2 3 mellanmål. Alla måltider i hemmet utom lunch. Matkostnad utom lunch fem dagar per vecka. (Barnen äter i skolan och vuxna äter på restaurang). Övriga matkostnader som du har för exempelvis festmåltider och extra fika (hemma eller på uteställe) ingår inte i beräkningen. Du måste själv lägga till den kostnad du har för detta. Om du är ensamboende lägger du till cirka 100 kronor per månad för ökade kostnader på grund av mindre förpackningar och större svinn. Alla mål äts hemma (Utom tilläggen 100 kr): Kvinna år 1620 kr per mån år 1580 kr år 1470 kr. 75- år 1430 kr. Säg kvinna år1590 kr per mån. 61- år 1450 kr/mån. Man år 2100 kr år 1990 kr år 1820 kr. 75- år 1590 kr Säg man år 2020 kr per mån. 61- år 1710 kr/mån (Om lunch äts ute 5 dagar i veckan blir livsmedelskostnaderna hemma cirka 340 kr/mån lägre för kvinnor och 420 kr lägre för män i åldrarna år.) Personlig hygien inkl. tandvård: Gäller sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning m.m. samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna. Kvinna år 430 kr per mån. 50- år 400kr. Säg år 410 kr. Man 18- år 370 kr. För 18- och 19-åringar minskas summan med cirka 55 kr/månad p.g.a. fri tandvård. Kläder, skor: Ett basbehov av vanliga kläder och skor som används till vardags, på fritiden och för något festligare tillfälle. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply. Vuxen 530 kr/mån. Fritid, lek: Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift m.m. Vuxen person 460 kr/mån.

19 Mobiltelefon: Kostnaden för telefon med kontantkort. Vuxen 150 kr/mån. Barn- och ungdomsförsäkring: Kostnad för sjuk- och olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar. Försäkringen avser även sjukdom samt olycksfall under fritid. -17 år 110 kr/mån Gemensamma kostnader per månad: Förbrukningsvaror: Dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper m.m. 1 person 100 kr per mån. 2 pers 130 kr. Hemutrustning: Möbler, husgeråd, tv, dator m.m. Frys, diskmaskin och tvättmaskin ingår inte. 1 pers 440 kr per mån, 2 pers 530 kr. Medier: Kostnad för bredband, fast telefoni, tv-licens och dagstidning m.m. 1 pers 920 kr per mån, 2 pers 950 kr. Hemförsäkring: Kostar olika beroende på hemmets försäkringsbelopp och bostadsort. Storstad: över invånare. Mellanstor stad: invånare. Mindre tätort: under invånare. I person storstad 150 kr per mån. 2 pers 150 kr. (Mellanstad 100/110. Mindre tätort 80/80.) El angavs: Den här posten är en uppskattad genomsnittlig förbrukning i kilowatt i hyreslägenhet: 1 person 180 kwh per månad, 2 personer 240 kwh. El i Stockholm fast avgift ca 60 kr per mån. KWh-pris ca 1,50 kr. (Fortum) Gör: 1 person 330 kr per mån. 2 pers 420 kr. Övrigt: Kollektivresor och fackavgifter (inkl a-kassa): För en 20-åring i Karlstad anger Konsumentverket: Kollektiva lokalresor 500 kr per månad och fackavgifter (inkl a-kassa) 450 kr per månad. Summa 950x12= per år. Säg = kr per år. I Stockholm kostar busskort 690 kr per mån (pensionär 420 kr). För åldrar år är kostnaderna enligt uppställning i det följande. För livsmedel räknas här med att alla mål äts hemma (matlåda till arbetet), för ensamboende ska läggas till 100 kr per månad. Hemförsäkring i storstad. Kostnader för alkohol, tobak, tips och spel ingår inte i någon av posterna. Bostadskostnader: Genomsnittlig hyra för hyreslägenheter i riket 2009 enligt SCBs Statistiska medelanden BO 39 SM 0901 var 2 rok 4542 kr per mån = kr per år. 3 rok 5532 kr per mån = kr per år. Pressmeddelande från SCB :30 Nr 2010:264: Hyror i bostadslägenheter: I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,6 procent mellan åren 2009 och Året innan var höjningen 3,3 procent. En trerummare kostar nu i genomsnitt kronor, priserna varierar i olika delar av landet. Hyran är 65 procent högre i nyproducerade lägenheter. Den genomsnittliga hyreshöjningen var minst, 1,2 procent, i Stor- Göteborg och störst, 2,1 procent i Stor-Stockholm. De kommunala

20 bostadsföretagen och de privata fastighetsägarna höjde hyrorna lika mycket med 1,6 procent. Tabellen nedan visar den genomsnittliga månadshyran för en lägenhet på 3 rum och kök i olika regioner. Storstäderna har en högre hyresnivå än de mindre kommunerna. Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2010 efter region Riket ± 47 Stor-Stockholm ± 107 (110,1% av riket) Stor-Göteborg ± 91 (102,0% av riket) Övriga större kommuner ± 81 (100,1% av riket) Övriga mindre kommuner ± 72 ( 92,4% av riket) Gränsen mellan större och mindre kommuner går vid invånare. Genomsnittlig ny månadshyra för 2 rum och kök 2010 blir 4542 x 1,016= 4615kr/mån = kr/år. Nästa publicering från SCB: Genomsnittlig hyra för hyreslägenheter i riket 2011 Antag hyreshöjning ,6% Hyror 2011 blir då: 2rok 4689 kr/mån. Säg 4700 kr/mån = kr/år 3rok 5734 kr/mån. Säg 5700 kr/mån = kr/år Konsumentverket anger för 2011 bostadskostnad 4900 kr per månad (inkl el) för ensam 20 år som bor i egen lägenhet 2rok i Karlstad. Utan el 330 kr blir det 4570 kr per mån. Utrymmesstandard : Enligt Diagram 10.2, sid 225 i SCBs Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2008, hade i hyreslägenheter 2002: Hushåll med en person - 64 år i genomsnitt ca 1,8 rok (1,77), 65 - år cirka 2,0 rok (2,08). Hushåll med makar, 2 personer - 64 år cirka 2,8 rok (2,72), 65 - år cirka 3,0 rok (2,98). (Siffrorna inom parentes från tabell 10.7 på sid 230 i årsboken). I bostadsrättslägenheter, tab 10.7 ungefär som i hyrslägenheter: Ensam - 64 år 1,95 rok, 65 - år 2,46. Makar - 64 år 2,92 rok, 65- år 3,14 rok. I småhus är rumsantalen cika 2 rum större än i hyrslägenheter: Ensam - 64 år 4,17 rok, 65 - år 4,19. Makar - 64 år 4,72, 65 - år 4,64 rok. Mot bakgrunden av dessa siffor är det rimligt att räkna med 2rok för ensam och 3rok för makar. (Utan barn). Boverkets principer för bostadsytor innebär att 2 rok för ensam och 3 rok för makar ger likvärdig bostandard. Bostadskostnader 2011: 1 person 2 rok 4700 kr per mån = kr per år. 2 personer 3 rok 5700 kr per mån = kr per år. Räknat för riksgenomsnitt. Om man antar hyresökning ,2% blir hyrona 2011 högre per månad: 2rok 4615 x 0,016 = 74 kr/mån = 888 kr/år 3rok 5664 x 0,016 = 91 kr/mån = 1092kr/år