Ålder&arbete. Gammal är den som inte är nyfiken. Barbro Westerholm

Transkript

1 Pensionsåldern höjs Nya forskningsrön Åldersdiskriminering Vem orkar till 75? Lagar hindrar långt arbetsliv Testa din kunskap om ålder När är man gammal? Ålder&arbete ETT temamagasin FRÅN DU&JOBBET Gammal är den som inte är nyfiken Barbro Westerholm ålder&arbete 1

2 Test! Finns det omotiverad koppling mellan ålder och arbetsuppgifter? ny guide! Att leda åldersmedvetet ny guide för dig som är chef! Hur ser det ut i din organisation? Hur vet du att kompetens går före ålder när du rekryterar nya människor? Vilka osynliga regler finns det kring ålder i din verksamhet? Beställ eller ladda ner guiden på Ålder&arbete Ålder&arbete är ett temamagasin som har producerats av Du&jobbets redaktion, med stöd från FAS, Forskningsrådet för arbets- och socialvetenskap, och Tema Likabehandling, en av Europeiska socialfondens fem nationella temagrupper, inom ramen för Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna Ansvarig utgivare: Eva Berlin, Du&jobbet, Arbetsmiljöforum Redaktör: Enikö Koch eniko.koch@duochjobbet.se tel Medverkande skribenter: Kenneth Abrahamsson Eva Berlin Petra Ulmanen Ann Patmalnieks Ylva Werlinder Grafisk form: Monika Fenchel Layout: Monika Fenchel Tina Augustsson Tryck: Elanders Falköping ISBN: Mellan 30 och 40 ska allt hända Så fort vi föds får vi ett personnummer, som följer med oss till döden och fyra siffror, det är jag, det. Jag rabblar det i sömnen, skriver det högst upp på varje formellt papper. Men vad säger dessa siffror egentligen? Har ni redan stoppat in mig i ett fack? Sjuttiotalist, tänker någon kanske, barn, livspussel, mitt i farten. Jovisst, man kan generalisera lite och säga att det dessutom är den mest eftertraktade åldern på arbetsmarknaden, ännu bättre kanske om jag hade varit svensk och man. Och så förväntningarna! Mellan år ska ju allt hända, just när barnen är små ska karriärstegen bestigas. Så slits vi ut, en efter en. Det finns ett systemfel här och det upprätthålls av oss tillsammans. Ålder är något vi definierar om och om igen, som vi skapar strukturer kring. För när blir man egentligen gammal? 40? 60? 80? Svaret blir olika beroende på sammanhang och betraktarens ögon. Åldersdiskrimineringen är utbredd i arbetslivet, och beror delvis på våra föreställningar, fördomar och bristande kunskaper. Medan studie efter studie visar att äldre i arbetslivet är lika produktiva som yngre, frodas myterna om deras oflexibla inställning, dåliga it-kunskaper och ovilja till förändring. När jag började skriva om ålder och arbetsliv insåg jag hur komplext området är, vilka stora skillnader det finns mellan olika branscher vad gäller hur länge man vill och orkar arbeta och hur lite vi har befattat oss med frågan i Sverige. Men allt är inte dystert. Det finns mycket kunskap att hämta från andra länder, som exempelvis Finland och Tyskland, som är långt före med att uppmärksamma ålder i ledarskapet (läs sid 24 29). Det finns även i Sverige fina exempel på lyckad kompetensöverföring (läs sid 40 42) och andra satsningar på äldre (läs sid 43). I den här tidningen har vi försökt att belysa frågan från olika perspektiv. Vi lyfter fram aktuella forskningsrön, intressanta personer och exempel, hinder och möjligheter. Här finns artiklar som tidigare publicerats i Du&jobbet, men vi har också skrivit nytt. Om pensionsåldern ska höjas i Sverige måste än mer fokus riktas på de här frågorna. Mer forskning behövs, mer intresse från parternas sida, fler riktade satsningar från regeringen. Men jag vill återkomma till att mycket börjar hos dig och mig, vår egen åldersnoja och förhärligande av ungdomsideal. Så vad sägs om en kampanj om att slopa våra personnummer är du på? Enikö Koch redaktör 2 ålder&arbete ålder&arbete 3

3 Dagens 70-åringar är aktivare och smartare innehåll vilka hinder står i vägen? 44 Dagens 70-åringar är lika pigga och aktiva som 50-åringar var förr. De är smartare, oftare lyckligt gifta och har bättre hälsa än tidigare generationers 70-åringar. Bättre kost, bättre vård, mer motion och ett mer komplicerat samhällsliv är några av förklaringarna. text: helena östlund foto: niklas palmklint Ingmar Skoog har intervjuat bortåt äldre göteborgare, suttit hemma hos dem och hört berättelser om deras liv. Han är forskningsledare för h70 som är en av världens mest kända befolkningsstudier. Den startade 1971 och var den första studien i världen som undersökte hur äldre människor egentligen mådde fysiskt och psykiskt. Undersökningen avlivade myter om äldre som skröpliga och passiva. En stor del av sanningen om äldres liv måste skrivas om, säger Ingmar Skoog. 70-åringarnas personlighet har förändrats på 30 år. De är mer tävlingsinriktade, men mindre ordningssamma än sina föregångare. De har ett större behov av nära relationer och av att bli omhändertagna. De är mer sanningsenliga och mer utåtriktade än tidigare generationer. Det är alltså en myt att vi pratade mer med grannarna förr, menar Ingmar Skoog. Men allt är inte bra. Övervikten ökar, det är baksidan av vällevnadssamhället. Flera har ett riskbruk av alkohol. Ångesttillstånd är vanliga men det verkar samtidigt som om många äldre inte är så störda av det. En tanke kan vara att vi har en ungdomskult idag och att äldre har svårare att acceptera att de blir gamla. De vill göra allt de inte hunnit med tidigare i livet. Samtidigt orkar de mindre än de tror. LäS mer om arbetsliv och äldreforskning /tema FAS initierar och finansierar forskning för att främja människors hälsa, arbetsliv och välfärd. En dag med Barbro westerholm 6 Generationer lär av varandra 40 Porträttet: Barbro Westerholm äldst i riksdagen... 6 aktuellt: Nytt från fyra universitet...16 Åldersdiskriminering: 45 kan vara för gammalt...20 age management: Så arbetar företag i Tyskland...24 arbetsmiljö: Vem orkar jobba till 75?...32 Krönika: Utan äldreomsorg inget förlängt arbetsliv...39 kompetensöverföring: Generationer lär av varandra...40 Lagar och regler: Tre hinder i vägen för längre arbete...44 testa din kunskap: Går du på alla myter om äldre?...48 krönika: När är man gammal? ålder&arbete ålder&arbete 5

4 Porträttet Porträttet Föregångare Äldst i riksdagen, men fortfarande energisk som en tonåring. Barbro Westerholms nyfikenhet och erfarenhet kompletterar varandra. Vi följde med henne under en intensiv arbetsdag. text ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se foto Anders G Warne 6 ålder&arbete ålder&arbete 7

5 Porträttet På frågan När är man gammal? svarar Barbro Westerholm: När man inte längre är nyfiken på vad som händer imorgon. Porträttet Barbro Westerholm ställer sig i talarstolen i Haninges kommunhus och rättar till sin mygga bakom örat. Den rymliga föreläsningssalen är fullsatt denna gråmulna höstdag, främst av generationskamrater till talaren. Klockan är strax över tio och den lokala Äldremässan har just invigts. Barbro Westerholm är hedersgäst, inbjuden för att tala om äldres villkor i samhället. Om Barbro Westerholm har några paradnummer, så är det här säkert ett av dem. Hon fyller ut den stora lokalen med sitt engagerade sätt att prata. Hon lockar till skratt ett flertal gånger med humor som ofta bottnar i en privat historia. Som när hon tar upp frågan om friskvård och vikten av att röra på sig: Städningen hemma ger bra motion, och då hinner jag se sakerna jag har stående där som jag annars bara rusar förbi Barbro Westerholm målar upp en dyster bild av åldersdiskriminering och hindrande strukturer, som att yngre cancersjuka får ett bättre bemötande och dyrare mediciner än äldre. Som att en 70-årig man inte fick teckna mobilabonnemang själv, utan skulle be sin dotter att skriva på. Men hon levererar också lösningar, självklart vissa politiska, som den breda lag mot åldersdiskriminering som träder i kraft den 1 januari Sverige var sent med en lag mot åldersdiskriminering i arbetslivet (2009), men med denna nya lag, som omfattar alla samhällsområden som t ex hälsa- och sjukvård, blir Sverige en föregångare. Det kommer invändningar som ifrågasätter hur t ex DO kommer att kunna hantera den. Men det viktigaste, menar jag, är att lagen blir en normsändare. Den signalerar att äldre måste behandlas som alla andra. Barbro Westerholm pratar om vikten av att fortsätta vara någon i stället för att bli ingen. Där har individen själv ett ansvar att inte nedvärdera sig själv och kalla sig bara pensionär, utan att stolt berätta om de aktiviteter man faktiskt gör. Slår man upp ordet gammal eller äldre får man synonymer som senil och gubbat till sig. Det känns inte så bra. Bättre vore med t ex årsrik, säger hon och undrar om ungdomar då skulle bli kallade för årsfattiga. Kanske inte så bra. Så fortsätter hon: Det här vore något för pensionsföreningar att utlysa en tävling kring, bra synonymer till äldre. Sedan går vi och vrider om armen på den som skriver synonymordboken, så att de nya orden kommer med Föreläsningstimmen går mot sitt slut, men stämningen blir allt mer intensiv. Barbro Westerholm har lyckats bygga upp något som mer och mer påminner om ett väckelsemöte, där hon likt en predikant för människors lika värde, ingjuter energi i varenda själ i publiken. När hon tackas för sin medverkan säger representanten för Haninge kommun: Visst känns det tryggt med någon som Barbro i riksdagen? Och publiken nickar, hummar och ler. På vägen ut kommer flera fram till Barbro Westerholm och vill berätta sin historia, eller bara hälsa och tacka. Även ute, på väg till och från tåget, får hon många blickar och flera direkta kommentarer. En man ropar efter oss: Jag tycker att du är en duktig politiker. Barbro ler och ropar tack tillbaka. Babro Westerholm har varit med i det offentliga livet i Sverige sedan mitten av 1960-talet. Hon är riksdagsledamot för Folkpartiet, ett uppdrag hon har haft i sammanlagt 17 år i olika perioder. Hon är också professor, har varit generaldirektör för Socialstyrelsen, vice ordförande i WHO, ordförande i Sveriges pensionärsförbund, 8 ålder&arbete ålder&arbete 9

6 Porträttet Riksdagsrummet är en oas för Barbro Westerholm, dit hon ofta tar med lunchen för att vara ifred en stund. Mellan alla resor och program är det viktigt med återhämtning. Barbro om Pensionsåldersutredningen kommer att föreslå höjd pensionsålder, vad tycker du om det? Jag vill bevara rätten att få gå i pension vid 61-års ålder men inte ha någon övre åldersgräns. Man ska kunna arbeta så länge man vill och kan. Människor är så olika. Ta Meta Velander som spelar teater för fulla hus vid 86-års ålder. Tänk om man pensionerat henne vid Vad krävs för att människor ska kunna orka arbeta längre? Utveckla ledarskapet som måste se resursen i äldre människor med deras kunskap och livserfarenhet och hur den kan utvecklas. I tunga arbeten som vård- och omsorgsboendena se till att man kan växla över till psykiskt och fysiskt mindre betungande arbeten innan människor blivit nedslitna. 3. Varför tror du att age management är ett sådant okänt område i Sverige? Äldre ses inte som en resurs, åldrandet är omgivet av föreställningar och negativa myter om förmågan att lära nytt, utveckla, vara kreativa. Äldre måste tänka på sitt ansvar att vara role models. Så som vi är i dag kommer våra barnbarn att minnas oss och se på äldre när de går vidare i livet. Porträttet Jag måste prioritera. Just nu fokuserar jag på tre frågor: äldre, hbt och sällsynta diagnoser. vice president i AGE (Older People s Platform) i EU. Bland mycket annat. Listan är lång och spänner över ett halvt sekel av förändringat i samhället. Vi sitter på tåget på väg tillbaka till Stockholm och pratar om hur frågor som initierades i politiken för flera decennier sedan kommer till beslut långt senare. Ett exempel som hon nämner handlar om äldre i arbetslivet: Jag städade källaren nyligen och sorterade papper, då jag hittade ett gammalt nummer av Socialnytt från 1981, med rubriken Alla som vill ska få jobb åtminstone upp till 70. Redan då var frågan uppe hos oss, men det var alldeles för tidigt. Jag hade helt glömt bort det, för då hamnade fokus på att utveckla demensvården och annat som var mer akut. Att Barbro Westerholm har förmåga att använda sig av sin erfarenhet märks tydligt under vår dag tillsammans. Oavsett vilken av hennes frågor som kommer upp till diskussion kan hon plötsligt referera bakåt, en sisådär år, och plocka fram någon relevant information. Hon rabblar namn, utredningar och politiska beslut. Att hon fortfarande tror på politiken och har tålamod beror på att hon har sett förslagen nå resultat, ibland efter decennier av arbete. Ett exempel är insemination för ensamstående kvinnor, där det har tagit 21 år från första motionen tills riksdagen i våras beslöt att begära lagstiftning av regeringen. Samhället är långt före politiken ibland. Men politiken kommer så småningom ifatt. Just nu efterlyser hon flera breda parlamentariska överenskommelser, tycker att politiken har blivit för blockindelad. Enighet mellan flera partier skulle gynna hennes hjärtefrågor, som till exempel pengar till genusforskning eller insatser för äldre med multisjuklighet och demens. Tillbaka i Stockholm går vi hennes vanliga väg från centralstationen mot riksdagshuset. Hon berättar att det blir mycket åkande ut på föreläsningar, konferenser och besök. Hon går med raska steg, genar över en korsning och säger: Det här är en del av min dagliga motion. Jag hinner inte gå och träna på gym. Jag följer med upp till hennes rum i riksdagshuset. Hon lämnar av presenten från Haninge och funderar över nästa programpunkt, en paneldebatt som hon ska delta i om några timmar om livsstil och folkhälsa. Medan hon bläddrar i sina papper ser jag mig om i det ljusa, modest möblerade rummet. Här finns en enkel bäddsoffa, ett skrivbord, en bokhylla och en tv på hjul framför skrivbordet. Något enstaka pris står i ram på de breda fönsterblecken, och jag frågar var hon har resten, t ex Nordiska folkhälsopriset som hon fick för sitt arbete med åldrande och hälsa Hon skakar på huvudet. Jag kan inte ha allt stående framme, det skulle framstå som för skrytsamt. Många ideella föreningar har prisat Barbro Westerholm, som lyfter fram vikten av den civila sektorns arbete. Hon har ofta tagit strid för olika minoritetsgrupper. Rubriken på några av motionerna som hon har varit med och skrivit under hösten 2012 säger en del: Föräldraskap vid assisterad befruktning, Barnets rätt till ombud vid vårdnadstvister, Äldre tortyrskadade osv. Jag måste prioritera. Just nu så fokuserar jag på tre frågor: äldre, hbt och sällsynta diagnoser, säger hon och förklarar också att hon inte är en förvaltare utan snarare en startare. När hon känner att någon tar över och frågan går mot en lösning, lämnar hon och tar sig an nästa uppgift. Isin presentation på Folkpartiets webb kallar hon sig själv för arbetsnarkoman. Jag frågar henne om drivkraften och vi går tillbaka i tiden, över en lunch i Riksdagshusets kafé. Pappan, som var försäkringstjänsteman, jobbade till 74-års ålder och var liberal ut i tåspetsarna. Mamman arbetade som kontorsassistent på Pen- 10 ålder&arbete ålder&arbete 11

7 Porträttet Först under ett år i England fick min man på sig jämställdhetsglasögonen. Han var visserligen kirurg, men jourfri och därmed hemma mer. Porträttet sionsstyrelsen, och familjen bodde på Östermalm, något kvarter bort från lägenheten där Barbro bor med sin man i dag. Hon läste till läkare och träffade den stora kärleken på utbildningen, Peter Westerholm, som fortfarande är hennes livskamrat. Barnen föddes, tre i följd och lite senare ett fjärde. Barbro Westerholm fogade sig i kvinnorollen, valde bort den kliniska delen av läkaryrket och satsade på forskning i stället, för att kunna ta hand om barnen. Först under ett år i England fick min man på sig jämställdhetsglasögonen. Han var visserligen kirurg, men jourfri och därmed hemma mer. Då insåg han att han hade tre trevliga barn som han ville spendera mer tid med. När vårt fjärde barn föddes blev det vårt gemensamma, som båda tog hand om lika mycket. Forskningen gav kunskap och akademisk titel, och Barbro Westerholm fortsatte sin karriär under några turer mellan roller som medicinsk expert på Socialstyrelsen och Apoteksbolaget, till posten som Socialstyrelsens generaldirektör. Det var där jag blev politiskt väckt och såg så mycket inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten som behövde åtgärdas. Det är en del under gd-tiden som hon hade lagt upp på ett annat sätt i dag. Bland annat trampade hon in på den ansvariga ministerns områden utan att hon märkte det, blev själv alltmer en politiker, vilket inte sågs med blida ögon. När hon slutade valde hon att kandidera som politiker i stället för att hamna i någon elefantkyrkogård för oönskade myndighetschefer. Hon ville påverka. Att välja Bengt Westerbergs liberala parti var självklart år Han drev just de frågorna som hon tyckte var viktiga, till exempel gällande äldreoch funktionsnedsatta. Själv var hon efter åren på Socialstyrelsen rustad med kunskap, visste var i samhället bristerna fanns. Och drivkraften? Att få människor att må bättre. Det var därför jag blev läkare. Sedan fortsatte jag på den vägen, även om det var på ett övergripande plan och inte i direkt kontakt med patienter. Det förebyggande hälsoarbetet har också varit en hjärtefråga för Barbro Westerholm. Vi växlar spår till nutid när jag kikar ner i hennes salladstallrik med kräftstjärtar och undrar om hon, som kan sägas vara Folkhälsoinstitutets moder, lever som hon lär? Hon skrattar till och berättar att hennes pappa lärde henne röka när hon var 14 år och nykonfirmerad. Jag slutade tio år senare när jag skulle gifta mig med Peter, och vi kom över en våning vi egentligen inte hade råd med. Jag tyckte aldrig att det var gott, utan gjorde det för att hålla min pappa sällskap. Vad gäller maten pratar hon om att äta allt för att sprida riskerna och ler igen. Sedan berättar hon om cykelsemestrar på skotska öar och mycket skidåkning med familjen. Efter höftledsoperationen för några år sedan åker hon inte slalom längre, men många långa promenader blir det. Det tar emot att fråga Barbro Westerholm om hur det är att bli äldre hon motsvarar helt enkelt inte schablonbilden. Hon känns tidssmart, kvicktänkt, nyskapande, driven. Men någonstans måste den kronologiska åldern ändå göra sig påmind? Hon svarar obekymrat: Man kompenserar ju. Jag hade där här glasögonen på huvudet förut, så la jag dem ifrån mig överallt. Nu hänger de här, visar hon och lyfter fram läsglasögonen runt halsen. Att Barbro Westerholm jobbar heltid vid 79- års ålder har många förklaringar, bland annat att hon finns i ett yrke där hon har kontroll över sin egen tid, och där hennes kompetens efterfrågas. Hon har ingen man som väntar hemma, hennes 77-årige make jobbar fortfarande och reser lika mycket han. forskade om biverkningar Att hon har gått fram och tillbaka mellan Barbro Westerholm hälsoexpert i paraply- Mest stolt över i Socialstyrelsen: Avskaffandet politikerrollen och andra yrkesroller gör Ålder (kronologisk): 79 år organisationen för äldreockså att hon har hunnit ladda om, få nya Familj: Make, fyra barn, organisationer i EU av homosexualitet som impulser från verkligheten. nio barnbarn, 6 25 år. AGE, European Older sjukdom. Jag har alltid haft möjligheten att stänga igen Jobb: Riksdagsledamot People s Platform. Mest stolt över i politiken: dörren och gå vidare i mitt yrke om någonting för FP, ledamot i socialutskottet. Är också: Hedersdoktor Införandet av partner- inte fungerar längre. Det är en styrka i politiken, vid Uppsala universitet. skapslagen och nu lagen att inte bli beroende av sitt uppdrag. Som till exempel Andra uppdrag: Ordföran- Mest stolt över yrkes- mot åldersdiskriminering. 1999, då hade jag inte mer att ge. Grytan de för liberala seniorer, mässigt: Den forskning Mest stolt över privat: var tom och jag fick det lockande uppdraget att Seniorexpert i WHO som jag har bedrivit om Min familj och att tillsammans rörande hälsoskillnader läkemedelsanvändande med Peter ha byggt 12 ålder&arbete i Europas olika länder, och biverkningar. en lekstuga. ålder&arbete 13

8 AKTUELLT Porträttet Regeringens utredare: Höj pensionsåldern! Ett längre arbetsliv är lösningen på den kommande arbetskraftsbristen, enligt Pensionsåldersutredningen. Vi kommer att lägga förslag om höjd pensionsålder, säger Ingemar Eriksson, särskild utredare. text ENIKÖ KOCH aktuellt Barbro Westerholm deltar i många debatter. Hon vill vara väl förberedd och lyssnar gärna på talarna före henne för att vara insatt i sammanhanget. Pauserna är till för mingel och till att besvara mejl i den smarta telefonen. Då var jag sugen igen. Jag hade lärt så mycket om vad som behövde göras för äldre i politiken. bli ordförande för Sveriges Pensionärsförbund. Då slutade jag i riksdagen. Men sedan blev Barbro Westerholm nominerad till riksdagen 2006 och återvaldes. Då var jag sugen igen. Jag hade lärt mig så mycket om vad som behövde göras för äldre i politiken. Vi har dragit över lunchtiden, det är dags för dagens nästa programpunkt: paneldiskussionen Vem ska ta ansvar för hur vi lever och mår? i Bonnierhuset. I pausen före debatten får vi vår sista pratstund. Barbro Westerholms arbetsdag fortsätter minst en timme till, sedan blir det en kväll på Folkoperan med familjen. Frågan som fortfarande behöver besvaras är: Hur gör hon för att orka? Jag vill ha alla hennes tips Jag lärde mig att vara tidseffektiv under min tid på Socialstyrelsen. Jag utnyttjar till exempel alla små pauser till att besvara mejl. De här är ett viktigt verktyg, säger hon och viftar med sin smarta mobil. Hon berättar att hon sover gott om natten, planerar in tid för återhämtning i kalendern, och håller sig till det hon har planerat. Jag bokar aldrig av ett möte för att det kommer något som kan vara viktigare. Det jag har lovat försöker jag hålla, vilket gör det enklare med planeringen. Den ordentliga återhämtningen får hon på landet i Landsort, en by på ön Öja i Stockholms skärgård. Där är det ingen som stör. Och hur kopplar hon av? Vi bygger, röjer, eldar det vi röjt, lever båtliv. Det är då jag rensar hjärnan ordentligt Utredningen presenteras först i april 2013, men Ingemar Eriksson valde att gå ut med att den kommer att innebära förslag på ändrade åldersgränser i pensionssystemet vid en konferens i oktober (Swedage 2012). Vilka åldersgränser handlar det om? Vi ska titta över 61-årsgränsen, åldersgränsen för garantipension och las-gränsen på 67 år. Vilka de nya föreslagna åldersgränserna blir ville Ingemar Eriksson inte precisera, men pratade om att de fasta åldersgränserna ska göras mer flexibla. De som vill och har möjlighet ska kunna arbeta längre. Hur ska ett längre arbetsliv bli möjligt med dagens arbetsförhållanden? Vi kommer att ha en bukett av förslag på arbetsmiljöområdet också. Det handlar om att de fysiska belastningarna måste minska, men även de psykosociala villkoren måste bli bättre. Det måste bli lättare att få kompetensutveckling och vi måste också underlätta karriärbyten. Vad kan regeringen göra i den sista frågan? Vi har diskuterat kompetenskonton, och förändring i studiestödssystemet. Ingemar Eriksson kommer lägga förslag om höjd pensionsålder. Hur tror du att människor kommer att reagera på förslaget om höjd pensionsålder? De kommer nog att tycka att det är jobbigt i början att tänka på att behöva jobba ett eller två år längre. Att de flesta av oss går i pension vid 65 års ålder är ett vanebeteende som kan förändras, och då kan ändrade åldersgränser bidra till detta. Ekonomiska incitament är också viktiga, enligt Ingemar Eriksson. Vi kommer att informera om att det är en god idé ekonomiskt att arbeta längre. Och det kommer att bli lönsamt för alla grupper, inte bara för till exempel högre tjänstemän utan även för offentliganställda kvinnor. Regeringens uppdrag: analysera de pensionsrelaterade åldersgränserna samt de hinder och möjligheter som finns för ett längre arbetsliv. Därutöver ska utredaren ta fram förslag och alternativa strategier för hur de pensionsrelaterade åldersgränserna ska hanteras. Utredaren ska vidare lämna förslag till åtgärder inom arbetsmiljö (...) som ger förbättrade förutsättningar för att arbeta längre upp i åldrarna. Delbetänkandet presenterades i april 2012, Längre liv, längre arbetsliv SOU 2012:28. slutbetänkandet presenteras den 1 april Läs: Pensionsåldersutredningen 14 ålder&arbete ålder&arbete 15

9 aktuellt Forskning pågår... Runt om i Sverige forskas det för fullt på olika aspekter av ålder och arbetsliv. Här är fyra nedslag i aktuella studier och forskningsprojekt. text ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se 1Karlstads universitet Clary Krekula, docent vid Karlstads universitet, arbetar med en studie om attityder till fysisk styrka inom brandmannayrket, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I sin undersökning har hon haft både en köns- och en åldersdimension. Studien visar dels att kvinnors och äldres fysiska begränsningar överdrivs, dels hur viktig åldersdimensionen var för analysen. Det är fler som ser de äldres fysiska förmåga som ett problem, än de som ser kvinnors. Genom att tillföra åldersdimensionen får vi bättre förståelse också för hur ojämställdhet mellan kön skapas och upprätthålls, säger Clary Krekula. Från januari leder Clary Krekula ett nytt projekt, där en grupp forskare ska undersöka ålder som organiserande faktor på ett större företag. 2 Hur skapas ålder? Göteborgs&Lunds universitet Maria Albin, docent i Lund, leder en studie där arbetslivslängdens utveckling studeras i olika yrken och branscher, i relation till kön, härkomst och bostadsort. Dessutom studeras hur hälsan påverkas för grupper med olika förhållanden på och utanför arbetet. Varför är det viktigt att få fram den här kunskapen? Forskning har visat att det finns en åldersnorm, som oavsett hur gränserna dras, ligger mellan de två polerna yngre respektive äldre. Om man vill förändra sådana normer räcker det inte med att konstatera att de finns utan då behöver man också förstå de processer där dessa normer skapas, hur de upprätthålls och också vad konsekvenserna blir av dem, enligt Clary Krekula. Vi vet till exempel att ålder får olika innebörd beroende på arbetsplats. Medan man i ett sammanhang är för gammal vid 38 års ålder, betraktas man på andra arbetsplatser som för ung för att få status och möjligheter. Det är viktigt att få kunskap om sådana processer. Forskningsprojektet Ålder Räknas: En explorativ studie av processer kring inklusion och exklusion i en arbetsorganisation finansieras av FAS. Är arbetsförhållanden avgörande för hälsan? Hållbara strategier för ett förlängt arbetsliv behöver inkludera förhållanden på och utanför jobbet liksom hälsoaspekter. Det är viktigt att de gör detta för hela arbetsmarknaden annars kommer de som har svåra arbetsförhållanden, och i större utsträckning drabbas av ohälsa i övre medelåldern, att vara förlorare. Vad kan resultatet leda till? Vår förhoppning är att man inom olika typer av företag kunnat arbeta fram en samsyn kring vissa rekommendationer, men vi tror också att vi kommer att identifiera kunskapsluckor som kvarstår. Ett längre arbetsliv - underlag för att inkludera arbetsförhållanden, hälsoaspekter och förhållanden utanför arbetet finansieras av AFA Försäkring. 4Nio faktorer påverkar Lunds universitet&sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Den 18 januari 2013 lägger Kerstin Nilsson fram avhandlingen To work or not to work in an extended working life? Fyra enkät- och intervjustudier ligger till grund för den. Det är betydligt fler som säger sig kunna arbeta till 65 år eller längre, än som vill göra detta. Vi har därför studerat nio olika faktorer som påverkar att man kan, respektive vill, arbeta längre: Hälsa, fysisk och pyskosocial arbetsmiljö, arbetstakt, ekonomiska incitament, kompetens, motivation och arbetstillfredsställelse, attityd från 3Vad får oss att må bättre? Stockholms universitet Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet, har tillsammans med en internationell forskargrupp tittat på äldres hälsa före och efter pensionering, bland annat baserat på data från Frankrike och Finland. Studierna har visat att äldres självskattade hälsa i genomsnitt är bättre efter pensionering än före. Det kan handla om minskade besvär med sömnproblem, huvudvärk, depression och så vidare, vilket kan bero på att de kan ta det lugnare, motionera mer osv. Men det finns även möjliga hälsorisker efter pensionering, särskilt på längre sikt, som exempelvis ensamhet, passivitet och hög alkoholkonsumtion. Nu ska äldres hälsa undersökas ännu bredare och djupare dels baserat på existerande data från Sverige, Danmark, Finland, England och Frankrike, dels kommer forskarna att intensivstudera en grupp människor under en vecka ett halvår före pensioneringen och sedan 6 och 18 månader efter. Vi ska titta på hälsorelaterade beteenden och undersöka vad det är som gör att folk mår bättre efter pensionering. Om vi förstår det kan vi lättare anpassa arbetslivet så att äldre både vill och kan arbeta längre, säger Hugo Westerlund. Det nya forskningsprojektet Bestämningsfaktorer för hälsosamt åldrande och pensionering: En longitudinell studie med internationella jämförelser baserad på IDEARnätverket startar under december 2012 och finansieras av FAS tillsammans med Finlands akademi och Economic and Social Research Council (ESRC) i England. chefer och organisation, familj, fritid samt attityden till pension i det omgivande samhället. Vilka faktorer påverkar mest? En intervjustudie med personer som har slutat före respektive efter 65 års ålder visar att det första trappsteget är hälsan i relation till arbetsförhållandena, nästa är ekonomin, om man har råd att gå tidigare. Det tredje övervägandet handlar om social inkludering: attityden från chefer, organisationen i förhållande till uppskattning i exempelvis föreningsarbete och familj. Det fjärde trappsteget som man överväger är möjlighet till meningsfull sysselsättning, om man känner att arbetet eller fritiden ger mest meningsfullhet. Kan din studie resultera i några rekommendationer? Det är önskvärt utifrån ett samhällsperspektiv att fler arbetar något år längre om vi ska behålla dagens välfärd. I detta kan man inte enbart fokusera på den äldre medarbetaren. Man får inte glömma bort att det ofta är organisationer och chefer som skapar förutsättningarna för detta. Jag tror att det behövs fler incitament för chefer om de ska kunna och vilja behålla den äldre arbetskraften. aktuellt 16 ålder&arbete ålder&arbete 17

10 Truckförare har minst chans att bli 80 år 4 frågor till... aktuellt Bara varannan truckförare kan räkna med att fylla 80 år, de ligger sämst till bland alla yrken. Störst chans till hög ålder har flygvärdinnor och sjuksköterskor. Det visar nya uppgifter som Du&jobbet och Tema Likabehandling beställt. text eva berlin eva.berlin@duochjobbet.se 80 år hoppas nog de flesta att få fylla. Chanserna varierar i olika yrken, visar Du&jobbets nya undersökning, den första där yrke kopplas till långt liv. I snitt kan 71,6 procent räkna med att bli 80 år eller äldre. Undersökningen, gjord av SCB, utgår från sysselsatta som var 58 år 1990, och som alltså haft ett arbetsliv fram till mitten av 90-talet. Tufft i mansyrken Bland de 15 yrken där utsikterna är sämst är merparten mansdominerade LO-yrken. Truckförare ligger i botten, följt av lantarbetare, speditörer och plastvaruarbetare. De har också lägre pensionsålder än snittet och längre sjukskrivningar. Truckförare lever farligast. Bland de 15 bästa är samtliga utom ett kemister/fysiker kvinnodominerade jobb. Bland flygvärdinnor, sjuksköterskor och förskollärare kan över 80 procent räkna med att fylla 80 år. Det är välkänt att män lever kortare än kvinnor, deras medelålder är 79,5 år mot 83,5 för kvinnor, vilket inverkar eftersom svensk arbetsmarknad är könsuppdelad. Men även om man jämför könen så skiljer det kraftigt: Truckförarna, där hälften dör före 80 år, kan ställas mot manliga klasslärare, där chansen att leva länge är 77,5 procent. Kvinnornas sämsta jobb är datamaskinoperatör: 65,8 procent blir 80 foto: colourbox De 6 yrkena med lägst andel 80-åringar 1. Truckförare m fl... 50,3 2. Lantarbetare, husdjursskötare...51,1 3. Speditörer, skeppsklarerare m fl... 51,2 4. Plastvaruarbetare... 54,8 5. Ram- och cirkelsågare, hyvlare m fl... 55,4 6. Gruvbrytare, bergsprängare m fl... 56,1 år, att jämföra med det bästa yrket: förskollärare 83,8 procent. Variationen överraskar Det är en intressant studie, tycker professor Kenneth Abrahamsson, före detta programchef för FAS. Den kopplar samman tankar om jobbens karaktär med hur många år man lever efter pension. Det är förstås en viktig hälsoindikator. Kanske kan man tala om en hälsoparadox nämligen att kvinnor och män har olika strategier för att hantera ohälsa i arbetslivet, funderar han. Överraskar gör den stora variationen där yrkesarbetare inom tunga jobb har cirka 50 procent chans att bli 80 mot över 80 procent för vissa lärare, sjuksköterskor med flera. Kanske klarar man bättre arbetsbelastning i form av stress och relationsproblem än traditionella fysiska risker.... högst andel 80-åringar 1. Pursers, flygvärdinnor m fl... 84,9 2. Sjuksköterskor/skötare... 83,4 3. Förskollärare... 82,8 4. Postassistenter m fl... 81,2 5. Skräddare, sömmerskor... 80,3 6. Klasslärare... 80,0 Andel i procent i yrket som blir 80 år eller mer. Källa: SCB och Du&jobbet... Karin Bishop-Lindholm, beteendevetare, som på uppdrag av FAS och Tema Likabehanding har gjort flera trendspaningar och kartläggningar om äldre i arbetslivet. 1 Vad har du sett i dina kartläggningar som påverkar äldres situation på arbetsmarknaden? Det mest slående är att arbetsgivare ser äldre som dyr och osäker arbetskraft. Dyr, för att de har fler förmåner och högre löner och så finns det en föreställning om att de ställer högre krav. Osäker, på grund av hälsoskäl främst. Det är grova generaliseringar som i många fall skulle förändras om arbetsgivaren tittade på individnivå. Om mycket av detta är generaliseringar och myter, varför tar 2 inte arbetsgivare till sig nya fakta? En stor del av arbetsgivarna i Sverige är små och medelstora företag. Jag tror att de inte har råd med kompetensutveckling inom likabehandlingsfrågor, det innebär ibland att de inte har möjlighet att ta reda på fakta. Och eftersom de inte har några marginaler för att ta risker går de antagligen på det som känns säkrast. Jag tror också att man ibland hör att äldre arbetskraft kostar mycket mer än yngre, vilket leder till förhastade slutsatser om den enskilde individen. Det här handlar mest om nyrekryteringar, hur är läget för dem som är anställda? Det är svårt att prata om hela arbetsmarknaden, eftersom det är stor skillnad mellan hur det ser ut i tjänstemannayrken jämfört med LO-yrken och även mellan olika branscher. Det är också skillnad för män och kvinnor. Det viktiga är att arbetsgivare satsar på både förebyggande arbetsmiljöarbete och anpassning till olika individer. Det kan handla om arbetsrotation, att man får kompetensutveckling osv. Vad skulle behöva förändras för att underlätta för äldre i arbetslivet? Karin Bishop-Lindholm. Det mest slående är att arbetsgivare ser äldre som dyr och osäker arbetskraft. Jag tror att det både handlar om föreställningar och om strukturer och regler. Det finns till exempel inte tillräckligt med incitament för att arbeta längre så som många avtal är utformade i dag. Fotnot: Karin Bishop-Lindholms rapport Svenska socialfondsprojekt med fokus på äldre i arbetslivet hittar du på under rapporter och länkar. Myt: Det är ingen idé att anställa/kompetensutveckla äldre, de har ju så kort tid kvar att jobba. krossa myterna! 3 4 Fakta: Påståendet bortser från rörligheten på arbetsmarknaden, och från att yngre ofta byter såväl arbetsplats som bransch. Statistik (SCB 2010) visar att mer än var femte anställd byts ut under ett vanligt år, mätt på företag och arbetsställen. Av dem som bytte arbetsplats under år var 80 procent i åldern år och endast omkring 6 procent var 60 år och äldre. Därför kan påståendet att äldre jobbar kortare tid på en arbetsplats inte styrkas av statistik ändå tas det som grund för diskriminering av äldre, både i form av tilldelning av resurser som vid anställning. Källa: Rapporten Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv, DO, 2012 aktuellt 18 ålder&arbete ålder&arbete 19

11 För gammal f ör jobbet Åldersdiskriminering Michael Strauss blev bortvald som 43-åring. Åldersdiskriminering är ett utbrett fenomen och förekommer långt ner i åldrarna. Främst märks det vid rekrytering. text ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se foto ann patmalnieks Michael Strauss sökte ett jobb inom it-branschen och redan under intervjun kände han att någonting var galet. Rekryterarna viskade till varandra och avbröt sedan samtalet i förtid. När Michael Strauss hörde sig för via telefon fick han det bekräftat han var för gammal. De hade valt att gå vidare med en yngre person, trots att jag var klockren för jobbet. Jag förstod ingenting. Men när jag frågade runt bland mina kompisar sa de också: Det händer något när man blir 40. Har du inte fattat det? Det handlar om de oemotsagda, underliggande koderna i yrkeslivet, enligt Michael Strauss, som konstaterar att det i stort sett bara är 30-åringarna som är eftertraktade numera. Det finns även studier som styrker hans tes. Vid Linnéuniversitetet (2011) kom forskare fram till att en fiktiv 31-årig man fick tre gånger fler positiva svar på en ansökan än en 46-årig med samma meriter, när de sökte jobb på restaurang eller som affärsbiträde. Varierar från jobb till jobb Clary Krekula, docent vid Karlstads universitet och författare till DO:s nya rapport Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv, har också sett tendenserna. Hon påpekar dock att gränsen är väldigt flytande för när man anses för gammal. Jag har just tittat på ett DO-fall där en 34-årig kille kände sig diskriminerad på grund av ålder. Det kan variera mycket mellan olika branscher. Man kanske inte anses tillräckligt käck och entusiastisk som telefonsäljare vid 38 års ålder, samtidigt som du är för ung för att göra karriär inom akademin. Det är just i rekryteringssituationen som de diskriminerande strukturerna märks tydligast, visar Clary Krekulas studier. Där kan arbetsgivarens föreställningar få till följd att äldre sållas bort. Den nya diskrimineringslagen, som sedan 2009 också omfattar åldersdiskriminering, är tämligen okänd. Att arbetsgivare väljer bort äldre beror delvis på stereotypa uppfattningar om hur ålder påverkar oss, till exempel att vi blir mindre flexibla, långsammare, får svårare att lära nytt osv. Men stämmer inte allt det här? Jo, visst finns det skillnader, och man kan till exempel få sämre syn och rörlighet. Men det finns inga studier som visar att det skulle påverka kvaliteten i det arbete man gör. Vi kompenserar också för saker och ting, säger Clary Krekula. Arbetsgivare borde i stället fokusera på argument för äldre, inte mot. Det tycker Michael Strauss, som baserade ett nytt företag på sin egen upplevelse av åldersdiskriminering. Go veteran, ett bemannings- och rekryteringsföretag för vuxna det vill säga 40, 50 och 60 plus har hunnit samla en rad argument för den äldre arbetskraften (se faktarutan på nästa uppslag). Man missar kompetens genom att inte anställa vuxna medarbetare. Erfarenhet uppskattas inom vården Michael Strauss lyfter även han fram skillnader mellan branscher, påpekar att äldre ratas i högre grad inom mode, media, information och reklam. Yrkesområden där äldre efterfrågas är där det finns ett värde i tryggheten att möta en erfaren person, till exempel i olika vårdyrken. Men trots denna skillnad tycker Michael Strauss att ålderism* är ett generellt problem som påverkar hela arbetslivet. Är detta fenomen något som är specifikt för Sverige? Ja, menar Michael Strauss, som lyfter fram flera historiska orsaker från myten om ättestupan under vikingatiden till du-reformen på 1970-talet. Den senare slätade ut skillnader mellan människor, men ledde till att vi behövde nya sätt att kategorisera varandra på, menar han. Medie- och reklambranschens ungdomsideal försvårar också för äldre. Men det finns ytterligare en faktor, som Michael Strauss tillskriver störst betydelse: Det är våra personnummer. Här i Sverige måste du berätta hur gammal du är för att köpa smör på Ica. I alla jobbansökningar, överallt, finns det med oavsett om du önskar det eller inte. Enligt Clary Krekula är det inte vetenskapligt belagt att Sverige skulle vara så mycket mer åldersfixerat än andra länder. Men det finns indikationer på det. Vi har i alla fall en stark föreställning om att det är så. Ju mer åldersgränser vi har, desto mer fokus blir det på ålder. Och visst finns det skillnader i till exempel lagstiftning jämfört med andra länder. I vissa länder ses det som diskriminerande att ha en fast pensionsålder till exempel. Ju mer åldersgränser vi har, desto mer fokus blir det på ålder. Inhyrda banar väg Hur ska vi då ändra på dessa föreställningar? Michael Strauss pratar om sitt eget företag som en förändringsagent. Genom att hyra ut personer, som i många fall är äldre än vad företagen själva skulle rekrytera, får man in senior arbetskraft i organisationen. Då inser arbetsgivare att det fungerar, och ändrar förhoppningsvis inställning. Men det handlar mycket om opinionsbildning också. Och om en hård nationalekonomisk realitet, där alla måste jobba Fundera över varför När jag frågade runt det ofta är 50-åringar som vinner Robinsontävlingarna, säger bland mina kompisar sa Michael Strauss. De kanske inte är de också: Det händer lika snabba på vissa moment som de yngre, något när man blir 40. men de har erfarenhet och kunskap inom flera olika områden. 20 ålder&arbete ålder&arbete 21 Åldersdiskriminering

12 Utbud och efterfrågan kommer att lösa det här. De äldre kommer att stå för nästa BNP-ökning. Tre som har anmält Åldersdiskriminering längre. Det blir utbud och efterfrågan som kommer att lösa det här. De äldre kommer att stå för nästa BNPökning, förutspår Michael Strauss. Dags att börja prata om ålder Clary Krekula tror att attityder går att förändra på sikt. Det måste gå. Jag tror inte att vi är medvetna om att ålder kan vara så konstruerat och laddat. Vi måste börja prata om det och få mer kunskap. Även lagstiftningen kan behöva skärpas på området, anser Clary Krekula. I dag är arbetsgivare skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering utifrån kön, etnisk tillhörighet och religion. Här skulle även ålder behöva finnas med. Det skulle även leda till att kunskapen om vad som leder till åldersdiskriminering ökade på arbetsplatserna. * Stereotypa föreställningar som utgår från människans ålder (enl Lars Anderssons definition, professor, Linköpings universitet). fördel 40+ Här är några av Michael Strauss argument för att anställa 40-, 50- och 60-plussare: Större erfarenhet och rutin. Behöver minimal introduktion. Högre produktivitet än yngre. Bättre simultanförmåga. Högre arbetsmoral. Jobbar inte enbart för lönen. Genomtänkt agerande. Ger hellre en hjälpande hand än slåss med vassa armbågar. Behöver inte lika ofta vara hemma för vård av sjukt barn. Stor förmåga till mellanmänsklig dialog. Generationsmix ger ökad effektivitet, kreativitet och trivsel. Källa: Michael Strauss och Go veteran fler män anser sig åldersdiskriminerade Ålder är den tredje vanligaste diskrimineringsgrunden som anmäls i arbetslivet, efter etnisk bakgrund och kön. Medvetenheten har ökat på senare tid, säger Olle Brynja, analysansvarig på Tema Likabehandling, tidigare utredare på DO. Olle Brynja. Ålder är en ny diskrimineringsgrund. Sedan år 2009, när den nya lagen trädde i kraft, kan de som känner sig åldersdiskriminerade i arbetslivet samt i utbildningssammanhang anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Anmälningarna har också strömmat in, och ålder seglade snabbt upp (2010) som tredje vanligaste orsaken, sett till antalet anmälningar. De flesta fall handlar om rekrytering eller uppsägning, och det är oftast äldre som anmäler. De yngre vet kanske inte i samma utsträckning vilka rättigheter de har, och de tänker också att deras tid kommer, när de ser äldre gå före. De äldre, som ser sina rättigheter skalas av, anmäler, säger Olle Brynja. Männen i majoritet Ålder är den enda diskrimineringsgrunden där män är i tydlig majoritet bland anmälare. Men det behöver inte spegla verkligheten, enligt Olle Brynja. Det kan bero på att kvinnor anmäler på andra grunder, till exempel kön, och inte ser åldersfaktorn på samma sätt. Ett annat skäl är att män säger ifrån i större utsträckning. Ålder som diskrimineringsgrund är ofta av additiv art, vilket betyder att den ofta försvårar en redan utsatt situation, enligt Olle Brynja. Någon som redan kanske räknas bort vid en rekryteringssituation på grund av kön och etnisk tillhörighet gör det troligen definitivt om åldern dessutom är fel i arbetsgivarens ögon. En annan sak som gör ålder speciell är att den berör alla. Alla har en ålder och blir äldre, hela tiden. Åldersnormen är också föränderlig och skiljer sig mycket mellan olika branscher och positioner på arbetsmarknaden. DO har för Du&jobbets räkning valt ut tre anmälningar om åldersdiskriminering som kan ses som typiska ärenden. Namnen är fingerade. DO får in runt anmälningar om åldersdiskriminering varje år, men bara ett fåtal leder till förlikning eller domstolsprövning. Oftast är det bevissvårigheter som gör att DO väljer att inte driva ett ärende vidare. Hans, 60 år, fritidspedagog Hans sökte jobb som fritidspedagog på en skola. Två tjänster var utannonserade, en vikarietjänst och en tillsvidaretjänst. Han blev kallad till intervju. Tillsvidaretjänsten utannonserades sedan på nytt, på grund av för få meriterade sökande. Men Hans hade tillräckliga meriter och ifrågasätter varför han inte dög till den tjänsten. Vikariatet tillsattes sedan av en yngre person med sämre meriter, enligt Hans. Han skriver i anmälan: Jag känner mig kränkt både meritmässigt och för min ålder. DO avslutade ärendet i januari 2012 och bedömer att diskriminering inte går att bevisa. Arbetsgivaren uppfattade att Hans inte var tillräckligt intresserad av vikariatet, därför tillsattes den yngre personen. Det var få sökande till tillsvidaretjänsten och DO tycker att det var rimligt att den utannonserades på nytt. Maria, 53 år, växeltelefonist Maria sökte anställning hos ett taxibolag och blev lovad möte för att diskutera arbete i växeln, både via mejl och samtal. Efter det hörde inte personalchefen av sig, trots att Maria försökte nå henne på olika sätt. När hon väl svarade fortsatte hon lova Maria en intervju. Samtidigt fick Maria reda på att några yngre personer, som Maria kände från ett tidigare telefonväxelarbete, fick anställning hos det aktuella taxibolaget. Personalchefen hänvisade till att hon anställde personer som passade ihop på arbetsplatsen. Så här skriver Maria i sin anmälan: Jag har gott rykte och bra meriter så det måste bero på min ålder samt att jag upplevs som obekväm att jag inte ens fick den utlovade intervjun. Anmälan kom in den 5 maj och är under utredning hos DO. Ola, 50 år, lokförare Ola sökte ett jobb som spårvagnsförare, men blev inte kallad till intervju, trots tillräckliga meriter. Efter att han fått avslag på sin ansökan annonserades flera liknande tjänster ut, vilket fick Ola att börja undra. Han fick höra att företaget föredrar yngre sökande. Ola skriver i sin anmälan: Har fått höra från en granne, som liksom jag är över 50 år, ( ) och nu åter sökte ett förarjobb, att han inte var intressant trots stor brist. Han fick reda på att man nu helst såg yngre sökande och den som uttalade detta var just denne rekryteringssamordnare. Han löste sin situation genom att gå via sina gamla kontakter. DO avslutade ärendet i maj 2012 och bedömer att diskriminering inte går att bevisa. Arbetsgivaren har hänvisat till att Olas profil inte stämmer överens med den som företaget sökte och att ålder inte har varit ett urvalskriterium. Myt: Äldre är mindre produktiva Fakta: Produktiviteten ökar generellt med åldern, visar en ny rapport från det tyska arbetsministeriet. I förhållande till genomsnittlig produktivitet är åringarna som grupp omkring 0,7 procent bättre, medan gruppen åringar producerar 0,3 procent sämre en gruppskillnad på en procent. 50-åringarnas produktivitet sjunker något, men förblir högre än åringarnas nivå. I organisationer där det finns arbeten som passar för måttligt äldre (45 50 år) och man anställer med hänsyn till detta kan produktivitetsvinsten bli så hög som 2 procent, enligt rapporten. Källa: Fortschrittsreport Altersgerechte Arbeitswelt krossa myterna! Åldersdiskriminering 22 ålder&arbete ålder&arbete 23

13 Jochen Renfordt poserar gärna med Joakim. Det går att tjäna pengar på att vara en bra chef som gärna anställer äldre, anser han. age management Klirr i kassan age management Age management lönar sig, det vet vd:n Jochen Renfordt i Tyskland. Här värderas äldres erfarenhet allt mer, och flera företag leds åldersmedvetet. text&foto ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se Marken är täckt av flera små spindelnät av ljus när flygplanet går in för landning. Hagen ligger mitt i Tysklands mest tätbefolkade delar i sydöstra Ruhrområdet. Att här skulle råda brist på arbetskraft är svårt att föreställa sig. Ändå är den demografiska förändringen ett faktum, de äldre blir allt fler och de arbetslösa matchar inte arbetsgivarnas kompetensbehov. Hagen är en av de gamla industristäderna som lider mest. De unga flyttar härifrån och stadens skulder växer. Det här är ett av de fattigaste områdena i Tyskland, borträknat vissa platser i öst, bekräftar Andreas Bendig, på företaget Mark Agentur i Hagen. Han hjälper företag hantera den kommande arbetskraftsbristen med så kalllatd age management, åldersmedvetet ledarskap. Arbetat med många företag Andreas Bendig har skolats till demografikonsult inom ett stort nationellt program i Tyskland (se nästa sida) och har hunnit arbeta med ett 30-tal företag. Han tar med mig till måleriföretaget Renfordt, som har följt hans råd och jobbat exemplariskt med åldersmedvetet ledarskap. Vi parkerar mitt i ett mindre samhälle utanför Hagen. Här ligger företaget där 33 personer arbetar under ledning av vd:n Jochen Renfordt, som visar oss in i ett stort arbetsrum, där Joakim von Anka står som en färgglad staty. Han förklarar skrattande att ankan är en förebild, och några minuter in i samtalet förstår jag att han verkligen tjänar bra med pengar, men inte på att vara en snåljåp som Joakim, utan tvärtom, genom att satsa på personalen. Vi hade höga sjuktal och behövde göra förändringar. Vi började kartlägga hur våra medarbetare mår och arbeta hälsofrämjade på olika sätt, berättar Jochen Renfordt. Listade personalen Vissa satsningar gjordes innan, andra som en direkt konsekvens av coachningen från Andreas Bendig. Jag kände till att det kommer att bli en demografisk kris, men hade inte koll på vad det innebar för oss, i vår vardag. Det vet jag nu, och jag har också gjort några förändringar. Ett konkret exempel är den kartläggning av personalens kompetens som Jochen Renfordt visar oss. I ett schema på datorskärmen finns alla medarbetare listade. 24 ålder&arbete ålder&arbete 25

14 Martin Rüster och Mandy Reinecke arbetar tillsammans och har båda nytta av skillanderna i erfarenhet och ork. Nytt yrke: Demografikonsult Över 300 demografikonsulter arbetar i Tyskland. De utbildades på regeringens initiativ för att lära ut vad ett åldersmedvetet ledarskap kan handla om. age management Ovanför namnen beskrivs alla arbetsmoment som kan förekomma på företaget och genom olika färgfält visas vem som behärskar vad, och i vilken utsträckning. Nu håller jag koll på vad de äldre medarbetarna kan, och vilka kompetenser som kommer att försvinna inom fem och tio år. Jag ser till att den kompetensen överförs till yngre medarbetare i tid, eller att rekrytera äldre medarbetare med samma kompetens. Anpassar efter arbetsförmåga Jochen Renfordt har också organiserat arbetet så att medarbetarna ska orka jobba länge. De äldre, hit räknas främst de sju anställda över 50 år, får oftare arbeta hos privata kunder, där belastningen och tempot är lägre, men där erfarenhet värderas högt. Att företaget har rekryterat flera äldre medarbetare har också resulterat i en ny marknad med äldre kunder. Våra äldre medarbetare är skickligare på vissa arbetsmoment, som exempelvis att lacka fönsterkarmar, eller blanda till en ny färg enligt kundens önskemål. Arbetet anpassas även efter arbetsförmåga. Alla moment har kartlagts och riskerna har analyserats. Företaget har exempelvis en medarbetare med knäproblem, och arbetsledaren ser till att han inte behöver genomföra moment som kräver knäböjande. Jochen Renfordt talar ogärna om anpassning till äldre som grupp, hellre om individer med olika behov. Våra hälsoinsatser och kompetenshöjande insatser riktar sig lika mycket till alla, yngre som äldre. Sedan kan vi se att våra äldre medarbetare uppskattar vårt hälsoarbete mer,har lägre sjukfrånvaro och är mer lojala med företaget. De yngre går hellre hem än spenderar ytterligare två timmar på företaget för att få ergonomiutbildning, säger Jochen Renfordt. Företaget vill gärna erbjuda en flexibel övergång till pensionärstillvaron för sina medarbetare. I Tyskland kan alla, enligt lag, gå ner i arbetstid från 55-års ålder. Som systemet är uppbyggt lönar det sig inte att arbeta efter pensionering, men det ses nu över och kan förändras inom kort. Det har inte förekommit hittills, men vill någon stanna kvar och arbeta efter pensionsåldern, blir jag bara glad, säger Jochen Renfordt. Jobbar i team äldre och yngre Ute hos en privatkund träffar vi 49-åringen Martin Rüster, som arbe tar tillsammans med 17-åriga praktikanten Mandy Reinecke. Han hoppas orka vara kvar på företaget till pensionsåldern på 65 år. Jag gillar mitt yrke. Visst kan det vara tungt ibland men jag håller på med ryggträning, både den vi får på jobbet och en timme till på fritiden, berättar Martin Rüster. Han uppskattar att jobba ihop med yngre, då kan arbetsuppgifterna fördelas efter ork och kompetens. De yngre har ofta mer schwung och nya idéer, men de tekniska sakerna behöver vi visa och lära dem. Det demografiska läget i vissa regioner har fått den tyska regeringen att agera. I ett omfattande nationellt projekt, initierat av arbetsmarknadsdepartemetet genom plattformen INQA, Die Initiative Neue Qualität der Arbeit (se fotnot) utbildades först 250 demografikonsulter för att nå ut till små- och medelstora företag. Budskapet var att den demografiska situationen ska tas på allvar och att alla bör satsa på ett åldersmedvetet ledarskap, age management. Alla demografikonsulter arbetar enligt samma process. Först handlar det om att väcka företaget och medvetandegöra ledningen om den kommande arbetskraftsbristen, och hur den kan drabba verksamheten. Vi brukar be företagsledare jämföra hur det känns att rekrytera kvalificerad arbetskraft nu, jämfört med för sex-tio år sedan. När de tänker efter brukar de förstå. Det har oftast blivit mycket svårare, säger Andreas Bendig, demografikonsult på Agentur Mark (se förra artikeln). Sedan genomför konsulten en kartläggning av åldersstrukturen och presenterar den i en workshop för ledningen, och gärna också för övriga medarbetare. Då analyseras även den aktuella situationen. Sedan arbetar konsulten fram en handlingsplan tillsammans med ledningen, där olika åtgärder listas. Vad de sedan gör med handlingsplanen ser olika ut. Vi brukar följa upp efter några veckor, när de har hunnit tänka efter, och hjälpa dem vidare, säger Andreas Bendig. Hitta etablerade konsulter Jörg Michel var projektledare för den nationella satsningen på företaget Agentur Mark. Han berättar hur utbildningen byggdes upp och spreds. Målet var att hitta konsulter som redan hade nätverk i små och medelstora företag, som hade flera års erfarenhet och kunde lägga in den aktuella kunskapen i sin befintliga verktygslåda. I 12 städer runt om i Tyskland utbildades över 250 konsulter. Jörg Michel och Andreas Bendig är pionjärer på området age management. Vi trodde att det skulle bli svårt att få in så många kvalificerade deltagare, men vi behövde inte sänka kraven på deras kompetens. Utbildningen bestod av tre delar: Grundläggande kunskap om age management och de demografiska utmaningarna. Uppdraget att arbeta med tre företag på ett systematiskt och väldokumenterat sätt. Presentation av arbetet och gärna också vilka resultat detta medförde. age management 26 ålder&arbete ålder&arbete 27

15 age management Efter den sista reflektionsdagen certifierades konsulterna och kunde bli medlemmar i ett nätverk enbart för demografikonsulter. Den nationella satsningen tog slut 2010, men företaget Agentur Mark fortsätter att hålla dessa kurser med stor framgång. Ytterligare ett hundratal konsulter har utbildats, trots en kostnad på euro var. Det är det bästa beviset vi har på att det ger resultat. Konsulterna skulle inte kosta på sig något som kunderna inte efterfrågar. Och kunderna skulle inte efterfråga kunskap om de inte aktivt ville arbeta med frågan, säger Jörg Michel. Kunskapen sprids Jörg Michel har själv lämnat konsultbranschen. Han arbetar numera på statliga BAUA, Bundesanstalt för Arbeitsschutz und Arbeitsmedizin (Institutet för arbetarskydd och arbetsmedicin) och berättar att programmet har gett många ringar på vattnet. Kunskapen om det åldersmedvetna ledarskapet sprids genom olika branschorganisationer i Tyskland och även vidare till andra länder, som Frankrike, Bulgarien och England. Dessutom satsar Europeiska socialfonden i Tyskland på projektet Unternehmenswert Mensch (Värt att satsa på: människa) som möjliggör ännu större spridning för konsulternas modell. Företag som får hjälp av certifierade demografikonsulter kan ansöka om medel hos projektet, och behöver bara betala en liten del av konsultarvodet själva. Någon utvärdering av konsulternas insatser har hittills inte gjorts, men Jörg Michel har hopp om att det kan göras i framtiden, även om det kan dröja. Men du vet hur det kan fungera på departementen. Istället för att lägga en halv miljon på en bra utvärdering, lägger man en halv miljon på en ny satsning. fotnot: INQA är en plattform för arbetsmarknadens aktörer i Tyskland, inom till exempel personal-, mångfalds- och hälsofrågor. Initiativet till INQA kom från arbetsmarknads- och socialdepartemenetet år Finland föregångare i Europa Juhani Ilmarinen, professor emeritus i Finland, är upphovsmannen bakom age management. Hans forskargrupper har sedan 1980-talet lagt grunden till att Finland är världsledande på området. Finland har en av väldens äldsta befolkningar, och den stora babyboom-generationen efter andra världskriget är på väg att lämna arbetsmarknaden. Att det skulle leda till problem insåg både arbetsmarknadens parter och Finlands styrande politiker i ett tidigt skede. När Juhani Ilmarinens forskargrupper undersökte arbetsförmågan hos en åldrande befolkning Juhani Ilmarinen. och levererade modeller för hur arbetsgivare kan öka arbetsförmågan hos äldre, enades flera samhällsaktörer kring att tillvarata kunskapen. Facken och arbetsgivarorganisationerna ville vända trenden och satsa tillsammans. Så gör konsulten: Övertygar företaget om nödvändigheten av ett åldersmedvetet ledarskap. Genomför en kartläggning av medarbetares ålder och i vissa fall även kompetens. Gör en åldersanalys utifrån sin kartläggning. Presenterar sina resultat i en workshop för ledning och gärna även för medarbetare. Utarbetar en handlingsplan. Följer upp företagets arbete enligt planen. Ledarskapet är centralt Med ett åldersmedvetet ledarskap, där chefernas attityder och kunskap spelar en central roll, kan människor orka och vilja arbeta längre, i alla branscher, menar Juhani Ilmarinen. Områden som, enligt den finländska forskningen är centrala för att behålla äldre medarbetare är exempelvis: Möjlighet till flexibla arbetstider. Minskad fysisk belastning. Möjlighet till mer skräddarsydd kompetensutveckling. Skriver recept för Sverige Flera europeiska länder kopierar Finlands framgångsrika modeller. Juhani Ilmarinen driver numera konsultverksamhet inom age management, och hans kunskap efterfrågas över hela Europa. Bland annat har Pensionsåldersutredningen bett Juhani Ilmarinen att skriva ett recept för Sverige på området. Läs mer på Få företag satsar på äldre i Sverige Age management är ett rätt okänt begrepp i Sverige, enligt Barbro Skoglund. Hon är en av få konsulter som jobbar med att göra företag mer åldersmedvetna. text&foto ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se Bara ett fåtal företag i Sverige har ett åldersperspektiv i ledarskapet. Intresset är svalt, trots att allt tyder på att pensionsåldern kommer att höjas och vi alla måste arbeta längre. En undersökning av Manpower (2012) visar att Sverige ligger i botten av europaligan vad gäller att ha särskilda strategier för att behålla och rekrytera äldre arbetskraft. Barbro Skoglund, konsult på företaget Age Management i Sverige, har funderat mycket på varför arbetsgivare visar ett sådant ointresse och ser flera skäl. Ett är att de inte känner av den Barbro Skoglund, age managementkonsult. demografiska krisen än, de tror helt enkelt inte att det blir arbetskraftsbrist. Och den som eventuellt gör det vill enbart rekrytera unga och ser inte 50-plus som en attraktiv grupp. Myter avskräcker arbetsgivare Många myter och föreställningar om den äldre arbetskraften avskräcker arbetsgivare, trots att de ofta inte stämmer. Äldre anses bland annat vara bromsklossar i förändringsarbete, oflexibla och långsamma. Det är betydligt mer komplicerat att arbetsleda erfarna än yngre, men det är inte för att de automatiskt är bromsklossar, utan för att de baserat på tidigare erfarenheter kan ifrågasätta en förändring, säger Barbro Skoglund. Att ha flera äldre i organisationen kräver ett visst mod från ledare. Du måste våga ta en dialog och se till att människor känner delaktighet. Det finns en massa erfarenhet att dra nytta av om man hanterar ledarskapet rätt. Men många tänker det är bara att bli av med de äldre, så fixar det sig. Oftast räcker inte argument som god arbetsmiljö för att få arbetsgivare intresserade av åldersmedvetet ledarskap. Därför presenterar Barbro Skoglund även lönsamhetsargument, som kan handla om att öka produktiviteten. Exempel hämtar hon från internationell forskning, men även från eget konsultarbete, till exempel med företaget Vattenfall (se nästa sida). Vad kan det praktiska arbetet handla om? Det kan vara att skriva en individuell utvecklingsplan för medarbetare med utgångspunkt i arbetsförmåga. Den kan innehålla kompetensutveckling, förändring av arbetsuppgifter och mycket annat. Tänk på det här: Äldre är ingen enhetlig grupp, de individuella skillnaderna i arbetsförmåga ökar med åldern. Även äldre medarbetare behöver intressanta uppgifter som ställer krav på att lära sig nytt. Äldre anställda har vanligtvis ett större behov av variationer i arbetsuppgifterna, särskilt de med fysiskt tunga arbeten. Källa: Åldersmedvetet ledarskap av Barbro Skoglund och Caj Skoglund age management 28 ålder&arbete ålder&arbete 29

16 Chefsguide_original_ indd :33:53 age management Vattenfall gav Ulla chansen att orka Vattenfall införde modellen för att äldre medarbetare ska orka längre. Företagets satsningar på åldersmedvetet ledarskap har lönat sig. text ann patmalnieks ann.patmalnieks@duochjobbet.se foto Mattias Ahlm Ulla Stolt Gustafsson, 60 år, har många bollar i luften.hon driver ett projekt, samtidigt som hon ansvarar för Facility service Nordics, (en organisation inom Vattenfall) operativa process, kommunikation samt samarbete med externa leverantörer. Energin till trots tyckte hon här om året att det började bli lite tungt. Jag kände mig ofta fysiskt trött på kvällen, samtidigt som det tog längre tid att varva ner. Ibland skulle jag dessutom vara nåbar dygnet runt, i en tidigare roll som kontorschef. Genom kontakterna med HR-avdelningen kände hon till möjligheten för dem som fyllt 57 år att få en uppgörelse enligt modellen , dvs att jobba 80 procent för 90 procent av lönen, och få behålla 100 procent av pensionen. Efter en del funderingar tackade hon ja till erbjudandet, och känner sig tacksam över beslutet. Jag känner att jag har varvat ner ordentligt, orkar mer inte bara under ledigheterna utan till och med på vardagarna. Slöseri med kunskap Bakgrunden till det åldersmedvetna arbetet är att Vattenfall i början av 1990-talet hade problem med att många ville sluta jobba i förtid. Det fanns en attityd av att man väntade på nästa erbjudande om pensionsavgångar. Det blev dyrbart, samtidigt som det var ett slöseri med kunskap och erfarenhet. säger Anders Nilsson, som arbetar med kompetensförsörjning på Vattenfall. En ny vd gick in för att i stället få till attityden att här jobbar vi till 65. De ordnade seminarier dit alla över 57 år bjöds in. De talade om äldre arbetskrafts hälsa och förmåga, om utvecklingssamtalets betydelse och om möjligheten att ingå i en resurspool om man inte var fullt sysselsatt eller riskerade övertalighet, Ulla Stolt Gustafsson gick ner i arbetstid och orkar bättre. Nu hinner hon också vara mer med make och barnbarn. exempelvis. Nästa steg blev att införa uppgörelsen , enligt en modell som Swedbank hade provat. De intervjuer som gjorts med chefer och anställda visar att ingen uppfattar någon produktivitetssänkning, snarare tvärtom. Sjukfrånvaron har minskat mer bland dem som fått gå ner i tid, jämfört med en kontrollgrupp. Folk presterar mer på den tid de är här, tack vare den återhämtning de får. Man utnyttjar sin kapacitet bättre. Hur hade det då varit för Ulla Stolt Gustafsson, om hon inte haft möjlighet att jobba mindre? Jag tror inte att jag hade orkat med den roll jag har i dag. Då hade jag nog bara gjort mina vanliga uppgifter, inte kompetensutvecklat mig eller drivit projekt. 3 frågor till......ellen Landberg, projektledare på Tema Likabehandling, som skrivit den nya chefsguiden Att leda åldersmedvetet en guide för dig som är chef. 1 Berätta om chefsguiden, vad är det? Det är en skrift som handlar om hur chefen ska göra för att få syn på om medarbetarna behandlas olika utifrån ålder. När vi väl fått syn på åldersnormen kan vi välja att arbeta utifrån att se människors kompetens i första hand, istället för att låta våra föreställningar komma i vägen. Guiden ger chefer och HR-personal kunskap kring ålder och åldersdiskriminering och konkreta tips på hur man kan arbeta i sin organisation. Den tar också upp hur man kan koppla det arbetet till lika rättigheter och möjligheter, och även till organisationens värderingar. 2 Varför har Tema Likabehandling sett behov av att belysa frågan? Under det här året har vi haft ett utökat uppdrag att titta specifikt på ålder inom ramen för EU:s temaår Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna och då har vi sett att det finns för lite kunskap kring åldersdiskriminering i arbetslivet. Att leda åldersmedvetet är en möjlighet att arbeta för lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering. Som i allt förändringsarbete spelar chef och ledning en avgörande roll. Det är centralt att chefen driver och är delaktig i arbetet i högsta grad. För att uppnå en långsiktig förändring är det också centralt att koppla det arbetet till att se på normer, attityder och värderingar i organisationen. Därför ger den här skriften både kunskap kring ålder och konkreta sätt att arbeta i organisationen med frågan. Tips från ny chefsguide Att göra förändringar långsiktigt hållbara kräver arbete både på strategisk och operativ nivå. Ägna tid åt att reflektera och diskutera organisationens värderingar och normer. Rekrytera medvetet! Undersök hur nya människor kommer in i organisationen. Om medarbetare rekryteras via informella processer är risken stor att ni inte ser till kompetens i första hand. Sätt samman en heterogen rekryteringsgrupp med kunskap om hur frågor som rör lika rättigheter och möjligheter och invanda föreställningar kan påverka rekryteringen. Använd medarbetarsamtalet för att hitta din medarbetares energi och drivkraft. Ställ också frågor som rör arbetsförmåga i en tänkt framtid för att se om det är något som behöver förändras på längre sikt. Till exempel arbetstid, arbetstempo eller kompetensutveckling. Säkerställ att alla får tillgång till resurser på lika villkor. En identifierad högrisksituation för diskriminering av äldre arbetskraft är resursfördelning. 3 Ellen Landberg. Vem tror du har bäst nytta av den? Alla som på något sätt jobbar med personalfrågor kommer. Eftersom guiden är både teoretisk och konkret kan personer på olika positioner använda den i sitt arbete, både i den operativa verksamheten men även i det strategiska arbetet. Vi har gjort den i samarbete med Ledarna, COPA och Sveriges konsumenter för att säkerställa att den ska vara intressant för så många som möjligt. att leda åldersmedvetet en guide för dig som är chef //Ylva Werlinder Chefsguiden kan beställas kostnadsfritt på age management 30 ålder&arbete ålder&arbete 31

17 arbetsmiljö Jag kan tänka mig att arbeta med annat sedan Namn: Tommy Jansson Jobb: Servicetekniker på Bilia Ålder: 52 år Familj: Sambo År i yrket: 35 Bakgrund: Fordonsteknisk linje Hur länge vill du arbeta? Några år till bara, tills jag är runt 60. Jag kan tänka mig att arbeta med annat sedan, något som är lugnare. Kanske snickra, det är något jag både kan och gillar att göra. jag hoppas kunna jobba till 70 Namn: Emy Blixt Jobb: Designer och creative director på Swedish Hasbeens Ålder: 39 år familj: Gift, tre barn och en hund År i yrket: 5 Bakgrund: Lärarhögskolan, Sfi-lärare, har drivit Bed and Breakfast och nu modeföretag som gör skor. Hur länge vill du arbeta? Jag hoppas kunna jobba tills jag är 70 och gärna längre om min hälsa tilllåter. Som egen företagare har jag ju möjlighet att forma min yrkesroll så att den passar. arbetsmiljö Vem orkar a rbeta längst? I vissa branscher orkar man länge, i andra slits man ut i förtid. Hur ser serviceteknikern Tommy Jansson och företagsledaren Emy Blixt på framtiden? text ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se foto ann patmalnieks Du&jobbet har träffat två personer med olika förutsättningar att arbeta länge, enligt både statistiken och deras egna berättelser. Emy Blixt har ett kreativt yrke och leder ett företag, Swedish Hasbeens, som hon själv startade för några år sedan. Jag var 35 år när jag släppte mina bojor och började göra det jag själv gillade och är bra på. Det tog ganska lång tid att förstå att ingen annan skulle ändra på saker åt mig, säger hon. Kan lägga upp arbetet själv Jobbet innebär att hon aldrig riktigt kan slappna av, bollen måste ständigt rulla, men fördelarna är också det som kommer att få henne att orka länge, tror hon. Som egen företagare har jag ju möjlighet att forma min yrkesroll så att den passar. Jag har också stor kreativ frihet och jobbar med mina egna idéer, vilket jag tror är bra för självförtroendet. 52-åringen Tommy Jansson har redan hunnit arbeta som servicetekniker i 35 år. Rengöringsmedel som användes under 1970-talet har gett honom eksem på händerna och han har 5 procents invaliditet. Arbetet har förändrats mycket sedan han började. Nu handlar det om att själv ansvara för hela kedjan boka kunden, fixa bilen och fakturera. Han gillar jobbet fortfarande, men det är ofta slitigt och stressigt. Telefonen ringer hela tiden. Sedan finns en press för att arbetsgivaren har baserat en budget på mig och på vad jag ska orka med och producera. Att anpassa arbetet till äldre medarbetare är inte aktuellt inom det här yrket, enligt Tommy Jansson. När man inte producerar fullt längre, då slutar man. Jag har de ekonomiska förutsättningarna för att gå när jag är runt 60 och göra något annat, snickra kanske. Jag kan inte tänka mig att helt vara utan arbete. Forskare efterlyser mer kunskap I Arbetsmiljöverkets nya kunskapsöversikt Jobba länge vad vet vi om äldre i arbetslivet? lyfter författaren Britt Östlund, docent vid Lunds universitet, fram några handfasta råd: bättre belysning, minskat buller, bättre anpassning till värme och kyla, regelbundna arbetstider och mindre stress. Men mer forskning behövs på området, slår hon fast. Innehållet i yrkena har också förändrats, de som tidigare betraktades som tunga arbeten måste inte alls vara lika fysiskt ansträngande längre. Vi behöver mer kunskap om arbetets innehåll och om branscher där vi inte vet så mycket, till exempel it-branschen. 32 ålder&arbete ålder&arbete 33

18 arbetsmiljö Högutbildade jobbar längre Det skiljer stort mellan olika yrkesgrupper när det gäller att arbeta efter 65 år. Dubbelt så många läkare fortsätter jämfört med sjuksköterskor. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet. text ENIKÖ KOCH Vilka väljer att jobba kvar efter 65 när möjligheten finns? Läkare, lärare och ingenjörer gör det i högre utsträckning. Undersköterskor, anställda inom kök, tvätt och städ, och andra med lägre krav på formell utbildning, väljer att gå tidigare. Det är en tydlig tendens som visas i en ny undersökning gjord av Göteborgs universitet, i samarbete med de personalstrategiska avdelningarna vid Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Många som lämnar arbetslivet tidigt gör det för att de utsätts för krav som allt sämre matchar deras arbetsförmåga. Arbetsgivare saknar många gånger intresse och möjlighet att anpassa arbetsförhållanden till äldres behov, säger Roland Kadefors, professor vid Göteborgs universitet, som ledde studien. Gränsen höjdes till 67 år 2001 fick alla rätt att fortsätta jobba i tillsvidareanställning till 67 år, i stället för 65 år. Frågan som ställdes i studien var hur las-gränsens förändring har påverkat människors beteenden. Vilka inom Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen väljer att arbeta kvar i sitt yrke? Studien visar, förutom skillnader mellan yrkesgrupperna, att män arbetar kvar i högre grad än kvinnor. Kvinnor är ofta några år yngre än män i parförhållanden, och om de väljer att gå i pension samtidigt innebär det att kvinnor slutar jobba vid yngre ålder. Kvinnor tar kanske också i högre grad hand om barnbarn och äldre släktingar. Enligt Roland Kadefors är studiens resultat typiska för förhållandena i stort i svensk offentlig sektor, eftersom mönstren är slående likartade mellan Göteborgs stad I vilka yrken fortsätter anställda att jobba efter 65? Se listan på ( tillsvidareanställda) och Västra Götalandsregionen ( tillsvidareanställda). Hur kan arbetsgivare dra nytta av resultatet? Eftersom vi ser några bristyrken till exempel inom sjukvården, där kvinnor väljer att sluta tidigt, är det viktigt att skaffa sig kunskap kring vad som kan få människor att vilja och kunna fortsätta jobba i just de yrkena. Det kan handla om att skapa möjligheter till deltid, att anpassa arbetsuppgifterna eller att ändra arbetsplatsen ergonomiskt. Fler nappar på erbjudandet efter hand En annan viktig slutsats av studien är att det har skett en successiv ökning av dem som vill arbeta längre under de drygt tio år sedan gränsen höjdes till 67. De första åren märktes bara ett svalt intresse, men år 2009 valde många fler, mellan en tiondel till hälften beroende på yrkesgrupp, att fortsätta arbeta. Det här kan vara intressant att veta inför en ny eventuell höjning av las-gränsen. Det kan ta uppemot ett decennium innan förhållandena stabiliseras, säger Roland Kadefors. 4 frågor till... Kerstin Nilsson, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), jade deras hälsa, och att det snabbt jobba utifrån sina egna villkor främ- som har studerat lantbrukares förutsättningar för längre arbetsliv. sig åt detta. skulle gå utför om de inte fick ägna Vilka risker finns det med att Varför studera just lantbrukare arbeta länge inom lantbruket 1 ur ett åldersperspektiv? Anledningen är att vi blev överraskade över att så många lantbrukare fortsätter att arbeta till en hög ålder trots att de befinner sig på en av Sveriges farligaste arbetsplatser. Det är ett utbrett fenomen i hela västvärlden. Vilka är de viktigaste faktorerna som gör att lantbrukare 2 arbetar länge? De tycks ha unika möjligheter att anpassa sin arbetssituation utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Det underlättas av att flera av dem är mångsysslare. I vår intervjustudie hade flera som fortsatte arbeta efter att de hade fyllt 65 slutat med fysiskt krävande och riskfyllda uppgifter, men behöll de stimulerande uppgifterna. De beskrev att möjligheten att fortsätta 3 och hur kan dessa minimeras? Kroppens åldrande med t ex minskande reaktionsförmåga gör att riskerna ökar i en arbetsmiljö med stora djur, fordon och inte minst i skogsarbetet. Det är viktigt att förebygga redan i unga år. Det kan handla om att hitta nya tekniska och byggnadsmässiga lösningar och att organisera arbetet med pauser och mat/fika så man inte blir för trött. Det är även viktigt med skyddsutrustning, rätt arbetskläder och arbetsskor. Vad kan andra lära av lantbrukarna? 4 Yrken med längst arbetsliv Kvinnor 1. Verkställande direktörer, verkschefer m fl... 64,4 år 2. Specialister inom biologi, jordoch skogsbruk mm... 64,3 år 3. Högre ämbetsmän och politiker... 64,2 år Män 1. Specialister inom biologi, jordoch skogsbruk m m... 64,6 år 2. Högre ämbetsmän och politiker... 64,5 år 3. Drift- och verksamhetschefer... 64,3 år Att anpassa jobbet och arbetstiden utifrån det egna åldrandet Kerstin Nilsson. lantbrukare tycks ha unika möjligheter att anpassa sin arbetssituation. och dagsformen. Den flexibiliteten har egenföretagare, och då framför allt de lantbrukare som inte är hårt specialiserade, haft möjlighet till. Fotnot: Kerstin Nilssons rapport Äldre lantbrukares arbetssituation och hälsa (2011) finns att ladda ner på 3 i topp/botten: Så länge fortsätter vi jobba Arbetslivets längd hänger ihop med bl a utbildningsnivån. Genomsnittslig pensionsålder för kvinnor är 61,7 år och för män 62,5 år. Uppgifterna är från Källa: Arbetslivsinstitutet och SCB. För en längre lista se sök på ända till 75. Yrken med kortast arbetsliv Kvinnor 1. Övriga servicearbetare (t ex maskinrengörare)... 53,6 år 2. Handpaketerare och andra fabriksarbetare... 54,9 år 3. Tidningsdistributörer m fl... 55,8 år Män 1. Övriga servicearbetare... 56,1 år 2. Handpaketerare och andra fabriksarbetare... 56,5 år 3. Industrirobotoperatörer... 58,5 år arbetsmiljö 34 ålder&arbete ålder&arbete 35

19 Lasse kom tillbaka vid 61 Lasse Olsson jobbar igen, trots en stroke och lång sjukskrivning. Han är ovanlig. Äldre som inte orkar på samma sätt som förr ska enligt lagen kunna få anpassade uppgifter, men det fungerar sällan. text ENIKÖ KOCH, EVA BERLIN foto ENIKÖ KOCH arbetsmiljö Lasse Olssons förra arbetsgivare kunde inte anpassa arbetet, men Bravida i Eskilstuna gav honom en ny chans. Jag har haft tur, i den här åldern vill egentligen ingen ha en ramlade han först och skadade handen, några veckor senare fick han en stroke som ledde till en sjukskrivning på ett och ett halvt år. Han blir synbart berörd när han berättar om den tuffa perioden. Då var han anställd som rörmokare på ett företag i Flen. Jag ville komma tillbaka dit först, men det gick inte. Det fanns ingen vilja från arbetsgivaren. Fast min handläggare på sjukkassan sa precis hur de skulle göra. I stället blev det arbetsträning på annat ställe, men där fick han inte stanna på grund av anställningsstopp. Då, mitt i den osäkra perioden, kom vändningen. Av en slump stötte han på Janne Jonsson på rehabiliteringsföretaget Galaxen, som hjälpte honom till den nuvarande tjänsten på Bravida, ett installations- och serviceföretag. Arbetsgivaren betalar nu större delen av Lasse Olssons lön, resten kommer från Galaxen, i form av lönebidrag. Men det är inget som han tänker på. Det ser inte jag i lönekuvertet, jag är anställd här som alla andra. Ett omväxlande arbete Lasse Olsson visar runt på arbetsplatsen bland olika storlekar på rör, verktyg, tillbehör. Här i förrådet, som fungerar som både lager och verkstad, tar han emot varor, sorterar och märker, städar och slänger, 7 16 varje dag. Det är ett varierande arbete med högre belastning på förmiddagarna och lite lugnare på eftermiddagarna. Då brukar jag ha tid att städa upp på golvet, för det är så svårt att köra pallarna om det blir grusigt. Så har jag bilarna också, dem byter jag däck på och besiktigar. Lasse Olsson mår bra i dag, men har kvar en svullnadskänsla i höger arm och knappt hörbara svårigheter att uttala vissa bokstäver. Han tar förstås ett flertal mediciner. Men att gå ner i arbetstid, det kan han inte tänka sig. Han är envis, säger han, och har alltid klarat sig själv. Men det är klart, man blir ju trött ibland, säger han och sjunker ner på sin stol. Arbetet ska anpassas efter individen Att få ta det lite lungare en stund när det behövs, som Lasse Olsson får nu, är en rätt som alla har i arbetslivet. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren anpassa arbetslivet efter arbetstagarens förutsättningar, både i allmänhet och vid sjukdom. Det ska finnas en organisation med ansvariga och rutiner. Anpassning kan handla om allt från mer lämpliga uppgifter till ändringar av lokaler, tekniska hjälpmedel, handledning etc. Hur fungerar det då? Inget vidare, visar det sig. Enligt Inspektionen för socialförsäkringen lever arbetsgivaren sällan upp till sitt rehabansvar, det saknas drivkrafter för att få människor i arbete igen. Det finns ont om studier och när Du&jobbet på olika sätt har sökt efter goda exempel på arbetsanpassning har svårigheterna varit stora. Frågan hur arbetslivet ska anpassas till anställdas förutsättning är en fråga som oroar Arbetsmiljöverket, kommenterar Billy Karlsson, verksamhetsutvecklare. Verket saknar en total överblick över hur arbetsanpassningen sköts. Av vår statistik kan man inte utläsa hur det egentligen ser ut. Det är också svårt att veta hur många krav om anpassning som kan döljas bakom andra krav om ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete. Små arbetsgivare har ofta mindre möjligheter än stora Det är det sociala som är viktigast. Det missar man om man 36 ålder&arbete är hemma och bara stirrar in i väggen, säger Lasse Olsson. ålder&arbete 37 Till vänster Tommy Trubenbach, som har tittat förbi för en pratstund. arbetsmiljö

20 Det är inte ovilja eller fördomar mot äldre som avgör, i alla fall inte inom byggbranschen. KRÖNIKA arbetsmiljö att anpassa arbetet efter medarbetarens behov, konstaterar Billy Karlsson. Det finns begränsningar för vilka krav vi kan ställa på en arbetsgivare att skapa helt nya arbetsuppgifter utöver sådant som inryms inom normal verksamhet. Därför är det så viktigt att arbetsgivarna förebygger, betonar han. Arbetsgivarna måste se kraften i att de anställda är friska och jobba förebyggande. För har en person väl fått nedsatt arbetsförmåga är möjligheterna begränsade så är det i dag. Svårare arbeta förebyggande Galaxen, byggbranschens rehabiliteringsföretag som hjälpte Lasse Olsson tillbaka till arbete, får sedan några år tillbaka inte hjälpa personer som är anställda, bara de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är synd, för man skulle kunna rädda personer långt tidigare, anser Janne Jonsson på Galaxen. Varför kan inte arbetsgivarna själva anpassa arbetet till personer med minskad arbetsförmåga? Det handlar om tid och resurser. Det är inte ovilja eller fördomar mot äldre som avgör, i alla fall inte inom byggbranschen. Alla vet ju att det oftast handlar om regelrätta arbetsskador. Ett yrke som sliter på knäna Lasse Olsson har tre år kvar till 65 och hoppas orka jobba kvar som han gör nu. Men många i hans yrke slits ut före 65 års ålder. Det handlar ofta om smärta i höfter och knän. Du kan tänka dig hur mycket vi har legat i olika konstiga positioner och stått på knä. Nu är ju arbetskläderna bättre, men så här var det inte förr, säger han och pekar på sina byxor som är vadderade vid knäna. Mitt i samtalet dyker hans förra kollega, Tommy Trubenbach, upp för en pratstund. Han fick också stöd av Galaxen under sista året i yrkeslivet, berättar han. Skälet var just slitage på knäna. På det här sättet kunde jag jobba kvar till 65, och hade egentligen kunnat jobba ett tag till. Men det blev i alla fall ett mer värdigt slut på det hela. oklart RÄTTSLÄGE för arbetsanpassning Få ärenden om arbetsanpassning har avgjorts av högre rätt. Det gör det svårt att veta vilka krav som kan ställas på arbetsgivaren. Läget är otillfredsställande oklart, anser jur dr Annamaria Westregård, Lunds universitet. Hon har länge ägnat sig åt frågor om arbetsrätt och rehabilitering. Arbetstagare har ingen rätt till rehab i meningen att arbetsgivaren får betala skadestånd om han/hon försummar att genomföra åtgärder. Är läget att en anställd inte längre orkar utföra sitt vanliga jobb ska arbetsgivaren försöka hitta alternativa uppgifter. Enligt AD kan det krävas viss omorganisation eller omfördelning av arbetsuppgifter. Men några begränsningar har framkommit i AD:s praxis. En viktig princip är Annamaria Westregård. att omfördelningen inte får ske så att arbetskamraterna kan skadas genom att få fler svåra eller tunga arbetsuppgifter. Posten har till exempel kunnat hävda att det inte går att plocka ihop lätta arbetsuppgifter för rehabfall när det gäller postsortering. Men vissa lätta arbetsuppgifter kan kollegorna få avstå. Ofta är det arbetskamraterna som drabbas när någon behöver arbetsanpassning, det är de som ska göra de uppgifter den sjuka inte kan eller orkar. Det kan på sikt leda till motsättningar, om ungas och friskas arbetsmiljö utarmas. En annan viktig princip är att arbetsgivaren inte behöver hitta på nya arbetsuppgifter åt den som behöver anpassat arbete. Det behöver alltså finnas en ledig befattning att flytta personen till och det går inte att kräva att en annan arbetstagare flyttas om inte arbetsgivaren vill detta. Går det inte att omplacera har arbetsgivaren rätt att säga upp, men hen måste alltså ha undersökt möjligheterna först. Chanserna att kunna få nya uppgifter är alltså inte stora, om inte företaget har vakanta tjänster. Utan ÄLDREOMSORG inget förlängt ARBETSLIV Mammor har dubbelt så många sjukdagar som pappor. Kvinnors sjukfrånvaro skjuter i höjden efter att de blivit föräldrar och de stora skillnaderna håller i sig länge, ända upp i 50-årsåldern. Det var en stor nyhet för några veckor sedan. Att få barn får uppenbarligen olika konsekvenser för kvinnor och mäns liv. Därför har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att utreda hur det kommer sig och vad man kan göra åt situationen. Men hur ser det ut senare i livet, när barnen blivit stora och ens egna föräldrar blivit skröpliga och behöver hjälp i vardagen? Får det också olika konsekvenser för kvinnor och män? Sedan flera decennier har äldreomsorgen minskat, både hemtjänst och äldreboenden. Bara under 2000-talet har mer än var femte plats i äldreboende försvunnit. Som en konsekvens har anhörigas hjälp stadigt ökat, framförallt döttrars insatser för lågutbildade äldre. Samtidigt vet vi att de flesta äldre oavsett social bakgrund inte vill vara beroende av sina barn, de vill hellre ha den nödvändiga hjälpen av hemtjänsten än av barnen. Vad det här innebär för medelålders kvinnors hälsa och möjlighet att arbeta vet vi inte mycket om. Men svensk forskning visar att bortåt personer de flesta kvinnor har gått ner i arbetstid eller slutat arbeta helt pga att de tar hand om en äldre, sjuk eller funktionsnedsatt anhörig. Enligt en norsk studie har mer än var tredje medelålders Hur många tar ledigt för att följa mamma till doktorn? person med förälder i livet svårigheter att kombinera förvärvsarbete och omsorgsansvar. De tvingas gå tidigare från jobbet, har svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter och det är inte ovanligt att ta semesterdagar eller andra former av ledighet för att hjälpa sin förälder. Är det så även i Sverige? Är medelålders kvinnor och män som har omsorgsbehövande föräldrar oftare sjuka än andra? Hur många tar ledigt för att följa mamma till doktorn? När 40-talisterna kommer att behöva hjälp i vardagen, om cirka år, kommer behovet av äldreomsorg att öka. Samtidigt förväntas vi arbeta allt högre upp i åldrarna. Men hur ska den som har ett tungt arbete och omsorgsbehövande föräldrar orka? På motsvarande sätt som barnomsorgen underlättar för föräldrarna att jobba, gör äldreomsorgen det möjligt för de medelålders barnen att jobba utan att behöva oroa sig för sina gamla skröpliga föräldrar. Lika lite som barnomsorgen enbart kan ses som en kostnad, kan äldreomsorgen göra det. De är båda centrala byggstenar i den sociala infrastruktur som är nödvändig för att vår samhällsekonomi ska fungera. Äldreomsorgen måste få mer resurser. Vi måste inse att det är en investering, inte bara i värdighet, självbestämmande och rättvisa, utan också i den sociala infrastruktur som bär upp samhällsekonomin. Petra Ulmanen Doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms univ. krönika 38 ålder&arbete ålder&arbete 39