Kommunal Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunal Stockholms län"

Transkript

1 Stockholms län medlemstidningen medlemstidning för Kommunal Stockholms län nummer 9 / 2005 Timanställda utestängda från samhället Att ständigt ha en klump i magen av oro och gå hemma och hoppas att man blir inringd är timmisarnas vardag. De hamnar i en värld där de inte får teckna hyreskontrakt, låna pengar eller släpps in på arbetsmarknaden på riktigt. Marias erfarenheter är bara ett exempel av många. Bolaget som är efterlängtat av många sidan 5 Norrtälje blir som första kommun i länet tillsammans med landstinget ägare till ett unikt bolag. All sjukvård och äldreomsorg blir från årsskiftet en lokal angelägenhet med ansvaret nära brukarna. Alla verkar se fram mot förändringen med positiv tro. sidan 6 Ute i kylan efter provanställning och fackligt arbete Integrationsarbetet ska omfatta alla Kommunal Stockholms län har startat ett nytt handlingsprogram i integrationsfrågorna. Nu omfattar jobbet alla lagstiftningar inom diskrimineringsområdet. Alla har vi fördomar, säger Marcelo. Och det är dessa vi måste bearbeta. sidan 6 Läs också om: Värmdö ger sjukskrivna en möjlighet att komma tillbaks i arbete genom ett nytt åtgärdsprogram. POSTTIDNING B Kommunal Stockholms län Box , Stockholm Skolinformation sprider kunskap om Kommunal och fackliga värderingar. Åke Hedeberg tog andra pris i MT:s skrivartävling Läs om honom och hans novell Matte och jag Kommunal Stockholms representatantskap antog ett uttalande för den uppsagde SEKO-ordföranden Per Johansson. information om din lokalavdelning På denna internetadress finner du även Medlemsförmåner för dig som är medlem i Kommunal Stockholms län Claes Lennartsson hade en provanställning som ambulanssjukvårdare hos Sirius Taxi. Men det resulterade inte i någon fortsatt anställning. Däremot erbjöds han timanställning. De sa att det var högt i tak, konstaterar Claes. Men det verkar som att det inte var hela sanningen. sidan 4 De lokala löneförhandlingarna avslutade Nu är alla lokala avtal klara. Utfallet varierar mellan kommunerna och de andra olika arbetsgivarna. På sidan 8 redovisar vi den statistik som finns tillgänglig för närvarande. Tyvärr saknas fortfarande många siffror.

2 2 Ledaren Lena EricsonHöijer Strejk för yttrandefrihet Trots protester från en samlad fackföreningsrörelse vägrar Connex fortfarande återta avskedet av SEKOs klubbordförande Per Johansson. Vi måste försvara rätten att påtala arbetsmiljöproblem och säkerhetsrisker. Om vi inte sätter stopp för arbetsgivarens angrepp försvagas facket och då kan vi inte heller försvara vårt kollektivavtal, vilket kommer att leda till att arbetsgivaren dumpar våra löner. Därför behövs en politisk strejk för fackliga rättigheter och yttrandefrihet på jobbet. Rätten att organisera sig fackligt och krav på kollektivavtal är de viktigaste förutsättningarna för att vi ska kunna få anständiga löner och arbetsvillkor. Under hårt motstånd från arbetsgivarna, har vi genom kamp och sammanhållning, skaffat oss fackliga rättigheter. Under några årtionden, då den kapitalistiska ekonomin var stark, blev det billigare för arbetsgivaren att köpa sig lugn på arbetsmarkanden genom att gå med på fackets krav. De flesta frågor kunde lösas vid förhandlingsbordet och det blev lätt att tro att det var själva modellen som var så framgångsrik. Men den verkliga påtryckningen var risken för strejker och störningar i verksamheten om de anställda blev missnöjda. På kurser och konferenser slipades förhandlingstekniken medan förmågan att mobilisera medlemmarna i gemensam kamp, kom i bakgrunden. Vi kunde förledas tro att det var en självklarhet att vi kunde välja våra fackliga företrädare och dessa kunde föra sina kamraters talan utan risk för repressalier. Man kunde tro att även arbetsgivaren förstod hur bra det var, att ha kollektivavtal. I själva verket accepterade de våra krav så länge de var tvungna. När vi rustade ner kampen, tog många arbetsgivare chansen att flytta fram sina positioner på bekostnad av våra. Avskedet av Per Johansson är bara toppen av ett isberg. Den antifackliga linjen växer sig allt starkare i samhället och på många arbetsplatser. Dagens Nyheter har tillfälligt tagit paus i sin häxjakt på sjuka LO medlemmar, för att istället ge sig in i en kampanj för lönedumpning. Om Waxholmsfallet och den polske rörmokaren skrivs det i tidningarna men varje dag dumpas lönerna på sjukhus, förskolor, hemtjänst och äldreboenden genom ett system med timmisar istället för fasta anställningar. Med provanställning och vikariat ser entreprenörer till att slippa fackligt aktiva. Det här vet Maria och Claes som vi skriver om i detta nummer av MT och du har säkert liknande exempel från din arbetsplats. Arbetsgivarna, pressade av kärv ekonomi och jakt på profit, väljer att strunta lagar, avtal och fackets representanter. Fackliga förhandlare har lite att sätta emot. Vi behöver påminna arbetsgivarna om fackets verkliga styrka medlemmarna! För att lyckas måste den fackliga kampen bygga på att medlemmarna är aktiva. Arbetsgivarna har väldig respekt för arga fackmedlemmar som får möjlighet att t säga ifrån. Därför behövs en politisk strejk för fackliga rättigheter och yttrandefrihet på jobbet. Det är inte första gången arbetarrörelsen tvingas gå ut i strejk för att visa kraften bakom våra krav. I början av förra seklet, 1902 och 1909, gick LO ut i generalstrejk för rösträtten och 1928 mot lagen om kollektivavtal. Under den borgliga regeringen 1981 gick Beklädnadsarbetarförbundet i strejk mot den svenska politiken inom textilindustrin. En politisk strejk är inte olaglig. Under senare år har Arbetsdomstolen i olika domar gjort klart att det är tillåtet med politisk strejk som en kort protest- och demonstrationsstrejk. Det vore naturligt att SEKO ställde sig i spetsen för en politisk strejk men även Kommunal och LO måste ta de initiativ som behövs. Fackföreningsrörelsens ledning måste ta sitt ansvar. LENA ERICSONHÖIJER Ordförande har ordet: Elisabeth Hammarstedt är ordförande för Kommunal Stockholms län och ledamot i förbundsstyrelsen Årets sista månad och julstressen har drabbat Sverige, det man inte har hunnit med måste slutföras, eller kan det bli jul ändå? En välkommen julklapp till Kommunals deltidsarbetande medlemmar hade varit att lagstiftningen om heltid hade kommit med den rätten. Men utredarna ville något annat och Kommunals medlemmar får inte något ljus om framtidens anställningar. Rapporten och förslagen är uddlösa och deltidsproblematiken får vi nog ha på agendan ett tag till, men skam den som ger sig. Trägen vinner, det gäller att hålla i och fortsätta kämpa I vissa kommuner och stadsdelar i Stockholms län har det påbörjas ett kvalitetsarbete inom äldreomsorgen kravmärkt yrkesroll. Det som är unikt med detta arbete (validering) är att våra medlemmar på Under vattenlinjen Vi lever i det som kan betecknas som valfrihetens tid. Var och hur begreppet uppstått är svårt att definiera annat än att det har en borgerlig ton med moderata förtecken. Men strunt samma vem som hittat på det hela. Valfrihetens mantra mal envetet vidare inom kommuner och landsting. Senast ut var en glädjestrålande direktör för Storstockholm lokaltrafik, SL. Han hyllade de som tagit fram underlaget för att kunna besluta om vem som ska stå för den valfria och konkurrensutsatta pendeltågstrafiken i länet. Elisabeth Hammarstedt Medlemstrenden har vänt arbetsplatsen som har tagit fram och utarbetat kraven. Resultaten har varit positiva och det har känts utvecklande att få vara med. Ett sätt att vidareutveckla och att alla ska kunna få växa i yrket. Hoppas att du är en av de som får förmånen att delta. I verksamhetsplanen för 2005 hade Kommunal Stockholms län som mål att vända trenden med ett minskande medlemsantal. I dagsläget har vi uppnått delar av målet och trenden visar positiva siffror Det är visserligen en månad kvar av 2005 men vi tror inte på så stora förändringar i det vi sett. Den 24 november hade avdelningen sitt representantskapsmöte och där fastställdes 2006 års mål och budget för Kommunal Stockholms län. Det är flera frågor som är angelägna att lägga speciellt mycket energi på. En fråga som väckt många diskussioner under året som gått är kollektivavtalstecknande med utländska entreprenörer, här fortsätter vi kampen för de grundläggande villkoren. När det gäller medlemsrekrytering ska vi fortsätta att utveckla den positiva trenden som vi sett under slutet av Resultatet ska kanske inte förväxlas med valfrihet eftersom du inte kan välja vilket trafikbolag du ska resa med oavsett det gäller tåg eller buss. Det finns inte heller någon möjlighet att jämföra om kvalitéerna är de bästa för stunden. det saknas möjlighet att ta någon annan resmöjlighet i anspråk och jämföra. Man kan kanske, liksom SL-direktören, även konstatera att de som hanterat upphandlingen säkerligen gjort ett gott arbete. Men frågan man kan ställa sig här liksom i många andra frågor är: Visst görs ett bra jobb. Men är det rätt jobb som görs? Vid många tillfällen i livet eller politiken måste man ställa sig frågan om den insats som görs motsvarar den förväntade. Om man lägger miljontals kronor på att utreda var den billigaste produkten finns krävs att priset är lägre än den samlade kostnaden. Om man skulle använda samma strategi i hushållsbudgeten kan effekterna bli förödande. Visst kan man köpa lök för 98 öre kilot i någon affär. Men om resan dit tar tid, som ofta räknas som pengar, och dessutom kanske kräver reskostnader så kan kostnaden för löken vida överstiga priset i närbutiken. Men visst, man kanske fått en trevlig stund och en utflykt. Antagligen hade det varit mer ekonomiskt försvarbart att handla i Men för alla medlemmar och förtroendevalda i Kommunal Stockholms län är även utbildning, våra roller och ansvarsfördelningen viktiga frågor. Även lönefrågor kommer högt på prioriteringslistan. Resultaten efter avtalsrörelsen 2005 kräver att vi vässar oss ytterligare och skärper kampen för de lokala lönesättningarna som görs i vår. En särskild satsning inför valet i september nästa år kommer också att göras. Seminarier och övriga debattforum kommer att anordnas under året. Kampen har som bekant inte bara fackliga ingångspunkter, även politiken påverkar våra förutsättningar för välfärd åt alla. Tag det nu lugnt och stressa inte, det blir jul ändå. Inte så många extra lediga dagar i år men koppla av och njut av den ledighet som kommer. Till sist vill jag önska er alla en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. ELISABETH HAMMARSTEDT ORDFÖRANDE KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN Vem har ansvaret för valfriheten? grannbutiken där priset är högre och gjort något vettigare med den tid som man sparat. Men sedan finns ju den absolut bästa lösningen för både god ekonomi och trevligt arbete. det är att odla sin lök själv. Utan större möda kan man vårda sitt land och sedan skörda frukterna av sitt arbete med viss självtillfredställelse. Att man har kontroll över förloppet från sådd till skörd och dessutom uppsikt över om resultatet uppfyller de miljökrav man satt upp är bara grädde på moset. Priset för det som görs beror kanske mest av allt på vem som sätter upp förväntningarna. Kanske behöver det utkrävas ansvar även i dessa frågor av kraftfulla kommissioner som sätter ansikte och namn på de som är skyldiga till oredan. Precis som du själv får betala priset för din lök. REAKTÖREN Redaktionsruta Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Brolin, telefon / Chef red: Lena EricsonHöijer, Redaktionen: Göte Axelsson tel / Reportrar;Pia Olsson,Ewa Felicetti,Kerstin Ridderstedt,Ebba Hedman,Karin Riikonen Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.för insänt,icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT,Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon: MT trycks i Göteborg av Adargo press AB

3 Ledande stick Äldre på Ekerö får vänta De Ekeröbor som behöver flytta till äldreboende får räkna med att ställa sig i en lång kö. De gamla tvingas bo kvar i stora svårskötta hus där hemtjänst har svårt att ge den hjälp som behövs. De platser som erbjuds ligger ofta i en annan kommun, vilket innebär att människor får lov att flytta från sin invanda hembygd. Nu skärper den borgerliga majoriteten till sig, visar handlingskraft och fattar beslut. Ett nytt äldreboende skall byggas! Projekteringsstart blir det 2010 vilket kanske innebär att det blir inflyttning Hoppas gubbarna och gummorna håller sig vid liv! Må huvuden rulla och ansvar utkrävas Ansvar utkrävs nu som ett resultat av den dåliga hanteringen av insatserna vi Tsunamikatastrofen för ett år sedan. Kritiken i den nyligen lämnade rapporten från kommissionen är tydlig och kraftig. Det kan vara befogat. Men sett ur ett historiskt perspektiv har myndigheter av olika slag haft problem tidigare och har även i dag. Det behöver inte alla gånger handla om en katastrof av denna kollektiva omfattning för att man ska ta sig en tankeställare över att finna skyldiga. Om huvuden ska rulla på grund av inkompetens eller bara oförmåga eller andra brister lär andelen arbetslösa öka kraftigt. Lägre skatt ska ge mer pengar... De borgerliga partierna i Stockholms landsting lovar satsningar på äldreomsorgen i sin alternativa budget för Samtidigt vill man sänka skatten. Var pengarna till bättre vård skall tas ifrån säger man ingenting om. Man har endast vaga uppgifter om det. Det talas om besparingar genom konkurrensutsättning. Jovisst, precis samma politik som förra gången då borgarna hade makten, och som ledde till ett rekordstort underskott i landstingets ekonomi. Även då påstod borgarna att privat verksamhet och entreprenörer skulle bli mycket billigare. Men när man lagt ut på entreprenad fortsatte vården att kosta lika mycket! Problemet var att man inte hade några pengar att betala med eftersom man sänkt skatten. Vi får innerligt hoppas att stockholmarna lärt sig mer av borgarnas politik än vad borgarna själva tycks ha gjort. 3 Jag har också sett att en del har räknat på att det inte ska löna sig att arbeta. Men jag kan inte förstå hur de kommer fram till det. När jag lärde mig att räkna fick jag veta att 100 procent var mer än 80 procent, som man kan få i sjukersättning eller i a-kasseersättning om man använder den försäkringen Kommunalaren Christina Axelsson (s) i riksdagsdebatt om jobben

4 4 Kompetens och lång erfarenhet inom ambulanssjukvården är inte det väsentligaste om man ska arbeta som ambulanssjukvårdare på Sirius taxi AB. Det som är viktigare är att man har ett bra förhållande till företaget. Det fick Claes Lennartsson, ambulanssjukvårdare, erfara när taxiföretaget Sirius fick ta över verksamheten av ambulanstransporter i Sollentuna i februari Jag har arbetat i yrket över 25 år och har både kunskap och lång erfarenhet av ambulanssjukvård och haft många arbetsgivare under årens lopp utan några större problem. Det är märkligt att ett företag med så viktigt uppdrag väljer bort kompetent personal, bara för att man är sakligt kritisk, säger Claes till MT. Efter en provanställning på sex månader blev Claes erbjuden en timanställning på företaget. Att han inte fick erbjudande om en tillsvidareanställning tror han beror på hans fackliga engagemang. Som timanställd är det omöjligt att arbeta fackligt och ställa frågor till arbetsgivaren. Då ringer de inte in dig för arbete något mer. Kräver anpassning Inför varje ny upphandling av olika verksamheter i kommuner och landsting förväntas personalen vara beredd att formera om sig och direkt anpassa sig till den nya arbetsgivaren. Men inför övergången och under hela processen av upphandlingsförfarandet oroas naturligtvis personalen över hur det kommer att bli och vem som ska bli den nya arbetsgivaren. Ska man gå över till den nya arbetsgivaren? Kommer man att ändra schema och vilka ska jag arbeta med? Hur ser deras personalpolitik ut? Det är många frågor i huvudet på personalen, lång tid innan man vet hur det kommer att bli. När väl en ny entreprenör träder in så ska man arbeta ihop sig och få klarhet i vad som gäller i det nya företaget. Kanske entreprenören vill strukturera om verksamheten och personalen ska söka sina tjänster etc. Lovade högt i tak När Sirius taxi AB övertog ambulansverksamheten, där Claes arbetade, var informationen knapphändig inför övergången och personalen levde i oviss väntan på hur verksamheten skulle fortlöpa. När bolaget väl var på plats lät man personalen göra ett personlighetstest av en beteendevetare, därefter fick personalen sex månaders provanställning. Arbetsgivaren klargjorde att man skulle ha högt till tak i företaget och att man skulle samverka. Claes som varit fackligt aktiv tyckte att det lät bra till en början och vågade uttala sig på mötena med arbetsgivaren. Men det skulle snart visa sig att arbetsgivaren inte gillade den kritik som fördes fram om att informationen varit knapphändig och personalen var orolig inför och under övertagandet. Utan förklaring blev Claes provanställning en timanställning För att öka medlemsantalet måste Kommunal möta dem som inte är medlemmar på arbetsplatserna, säger Conny Nilsson som är ordförande i sektion 46, tekniska verksamheterna i Stockholm stad. För att klara det behövs det mer kunskap bland våra arbetsplatsombud. För att öka den kunskapen har sektion 46 tillsammans med Folksam startat en utbildning för arbetsplatsombuden. Utbildningen genomförs under två dagar och första dagen innehåller information om Kommunals försäkringar och organisation. Andra dagen består av grupparbeten och diskussioner om rollen som arbetsplatsombuden har. Vi försöker sprida kunskapen om medlemskapets värde genom den här satsningen. Vi kallar utbildningen för Det goda samtalet, säger Conny. Avgiftens innehåll Förutom att deltagarna får lära sig vad som ingår i medlemskapet och vad man får för sin avgift skapas Jag har varit sakligt kritisk, säger Claes Lennartsson. För det får han nu betala priset. I somras, 15 juli, fick jag ingen tillsvidareanställning när provanställningen löpte ut. Jag fick ingen förklaring till varför och hade inte fått några medarbetarsamtal eller utvecklingssamtal under min anställningstid. Jag vet fortfarande inte varför jag inte passar in eller om jag gjort något fel. De har inte uppgett något skäl till att de sa upp mig och det är mycket motsägelsefullt av arbetsgivaren att ändå erbjuda mig en timanställning. Vart femte år har Claes bytt arbetsgivare när ny upphandling har varit på gång. Så han och hans arbetskamrater är ganska luttrade vid att få byta arbetsgivare och har inget emot att arbeta för privata entreprenörer bara de är tydliga och informativa gentemot sina medarbetare. även kontakt mellan deltagarna. Arbetsplatsombuden och styrelsen lär känna varandra till utseendet vilket underlättar i det fortsatta fackliga arbetet. Under alla år jag varit facklig har jag hört att det viktigaste uppdraget är arbetsplatsombudet. Nu sätter vi det i främsta rummet och gör det till verklighet, slår Conny fast. Samarbetet med Folksam har arbetsnamnet de tretton eftersom tolv sektioner till ingår förutom Förhandling pågår Efter uppsägningen tog Claes kontakt med Kommunal för att få det utrett om företaget brustit i sina åtaganden som arbetsgivare. Förbundet driver just nu Claes fall vidare för att se om arbetsgivaren hanterat Claes ärende enligt reglerna MT har varit i kontakt med Sirius taxi AB, utan att lyckats få tag i ansvarig person för att få ett uttalande. MT kommer att återkomma i senare nummer för att följa upp hur det kommer att gå i Claes fall. KERSTIN RIDDERSTEDT Det goda samtalet för Kommunals framtid Ett gäng arbetsplatsombud från sektion 46 rustades till tänderna med argument för att rekrytera oorganiserade arbetskamrater till medlemmar i Kommunal. sektion 46. resultatet är en bred satsning på arbetsplatsombuden i Kommunal Stockholm. Det gäller att få fler aktiva och öka antalet medlemmar, säger Kenneth Andersson från Folksam. Skapar helhetsbild Kenneth ansvarar för informationen kring både medlemsförsäkringarna och vilka regler som gäller inom sjukförsäkringarna. Kunskapen om försäkringarna är en del av grunden för att kunna rekrytera nya medlemmar. Vi skapar en helhetsbild av vad som ryms i medlemskapet, säger Conny. När man börjar räkna på vad man får för sin avgift är det faktiskt väldigt förmånligt. För sektionen är det en långsiktig plan. Det gäller att bygga en fackförening som har identitet och styrka. En grund för det är kunniga och insatta företrädare. GÖTE AXELSSON

5 Stort Julbord 190 kr Missa inte att njuta av vårt stora JULBORD. Här finns alla traditionella rätter som hör julbordet till. Dessutom många spännande åländska specialiteter att pröva. Specialpriser för grupper kontakta oss. Boka plats! Shoppa ombord Fynda i taxfreen till glada sjöpriser. Köp hem något gott till julen! Särskilt fyndbord varje dag. Se vår hemsida. Julmarknad december. Åländska och svenska hantverkare säljer sina alster. 5 Moderna tiders timanställda behandlas som livegna Obetald arbetstid, indragna lovade arbetspass, orimliga arbetspass och dålig arbetsmiljö är några av de problem som många timanställda ensamma får brottas med. Inte nog med att de lever som livegna och behandlas illa av arbetsgivare. De har även svårt att komma igång med ett självständigt privatliv då de aldrig kan planera sin ekonomi eller sina arbetstider. Maria är snart trettio år och bor fortfarande hemma. Hon är en av många timanställda som ännu inte kunnat skaffa sig ett självständigt liv och oberoende, trots sin ålder. Att inte kunna få bostad och inte veta hur mycket pengar hon kommer att ha nästa månad gör att framtiden känns oviss och hopplös. Maria jobbar i växeln på ett av Stockholms stora sjukhus där hon först hade ett vikariat och senare bara fick en timanställning. För att inte arbetsgivaren ska kunna identifiera henne och därmed sluta ringa in henne vill Maria vara anonym. Det går inte att säga vad man tycker eller ställa krav på arbetsmiljön när man är timmis. Då får man räkna med att inte ha något jobb alls, säger Maria till MT. Trött efter nattpass Vi träffar Maria hemma hos henne, i en av Stockholms kranskommuner en klar och kall vinterdag i början av december. I fönstret till huset där Maria bor med sina föräldrar är det pyntat inför advent och snön ligger idylliskt på träden utanför. Maria öppnar dörren och håller igen koftan för att behålla värmen när hon släpper in oss, hon är trött efter att ha arbetat ett långt nattpass men låter sömnen vänta ett par timmar till för hon vill berätta sin historia. Den handlar inte bara om otryggheten med att leva med en timanställning utan också om inkompetens från arbetsgivarens sida när det gäller säkerhet och arbetsrättsregler. Att sitta i växeln på ett stort sjukhus innebär att man nattetid arbetar ensam i elva timmars pass. På natten har vi även hand om alla akutlarm som sker inom sjukhuset. Går det ett akutlarm på en avdelning så är det vi som vidarebefordrar det larmet till aktuell person som kan vara en narkosläkare eller någon annan expertis. Vi har ingen avbytare på natten och alltså ingen rast. När man är tvungen att gå på toaletten får man ta med sig akutlarmet och passera flera dörrar med passerkort för att komma dit Man hoppas innerligt att inget ska hända när man släpar sig till toan med larmet. Det går att svara men inte att skicka larmet vidare, då måste jag igenom alla dörrar med passerkort igen för att komma till växeln där jag kan larma vidare. Maria skakar på huvudet och fortsätter berätta att på dessa långa ensampass sitter även sjuka och nästintill utbrända människor som ibland har somnat under sina dagpass. Med arbetsgivarens goda minne sätts dessa personer in även på nattpassen, det är rena turen att inget allvarligt har inträffat! Tappade lön Maria har ifrågasatt flera saker på arbetsplatsen när hon var vikarie men förstod senare att det straffar sig att ifrågasätta säkerheten och den personliga rätten till rätt lön och arbetstider. Efter att jag frågade efter den uteblivna betalningen för mina övertidstimmar förstod jag att jag var obekväm för arbetsgivaren. Efter nästan ett års vikariat fick jag bara erbjudande om timjobb. Mina pengar för övertid har jag aldrig fått. Arbetsgivaren säger att de har kvittat det med ledig tid jag haft. Men det stämmer inte. Man är helt rättslös. Det har hänt vid flera tillfällen att Maria har blivit inringd en månad innan för att arbeta vissa pass men sen har arbetsledaren glömt det och satt in någon annan istället. Andra gånger har arbetsledaren ringt henne när hon nyss kommit hem från ett långt nattpass och frågat om hon inte kan hoppa in och jobba dag, samma dag. De verkar ha noll koll på hur folk arbetar! Säger jag att jag måste äta och sova är arbetsledaren nästan hotfull, underförstått att skulle jag inte ta det här passet så behöver jag inte jobba alls. En annan gång ringde de och frågade om jag inte kunde komma in och arbeta en och en halv timme! Mörk framtid Maria har även arbetat inom äldreomsorgen som timmis och haft projektanställningar, hon har arbetat sen hon gick ut gymnasiet har fortfarande inte någon fast anställning. En försmak av julen. Ta bussen till Julbordet. Buss + båt 40 kr! TURLISTA ALLA DAGAR LOKALA TIDER. Bokning Från Grisslehamn 10.00, To-sö även Från Eckerö 13.30, Fr-må även Bokning , din resebyrå eller Besök vår hemsida: Ett ständigt passande och ringande. Som timanställd ska man både stå till förfogande för att få timmar samtidigt som man är arbetssökande. Ljuspunkterna i tillvaron är få. Framtiden ser inte så ljus ut, att vid min ålder fortfarande bo hemma är inte så kul, det går aldrig att planera något, mitt liv kommer liksom aldrig igång. Man vågar aldrig tacka nej om arbetsgivaren ringer, man är ju samtidigt angelägen att få ihop pengar. Efter alla turer hon upplevt som timanställd har hon nyligen gått kurserna fackets grunder och facket och politiken. Jag kände att jag måste ta reda på vilka rättigheter jag har. Nästa steg blir att engagera sig i sektionen hon tillhör. Maria heter egentligen något annat. KERSTIN RIDDERSTEDT Underhållning ombord Våra kryssningsvärdar roar er måndag fredag. Trubadur fredagar, orkester lördagar och söndagar är det jazz som gäller! BINGO, kr jackpot, onsdagar på 10-, o. 15-turen. Om du vill stanna över... Hotell inkl. frukost, båtresa fr. 340 kr/person. Gästhem inkl. båtresa fr. 150 kr/person. Stugor. Förmånliga priser just nu! Lillsemester på hotell, 595 kr/person. Inkl. buss eller bil, båtresa t/r, del i dr, trerätters middag o. frukost. Tips till timanställda - Se till att du får dina bokade arbetspass skriftligt. - Tider som är bokade är ett avtal och kan inte avbokas om inte båda parter är överens. - Skulle du mot förmodan inte få arbeta ett bokat pass ska du ha betalt ändå. - Kolla att din arbetsgivare har rutiner för hur de bokför arbetad tid. Kolla med sektionen eller med dina arbetskamrater och/eller om det finns ett arbetsplatsombud. - Är du sjuk har du rätt till sjuklön Bussförbindelser från Stockholm Buss T Tekn. högsk. 2 tim före båtavg. Via Danderyds sjukhus, Roslags-Näsby trafikplats, Brottby, Norrtälje Busstation och Älmsta. Buss+båt t/r: 40 kr, barn u. 12 år gratis. Grupper om minst 35 personer hämtas inom Stor-Stockholm. Bokas på förhand. Obs! 18 års åldersgräns fre-, lördag kl. 15 från Grisslehamn. Yngre i målsmans sällskap.

6 6 Nu börjar Kommunal Stockholms län på allvar att utveckla arbetet med integrationen för medlemmarna. Det nya projektet tar ett bredare grepp om vad integration står för. Vi har lagt in alla förekommande lagstiftningar om diskriminering i projektet, säger Marcelo Rojas Espinoza. Integration handlar om mycket mer än etnisk bakgrund. I handlingsplanen för projektet slår avdelningsstyrelsen för Kommunal Stockholms län fast att de vill medverka till ökat medvetande om integration och jämställdhet bland de förtroendevalda. Målet är att öka kunskapen och befrämja arbetet med dessa frågor i samtliga sektioner och klubbar. Grunden för arbetet är alla människors lika värde oavsett erfarenhet, utbildning, livsstil eller bakgrund. Nya dimensioner på integrationen Sammanslagningen av Landstingets och Norrtälje kommuns verksamheter inom sjukvård och omsorg står inför sitt fullbordande. Från årsskiftet ska det nya bolaget ansvara för Norrtälje sjukhus, primärvården och äldreomsorgen från Rimbo i söder till Hallstavik i norr. Marcelo Rojas Espinoza har formulerat Kommunal Stockholm läns nya handlingsplan för integration Efter en hektisk höst fylld med förberedelser får nu en ny organisation sin start. Omkring 2800 personer anställda inom sjukvården och äldreomsorgen som utförs i Norrtälje kommun får en ny arbetsgivare. Det mesta är planerat i detalj men fortfarande är det inte beslutat vad det nya bolaget ska heta. För alla medlemmar i Kommunal som arbetar inom sjukvården och äldreomsorgen i Norrtälje förändras även den fackliga verksamheten till viss del. De som tidigare varit medlemmar i landstingssektionen förs över till den lokala sektionen i Norrtälje. Där arbetar Gun-Britt Viktorsson och styrelsen med att skapa en organisation som svarar mot det nya bolagets form. Vi knyter gärna nya intresserade medlemmar till sektionsstyrelsen, säger Gun-Britt. Vi måste se till att Kommunals företrädare i nya bolaget är kunniga och insatta. Att starta en klubb för det nya bolaget är inte aktuellt. Det har diskuterats men slutsatsen har blivit att det först måste finnas en verksamhet innan sådant är möjligt. De flesta går med Gun-Brittt är lite förvånad över att allting med den nya organisationen gått så lätt. Med tanke på att arbetet Många medlemmar Marcelo som är avdelningsstyrelsens projektansvarige utformade den nya handlingsplanen under en utbildning på Brunnsviks folkhögskola. Av tjugo kursdeltagare var Marcelo ensam från Kommunal. Något han själv reflekterade över med tanke på att Kommunal har så stort antal medlemmar med invandrarbakgrund. Av Kommunals knappt medlemmar har cirka 22 procent invandrarbakgrund. I stockholmsområdet ligger siffran närmare 50 procent. Det är siffror som inte återspeglas i hur representationen eller verksamheten ser ut. Det borde varit många fler kommunalare än jag på utbildningen, säger Marcelo. Marcelo sökte svaret på varför intresset för just de här frågorna är dåligt inom Kommunal hos dem som höll i utbildningen. Det enda svar han fick från utbildarna var att de bekräftade att intresse verkar saknas. Marcelo söker fortfarande efter svaret. Med tanke på hur många handlingsprogram och beslut från olika beslutande församlingar det inte kom igång förrän under hösten är det lätt att förstå förvåningen. Allt har flutit på utan hinder och alla inblandade tycks se fram mot en ny verksamhet för Norrtäljes innevånare och deras behov. Som jag känner till är det fyra av Kommunals medlemmar som valt att stanna kvar hos den nuvarande arbetsgivaren. Alla andra har valt att börja hos det nya bolaget. Trots att det är stora förändringar bevakas inte utvecklingen av media finns anser Marcelo att arbetet med integrationsfrågorna borde vara mer utbrett i dag än vad det är. i någon större omfattning. Det har endast varit smånotiser i lokaltidningen och ibland ringer någon journalist och ställer frågor. Jag berättar hur positivt allting upplevs av alla inblandade och hur jag själv ser på utvecklingen. Men det verkar som att det inte är värt att skriva om positiva förändringar, säger Gun-Britt. Gun-Britt vet. Vid tidigare omorganisationer där det varit konfliktfyllt och många motsättningar har rapporteringen varit löpande i tidningen. Brett nätverk För Marcelos del gav utbildningen ett nytt avstamp och nya kontaktytor. Han och de andra fackliga representanterna från andra fackförbund i Stockholmsområdet har nu ett nätverk där de samarbetar med frågorna. Förutom handlingsplanen förändrades hans syn på vad integration handlar om. Jag anser inte att jag arbetar med invandrarfrågor, säger Marcelo. Det är mycket bredare än så. Alla människor måste få samma rätt till utrymme både i samhället och Kommunal oavsett bakgrund. Det berör alla medlemmar. Satsar på sektionerna Nu har en utbildningsinsats bland sektionerna påbörjats och Marcelos almanacka fylls med bokningar. Det tycks finnas ett stort behov att diskutera hur man hanterar olika diskrimineringsfrågor bland de förtroendevalda. Men det handlar inte enbart om människor med invandrarbakgrund, nu ska även andra grupper som utsätts för fördomar och diskriminerring ingå i arbetet Det gäller att förändra attityder hos människor. Vi måste ta vårt ansvar som individer. Och det är nog så sant. Alla har vi nog fördomar som behöver bearbetas, nu tar Kommunal Stockholms län tag i det. GÖTE AXELSSON Ny organisation utan problem i Norrtälje Gun-Britt Viktorsson, sektionsordförande i Norrtälje, är lika glad som hon ser ut. Genomförandet av det nya bolaget går som en dans. Alla tycks positiva Intresset för det nya är svagt även när Kommunal bjudit in till informationsmöte. Ett fåtal medlemmar har kommit och frågorna har varit få. En situation som inte Gun-Britt är så förtjust i. Om inte medlemmarna kommer på mötena och berättar vad de anser så riskerar Kommunal att bli en organisation som drivs av förtroendevalda. Efter mötena har Gun-Britt träffat fler medlemmar och frågat varför de inte kom till träffarna. Svaren hon fått visar att medlemmarna verkar lika nöjda med och positiva till det nya bolaget som hon själv. I det nya bolaget finns det några förutsättningar som är viktigt att bevaka ur Kommunals perspektiv. Den fråga som är mest angelägen är att minimera antalet timanställningar och skapa tryggare anställningar. Möjligheten att påverka det borde vara stor i inledningsskedet och det finns stora vinster för det nya bolaget att göra där. Vi satsar mycket på anställningsformerna nu i övergången, säger Gun-Britt. Oro i administrationen Den lilla oro som finns inför det nya uttrycks mest från den administrativa personalen. Det nya bolaget ska sammanfoga två kostymer till en som passar bolagets behov. I nuläget har de två skilda organisationerna dubbel uppsättning av personal på några befattningar. Men målsättningen är att verksamheten fortsätter som vanligt och förändringarna genomförs efterhand. Att allt gått så bra beror nog på att alla sett vilken betydelse närheten till verksamheten har. Efter årsskiftet är som sagt allt vad avser sjukvård och omsorg samlat under samma hatt i Norrtälje. Det frågetecken som tycks återstå är vilket namn hatten ska ha. GÖTE AXELSSON

7 I det svenska välfärdssystemet ska det finnas plats för alla. Det kräver att det finns resurser. För Jonny är elevassistenten en förutsättning för en bra skolgång. Jonny är en klurig och härlig kille som går i femman i Runstensskolan i Handen. Han är helt blind på ett öga och har endast tjugofem procents syn på det andra. Efter flera operationer och en tid i rullstol går han nu nästan obehindrat. Klarar mycket själv Han är envis, det förstår man snabbt. När han började i skolan var det många som målade upp dystra framtidsbilder. Men Jonny, hans lärare och elevassistenten Britta Westlund har sett till att de fick fel. Jonny klarar sig bra i skolan, bara han får ta saker i sin egen takt. Han går i en vanlig klass och när han kommit igång med sina arbetsuppgifter och inte behöver någon hjälp är Britta en resurs för övriga klasskamrater. Förutom några års avbrott bakom skrivbordet har Britta Westlund arbetat med barn hela sitt yrkesliv, först som dagbarnvårdare, sedan på dagis och fritids. I samband med en omorganisation 2000, när hon tyckte att hennes dåvarande chef inte lyssnade på henne, bestämde hon sig för att söka omplacering i kommunen. Hon tog kontakt med resursgruppen och fick sitt första uppdrag som elevassistent. 7 Elevassistenten skapar möjligheter och utveckling Genom ett nytt åtgärdsprogram för att minska arbetslöshet och sjukskrivningar i Värmdö kommun har Kommunal haft en av nyckelrollerna för genomförandet av handlingsplanen. Syftet med åtgärdsprogrammet är att få fler sjukskrivna medarbetare tillbaka till arbetet. Men programmet innebär också att man ska få fler i arbete i kommunen som helhet, under devisen Alla behövs. Käte Fransson, tillförordnad ordförande sektion 3, är en entusiastisk och viljekraftig kommunalare som arbetar aktivt för att förändra och förbättra arbetsvillkoren för kommunalarna. Käte sitter även med som er(s)ättare i socialnämnden i kommunen. För att se hur mycket av socialbidragskostnaderna som gick till dem som blivit utförsäkrade från försäkringskassan, plockade hon fram siffror från kommunen som visade Jonny är en kämpe tycker Britta Westlund som är hans personliga assistent. att 2,7 miljoner kronor betalades ut till dem som blivit utförsäkrade. Här borde finnas pengar att hämta, tänkte Käte och gick till kommunstyrelsens ordförande Lars Bryntesson (s) med siffrorna. Samma pengar Det är egentligen samma pengar, säger Käte till MT, om jag blir sjukskriven, utförsäkrad eller arbetslös och får socialbidrag så flyttas bara kostnaden, men det är likväl en samhällskostnad. Pengarna skulle istället kunna användas till friskvård och satsningar på människor innan de hamnar utanför försäkringssystemet eller blir arbetslösa. Många är sjukskrivna idag för att de inte kan gå tillbaka till sina ordinarie arbeten som arbetsuppgifterna och arbetsmiljön ser ut. Det är förödande för många individer både ekonomiskt, socialt och psykiskt. Tillsammans med kommunens politiker och tjänstemännen har Käte som Kommunals representant nu arbetat fram ett åtgärdsprogram Under alla år inom barnomsorgen har jag känt speciellt för de barn med funktionshinder som jag fått kontakt med, säger Britta som är utbildad barnskötare. Genom resursgruppen fick hon en påbyggnadsutbildning om barn med funktionshinder. Efter många år i stora barngrupper på fritids uppskattar Britta att kunna koncentrera sig på ett barn. En av Brittas tre kollegor på skolan är Birgül Erzin. Hon är assistent åt en elev med funktionshinder. De sitter ofta i ett speciellt litet klassrum och arbetar. Trivs med jobbet Både Britta och Birgül poängterar att det är lärarna som är ansvariga för elevens inlärning medan elevassistenten ser till att arbetsuppgifterna fullföljs. Barnen, umgänget med barnen! som ska få fler i arbete i kommunen. Handlingsplanen innebär bland annat att det skapas en intern arbetsmarknad inom kommunen för att underlätta rehabiliteringen av sjukskrivna. Viljan är att skapa förutsättningar och anpassa arbetsuppgifterna och se över om någon sjuk eller arbetsskadad person kanske ska byta arbetsuppgifter helt, vilket blir enklare med en intern arbetsmarknad. Även ledarskapet bland kommunens chefer ska bli utvecklas och bli bättre och man ska förebygga risker och arbeta aktivt med friskvård. Man ska ha en reservlista på uppgifter som man ska kunna utföra som är individuellt anpassad, så man åtminstone kan delta en del av dagen. Vill öka livskvaliteten Vi får inte vara rädda för nya grepp, säger Käte, det kanske är så att man behöver vara befriad från att utföra vissa uppgifter men man har kompetens och förutsättningar för att göra andra uppgifter som kanske svarar Britta och Birgül med en mun på frågan om vad som är det bästa med deras arbete. De känner sig uppskattade av lärare och annan skolpersonal. Det blir lite panik när någon av elevassistenterna är borta, säger Britta, det är svårt att få vikarie. Ute i samhället är elevassistenternas arbete så gott som okänt. Alla förstår inte hur omfattande arbetet är, säger Birgül, de tror att vi bara sitter bredvid och följer med ut på rasten. De förstår inte hur mycket vi arbetar med elevernas inlärning. När deras elever har rast finns elevassistenten tillhands. Ribban ligger högt Britta och Jonny tar ofta en promenad utanför skolan. Jonny tycker det är skönt att komma ifrån en stund, ljudnivån på skolgården blir ofta hög. De trivs tillsammans och har roligt även om Britta ibland är tuff när hon peppar Jonny. Ribban ligger högt för honom men vi sätter upp delmål, säger Britta. Det är otroligt hur han utvecklats under de fem år som gått sedan han började skolan. Jonny är nöjd med sin elevassistent och med möjligheten att få arbeta på sina egna villkor. Jag vill kunna göra en sak i taget, säger Jonny bestämt. LENA ERICSON HÖIJER Värmdö ger sjuka en väg tillbaka inte ingår i min ordinarie sysselsättning. Det är bättre att vara på arbetet lite grann än inte alls. Eller det kanske är så att man ska byta arbetsgivare och då kommer vårt samarbete med arbetsförmedlingen väl till pass. Lars Bryntesson säger att personalpolitiken är angelägen för att få fler i jobb men han ser också att samarbetet med näringslivet i kommunen är viktig. Vi har tur som inte har så hög arbetslöshet i vår kommun men för individen kan problemen bli stora. Det mänskliga värdet i att kunna försörja sig betyder mycket, vi vill öka livskvaliteten och stärka det friska, det innebär också att vi i möjligaste mån erbjuder våra medarbetare heltider. KERSTIN RIDDERSTEDT I korthet INGA KAMEROR på bussar trots beslut. I våras fattades beslut om att 200 bussar i Stockholm skulle utrustas med övervakningskameror. Detta för att minska skadegörelse och våld mot de anställda. I dag, sex månader senare, har inte en enda kamera installerats. På fackförbundet Kommunal, som organiserar av Stockholms bussförare, är man upprörd över att det dröjer, rapporterar Svenska Dagbladet den 28 november. Tidningen citerar också en busschaufför som går sjukskriven sedan han knivstuckits av en passagerare i mars i år och som fortfarande har svårt att gå på grund av skadorna. Han tror att han aldrig kommer att kunna gå tillbaka till sitt gamla jobb. Lars Sandström, fackordförande för bussförarna i Kommunals trafiksektion i Stockholm har ingen förståelse för att kamerorna inte finns på plats. Beslutet är fattat, pengar finns. Egentligen är det bara att börja skruva upp kamerorna. Det borde inte behöva ta så här lång tid, det handlar om våra medlemmars säkerhet, säger han enligt Svenska Dagbladet. MATKAMP PÅ LIDINGÖ Vi vill ha gratis mat, skanderade flera hundra gymnasieelever på Lidingö när de demonstrerade mot att kommunen tar betalt för skolmåltiderna. Avgiften är högst i landet, samtidigt vill kommunen sänka skatten, rapporterar Svenska dagbladet. 40 procent av gymnasieeleverna äter inte i skolan och får då inte heller använda matsalen. Enligt kommunens egna siffror skulle 25 procent fler äta, om maten var gratis. Majoriteten på Lidingö vill sänka skatten med 20 öre, eleverna har räknat ut att om sänkningen bara blir 17 öre bekostar det skolmaten. I sin kritik tar eleverna också upp att kommunen nu har profilerat sig som hälsokommun och ändå har avgiften kvar. Moderaterna och folkpartiet, som är i majoritet i Lidingö stad, har som argument för avgiften att gymnasieskolan är frivillig. Staden prioriterar att hålla en hög utbildningsnivå och därför finns det angelägnare saker att satsa på. FÖRSLAGET OM HELTID är ett slag i luften. Utredningens förslag är tandlöst. Det måste bli en heltäckande lagstiftning som går till botten med deltidsproblemet. Förslaget som presenterades i slutet av november innehåller för många undantag, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn. I betänkandet Stärkt rätt till heltidsanställning finns ett antal undantag. Bland annat undantas företag med färre än tio anställda från regeln om heltid. Störst andel deltidsarbetande finns inom vård och omsorg, hotell och restaurang samt inom handeln.

8 8 Österåker betalade extra i lönökningen Under hösten har de flesta av sektionerna inom Kommunal Stockholms län slutfört de lokala löneförhandlingarna. Resultaten varierar men några kommuner har satsat lite mer för att höja kommunalarnas löner än andra. Österåkers kommun är en av dessa. Vi hade kanske ett ganska lågt löneläge innan, säger Christer Larsson som varit med i förhandlingsarbetet. Men i år lyckades vi lyfta den totala lönenivån betydligt. Speciellt de undersköterskor som arbetar natt fick rejäla lönelyft. Ett av skälen till att nattpersonal fick lite extra är att Österåkers kommun genomfört en jämställdhetsvärdering, den placerade nattpersonalen i samma nivå som ingenjörer. En annan orsak till att lönenivåerna blivit så pass bra är en långsiktig strategi från Kommunals sektion. Under några år har de haft frukostmöten med de ledande politikerna från samtliga partier och fört diskussioner om de anställdas villkor. Individlön bra Christer anser att det är bra med ett indiviuellt lönesystem. Men visst skapar det vissa problem när inte formerna är fastställda. Dessutom blandas fackliga lönesystem samman och chefer vet inte vad som gäller. I år varierade löneökningarna från 175 kronor till nästan 1700 på grund av att det inte finns något bra system för lönesättningen som fungerar, säger Christer. I huvudsak satsades det på olika yrkesgrupper. Kommunals medlemmar har ett intresse av att utveckla sig i sina jobb, och de vill att denna utveckling även ska märkas i plånboken. Detta är i ett nötskal resultatet av den medlemsdialog om kompetensfrågor som förbundet genomfört under våren och hösten Svaren stakar ut vägen för Kommunals fortsatta arbete med kompetensutveckling. För framtiden hoppas Christer att det ska fungera bättre. Sektionens syn är att arbetsplatsombuden ska få en mer betydelsefull roll i arbetet. Dessutom måste det redas ut vad som är lönepott lokalt på arbetsplatserna och centralt i kommunen. Vissa enhetschefer vill höja lönen mer än vad som anslagits lokalt. Några driftenheter hämtar extra lönepengar ur sin egen budget. Hur de pengarna ska räknas finns det oenighet kring. Förbereder nästa år Redan nu har förberedelserna för nästa års löneförhandlingar påbörjats. Vi är inne i en process som måste få ta tid och vi har en hel del att göra, säger Christer. Lönesamtalen måste vara tydliga och anpassade för verksamheterna. Knappt medlemmar har tyckt till om hur de ser på framtiden och hur de vill att Kommunal ska jobba med kompetensfrågor. Resultaten har vägts samman med handledarnas erfarenheter på sju uppföljningskonferenser. Våra medlemmar har ett intresse av att utveckla sig i jobbet, i huvudsak inom sitt eget yrke. Både för att det är kul, men också för att kunna få högre lön. Kommunals uppgift nu är att hitta tydligare modeller för att koppla ihop kompetensutveckling och löneutveckling, säger Lars-Åke Almqvist, förste vice ordförande i Kommunal och sammankallande i arbetsgruppen för kompetensfrågor. Tidigare år har arbetsgivaren Österåkers kommun ansett att löneläget varit rätt för kommunen. Argumentet för det har varit ett lägre kostnadsläge än närmare Stockholm. Dessutom har personalen valt att arbeta kvar trots att de kunnat höja sin lön genom att börja i en grannkommun. Men det är argument som Kommunal inte accepterat eller förstått. deras syn är helt annorlunda. Kommunals medlemmar som är anställda av kommunen är faktiskt vuxna människor, konstaterar Christer. De har försörjningsbördor, de är inte några tonåringar som ska ha ungdomslön. GÖTE AXELSSON Det är tredje gången jag deltagit i löneförhandlingarna, berättar Christer Larsson. Det här är bästa resultatet hittintills. Kompetensen ska värderas Mer än validering Att dokumentera redan befintliga kunskaper är en annan viktig fråga som kräver en lösning. Många, framför allt äldre medlemmar, saknar betyg eller annan skriftlig dokumentation på sin reella kompetens. De efterlyser därför ett sätt att kunna beskriva vad de kan och att dokumenterade steg de har tagit i sin egen yrkesutveckling. Det är alltså en fråga om mer än validering. Det handlar om medlemmarnas faktiska kompetens och om att hitta modeller som bättre stämmer överens med arbetslivets krav. Kommunalarna ska också kunna utvecklas och ha en karriärväg inom ramen för sitt yrke, säger Lars-Åke Almqvist. Men att skapa ett nationellt system för att kunna dokumentera kompetens är ett jobb på lite längre sikt. Resultaten från medlemsdialogen ska leda till en handlingsplan för hur Kommunal ska jobba med kompetensutveckling på både kort och lång sikt. Ett förslag från arbetsgruppen kommer att presenteras för förbundsstyrelsen redan den 15 december. KOM IN Lokala löneutfallet Inkomna enkätsvar gällande lokala löneförhandlingarna 2005.Tyvärr saknas fortfarande statistik från flera sektioner. Sektion Utfall Antal medlemmar 01 Nynäshamn 3,0 procent cirka Nacka 3,0 procent cirka Värmdö 3,0 procent cirka Haninge Tyresö Huddinge 3,07 procent cirka Botkyrka 3,4 procent cirka Södertälje :01 Nykvarn 2,9 procent cirka Norra Sthlm produktionsområde Ekerö 2,87 procent cirka Solna 3,0 procent cirka Salem 2,9 procent cirka Sundbyberg Järfälla Sollentuna Upplands-Väsby Sigtuna 4,0 procent cirka Vallentuna Danderyd Täby 6,9 procent cirka :01 Vaxholm Norrtälje 3,0 procent cirka Lidingö Österåker Upplands-Bro 2,86 procent cirka Gullmarsplan Skärholmen 2,9 procent cirka Västra Sthlm produktionsomr Tekniska HS/Södra länet Södertälje Sjukhus Karolinska Sjukhuset Södersjukhuset Attendo/Sodexho - - Privata vinster möter motstånd Majoriteten av invånarna i Stockholms län är motståndare till att privata företag ska kunna göra vinst på offentlig verksamhet som vård, skola och omsorg. Motståndet är större än väntat i det borgerliga blocket. Det konstateras i en ny undersökning från analysföretaget Skop, som vänsterpartiet har beställt. Det känns bra att få ett tydligt besked om att stockholmarna är motståndare till att privata företag ska kunna göra vinst på offentlig verksamhet. Vård, skola och omsorg ska drivas helt utan vinstintresse. Kampen mot privatiseringar kommer att bli en av våra huvudfrågor till valet nästa år, säger Ann- Margarethe Livh, gruppledare (v) i Stockholms stad på landstingets hemsida. Fyra av tio moderater och hälften av folkpartiets väljare i Stockholm underkänner privatiseringspolitiken. Det är intressant och rimmar inte med den borgerliga oppositionens inställning i landstinget att privatisera i varje läge. Det är uppenbart att de driver privatiseringskravet mest av ideologiska skäl och inte med stockholmarnas bästa för ögonen, säger Birgitta Sevefjord, gruppledare (v) i Stockholms läns landsting tillfrågade Undersökningen gjordes av Skop invånare i åldern år bosatta i Stockholms län fick frågan: Anser Du att aktiebolag och privata företag skall kunna göra vinst på vård, skola och omsorg? En majoritet, 55 procent, tycker inte att det skall gå att göra vinst på vård, skola och omsorg. Uppdelat på partisympatier såg motståndet ut som nedan: Socialdemokraterna: 73 procent Vänsterpartiet: 68 procent Miljöpartiet: 78 procent Moderaterna: 39 procent Folkpartiet: 47 procent Centern: 60 procent Kristdemokraterna: 46 procent Undersökningen går att hämta från: L EH

9 Det luktar bondgård på Berga naturbruksgymnasium. Mellan skolbyggnaderna går hästar och betar, här och var står en traktor parkerad. Skolinformatörerna Karl-Henrik Ericsson och Nina Bergen från Kommunal Stockholms län har kommit hit för att informera eleverna om facket. Jag arbetar som vårdare men har tagit ledigt idag för att kunna komma och besöka er, inleder Karl- Henrik. Det är dagens första lektion. Flera av gymnasisterna sitter i mjukisbyxor i klassrummet när fackets representanter anländer. Ungefär hälften av skolans 250 elever bor på internat under studietiden. Naturbruksgymnasiet i Västerhaninge är ett av de gymnasier som Kommunal informerar skolungdomar på. Många av studenterna som går på Berga naturbruksgymnasie börjar arbeta inom Kommunals yrkesgrupper efter utbildningen. Historisk återblick Karl-Henrik inleder med att berätta om bakgrunden till den fackliga sammanslutningen. En gång lovade Sveriges arbetare varandra att aldrig arbeta för sämre villkor eller lägre lön än någon annan. Idag har löftet försvagats, men jag tror fortfarande på det, säger han. Karl-Henrik har varit engagerad som skolinformatör i drygt två år. Det senaste året har han besökt ungefär 30 gymnasieklasser. Det är ett roligt och varierande uppdrag. Utlandsfödda vårdbiträden och undersköterskor trivs med sitt arbete inom vården och språket är inget problem. Det konstaterar Yoshiko Kishimoto Kuba, professor i ekonomi från Japan, som är här för att undersöka konsekvenserna av att många invandrare arbetar inom vården. Hon har tagit hjälp av Kommunal för att få kontakt med anställda på olika arbetsplatser och har under några veckor i Sverige intervjuat ett stort antal medlemmar med invandrar bakgrund. Det som förvånar mest är att språket inte verkar vara något problem. Många av dem vi talat med har varit här i Sverige i många år och har Många vet att facket finns och har en idé om vad det är. Men de känner inte till vad facket gör. Ibland får jag många frågor under lektionen, andra gånger är det tyst i klassrummet och eleverna frågar först efteråt. Många av de frågor som brukar dyka upp gäller rättigheterna i arbetslivet, hur mycket man bör tjäna och av vilka anledningar man kan få sparken. För Nina är det första gången som skolinformatör. Hon arbetar i vanliga fall som växttekniker och har tidigare studerat på naturbruksgymnasium. Med uppdraget som skolinformatör hoppas hon kunna bidra med kunskap, framförallt till dem som i framtiden ska arbeta inom goda språkkunskaper, säger hon. Andra som inte varit här så länge har naturligtvis större problem men det verkar som att man lär sig snabbt genom arbetet. Även om vårdarbete inte har varit 9 Skolinformation ger elever kunskap om Kommunal - En gång lovade Sveriges arbetare varandra att aldrig arbeta för sämre villkor eller lägre lön än någon annan. Idag har löftet försvagats, men jag tror fortfarande på det, säger han. hennes område. Det finns många problem. Framförallt i de yrken hästtjejerna ofta väljer. Många har privata arbetsgivare och känner inte till sina rättigheter, säger hon. Svartjobb Karl-Henrik lägger upp en bild på en svartmålad kvinna på overheadmaskinen och eleverna skrattar. Det handlar om svartjobb. Han frågar om någon av eleverna arbetat svart någon gång och om de tjänade bra. Sedan tar han upp nackdelarna, utebliven pension, att man är oförsäkrad och ofta inte ens tjänar speciellt bra. Eleverna lyssnar uppmärksamt och kommer med en del invändningar. Men i stort håller de med. Svensk modell på export Yoshiko Kishimoto Kuba, professor i ekonomi från Japan, (th) och hennes assistent undersöker konsekvenserna av att många invandrare arbetar inom vården. det ursprungliga yrkesvalet för många av dem som intervjuats så trivs man med sitt arbete. Karl-Henrik hinner gå igenom både kollektivavtalet, vad man bör tänka på när man får en anställning och vad fackavgiften går till innan lektionen är slut. Camilla Hugdahl och Mikaela Törning som läser tredje året på inriktningen häst/jord, har suttit tysta och lyssnat hela timmen. Det var bra information. Jag visste inte så mycket om facket innan, säger Camilla. Jag tror att det vi fick veta kan vara till hjälp när vi börjar arbeta, säger Mikaela. Och bägge planerar att gå med i facket när de börjar arbeta. EBBA HEDMAN Allt fler äldre Japan har i många år haft ökad andel äldre i befolkningen och precis som här i Sverige finns en oro för att man inte skall kunna rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. Idag kommer en del av de anställda inom vården från Filippinerna, men i framtiden kanske man måste välkomna personal även från andra delar av världen. Yoshiko Kishimoto Kuba tror att den höga andelen av personalen som är med facket här i Sverige har haft en positiv effekt på utvecklingen inom vården. Löner och anställningsvillkor är goda. Hon tyckte också att det var mycket intressant att hon fått besöka arbetsplatser där det arbetar många män. I Sverige liksom i Japan är annars vården en kvinnodominerad bransch vilket har lett till låga löner. LENA ERICSONHÖIJER I korthet GLOBALISERINGEN leder till större löneklyftor. Lågutbildade blir dubbla förlorare, deras löner halkar efter och deras jobb blir otrygga. Löneskillnaderna mellan hög- och lågutbildade har ökat stadigt sedan början på 1990-talet. När företagen flyttar produktionen till låglöneländer minskar behovet av lågutbildade i Sverige. Det hävdas i en nyligen publicerad Fief-rapport enligt LO-Tidningen i november. UNDER NÄSTA mandatperiod ska taket i a-kassan höjas kraftigt, så att de allra flesta får 80 procent av sin lön i ersättning vid arbetslöshet. Det beslutade socialdemokraternas partikongress skriver LO-tidningen i november. I takhöjningen ligger också att ersättningen ska bli lika hög under hela ersättningsperioden, alltså inte lägre efter de första 100 dagarna. Även inträdesvillkoren i försäkringen ska ses över. I dag kan människor med tillfälliga anställningar arbeta länge utan att få rätt till a-kassa. KOMMUNAL SÄGER JA till specialstudie om deltidsarbetet och en statlig delegation för hälsa och heltid i välfärdssektorn, men nej till löneskillnadsutredning och förvärvsavdrag för ensamstående föräldrar. Man säger nja till jämställdhetsmyndighet skriver LOtidningen. Det är i korthet Kommunals remissvar på den jämställdhetspolitiska utredningen. Kommunal välkomnar den analys som utredningen gör av skillnaderna i synen på mäns och kvinnors villkor i arbetslivet. Utredningen kommer fram till att mäns problem ses som arbetslivsproblem som ska lösas kollektivt. Kvinnors problem är individuella eller specifikt kvinnliga som kvinnan själv ska lösa genom exempelvis deltidsarbete eller sjukskrivning. Det är viktigt att ha med sig den bilden i jämställdhetsarbetet säger Kommunal. STÄDARE OCH KÖKSBI- TRÄDEN är Sveriges lägst avlönade. Köksbiträdets lönelyft: 100 kr vd:ns lönelyft: 5500 kr i månaden. Piloter och vd:ar är de stora vinnarna på arbetsmarknaden under senare år. Den genomsnittliga månadslönen för piloter har ökat med kr sedan mitten av 90-talet, från till kr. Den genomsnittliga löneökningen bland köksbiträden var förra året blygsamma 100 kr i månaden. Det visar en genomgång av statistiska centralbyrån, SCB lönestatistik som publicerades nyligen. LO-FAMILJ har inte råd att bo i villa. En tvåbarnsfamilj där båda föräldrarna arbetar inom LO-kollektivet har inte råd att bo i en nyköpt villa om de inte kan lägga en stor kontantinsats. Läget är detsamma i nästan alla kommuner enligt en rapport från Villaägarnas Riksförbund. LO-familjen klarar knappt att bo i hus i någon av de billigaste kommunerna i landet. I övriga kommuner lever familjen över sina tillgångar.

10 10 En trygg famn och kunskap för livet Inne på Ekendals förskola svischar Malin förbi på en leksaksbil. Hennes pappa har just lämnat henne. I taket hänger pappersrullar i snören och tyg i tyll som man kan svepa in sig i. Det är ingen brist på fantasifulla leksaker på förskolan, men till en början håller sig småttingarna Elma och Julia ändå nära barnskötaren Karolina Långs trygga famn. De provar på någon av leksakerna och tultar sedan tillbaka till henne som för att få bekräftelse på att det inte är farligt. På avdelningen där Karolina arbetar, finns bara ettåringar. Barnen delas upp i åldrar för att deras behov bättre ska kunna tillvaratas och Karolina kommer att följa Malins, Elmas och Julias utveckling fram till de börjar skolan. Redan nu har hon lärt känna dem. Malin är mycket aktiv medan Elma hör till de lite försiktigare av barnen. Tjugo år i yrket Karolina har 20 års erfarenhet av arbete med barn och har aldrig trivts bättre än nu. Det har att göra med att Ekendals förskola är inspirerad av Reggio Emilia-metoden. Karolina förklarar att man kan se det som att man ska baka en äppelkaka. På traditionella dagis är målet själva kakan, men inom Reggio Emilia är tanken att bakandet är det viktiga. Man får misslyckas och behöver inte alltid nå fram till målet, det viktiga är att lära sig och pröva sig fram. Det är ett stimulerande arbetssätt. Vi säger inte åt barnen hur det är, utan hjälper dem att lära. Vi märker en otrolig skillnad hos dem när vi jobbar på det här sättet. De utvecklas snabbare och ofta blir föräldrarna förvånade över hur mycket deras barn faktiskt klarar av. Karolina och arbetskamraterna har försökt skapa en utvecklande miljö med enkla medel. Några träbitar som de tagit med från en brädgård, fungerar som byggklossar. Ett spegelrum som man kan krypa in i, har byggts under en bänk och på en av väggarna sitter urkopplade lampknappar i barnhöjd som man kan trycka på. I taket hänger olika typer av tyger för att barnen ska kunna känna olika material, samtidigt som de bildar en myshörna. I den här åldern är många barn väldigt fascinerade av speglar och så tycker de om att ta på saker, säger Karolina. Sång i ring Vid sångstunden sitter alla i en ring och varje barn får välja en av de bilder som ligger utspridda på golvet. Pedagogerna sjunger sedan den sång bilden symboliserar. Karolina berättar att det roligaste i arbetet är att se barnen utvecklas och att försöka tillgodose deras individuella behov. Malin vill till exempel ha fart och fläkt, så personalen försöker se till att det finns aktiva redskap tillgängliga för henne, såsom bollar och bilen hon så ofta åker runt på. Men grunden för allt lärande är trots allt god omvårdnad. När Elma ramlar och slår sig vid påklädningen, är Karolina genast där och tröstar och kramar om. Du får vara ledsen lilla vän, säger hon, gråt du. Elma snyftar en stund med armarna tätt om Karolinas hals och snart är allting bra igen. TEXT: EBBA HEDMAN FOTO: KARIN RIIKONEN

11 11

12 12 Nu flaggar vi för semesterkurs -06 Sommarkursen 2006 kommer att genomföras på Väddö Folkhögskola Norrtälje veckorna Alla medlemmar utan uppdrag och som är ensamstående med barn som är 5-14 år är välkomna att söka. Kurslängden är en vecka, söndag - fredag. Det kostar 150 kr per barn och 250 kr för medlemmen. För det får man: - resa från klarabergsviadukten- Väddö tur och retur - mat och logi under en vecka, kurs på förmiddagarna 9-12 Under utbildningspassen tas barnen om hand av våra duktiga barnledare Anmälan ska lämnas till din sektionen som också har ansökningsblanketter, som därefter skickar den till avdelningen Sista anmälningsdag då blanketten skall finnas på avdelnisexpedition är 15 mars För alla medlemmar som vill veta mer om Kommunal medlemsutbildning Du har säkert många frågor eller åsikter om Kommunal. För att få svar på dem är ett bra förslag att gå en av de medlemsutbildningar som anordnas av Kommunal. Kursupplägget brukar oftast vara så här: Kursen är på två dagar och pågår mellan båda dagarna. Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium på 640 kronor skattefritt per dag. Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor och vad andra funderar på. Du träffar även nya vänner. Du är varmt välkommen För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till: Barbro Pousette Kommunal Stockholms län Box Stockholm eller sänd ett E-brev med uppgifterna till: Barbro Pousette vidarebefordrar sedan den vidare till en sektion som tar hand om dig Namn Adress Arbetsplats Personnr Barbro Pousette, Studieorganisatör Kommunal Stockholms län Kräv alltid kollektivavtal!

13 13 Åke Hedebrant, andrapristagare i MT:s skrivartävling Uppmärksamheten en kick Matte och jag tar avstamp i verkliga händelser från mina tidiga skolår. Jag blev svårt mobbad i skolan, säger Åke Hedebrant, andraprisvinnare i MT:s skrivartävling när MT träffar honom på konditoriet Pallas i Vällingby en gråmulen söndag i november. Åke berättar att han ältar och funderar mycket på sitt förflutna. Han tror att det han skriver kan vara någon slags egenterapi. Jag blev utsatt för psykisk terror från skolstart till tolv års ålder. Jag blev retad hela tiden och fick aldrig ha mina saker i fred. En dag sprang jag skrikande ut från klassrumme och vägrade att gå tillbaka till skolan igen. Jag fick byta skola till en socialt specialutvald klass där alla respekterade mig. Jag fick äntligen lite lugn och ro. Det finns flera bottnar i Matte och jag med en nostalgisk, sorglig och bitterljuv stämning. Matte och jag handlar om två elvaåriga pojkar, de är bra kompisar ute på äventyr. Plötsligt kommer Mattes storebror Göran in i historien som ett stort orosmoment. Jag blev förbluffad när beskedet kom Åke blev förbluffad och glad när samtalet kom från MT att han hade fått priset. Andrapris andra gången Jag ljuger för mig själv om jag inte erkänner att uppmärksamheten är en häftig kick. Publiceringen av min novell är en bekräftelse på att jag verkligen kan skriva, säger han. Det här är andra gången Åke får ett andrapris i en skrivartävling. Första gången blev han uppmuntrad av en skrivkurslärare att skicka in en text till Vår bostads novelltävling. Åke Hedebrant arbetade på den tiden som sorterare på Posten. Han gick en kurs i prosa som fackförbundet SEKO arrangerade våren Han kände att den första litterära framgången skapade en större press på honom att skriva och han blev väldigt självkritisk. Jag tänkte, jag kan bättre än det här och då ratade jag tyvärr flera påbörjade texter. Åke säger att han skriver fiktivt mot en verklig grund. Han skriver också ganska sporadiskt i perioder. Han brukar ha några färdiga idéer om innehållet i sina texter men han behöver en spark i rumpan för att komma igång. En sådan motor som driver vidare kan vara en skrivartävling att sätta tänderna i. En dag 2001 pratade Åke åter med kursläraren, som även är författare. Han blev erbjuden att gå med i ett litterärt kotteri av gubbar. Vi är ett gäng som ses en gång i kvartalet och läser egna texter för varandra. Det är vansinnigt roliga läskvällar. Jag känner mig piskad att få ur mig några rader till varje gång. Har talang Nu jobbar Åke Hedebrant som elevassistent på Södra Ängbyskolan i västra Stockholm. Han hjälper tio ungdomar med inlärningssvårigheter som går i nian. Han arbetar tillsammans med en specialpedagog. Ibland delar de upp klassen i två delar och då brukar han undervisa i svenska och engelska. Åke trivs och han tycker att det är ett utvecklande och stimulerande arbete. Jag har uppenbarligen någon form av talang, det vore löjligt att förneka det. Jag kämpar med några romaninledningar som handlar dels om min pappa och dels om min morfar. Steget från en novell till en bok är gigantisk. En novell är en kort och färdig berättelse, en roman vindlar fram över en bro med många spann och varje del av spannet måste hålla hela vägen. PIA OLSSON Åkes novell Mattte och jag kan du läsa på nästa uppslag

14 14 Matte Vi plockade på andra timmen, och trots de dubbla kartongbitarna så kändes småstenarna ända in till benet. Singel påstod farsan att det hette. Hur som helst gjorde det ont. Jag reste mig upp och sträckte sakta på ryggen. Solen stekte och det stack i nacken. Jag spottade segt i handflatan och gned in loskan just under hårfästet. Matte hade hunnit ända fram till sandbarriären. Han var klyftig nog att krypa runt med collegetröjan över nacken och bakhuvudet. Visserligen blev hans synfält en aning begränsat, men det var så gott om patronhylsor att en blind skulle kunna hitta fulla nävar av dem. Ska vi dricka? Han reste sig direkt, utan att svara. Vi genade över järnvägens odlingslotter och kom fram till skytteklubbens hus. På baksidan, vid stängslet mot bangården, låg ett litet pumphus i betong med kranar på båda kortsidorna. Först drack vi oss alldeles otörstiga och sedan tog vi av oss nakna och låg raklånga en stund under kranarna medan vattnet fick spola fritt. Allt kändes toppen, trots onda knän och solhetta. Det här var helt klart sommarens bästa dag hittills, och nästa morgon, åtta minuter över sex, skulle jag fylla elva år. Normalt var det full fart på skjutbanan en söndag, men nu, mitt i lovet, kunde man skrota här hur länge som helst utan att det kom någon skytt och krävde fritt skottfält. Mattes pappa hade varit växlare och medlem i skytteklubben, och genom honom hade vi grabbar fått nys om de enorma mängderna tomhylsor. Standardkalibern för pistol och kpist, nio millimeter, fanns det förstås mycket av, och det var också den storlek som var mest användbar. Den kunde gälla för både stockar i ett romerskt härläger som för nedsläppta vapencylindrar åt den amerikanska 82:a luftburna divisionen. Senast hade den funkat som oljetunnor i nordafrikanska Tobruk, färdiga att skjutas i brand av Mattes ökengula småsoldater, föreställande brittiska åttonde armén. Med salongsstorleken, fem komma sex, kunde man tillsammans med lite sand och småsten konstruera ganska bra vägspärrar när man lekte gatustrider under Ungernrevolten. Med mina ryska tanks från Dinky Toys så blev det perfekt. Pärlorna i våra samlingar var annars avgjort de vackra gevärshylsorna, men eftersom gubbarna normalt sköt mauser på sexhundra meter ute vid banorna på Järva så fanns det inte så många här. Med dessa långa hylsor kunde man bygga otroligt realistiska bevakningstorn, med ihoplimmade tändstickor som plattformar, och då skiftade miljön mellan tyska Stalag Luft- läger under kriget och Checkpoint Charlie vid nattliga utväxlingar av fångar över Järnridån. Matte brukade alltid gnälla över att vi bara hade brittiska Maxim-kulsprutor, oavsett nationalitet på soldaterna, men vad fan, man kunde inte få allt. På onsdag är det två år sedan farsan dog, sa Matte och tittade på mig med alldeles nollställda ögon. Det var inte så ofta vi pratade om hans farsgubbe längre. Jag visste att olyckan hade delat kroppen rakt av, och ändå hade han levat i nästan tjugo minuter efteråt. Då, tiden efter olyckan, hade Matte varit skamsen över att hans pappa inte dött direkt utan istället legat och vrålat efter morsan hela tiden. Alltså sin egen morsa, farmor. Det hade varit en så typisk växlingsolycka. Bara snabbt rätta till bromsskon innan tågsättet hann fram, men så snavade han och sedan var det kört. Vi återtog våra platser i solen. Vi borde kanske snart gå hem och käka middag, men Korv-Ingvars mos och räksallad mättade fortfarande. Vi hade fått pengar av Mattes morsa, det fick vi alltid, och det var drygt tolv kronor kvar. Planerna på varsin läsk och smågodis på Saras kondis på hemvägen låg fasta. Det fick bli en halvtimme till, även om vi ratade ganska många hylsor vid det här laget. Om vi drack mer vatten så kunde vi skippa läsken och istället köpa varsin Fantomen. Jag trodde nog att Matte skulle svälja min idé. Det small till mot plåtskylten vid uppfarten, den som visade Fara - Skjutbana. Liten kaliber, kanske var det en salongsbössa. Vem fan kunde det vara? Då kom det, omisskännligt: Tjena, skitungar! Djävlar också! Det var Göran. Ändå hade vi hojtat hur högt som helst i hallen om att vi skulle sticka och bada i Ulvsundasjön, säkra på att Mattes storebror hörde det genom dörren till sitt rum. Men han gick tydligen inte på sådana lätta längre. Göran var en pina. Han lämnade varken Matte eller mig ifred. Mig slog han inte, men lillebror fick ofta en örfil. Det hade börjat efter pappans död, med påståenden om att Matte behövde uppfostras. Nu var Göran sjutton, och ingen ville vara med honom. Min farsa kände rektorn på läroverket, och enligt honom låg en relegering nära. Skolk, sena ankomster, uppkäftighet, ogjorda läxor. Alla visste vad som hade hänt pappan, men det fanns en gräns för tålamodet. I våras hade Göran kommit berusad till plugget en måndagmorgon, och efter samtal med rektor och brev hem så klarade han sig undan hårfint. Det hela skrevs av som någon sorts efterbörd till olyckan. Nu kom han och störde. Han hade den vidriga förmågan att till och med göra Matte och mig arga på varandra, vi som annars var bästa kompisar sedan ettan och varken slogs eller käftades. Göran bar geväret otroligt nonchalant under armen. Det var ett litet, elegant vapen som han hade efter pappan, med en sensuell ciselering på pipan och vackert arbetad kolv i

15 och jag 15 valnöt. Det där med sensuell och vackert arbetad fattade ju inte jag, men så hade pappan uttryckt det medan han levde och sköt några serier varje helg. Morsan vill ha hem dig till middag, snorunge, och du ska väl också hem antar jag. Han gav mig inte ens en blick. Det kändes djävligt olustigt, och Matte och jag samlade ihop våra hylspåsar och drog oss bort mot stålbommen där brorsan posterade som den värsta skiltvakt. Ni fattar väl, att ska man passera bommen så måste man betala lösen. Matte såg mig rakt i ögonen och vände sig så mycket långsamt mot brodern. Du är inte värd det, för du är en sådan stor skit, men om vi bara får gå hem nu så ska du få mina tuggummin. Och det var sedan det hände. På var sida om bommen stod någon sorts vaktkur i pansarplåt. De var nog militära, men ingen visste varför de stod där. Förmodligen hade de vinschats på plats med hjälp av de grova ringarna på taket. Kurernas dörrar var tunga och tröga, och de kunde märkligt nog haspas från både in- som utsidan. Med dörrarna tillslutna fanns det bara två små gluggar i varsitt väderstreck som gav ljus utifrån. Matte slängde in sina tuggummin genom gluggen i en kur och började kvickt knata därifrån. Hans bror suckade ljudligt, ställde ifrån sig bössan mot bommens fundament, öppnade med stort besvär dörren och gick ner på huk för att plocka upp godiset. Då, i den sekunden, tvärvände Matte och rusade med all kraft mot brodern. Det var nog trettio kilos viktskillnad dem emellan, men Göran var i obalans och föll på näsan in i kuren. Snabbt vräkte Matte igen dörren och lade haspen på. Nu ska jag skrämma den skiten, sa han och plockade upp geväret. Han vände och vred på det, fingrade på mekanismen. Visa hur fan man gör. Din gubbe är ju militär så du måste begripa sådant här. Inne i kuren förde Göran ett herrans liv. Men Matte var iskall och ville bara veta hur man fick fram en patron i kammaren. Jag hade skjutit dussintals gånger med min farsas tjänstevapen, så det stämde att jag begrep sådana här grejor. Jag vred slutstycket tillbaka och framåt igen, och jag kunde konstatera att magasinet höll fyra skott. Vad tänker du göra, frågade jag fastän jag mycket väl fattade vad som var på gång. Matte log bara illmarigt mot mig, ställde sig knappt tio meter från kuren och siktade på ett av de små titthålen. Göran blev helt tyst. Det första skottet slant av kuren och visslade iväg ut i skogen. Tur för dig att det finns så få patroner, ropade Matte till sin bror. Nästa skott missade kuren alldeles. Jag kände mig så underlig, började frysa. Det tredje skottet dröjde länge. Så smekte han iväg det, mitt i prick. Det rikoschetterade som en galen geting ett par gånger därinne, och sedan hördes det ett skrik. Jag stelnade, och jag såg hur Matte ryckte till. Han slängde bössan och sprang fram för att slita upp dörren. Jag vet inte vad jag hade väntat mig, men inte detta. Göran stapplade ut ur kuren med båda händerna för det ena ögat. Han blödde förstås, och så rann det någonting trögflytande mellan hans fingrar. Han sade konstigt nog ingenting utan kved bara av skräck och smärta. Matte och jag började både skrika och gråta, om vartannat. Göran stannade alldeles, vaggade med kroppen. Han gnydde som en hund men rörde sig inte ur fläcken. Kom igen nu, det är brådis, du måste till sjukan. Ingenting gick fram. Nu såg jag ilska i Mattes ansikte, och han började knuffa brodern framför sig, sparkade honom till och med. Hela tiden skrek han: Skynda, skynda, din dumma djävel, skynda dig! Vi tog oss haltande och snubblande längs den smala och gropiga skogsvägen som ledde upp till Ekelundsvägen. Sedan var det bara trehundra meter kvar, men jag tyckte att det tog en evighet. Matte fortsatte att vråla åt sin apatiske bror. Vi grät inte längre, nu gällde det bara att komma hem. Jag frös och mådde illa, trodde jag skulle spy när som helst. Vi tog bakvägen och spiraltrappan upp till andra våningen. Jag vräkte mig mot ringklockan medan Matte dunkade med hälen mot dörrträet, gång på gång. Deras morsa svimmade nästan, och det var en granne som fick ringa ambulans. En del av vår barndom tog en ände med den där händelsen. Vi sågs inte mer den sommaren, Matte och jag, vi slutade umgås alldeles. Båda skämdes vi så förbannat, var och en på sitt håll. Matte mest förstås, för det var ju ändå han som sköt. Polismannen som utredde ärendet nöp mig hårt i kinden och skakade på huvudet. Ni hade en väldig tur, det förstår du väl? Med en annan kulbana så kunde han ha dött. Göran kom hem från sjukhuset med lapp för ögat. Både mamman och läkarna försökte få honom att gå med på emaljöga, men han vägrade. Lappen blev en del av hans identitet, och han bar den i flera olika färger. Han hade förändrats, mognat, och gav sig inte på lillebror längre, inte på något vis. Plugget började han också sköta. Och vad jag vet, så var det ingen av oss som besökte skjutbanan igen. ÅKE HEDEBRANT

16 16 Boktips för vuxna Boktips för barn Klapptips Växtverk Hårda pärmar 50 kronor En bok för alla En perfekt bok för dig som gillar människor men inte hinner eller orkar läsa långa romaner. I Växtverk har Gun Ekroth samlat noveller om korta och långa från radions P1. Gemensamt för berättelserna är att de handlar om barn, att vara barn, att ha barn eller att ta språnget mellan barndom och vuxenliv. De flesta som medverkar är kända nutidsförfattare som Bodil Malmsten, Åke Edwardsson, Inger Edelfeldt och Niklas Rådström men där finns också klassiker som Harry Martinsson. En del berättelser är härligt humoristiska som Ulf Starks När mamma var indian. Den handlar om när Lilla Tysta Foten lyckas frita blekansiktenas sommarslav Stora stekoset. Andra är djupt tragiska som Port nr 12 av Baldomero Lillo där vi får träffa barnarbetare i Chilenska kolgruvor i början av 1900-talet. Jag har haft boken i väskan och rest på korta resor med buss och t-bana men den passar också bra bredvid sängen för den som inte vill riskera att fastna i tjocka tegelstenar. Inslagen som present kan du vara säker på att varje mottagare hittar en berättelse som talar till hjärtat. Lasermannen en berättelse om Sverige Av Gellert Tamas Ordfronts förlag 59 kronor i pocket Jag kommer ihåg en kollega från Latinamerika som var rädd när hon var på sitt arbete i hemtjänst på Östermalm. Rädd att hon med sitt svarta hår skulle få se en röd prick på sin kropp och förstå att lasermannen siktade på henne. När jag först läste Lasermannen tänkte jag på hur John Ausonius tydligt berättar hur han hämtade argument för sin mördargärning hos Ny demokrati och all annan främlingsfientlig propaganda. Jag minns också hur arbetskamrater satte kaffet i vrångstrupen när Ausonius började skjuta. Det var som om de förstod vart deras egen fördomsfulla kaffebordsretorik ledde till i sin förlängning. Nu när Lasermannen blivit film läser jag om boken. Det tål den väl. Nu, när många år gått, orkar jag tänka mer på Ausonius eget tragiska öde. Slagen och trakasserad hemma, kallad svartskalle och mobbad i skolan utsåg han sig själv till övermänniska och satte sig till doms över andra människor. Ser parallellerna med en annan liten mobbad svartskalle, en med mustasch på 1930-talet. Lasermannen en berättelse om Sverige är nutidshistoria. Gellert Tamas ger oss möjlighet att fundera över vår egen tid och dess politiska strömningar. Boken är oerhört spännande, skall polisen hinna ta lasermannen innan någon dör? Gellert Tamas låter oss också, i känsliga porträtt, möta lasermannens alla offer som människor. Bara det gör boken värd att läsas. L EH Dagspöket av Jujja och Tomas Wislander med bilder av Jens Ahlbom Hårda pärmar 36 kronor Det här är en riktig favoritbok för mig och mina förskolebarn. Boken innehåller fyra kapitel där Dagspöket på olika sätt försöker hitta någonstans att bo, men det är inte det lättaste. Det är ju egentligen ingen som vet vem Dagspöket är så folk tar hela tiden fel och det blir ofta väldigt tokigt. Någon tror att han är en filt, en rock, en mantel ja till och med busschaufförens uniform, och då passar förstås Dagspöket på att köra buss fast han inte kan. Dagspöket pratar lite zpeziellt med mycket z, det gillar barnen. Bilderna som är svartvita är fartfyllda men ändå känsliga, man ser verkligen vad de olika personerna känner och tänker. Vissa bilder är som serietidningsbilder och andra är mer som vanliga barnboksbilder. Kanske är det så att Dagspöket verkligen hittar ett hem hos den stora svarta hunden och hans husse i det sista kapitlet. Det var en gång en snövit björn. Text: Margret Greaves Bild: Beverly Gooding Det här är en kinesisk legend om hur pandorna fick sin svarta färg. För länge, länge sen var nämligen pandorna vita. Den lilla flickan Chien-min har gått vilse i skogen, när hon hör något som gnyr. Det är en liten vit björnunge som fått en tagg i tassen. Chien-min hjälper björnen som heter Niao- Niao, och får sedan i sin tur hjälp att komma hem igen av honom och björnmamman. Sen den dagen är Chien-min ute i skogen och leker med björnarna varje dag. En dag dyker en hungrig leopard upp och försöker äta upp NiaoNiao, Chien-min räddar honom men dör istället själv. Björnarna drabbas av sorg och när de gråter och gråter smutsar de ner sig så att de slutligen blir svarta och vita. En väldigt vacker saga, men också väldigt sorglig. Det går mycket snabbt när Chien-min dör så det blev mycket frågor och undranden kring det. Det var en tröst för barnen att hon i alla fall kom till himlen. Bilderna är helt underbara, björnarna ser så mjuka och snälla ut. De här böckerna kan nog vara något att lägga under granen. KAJSA LINDBLOM FÖRSKOLAN VÄDERLEKEN Filmtips: Tomtens verkstad en film om usel arbetsmiljö Vi får inte höra bullret, vi kan inte känna den stickande lukten av plaster, lim och lösningsmedel, vi behöver inte andas den varma, dammiga luften. Men vi ser de unga människornas trötta ögon och avstängda ansikten. Verkligheten i Kinas leksaksfabriker är långt från Disneys version av de små nissarnas arbetsglädje i Jultomtens verkstad. En stor del av de leksaker som säljs i Sverige och världen är tillverkade i Kina. I filmen Tomtens verkstad visar Fairtrade center och Swedwatch varför kinestillverkade leksaker är så attraktiva på marknaden. De produceras under slavliknande förhållanden, fjorton timmars arbetsdag, obetald övertid och en lön som tvingar människor att leva sina liv i fabrikens sovsalar. Brio och andra leksaksjättar har idag inga egna fabriker. Man lägger sina order där man hittar det lägsta priset. Uppförandekoder får ett löjets skimmer över sig, när man ser hur fabrikerna systematiskt kringgår de överenskommelser som gjorts och när leksaksföretagen vägrar betala för att deras vackra ord skall bli verklighet. Fabriksägarna skyller på leksaksföretagen som pressar ner priserna och kräver korta leveranstider. Leksakföretagen skyller på att konsumenterna vill ha billiga leksaker. Egentligen är det sina egna vinster bägge parter slår vakt om. Konkurrensen mellan fabrikerna är stenhård. När arbetarna i Thailand börjar organisera sig fackligt flyttas produktionen till Kina. Filmen visar också hur fabrikerna får förstöra miljön vilket drabbar den fattiga befolkningen hårt. Sjöar och floder där man fiskat och hämtat sitt vatten stinker som döden och är fulla av till exempel kvicksilver. Till filmen hör en handledning för aktion och diskussion som visar på hur man kan sprida information och öka medvetenheten om arbetsförhållandena i de länder som tillverkar många av våra konsumtionsvaror. Dataspel, kläder, mobiltelefoner, cd-spelare, det mesta vi köper är tillverkade under samma förhållanden som leksakerna. Filmen ger inte något direkt svar på hur vi i Sverige och västvärlden kan hjälpa den spirande fackliga kampen i Asien. Men visst är det så att vi kan bestämma oss för att fabriksarbetare i Asien har rätt till mänskliga arbetsvillkor, kollektivavtal, och sedan agera efter det. Transportarbetarna kan vägra lasta och lossa dessa leksaker, handelsanställda kan vägra att sälja dem och vi kommunalare kan agera för att våra arbetsgivare inte ska köpa produkter som tillverkats där det inte fria fackföreningar är tillåtna och det inte finns kollektivavtal. Filmen Rapport från Tomtens verkstad är 30 minuter och kan lånas kostnadsfritt från LO och TCOs biståndsnämnd eller köpas från Fairtrade center för 180:- LO-TCO Biståndsnämnd eller Fair trade center tel eller Det finns många bra julklappstips från En bok för alla och priset passar en kommunalare. Pocketböckerna för vuxna samt barn och ungdom kostar 26 kronor och barnböckerna kostar 34 kronor. Samlingar med hårda pärmar kostar 50 kronor. Här är några tips: Petter och hans fyra getter av Einar Norelius En klassiker som två till fyraåringarna kan höra hur många gånger som helst. Barnens första bok En samling klassiska ramsor, sagor och tramsor för de mindre barnen, många fina bilder. Barnens andra bok Samlingsvolym med blandade berättelser för den som precis lärt sig läsa. Barnens gåtbok Här finns gåtor av alla slag. Roar hela släkten under julhelgen och resten av året. Om livet och kärleken Noveller för unga människor om sånt som är svårt men också om allt det vackra och spännande i livet. En liten kärlekssång av Michelle Magorian En riktigt härlig historia för tretton till femtonåriga tjejer. Kyrkdjävulen avmikael Niemi En riktig rysare om en skolklass som hittar en djävulsstatyett passar bra för trettonåriga tjejer och killar. Du kan beställa en prenumeration i julklapp. Kontakta En bok för alla så får du ett presentkort att ge bort. Kostar från 260 till 900 kronor. Läs mer på telefon fax Många sektioner säljer en bok för alla på sin expedition

17 Debatt och Insänt Kommunal i valet är vår devis inför 2006 års fackligt politiska arbete, och det arbetet har redan rullat igång.vi har bildat arbetsgrupper, planerat aktiviteter och träffat politiker, men framför allt har vi träffat våra egna kamrater som av sina sektioner utsetts till fackligt politiska organisatörer. Vid de träffar vi haft med olika företrädare kan man med lätthet avläsa en entusiasm och en stark önskan att bidra till att få våra medlemmar att engagera sig i kommande val. Precis som i förra valrörelsen behövs vi alla, vi är viktiga och vi behöver ge politikerna kanaler ut till arbetsplatserna. Kritiska röster höjs ibland över att politiker bara visar sig på arbetsplatserna då det drar ihop sig till val, men man ska då komma ihåg att för Kommunals del är så inte fallet, politiker har besökt våra arbetsplatser i stort sett var månad och samtalat med kommunalare regelbundet under hela mandatperioden. Kanske skulle fler besök ha planerats in, kanske skulle sektionerna ha krävt politikers närvaro i större utsträckning. Ansvaret för detta kan man nog i sanningens namn säga är delat. Vi hör ibland medlemmar säga att politiken har blivit otydlig och att det inte går att hitta några skillnader mellan de politiska blocken längre men, nu är det tydligare än någonsin. Aldrig förr har väl den borgerliga alliansen så tydligt blottat sitt förakt för lågutbildade, sjuka, arbetslösa och arbetshandikappade Utspelen riktar sig i stor utsträckning mot fackföreningarna och det som det samlade facken arbetat för i nära nog hundra år. Vad kommer då Kommunals fackligt politiska arbete att bestå av under 2006? Ja det kommer självklart att i första hand handla om val till kommuner, riksdag och landsting. Man kan säga att vi kommunalare har möjlighet att välja vår arbetsgivare och den möjligheten ska vi inte försitta. Vår uppgift är som vi så ofta framhållit att värna demokratin. Fackföreningsrörelsen har en historisk vana i att använda demokratin i den representativa formen. På våra medlemsmöten röstar vi om olika förslag som medlemmar, sektionsföreträdare och styrelser lagt fram, och vi väljer våra företrädare. Det är precis det vi ska uppmana våra kamrater till, att välja sina företrädare på den politiska arenan, och inte försitta chansen att vara med och påverka. Information, tidsplaner och minnesanteckningar från fackligt politiska gruppen kommer inom kort att läggas ut på KOM IN, här kommer även namn och telefonnummer till Insändare/Debatt skickas till: Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen.bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer. Det går bra att publicera sig under signatur. Ylva Thörns ledarstil och Kommunals lönepolitik får inte kritiseras Uppenbart har Ylva Thörn inte något att säga om de sakfrågor som Göran Gustavsson för fram. Hon väljer istället att avfärda mitt inlägg som ett personangrepp. Det är en välbekant taktik när makthavares ageranden ifrågasätts. Låt mig göra klart: Jag har inte angripit Ylva Thörn som person. Ylva är säkert en hjärtegod och trevlig människa. Däremot kritiserar jag hennes ledarstil och retorik och framförallt förbundets lönepolitik. Sedan nederlagsstrejken har debatten om sakfrågorna - på vilket sätt Kommunal ska leva upp till att vara en kamporganisation - varit helt frånvarande i förbundet och i tidningen Kommunalarbetaren. Vreden och besvikelsen på arbetsplatserna har inte fått komma till uttryck. När nu Ylva och förbundsledningen framställer senaste Vi står i valet Fackligt -Politiskt från kommunal Stockholms län avtalsuppgörelsen som en seger kränker man återigen medlemmarnas förståndsgåvor. Vi behöver en diskussion om de strukturer i vårt förbund som leder till att så skilda verklighetsuppfattningar finns mellan våra företrädare och oss på golvet. GÖRAN GUSTAVSSON MENTALSKÖTARE YTTERÖ BEHANDLINGSENHET FARSTA ansvariga för de olika aktiviteterna att finnas, delar av informationen kommer också att vara tillgängliga på nätet. Medlemmar kommer att bjudas in till olika seminarium och organisatörerna ska vara med att organisera arbetsplatsbesök. Inbjudan till de tidigare så uppskattade demokratidagarna kommer att sändas personligen till alla arbetsplatsombud även detta valår. Ett av våra mål är att tillsammans med organisatörerna träffa alla arbetarekommuner i länet, dels för att föra fram våra synpunkter, dels för att etablera kontakter mellan våra organisatörer och politikerna. Vi har ett historiskt ansvar att föra facklig politisk samverkan vidare. Det är bara tillsammans som vi är starka och kan bevara och förbättra det samhälle vi lever och arbetar i. Politiker behöver våra erfarenheter och kunskaper för att klara det strategiska arbetet med att bygga vårt land så det blir bättre för alla. MARGARETA BOHMAN TOMMY SETZMAN FACKLIGT-POLITISKA KOMMUNALSTOCKHOLMS LÄN Med de grå slingornas charm Nä, det uttrycket känns inte igen, så här i tider av feministiskt tänkande, så kan man ju undra varför. De grå tinningarnas charm, är ju ett erkänt och ett välkänt begrepp. Men då gäller det ju män. Nu när mitt hår, fått naturliga ljusa slingor, och jag skulle slippa dyra besök hos frissan för att åstadkomma slikt. Så säger folk vad du har börjat bli gråhårig, ska du inte göra nått åt det. Inte vet jag om man ska se det uttalandet i genusperspektiv, men det är upp till dig vad du tycker. Jag har varit en vecka i Småland och travat runt på höstklädda lövängar. Naturen andas lugn och förbereder sig för vintervila. Det är då som vi människor borde varva ner och erkänna tidens rytm. Man borde acceptera grått hår, precis som man godtar att det växer mossa på gamla stubbar. Nej inte gamla gubbar, det skrev jag inte. Men det där med symbios är nog inte för det mänskliga släktet, vi tillhör nog den största parasitgruppen, gråhåriga eller ej. Det fanns en gammal stol kvar i stugan, när vi köpte, något kvarvarande från seklets början. Den är målad med mörkbrun linoljefärg och har för tiden ett typiskt utseende. Botten är genomstucken av gångar från trämask och jag lät Anticimex ge den en duvning så att den skulle överleva. Nu då jag kollade upp den, så insåg jag att den är alltför skraltig för att vara säker. För även om jag vet att man inte bör sitta på den, så kanske det kommer någon på besök, som inte vet. Men jag ville ju inte slänga stolen, uthuset var fullt med prylar och i vedboden ville jag inte ställa in den, där riskerade den att bli betraktad som ved. Så jag ställde den på utedasset. Kolla vi har fått en ny toalettstol, sa jag till maken, där kan du få sitta och hålla mig sällskap om jag någon gång skulle vara mörkrädd. Ibland tror jag inte vi delar samma sorts humor, jag fnittrade glatt över min egen fyndighet. Medan han fnyste lite och fortsatte att fundera på om han skulle företa sig något, denna dag. Jag antar att han kom till slutsatsen att det var onödigt och matade in några trän i spisen, han sa, jag eldar. OK elda är också en livsviktig uppgift, även om vi kunde ha tilllåtit att elden slocknat några timmar i den blida oktoberdagen. Jag bestämde mig för att intaga den kvinnliga rollen och vispade till en sockerkaka, för att grädda i vedspisen. Jag kunde ju passa på att utnyttja makens värme, som han ändå åstadkom. Vet du att sockerkakor som gräddas i vedspis blir sneda? Värmen kommer bara från vänster så den blir högst där. Nu blev den inte bara sned, den blev svart också, så halva brann upp. Den andra halvan delades mellan oss och hundarna, hundarna fick det mesta för kakan var torr och tråkig. Men hundarna uppskattade kakbaket och har säkert inget emot att jag gör nya, misslyckade försök att baka kakor. Någon gång kommer jag väl på hur man ska bära sig åt för att baka i vedspis. Eller så köper vi en elektrisk ugn och inser att mycket av våra förfäders kunskap har gått förlorad. Men en sak är dock säker, att den tidens damer, hade de grå slingornas charm, och bland slingorna travade löss. Nej det var nog inte bättre förr, om man tänker efter. Även om människan levde i symbios med vägglöss och huvudlöss. ANNE-LIE HUGDAHL 17

18 B 743 PROPRES / 18 Uttalande Uttalandet antogs på Representantskap den 24 november 2005.Kommunal Stockholms län kräver att Connex återtar avskedandet av SEKO:s klubbordförande Per Johansson. Connex avskedande av tunneltågförarnas talesman Per Johansson, ordförande i SEKO klubb 119, är en attack mot yttrandefriheten och hela den samlade fackföreningsrörelsen. Klubbordföranden har gjort vad en facklig förtroendeman är skyldig att göra. Han har värnat medlemmarnas intressen och arbetat för en säker arbetsmiljö. När företaget inte tagit skyddsarbetet på allvar och rättat till påtalade säkerhetsbrister, har klubben genom sin ordförande informerat allmänheten via pressen om den rådande situationen. Så har klubben även värnat samhällsintresset och resenärernas rätt till en säker kollektivtrafik. Meddelar- och yttrandefriheten är en omistlig del av ett öppet och demokratiskt samhälle och en nödvändig förutsättning för fackligt arbete. Fackliga förtroendemannalagen ger de fackliga företrädarna skydd mot arbetsgivares godtycke. Connex försöker nu sätta sig över grundlagar och arbetsmarknadslagar genom att smutskasta och avskeda en rakryggad facklig förtroendeman. Kommunal Stockholms län kräver att: Connex återtar avskedandet av SEKO:s klubbordförande. att SL ställer krav på yttrandefrihet angående säkerhet och arbetsmiljö hos sina entreprenörer. Krysslösning MT 8/2005 PRÄGLAR VÄL BE- HANDLAD HUND GÖR DET SVÅRT ATT KÖRA FORT HAR KLARA LINJER D K I SÅDAN LIE SLÅR MAN ILLA MED S KAN HAN, DEN VAKSAMME, HETA DREV TILL DET YTTERSTA KAN VARA EN ETYD P GÖR KANSKE DEN MED GLÖD I KOLLA S ENKEL- RIKTAD NÄSTAN SOM NÖRD K B A Ö OCH EMIRAT KAN HON HA D GIFTIG VÄTSKA E T I L L G I V E N H E T KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄNS REPRESENTANTSKAP TORSDAGEN DEN 24 NOVEMBER :a pris: Sex Trisslotter, Barbro Andersson, Norrtälje 2:a pris: Fyra Trisslotter, Riina-maj Larsson Mänd 3:e pris: Två Trisslotter, Maria Lundstedt, Knivsta SÄTTER SIG GÄRNA GÖR EN PÅ HÖGA HÄSTAR DEL GÖR VISSA SAKER UTAN KEJSARE MER ÖVERKOMLIGA M KUNSKAP G I ROM HALSEN SÄTTS I FÖRR KRING- FRANDE SKALD V A G A N T M I L I S E R DÅLIGT TRÄNADE TRUPPER SKAPA A L S T R A LOKALEN MED HÖG VOLYM GÖR ARTIG D I S K O T GÖR DET TRÅKIGA B U G A R FÖR LÄNGE T SEGLAR BRUKAR MAN SE GETSKINN, STAT MED VINDEN BUSKE, MARKER KAN BÅDE HAR STRÄV ÖKENSKEPPEN I OCH FLOD I AFRIKA, SNETT CAMELLIA SOM SPEL OCH SALAR EN KARL PÅ TVÅ KNIXAR AKTERIFRÅN SINENSIS HADE RYMDMÅTT OCH SPRIT FÖR HJUL FÖLJER OFTA HÄGNATS FÖRLÄGGNING K A R A V A N GÖR BRA PENDYL BLI EN SJUKA B EFTER DET MODE- SVÅRA VAR 8:E NINA, DAMER TON UPP- S T I N K T (1883- SLÅR 1970) SÅDANA M A R I G A ÅT ELLER NEDÅT L A S T INNE- HÅLLER L E N TILL- V E R K A R G Å O A R T JUDAS MÄTS BREV SAKNAR JÖSSE, EJ TILL- FOGDE GÅNGAR Ö LIGGER KORT PJÄS Ä G A R I N N A HÖGT E R I K S S O N TRÄD, GJORDE TALL- BAGARE VÄXTER R E G E R OCH TJAT- TJÖT C E D R A R MOSTER TON T A K E T FÅR EJ GÖR MAN GAMLA GREDKISK SLÅ I 90-ÅRING STRÅK- NER- GUDINNA, A N O S T Y C K E BRÄNN- EFTER- INSTRU- TRYCKT LATINSKA BOLL L SKRIFT Ä R A R MENT AURORA DE BÄSTA ÄR EN R A R DELNING GAMMALT UPPTILL E L I T U P P L E V E L S E NÖT ETT FÖR- HAR YTTER- STYRDE I FÖR- TRÄFF- KONTAKT- DEL AV BELGRAD FÄRLIGT LIGA STÖRNING HJÄRNA KAN HA VÄDER K MYNT B R A VARAN A U T I S T O. TRÄD FYRA BEN T I T O ILSKEN DUNKEL, SLÅR SVÅRFÖR- IGEN STÅELIG U T T E DEN D Ö R R E N DAGAR A B S T R U S LAND- UTAN BIFALL MÅNGEN REMSA PATRON FART VAR R A I N STOR PÅ OCH FAGER I KARTAN E D 10 X 10 M O L A D D A T KRAFT O K VISAN VILL MAN FOGA GICK JU AV IHOP FORT FARS R O A S SOM EN MED STJÄRT L A X A POSTEN A E R O G R A M BERBER- FOLK I KAN GE KAN VÄSTRA REVOR MOTOR I T E R SAHARA T U A R E G E R I SKINN K L O BIL- SKRÄLLE D Ö FUL VANA medlemstidningen Stockholms län nummer Hedersmedlemskap delades ut under representantskapet den 24 november. De hedrade var Gunilla Rydell, Gun Mikkelsson sektion 2, Eivor Lindström, Hans Cederlund, Roger Eriksson, Jan Sörlin sektion 46, Peggy Enström, Ulla-Briht Khalid sektion 20 och Bengt-Arne Åhberg sektion 8.Tillsammans har de över 200 års facklig erfarenhet. Förutom hedersmedlemskap avhandlades bland annat Verksamhetsplan 06, ekonomiskt PM 06, beslut om medlemsavgiften som beslöts bli oförändrad vad avser avdelningens del samt motioner. Representantskapet beslöt att anta motionen sänkning av åldersgräns till A-kassa. Dessutom antogs ett uttalande för att Connex skall återta uppsägningen av SEKO:s klubbordförande Per Johansson. Uttalandet kan du läsa här bredvid. I Täby har det moderatstyrda kommunfullmäktige sagt nej till att skriva in kravet på kollektivavtal i upphandlingsreglerna. Med anledning av det arrangerade LO-distriktet ett fackeltåg och en manifestation utanför fullmäktigemötet i november. Kravet var att företag som lämnar anbud vid kommunala upphandlingar skall ha kollektivavtal. Med tanke på hur angeläget det är med kollektivavtal var det förvånande att se hur få som ställde upp denna novemberkväll. Ett drygt femtiotal personer marscherade med tända facklor till biblioteket där fullmäktige samlats för sitt sammanträde. Det borde varit många, många fler som ställde upp, säger Nils Zetterberg som sitter i styrelsen för LO-distriktet. Kollektivavtalen måste försvaras. Det handlar om våra grundläggande villkor och välfärdens möjligheter. Och där har nog Nils Zetterberg en poäng. Om inte LO:s medlemmar ställer upp och visar vad de tycker kommer nog inte heller de som sköter förhandlingarna att klara av att ro skutan i land. Hjälp med fackliga frågor Du kan ringa Jouren om Du har frågor om ditt avtal eller anställningsvillkor. I jouren finns en ombudsman som svarar på dina frågor eller skapar den kontakt du behöver för att få svar. Innan du ringer till Jouren bör du ha försökt kontakta eller varit i kontakt med din lokala sektion av Kommunal. Detta på grund av att Jouren inte har möjlighet att känna till lokala avvikelser eller avtal och företeelser som kan påverka svaret på din fråga. Nästa nummer av MT kommer vecka Mötesplatsen KOMMUNAL NACKA Sektion 2 kallar till Årsmöte 2006 torsdag 2 februari-06 kl i Dieselverkstan lilla scen. På dagordningen : Val av: 1 st. Ordförande på 2 år 1 st. ordinarie styrelseledamot på 2 år. 3 st. suppleanter till sektionsstyrelsen på 2 år. 2 st. fyllnadsval suppleant på 1 år. 4 st. ledamöter till Kommunal Stockholms läns representantskap på 1 år. 6 st. suppleanter till Kommunal Stockholm läns representantskap på 1 år. 3 st. till Valberedning på 1 år Nomineringar till valberedningen står öppen för nomineringar fram till och med årsmötet. Om du vill nominera, använd nedanstående kommunikationsmedel. Verksamhetsberättelsen för 2005 Övriga frågor Före mötet bjuder vi på middag. Middagen serveras i Dieselverkstans Bar & Matsal kl , om du vill delta under middagen vill vi att du anmäler ditt deltagande till oss före den 13 januari på. telefon: fax: e-post: Ange vid anmälan till middagen: Namn, personnummer, om du vill ha kött, fisk eller vegetariskt alternativ samt även eventuella allergier. Självklart är du som inte vill äta middag välkommen till Årsmötet som då väntas börja kl Välkommen KOMMUNAL ATTENDO/SODEXHO Sektion 97 Har förlängt nomineringstiden till 31 december för sektionen och klubben. Namnförslag sändes till sektionen. Sektion 97 Vita liljans väg Skärholmen Jouren har telefonerna öppna mellan måndag till torsdag Telefonnumret är / / Jouren svarar inte på frågor om medlemskapet eller arbetslöshetsförsäkringen. Har du tillgång till internet kan du även ställa frågor på Kommunal Stockholm läns hemsida:

19 Stockholms län nummer medlemstidningen 19 KOMMUNAL VALLENTUNA sektion 18 kallar till extra nomineringsmöte och årsmöte. Torsdag 2 februari 2006 Tid: Plats: Hjälmstaskolans aula Ur dagordningen: Val till uppdrag i sektionen Bokslut och verksamhetsberättelse Motioner Information om löneförhandlingar 2006 Övriga frågor Vi bjuder på mat och dryck. Anmälan sker till Arbetsplatsombudet / sektionen senast: 25 januari Välkommen. KOMMUNAL RÄDDNINGSTJÄNSTEN Sektion 52 kallar till nomineringsmöte fredag 16 december klockan på avdelningen, Franzengatan 4. På dagordningen: Nomineringar till sektionsuppdrag. Enklare förtäring. Välkommen medlemstidningen Stockholms län KOMMUNAL UPPLANDS VÄSBY Sektion 16 Kallar till nomineringsmöte Måndagen den 12 december -05 klockan Plats: Fackexpeditionen Dragonvägen 96 Ur Dagordningen: -Nomineringar till styrelseuppdrag -Rapport från löneförhandlingar -Allmänfacklig information Ta chansen att påverka hur styrelsen ska se ut!!!!! Vi bjuder på Kaffe, Glögg och pepparkakor. VÄLKOMNA! Krysset Om du blir arbetslös Anmäl dig redan första dagen hos arbetsförmedlingen! Där får du Anmälan om arbetslöshet. Fyll i alla uppgifter på blanketten, annars riskerar du att din ersättning blir försenad. Skicka in till a-kassan på adress Kommunals a-kassa, Arjeplog: Anmälan om arbetslöshet, blanketten som du får på arbetsförmedlingen Arbetsgivarintyg i original och ev andra intyg i original eller bevittnade kopior för de senaste 12 arbetade månaderna! Kassakort var 14:e dag Så länge du är arbetslös ska du redovisa detta var 14:e dag på ett kassakort. Nu kan du fylla i kassakorten på Internet enklare och snabbare. På vår hemsida visar vi hur du gör. Använder du kassakortet av papper, som du får hemskickat, frankerar du med brevporto. Rätt uppgifter snabbare ersättning På vår hemsida finns mer information. Du är också välkommen att ringa a-kassans regionala kontor på telefon : ) (nytt nummer från den 1 november 2004: ) REGIONKONTORET I STOCKHOLM Postadress: Arjeplog. Talsvar: Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen MT Kommunal Stockholms län Box Stockholm 1:a pris Sex Trisslotter 2:a pris Fyra Trisslotter 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast den 25 januari 2006 för att deltaga i dragningen. Jag som löst krysset heter Adress Postadress Telefon dagtid BRUKAR MAN GÖRA PÅ NATTEN SPINDEL SOM FICK FOLK ATT DANSA BRYTER STRÅLAR KRYPTISK TEXT LÅGT BE- LÄGNA, GRUND- LÄGGANDE NEGERAR SATS- INNE- HÅLL VERK AV MODIST GER LÄNGD GÅNGER BREDD KAN MAN HANDLA FÖR I TOKYO ÖVER- FÖRING ÄR LIVS- VIKTIGA FÖR ALLA HÖRS ILLA MELODI- INSLAG I RECIT- ATIV METALL, HALOGEN ENKELT LOGI ÄR OFTA HÄNDELSE DÅ FINT FOLK TRAMPAR I KLAVER KRÄVS I VÅRDEN ÄDELSTEN MED UPPHÖJD RELIEF EN REDIG FEST ÄMNE OM ÄMNEN BRUKAR MAN TA AV MAT LUKT AVSLÖJAR KÄNSLOR KROPPS- DEL BILD AV DET FULL- KOMLIGA SPOTT POSTALT TURK- MENISTAN KAR KAN HA VANT OCH STAG TILL VISS PERSON I BREV NEON VERK, KANSKE AV BEETHOVEN ANDLIG LEDARE I INDIEN ÄR SÄKERT TVÅBENT GRIS SLEVEN ÄR MUR- ARENS FLICKORS SOLO- MATCHER ÄR HAL BRUKAR POLISEN SÖKA BRUTALARE BLEV NOG FURIREN SÅDANA FÖR- ÄNDRAS EJ JAPANSK ROAR TEATER, ETT SÄTT STÄLLER VERBALT FÖRR MED ATT GÄRNA DANSÖSER FÖRNYA UPP OCH HJÄLPER HJÄLPS FRAM, LANSERAS VILL JU INSTÄLL- B 735 PROPRES / SAM KRÄVS I UT- VECKLAT LAND ÄR EJDER EN KULRAM VERS MOT- STRÄVIG EN AKT- NINGS- VÄRD ÅLDER PLANET NR 7 BLIR BRIE OCH STAD SVART- GLÄNS- ANDE FÅGEL HJORT- DJURS- UNGEN SKRÄCKEN SOM DOCK DENNA FÅGEL EJ INGER KAN KARL HETA ÄDEL- STEN FÖRR LIV- VAKTER TYG I GAMMAL UNIFORM GUDOM KAN MAN SIG FRAM PÅ MAGEN BRÄD- SPEL OCH TÄCKA TAK FÅR EJ KRÄNKAS ATOM- FARTYG DRA NYTTA AV BÄR PROGNOS- INSTITUT APTIT- KAN RETANDE PUNSCH MAT OCH BLOD TRÄD MED NÖT SOM AVSER KAN BLI NÄT- BETEL HINNAN ODLAT DVÄRG- TRÄD, VILT ÄR DET 20M HÖGT FÖRTJOCK- NINGS- MEDEL; KLÅR

20 medlemstidningen Stockholms län nummer 9 /2005 presslagd den 7 december Kommunal Stockholms län och medlemstidningen önskar alla medlemmar och läsare God JulJ & Gott nytt År

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende. Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Luleå 9 3 3 2 32 4 4 4 61 FPLuleå Rättvisepartiet Socialisterna (3), Landsbygdspartiet Oberoende

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna

Dessa har valt att inte svara!ar valt att inte svara. Socialdemokraterna Fördelning av antal mandat i landstingsfullmäktige efter valet 2010. Kommun Socialdemokraterna, 33 ledamöter Vänsterpartiet 6 ledamöter, Miljöpartiet de gröna 2 ledamöter, Norrbottens sjukvårdsparti 13

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner

På plats för utveckling. Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner På plats för utveckling Studiefrämjandet en engagerad samarbetspartner Vi har mer att ge... Stockholmsregionen växer. För att utveckla vår del av Sverige behöver många bidra med kreativitet och kunskap.

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN)

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) KOMMUNAL SEKTION ÖST 2015 Förslag till arbetsmetoder/aktiviteter för måluppfyllelse för 2015 Sida 1 av 9 Verksamhetsplan för sektion Öst Vision Viktiga

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Nyanländas etablering i Stockholms län

Nyanländas etablering i Stockholms län Nyanländas etablering i Stockholms län INTEGRERA LOKALT & ETABLERA REGIONALT Sam Yildirim Uppdaterad 2010-12-15 1 Att komma in på arbetsmarknaden eller starta företag Uppdaterad 2010-12-15 2 Helvetestrappan

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Omorganisation av Vallentuna Kommun Kommunstyrelsen har beslutata att dra tillbaka den tänkta omorganisationen angående att inte tillsätta någon kommundirektör.

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert Till dig som ska praktisera UNG I SOMMAR 2014 1 Hej, I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2013

Verksamhetsberättelse för 2013 1 Verksamhetsberättelse för 2013 Styrelsen för Kommunal Södertälje, avlämnar härmed sin verksamhetsberättelse för år 2013. Sektionen hade den 31 december 2013 3.892 medlemmar, det är en ökning med 141

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav.

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. Sid 1 Till våra medlemmar och andra intresserade Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. I detta dokument finns samtliga svar på våra 5 frågor till

Läs mer