Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen äger rum i Köping fredagen den 20 april 2012.

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen äger rum i Köping fredagen den 20 april Org.nr

3 INNEHÅLL Vd:s kommentar 4-5 Omvärldsanalys 6-8 Förvaltningsberättelse 9-13 Resultaträkning 14 Rapport över totalresultatet 14 Balansräkning 15 Rapport över förändringar i eget kapital 16 Kassaflödesanalys 17 Noter till de finansiella rapporterna Ort och datum samt underskrift av styrelsen 55 Revisionsberättelse 56 Företagsstyrning 57 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl

4 VD:S KOMMENTAR Sparbanken Västra Mälardalen Trygg, Engagerad och Nära Vi är en lokal Sparbank, vi finns till för människorna i Västra Mälardalen. Vi känner doften av samma skogar och pratar samma språk. I framgång som motgång ger vi vårt stöd, som en god granne eller som en nära vän. På samma vis finns vi till för Västra Mälardalen, våra resurser liksom vårt engagemang investeras här och ingen annanstans. Våra vinster gör nytta i Västra Mälardalen och plöjs ned i markerna, byggs in i väggarna och investeras i initiativ, organisationer och företag som gör regionen bättre. Vår ek är rotad här och vi vill att myllan förblir bördig så att alla får växa. Vi tror på förnuft, framåtanda och Västra Mälardalen Som anhängare av Sparbanksidén är vi övertygade om att det sunda förnuftet vinner i längden. Det innebär att vi bildar oss en egen uppfattning. Vi gör aldrig någonting för att alla andra gör det. Vi gör bara det som vi tror på. Vi är en lokal Sparbank som är stolta över vår region, Västra Mälardalen. Men även om det är bra här, så är vi övertygade om att det kan bli ännu bättre. Det är därför vi investerar våra resurser i företag, organisationer och initiativ som gör det bättre att leva och verka i vår region. Det är därför vi stödjer kulturen och idrotten. Det är också därför vi uppmuntrar till samarbete och utbyte av idéer. På så sätt förverkligar vi vår enkla idé - att lokalt sparande blir omsatt till lokal finansiering. Fortsatt tillväxt, milstolpe och finansiell styrka År 2011 blev ett av Sparbanken Västra Mälardalens bästa år sedan Sparbanken grundades år Sparbankens resultat förbättrades, rörelseresultatet ökade till 62,5 mkr. Sparbanken fortsätter att växa, balansomslutningen ökade under året med 9,0% och har därmed passerat 5 miljarder kronor - ytterligare en milstolpe att inskriva i Sparbankens historiebok. Inlåningen ökade med 9,62%, vilket är betydligt över genomsnittet för svensk bankmarknad - en indikation på det förtroende som Sparbanken Västra Mälardalen åtnjuter i vår lokala marknad. Utlåningen i egen balansräkning ökade med 7,89%. Sparbanken står på stabil grund, vi är en av Sveriges tryggaste banker. Vår starka balansräkning med god soliditet och kapitaltäckning ger oss en finansiell styrkeposition, som säkerställer våra kunders och övriga intressenters trygghet. Vi är inte bara en vanlig bank, vi är en äkta Sparbank och en stolt leverantör av närproducerad trygghet. Sparbanksbonus till kunderna och Sparbanksmiljonen till regionen När det går bra för oss, så delar vi med oss till våra kunder och till regionen. Vi har även under år 2011 delat ut en Sparbanksbonus till våra trogna kunder, i form av bonuscheckar som kan inlösas i den lokala detaljhandeln. Ett bra sätt att dela vår vinst med våra kunder, samtidigt som vi främjar den lokala handeln. Vi har för fjärde året i rad genomfört Sparbanksmiljonen, där vi delar ut medel till de som ser till att vår region växer, utvecklas och mår bra. Till verksamheter som bidrar till att berika och utveckla Västra Mälardalen. På Sparbanksmiljonen 2011 utsågs två nya Västra Mälardalsambassadörer; Fredrik Olofson och Fredrik Stenman. Samarbeten och ökat ägande Det nya långsiktiga samarbetsavtalet med Swedbank trädde i kraft den 1 juli 2011 och sträcker sig till och med halvårsskiftet Samarbetet med Åkerbo Härads Brandstodsbolag har under året ytterligare fördjupats och ett nytt avtal har tecknats med Tre 4

5 Kronor avseende förmedling av sakförsäkringar. Vi har under året ökat vårt ägande i Swedbank respektive Indecap. Engagerade medarbetare ger nöjda och trygga kunder På Sparbanken är vi 100 kompetenta och engagerade medarbetare som är besjälade av att ge våra kunder sparbanksförnuftiga råd och tjänster för att skapa långsiktig ekonomisk trygghet och genom detta förtjäna Sveriges nöjdaste bankkunder. Välkommen till en äkta Sparbank. Vi skapar lokal nytta för våra kunder och Västra Mälardalen! Västra Mälardalen i mars 2012 Mikael Bohman 5

6 OMVÄRLDSANALYS Global konjunkturavmattning Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finanskrisen och den globala recessionen , tappade fart under hösten Det är i synnerhet i euroområdet som tillväxten dämpades men även i tillväxtekonomierna har expansionstakten avtagit. I USA tilltog däremot den ekonomiska aktiviteten efter ett svagt första halvår. Världsekonomin växte med 3,6% under 2011 efter att ha ökat med drygt 5% år Det är framför allt industrin som påverkats av en svagare omvärldskonjunktur där flera länders inköpschefsindex i slutet av förra året pendlade strax under 50-strecket, vilket är liktydligt med stagnation eller minskad industriproduktion. Även den globala handeln har uppvisat en påtagligt svagare utveckling efter en kraftig uppgång under Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMUländerna har ökat risken för att den globala konjunkturnedgången kan bli djupare än vad som tidigare har prognostiserats. Det har skapat oro på de internationella finansmarknaderna med stora börsfall och stigande kreditspreadar. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som krävs för att bromsa den snabbt stigande statsskuldsökningen. Missförtroendet för den ekonomiska politiken i de mest skuldsatta länderna har lett till kraftigt stigande räntor som på sikt inte är hållbara. De växande obalanserna och otillräckliga ekonomisk-politiska reformerna har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USA. Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europeiska banker. En kreditåtstramning innebär också att flera östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. De finanspolitiska åtstramningarna som flera EU-länder står inför innebär att penningpolitiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjande åtgärder. I november och december sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 procentenheter till 1% efter att tidigare ha höjt räntan under första halvåret. Svensk ekonomi växlar ned Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5% i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10% i volym och investeringarna ökade både i näringslivet och i offentliga myndigheter. Det förbättrade arbetsmarknadsläget bidrog även till att huhållens konsumtion steg måttligt. I slutet av året kom dock allt fler tecken som visar att utvecklingen kommer att bli väsentligt svagare de närmaste kvartalen. Förutom en minskad orderingång till den svenska exportindustrin har hushållens konsumtion dämpats delvis på grund av en ökad osäkerhet om arbetsmarknaden. Under hösten har antalet varsel stigit och färre företag planerar nyanställningar. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåning till hushållen har även följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Hushållens konsumtion hålls också tillbaka av den höga skuldsättningen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om huspriserna och arbetsmarknaden. Kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av under förra året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade allt mer av i spåren av det osäkra konjunkturläget och stigande bolånekostnader. Även om BNP-tillväxten tappade styrfart under sista kvartalet växte den svenska ekonomin uppskattningsvis med drygt 4% i genomsnitt under helåret För 2012 kommer budgetåtstramningarna i Europa att försvåra de svenska exportföretagens avsättningsmöjligheter, varför vi bedömer att exporten kommer att växa betydligt långsammare, samtidigt som det osäkra konjunkturläget tenderar att förskjuta företagens investeringar på framtiden. Detta kommer också att sätta avtryck på arbetsmarknaden och hushållen förväntas därmed att öka sitt hushållssparande ytterligare. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december förra året från 2% till 1,75%. Fler räntesänkningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket sjunker och arbetslösheten stiger. Även om tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin har reviderats ned är de offentliga finanserna alltjämt robusta och statsskulden förväntas fortsätta att krympa som andel av BNP. 6

7 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron EUR/SEK USD/SEK Source: Reuters EcoWin Source: Reuters EcoWin Ränteutvecklingen i Sverige 7 6 Två-årigt bostadslån 5 Rörligt bostadslån Riksbankens reporänta Två-årig statsobligation Source: Reuters EcoWin Source: Reuters EcoWin 7

8 Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring 7,5 5,0 2,5 0,0-2,5-5,0-7, Source: Reuters Source: Reuters EcoWin Börsutvecklingen, 2005 = =100 Stockholmsbörsen Nasdaq 70 Globalt börsindex (MSCI) Source: Source: Reuters Reuters EcoWin 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet år 2011, bankens 166:e verksamhetsår. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Sparbanken fortsätter den rörelse, som sedan 1845 bedrivits av Köping Stads Sparbank och sedan 1859 av Arboga Sparbank. Sparbanken tillhandahåller in- och utlåningstjänster och verksamhet som har samband därmed, varav kan nämnas ställande av borgen och garantier, betalningsförmedling, uthyrning av bankfack, notariatverksamhet, värdepappersrörelse samt pensionssparrörelse. SPARBANKENS STÄLLNING Omslutning Sparbankens balansomslutning uppgick år 2011 till tkr, en ökning med tkr, vilket motsvarade 9,0%. Affärsvolym Bankens totala affärsvolym per uppgick till tkr, vilket var en minskning med tkr eller 0,05%. Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till tkr, vilket var en ökning med tkr eller 9,62%. Utlåningen till allmänheten uppgick till tkr, en ökning med tkr eller 7,89%. Marknadsvärdet på förmedlade fonder och försäkringar uppgick till tkr, en minskning med tkr. Minskningen förklaras av ett negativt nettosparande på tkr, en värdeminskning på tkr samt en positiv förändring av PPM sparande med tkr. Sparbankens volym av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek uppgick till tkr, vilket var en minskning med tkr eller 5,04%. Övriga förmedlade placeringar och utlåning uppgick till tkr, vilket var en minskning med tkr. Eget kapital Efter föreslagna boksluts- och vinstdispositioner uppgår Sparbankens totala egna kapital inklusive obeskattade reserver vid årets slut till tkr, varav reservfonden kommer att uppgå till tkr. Fond för verkligt värde uppgår till tkr och består av orealiserade värdeförändringar på innehavet av aktier i Swedbank AB och Indecap AB. Resterande tkr består av obeskattade reserver. Soliditeten, dvs. beskattat eget kapital inklusive 73,7% av obeskattade reserver i förhållande till balansomslutningen, uppgick därmed till 16,23% vid 2011 års utgång (få 16,99%). Kapitalbasen uppgick till tkr vilket gav en kapitaltäckningskvot om 2,74% (få 2,84%). SPARBANKENS RESULTAT Sparbankens rörelseresultat för 2011 blev tkr, vilket var tkr högre än Den främsta bidragande orsaken till det förbättrade resultatet är att räntenettot ökade under året, till följd av ökade volymer och stigande marknadsräntor. Lönsamheten mätt som rörelseresultat i förhållande till genomsnittlig affärsvolym uppgick till 0,42% jämfört med 0,31% år Avkastningen på eget kapital beräknat som rörelseresultat efter 26,3% schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital och 73,7% av obeskattade reserver blev 5,62%. Räntenettot uppgick till tkr (få tkr). Den kraftiga ökningen förklaras av de stigande marknadsräntorna. Riksbanken höjde reporäntan vid tre tillfällen under 2011 med sammanlagt 0,75% för att sedan sänka med 0,25% i december. Detta har medfört att räntenettot från allmänheten ökat med tkr. Den förbättrade likviditeten samt att allt mer av Sparbankens likviditet placeras i räntebärande värdepapper har gjort att även räntenettot från kreditinstitut och finansiella placeringar ökat. Erhållna utdelningar uppgick till tkr (få tkr). Ökningen förklaras av att under 2011 erhölls utdelning på aktierna i Swedbank AB vilket inte skedde under Provisionsnettot uppgick till tkr (få tkr). Utlåningsprovisionerna från framför allt Swedbank Hypotek och Swedbank Finans 9

10 minskade jämfört med föregående år på grund av minskade volymer medan värdepappersprovisionerna och övriga provisioner minskade till följd av de sjunkande börskurserna under andra halvåret Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till tkr (få tkr). Allmänna administrationskostnader ökade till tkr (få tkr). Ökningen beror på stigande personalkostnader, IT-kostnader och konsultkostnader, medan fastighetskostnaderna minskat jämfört med föregående år. Övriga rörelsekostnader minskade till tkr (få tkr). Det är framför allt försäkringskostnader och medlemsavgifter som svarar för minskningen. Under denna post redovisas även kostnaden för de bonuscheckar som Sparbankens kunder erhållit. För 2011 var denna kostnad tkr (få 801 tkr). Kreditförlusterna ökade jämfört med 2010, till tkr (få tkr) och motsvarar 0,34 % (få 0,24%) av ingående utlåning och kreditgarantier. VIKTIGA HÄNDELSER Västra Mälardalsbonus För tredje året i rad delade Sparbanken med sig av sin vinst genom bonuscheckar. Drygt kunder som har Västra Mälardalspaketet, bankens paket för vardagens bankaffärer, fick del av återbäringen. De personliga bonuscheckarna hade ett värde på 100 kr och kunde användas i ett hundratal av Västra Mälardalens butiker och företag. På så sätt kunde Sparbanken premiera sina trogna kunder och samtidigt främja handeln på hemmaplan och därmed även sina företagskunder. Västra Mälardalsmiljonen Sparbanksmiljonen delas ut inom ramen för bankens avsättning till allmännyttiga medel och syftar till att synliggöra Sparbankens engagemang för utveckling och tillväxt i Västra Mälardalen. Under 2011 delades Sparbanksmiljonen ut för fjärde året, denna gång inom kategorierna Idrott och Kultur samt till projektet Körsatsning. Tre specialpriser delades ut till Årets Ledare, Årets Goda Hjärning och Årets Trygghetsprojekt. Dessutom gavs bidrag till ett 40-tal föreningar, skolklasser och andra projekt. Till Västra Mälardalsambassadörer utsågs två Västra Mälardalsprofiler, TVjournalisten Fredrik Olofsson och fotbollsproffset Fredrik Stenman. Utdelningen ägde rum på Stora Torget i Köping den 26 maj. Samarbetsavtal med Swedbank Ett nytt långsiktigt samarbetsavtal har tecknats med Swedbank AB. Det nya avtalet gäller fr o m t o m Sakförsäkringar Samarbetet med Åkerbo Härads Brandstodsbolag har under året ytterligare fördjupats avseende bolagets försäkringsprodukter. Samtidigt har ett avtal tecknats med försäkringsbolaget Tre Kronor om att förmedla deras sakförsäkringar. PERSONAL OCH UTVECKLING Antalet anställda i Sparbanken uppgick vid årets slut till 97 personer. Med arbetsmåttet timmar uppgick medelantalet årsanställda till 86 personer. Av dessa var 68% kvinnor och 32% män (få 66% resp 34%). Genomsnittsåldern var 44 år (få 43 år). Under året rekryterades fem medarbetare medan sju slutade, varav två med pension. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen redovisas i not nr 10. Sjukfrånvaro Under året var den totala sjukfrånvaron 2,4% (få 3,5%), varav 52,5% (få 48,6%) var långtidssjukskriva i 60 dagar eller mer. Kvinnornas sjukfrånvaro var 3,0% (få 3,4%) av deras ordinarie arbetstid medan männens sjukfrånvaro var 1,1% (få 3,6%). Kompetensutveckling Under året erhöll medarbetarna intern eller extern utbildning till en sammanlagd kostnad av 825 tkr, exklusive arbetstid (få 435 tkr). Swedseclicens För att upprätthålla allmänhetens förtroende för de företag som verkar på värdepappersmarknaden är kvalitén och standarden på den personal som arbetar i dessa företag av stor vikt. Avgörande betydelse i detta sammanhang är kvalitén på rådgivningstjänster till kund och förvaltning av kunders medel i finansiella instrument. 10

11 Det är även av vikt att ledande befattningshavare har en gedigen kunskap om värdepappersmarknaden. Det är mot denna bakgrund som kravet ställs på bl a. banker att personal som utför kvalificerad rådgivning och även vissa andra arbetsuppgifter är innehavare av Swedseclicens. För att kunna erhålla licens ställs därför höga krav på lämplighet, yrkeserfarenhet, kunskaper och förmåga att följa det regelverk som gäller på värdepappersmarknaden. Antalet medarbetare med Swedseclicens har under året ökat med 9 personer och uppgår vid årsskiftet till 26 personer. Målet för 2012 är att ytterligare två rådgivare skall licensieras. ÄGARFÖRHÅLLANDEN Sparbanken Västra Mälardalen har inga ägare utan istället finns 48 huvudmän som ska agera i insättarnas intresse. Hälften av huvudmännen tillsätts av Köping, Arboga och Kungsörs kommuner och hälften av den aktuella huvudmannakåren. Huvudmännen är de som formellt har ägarens roll. Bland de viktigare uppdragen ingår att tillsätta styrelse och att disponera bankens vinst. Huvudmännen utövar även tillsyn över bankens verksamhet genom att tillsätta revisor i banken. RISKER OCH RISKHANTERING I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. Sparbankens styrelse har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om Sparbankens risker och riskhantering presenteras i not 3, Finansiella risker. FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAM- TIDA UTVECKLINGEN Rörelseresultatet för 2012 förväntas bli något högre än Denna prognos bygger på att ränteutvecklingen följer Riksbankens räntekurva. Den stora osäkerheten kring konjunkturutvecklingen och den oroliga utvecklingen speciellt inom euroområdet gör dock prognoserna osäkra. Om vi under 2012 istället får sjunkande räntenivåer kommer detta att påverka Sparbankens resultat negativt. Provisionsnettot förväntas bli något lägre under 2012 jämfört med 2011, medan utdelningar och nettoresultat av finansiella transaktioner förväntas stiga. Kostnaderna beräknas hamna på en oförändrad nivå medan kreditförlusterna förväntas sjunka. Förändring i lagstiftning och branschpraxis är ytterligare faktorer som kan påverka Sparbankens verksamhet och resultatutveckling. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång. 11

12 FEM ÅR I SAMMANDRAG - NYCKELTAL Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % -0,05 6,07 12,25 1,05 7,39 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen (72% av obeskattade reserver år 2007) 16,23 16,99 17,04 15,83 22,37 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,74 2,84 2,87 2,21 2,87 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 2,55 2,57 2,68 2,21 2,63 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av Medelomslutning 2,33 1,95 2,17 2,80 2,83 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,20 1,06 1,43 0,95 1,37 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,42 0,31 0,56 0,17 0,55 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,62 4,32 8,01 2,13 5,90 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,59 0,65 0,54 0,80 0,53 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,65 0,71 0,61 0,82 0,60 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 55,93 67,40 57,93 57,82 63,36 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,72 0,37 0,40 0,23 0,22 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier 0,34 0,24 0,39 0,10 0,06 12

13 FEM ÅR I SAMMANDRAG - RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR RESULTATRÄKNING Mkr Räntenetto 113,6 87,0 87,3 106,1 96,6 Provisioner, netto 54,1 55,5 52,8 45,4 56,1 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5,6 8,5 30,4-48,2-0,4 Övriga intäkter 6,0 2,5 19,9 15,7 13,7 Summa intäkter 179,3 153,5 190,4 119,0 166,0 Allmänna administrationskostnader -90,9-84,8-88,2-80,3-74,0 Övriga kostnader [1] -14,1-15,1-15,2-14,8-13,6 Kreditförluster -11,8-8,5-12,8-2,8-1,5 Värdeförändring på finansiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0-10,0 Summa kostnader -116,8-108,4-116,2-97,9-99,1 Rörelseresultat 62,5 45,1 74,2 21,1 66,9 Bokslutsdispositioner 0,0 0,1-0,3-0,3-0,1 Skatter -14,3-10,5-12,8-3,2-16,0 Årets resultat 48,2 34,7 61,1 17,6 50,8 BALANSRÄKNING Mkr Kassa 26,8 28,4 37,2 41,5 39,5 Utlåning till kreditinstitut 446,3 379,0 366,9 170,2 110,9 Utlåning till allmänheten 3 697, , , , ,1 Förändring i verkligt värde på räntebärande poster 10,5 1,1 1,5 7,3-1,1 Räntebärande värdepapper 612,7 488,9 134,0 250,1 318,1 Aktier och andelar 292,2 324,0 254,8 212,5 349,8 Materiella tillgångar 24,5 25,4 26,0 26,1 27,2 Övriga tillgångar 47,2 57,7 44,0 54,0 72,8 Summa tillgångar 5 157, , , , ,3 Skulder till kreditinstitut 360,9 322,4 168,6 158,4 2,8 Inlåning från allmänheten 3 804, , , , ,7 Övriga skulder 48,6 29,4 32,3 66,4 44,3 Efterställda skulder 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 Avsättningar för personalkostnader 2,7 2,4 3,0 2,0 1,8 Summa skulder och avsättningar 4 317, , , , ,6 Obeskattade reserver 4,3 4,3 4,4 4,1 3,8 Eget kapital 836,5 802,6 732,9 630,5 797,9 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 5 157, , , , ,3 [1] inkl avskrivningar på materiella tillgångar ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda 86,0 85,0 85,0 87,0 79,0 Antal kontor FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att Sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med Sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,74 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,84). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till tkr ( tkr) och slutligt minimikapitalkrav till tkr ( tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att Sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att Sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar Sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 13

14 RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET 1 januari - 31 december tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

15 BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag Derivat Materiella tillgångar 21 - Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten - Inlåning Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Efterställda skulder Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital sid 16 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter för egna skulder inga inga Ansvarsförbindelser 31 - Garantier Åtaganden 32 - Övriga Åtaganden

16 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 2010 Reserv- Verkligt värde Årets Totalt eget tkr fond reserv resultat kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga medel Utgående eget kapital Reserv- Verkligt värde Årets Totalt eget tkr fond reserv resultat kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga medel Utgående eget kapital

17 KASSAFLÖDESANALYS 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av immateriella anläggningstillgångar (+) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Skulder till kreditinstut som är omedelbart uppsägningsbara Summa enligt kassaflödesanalysen Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer - De kan lätt omvandlas till kassamedel - De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Erlagd ränta Erhållen utdelning

18 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 UPPGIFTER OM SPARBANKEN Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Sparbanken Västra Mälardalen som är en sparbank med säte i Köping. För kontorsförteckning hänvisas till sid REDOVISNINGSPRINCIPER Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tilllämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars Resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 20 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 34) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att Sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som Sparbanken tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på Sparbankens redovisning. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på Sparbankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och 18

19 för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Merparten av Sparbankens finansiella instrument är redovisade till verkligt värde med värdeförändringen redovisad i resultaträkningen. Effekterna av de nya reglerna kommer därför inte att få någon väsentlig påverkan på Sparbankens resultat. Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/ skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive inbetald ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag samt även värdet på erhållna teckningsrätter i samband med nyemission. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla Sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader 19

20 för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt operativa förluster. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuldinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när Sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller Sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker Sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 20

21 Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som Sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i strukturerade produkter som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera dessa till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som Sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som Sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår Sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att Sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungli- 21