Utflaggning allt fler fartyg försvinner från Sverige

Transkript

1 NUMMEr 3, 2011 Utflaggning allt fler fartyg försvinner från Sverige sidorna Kontrollerad kalabalik under övning Patricia sidorna Vad får jag skriva på Facebook om jobbet? KORSORD KORSORD KORSORD sidan LÖS KORSORDET! Skicka in ditt svar och vinn biobiljetter! NR SJÖMANNEN SID 30 NR SJÖMANNEN SID 30 NR SJÖMANNEN SID 30

2 Stora förändringar inom Transatlantic Mycket är på gång inom det Skärhamnsbaserade rederiet Transatlantic. Delning av bolaget, uppköp av Österströms och försäljning av fartyg. Ni skriver bara om färjor, fick jag nyligen höra av en bekant. Han är matros ombord på ett svenskflaggat tankfartyg. Kan ni inte skriva mer om hur det är ombord i utebåtarna, fortsatte han. I det här numret har vi hälsat på ombord i Faust och Ternvag. Den senare har numera dansk flagg medan det på Faust fortfarande står Stockholm i aktern. Sjömannen handlar en hel del om utflaggning den här gången både på nyhetssidorna och i reportaget som börjar på sidan 12. Vi har undersökt vart fartyg som försvunnit från det svenska fartygsregistret de senaste fyra åren har tagit vägen. Vi har också tittat på hur Seko sjöfolks medlemmar påverkas när deras fartyg flaggas ut. Tänker du dig för innan du lägger ut statusrader eller bilder på Facebook? Juristen vi pratade med för reportaget på sidan 10 menar att ibland tror man att sociala medier är mer privat än det är. Det som är tänkt att spridas enbart till ens egna vänner riskerar att komma till chefens kännedom. Men vad räknas egentligen som illojalitet gentemot arbetsgivaren? Vi frågade juristen. Missa heller inte reportaget från storövningen ombord på M/S Visby. Du hittar det på sidorna Trevlig läsning! Klara Magnusson, redaktör Rättelse I förra numret av Sjömannen blev det fel i faktarutan på sidan 24. De två sista raderna hör till en helt annan text och skulle därför ha tagits bort. Mats Jansson bor på Korsö i Stockholms skärgård och inget annat. 5 Vad får jag skriva på Facebook om jobbet? Kan jag blogga om min arbetsplats? Vi frågade en jurist hur långt den anställdes lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren sträcker sig. Vart tar de vägen? Allt fler fartyg försvinner från Sverige Utflaggningen av svenska handelsfartyg fortsätter. Vi har undersökt hur människorna ombord påverkas när deras fartyg flaggas ut. Kontrollerad kalabalik under övning Patricia I mitten av april hölls en storövning ombord på M/S Visby på Sjöfartsverkets initiativ. Ett tiotal aktörer och 300 statister deltog. Sjömannen var där. Förändrade dryckesvanor till sjöss Strängare regler har minskat drickandet ombord rejält. Men det betyder inte att problemen försvunnit Praktverk om bildmakaren Billman Torsten Billman medverkade i Sjömannen under många år. Nyligen gavs en påkostad bok ut om konstnären. 28 ANSVARIG UTGIVARE: Jonas Forslind, jonas.forslind@seko.se REDAKTÖR & SKRIBENT: Klara Magnusson, Breakwater Publishing, klara@sjomannen.se, SKRIBENT: Linda Sundgren, Article Point, linda@sjomannen.se SKRIBENT: Lennart Johnsson, lennart.johnsson@seko.se ANNONSER: Breakwater Publishing, DESIGN, SÄTTNING & TRYCK: Billes Tryckeri, Mölndal, GRAFIK/ILLUSTRATIONER: Lars "Mellis" Melander, om inget annat anges PRENUMERATION: Sjömannen distribueras till medlemmar i SEKO sjöfolk samt till fackklubbar och fartyg. Att som ickemedlem prenumerera på tidningen kostar 150 kr/helår. Kontakta Petra Fornander, petra.fornander@seko.se, BREV: Sjömannen, Fjärde Långgatan 48, Göteborg E-POST: redaktion@sjomannen.se UTGIVNING: Sjömannen har sitt ursprung i Svenska Sjömansunionens tidning Sjömannen och Svenska Eldareunionens tidning Eldaren, som båda började ges ut Sjömannen ges ut av SEKO sjöfolk och utkommer med sex nummer per år. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material OMSLAGSBILD: I april hölls en stor sjöräddningsövning ombord på M/S Visby. Bild: Sjöräddningssällskapet NR SJÖMANNEN SID 2

3 LEDARE Vi får betala för rederiernas dåliga affärer Sjöfarten är och har de senaste 25 åren varit på ständig trend nedåt och har konstant blivit nonchalant behandlad av regeringar i olika färger. Varför är det alltid så? Bild Anders Kämpe Varför denna nonchalans? Varför alltid dessa utredningar? Sjöfarten har under de senaste 30 åren blivit utredd lika många gånger som kungen stakar sig i en kort intervju. Varför? Jag tror att det beror på att det är ytterst få politiker som vet något om sjöfarten överhuvudtaget och ännu färre i regeringsställning i form av ministrar, statsråd, statssekreterare eller tjänstemän inom regeringskansliet. Vad gör man då för att dölja sin okunskap och sitt ointresse? Jo, man tillsätter en utredning. Märk väl att utredningar inte är fel, men det blir fel när man utreder en sak gång på gång. Det vi sett med denna finanskris är samma visa som händer varje gång något går fel eller när det händer något drastiskt inom en näring. Vi ser konsekvenserna när det helt plötsligt dyker i världsekonomin eller när en näring av olika orsaker ställs på högkant. Under alla de goda åren kapitaliserar redarna sina goda vinster och under de få dåliga åren som alltid kommer, men som ingen bryr sig om, skall förlusterna socialiseras. Självklart skall sjömännen vara med och ta sin del och skuld till förlusten för den stackars redaren som visar fortsatt röda siffror i sin bokföring. Detta trots en utflaggning och att han i många fall sparkat iland sin gamla besättning. Vad händer då varje gång denna förväntade svacka uppenbarar sig? Jo, svenskt sjöfolk får betala för redarnas dåliga affärer. Vi får även betala för en uselt passiv sjöfartspolitik som, med få positiva undantag, varit påtaglig de senaste 25 åren. Vi börjar bli riktigt ordentligt trötta på att alltid och vid varje tillfälle stå vid en påhittad skampåle och få höra att det är manskapets ohemula kostnader som ställer till det för svensk sjöfart! SEKO sjöfolk har nyligen beställt en färsk undersökning som visar hur stor del besättningskostnaden utgör när en vara transporteras. Vi visste att den skulle vara en liten del, men den är i många fall mikroskopisk. Vi kommer framöver att påvisa följande: hur liten del av transportkostnaderna som besättningskostnaden utgör, hur illa det egentligen står till inom hela transportbranschen samt hur viktigt det är att vi alla börjar inse allvaret av detta och vikten av att arbeta med CSR (Corporate Social Responsibility). Regeringen måste raskt samla sjöfartens parter för att lägga upp en långsiktigt hållbar plan för hur vi skall möjliggöra att svensk sjöfart skall bli den bästa i världen. Kenny Reinhold Läs Kennys blogg på sjofolk.se/blogg NR SJÖMANNEN SID 3

4 HAMNRONDEN Gamla anrika Röda Bolaget har gått på grund Bild Krister Bång. De danska ägarna till bogserbolaget Svitzer Sverige AB har beslutat utan någon analys av konsekvenserna att flagga ut sina bogserfartyg på ost- och västkusten till Färöarna. Inte nog med det, man har vid början av dessa förhandlingar med SEKO sjöfolk klargjort att man önskar att nuvarande manskap ska följa med till det nya bolaget på Färöarna på likvärdiga villkor som man så stolt informerade anställda och SEKO sjöfolk. Under det halvår vi förhandlat har det visat sig att det inte fullt ut handlar om några likvärdiga villkor. Man erbjuder förvisso en sjukförsäkring, och en pensionsförsäkring där bolaget betalar ca 13 procent av lönen i premie. Detta ska jämföras med svensk pensionsavsättning på totalt 18,5 procent + FORA avtalsförsäkring på minst 4,5 procent. Trots den stora skillnaden på minst 10 procent i premie så bedyrar man att detta ska ge likvärdig pension till det svenska manskapet. Men några garantier kan bolaget givetvis inte ge. Vad gäller övriga förmåner inom det svenska socialförsäkringspaketet finns mycket som fattas. Danskarna har tänkt sig att flagga ut men behålla stora delar av sin administration kvar i Sverige, och samtidigt tro sig undvika bolagsskatt och särskild löneskatt på pensionsförmåner mm. Antingen har man haft tvivelaktiga konsulter eller tänkt blåsa finansministern på rättmätiga skatteintäkter. Förutom detta har man missbedömt bogserbåtsmarknaden då det etablerat sig en norsk aktör på västkusten som bildat svenskt bolag och som även avser flagga svenskt. Redan nu kan skönjas vilket bolag som ökar sina marknadsandelar och det bevisar att det går att bedriva bogserverksamhet med svensk flagg och svenska avtal. Förhandlingarna är formellt inte avslutade i skrivande stund (27/5), men när så sker och förhandlingarna eventuellt avslutas i oenighet är det på grund av att Svitzer inte accepterat ett likvärdigt kollektivavtal som deras nyvunna konkurrenter har. SEKO sjöfolk kommer inte teckna ett avtal som innebär social dumpning eller som inte är konkurrensneutralt. Chang Strömberg och Peter Skoglund Fotnot: För uppdaterad information, se Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Belöning 2012 För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende: ökad sjösäkerhet minskade risker vid arbete och fritid ombord förbättrad drifts- och materialekonomi allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar ökad driftsäkerhet trivselfrämjande åtgärder Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011 och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. Se mer info på Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen Stockholm Sweden info@sjomanshus.se NR SJÖMANNEN SID 4

5 HAMNRONDEN Stora förändringar inom Transatlantic Vidar Viking. Bild Magnus Rietz. Mycket är på gång inom det Skärhamnsbaserade rederiet Transatlantic. Delning av bolaget, uppköp av Österströms och försäljning av fartyg. Transatlantics styrelse har beslutat sig för att dela bolaget i två verksamhetsområden offshore/icebreaking och industrial shipping. Offshore- och isbrytarverksamheten flyttas under namnet Trans Viking till ett nytt huvudkontor i Köpenhamn. Vissa offshorefartyg samt de nybyggen som är på väg kommer att flyttas över till det danska internationella fartygsregistret. Affärsområdet industrial shipping förändras i och med Transatlantics uppköp av rederiet Österströms. Dessa två rederier ska nu fogas samman till en verksamhet under namnet TransAtlantic. Samma dag som beskedet om bolagsdelningen kom meddelade rederiet att de tre roro-fartygen Ortviken, Östrand och Obbola säljs till SCA Transforest, som beslutat sig för att utnyttja sin köpoption. Fartygen har länge hyrts ut till SCA för deras systemtrafik med skogsprodukter i Östersjön. Förhandlingar med facket har påbörjats angående de av rederiets fartyg som berörs av förändringarna inom bolaget. För övrigt kan meddelas att det har skrivits ett nytt svenskt offshoreavtal som träder i kraft den 1 juni Avtalet gäller Transatlantics svenskflaggade offshorefartyg. Vi har hållit på med detta en längre tid och Sekoklubben är nöjd med det nya avtalet, säger Christer Lindgren, klubbordförande. Klara Magnusson Smarta ombordlösningar belönade Alstern såld Ahlmark Lines har sålt torrlastfartyget Alstern, byggt Enligt rederiet såldes fartyget på grund av ålder till syrianska köpare och är idag flaggat i Sierra Leone. Manskapet ombord bestod av filippinare (TAP), polacker och svenskar. För närvarande har alla avtalsenliga uppsägningslöner. Vi har inga fartyg kvar under svensk flagg och kan därför inte erbjuda nya anställningar, säger Norbert Hosmann, operations manager på Ahlmark Lines. Nytt fartyg eller arbetslöshet för Birger Jarls besättning Redan 1994 skärptes kraven om brandskydd i SOLAS och i oktober förra året trädde reglerna i kraft. Men trots lång omställningstid har Ånedin Linjen inte anpassat sitt 50 år gamla fartyg M/S Birger Jarl efter de nya bestämmelserna. Istället kan ett nytt fartyg komma att köpas in, men om affären blir av är i skrivande stund oklart. Birger Jarl kör på dispens fram till den 15 augusti. Besättningen är uppsagd i väntan på nya besked. Stena backar om avlösningssystem Sjömannen skrev i vintras om personalens protester mot ett nytt schemaförslag ombord på Stenas tysklandslinje. Rederiet har nu efter flera överläggningar med Seko sjöfolk beslutat sig för att behålla det gamla avlösningssystemet på linjen. Fartygen det gäller är Stena Germanica och Stena Scandinavica. Belöningarna delades ut av Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör för Sjöfartsverket. Kreativiteten var som vanligt stor när årets belöningar från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus presenterades. Totalt delades arbetsbelöningar ut till 38 personer. Lennart Holm, motorman på Tor Begonia, belönades för sitt maskindrivna pejlband ett pejlband kopplat till en vanlig skruvdragare. "Så enkelt att det borde vara standard på alla fartyg", ansåg Stiftelsen i sin motivering. Thomas Olofsson, båtsman på Transreel, har konstruerat en ställbar förlängning för målarflottar för att lätt kunna justera avståndet till fartygsskrovet. Linus Oskarsson och Mats Jannesson, 1:e reparatörer på Peter Pan, belönades för sitt verktyg för att byta lågenergilampor högt uppe under däck. Genom att verktyget kopplas på ett rollerskaft kan lampbytet numera skötas av en person. Alla belöningar finns presenterade på Text och bild Klara Magnusson Svenskflaggat nybygge levererat till Wallenius Den 15 april levererades Wallenius nybygge Carmen, 227,8 m lång och 32,26 m bred med en lastkapacitet på bilar. Carmen är byggd på Daewoo Shipbuilding & Marine Engineering i Korea och är det första svenskflaggade Walleniusfartyget sedan Oberon NR SJÖMANNEN SID 5

6 HAMNRONDEN Sjöfartsstudenter kräver svar från politiker Vill Sverige ha en livskraftig sjöfartsnäring? Den frågan har student erna inom Sjösektionen på Chalmers ställt till landets politiker. Studenterna har skickat personliga brev till 349 riksdagsledamöter och 24 ministrar. Idag diskuteras tonnageskatt och internationella register, frågor där jag som student inte har mycket kunskap. Vad som däremot saknas i debatten är ett tydligt ställningstagande från Sveriges politiker, vill de ha svensk sjöfart? säger Rasmus Blomqvist, ordförande för Sjösektionen. I brevet frågar studenterna även varför Sveriges redare hellre bedriver verksamhet i Danmark och Norge, och om Sveriges riksdag inser vad som förloras genom en urholkad sjöfartsnäring. Facklig kritik gav resultat regeringen backar om ledighetslag Regeringen lyssnade på den massiva kritiken från fackliga organisationer. Kravet på att den som vill gå en facklig kurs måste ha varit anställd i minst sex månader är borttaget i den lagrådsremiss som nu överlämnats till Lagrådet. Fackliga organisationer kommer även framöver att ha möjlighet att erbjuda nyanställda arbetstagare kortare facklig utbildning till exempel för att ge information om grundläggande villkor i lag och kollektivavtal, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström i en kommentar. Två av Finnlines nybyggen levererade De två första av Finnlines roronybyggen levererades i april. Serien om sex fartyg byggs på det kinesiska varvet Jinling. Ytterligare fyra fartyg kommer att levereras under Fartygen har en kapacitet på 3,245 filmeter. Ett av de levererade fartygen ska enligt uppgift ersätta Birka Trader på rutten Kotka/Helsingfors Zeebrügge Bilbao. Svetsrök kan ge skador Svetsrök kan ge skador på lång och kort sikt. Bild Stefan F Lindberg. Viktigt att anpassa utrustningen Hälsoriskerna vid svetsning kan minska betydligt med bra verktyg, personskydd, god ventilation och punktutsug. Men utrustningen måste anpassas till varje nytt jobb för bästa effekt. I IVL Svenska miljöinstitutets rapport Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök, presenteras en rad åtgärder för hur svetsjobb kan utföras på ett säkrare sätt. Arbetsställningen är en faktor som visat sig ha stor betydelse för exponeringsgraden. Rök och gas stiger uppåt och det är viktigt att inte stå lutad över rökplymen. Även andningsskydd är något som minskar hälsoriskerna, men de Svetsrök är farlig att andas in och kan ge skador på både kort och lång sikt. Det framgår av en studie från IVL Svenska miljöinstitutet. Redan efter en kort stund med svetspistolen kan symptomen komma. Huvudvärk, trötthet, irritation i luftvägar och tryck över bröstet är exempel på obehag i samband med svetsning. Men många gånger får man inga problem alls annat än att man känner sig smutsig av röken. Symptomfritt är dock inte samma sak som ofarligt. Gas och rök som bildas vid svetsning är bevisat skadligt och kan på sikt ge allvarliga åkommor som exempelvis lungcancer och kol. Vissa studier tyder även på ett samband mellan svetsrök och hjärtinfarkt. Hur man påverkas vid svetsning handlar om material och svetsmetod. Men oavsett om man får problem medan man arbetar eller inte, får lungorna sig en törn om man andas in röken, säger Bengt Christensson, forskare vid IVL som deltagit i undersökningen Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök. Till de material som avger särskilt giftiga ämnen vid upphettning hör krom (finns bland annat i rostfritt stål) och mangan som ingår i både legerat och olegerat stål. Krom kan leda till cancer, allergier och till och med vara frätande och orsaka sår i näsan. Mangan ger sig bland annat på nervsystemet, säger Bengt Christensson. Riskerna hänger samman med exponeringsgrad. Det finns gränsvärden för hur länge man kan svetsa utan uppehåll, men att följa anvisningarna är ingen garanti för ett riskfritt arbete, säger Bengt Christensson. Även en kort exponeringstid på 15 minuter kan ge skador beroende på vilket material och i vilken miljö man svetsar. Man kan inte bara förlita sig på gränsvärden, man måste väga in alla påverkande faktorer, säger Bengt Christensson. Linda Sundgren måste skötas enligt instruktionerna för att behålla sin skyddande effekt. En bra svetsmiljö kräver även punktutsug vid arbetsstället. Numera finna svetspistoler med inbyggt utsug liksom mobila sugarmar som kan flyttas till önskad plats. Eftersom punktutsug inte fångar upp alla utsläpp behöver lokalen även en god allmänventilation. Både utsug och ventilationssystem måste underhållas regelbundet, annars kan kapaciteten försämras avsevärt. Linda Sundgren NR SJÖMANNEN SID 6

7 HAMNRONDEN Minister svarar om sjöfartsstöd Riksdagsledamoten Krister Örnfjäder (S) ställde i början av maj en skriftlig fråga om sjöfartsstöd till infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd: Enligt uppgift lovade infrastrukturministern i vintras att företaget Marin Mätteknik skulle få tillbaka rätten till sjöfartsstöd. Detta löfte har sedan tagits tillbaka med hänvisning till att EU:s regler inte skulle tillåta stöd till mätfartyg. Nu har det framkommit att Neder- länderna enligt ett beslut i EU-kommissionen får rätt att ge sjöfartsstöd till just sådana fartyg som Marin Mätteknik har. Jag vill därför fråga statsrådet om hon med anledning av denna information avser att verka för att ge sjöfartsstöd till företaget Marin Mätteknik. I ministerns svar framgår att hon för närvarande inte är beredd att ompröva sitt ställningstagande. Kommissionens riktlinjer för sjöfartsstöd är tydliga med kr Nya Stena Scandinavica nu i trafik att de avser transport av passagerare eller gods till sjöss, skriver hon. Att inbegripa annan verksamhet synes svårt utan att gå över riktlinjernas gränser. Hon påpekar att riktlinjerna ska ses över inom kort. Först när nya riktlinjer har beslutats kan jag överväga att se över frågan på nytt, skriver hon. Klara Magnusson Så mycket kan det skilja per månad i ersättning vid sjukdom när man jämför anställda med och utan kollek tivavtal, enligt Folksams rapport Välfärdstendens Exemplet gäller en privatanställd arbetare. Via passerar bockkranen på Eriksberg i Göteborg. Bild Klara Magnusson. Vargön Shipping flaggar ut och lägger upp Vargön Shipping har meddelat att man på grund av en ohållbar ekonomisk situation kommer att flagga ut och lägga upp rederiets fartygsflotta. Fartygen som läggs upp är Via, Vinga och Tango. Fartygen Vina, Tinto och Vidi kommer att flaggas ut, troligen till Färöarna. Totalt berörs 33 anställda. 18 medlemmar i Seko sjöfolk kommer att erbjudas fortsatt anställning i det nya landet. Nya Stena Scandinavica gjorde sin premiärtur på sträckan Göteborg-Kiel den 19 april. Trafikstart en blev tre månader försenad på grund av den brand som bröt ut i november, då fartyget låg på varv. Färjan är den största som trafikerar Sverige. Bild Stena Line. Vilotidslagen försämras Riksdagen godkände i juni den ändrade STCW-konventionen. När det gäller vilotidslagen innebär detta en klar försämring, enligt Seko sjöfolk. Beslutet innebär att den svenska lagstiftningen om vilotid för sjömän (1998:958) behöver anpassas. Tidigare var vilotiden 10 timmar per dygn, uppdelat på två perioder varav en minst 6 timmar. Det här är en klar försämring. Dels kan vilotiden minskas från 10 till 6 timmar två gånger under en vecka, dels kan de fyra timmarna som tidigare skulle vara intakta nu delas upp, säger Kenny NR SJÖMANNEN SID 7 Reinhold, ordförande för Seko sjöfolk. Förändringen träder i kraft tidigast 1 januari Alliansen, SD och MP röstade för, medan S och V röstade emot och reserverade sig. Vi har varit kritiska till detta länge, särskilt som man i början sa att det inte skulle bli några försämringar alls. Sverige hade inte behövt rösta igenom den förändrade STCW-konventionen. Vi försökte stoppa det, men det har inte gått, säger Kenny Reinhold. Klara Magnusson

8 HAMNRONDEN Regeringen snabbutreder om beväpnade vakter Regeringen har tillsatt en snabb utredning som ska se över möjlig heterna att ta ombord beväpnade vakter på svenskflaggade fartyg i syfte att skydda de ombordanställda mot pirater. Utredningen leds av Johan Franson, tidigare sjösäkerhetsdirektör på Sjöfartsverket, och ska presenteras den 30 juni. I upp draget ingår även att göra en konsekvensbedömning. Tallinks Rigalinje fyller fem år Linjen mellan Stockholm och Riga hade premiär i april 2006 och har sedan starten trafikerats av fem fartyg. Första fartyget på linjen var M/S Fantasia som snart ersattes av Regina Baltica. Idag trafikeras linjen av fartygen Romantika och Silja Festival. Skrivarkurs för sjömän Nya rutiner ska minska felrapporteringen Transportstyrelsen ska bli bättre på att kontrollera att rederier rapporterar in rätt uppgifter om bemanning och behörigheter. När uppgifterna inte stämmer handlar det oftast om misstag, säger Charlotta Nilsson, handläggare på Transportstyrelsens sjö personalsektion. Felaktig eller utebliven rapportering kan innebära att ett fartyg är underbemannat eller bemannat med sjömän som saknar rätt kompetens utan att det uppmärksammas. Under våren påbörjade Transportstyrelsen en större granskning som kommer att pågå under flera år framöver. Vi är inte ute efter att jaga någon, komma med pekpinnar och vara tråkiga. Målet är att öka sjösäkerheten och se till att det finns kunnig personal ombord som har rätt utbildning och som har den sjötid som krävs, säger Charlotta Nilsson till Sjömannen. Förutom att som tidigare kontakta rederier där man misstänker att rapport eringen av sjötid eller behörighet blivit fel, har Transportstyrelsen nu även en Föreningen Bokanjärerna arran gerar tillsammans med Katarina Sjöfartsklubb och ABF Stockholm en skrivarkurs för dig med erfarenhet eller intresse för livet till sjöss. Kursen startar i augusti och består av fyra träffar samt självstudier på distans och återkoppling via e-post. Eget skrivande varvas med föreläsningar om novellskrivande. Information och anmälan till gun.morkenstam@folkbildning.net, Se även Gör en kortfilm och låt den tävla i kortfilmstävlingen Sjö Kort. Det tipset ger företaget Film at Sea, som står bakom tävlingen. Tävlingen är öppen för dig som arbetar till sjöss eller går en maritim utbildning. Bidragen ska ha inkom mit senast 31 december Sjöfartens Kultursällskap sponsrar tävlingen med en prissumma om kr. Läs mer på Klara Magnusson "citatet" Jag tror att målet ytterst är att bli av med facken och deras avtals- och förhandlingsrätt. Att spräcka den svenska arbetsmarknadsmodellen för att på sikt gynna rederiföretagen stort. Jag tror att Redareföreningen är ivrigt påhejad av alla transportgrenarna i Sverige. Nya fanan invigd Gör en kortfilm om livet ombord! prioriterad lista över fartygsgrupper som ska kontrolleras extra noga. På den listan finns bland annat handelsfartyg under 500 brutto i inre fart, traditionsfartyg och handelsfartyg i närfart. Vi kan få in ett ärende, t ex att det söks en behörighet, och inse att det här kan inte stämma. Då kontaktar vi rederiet och ställer en förfrågan, säger Charlotta Nilsson. Hittills i år har en handfull rederier kontaktats och enligt Charlotta Nilsson har de varit samarbetsvilliga. Oftast rapporterar ett rederi inte in felaktiga tider med uppsåt, säger hon. För att minska felrapporteringen krävs ett arbete från två håll. Transportstyrelsen behöver nå ut med korrekt information och rederierna behöver lämna rätt upp gifter. Vi kanske behöver förenkla vår information, det kanske är där det brister, säger hon. Den 1 maj i år invigdes Sjöfolkets Socialdemokratiska Riksförbunds nya fana av Leif Pagrotsky, socialdemo kratisk riksdagsledamot, som tidigare varit bland annat närings-, utbildningsoch kulturminister. Faninvigningen ägde rum på Götaplatsen i Göteborg. Mikael Bergqvist, fanmålare i fjärde generationen, har målat den nya fanan. Sjöfolkets Socialdemokratiska Riksförbund har cirka 70 medlemmar. Ordför ande är Peter Skoglund, ombudsman på Seko sjöfolk. NR SJÖMANNEN SID 8 Peter Skoglund, ombudsman på Seko sjöfolk, angående att Sveriges Redareförening vill införa ett SIS (svenskt internationellt register) Odeklarerat gods i trailer Strax efter avgång med en färja upptäcktes rökutveckling från en trailer ombord, rapporterar Transportstyrelsen. Ingen farlig last var deklarerad. Fartyg et förtöjde igen och räddningstjänst tillkallades. Under tiden sprutade man vatten på trailern. Det visade sig att den var lastad med aluminiumslagg som kan utveckla vätgas tillsammans med vatten, så det var ren tur att det inte inträffade en explosion.

9 NR SJÖMANNEN SID 9 MELLIS SYN PÅ SAKEN

10 LAG & AVTAL Långtgående lojalitetsplikt gäller även sociala medier Använd sunt förnuft. Det rådet ger alla som Sjömannen pratat med om vad man som anställd kan skriva om sin arbetsplats på Facebook, Twitter och bloggar. Ibland tror man att sociala medier är mer privat än det faktiskt är, säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Det finns flera uppmärksammade fall där anställda fått problem med arbetsgivaren på grund av saker de skrivit i sociala medier. En kvinna förlorade jobbet på McDonalds efter att ha skrivit negativa kommentarer om arbetsgivaren på sin blogg. En timanställd barnskötare fick sluta på grund av en mössa han bar på en bild på Facebook. Även inom sjöfarten finns fall där anställ da varnats av arbetsgivaren efter att ha skrivit i sociala medier. Men få vill gå ut och prata om dem. Göran Dahlman, vice klubbordförande på Stena, berättar att det ombord i Stena Lines fartyg finns åtminstone ett fall där en anställd blivit skriftligen varnad efter att på Facebook ha skrivit något som i rederiets ögon var opassande. Den personen fick behålla sin fasta anställning men varnades för illojalitet. Men är du vikarie så kan arbetsgivaren se en chans att inte ge dig fortsatt vikariat. Det har vi redan märkt. Som vikarie och icke fastanställd bör man vara väldigt försiktig med vad man skriver och lägger ut för bilder om sin arbetsplats på Facebook. En bild där någon har en öl i näven trots att rederiet har en alkohol- och drogpolicy, det kan bli problem. Vi märker att antalet alkoholblåskontroller ökar när det cirkulerar bilder från fester ombord, säger Göran Dahlman. Hur fungerar det rent juridiskt kring användning av sociala medier som anställd? Flera fall som hittills hamnat i tingsrätten eller i Arbetsdomstolen (AD) har gällt anställda inom offentlig sektor. Där skyddas den anställde av yttrande- och tryckfrihetsgrundlagar och det är svårt för arbetsgivare att säga upp Vad säger rederierna? Vi bad ett 30-tal rederier svara på två frågor via mejl. 19 rederier svarade. Nedan finns några av svaren. 1. Har ert rederi någon policy för hur anställda ska hantera sociala medier? 2. Håller ni koll på vad era anställda skriver på Facebook, Twitter, bloggar etc? Donsötank 1. Vi har ingen policy i rederiet. 2. Vi håller ingen koll på vad våra anställda skriver. Ressel Rederi 1. Ja. Inget Facebookande och Msnande på arbetstid. Mobiltelefonen är ett arbetsredskap och därför är det svårt att dra gränser för privat bruk och sms-ande. 2. Nej. Stena Line 1. Stena Line har idag rekommendationer till sina anställda när det kommer till privat bruk av sociala medier som anknyter den privata anställda med Stena Line. Om inte en direkt anknytning finns, förefaller ansvaret av användningen av de sociala medierna helt på den privata individen. 2. Eftersom vi dagligen omvärldsbevakar de sociala medierna med sökord som är relaterade till våra produkter och tjänster i marknadssyfte, händer det att våra anställdas uppdateringar hamnar i sammanfattningar vi får in genom våra dagliga sociala omvärldsbevakningsverktyg. Strömma Turism & Sjöfart 1. Nej. 2. Nej. Tallink/Silja Line 1. Ja, det finns en policy. 2. Vi har mediebevakning där inlägg om bolaget dyker upp. Terntank 1. Vi har en internet-policy som gäller ombord och på kontoret som styr vad som är okej och inte. 2. Nej vi har ingen större koll på detta. Missköts policyn så får det konsekvenser. Detta har inte hänt ännu. TransAtlantic 1. Nej, det har vi inte. 2. Nej, vi kontrollerar inte våra anställda på det sättet. Wallenius Marine 1. Vi har tagit fram en policy för hur vi ska förhålla oss till sociala medier. Den är ännu på ett utvecklingsstadium. 2. Nej, inte specifikt. Vi har mediabevakning på ett antal sökord för att se vad som skrivs om oss inte vem som skriver. NR SJÖMANNEN SID 10

11 LAG & AVTAL en anställd för något som sagts utanför jobbet. För anställda inom privat sektor däremot, kommer lojalitetsplikten före yttrande- och meddelarfriheten. Som anställd får du inte skada eller försvåra arbetsgivarens verksamhet. Lojalitetsplikten ingår oskriven eller tydligt uttal ad i anställningskontraktet. Kritik mot arbetsplatsen ska i första hand tas upp med arbetsgivaren. För detta kan den anställde ta hjälp av facket. Först därefter, om arbetsgivaren getts möjlighet att lösa problemet men inte agerar, får man gå vidare. Arbetsgivaren äger arbetsverktygen Utöver vad man skriver om sin arbetsplats gäller det att tänka på när och med vad man gör det. Om arbetsgivaren äger din dator eller telefon kan denne bestämma hur de får användas. Det kan också vara förbjudet att på arbetstid gå in på Facebook, bloggar och liknande. Ta reda på vad som gäller på just din arbetsplats. Hur långt sträcker sig lojalitetsplikten? Det är viktigt att väga in syftet i varje enskilt fall. Om man har ärligt uppsåt och det är angeläget att göra något åt ett missförhållande på arbetsplatsen, då har man större utrymme att kritisera arbetsgivaren. Men inte om syftet mest är att jäklas, säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Hans råd angående sociala medier är att använda sunt förnuft. Du bör tänka på att du inte har kontroll över material som du lägger ut. Även i en begränsad grupp där du tror att alla är dina vänner kan någon av dem sprida materialet vidare, säger han. Fredrik Holmberg, förhandlare på Sjöfartens Arbetsgivareförbund, känner inte till något fall inom sjöfarten som lett till uppsägning. Enligt honom är frågan enkel, det handlar om lojalitetsplikt och som anställd bör man vara försiktig med uttalanden i sociala medier. Allt man skriver finns kvar. Att stå på krogen och prata illa om arbetsgivaren är naturligtvis inte heller bra, men på nätet kan det läsas av alla, säger han. Text och bild Klara Magnusson Fotnot: Har du själv erfarenhet av det vi skrivit om ovan hör gärna av dig och berätta! Vad får jag skriva på Facebook om jobbet? Var går gränsen för vad som är ok att skriva om arbetsgivaren? Vi testade fyra påståenden på Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Jag hatar mitt jobb Rent juridiskt skulle det inte vara saklig grund för uppsägning. Men du får räkna med att det kan komma till arbetsgivarens kännedom och att han eller hon inte kommer att tycka om det. Sedan är det skillnad om du har ett vanligt jobb på golvet eller om du sitter i ledningen och är företagets ansikte utåt. Min chef är en idiot Här bör du tänka dig för. Är syftet att jävlas med chefen? Går det att identifiera chefen? Och hur många delar du informationen med, en begränsad grupp eller hela världen? Tur att ingen såg oss idag, vi släppte ut olja av misstag Vad är syftet här och vem riktar du dig till? Att släppa ut olja är antagligen brottsligt och bör tas upp med arbetsgivaren. Om det är stora mängder olja bör det anmälas, men det görs förhoppningsvis inte via Facebook utan till myndigheter. Om passagerarna bara visste hur det såg ut bakom kulisserna ombord Om det finns missförhållanden så bör de komma fram, men detta känns mer som ett försök att skada arbetsgivaren. I det här fallet måste syftet och situationen undersökas. Men jag tror inte att du kan bli uppsagd för detta, i alla fall inte första gången. Klara Magnusson Katarina Sjöfartsklubb mötesplatsen för sjömän Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon katarina.sjofartsklubb@telia.com Besöksadress Glasbruksgatan 2 (porten brevid Sjöfartshotellet) Hotellbokning NR SJÖMANNEN SID 11

12 UTFLAGGAT Vart tar de vägen? Allt fler fartyg försvinn På fyra år har 69 fartyg lämnat det svenska fartygsregistret. Sjömannen har undersökt hur Seko sjöfolks medlemmar påverkas när deras fartyg flaggas ut. 2 norge nis 2 finland 4 FÄRÖARNA 11 CANADA dominikanska rep. ANTIGUA & BARBUDA 1 1 PANAMA 1 1 danmark 21 dis 3 storbritannien 1 2 danmark 2 nederländerna 1 moldavien 12 bulgarien ST KITTS & NEVIS 2 ST VINCENT & GRENADINeRNA 6 2 GIBRALTAR ITALIEN 1 LIBERIA 1 MAROCKO 2 turkiet 1 georgien SING 1 ChILE NR SJÖMANNEN SID 12

13 UTFLAGGAT er från Sverige vart de har tagit vägen och 5 APORE 1 KAMBODJA Under perioden januari 2008 till april 2011 lämnade 69 fartyg det svenska fartygsregistret genom försäljning eller utflaggning. Under samma period tillkom 23 fartyg (varav drygt hälften under 2008). Informationen vi använt som underlag är sammanställd av Delegationen för sjöfartsstöd/trafikverket och innefattar fartyg som uppfyller kriterierna för sjöfartsstöd. Andra källor menar att ca 80 fartyg lämnat Sverige de senaste åren. Ett par av fartygen har huggits upp. Vart resten har tagit vägen syns på kartan här intill. Många fartyg har samma ägare som innan men har flyttats till utländska bolag. Ett 20-tal av de 69 fartygen har bytt namn. När fartyg flaggas ut hålls utflaggningsförhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund. Förhandlingarna sköts av den lokala fackklubben eller av Seko sjöfolk. Om parterna inte kommer överens går ärendet vidare till central förhandling. Enligt Peter Skoglund, ombudsman på Seko sjöfolk, är det skillnad på hur en utflaggningsprocess ska gå till och hur det fungerar i praktiken. Redaren ska informera facket om sina planer innan rederiet fattar beslut om utflaggning. Men ofta följer redarna inte MBLlagen. De kommer oftast hit och meddelar sitt beslut och vilken flagg det gäller, säger han. Krympande handelsflotta Enligt statistik från Lighthouse fanns i januari 2009 totalt 270 svenskflaggade fartyg över 300 GT, vilket motsvarade 42 procent av den dåvarande svenskkontrollerade handelsflottan. Två år senare finns 208 svenskflaggade fartyg vilket motsvarar 36 procent. Om man bara ser till rena last- och passagerarfartyg (och räknar bort t ex bogserbåtar, isbryt are och hotellfartyg) så fanns det 174 svensk flaggade fartyg över 300 GT i januari När ett rederi är villigt att inleda förhandlingar med Seko i det nya landet kan Seko gå med på uppsägning på grund av arbetsbrist i Sverige. Detta sker först då det tecknats ett avtal mellan Seko och rederiet i det nya landet. Peter Skoglund poängterar att dessa avtal bara gäller för de sjömän som erbjuds fortsatt anställning vid utflaggningen. Seko kräver alltid att samtliga ska erbjudas fortsatt anställning. När sjömännen slutar ersätts de knappast med svenskar, vilket gör att avtalet på sikt kommer att försvinna, säger han. När och hur informeras de anställda om utflaggningsplaner? All negativ information till medlemmar ska levereras av rederiet. Om facket gör det så kan det uppfattas som att vi är positiva till beslutet. I grund och botten är vi alltid negativa till utflaggningar, säger Peter Skoglund. Hur märker Seko-medlemmen att fartyget flaggats ut? Målet är att flaggan i häcken ska vara enda skillnaden. Nettolön, löneutveckling och anställningsvillkor är i det närmaste desamma. Det är skillnad i det sociala försäkringssystemet men det märker du inte förrän du blir sjuk eller arbetslös. Sjömannen ingår inte i det svenska sjukförsäkringssystemet. Och i Danmark är arbetsrätten kass, du behöver ingen saklig grund för att sparka någon. Där finns ett socialt skyddsnät som griper in när du blir uppsagd, som saknas i Sverige. Men det danska skydds nätet gäller inte för svenska sjömän under dansk flagg, för om du sparkas så tillhör du omedelbart det svenska systemet. Om rederiet sparkar folk utan saklig grund på ett fartyg som Seko har avtalsrätten för, kan ni göra något då? Nej, för det står inte i avtalet att svenska regler ska gälla. Text Klara Magnusson Illustration Lars Mellis Melander NR SJÖMANNEN SID 13

14 UTFLAGGAT Ökad otrygghet men annars sig likt Dyrare a-kassa, mer otrygghet och ny skyddsutrustning. Bilder av Skagen målarna i trapphusen och nytt ortsnamn på livbojarna. I övrigt är mycket sig likt ombord på Ternvag efter utflaggningen till DIS. Annica Barning och Vitaly Sychev, kapten ombord på Maltaflaggade Kaisa. Sedan december 2009 har Ternvag dansk flagg och Skagen som hemmahamn. Fartygets besättning består av 13 man varav 5 svenskar. När Sjömannen besöker Terntanks fartyg Ternvag lastar hon diesel i Brofjorden. Vid midnatt ska hon vidare till Gävle en resa på två-tre dygn eftersom hon på grund av fartygets djupgående måste gå igenom Stora Bält och sedan tillbaka till Brofjorden eller Göteborg. Så långt sträcker sig planeringen. Ternvag går i charter för Preem. I december 2009 flaggades Ternvag tillsammans med fyra andra båtar ur Terntanks flotta ut till danska DIS. I samma veva flaggade rederiet ut ett fartyg till NIS, där två fartyg redan var registrerade. Rederikontoret hade i juni 2009 flyttats till Skagen. Ternvag var sist av de fem DIS-fartygen som flaggades ut. Det första Ternland gick i september Sonny Ryberg är kock och fackligt ombud ombord på Ternvag. Han var tillsammans med Peter Skoglund, ombudsman på Seko sjöfolk, med vid utflaggningsförhandlingarna. Enligt Sonny kom informationen om utflaggningen sent till de anställda. I början hördes det ryktesvägen att något var på gång. Folk blev oroliga och undrade, vad händer med oss, får vi ha jobbet kvar? Någon riktig information från rederiet kom egentligen inte förrän förhandlingarna började, säger han. På Seko fick man beskedet att ingen skulle bli uppsagd. Alla som ville skulle bli erbjudna att följa med till Danmark. En del valde att inte följa med. Rederiet har inte sagt upp en kotte, de har bara omplacerat folk. Vi har mer filippinare, ryssar och polacker ombord nu men ingen svensk har fått sparken. Det var likadant när Tarnsjo och Tarndal flaggades till NIS, då följde befälen och filippinarna med och det svenska manskapet flyttades över till andra båtar, säger Sonny. Den största förändringen efter Ternvags utflaggning rör social trygghet. A-kasseavgiften har blivit betydligt högre eftersom svenskarna ombord på Ternvag numera tillhör den danska a-kassan som kostar ca 600 svenska kronor i månaden. Vi betalar för något vi inte får utnyttja. Om jag blir arbetslös kommer jag ju troligen att söka jobb i Sverige och då tillhör jag den svenska a-kassan igen, säger Sonny. Han ifrågasätter starkt varför de nordiska länderna inte löst frågan på statlig nivå. Varför kan man inte vara med i a-kassan i det land där man bor när man arbetar inom Norden? För den som blir sjuk fungerar det däremot likadant som tidigare. Utifrån vad Sonny hört från sjukskrivna kollegor NR SJÖMANNEN SID 14

15 UTFLAGGAT har det inte varit några problem. En annan skillnad gäller pensionen. Vi tjänar inte in någon pension i Sverige längre. Den danska pensionen ska intjänas under en 40-årsperiod. Jag som fyllde 50 samma år som vi flaggade ut det blir inte mycket till dansk pension för mig. Jag har uppmanat alla ombord att pensionsspara själva, säger Sonny. På befälssidan har man fått bättre pensionsvillkor än tidigare, eftersom rederiet betalar in privat sparande för dem. Vi försökte få det så även för manskapet men vi fick inte igenom det. När vi tar upp frågan igen med rederiet svarar de när det blir bättre tider, säger Sonny. Enligt Sonny Ryberg är nettolönen för manskapet densamma som tidigare. Men eftersom de inte har samma avtal för övertid, inte kan göra avdrag i deklarationen, inte har samma pensionsvillkor, har fått dyrare a-kassa och förlorat inkomstförsäkringen så har manskapet totalt sett förlorat på utflaggningen. Pierre Levenstam, matros, pekar på en annan förändring efter utflaggningen. Danskarna är mer noggranna på safety. Vi fick slänga ut nästan all skydds utrustning vi hade och skaffa ny. Det ska installeras nya fläktar i färgsjappet och så har vi fått»vi tjänar inte in någon pension i Sverige längre Motormannen Raul T Rayala har arbetat för Terntank sedan Det här är hans första törn på Ternvag. Jag har varit på sjön sedan jag slutade skolan 1975 och om jag får bestämma så kommer jag att bli kvar tills jag går i pension, säger Sonny Ryberg. På Ternvag har han varit sedan hon hämtades hem från varvet extra skyddsgrupper. Så arbetsmiljömässigt har det faktiskt blivit bättre, säger han. Därmed inte sagt att han gillar utflaggningen. Liksom Sonny säger Pierre att tryggheten försämrats, a-kassan är ett mysterium och han kan inte längre göra avdrag för lånen på sin lägenhet. Enligt Sonny Ryberg har det filippinska manskapet påverkats mest av att skifta flagg. De fick lägre lön när TAPavtalen ersattes av internationella avtal, ska numera jobba fler timmar innan det räknas som övertid och har tappat den svenska pensionen. Motormannen Raul T Rayala har arbetat inom Terntank sedan 2004 och varit på flera av rederiets fartyg. Nu gör han sin första törn sex månader ombord på Ternvag. Raul bekräftar att hans lön var ganska mycket högre under svensk flagg än dansk och att övertidsersättningen har sänkts. En sak jag gillade med svensk flagg var pensionen. Det har upphört nu. När jag pensionerar mig kommer jag att få pengar, men bara det som tjänades in före utflaggningen, säger Raul. Men helst vill han prata om hur bra han trivs ombord och att Terntank är ett bra rederi att jobba för. De är väldigt måna om oss och våra familjer. När min bror dog förra året betalade rederiet min biljett om jag ville åka hem för begravningen. Jag var hemma i tre veckor och fick sedan komma tillbaka till samma båt, säger han. Bert Dahlberg är skeppare på Ternvag sedan ett halvår tillbaka och har jobbat inom rederiet i år. Han var ombord på Ternvik när det fartyget skiftade flagg. De låg i Frankrike utanför Bordeaux. Folk från rederiet och klassäll skapet kom ombord och papper skickades till danska konsulatet. När de ringde därifrån och sa att det var klart så tog inspektören ner den svenska flaggan och jag satte upp den danska. Jag sa till honom, det här känns inte bra, det är inte detta man har velat, säger han och fortsätter: Inte rederiet heller, det är ju inte gratis att skifta flagg. Men vad ska de göra när det saknas politik. De har skött det snyggt ändå, alla har fått behålla jobben. Inte som i Broströms där manskapet fick gå, det tyckte jag var hemskt gjort, säger han. Bert är fackligt engagerad och satt med på befälssidan under förhandlingarna. På frågan om hur informationen från rederiet fungerade vid utflaggningen, svarar han att informationen kom sent men var bra när den väl kom. Bert märker ingen stor skillnad efter utflaggningen. Befälen har fått gå kurser i bland annat arbetsmiljö och sjukvård, men annars är mycket sig likt. Lönen är samma som tidigare. Summerat då, hur har det blivit för Ternvags besättning efter utflaggningen? Sonny Ryberg svarar: Trygghetsmässigt är det väldigt mycket sämre. Det enda positiva är att vi har jobbet kvar. Vi har inte svenska kollektivavtal och i Danmark är det mycket lättare att säga upp folk. Därmed inte sagt att det blir så, Terntank har ett bra socialt tänkande och säger att de månar om folk. Men man vet ju aldrig, säger han och fortsätter: Om regeringen med Hästsvansen i spetsen inte hade gått emot ett demokratiskt riksdagsbeslut om att införa tonnageskattesystemet så hade utflaggningen i Terntank inte skett överhuvudtaget. Det totala ointresse som denna regering har om sjöfarten i Sverige är under all kritik. Text och bild Klara Magnusson NR SJÖMANNEN SID 15

16 UTFLAGGAT 88 medlemmar uppsagda när Broströmsfartygen bytte flagg Samtliga 11 Broströmsfartyg har nu skiftat från svensk till dansk DIS-flagg. Idag har Broströms inte längre kvar någon svenskflaggad båt och Broströms Ship Management är ett minne blott, säger klubbordförande Mats Olsson. Broströms Ship Management är ett minne blott, säger klubbordförande Mats Olsson. I slutet av året går samtligt Broströmsanställt manskap ut i arbetslöshet. Bild Lennart Johnsson. För Seko sjöfolks medlemmar går uppsägningarna ut den sista oktober. Vi lyckades förhandla fram en längre uppsägningstid än normalt och fick även uppsägningsdatumet framflyttat, fortsätter Mats. Man får säga att Maersk trots allt var ganska generösa. Det blev några månaders längre uppsägningstid än vad som gäller enligt avtal. Även redan intjänad ledighet betalades ut kontant i samband med uppsägningen. Uppsägningen gällde från den 1 februari i år och det blev tre månaders extra uppsägningstid för de som är över 45 år och sedan i en fallande skala. De som är 25 år fick en månads extra uppsägningstid. Jag förmodar att det var en hög genomsnittsålder i Broströms? Ja, det får man säga, svarar Mats Olsson. Många i rederiet var trotjänare. Ungefär 55 personer fick de tre extra uppsägningsmånaderna, var alltså 45 år eller äldre. Totalt var det 88 Seko sjöfolksmedlemmar som blev uppsagda. Av dessa var det bara några stycken som var 25 år eller yngre. Sex av fartygen som nu har fått DIS-flagg hade svensk bemanning medan det på övriga fem var TAP-anställda. Blev du förvånad när beskedet kom att Maersk skulle skifta från svensk till dansk flagg? Inte alls, svarar Mats Olsson. Redan»Det känns som om svenska rederier vill sparka iland allt svenskt manskap när Maersk köpte upp Broströms 2008 befarade jag att det skulle gå så här. Ärligt talat trodde jag det skulle gå ännu snabbare. Maersk skrev i samband med köpet att det för tillfället inte var aktuellt med några uppsägningar på sjösidan medan det däremot skulle bli det på landsidan. Själv sa jag kort tid efter uppköpet att jag tvivlade på att Maersk skulle behålla Broströmsfartygen under svensk flagg. Min bestämda uppfattning var att Maersk inte tänkte nöja sig med svensk flagg någon längre tid. Lovade Maersk vid köpet att man skulle behålla personal? Nej, det gjorde man inte. I ett informa tionsbrev skrev rederiet att man för tillfället inte hade några planer på uppsägningar för de sjöanställda. Hur har medlemmarna tagit uppsäg ning arna? Många är idag självklart ledsna och besvikna. Innerst inne hoppades de kanske att det inte skulle gå så långt som till uppsägningar. De trodde kanske att Maersks tal vid köpet om att det inte skulle bli några uppsägningar gällde en längre tid. Men Maersk hade tyvärr inte gett några löften alls om att vi skulle vara tillsvidareanställda för all framtid. Nu fick vi alltså två år hos Maersk. Har några av medlemmarna fått jobb efter uppsägningen? Ja, några har faktiskt fått jobb. Det handlar om de som är mest attraktiva ålders- och yrkesmässigt. Främst är det yngre matroser, motormän och båtsmän som har fått jobb i diverse norska rederier. Hur går det för de TAP-anställda, följer de med under DIS-flagg? Den information jag har fått är att det blir indier som löser av det svenska NR SJÖMANNEN SID 16

17 UTFLAGGAT manskapet i båtarna. Hur det blir för TAP-arna vet jag inte. Mats Olsson är orolig för framtiden för den kvarvarande svenska uteflottan. Jag har under mina 45 år inom sjöfarten jag började segla som 16-åring i svenska fartyg aldrig upplevt en utflaggningsvåg som dagens. Det känns som om svenska rederier vill sparka iland allt svenskt manskap. Har du under din sjötid tidigare blivit uppsagd? Nej, även om det har varit osäkert ibland har jag aldrig behövt stämpla under alla år. Men nu går alltså samtligt Broströmsanställt manskap ut i arbetslöshet och en osäker framtid i slutet av detta år, säger Mats Olsson. Lennart Johnsson Fotnot: Maersk är en av största aktörerna world wide inom sjöfartsnäringen och världens största containeroperatör. Totalt har koncernen närmare anställda och närmare 1000 marina enheter inom hela det marina segmentet. Bro Premium. Bild Fotoflite. The Swedish Mercantile Marine Foundation REWARD 2012 For contributions that benefit seafarers in the Swedish merchant fleet Help us create tomorrow s safe, environmentally friendly and ergonomic work place in the Swedish merchant fleet. We award prizes for improvements on deck, engine rooms and catering departments, foremost regarding: greater maritime safety reduced risks at work and off duty on board improved operating and material economy general environmental and/or economic improvements greater operating reliability measures promoting comfort and well-being The Swedish Mercantile Marine Foundation awards prizes every year for proposals in these areas. Proposals should be for an overall technical or ergonomic solution or a detail and be accompanied by clarifying sketches, photos or drawings. When proposals are assessed, it is important if they have been tested in practice. The proposals could be written in English and must have arrived at the Foundation not later than 31 October, The rewards will be awarded during spring, Further information can be obtained from Christer Nordling at the Foundation. The Swedish Mercantile Marine Foundation Katarinavägen 22 SE Stockholm Sweden +46 (0) info@sjomanshus.se NR SJÖMANNEN SID 17

18 SJÖSÄKERHET Kontrollerad kalabalik under övning Patricia När det plingar i högtalarna på M/S Visby den 16 april i år tystnar alla som sitter i restaurangtorget. Det är kapten som berättar att fartyget har fått grundkänning och att flera personer är allvarligt skadade. Som på beställning börjar en kvinna skrika av smärta mitt på golvet. Övning Patricia är inledd. Kustbevakningen var en av tiotalet aktörer som var inblandade i storövningen. Övning Patricia är en storövning på Sjöfartsverkets initiativ. Tanken är att scenariot ska vara så realistiskt som möjligt för att alla inblandade myndigheter och instanser ska få öva på sin sak. Övningen är inte bara till för personalen ombord utan handlar egentligen mer om vad som händer efter det att passagerarna har blivit evakuerade härifrån, säger Jonny Larsson på Sjöfartsverket. Totalt är ett tiotal aktörer inblandade i övningen och förutom Destination Gotland och Sjöfartsverket deltar bland annat Svenska Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Räddningstjänsten och Polisen. Alla har sina områden att fokusera på men samtidigt ska samarbetet och kommunikationen mellan de olika deltagarna flyta på. Enligt Johnny Larsson har de aldrig övat så storskaligt med Destination Gotland förut och det är anledningen att de valde just M/S Visby som bas för dagens övning. Strax efter beskedet om grundstötningen börjar personalen, som nu har fått på sig sina gula västar, att dela ut livvästar till de cirka 300 statisterna som deltar i övningen. De passagerare som är utan skador får sätta sig ner och vänta i restaurangtorget medan personal och räddningstjänst tar hand om de skadade, de med de mest allvarliga skadorna först. En äldre herre tycker att personalen borde vara tydligare med att visa var livvästarna finns men förutom det verkar förloppet flyta smidigt och snart är samtliga passagerare utrustade med orangea livvästar. Fartygets personal jobbar snabbt och effektivt, de som NR SJÖMANNEN SID 18

19 SJÖSÄKERHET Cirka 300 statister deltog i övningen ombord på M/S Visby. patrullerar restaurangtorget frågar upprepade gånger hur alla mår, de delar ut muggar och berättar var det finns vatten att hämta. Eftersom fläktarna stängdes av i samband med larmet blir det fort väldigt varmt i passagerarutrymmena men stämningen känns avslappnad och passagerarna sitter lugnt vid sina bord och väntar. Midskepps, ute i trapphusen, är det full kalabalik. Det ligger skadade människor överallt och besättningen gör sitt bästa för att bistå ambulanspersonal och räddningstjänst när de försöker bedöma vem som behöver vård först. De skadade får lappar, vars färg och nummer beskriver hur pass allvarliga skador personen har, runt halsen. Detta för att ambulanspersonalen och räddningstjänsten snabbt ska kunna se vem som står näst i tur att evakueras via helikopter eller lotsport. De med mest allvarliga skador evakueras först. För att underlätta logistiken tar besättningen hjälp av tjänstvilliga passagerare som får hjälpa till med att lyfta bårar och hålla ordning på de passagerare som inte har ro att sitta stilla. Statisterna som agerar skadade kommer från omvårdnadsprogrammet i Visby och de spelar sina roller väl, det skriks av smärta, det ifrågasätts om personalen verkligen vet vad de håller på med och det letas efter försvunna kamrater som om det hela verkligen var på riktigt. Situationen känns påtagligt pressad och personalen har fullt upp med att få panikslagna och oroliga passagerare att sitta stilla på de platser dit de har blivit anvisade. Nästan i varje hörn av passagerarutrymmena är det något på gång, personal från alla instanser hjälps åt att ta hand om skadade och med att evakuera de värst drabbade. På kajen står ambulanser och väntar på att få köra de skadade till sjukhus, helikoptrarna åker skytteltrafik mellan båten och närliggande sjukhus och även polisen är på plats för att se till att alla som kommer av båten blir registrerade och strukna från rederiets passagerarlistor. Med jämna mellanrum plingar det till i högtalarna, då är det kaptenen själv som ger information till passagerare och besättningen via PA-systemet. När de skadade har blivit evakuerade lotsas resten av passagerarna ner på bildäck där de sedan blir evakuerade via lotsporten över till fartygen som ligger stand-by runt M/S Visby. Efter många timmars väntan har alla passagerare blivit evakuerade. Väl i land blir alla registrerade av polisen och strukna från passagerarlistorna, det gör man för att se till att alla verkligen har kommit av. Efter registreringen kan alla pusta ut och övningen är över. Det bjuds på fika i ankomsthallen och alla som har deltagit i övningen får fylla i en utvärdering om sina upplevelser. Utvärderingen ska sedan användas för att göra säkerhetsarbetet ännu bättre i framtiden. Inge Rudberg är bås på M/S Visby och han är nöjd med sin egen och sina kollegors insatser under dagen. Det skulle inte skada att vara fler i besättningen men jag tycker att det har gått ganska bra, passagerarna är villiga att hjälpa till att bära och så vidare. Det är klart det alltid blir lite småstrul och det är ju därför man övar, för att få bukt med det, säger han. Lolita Larsson är kabinvärdinna och även hon är nöjd med dagens övning. Personligen tyckte jag att det gick jättebra. Allt flöt på i min avdelning och alla visste vad de skulle göra. Det är viktigt med sådana övningar där riktiga människor är med. Statisterna var riktigt duktiga idag och det är också bra att passagerarna får fylla i utvärderingen efteråt så man vet vad som ska förbättras, säger hon.»det är viktigt med sådana övningar där riktiga människor är med Statisterna som agerade skadade kom från omvårdnadsprogrammet i Visby och spelade sina roller väl. Text och bild Malin Persson NR SJÖMANNEN SID 19

20 FACKLIGT Kursen ger koll på lagar och avtal I maj höll Seko sjöfolk en tredagars medlemsutbildning i Göteborg. Göran Dahlman var en av kursledarna. Min förhoppning är att ni ska gå härifrån med bättre kunskap om era skyldigheter och rättigheter på er arbetsplats, sa han till deltagarna. Jag vill att ni ska våga öppna ert kollektivavtal och kunna hitta i det, fortsatte Göran Dahlman, till vardags vice klubbordförande i Stena. Den här gången är nästan alla de 21 kursdeltagarna anställda inom just Stena. En anledning är att det nyligen startats fackliga sektioner ombord på rederiets nya tysklandsfärjor. I programmet för Seko sjöfolks medlemsutbildning finns punkter som färjeavtalet, försäkringar, AT-journaler och sjömanslagen. En presentation av organisationen Seko hinns också med. Syftet med kursen är att deltagarna Sekos medlemmar ska få bättre koll. Kunna protestera när de själva eller någon annan ombord behandlas fel av rederi eller chefer. Det handlar om rättvisa, man vill bli behandlad rätt. Efter tre dagar här kommer ni att kunna mer än många av de nya cheferna. För de kan inte de bara tror, säger Göran Dahlman och möts av ett instämmande mummel från deltagarna. Han tar ett exempel. Hur många har inte varit med om att en chef skrivit en erinran till en anställd när denne gjort något fel? Det händer att exempelvis restaurangchefer gör så, men det får de inte. Det är fartygsnämnden som ska skriva en erinran, förklarar Göran Dahlman. Ett annat syfte med kursen är att ge deltagarna chans att bygga upp ett kontaktnät och utbyta erfarenheter. Seko sjöfolks medlemsutbildningar är öppna för alla medlemmar. Text Klara Magnusson Bild Jonas Forslind Vad har du för förväntningar på kursen? Michael Åström motorman och reparatör, Stena Danica Jag vill lära mig avtalet bättre. Vi är väldigt dåliga i maskin på att ta tillvara våra rättigheter. Nu ska jag försöka börja engagera mig. Unni Borgman matros och sektionsordförande, Stena Scanrail Jag vill kunna svara när folk ombord frågar mig om saker. Nu får jag alltid säga javisst, jag ska ta reda på det och ringa till Göran Dahlman. Andreas Jurkian hotell och lager och skyddsombud, Stena Danica Jag vill lära mig färjeavtalet och hur man läser journalen, för det är ofta en gåta när man får avräkningen. Jag vill ha något att peka på och kunna rätta till de fel som kontoret gör. Lars Palmborg bartender, Stena Scandinavica Jag vill lära mig mer om fackliga frågor. Vi har haft problem på Stena med bråk om periodschemat. Jag vill kunna ge svar på chefernas frågor och veta vad avtal och lagar säger. Hade de inte hållit på och tjafsa om periodschemat så hade jag aldrig varit här. De har drivit mig in i fackets armar, kan man säga. Nu är det dags att engagera sig. Malin Ahlin försteman i restaurangen, Stena Scandinavica Jag är här för att jag vill få mer insikt i avtal och allt sådant. Dennis Carlsson matros och huvudskyddsombud, Stena Foreteller Ingen annan ombord tycker att detta är tillräckligt intressant för att gå en kurs. Jag vill lära mig så att jag har kött på benen när det blir tvister, och för att kunna backa upp gubbarna ombord. NR SJÖMANNEN SID 20