Kyrkfack. Lär dig att stressa rätt. TEMA ARBETSMILJÖ Konfliktens fem faser HÄLSA OCH ARBETE DAN HASSON

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Nr DAN HASSON Lär dig att stressa rätt LENNART BELFRAGE Var femte präst riskerar utbrändhet TEMA ARBETSMILJÖ Konfliktens fem faser HÄLSA OCH ARBETE Varför är vi sjukskrivna i så hög grad?

2 TEMA NR 2/09 ARBETSMILJÖ Bättre arbetsmiljö = Bättre läger! Svenska kyrkan. Läger är också en stor utmaning för dig som bär ansvaret. Då är utmaning. läger. Det har resulterat Det är vi nöjda med, för läger är inget undantag - det är ordinare Logga in och läs mer om vad som gäller för arbete under FAQ. Annonser Display i Umeå Kontakt Lisa Ljada /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- Lä- Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann örnblad mobiltelefon ann.thornblad@kyrka.se Redaktionsråd Bror Holm Katarina Toll Koril Anne-Charlott Karlsson Magnus Gissler Jeanette Kern Ann örnblad Redaktör och Grafisk form Ann örnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Ronnit Hasson Adressändringar Tryck Elanders Falköping, 2009 ISSN Utgivningsplan nr 3 vecka 24 2 Kyrkfack 2/09

3 LEDAREN KYRKANS HÄLSA OCH ARBETE Akademikerna i Svenska kyrkan har ett föränderligt och flexibelt arbete som inbjuder till engagemang och inlevelse. Möjligheten att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider är stor. Men det finns också risk för gränslöshet där arbete, fritid och privatliv flyter ihop, vilket kan leda till ett stressat liv. Bror Holm Förbundsordförande Saco har kommit ut med en ny arbetsmiljörapport. Syftet med undersökningen är att belysa sjuknärvaron respektive långtidssjukskrivningarna bland landets akademiker. Rapporten Hälsa och arbete, som är skriven av Kerstin Hildingsson och omas Ljunglöf, undersöker vilka akademikergrupper som är sjuknärvarande på arbetet och vilka som varit långtidssjukskrivna i högre utsträckning än andra. Mönstret för sjukskrivningarna i Sverige ändrade karaktär under 1900-talet. Vi fick en förskjutning från fysisk ohälsa till ohälsa orsakade av psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Utmattningssyndrom, kallat utbrändhet, blev allt vanligare och medförde långtidssjukskrivningar. Den höga sjukfrånvaron liksom de långa sjukdomsperioderna har därför kommit att stå i fokus i samhällsdebatten. Att många personer går till arbetet trots att de är sjuka har inte alls fått samma uppmärksamhet. Av undersökningen framgår att 37 procent av de svarande vid minst två tillfällen under den senaste tolvmånadersperioden gått till arbetet, trots att de varit så sjuka att de anser att de borde ha stannat hemma. Lägst sjuknärvaro (29 procent) finns i den yngsta åldersgruppen, år. Akademiker i Svenska kyrkan har centrala och viktiga uppgifter och är därför svåra att ersätta med vikarier vid sjukdom. Vanligtvis måste man ta igen sina arbetsuppgifter efter en tids frånvaro och arbetet sker ofta under tidspress. Pressen på akademikern i kyrkan är alltså stor, vilket bidrar till att öka sjuknärvaron. Men det finns risker med sjuknärvaro. Man kan vara smittbärare, vilket kan orsaka fler sjukskrivningar på arbetsplatsen. Den som är sjuk på arbetet kan överanstränga sig, vilket kan medföra långtidssjukskrivning. Den som är sjuknärvarande på arbetet orkar sällan arbeta fullt ut, vilket påverkar arbetsresultatet negativt. Sjuknärvaron i Svenska kyrkan och konsekvenserna av den måste uppmärksammas. Den påverkar arbetsmiljön i stort. Av rapporten framgår att det är framförallt akademiker i Svenska kyrkan som är långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom, depression och stress. Hela 15 procent av de svarande har angivit att de varit långtidssjukskrivna av den anledningen någon gång under den senaste femårsperioden. Också arkitekter och farmacevter har höga procenttal. Även om Svenska kyrkan är en förhållandevis liten sektor i undersökningen och felmarginalen därmed blir stor, är resultatet värt en fördjupad undersökning och reflexion. Akademikerna i Svenska kyrkan har ett föränderligt och flexibelt arbete som inbjuder till engagemang och inlevelse. Möjligheten att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider är stor. Men det finns också risk för gränslöshet där arbete, fritid och privatliv flyter ihop, vilket kan leda till ett stressat liv. Ledarskapet i kyrkan måste därför vara tydligt och syfta till att människor ska kunna styra sig själva, men också ta ansvar och sätta gränser. Färre än genomsnittet bland kyrkans akademiker uppger att de kan prata om sina svårigheter i sitt arbete med närmaste chef. (59 procent jämfört med genomsnittet 73 procent). Även medlemmarna i Psykologförbundet har låga siffror. Vad som ligger bakom siffrorna är viktigt att analysera. Utredarna ger en positiv tolkning och menar att dessa grupper i högre utsträckning än andra grupper tillämpar sina professionella kunskaper och efterfrågar därför inte stöd från ledningen. Men är det verkligen så eller är det andra faktorer som påverka? Kyrkfack handlar denna gång om arbetsmiljö. För Kyrkans Akademikerförbund är arbetsmiljöfrågorna ett prioriterat område. En bra arbetsmiljö ger motiverade medarbetare, som känner arbetsglädje och tillfredsställelse i arbetet. Arbetsmiljön i Svenska kyrkan har därför med kyrkans trovärdighet att göra. Kyrkfack 2/09 3

4 TEMA ARBETSMILJÖ Otydligt ledarskap och svag medvetenhet om rollerna bidrar till ohälsa bland anställda i Svenska kyrkan. För att nå en förbättring måste kyrkoherdarna få ett starkare mandat för sitt chefsuppdrag. Otydligt ledarskap skapar ohälsa Enligt SACOs nyligen presenterade undersökning Hälsa och Arbete löper KyrkAs medlemmar dubbelt så stor risk att drabbas av utmattningssyndrom än medlemmar i andra SACO-förbund. Resultaten kan stämma. En viktig faktor är att det många gånger finns ett otydligt ledarskap, säger Annika Svensson, regionalt skyddsombud för Göteborgs Stift och ledamot i KyrkAs förbundsstyrelse. Till vardags arbetar hon som diakon 60 procent i Tuve församling i Göteborg. Resten av tiden ägnar hon åt det fackliga arbetet. Vi är en relativt liten församling med 7000 medlemmar och jag har flera av kyrkorådsledamöterna i min verksamhet. Med ett kort avstånd mellan förtroendevalda och anställda gäller det att veta sin roll, både som anställd och som förtroendevald. I Tuve har samtal genom åren lett till bättre klarhet i rollerna. Men Annika Svensson ser otydlighet i en del församlingar. Där händer det att kyrkorådsledamöter går runt kyrkoherden och leder anställda. Antingen är relationen mellan rådet och kyrkoherden dålig eller så förstår man inte att man inte ska arbetsleda som förtroendevald. Det kan också vara så att kyrkoherden inte är den exemplariske ledaren. Detta gör att de anställda kan känna sig osäkra på vem som är deras chef. Förhoppningsvis har den anställde styrka nog att säga ifrån, antingen genom att fråga om kyrkoherden godkänt detta, eller att säga att rådsledamoten får ta detta med kyrkoherden. För Annika Svensson, med 17 år i tjänsten och Foto Lars Soold fackliga uppdrag i ryggen, är detta naturligt. Men så är det inte för alla. Det beror på vem man är som person om man vågar. Många gör det, men det är inte alltid så enkelt. Hälsa och arbete Hälsa och arbete beställer du här: Läs också Vibeke Hammarströms fördjupade kommentarer på är en ny rapport från Saco. Utifrån enkäter från medlemmar i de olika Sacoförbunden har man tittat på förekomsten av sjuknärvaro. Syftet med denna studie är att belysa förekomsten av och orsakerna till sjuknärvaro och långtidssjukskrivningar bland landets akademiker. Både sjuknärvaro och långa sjukskrivningar påverkas givetvis av förhållanden i arbetsmiljön. Tidigare orsakades sjukskrivningarna i mycket hög utsträckning av fysisk ohälsa, men under 1990-talet blev psykosociala arbetsmiljöfaktorer alltmer frekventa skäl. Utmattningssyndrom, så kallad utbrändhet, blev en allt vanligare diagnos. Det innebar också att sjukfallen blev allt längre. Därmed blev även långtidssjukskrivningar ett växande problem, framför allt för de drabbade individerna men även för samhället i stort. Undersökningen visar på flera alarmerande siffror som Kyrkfack bett ombudsman Vibeke Hammarström, KyrkA, kommentera. Bland annat visar rapporten att akademiker i Svenska kyrkan har varit långtidssjukskrivna i mer än dubbelt så stor utsträckning som jämförelsegruppen ingenjörer. Otydlighet i värdering, styrning och ledning kan vara en av orsakerna till sjukskrivningarna. Ett annat problem är att uppdraget i sig är gränslöst. Både egnas och andras förväntningar på individen kan bli för höga. För att förbättra situationen skulle många fler behöva handledning och träna sig i gränssättning. 4 Kyrkfack 2/09

5 Hur hänger detta ihop med risken att bli sjukskriven? Man kan känna sig väldigt pressad. Det är många som sliter och drar i dig. Det blir otydligt. Varför leder otydlighet till stress och olustkänslor? Det kan ge en känsla av att inte räcka till och ger energi åt det dåliga samvetet. Otydliga förväntningar gör att man jobbar mer än man ska, gränserna mot privatlivet suddas ut och man hamnar lätt i en gränslös situation. Ansvaret att prioritera arbetsuppgifter ligger hos chefen. Det är inte min sak som anställd. Får man nya arbetsuppgifter ska något plockas bort. Vad behöver göras för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön inom Svenska kyrkan? Arbetet med otydligt ledarskap och med kyrkoherdefrågan måste fortsätta. Det är väldigt viktigt att Svenska kyrkan ger kyrkoherden mandat att vara chef i församlingen fullt ut, så att inte rollerna är oklara. För egen del är hon noga med sitt schema för att försöka hålla sina gränser, ser till att fylla på med andlig energi och så sköter hon det fackliga arbetet hemifrån. Men även hon får arbeta hårt för att hålla isär privat- och yrkesliv. Jobbet är ett kall. När är jag på och när är jag av? Kan jag tillåta mig själv att bara vara? Text Lars Soold Ingenjörer är inte lika ofta långtidssjukskrivna Enligt den nyligen publicerade undersökningen är risken för långtidssjukskrivning lägre hos Sveriges Ingenjörers medlemmar än hos många andra SACO-förbund. Men man ska akta sig för att dra för starka slutsatser ur detta, menar Magnus Skagerfält, utredare i arbetsmiljöfrågor hos Sveriges Ingenjörer. Arbetsmiljön kan se väldigt olika ut för våra medlemmar, medan andra förbundsmedlemmar kan ha en mer homogen arbetsmiljö. Vi har inte några speciellt låga ohälsotal utan brottas också med psykosociala arbetsmiljöproblem. Enligt Skagerfält visar undersökningen att kyrkan och några fackfrbund till sticker ut, men att det är ganska jämnt mellan de övriga. Han skulle gärna se en analys med en annan indelning. För oss vore det bra med en indelning efter sektorer och branscher. Våra medlemmar jobbar i allt från kontorstill tunga industrimiljöer. Så är det också för exempelvis Naturvetarna, säger Magnus Skagerfält. För Sveriges Ingenjörer, som för säkert många andra förbund, är nu utmaningen på arbetsmiljöområdet att påverka Foto Sveriges Ingenjörer arbetsgivarna att förbereda sig för den nya lagstiftningen för sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringskedjan. Vi deltar i Arbetsmiljöverkets arbete med nya föreskrifter och på det lokala planet är det viktigt att de nya reglerna kommer upp till diskussion i skyddskommittéerna. Förbundet arbetar också med att föra in diskrimineringsfrågorna i arbetsmiljöarbetet. Det är ganska nytt, men kommer mer och mer. Nu finns det också som kurs på universiteten i Lund och Umeå, säger Magnus Skagerfält. Text Lars Soold Långtidssjukskrivningar är dubbelt så vanliga bland kvinnliga akademier som bland manliga. Vad beror det på? Vi måste fråga oss om det är OK att det är så här. Om inte så bör vi intressera oss för orsakerna så vi kan förändra bilden. Är det fortfarande kvinnor som tar ett större ansvar hemma även om de praktiska uppgifterna fördelas mera jämt? Har vi andra, läs högre, förväntningar på kvinnor än på män? Eller är arbetslivet fortfarande i hög grad på mäns villkor? Konkreta praktiska åtgärder som kan underlätta är mentorskap, nätverk och naturligtvis ett jämställt hemliv Hela 15 % av de svarande inom Svenska kyrkan är långtidssjukskrivna p g a utmattningssyndrom, depression eller stress. Hur tolkar du det? Om dessa resultat är rättvisande är det alarmerande. Det finns en viss osäkerhet kring resultaten p g a studiens relativt blygsamma omfattning men både arbetsgivaren, KyrkA och de anställda akademikerna bör ändå fundera över resultatet. Siffrorna är ju röda siffror i ett hälsobokslut. Utifrån min erfarenhet av de problem som medlemmarna i vårt förbund söker hjälp för så stämmer den bilden med resultatet. Från KyrkAs sida får vi ofta påtala att kyrkans arbetsgivare bör ta arbetsmiljöfrågorna mer på allvar. Förtroendevalda, kyrkoherdar och chefer behöver mer kunskap inom arbetsmiljöområdet. Kyrkfack 2/09 5

6 TEMA ARBETSMILJÖ Det som börjar som en oenighet kan eskalera i en upptrappad konflikt om vi inte lär oss att läsa signalerna i god tid. Lite gliringar och ifrågasättande är tecken på att något behöver uppmärksammas och förändras. Om du koncentrerar dig på svårigheterna med konflikter så växer de, om du istället koncentrerar dig på nyttan och möjligheten så ökar de, säger Kerstin Ljungström, beteendevetare och organisationskonsult. KONFLIKTENS FEM FASER Vi talar om att välja våra strider och därmed bestämma oss för vilka konflikter som är värda att ta. Både privat och professionellt ser Kerstin en tydlig linje när det lönar sig att ta den där striden. Varje gång det handlar om grundläggande värderingar, integritet och livsrespekt och i arbetslivet varje gång det också inkluderar mål. Kerstin har arbetat med konflikthantering i 30 år, är prästdotter och har både undervisat och verkat som konsult i Svenska kyrkan och hon ser ett tydligt dilemma. Svenska kyrkan har missuppfattat godhet med allas lika värde. En del av den förvrängda snällheten ligger i att man inte alltid rekryterar professionellt. Ibland sätts individens behov före församlingens och hon som just blivit änka, eller han som blivit arbetslös, får en tjänst som de kanske inte har kompetens för. En annan tydlig tendens är att vi inte respekterar varandras roller, att vi är beroende av varandra och behöver förberedelsetid. Informatören är t ex inte gubben i lådan, utan behöver framförhållning för att agendan ska bli klar till pingst. Kerstin kommer in i församlingar som samtalspartner, eller konsult, när en konflikt börjat eskalera och har varit med om sammanhang där prästerna negligerat att meddela musikerna vilka psalmer som ska spelas under söndagens mässa, i god tid. Konsekvensen blir att kören inte hinner öva. Jag har också sett hur vaktmästare medvetet satt fel siffra på psalmtavlan och hur organisten inte väntar in predikan, utan börjar spela när hon eller han har lust. I ett sådant läge råder ett skarpt konfliktläge, situationen är akut och behöver ofta stöd utifrån för att kunna lösas. Konflikten befinner sig i fas 3 eller till och med i fas 4. När Kerstin är ute och föreläser så talar hon om en konfliktkurva och om konfliktens fem faser. I fas 1 råder det smågnällighet på arbetsplatsen och det är lite smågrus i maskineriet. Mycket av det kan avhjälpas med arbetsplatsträffar där alla ser över sin egen roll och sitt eget bidrag. Här kan man också träna på ett öppet samtalsklimat, där smågruset läggs upp på bordet innan det blir för stort. Missar och revirövertramp I fas 2 sker det missar och revirövertramp och onödigt dubbelarbete. Jag skriver för dig, för jag trodde att jag skulle göra det. Eller har du också beställt papper? Så står vi plötsligt med två pallar kopieringspapper. En del av det här handlar om oklarheter i våra roller och brist i rutinerna. Det kan också vara att vi missar att introducera den nyanställda i just rutiner och struktur. Vi glömmer att informera om var körkåporna finns, för det vet ju alla. Men Kerstin understryker att fas 2 fortfarande är lätthanterlig och pekar på att struktur och mål behöver tydliggöras. Fasen är på ett sätt en gåva, för den visar på bristerna och vad som borde tillföras eller utvecklas. Syndabockar Det är först i fas 3 som situationen börjar bli allvarlig. Då utses syndabockar och arbetsplatsen bildar läger där man tar ställning för den ena eller andra parten. Med tiden är det alltid ledningspersonal som blir syndabockar om de inte tar i problemet. När chefen introduceras i missnöjet, gör många misstaget att felbedöma situationen. 6 Kyrkfack 2/09

7 Man tror att det inte är så farligt och att problemet kommer att lösa sig av sig självt. Det handlar ju om vuxna människor... Men chefen är nästan alltid den som informeras sist; så i det här läget lägg budgeten åt sidan och ta i problemet på en gång! När chefen har talat med sina medarbetare individuellt behöver samtliga medarbetare träffas och resonera om samstämmighet och mål, prioritering, behov av arbetsfördelning och kompetensutveckling. För att chefen ska hantera denna fas effektivt är det bra om hon/han har en samtalspartner att reflektera tillsammans med. Det underlättar klarsyn och medför att man inte så lätt gör felbedömningar. Sjukskrivningar Om konflikten eskalerar ytterligare, till fas fyra, behövs extern hjälp för att reda ut frågorna. Då börjar situationen bli hälsovådlig och leder ofta till sjukskrivningar och personalomsättning. Därtill är verksamhetens effektivitet ofta ytterst dålig. Här har konflikten gått så långt att förtroendekapitalet är förbrukat och tilliten är i stort sett raserad. Förutom att arbetsplatsen behöver hjälp av externa konsulter för att arbeta med konflikthantering behöver man sannolikt separera personer, verksamheter och roller. Det kostar på för mycket att försöka läka, verksamheten och vardagens utvecklingsarbete får då inte plats. Den sista fasen, fas 5, handlar ytterst om rehabilitering. Att KONFLIKTENS FEM FASER 1. STÖRNINGAR I början är signalerna små. Men ta dem på allvar. Ställ frågor! 2. SVÅRIGHETER Dubbelarbete, revirövertramp och missuppfattningar. Ofta har oklara mål eller instruktioner bidragit. 3. PROBLEM Konflikten kopplas till personer och ses inte som effekten av en obalanserad arbetssituation. Här behövs medarbetarsamtal och tid för en lång, sammanhängande diskussion. 4. SURDEG En förutsättning för att handskas konstruktivt med konflikter i fas fyra är att ta in personer utifrån. 5. REHABILITERING Att gå vidare. En rehabilitering behöver ske på individ-, gruppoch enhetsnivå. bearbeta känslor och få tid att läka det som varit och träna på kommunikation och samarbete. Genom en medveten rehabiliteringsprocess ökar möjligheterna att hantera människors kraft och glädje på ett konstruktivt och respektfullt sätt och gå vidare med nya förhållningssätt, avslutar Kerstin. Läs också vad KyrkA säger om konflikter och hur du hanterar dem på sid 10. LLB Tradeshow edition :e LLB Mässan Mässan du måste besöka! förregistrering företag För mer info LLB 09 Nordens ledande branschmässa Ljud, Ljus, Bild och Medieteknik Kistamässan maj 2009 Se och hör, på riktigt! Det bästa ljudet, det mest effektfulla ljuset, den modernaste bildhanteringen och det senaste inom scen- och medieteknik Detta och mycket mer möter du på LLB 09 som är Nordens ledande branschmässa för Ljud, Ljus, Bild och Medieteknik. LLB-mässan arrangeras på Kistamässan mitt i Sveriges IT-centrum. Drygt 100 utställare visar de ledande varumärkena och de senaste lösningarna inom audio, video, ljus, scen- och konferensteknik. Du möter även uthyrnings- och produktionsbolag samt branschpress varvat med högkvalitativa seminarier. Kyrkfack 2/09 7

8 TEMA ARBETSMILJÖ Det är inte farligt att stressa, eller att ha en hög arbetsbelastning under en begränsad period. Bara vi får adekvat återhämtning mår vi bra av att stressa, menar Dan Hasson forskare och författare till boken Stressa rätt som forskar i ämnet stresshantering på Karolinska Institutet. STRESSA RÄTT! Lagom, regelbunden stress stärker oss, menar Dan. Det är ungefär som ett hjul, som behöver vara i lagom rörelse. Går det för sakta, börjar det vingla. Och går det för fort blir vi fartblinda. Man kan jämföra stress med fysisk aktivitet. Kroppen mår bra av att träna lagom och regelbundet, men om du inte vilar mellan träningspassen och kör på för hårt, får du en försämrad träningskurva och sliter på leder och muskler. Den främsta källan till vila och återhämtning är en god nattsömn, men det finns också en rad enkla tekniker som inte behöver ta mycket tid eller vara komplicerade att utföra. Integrera stresshanteringen i vardagen. Mitt bästa tips för att kunna varva ned när det är stressigt på jobbet, är att andas långsamt och djupt. Det gäller också att hitta källor som får oss att stressa av. Vissa blir stressade av att göra ingenting, men återhämtning kan också vara sådant vi tycker om att göra. Att måla, eller påta i trädgården. Vi behöver bryta tillståndet av stress, att vara i samma tillstånd för länge, är inte hälsosamt. I boken Stressa rätt beskriver Dan ordet stress, som ursprungligen är ett begrepp från fysikens värld, där ordet stress används för att sammanfatta vad som händer när ett material utsätts för en viss mängd belastning eller tryck på en och samma yta. Men med människor är det inte lika enkelt. Mängden stress som krävs för att bryta ner olika individer kan variera kraftigt både mellan individer och över tid för en och samma individ, säger Dan. Ett sätt att lära känna oss själva och hur mycket vi orkar är vår egen kropp och att öva upp sin kroppskännedom. 8 Kyrkfack 2/09 Vi är mindre känsliga för kroppens signaler när vi är stressade, men genom att lära oss att tolka signalerna kan vi lägga in adekvata övningar för återhämtning. När vi mår bra är till exempel energinivån hög, och när den sjunker behöver vi göra något åt det. Att bryta tillstånd Dan Hasson delar med sig av en rad tekniker i boken Stressa rätt. De är både andningsövningar och övningar som handlar om att byta känslotillstånd. En av dem kallar han tjugo sekunder vid dörren och är lämplig efter en stressig dag på jobbet. Om du kommer hem och börjar med att prata om vilken hemsk dag du har haft, så kanske inte stämningen blir så god. Din partner kanske inte är i ett läge där hon eller han är redo att möta dig. Då kan stämningen t o m förvärras. Om du istället gör det till en ritual att tänka på något som gör dig riktigt glad innan du kommer hem, blir det en positiv betingning. Hjärnan är ett vanedjur och det går att tänka om. Forskning har Foto Ronnit Hasson Så förvandlar du stressen t 1. STRESSA LAGOM OCH REGELBUNDET Det är precis som med med motion, ju mer du trän bra i pressade situationer. 2. FOKUSERA PÅ ÅTERHÄMTNING För att föregående punkt ska fungera, måste det fi minst åtta timmar varje natt. Sovrummet ska vara 3. VARVA NER Lär dig någa enkla övningar som får dig att slappn 4. SÄTT AV TID FÖR STRESSHANTERING Några bra knep kan vara att göra en andningsövnin rinna av dig innan du kommer hem. Det ska vara s 5. ÄNDRA FÖRHÅLLNINGSSÄTT Det är inte alltid man kan förändra verkligheten, m Fråga dig själv - vad är det som gör mig så uppjaga och tankar hos mig? Med ökad medvetenhet är de

9 Skrivbordsövningen 1. Sitt, stå eller ligg ner bekvämt. Dra 3-4 djupa andetag. Det går bra att skriva samtidigt som du utför denna övning om du så önskar. 2. Föreställ dig att du har ett skrivbord med tre lådor framför dig. På bordet har du massor med saker som måste göras. 3. Välj de saker som någon annan kan eller ska åtgärda eller som är någon annans problem och placera dem i nedersta lådan. 4. I den mittersta lådan kan du placera de saker som du eller någon annan absolut inte kan åtgärda. 5. Slutligen kan du i den översta lådan lägga in alla saker du faktiskt kan göra något åt. Öppna den översta lådan på bordet och besluta dig för vilken del eller vilka delar du ska ta dig an först. Den här övningen kan på sikt stärka ditt självförtroende samt öka effektiviteten i ditt liv. Det räcker med att utföra skrivbordsövningen några gånger för att den så småningom ska börja aktiveras automatiskt vid behov. Övningen är hämtad från Stressa rätt i en förkortad version. också visat att våra tankar till stor del är betingade, och går i tankebanor som hjärnan känner igen. Men det går att förändra dem och finna nya tankespår. Om du sitter på ett möte och någon säger något taskigt till dig, kan du göra en liknande övning för att reagera mer ändamålsenligt. Det är dessa metoder som skådespelare t ex använder för att gråta på beställning. ill något positivt ar på att hantera stress desto duktigare blir du på att fungera nnas tid för återhämtning. Här är sömnen viktigast. Se till att sova avskilt, svalt och mörkt. a av, till exempel andningsövningar. Illustration Anna Gunneström g på bussen eller gå av ett par hållplatser tiidgare och låt jobbet å enkelt som möjligt. en man kan alltid förändra sitt förhållningssätt till verkligheten. d, vad är det värsta som kan hända, vad väcker det här för känslor t lättare att ändra ett beteende. Hur får jag kontroll över kraven? En källa till stress är att kraven kan tyckas oändliga och att göra-listan aldrig tar slut. Hur får jag kontroll över kraven? Det finns en väldigt bra övning för det, som jag kallar skrivbordsövningen. Den hjälper dig att prioritera mellan dina uppdrag och hjälper hjärnan att ringa in vad som är viktigt. En annan betydande faktor är att sätta mål, och att röra dig mot det. En man hade som mål att tillbringa mer tid med familjen, men i stället för att sträva mot det, satte han målet att bli mer effektiv. Och när han blev så effektiv, fick han bara mer att göra på arbetet. Det är centralt att veta vad du vill och agera utifrån det. När vi stressar för mycket blir det lätt att ta på sig för många uppgifter. Hur blir man bättre på att sätta gränser i tid? Det hänger ihop med att sätta mål. Om du säger nej utan att riktigt kunna motivera varför, blir det obekvämt. Jag arbetar bl a med patienter som är sjukskrivna för utbrändhet, där de återerövrar förmågan att lära känna kroppens signaler och vad de orkar med. En fråga de får ställa sig är då; Kan jag göra detta och fortfarande må bra? Om svaret blir nej blir det enklare att sätta en gräns, eftersom det finns ett tydligt mål att relatera till. Kyrkfack 2/09 9

10 TEMA ARBETSMILJÖ Om du är inblandad i en konflikt 1. BÖRJA ALLTID MED att försöka reda ut frågan direkt med den det berör. Om du redan har försökt detta men den andra inte är intresserad eller om konflikten bara förvärrats så gå vidare till nästa punkt. Kommentar: De enda gångerna du inte ska tala med en person på tu man hand är om det handlar om sexuella trakasserier eller du på något annat sätt känner dig hotad av honom eller henne. 2. OM DET INTE FUNGERAR att tala med den person du upplever att du har en konflikt med så bör du gå till din chef. Din chef har en skyldighet att ta tag i konflikten. Antingen genom att själv försöka medla mellan er eller om det inte går, genom att ta in extern hjälp. 3. OM DIN CHEF INTE LYCKAS hantera konflikten med ett tillfredsställande resultat så kvarstår problemet. Lösningen är då att extern kompetens kopplas in. Var tydlig mot din chef eller överordnad att du ställer krav på detta. 4. FÅR DU INTE GEHÖR för detta så vänd dig till KyrkA:s lokala förtroendevalda och regionala skyddsombud. Du kan också välja att vända dig till chefens överordnade. 5. BLANDA INTE IN ANDRA i arbetslaget i en konflikt. Detta leder med stor sannolikhet till att konflikten djupnar. 6. VÄNTA INTE FÖR LÄNGE med att begära hjälp! Vi får många olika typer av frågor från våra medlemmar. En av de vanligaste frågorna som våra fackligt förtroendevalda får handlar om konflikter på arbetsplatsen. Text Vibeke Hammarström Ombudsman ETT VANLIGT ARBETSMILJÖPROBLEM hällighet utvecklas ofta till vad vi kan kalla ett ställningskrig och parterna eller snarare kontrahenterna, söker bekräftelse utanför den konfliktfyllda relationen. Ofta bildas grupperingar av andra medarbetare eller personer i närheten som håller på den ena eller andra parten. Detta leder till att konflikten djupnar och i regel breddas. De inblandade tap- En konflikt mellan två medlemmar i ett arbetslag eller mellan chef och medarbetare som inte hanteras på rätt sätt eller i rätt tid kan få förödande konsekvenser för de inblandade men även för arbetsplatsen och verksamheten. Det finns olika typer av konflikter, men med tiden blir dåligt hanterade konflikter djupa och svårlösta. En misspar en del av sin arbetsglädje och arbetet blir lidande. Konflikter är negativt för Svenska kyrkan och ger ofta en dålig bild av kyrkan till familj, vänner och bekanta till dem som lever i en konflikt på sin arbetsplats inom kyrkan. Vi har alla allt att vinna på att bekämpa konflikten men inte personer! Vad kan KyrkA göra? 1. Du är alltid välkommen att ringa någon av våra lokala fackliga förtroendevalda. De kan upplysa dig om vilka alternativ som finns och vara ett bollplank. De har tystnadsplikt men kan, om de är rådvilla, kontakta ombudsman eller jurist på Förbundskontoret. Givetvis gäller tystnadsplikten även dem. 2. Det är du som bestämmer om du bara vill tala med någon eller om du vill att KyrkA på något sätt ska ingripa i frågan. Vi vidtar aldrig några åtgärder utan ditt godkännande 3. KyrkA kan kontakta arbetsgivaren å dina vägnar. 4. Skyddsombud och regionala skyddsombud kan begära att åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vidtas enligt 6 kap. 6 i Arbetsmiljölagen. Likaså kan ombudet begära att en undersökning av arbetsmiljön görs. 5. Arbetsgivaren är skyldig att på begäran lämna ombudet en skriftlig bekräftelse på att hon mottagit begäran. 6. Om arbetsgivaren inte gör detta eller vidtar åtgärder utifrån begäran kan KyrkAs skyddsombud göra en framställan till myndigheten Arbetsmiljöverket att pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 Arbetsmiljölagen skall meddelas. 7. Skyddsombudet kan också välja att ta upp ett ärende direkt i skyddskommittén om sådan finns. 8.Om konflikten gäller två av KyrkAs medlemmar utser förbundet som regel två olika företrädare för medlemmarna. Läs mer på hemsidan Där hittar du Tio goda råd till dig som är chef. 10 Kyrkfack 2/09

11 Det allvarligaste arbetsmiljöproblemet? Vi tog pulsen på några av KyrkAs förtroendevalda. De såg otydliga strukturer i ledningen och vuxenmobbing som två stora arbetsmiljöproblem. GUNNAR KARLQUIST KRETSORDFÖRANDE, LINKÖPINGS STIFTSKRETS LEENAH MALMI PAUSER KRETSORDFÖRANDE STOCKHOLMS STIFTSKRETS VILKET ÄR DET ALLVARLIGASTE ARBETSMILJÖPROBLEMET? Den otydliga strukturen som finns i många församlingar och ytterst är en ledningsfråga. I många fall finns det inga klara mål att jobba efter och ingen som kan bedöma det arbete som görs, vilket också påverkar lönefrågan. Det brister i kommunikationen och där behöver våra chefer fördjupa sin kompetens. HUR UPPLEVER DU DIN EGEN ARBETSMILJÖ? Det är inga större bekymmer. Jag har varit militär en gång i tiden så jag har lätt att hålla isär saker och gå in i olika roller. Jag har också fått möjlighet att forma upplägget själv, så det fungerar bra. VILKET ÄR DET ALLVARLIGASTE ARBETSMILJÖPROBLEMET? Det handlar om vuxenmobbing och problem i ledningen som i sin tur påverkar hela arbetsplatsen. Ibland saknas det en tydlighet i uppdraget till arbetstagarna som får flera olika budskap. Vad det gäller mobbingen så är det ofta en arbetstagare som är oerhört kompetent och å andra sidan en arbetstagare som inte uppfyller målen. Varje församling behöver en tydlig handlingsplan kring detta, det är viktigt att arbetsledningen tar tag i problemet när de ser det. HUR UPPLEVER DU DIN EGEN ARBETSMILJÖ? Det är inga problem. Det är en tillgång att ha erfarenheten från församlingsarbetet i min roll som förtroendevald och vice versa. Lennart Belfrages avhandling Var femte präst riskerar att bli utbränd Stressrelaterad utbrändhet bland präster i Svenska kyrkan har undersökts i det avhandlingsarbete som nyligen presenterades vid Uppsala universitet. En oklar yrkesroll är en bidragande orsak till att ungefär var femte präst riskerar att bli utbränd. Lennart Belfrage har studerat Svenska kyrkan ur ett existentialpsykologiskt perspektiv. Sedan Svenska kyrkan och staten gick skilda vägar vid sekelskiftet har en hel del förändringar skett, på alla nivåer inom kyrkan, säger Lennart Belfrage och fortsätter: Historiskt har den Svenska kyrkan varit något av Sveriges ryggrad i moraliskt och normmässigt hänseende, men nu ser man mer på kyrkan som en organisation eller ett företag vilket bidrar till att Svenska kyrkan genomgår en djup identitetskris. Kända identitetsmönster suddas ut och då utvecklas en otydlighet. Han säger också att det här bland annat har fått konsekvenser för prästyrket. Präster ansågs tidigare vara experter på existentiella frågor, men så är det inte längre människor vänder sig istället till andra instanser för samtal kring centrala livsfrågor. Ett medvetet arbete måste nu inriktas på att tydliggöra prästens identitet för att bättre möta den moderna människans existentiella behov och samtidigt ta vara på den kallelsegrund som är utmärkande för en präst. Våra resultat visar att många präster tvivlar på sitt uppdrag och sin förmåga. Vi ser en ökad existentiell oro och en ökad sårbarhet och att det finns ett starkt samband mellan frågor om kallelsetvivel och emotionell utmattning, säger Lennart Belfrage. Studien baseras på ett större enkätmaterial med anknytning till prästers centrala relationer och arbetsmiljö, samt ett självskattande psykologiskt utbrändhetstest. Lennart Belfrages avhandling har väckt positiva reaktioner, hos flera av KyrkAs medlemmar. Vibeke Hammarström, ombudsman, kommenterar den så här: Det finns en föreställning att präster och diakoner ska hämta kraft ur sin utbildning och ha en beredskap att hantera alla frågor. Den doktorsavhandling som Lennart Belfrage nyligen lagt fram visar att präster även brottas med tvivel på sig själva och på sitt uppdrag. Tvivlen kan leda till emotionell utmattning. En annan faktor som Belfrage har hittat var värderingsdiskrepanser mellan förtroendevalda och präster. Kyrkans kamp att anpassa sig till dagens samhälle och den identitetskris som följer av detta är andra faktorer. Belfrages avhandling är viktig och jag hoppas att den kommer att påverka hur ledningsfunktioner i olika organisationer såsom församlingar och utbildningsanordnare tänker i framtiden. Källa:Uppsala universitet Du kan beställa Belfrages avhandling via Klicka sedan på länken DISA Kyrkfack 2/09 11

12 FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Har jag förtur till tjänsten? Under det sista ett och ett halvt året har jag innehaft ett pedagogvikariat i en församling. Vikariatet upphörde för tre månader sedan men ordinarie innehavare av tjänsten återkom aldrig utan lämnade församlingen. Nu tänker församlingen anställa en ny pedagog och har redan annonserat ut tjänsten. Vad gäller för min del i denna situation? Är jag inte lasad på grund av min tidigare anställning? Arbetssökande pedagog Jag vet inte vad du avser med begreppet lasad. Uttrycket härrör från lagen om anställningsskydd (LAS) men är i sig ingen rättslig beteckning och uppfattningen om dess betydelse tycks skifta mellan olika personer. Vad jag kan förstå är emellertid sannolikheten stor för att du i denna situation har företrädesrätt till återanställning. Härmed menas att du har förtur till en ledig anställning hos din tidigare arbetsgivare. Innan församlingen har frågat dig om du vill ha anställningen får den inte erbjudas någon annan. För att du ska ha företrädesrätt krävs att du har varit anställd hos församlingen mer än tolv månader under de senaste tre åren. All din anställningstid hos denna församling under de senaste tre åren får du tillgodoräkna oavsett anställningens art och omfattning. Detta gäller även för tid då du exempelvis varit sjuk eller tjänstledig. Vidare fordras att din tidigare anställning upphört på grund av arbetsbrist. En arbetstagare som till följd av misskötsamhet inte får fortsatt anställning har heller ingen företrädesrätt. Till vad som nu sagts kommer även att du till församlingen måste ha anmält att du är intresserad av återanställning. Enligt kollektivavtalet ska detta göras skriftligen och senast inom en månad efter det att din anställning upphört. I annat fall kan arbetsgivaren anställa någon annan utan att beakta företrädesrätten. Företrädesrätt Företrädesrätten till ny anställning är så utformad att den gäller under eventuell uppsägningstid samt under nio månader från det anställningen upphörde. Både vid tillsvidareanställning (fast anställning) och vid tidsbegränsad anställning kan företrädesrätt således uppkomma redan under anställningstiden, förutsatt att uppsägning skett eller besked lämnats till arbetstagaren att en tidsbegränsad anställning inte ska fortsätta. Sådant besked ska till vikarie lämnas senast en månad innan vikariatet upphör. Arbetsgivaren är skyldig att i uppsägningshandlingen eller beskedet till arbetstagaren uppge huruvida han eller hon har företrädesrätt. Företrädesrätten omfattar anställning som sådan hos församlingen, inte visst arbete eller viss sysselsättningsgrad. En förutsättning är dock att du även måste ha tillräckliga kvalifikationer för det arbete som är ledigt. Det betyder att du ska ha de allmänna färdigheter som normalt fordras av den som söker aktuell anställning. Det ligger i sakens natur att en nyanställd arbetstagare får genomgå viss inlärning. Församlingen kan därför inte vägra dig återanställning endast av det skälet att du inte från första dagen helt och fullt behärskar de nya arbetsuppgifterna. Med andra ord är församlingen skyldig att acceptera en viss inlärning om du i övrigt har den kunskap som behövs för arbetet. Skulle församlingen hävda att du saknar tillräckliga kvalifikationer måste den också bevisa att så är fallet. När det gäller arbete som kräver särskild behörighet har dock den arbetstagare som saknar sådan behörighet inte företräde. Om du exempelvis är utbildad pedagog men saknar behörighet som diakon och präst kan du alltså inte komma i fråga för anställning där kyrkans vigningstjänst är en förutsättning. Längst sammanlagd anställningstid Du kan förlora företrädesrätten om du avvisar ett erbjudande om återanställning som du skäligen borde ha godtagit. Däremot bör du utan att förlora din företrädesrätt kunna avböja ett erbjudande om återanställning om du inte kan lämna ett annat arbete utan viss uppsägningstid och den nya anställningen måste tillträdas omgående. Om fler arbetstagare än du har företrädesrätt gäller att den med längst sammanlagd anställningstid inklusive uppsägningstid har företräde. Kränkning av företrädesrätten kan alltså äga rum om församlingen anställer någon före den som, så att säga, har bättre företrädesrätt. Däremot kan arbetsgivaren utan att bryta mot företrädesrätten omplacera redan anställd arbetstagare till ledigt arbete. Så kan vara fallet exempelvis vid rehabilitering i samband med sjukdom eller vid samarbetssvårigheter på arbetsplatsen. I det fall församlingen önskar anställa annan person trots att du skulle ha företrädesrätt exempelvis för att du inte anses ha tillräckliga kvalifikationer för visst arbete måste den innan dess medbestämmandeförhandla med den lokala kretsen av Kyrkans Akademikerförbund. Detsamma gäller när fråga uppkommer om vem av flera företrädesberättigade som ska få återanställning. Syftet är att ge möjlighet till facklig insyn och kontroll av att företrädesrätten respekteras och att återanställning erbjuds på ett riktigt sätt. 12 Kyrkfack 2/09

13 FÖRBUNDSINFORMATION Lönestatistik finns nu på hemsidan VI KAN KYRKAN! I höstas sändes den årliga löneenkäten avseende september 2008 ut elektroniskt till KyrkAs alla yrkesverksamma medlemmar och den besvarades av 69 %. Ett stort och varmt tack till er alla som besvarade enkäten! Via KyrkAs hemsida se kan du som medlem, bakom din inloggning, se mer detaljerad lönestatistik och även ta fram egen lönestatistik via statistikverktyget SACO LöneSök. Nedan visas en översiktlig lönetabell med medellön och medianvärde per månad inklusive tillägg för större grupperingar av befattningar. BEFATTNING MEDEL MEDIAN Kyrkoherde Komminister Komminister/arbetsledare Sjukhuspräst Stiftsadjunkt Pastorsadjunkt Präst med annan specialuppgift Församlingspedagog Assistent i församlingsarbete Konsulent stift-/nationell nivå Församlingsdiakon Sjukhusdiakon Diakon med annan specialuppgift Kyrkokamrer Avdelnings-/enhetschef Samtliga MEDELVÄRDET är lönesumman för respektive grupp dividerad med antalet observationer. Med MEDIAN menas det värde som svarar mot den mittersta observationen då observationerna rangordnats efter lönens storlek. Medianvärdet påverkas inte av extremvärden såsom medelvärdet gör. Kyrkans Akademikerförbund fick 1996 ansvaret för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen är emellertid inte bildad av Kyrkans Akademiker förbund utan dess upphovsman är den inom Svenska kyrkan legendariske boktryckaren Håkan Theodor Ohlsson. Läs en längre version av artikeln på SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE Stödkassor för präster har funnits sedan i vart fall slutet av 1800-talet. Håkan eodor Ohlsson ( ) hjälpte tidigt kassorna organisatoriskt och finansiellt. Hela hans inställning och arbete var präglat av en stark och varm känsla för Svenska kyrkan och dess prästfamiljer. Håkan eodor Ohlsson insåg att en riksomfattande struktur fordrades för att bistå präster som vid sjukdom förlorade sin inkomst samt även för att stödja efterlevande familjer ekonomiskt. Han beräknade prästernas medellivslängd under de närmast föregående 20 åren och kunde med stöd av dessa uppgifter ta fram tillräckliga försäkringsmatematiska grunder för att 1911 bilda Svenska Prästerskapets Understödskassa (fr o m 1913 Svenska Prästerskapets Understödsförening). Svenska Prästerskapets Understödsförening trädde i likvidation 1995 varvid överskottsmedlen överlämnades till nybildade Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse (SPU). Till SPU knöts också Hilda och Håkan eodor Ohlssons fond, vars syfte var att vid uppkomna behjärtansvärda behov lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande, främst änkor och minderåriga barn, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen, skall äga företräde vid tilldelning av understöd. KyrkA förvaltare sedan 1996 I samband med förbundsfullmäktige 1996 överlämnades SPU, genom ärkebiskopen emeritus Olof Sundby, att förvaltas av Kyrkans Akademikerförbund. Enligt stadgarnas ändamålsbestämmelse som är historiskt betingad och redan var fastställd vid överlämnandet till förbundet kan medel från SPU utgå både som understöd till präster och deras närmaste efterlevande samt som bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning. Ansökningsförfarandet är öppet två gånger per år. SPU har under åren haft att ta ställning till över 700 ansökningar och sammantaget delat ut över två miljoner kronor i bidrag och understöd. Robert Svec, sekreterare SPU Kyrkfack 2/09 13

14 FÖRBUNDSINFORMATION TEXT JEANETTE KERN KyrkA tänker högt - vill du vara med? Under våren och sommaren samlas vi för att diskutera KyrkAs för och nackdelar samt beskriva hur vi vill ha det i framtiden. Det här arbetet ska ligga till grund för hur förbundet arbetar och kommunicerar framöver både centralt och där du finns. Har du åsikter som du vill dela med dig av? Hör av dig till din kretsstyrelse. Kontaktuppgifter hittar du som vanligt längst bak i tidningen. Några medlemmar har vi redan träffat och lyssnat lite noggrannare på, i tre timmar ungefär. Vi har frågat bland annat om hur vi är idag, hur det ideala fackförbundet skulle vara om de fick bestämma, samt vad som var viktigast i vår verksamhet, men mer om det får du veta i ett senare nummer av Kyrkfack. Just nu nöjer vi oss med att tacka er som tog av er fritid för att delta i fokusgrupperna och vara med och förbättra förbundet och välkomna er andra att delta med åsikter och engagemang tänk högt! Foto Kerstin Carlsson/SCANPIX VAD ÄR DEN RÖDA TRÅDEN MELLAN PERSBRANDTS GUNVALD LARSSON OCH KYRKA? Vi borde vara mer som honom tycker en av våra medlemmar. Persbrandt/Gunvald Larsson säger vad han tänker och tycker. POSITIV KOMMUNIKATION %! % 14 Kyrkfack 2/09 Ska du på Arbetsmiljö 2009 den maj? Arbetsmiljö 2009 är en konferens som drivs av Svenska kyrkans Församlingsförbund i samverkan med oss fackliga organisationer. I år pratar vi bland annat om positiv kommunikation, ansvarsfördelningen i Svenska kyrkan och om hur vi som individer reagerar på förändring. Självklart finns KyrkA representerade på Arbetsmiljö 2009, Scandic Infra City Upplands Väsby. Har du frågor eller åsikter på medlemskap, kollektivavtal eller vår verksamhet i stort är du varmt välkommen till vår monter på utställartorget där du möter förtroendevalda och representanter ur förbundsstyrelsen. Välkommen! E Ps. Leta efter oss i vår monter! och Människan och organisationen i förändring är några av rubrikerna på Arbetsmiljö Under dessa dagar får du möjlighet att lyssna till inspirerande talare både inom och utom Svenska kyrkan med goda exempel från församlingar och samfälligheter. BOSSE ANGELÖW, docent och socialpsykolog talar om Positiv kommunikation kommunikationens betydelse i förändring.

15 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida ERIK HOLMLUND Kretsordförande, Luleå stiftskrets STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets ANDERS SKAGERSTRÖM Kretsordförande, Uppsala stiftskrets CARL-MAGNUS REINERSTEDT Kretsordförande, Västerås stiftskrets INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets GUNNAR KARLQUIST Kretsordförande, Linköpings stiftskrets CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets GUNNEL HAGANDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets MARIA HAMMARSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen Vi arbetar på kansliet LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret MAGNUS GISSLER Kanslichef VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT JEANETTE KERN Kommunikationsstrateg ROBERT SVEC Förbundsjurist SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till eller FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på kansli@kyrka.se eller vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida Kyrkfack 2/09 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B Box En trygg start på äventyret Det mest värdefulla vi har M ed vår Barn- och gravidförsäkring kan du ge dit t barn en trygg början på äventyret, från tionde graviditetsveckan till 25 års ålder. behöver en trygg start Du kan teckna gravidskyddet utan kostnad. När barnet föds börjar automatiskt skyddet i barnförsäkringen at t gälla utan hälsodeklaration. Du betalar bara en premie, oavset t antal barn i familjen. och förtjänar det bästa! För at t ge alla barn samma trygghet har vi et t skydd utan undantag för sjukdomar som A DHD, autism och anorexia något vi är helt ensamma om at t erbjuda! Läs mer på PS. Vi vågar påstå att det är marknadens bästa barnförsäkring du har som medlem i KyrkA. Grattis!!!