Dnr: 2012/ Projektplan för. En gemensam ingång. Mora Kommun

Transkript

1 Dnr: 2012/ Projektplan för En gemensam ingång Mora Kommun

2 Sammanfattning Mora kommun har under de senaste åren gjort massiva satsningar på att motverka den ökade ungdomsarbetslösheten, genom att anslå medel för feriepraktik, till ungdomar i åk 9 och gymnasiet åk 1, samt genomföra riktade åtgärder mot arbetslösa ungdomar. Projektplaner har tagit fram och samarbetspartners har tillfrågats om samverkan och getts i uppdrag att ta fram ungdomar som varit lämpliga att ingå i de olika planerade insatserna. Feriepraktiken har fallit ut väl, men tyvärr har det visat sig att, framförallt Arbetsförmedlingen, inte kunnat ställa upp på detta kommunala initiativ. Detta beror på att Arbetsförmedlingen idag gör rikstäckande upphandlingar vad gäller åtgärder och detta innebär att man tappar sin förmåga att arbeta utifrån ett lokalt perspektiv. Utifrån ovanstående står nu Mora Kommun i ett vägskäl när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Gruppen ungdomar och unga vuxna som går på försörjningsstöd ökar och en bidragande orsak till detta är de ökade kraven för att komma in på ett gymnasieprogram men också bristen på det kommunala informationsansvaret, gällande ungdomar upp till 20 år. Mora Kommun måste sätta in stödåtgärder och resurser för att förbereda denna målgrupp för arbetslivet. Vid årsskiftet kommer dessutom gruppen, unga vuxna upp till 30 år, som har aktivitetsersättning, öka bland de som söker försörjningsstöd hos Socialförvaltningen. Då upphör nämligen den övergångsregel som tidigare gällt dessa personer. En annan målgrupp är de som har behov av insatser från fler än en myndighet. Genom att samla professioner från olika myndigheter under ett och samma tak, möjliggörs ett gemensamt arbetssätt och synsätt. Detta kommer att resultera i effektivare och mer resursbesparande arbete, för att hjälpa deltagare till arbete. Sammanfattningen blir att kommunen, genom aktiva och strukturerade insatser, kan motverka ett ökat bidragsberoende. Detta innebär inte bara en kommunalekonomisk vinst utan möjliggör också att, framförallt unga människor, ges möjlighet att växa och utveckla sig själv, till att ta ansvar för sitt liv och sin försörjning. Utgångspunkten i En gemensam ingång är operativt samarbete mellan alla aktörer, med målsättningen att skapa förutsättningar till arbete och egen försörjning. Arbetslös Sjukskriven "En gemensam ingång" Egen försörjning

3 Innehåll: 1. Inledning - Värdegrund Bakgrund Mål med verksamheten Verksamhetens syfte Definition av arbetslinjen Målgrupp... 3 a) Prioritering 1 Ungdomar och unga vuxna år... 3 b) Prioritering 2 Kommuninvånare år Nuvarande organisation i Mora Kommun Nödvändiga förändringsåtgärder för att utveckla verksamheten Förslag på ny organisation... 7 a) Arbetsmetoder... 7 b) Teambuilding... 7 c) Utvärdering/statistik... 7 d) Organisationsmodell för En gemensam ingång Åtgärder... 9 a) Anställd personal vid En gemensam ingång... 9 b) Lokal Samverkan mellan de olika aktörerna... 9 a) Avtal... 9 b) Bidra med arbetskraft... 9 c) Organisation Verksamhetens roll verktygslåda En gemensam ingångs beställarorganisation... 12

4 14. Arbetsformer mellan En gemensam ingång och Utvecklingscenter Kommunala informationsansvaret a) Vad säger lagen? b) Var ligger ansvaret idag? c) Hur ska kommunen jobba för att motverka utanförskap? Interndebitering Samverkansformer mellan En gemensam ingång och Finsam a) Definition Finsam b) Definition En gemensam ingång c) Skillnader mellan uppdragen d) Likheter mellan uppdragen e) Samverkansformer Verksamhetens förvaltningstillhörighet Budget för En gemensam ingång Sekretes mellan de olika myndigheterna/aktörerna Sociala medier Bilaga 1. Tjänsteskrivelse kommunstyrelsen Bilaga 2. Arbetsgrupp och Styrgrupp Bilaga 3. Sammanfattning av intervjuer gjorda för En gemensam ingång Bilaga 4. Sammanställning målgruppen år Bilaga 5. Sammanställning målgruppen år Bilaga 6. Exempel på hur det idag kan se ut för Kalle Bilaga 7. Kommunens uppföljningsansvar-hantering i Mora mars Bilaga 8. Referenslista och förkortningslexikon Bilaga 9. Inkomna yttrande 25-26

5 1. Inledning - Värdegrund Mora för utveckling Detta uppnår vi genom att vi: Tar initiativ till utveckling samt möter utmaningar och nya förutsättningar med ett positivt förhållningssätt. Tar ansvar för verksamheten samt vår egen och andras arbetssituation. Har medborgaren/kunden i fokus, genom att vara serviceinriktade och genom att bemöta alla med respekt. Ovanstående värdegrund är antagen av Mora kommun och ska styra det dagliga arbetet, men även långsiktiga kommunala insatser. När det gäller projektet En gemensam ingång innebär detta en markerad fokus på kommuninvånarna. Genom denna satsning ges möjlighet, för alla medborgare i kommunen, att snabbt få stöd och hjälp, när det gäller att hitta rätt väg till arbete eller studier. Utgångspunkten är att alla personer i kommunen, så lång det är möjligt, ska ha rätt till ett arbete utifrån sin egen kapacitet. Detta kommer troligtvis på sikt att resultera i ett minskat bidragsberoende. 2. Bakgrund SKL tog 2007 initiativ till att göra en analys kring införande av En gemensam ingång. I juni 2008, beslutade förbundsstyrelsen att ställa sig bakom förslaget med En gemensam ingång. Mora kommun anslöt sig till SKL:s beslut vid kommunstyrelsemötet den 9/ genom att ställa sig positiv till den enkät som SKL skickade ut till kommunerna. Sommaren 2011 fick Mora kommun besök av Torgny Ljungkvist som på uppdrag av SKL reste runt till de kommuner som tidigare varit positiva till förslaget och stämde av det dagsaktuella läget vad gällde En gemensam ingång. I Mora bildades en arbetsgrupp, bestående av kommunledningsrepresentanter och deltagare från socialförvaltningen, på initiativ av arbetsmarknadsstrategen. I december 2011 skrev dåvarande kommundirektören en tjänsteskrivelse (se bilaga 1) om att bilda en arbetsgrupp, vars uppgift var att ta fram ett förslag rörande organisation av arbetsmarknadsfrågor i Mora Kommun. Under våren 2012 påbörjade arbetet med att tillsätta styrgrupp och arbetsgrupp. Från den 1 oktober 2012 anställdes en projektansvarig för att under tre månader genomföra en förstudie och ta fram en projektplan för det fortsatta arbetet. 1

6 3. Mål med verksamheten Målet är att ge möjlighet till kommuninvånare i Mora, med prioritering på ungdomar och unga vuxna år, att få stöd och tillgång till lättillgängliga och individanpassade insatser, som ger förutsättningar till egen försörjning. Den höga arbetslösheten i Mora kommun, främst bland ungdomar, ska brytas och ersättas av positiva insatser, för att motverka bidragsberoende. Detta innebära att kommunen måste lyfta frågan om man ska skapa kommunala arbetsplatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Den demografiska situationen innebär att kommunen måste ersätta ett stort antal personer som slutar på grund av ålderspension. 4. Verksamhetens syfte Syftet med En gemensam ingång är att kunna erbjuda kommuninvånarna ett forum där olika professioner kan vägleda och vara ett stöd, när det gäller att ta sig in eller tillbaks på arbetsmarknaden. Arbetslinjen är utgångspunkten i alla stödåtgärder som kan erbjudas via En gemensam ingång. I delbetänkande SOU 2013:13 har regeringen lagt ett förslag på ett utökat aktivitetsansvar för ungdomar som inte påbörjat gymnasiet eller hoppar av utbildningen. Vid tillsyn av skolverket våren 2013, har man påtalat bristen i nuvarande informationsansvaret och vill se en tydligare hantering och ansvarsfördelning i hanteringen av informationsansvar för ungdomar utanför gymnasiet. I samband med skolverkets inspektion har En gemensam ingång både muntligt och skriftligt presenteras som en framtida arbetsmodell i Mora kommun vad gäller informationsansvaret. I remissvaret angående delbetänkande Ungdomar utanför gymnasieskolan (SOU 2013:13) presenteras även En gemensam ingång som ett förslag på en framtida arbetsmodell för målgruppen i Mora kommun. 5. Definition av arbetslinjen Enligt regeringen finns ingen skarp definition av vad arbetslinjen är. Utgångspunkten är att skapa flera arbeten och att det som princip, ska vara mer lönsamt att arbeta, än att inte göra det. Detta är den vägledande principen i svensk politik som uttrycker tanken att, arbetsförmögna aktivt måste söka avlönat arbete eller gå någon godkänd aktiveringskurs eller utbildning för att kvalificera till bidrag. Arbetslinjen kan också förklaras som en hållning. Staten har ett ansvar att föra en politik som syftar till full sysselsättning och individen har ett ansvar att sträva efter sysselsättning för egen del. En grundtanke är att arbetslösa genom "morötter och piskor" skall tvingas och lockas till lönearbete 2

7 6. Målgrupp a) Prioritering 1 Ungdomar och unga vuxna år Den höga ungdomsarbetslösheten och att det i gymnasieskolan finns flera avhoppare och elever som är hemmasittare, gör denna målgrupp högprioriterad. Kommunen har ett ansvar via det Kommunala informationsansvaret (se sid 11) och detta innebär inte enbart dokumentation, utan har även syftet att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder. För att bryta ett tidigt bidragsberoende, när det gäller ungdomar, är detta en högprioriterad insats. (Se bilaga 4) b) Prioritering 2 Kommuninvånare år Denna målgrupp inkluderar alla kommuninvånare år, som har behov av stöd från flera olika myndigheter. Genom att erbjuda människor, med mer komplexa problem, en samlad insats, kan man snabba på handledningen och öka effektivitet. Utgångspunkten är att ju tidigare man kan erbjuda människor stödjande insatser, desto snabbare kan den enskilda komma tillbaks in i arbetslivet eller annan åtgärd. Det som framförallt gör att personer inte klarar av en återgång till arbetsmarknaden är att man har levt i ett utanförskap alltför länge och tappat både ork och lust att förändra sin livssituation. (Se bilaga 5) 3

8 7. Nuvarande organisation i Mora Kommun Det finns olika insatser i Mora när det gäller stöd och hjälp för de som står utanför arbetsmarknaden. Idag är det svårt, att som enskild individ, veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Finns det behov av stödinsatser från flera olika aktörer, kan detta försvåra ytterligare för den enskilde. Arbete & Utveckling (AoU), Socialförvaltningen Mora Kommun 1 januari 2009 startades Arbete & Utveckling som är en sammanslagning av Arbetsmarknadsenhet, Daglig verksamhet LSS och Aktivitetscentrum för psykiskt funktionshindrade. Verksamhetens syfte är att ge personer arbete och sysselsättning, utifrån beslut enligt Socialtjänstlagen (SOL) eller Lagen om Särskilt Stöd för vissa funktionshindrade (LSS). Personer som har kommunalt försörjningsstöd har sin arbetspraktik på heltid via Arbete & Utveckling. Arbete & Utveckling har även avtal med Integrationsenheten och Arbetsförmedlingen. Integrationsenheten har avtal på 7 heltidsplatser. Arbetsförmedlingen har 20 platser för långtidssjukskrivna arbetslösa och 15 platser för de som är i FAS 2 och ingår i Jobb och utvecklingsgarantin. Arbete & Utveckling arbetar utifrån arbetslinjen, som innebär att de i mesta möjliga mån strävar mot att deltagaren får en anställning och egen försörjning. Arbetsträning eller sysselsättning kan vara förlagd hos externa arbetsgivare eller i något av Arbete & Utvecklings egna spår, som har inriktning Natur & Miljö, Handel (Mora Återbruk), Hantverk, Friskvård och Oasen. Alla deltagaren tilldelas en coach på Utvecklingscenter. Deltagare och coach tar gemensamt fram en plan som beskriver målsättning, delmål och eventuella behov av stöd. Nuvarande organisationsmodell AoU: Individen Individen Individen Extern Praktik/Arbetsträning Daglig verksamhet Sysselsättning AF IFO/LSS/ Socpsyk Skola UC Unga till arbete Praktik/Arbetsträning Daglig verksamhet Sysselsättning FK AoU IFO VC Egen försörjning Arbete eller Utbildning FK IFO 4 ÖVP Beredningsgruppen HAB

9 Unga till arbete, Region Dalarna och Mora Kommun Projektet W18-24 syftar till att stödja kommunerna i arbetet med arbetslösa unga, i åldern år. Deltagarna ges möjlighet att arbeta fram en egen handlingsplan och hitta en praktikplats, med stöd av en kursledare. I Mora Kommun ligger Unga till arbete under Arbete & Utveckling. I projektet arbetar en kursledare på 92 % med totalt 12 platser. De ungdomar som anvisas kommer från Socialförvaltningen eller Arbetsförmedlingen. Projekt pågår till 31/ Finansieringen sker via Region Dalarna och kommunen. Beredningsgruppen Mora Beredningsgruppen består av representanter från Landstinget, Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Målgruppen är individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsåtgärder. Beredningsgruppens syfte är att, utifrån rehabiliteringsaktörernas ansvarsområde, fungera som en resurs för att den enskilde ska få rätt stöd. I beredningsgruppen lyfts ärenden och rehabiliteringsaktörerna kommer överens om den enskilde individens nästa steg, vilken aktör som gör vad och hur berörd individ informeras. Kompletterande aktörer via Arbetsförmedlingen i Mora Arbetslösa som behöver personligt stöd, för att bli framgångsrik i sitt arbetssökande, kan få en jobbcoach via Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens specialistteam och andra stödinsatser På arbetsförmedlingen jobbar arbetsterapeut, socialkonsulent och arbetspsykolog som ingår i det som kallas specialistteamet. Om en person har svårigheter i arbetssökandet eller arbetsträningen kan någon eller några av dessa professioner kopplas in. SIUS - konsulent är en programinsats, där SIUS står för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. Det finns en rad olika bidragsinsatser, som arbetsgivaren kan få, vid anställning av någon som varit borta länge från arbetsmarknaden eller har någon typ av funktionshinder eller nersatt arbetsförmåga. Mora Ungdomsmottagning (MUM), Mora Kommun och Landstinget På ungdomsmottagningen arbetar personalen helt efter de behov och önskemål ungdomar har. Här finns barnmorska, gynekolog, kurator och allmänläkare. Ungdomsmottagningens grundläggande tanke är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det skall vara lätt att som ungdom komma till MUM och få svar och hjälp med sina frågor och bekymmer. MUM arbetar dels med individuell rådgivning, undersökning och behandling men också med utåtriktad verksamhet. Personligt ombud, Mora Kommun Ett personligt ombud kan vara språkrör för en person med psykiskt funktionshinder. Insatserna är kostnadsfria och ett personligt ombud har ingen myndighetsutövning. Arbetet sker helt på uppdrag av den som har ett psykiskt funktionshinder. Personligt ombud kan hjälpa till med råd och stöd, samordning av olika insatser, individuell plan, kontakter med myndigheter och sjukvård och se till att individen får rätt vård, stöd och service utifrån önskemål, behov och laglig rätt. 5

10 8. Nödvändiga förändringsåtgärder för att utveckla verksamheten Mora Kommuns arbetsmarknadsåtgärder är idag styrda utifrån var individen får sin ersättning och vilken myndighet som äger ärendet. Det finns ett antal kommuninvånare som är i behov av stöd från en eller flera myndigheter. Risken är stor att personer hamnar mellan stolarna och inte får möjlighet att, utifrån sina egna förutsättningar, återgå till egen försörjning. Det finns också ett antal ungdomar som vi idag kallar hemmasittare som inte har någon meningsfull sysselsättning eller arbete. De går inte på gymnasiet, är inte anmälda på Arbetsförmedlingen och heller inte aktuella hos Socialtjänsten. Dessa ungdomar bor hemma och är försörjda av föräldrarna. Kommunen har informationsansvar för alla ungdomar upp till 20 år (se sid 11) men i Mora kommun finns ingen handlingsplan och organisation för att ta hand om dessa ungdomar. För att få söka till gymnasiet krävs det att en elev har behörighet. För att vara behörig måste alla ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik från grundskolan. Gäller det ett yrkesprogram krävs dessutom godkänt i ytterligare minst fem andra ämnen och gäller det ett högskoleförberedande program, krävs godkänt i minst nio andra ämnen. Dessa behörighetskrav gör det svårt för många elever att komma in på ett gymnasieprogram och det enda alternativet blir då att söka till Introduktionsprogrammet (IM-programmet). IM-programmet hjälper de elever som behöver läsa upp betygen, för att bli behöriga för att senare kunna söka annat gymnasieprogram eller att guida dem ut i arbetslivet. Då intagningskraven höjts för att komma in på ett gymnasieprogram har också antalet elever som går IMprogrammet ökat. Ökar gör även antalet avhoppare, det vill säga de elever som börjar något gymnasieprogram men inte fullföljer utbildningen. Anledningarna till att elever avbryter sin utbildning kan vara många, men en orsak är ofta att de valt fel program. Tidigare fanns det individuella programmet, som nu bytts ut mot IM-programmet, dit dessa elever valde att gå, i väntan på att kunna söka ett annat program kommande läsår. Som gymnasiet ser ut idag får dessa elever inte gå på IM-programmet om de har gymnasiebehörighet. Detta gör att eleverna istället blir sittande hemma, i väntan på att få börja nytt program, vilket gör att många tappar rutiner, motivation och driv att ta sig för något. Detta kan vara starten på att bli en hemmasittare. För att utveckla Mora Kommuns arbete, när det gäller kommuninvånare som är i behov av samordnat stöd för att komma ut i arbetslivet, föreslås följande: En gemensam ingång. En fysisk plats där flera myndigheter är samlade för att ge kommuninvånarna stöd och hjälp. Skapa ett nära och hållbart samarbete mellan de olika aktörerna som jobbar med målgrupperna. Ta fram en handlingsplan när det gäller det kommunala informationsansvaret för ungdomar upp till 20 år. Starta en uppsökande och motiverande verksamhet som jobbar nära en person och på så sätt skapa en grundtrygghet, vilket är en förutsättning och en framgångsfaktor när det gäller att bryta ett utanförskap. 6

11 Upprätta avtal med myndigheter som ingår i samverkan. Skapa tydliga beställningsrutiner till Arbete & Utveckling, som gynnar den enskilde personen, som har behov att delta i verksamheten. Skapa ett samarbete med kommunen och näringslivet för att få fler praktikplatser med bättre kvalité och tryggare handledare. Att tillsammans med andra verksamheter, finna en lösning på ett samordnat praktikplatssökande. 9. Förslag på ny organisation a) Arbetsmetoder En gemensam ingång ska gynna den enskilde personen, genom ett nära och effektivt samarbete mellan olika myndigheter. En gemensam ingång ska vara en fysisk plats. Personal från olika myndigheter ska ha möjlighet att jobba i En gemensam ingångs lokaler och på så sätt kunna utbyta kunskap och erfarenhet, som gynnar den enskilde. För att förstärka En gemensam ingång som träffpunkt för samverkan, bör Beredningsgruppen och Lokala samverkansgruppen ha sina möten förlagda i denna lokal. Arbetar alla inblandade aktörer enligt denna arbetsmetod, kommer detta skapa ett tydligare och mer organiserat samverkansarbete. I En gemensam ingång ska allas ansvar verkligen vara allas ansvar. Varje ärende ska hamna på rätt bord och finns inget rätt bord, är det upp till de olika aktörerna att skapa detta rätta bord. Detta kräver att de personer som jobbar inom de olika myndigheterna känner att de har mandat att fatta beslut som är nödvändiga för personens bästa. b) Teambuilding För att ett nära samarbete, mellan de olika myndigheterna, ska bli effektivt och samverkande, är det viktigt att alla berörda personer får chansen att jobba ihop sig. Att arbeta med plattformsbygge och ta fram ett gemensamt synsätt är A och O, för att ett samarbete ska bli gynnsamt. Det är viktigt att varje myndighet får informera de andra om sin verksamhet och sitt uppdrag, för att på så vis få förståelse och kunskap om varandra. Det är dessutom nödvändigt att enas om ett gemensamt arbetssätt, ta fram ett gemensamt arbetsmaterial och få en samsyn på uppdraget. c) Utvärdering/statistik En kontinuerlig utvärdering/statistik ska ske av verksamheten varje månad. Framförallt ska fokus ligga på den enskilde deltagarens utveckling och vägar vidare, kopplat till ett kommunalekonomiskt perspektiv. 7

12 d) Organisationsmodell för En gemensam ingång Lokal samverkansgrupp Styrelse Finsam Beredningsgrupp Finsam-förbundet FK AoU AF IFO/LSS/ Socpysk Målgruppen ÖVP Kommunstyrelsen En gemensam ingång Skola Egen försörjning Arbete eller Utbildning FK Hab VC O Verktygslådan Arbetsförmedling Praktik/Arbetsträning AoU eller externt Personlig coach via AoU eller En gemensam ingång" Skriva CV och arbetsintervjuträning 1 7-tjugo Livskunskap Hälsa/Kost/Motion 2 OCN Uppsökande och motiverande verksamhet Folkhögskola/Komvux Sociala medier 24-7 Unga till arbete 8 1) 7 tjugo En metod för personlig utveckling. 2) OCN Open College Network, Säkerställer kvalitet till lärande som äger rum utanför formella utbildningssystem.

13 10. Åtgärder a) Anställd personal vid En gemensam ingång Förutom de personer som varje myndighet har anställda, men placerade i En gemensam ingångs lokaler, är det nödvändigt att det finns en (1) anställd Samordnare. Utan en Samordnare är risken stor att olika myndigheter flyttar in under samma tak, men fortsätter jobba i parallella spår. Samordnaren ska vara den som underhåller och utvecklar det gemensamma synsättet och plattformen, samt är arbetsledare för den Operativa personalen. Det behövs anställas en (1) Operativ personal som ska jobba med gruppverksamhet och individuell coachning. Denna person ska jobba med många av de delar som ingår i verksamhetens verktygslåda (se sid 9). Både Samordnaren och den som jobbar operativt ska vara underställda kommunstyrelsen. b) Lokal En centralt belägen lokal, som är lätt för alla att ta sig till, är det optimala. Lokalen ska vara handikappanpassad och ligga avskilt från andra myndighetskontor. Genom att ha en neutral plats, nås fler människor, framförallt ungdomar. Lokalen bör inrymma kontor som de olika myndigheterna kan ha tillträde till, samt grupplokal för det operativa arbetet. Verksamheten finansieras via Kommunstyrelsen som står för lokalhyran, Samordnarens och Operativ personalens lönekostnader och övriga administrativa kostnader. 11. Samverkan mellan de olika aktörerna a) Avtal När det gäller avtal bör verksamheten bygga på övergripande överenskommelser, med sikte på att underlätta för den enskilde, att få hjälp utifrån sina behov. För att inte hamna i en byråkrati med olika former av interndebitering, föreslås att verksamheten är kostnadsneutral mellan de olika aktörerna, där varje aktör bär sina egna kostnader. Huvudaktörer för En gemensam ingång är Kommunstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen. b) Bidra med arbetskraft Förutom den personal som är anställd i En gemensam ingång, är utgångspunkten att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, IFO och Arbete & och Utveckling, under del av veckan, placerar arbetskraft i En gemensam ingångs lokaler. Kostnaden för detta bärs av respektive aktör. Övriga aktörer som Öppenvårdpsykiatrin, Habiliteringen, Vårdcentralen och skolan inbjuds, att i mån av tid, ha personal vid En gemensam ingång. 9

14 c) Organisation Alla aktörer ska ges möjlighet att medverka vid olika former av APT, föreläsningar och fortbildningar som sker vid En gemensam ingång. Oavsett om man har personal placerade vid En gemensam ingång eller inte, är det viktigt att det finns en levande dialog mellan verksamheterna, i form av återkommande möten, dels i beredningsgruppen, men även i form av mer formella och informella möten. 12. Verksamhetens roll verktygslåda En gemensam ingång ska arbeta med de personer som har behov av insatser från fler än en myndighet, med en prioritering på ungdomar och unga vuxna. Det krävs samordnade insatser men också coachande och arbetslivsförberedande åtgärder. Varje person måste bli rustad och stärkt i att klara av ett arbete utifrån sina egna förutsättningar. Många personer som varit långtidsarbetslösa saknar både rutiner och självförtroende, vilket är en förutsättning för att kunna klara av ett arbete idag. Med en individuell handlingsplan, där alla inblandade myndigheter är delaktiga, kan personen ges både mål och delmål. Det är viktigt att handlingsplanen ägs av personen och är gemensam för alla inblandade myndigheter. Myndigheterna ansvarar för att dokumentera i sina egna informationssystem. Samtliga personer i En gemensam ingång ska omfattas av den kommunala gruppförsäkringen.. Tänkta aktiviteter i verksamhetens verktygslåda presenteras kort här nedan: Arbetsförmedlingen Via samarbetet med Arbetsförmedlingen, möjliggörs det för den enskilde personen, att ta del av arbetsförmedlingens olika tjänster, exempelvis stöd från arbetsterapeut, olika utbildningar, jobbsökaraktiviteter m.m. Praktik/Arbetsträning Arbete & Utveckling eller externt De personer som har behov av att praktisera eller arbetsträna i en mer skyddad verksamhet, kan få möjlighet att göra det på något av Arbete & Utvecklings spår. Via En gemensam ingång kan personen också få hjälp att hitta en extern praktik- eller arbetsträningsplats. Uppsökande och motiverande verksamhet Många hemmasittande ungdomar lever helt utanför alla sociala system. Dessa ungdomar behöver lång tid att bygga upp sin initiativförmåga och självkänsla. Med hjälp av uppsökande och motiverande verksamhet kan En gemensam ingång nå dessa ungdomar och börja arbeta aktivt tillsammans med dem. Skriva CV och arbetsintervjuträning Genom En gemensam ingång ska det finnas möjlighet och stöd till att göra sitt eget CV och träna på att skriva personliga brev. Det ska också finnas möjlighet att träna på att gå på arbetsintervju, vilket många kan uppleva som både svårt och skrämmande. 10

15 7-tjugo 7-tjugo är en metod för personlig utveckling som idag används som metodmaterial i Unga till arbete. 7-Tjugo handlar om att uppmuntra deltagarna till att ta ansvar för sina egna handlingar. Grunderna i metoden är ett existentiellt synsätt, involveringspedagogik, konsekvenspedagogik och ett lösningsfokuserat förhållningssätt, som kan användas i arbetet med ungdomars och vuxnas personliga utveckling. Livskunskap och Hälsa/Kost/Motion Hur betalar man räkningar via internet? Vilken bank skall man välja? Hur fungerar Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan? Varför skall man ha försäkringar? Detta är några av alla frågor som ungdomar och unga vuxna funderar över. Detta ska innefattas i livskunskapen som ingår i verktygslådan. Hälsa, kost och motion är områden som kommer att tas upp i gruppverksamhet. Här ska ges möjlighet att förbättra sin hälsa och öka sitt allmänna välmående OCN Det vore önskvärt att handledare utbildas och att OCN ingår som ett verktyg i En gemensam ingång. OCN betyder Open College Network och är en metod som säkerställer kvalitet till lärande som äger rum utanför formella utbildningssystem. I dagens samhälle är det inte längre den formella skolan som är den huvudsakliga källan till kompetens. Det livslånga och livsvida lärandet ger behov av att inhämta kunskap på många sätt och i många olika former. Folkhögskola/Komvux Förutom ordinarie kursutbud på Mora Folkhögskola, finns en Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) som idag riktar sig till arbetslösa ungdomar i år, från Mora, Orsa och Älvdalen. Kursen riktar sig till ungdomar som tappat studiemotivationen och inte fullföljt sina studier på gymnasiet. Komvux i Mora, Orsa och Älvdalen har ett brett kursutbud både på grundläggande och gymnasial nivå, samt lärlingsutbildning på gymnasial nivå inom Hotell- och Livsmedel. De flesta studierna är på distans. Sociala medier 24-7 Genom Facebook och andra sociala medier ska det gå att få aktuell information om En gemensam ingång. Även en fungerande mailfunktion ska finnas för att kunna komma i kontakt med En gemensam ingångs personal, 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Unga till arbete Unga till arbete är ett projekt, i samarbete med Mora kommun och Region Dalarna, som sträcker sig till 31/ Det är ett projekt där ungdomar får stöd och hjälp med att komma närmare arbetsmarknaden eller fortsatta studier. Ungdomarna får möjlighet att arbeta fram en egen handlingsplan och hitta en praktikplats. 11

16 13. En gemensam ingångs beställarorganisation Som Arbete & Utveckling organiseras idag, vänder sig verksamheten enbart mot personer inskrivna vid Socialförvaltningen. Det är därför nödvändigt att ett samarbetsavtal skrivs mellan En gemensam ingång och Arbete & Utveckling, för att reglera samarbetsformer mellan parterna. En gemensam ingång ska kunna beställa olika insatser från Arbete och utveckling. Mellan En gemensam ingång och externa praktikplatser ska individuella praktikavtal/beställningar upprättas. 14. Arbetsformer mellan En gemensam ingång och Utvecklingscenter I Arbete & Utveckling arbetar ett antal coacher vid Utvecklingscenter. De deltagare som idag är i någon av Arbete & Utvecklings verksamhet, har tilldelats en personlig coach, som följer upp deras dagliga aktiviteter och även hjälper till att finna nya externa praktikplatser. De personer, som En gemensam ingång bedömer vara i behov av placering vid Arbete & Utvecklings verksamhet, kommer att tilldelas en personlig coach. Denna coach kommer att ha ett nära samarbete med både En gemensam ingångs Operativa personal och personen själv. När personen ska gå ut på en extern praktikplats, tar den operativa personalen vid En gemensam ingång över uppföljningsarbetet. Skulle det under tiden personen är deltagare vid En gemensam ingång, visa sig att den tillhör någon personkrets som har rätt till daglig verksamhet vid Arbete & Utveckling, får berörda myndigheter ta över ärendet och lägga in en ny beställning till Arbete & Utveckling, utifrån den enskilda personens behov. 15. Kommunala informationsansvaret a) Vad säger lagen? Enligt skollagen 2010:800 Kapitel 29 9 Information om icke skolpliktiga ungdomar En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. 12