Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa. förslag till nationella och återkommande undersökningar

Transkript

1 Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa förslag till nationella och återkommande undersökningar

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller ändrade ställningstaganden från Socialstyrelsen i form av ett meddelande eller en avrapportering. Den kan också innehålla förfrågningar eller begäran/ anhållan om yttranden eller synpunkter på t.ex. remissversioner. Skrivelser är riktade till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr 5-7- Publicerad

3 Förord Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört en försöksverksamhet med mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa. Bakgrunden till uppdraget är att det i Sverige saknas epidemiologiska data om förändringar över tid av den psykiska hälsan bland barn och ungdomar. I föreliggande rapport redovisas och sammanfattas tre års arbete med det uppdrag som gavs i regleringsbrevet för budgetåret och som innebar att Socialstyrelsen skulle genomföra en försöksverksamhet med målsättningen att genomföra återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa i enlighet med det förslag som Socialstyrelsen tidigare utarbetat på uppdrag av regeringen. Socialstyrelsens uppdrag har varit ett led i arbetet med att samordna och förbättra informationsförsörjningen och verksamhetsuppföljningen inom hälso- och sjukvården. Uppdraget har finansierats med medel som Socialstyrelsen tilldelats för arbetet med den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården. Utredningsuppdraget har inom Socialstyrelsen utförts vid Epidemiologiskt Centrum (EpC). Under hela projekttiden har en nära samverkan skett med forskare och företrädare för myndigheter och frivilligorganisationer. Denna samverkan har varit en viktig förutsättning för genomförandet av projektet. Vi vill därför tacka alla som ställt upp och engagerat sig för projektet och deltagit i försöksverksamheterna! Författare till föreliggande rapport är docent Curt Hagquist som under projekttiden 4 varit anställd som projektledare vid Socialstyrelsen/EpC. Det är Socialstyrelsens förhoppning att det förslag och de erfarenheter som redovisas i denna rapport ska läggas till grund för nationella och återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa. Stockholm i december 4 Kjell Asplund Generaldirektör Socialstyrelsen Måns Rosén Avdelningschef Epidemiologiskt Centrum Regeringen (). Regleringsbrev för Socialstyrelsen budgetåret, --. 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning och bakgrund 9 Huvudfrågorna i 997 års utredningsuppdrag Huvudpunkterna i 997 års förslag Huvudfrågorna i utredningsarbetet 4 3 Arbets- och utredningsprocess 4 Fas I förankring och utvärdering 4 Fas II piloter och utveckling 6 Fas III genomförande 6 Fördjupningsstudier 7 Etiska överväganden och procedurer 7 Internationellt samarbete 8 Deltagande vid internationella konferenser 8 Deltagande vid konferenser och möten i Sverige 8 Pilotstudierna 9 Deltagande och bortfall 9 Instrument Klassrapporter 3 Tidsåtgång för att besvara frågeformuläret 3 Regionala rapporter om genomförandet 4 Samverkan med skolhälsovården 5 Former för datainsamlingen 5 Förekomst av psykosomatiska besvär illustrativa exempel 6 Resultat fördelade efter årskurs och kön 7 Resultat fördelade efter födelseland och kön 7 Resultat fördelade efter studieinriktning och kön 8 Resultat fördelade efter kommun och kön 9 Resultat fördelade efter undersökningsår och kön 9 Resultat fördelade efter stadsdel 3 Kommentarer och överväganden 3 Förutsättningar för genomförandet av storskaliga totalundersökningar 3 5

6 Epidemiologiska data som verktyg i lokalt och regionalt förändringsarbete 34 Åldersgrupper av barn och ungdomar som totalundersökningar bör rikta sig till 35 Differentiering av undersökningsresultat 37 Mätinstrument vid totalundersökningarna 37 Etiska krav det informerade samtycket 39 Kompletterande information 39 Kostnader för nationella mätningar 4 Genomförande 4 Slutsatser 43 Storskaliga totalundersökningar går att genomföra 43 Totalundersökning i årskurs 6 och 9 vart tredje år 44 Mätinstrument vid totalundersökningarna 44 Etiska krav det informerade samtycket 44 Bilagor 47 Vetenskapliga artiklar publicerat och under produktion 47 Deltagande och presentationer vid internationella konferenser och workshops 48 Deltagande och presentationer vid konferenser och möten i Sverige 5 Deltagande och bortfall vid pilotstudierna 55 Svarstider vid pilotstudierna 94 Hur mår du? Frågeformulär om psykisk hälsa 8 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har under 3 och 4 genomfört pilotstudier om psykisk hälsa bland skolelever i årskurs 6 9. Pilotstudierna har genomförts i kommuner och totalt omfattat mer än elever. Pilotstudierna har varit ett viktigt led i ett regeringsuppdrag som syftat till att förbereda återkommande mätningar. Pilotstudierna visar att datainsamlingar baserade på självskattning av psykisk hälsa och genomförda som totalundersökningar kan dels genomföras med högt deltagande (85 9 procent) och dels ge relevant och användbar information om barns och ungdomars psykiska hälsa vilken kan användas både för epidemiologisk bevakning och som underlag lokalt i förebyggande och hälsofrämjande arbete. De pilotstudier som genomförts har huvudsakligen fokuserats på metodologiska och organisatoriska frågor. Redovisningar av förekomst av besvär används i rapporten för illustrativa syften: Psykosomatiska besvär ökar med barnens och ungdomarnas ålder. Flickor har psykosomatiska besvär i betydligt större utsträckning än pojkar. Barn till utlandsfödda föräldrar har mer psykosomatiska besvär än barn till svenskfödda föräldrar. Den psykiska hälsan varierar mellan olika geografiska områden. I vissa stadsdelar i Göteborg var andelen ungdomar med besvär mer än dubbelt så hög som i andra stadsdelar. I rapporten redovisas också resultat från stora undersökningar i Värmland som visar att skillnaderna i självskattad hälsa mellan olika ungdomsgrupper är stor och att gapet mellan ungdomar med bättre respektive sämre hälsa ökat över tid. Socialstyrelsens förslag innebär i korthet: Återkommande mätningar genomförs vart tredje år bland skolelever i årskurs 6 och 9. Datainsamlingen sker som totalundersökning av samtliga elever i de aktuella årskurserna. Deltagandet är frivilligt. Datainsamlingen sker med hjälp av frågeformulär som besvaras anonymt i klassrummet under en lektionstimme. Återföring av undersökningsresultaten sker bland annat via ett interaktivt webb-program, Hur mår barnen i Sverige?. 7

8 Socialstyrelsen föreslår att förberedelser snarast möjligt påbörjas med sikte på att under 6 genomföra de första nationella mätningarna av barns och ungdomars psykiska hälsa i enlighet med det förslag som presenteras i rapporten till regeringen. 8

9 Inledning och bakgrund I Sverige saknas nationella epidemiologiska data som ger möjlighet att över tid följa förändringar av barns och ungdomars psykiska hälsa. Detta förhållande uppmärksammades på allvar under mitten av 99-talet, som präglades av hög arbetslöshet och kris i samhällsekonomin. Flera rapporter redovisades då som indikerade att många barn och ungdomar for illa i den ekonomiska krisens spår och att andelen barn och ungdomar med psykisk ohälsa ökade. Vid samma tid rapporterades också om en markant ökning av antalet besök vid landets barn- och ungdomspsykiatriska kliniker. 3 Orsakerna till detta kan dock ha varit flera vilket påtalades av barnpsykiatrikommittén som apropå det ökade trycket på barnpsykiatrin skrev: Det råder delade meningar om detta är ett tecken på att barn i allmänhet mår psykiskt sämre, eller enbart en konsekvens av att skyddsnäten i skola och barnhälsovård försämrats och att man därför måste söka sig till specialistresursen. 4 Barnpsykiatrikommittén påtalade också bristerna i statistiken över förekomsten av psykiska problem hos barn: Allvarliga oklarheter råder också ifråga om utvecklingen över tid i Sverige. Ökar dessa problem? Förändras de?. 5 Även under -talet under delvis andra samhällsförhållanden med förbättrad samhällsekonomi och lägre arbetslöshet redovisas återkommande rapporter på samma tema som i mitten av 99-talet, det vill säga att den psykiska ohälsan ökar bland barn och ungdomar. I en rapport baserad på en enkätundersökning bland skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer sägs att Mer än 9 procent av dem som hade uppfattning om elevernas hälsotillstånd ansåg att elevernas psykiska hälsotillstånd är sämre nu än för tio år sedan. 6 I en färsk studie om utvecklingen av det psykiska välbefinnandet sedan slutet av 98-talet konstateras att detta försämrats, framför allt bland unga människor (över 6 år). 7 När det gäller den psykiska hälsan hos barn och ungdomar i lägre åldrar saknas dock fortfarande data. 8 Samma uppfattning har framförts av Barnombudsmannen: Tyvärr saknas heltäckande uppgifter om hur omfattande den psykiska ohälsan är bland barn och ung- Pressmeddelande från Vårdförbundet SHSTF och Lärarförbundet, 8 juni Landstingsförbundet (994). Barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Enkätsammanställning. 4 SOU 997:8. Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. Delbetänkande av Barnpsykiatrikommittén, s SOU 997:8, s 3. 6 Barnombudsmannen, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Psykologförbund och Vårdförbundet. Elevhälsa. Rapport från enkätundersökning maj bland skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer. 7 Hallsten L, Lundberg I & Waldenström K (4). Lågt psykiskt välbefinnande tendenser på och utanför arbetsmarknaden. IK Gustafsson R Å & Lundberg I (red). Arbetsliv och hälsa 4. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket och Liber idéförlag. 8 Köhler L (4). Indikatorer för barns hälsa i Sverige. Bidrag till ett kommunalt barnindex. Rädda Barnen. 9

10 domar. 9 I en skrift från Skolverket, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut om prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa lyfts behovet av uppföljning fram: Det är viktigt att barns och ungdomars psykiska hälsa uppmärksammas och att utvecklingen följs kontinuerligt. Tidigare har också Folkhälsoinstitutet, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen gemensamt framfört att det behövs återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa i enlighet med det förslag som Socialstyrelsen 997 överlämnade till regeringen. Behovet av återkommande mätningar understryks också av att hälsa och utsatthet är ett av fem huvudområden inom vilka ungdomspolitikens mål om välfärd och makt ska analyseras, samordnas och redovisas. Huvudfrågorna i 997 års utredningsuppdrag I enlighet med uppdraget från regeringen har utredningsarbetet 4 utgått från den modell och det principförslag som Socialstyrelsen redovisade för regeringen i december I arbetet med 997 års uppdrag utreddes och togs ställning till en rad principiella och metodologiska frågor relaterade till återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa: Vad ska fokuseras, psykisk hälsa eller psykisk ohälsa; psykiatriska diagnoser eller barns egna upplevelser; problem i sig själva eller riskfaktorer för dessa? Vilka informanter bör väljas, barnen själva, föräldrarna eller deras lärare? Vilken typ av studier bör genomföras, studier där barn och ungdomar svarar anonymt eller registerstudier (över tid); individbaserade eller aggregerade ansatser? Vilken typ av kunskap är mest angelägen idag, data om förekomst över tid eller kunskaper om orsakssamband? Vilka åldrar bör undersökas? 9 Barnombudsmannen (4). Upp till 8 fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen rapporterar BR4:6, s 8. Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (4). Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa, s. Riksförsäkringsäkringsverket, Folkhälsoinstitutet & Socialstyrelsen (999). Kunskapsstrategier. Skrivelse till regeringen, Socialdepartementet, undertecknad av Anna Hedborg, Gunnar Ågren och Kerstin Wigzell, Regeringens proposition 4/5:. Makt att bestämma rätt till välfärd. Regeringen ungdomspolitiska propositon. 3 Förslag till modell för återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa, Socialstyrelsen/EpC, december 997.

11 Huvudpunkterna i 997 års förslag Det utredningsförslag som refereras ovan överlämnades till regeringen i december 997. Förslaget stakade ut en färdriktning för den framtida epidemiologiska bevakningen av psykisk hälsa bland barn och ungdomar. 4 Förslaget syftade till att tillgodose behovet av epidemiologiska data som möjliggör nationella uppföljningar över tid. Barnpsykiatrikommittén som avslutade sitt uppdrag 998 tillstyrkte Socialstyrelsens förslag i sitt slutbetänkande. 5 I en gemensam skrivelse till regeringen om den framtida forskningsinriktningen uttalade sig i december 999 de tre generaldirektörerna för Folkhälsoinstitutet, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen 6 för en undersökning av det slag Socialstyrelsen/EpC föreslagit. Socialstyrelsen/EpC:s huvudförslag 7 innebar att en ny nationell studie skulle initieras för att mäta barns och ungdomars psykiska hälsa (psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa) innebärande att: återkommande tvärsnittsundersökningar genomförs vart tredje år bland en årskurs skolelever i åldersspannet 6 år (årskurs 6 9) 8. datainsamlingen sker som totalundersökning av samtliga elever i den aktuella årskursen, vilket bland annat ger möjlighet att återföra lokala data till kommuner och skolor. datainsamlingen sker med hjälp av frågeformulär som besvaras anonymt och individuellt i klassrummet under en lektionstimme. Skälen till att Socialstyrelsen/EpC förordade en totalundersökning var bland andra att en sådan ger möjlighet att: återföra lokala data fördelade på kommun- och skolnivå vilka kan användas i hälsoundervisning och lokalt hälsoarbete samt som planeringsunderlag. tillskapa en Sverigestudie som sätter barns och ungdomars psykiska hälsa i fokus och bidrar till att mobilisera olika krafter bakom en gemensam uppgift. studera lokala och regionala variationer med avseende på barns och ungdomars psykiska hälsa och relatera dessa variationer till skilda egenskaper hos geografiska områden och skolor. 4 Förslag till modell för återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa, Socialstyrelsen/EpC, december Se, Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. SOU 998:3. 6 Kunskapsstrategier. Riksförsäkringsverket, Folhälsoinstitutet och Socialstyrelsen, 5 december Förutom huvudförslaget presenterade Socialstyrelsen/EpC också ett antal kompletterande förslag, innebärande ett bättre utnyttjande eller utveckling av redan tillgängliga data/pågående datainsamlingar. 8 Barnpsykiatrikommittén föreslog i sitt betänkande att en utvidgning av undersökningen skulle övervägas, det vill säga att två årskullar i stället för en deltar i undersökningen vart tredje år.

12 Skälen till att Socialstyrelsen/EpC i sitt förslag fokuserade på barn i 6- årsåldern (årskurs 6 9) var att det ger möjlighet att: samla in data om barn för vilka få möjligheter finns att via befintliga och reguljära system och rutiner följa utvecklingen av den psykiska hälsan. samla in data med hjälp av självskattningsformulär, vilket ger tillfälle för barnen att själva komma till tals och rapportera om sin egen hälsa. genomföra undersökningen inom ramen för det obligatoriska skolsystemet vilket erbjuder närmast unika möjligheter att nå ut till ungdomar. Socialstyrelsen/EpC ansåg att Humanistisk Samhällsvetenskapliga Forskningsrådets (HSFR) forskningsetiska principer bör tillämpas för den nationella totalundersökningen. Vidare uttalades att kontakter bör tas med HSFR:s etikkommitté med förfrågan om etikgranskning av de pilotstudier som blir aktuella, liksom att etikkommittén skulle rådfrågas inför ett eventuellt slutförslag till nationell studie. Socialstyrelsen/EpC hade inom ramen för sitt utredningsuppdrag år 997 inte möjlighet att i detalj precisera sina förslag och att ange hur de senare skulle genomföras. Socialstyrelsen ansåg att det därför skulle krävas ytterligare utredningsarbete i kombination med pilotstudier på fältet. Tre frågor pekades ut vilka närmare behövde belysas och runt vilka praktiska erfarenheter måste fås: Valet av instrument för insamlandet av data. Eftersom utvecklandet av helt nya instrument är mycket resurskrävande och tidsödande bör ambitionen vara att så långt möjligt använda redan existerande och väl fungerande instrument. De förslag till instrument som utarbetas bör noggrant prövas i pilotstudier, där också möjligheterna att reducera antalet frågor bör uppmärksammas. Valet av årskurs. Erfarenheter från redan genomförda studier bör analyseras och nya datainsamlingar i form av pilotstudier bör genomföras i syfte att utröna vilken årskurs som bör studeras. De mer administrativa och praktiska rutinerna för undersökningens genomförande. Här bör särskilt belysas etiska problem vid genomförandet liksom erfarenheter av att undersöka hela populationer inom pilotstudiens ram i form av totalundersökningar inom vissa begränsade geografiska områden. Vidare bör skolhälsovårdens möjligheter att medverka vid undersökningens genomförande undersökas. I samband med att pilotstudier genomförs bland skolelever bör enligt ursprungsförslaget också undersökas om det är möjligt att komplettera huvudförslaget med tillförlitlig och meningsfull information från föräldrar, lärare och/eller skolhälsovård.

13 Huvudfrågorna i utredningsarbetet 4 Huvudinriktningen på utredningsarbetet 4 har mot nämnda bakgrund varit att undersöka och pröva förutsättningarna för genomförandet av 997 års principförslag. I utredningsarbetet har också ingått att närmare belysa frågor som i 997 års utredningsarbete inte fullt ut kunde utredas. Det uppdrag som nu avrapporteras har härigenom kommit att få en tydlig inriktning mot fältnära försök. Ett omfattande empiriskt material har insamlats i pilotstudier som genomförts under 3 och 4. Med detta underlag som grund har dels hållbarheten i 997 års undersökningsmodell kunnat prövas, dels undersökningsinstrument och konkret organisation för undersökningens genomförande kunnat utmejslas. Utredningsarbetet har i huvudsak bedrivits utifrån fem centrala frågor: Hur skapas förutsättningar för genomförandet av storskaliga totalundersökningar? Hur kan epidemiologiska data också bli verktyg i lokalt och regionalt förändringsarbete? Vilka åldersgrupper/årskurser av barn och ungdomar bör totalundersökningar rikta sig till? Vilka mätinstrument ska användas vid totalundersökningar? Hur kan etiska krav som det om informerat samtycke tillgodoses? Såväl i 997 års utredningsarbete som i det nu pågående utredningsarbetet har etiska frågor ägnats stor uppmärksamhet. I det följande beskrivs de etiska överväganden som gjorts i det tidigare och nuvarande utredningsarbetet. I föreliggande rapport redovisas den försöksverksamhet Socialstyrelsen genomfört med målsättningen att få till stånd nationella och återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa. En del tabeller med resultat från pilotstudierna redovisas i anslutning till den löpande texten medan flertalet tabeller redovisas i bilagor till rapporten. Analyser av undersökningsinstrument kommer så långt möjligt att publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Ett par analyser har redan publicerats i sådana tidskrifter medan flertalet analyser senare kommer att skickas för bedömning till vetenskapliga tidskrifter, vilket redovisas i bilaga. 3

14 Arbets- och utredningsprocess I en projektplan som redovisades vid styrelsens för Epidemiologiskt centrum sammanträde den 4 december skisserades tre huvudfaser för det treåriga utredningsarbetet: en utvärderingsfas, en utvecklingsfas och en genomförandefas. 9 I utredningsarbetet har fokus legat på framtagande av undersökningsinstrument, val av undersökningsgrupp, samt frågor om organisation och etik. Vid EpC har en intern projektgrupp funnits bestående av projektledare Curt Hagquist, Måns Rosén, Magnus Stenbeck och Anders Hjern. Fas I förankring och utvärdering Samverkan I enlighet med projektplanen har frågor om projektets förankring haft hög prioritet. Syftet har varit att skapa forum och mötesplatser för diskussion och samråd med forskare, myndigheter, frivilligorganisationer och andra intressenter. En referensgrupp med representanter för centrala myndigheter och frivilligorganisationer bildades i ett tidigt skede av projektarbetet. I referensgruppen har ingått representanter för Barnombudsmannen, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Lärarförbundet, Bris, Landstingsförbundet, Rädda Barnen, Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Statens folkhälsoinstitut, Ungdomsstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, samt företrädare för skolläkarnas, skolsköterskornas, skolkuratorernas, skolpsykologernas och barnpsykiatrikernas föreningar. Sex möten har hållits med referensgruppen. Vid det senaste sammanträdet i september 4 deltog för första gången också Riksförbundet Hem och Skola. Ytterligare ett antal organisationer har fått inbjudan om att delta i referensgruppens arbete. Elevorganisationen och Sveriges elevråd SVEA har dock meddelat att de inte anser sig ha möjlighet att delta. Kontakter har också tagits direkt med Lärarnas Riksförbund som dock inte deltagit i referensgruppens arbete. Tre forskarkonferenser har hittills hållits, samt en konferens om mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa anordnad av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen/EpC. Därutöver har tre möten hållits med deltagande från de regioner som deltagit i pilotstudierna. 9 Utkast, Uppdrag Plan för arbetet -4 med återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa. --6 Socialstyrelsen/EpC, Curt Hagquist. National Institute of Public Health (). Measurement and Monitoring. Measurement and Monitoring of Mental Health in Children and Adolescents. Proceedings of a conference at Sätra Bruk held by the Swedish National Institute of Public Health (Unit of Health and Equity) and the Sweidsh National Board of Health and Welfare (Centre for Epidemiology), 3 January February. 4

15 Regionala nätverk har byggts upp för insamlande och utbyte av erfarenheter och för samverkan i pilotstudier under projektets andra och tredje fas. Projektet har vid sex tillfällen presenterats och avrapporterats för styrelsen för EpC. I slutskedet av projektarbetet har förslaget till nationella mätningar redovisats för såväl Socialstyrelsens generaldirektör och ledningsgrupp som Socialstyrelsens styrelse. I tabell redovisas samverkanspartners och formerna för samverkan. Längre fram i rapporten beskrivs denna samverkan närmare. Tabell. Samverkanspartners Enkätstudier i Socialstyrelsens regi Enkätstudier i samverkan med Socialstyrelsen Fördjupningsstudier i samverkan med Socialstyrelsen Västra Götalandsregionen X X Jönköpings kommun X Örebro läns landsting X X Landstinget Gävleborg X Region Skåne X X Landstinget i Östergötland X Umeå universitet X X Stockholms läns landsting X X Av tabell framgår att sex av pilotstudierna har genomförts med Socialstyrelsen som huvudansvarig, i samverkan med regionala partners. I två pilotstudier har ansvarsförhållandena mellan Socialstyrelsen och partners varit de omvända. Tabellen visar också att fem fördjupningsstudier genomförts eller fortfarande pågår. Kartläggning Genomförda och pågående svenska studier om självskattad hälsa bland barn och ungdomar har kartlagts, utifrån den information som lämnats av de forskare som ingått i det nationella forskarnätverket runt projektet. Uppgifter har inhämtats om de frågeformulär som använts, om organisation för studiernas genomförande och hantering av etiska frågor. Kartläggningen visar att de flesta inrapporterade studier genomförts bland högstadieungdomar (framför allt i årskurs 9), betydligt färre bland mellanstadiebarn och gymnasieungdomar, och väldigt få bland lågstadiebarn. Studierna har huvudsakligen varit inriktade på subjektiva psykosomatiska hälsobesvär och psykiska besvär (främst med instrumentet Youth Self Report, YSR). Den Datum: --4, --4, 3-6-, 3--, 4-6-8, respektive 4-- 5

16 mest förekommande undersökningsdesignen är tvärsnitsstudier som besvarats anonymt i skolan. Fas II piloter och utveckling Under 3 under den andra fasen av projektet genomfördes i Epidemiologiskt Centrums regi pilotstudier bland mellanstadie- och högstadieelever (årskurs 6 9) i sex av de regioner som omnämns ovan. Det gemensamma syftet för dessa pilotstudier har varit att dels pröva och utvärdera olika mätinstrument för självskattad psykisk hälsa, dels pröva olika tillvägagångssätt för datainsamling och genomförande av en totalundersökning. Den första pilotstudien genomfördes i maj 3 i Göteborgs Stad. Denna pilotstudie var riktad till samtliga elever i årskurs 8. Totalt deltog 3365 personer vilket motsvarar ett deltagande på 84 procent i de klasser i vilka undersökningen genomfördes. Datainsamlingarna genomfördes i samverkan med Göteborgs Stad. Huvudansvaret för genomförandet lokalt åvilade de lokala skolledningarna och skolhälsovården. Under hösten 3 genomfördes pilotstudier i årskurs 6 9 i Jönköpings och Linköpings kommuner, sex kommuner i Örebro län, tre kommuner i Gävleborgs län och två kommuner i Skåne (se tabell ). Totalt deltog 396 ungdomar. Beroende på årskurs varierade deltagandet mellan 88 och 94 procent. Datainsamlingarna genomfördes i samverkan med berörda kommuner och skolor. Huvudansvaret för genomförandet lokalt åvilade projektmedarbetare knutna till de myndigheter med vilka samverkan skedde. Därutöver har Västerbottens läns landsting/umeå universitet under 3 4 i samverkan med Epidemiologiskt Centrum genomfört en studie bland låg- och mellanstadieelever. 3 Fas III genomförande Under våren 4 genomfördes en andra omgång av pilotstudier vilka hade karaktären av generalrepetition. Dessa pilotstudier genomfördes i årskurs 6, 8 och 9 i Jönköpings, Malmö och Hallsbergs kommuner, fyra kommuner i Västra Götalandsregionen och två kommuner i Östergötlands län (se tabell ). Datainsamlingarna genomfördes i samverkan med berörda kommuner och skolor. Huvudansvaret för genomförandet lokalt åvilade skolledningarna och skolhälsovården. Totalt deltog cirka 466 elever i nämnda pilotstudier våren 4. Beroende på årskurs varierade deltagandet mellan 88 och 93 procent. I Stockholm genomförs höstterminen 4 en stor pilotstudie i samarbete med EpC. 4 3 Bruno Hägglöf (4). Sammanfattning av forskningsplan, Dnr 386/4, Socialstyrelsen EpC. 4 Stockholms läns landsting, Samhällsmedicin (4). Projektplan. Utveckling av metoder för att mäta barns och ungdomars psykiska hälsa/ohälsa. 6

17 Fördjupningsstudier Som en del av projektet har genomförts eller pågår lokala fördjupningsstudier i samverkan med Socialstyrelsen/EpC. Två av dessa har hittills slutförts: En studie om återföring och implementering av resultaten från Göteborgspiloten har publicerats. 5 Därutöver har en kvalitativ studie genomförd av forskare i Malmö avrapporterats. 6 Ytterligare fördjupningsstudier pågår, såväl kvalitativa studier (Örebro) som studier med kliniska ansatser (Umeå och Stockholm). Dessa fördjupningsstudier liksom den som genomförts av malmöforskarna syftar bland annat till att komplettera de psykometriska analyser som genomförts av undersökningsinstrumenten och fördjupa kunskaperna om konceptuella och metodologiska frågor. I en delstudie inom Stockholmsundersökningen används multiple informants, det vill säga individdata samlas in via såväl självskattningsformulär, som föräldra- och lärarformulär. 7 Etiska överväganden och procedurer Inför de förestående pilotstudierna behandlades den 8 mars 3 projektet vid sammanträde med Forskningsetikkommittén vid Socialstyrelsen, vilken beslutade att Projektets pilotdel kan genomföras förutsatt att kommittén får möjlighet att yttra sig om de brev som skall tillställas barn och föräldrar ingående i studien. Kommittén godkände med beslut per capsulam de informationsbrev som utarbetats avseende elever och vårdnadshavare. Det tillvägagångssätt som etikkommittén förordade innebar att samtycke skulle inhämtas från såväl barnet självt som dess vårdnadshavare. I separata brev informerades elever och vårdnadshavare om pilotstudierna, dess bakgrund och syfte. I breven framhölls att deltagandet i studien var frivilligt. Barn som inte ville delta och vårdnadshavare som inte ville ge samtycke uppmanades att meddela skolan (skolsköterska alternativt klassföreståndare). I informationsbreven angavs också namn och telefonnummer till personer vid Socialstyrelsen och lokalt till vilka man kunde ringa och ställa frågor. I syfte att belysa förutsättningarna för att i storskaliga undersökningar bland barn och ungdomar inkludera frågor om självmordsbeteenden och självmordstankar, har information inhämtats från personer med erfarenheter av suicidpreventivt arbete. Ett möte har hållits med företrädare för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid vilket information gavs bland annat om det preventiva arbete som bedrivs bland skolelever. 5 Bondestam M (4). Mätning av elevers psykiska hälsa. en arbetsrapport från Göteborgspiloten. Västra Götalands regionen, Folkhälsokommitténs kansli & Göteborgs Stad. 6 Lindbladh E & Marcus A (4). Brist på tid eller tid att fylla? Enkätfrågor och social kontext. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. 7 Stockholms läns landsting, Samhällsmedicin (4). 7

18 Internationellt samarbete Samarbete har skett med International Laboratory for Measurement in Social Sciences, Murdoch University, Perth, Australien. Detta samarbete har inneburit kvalificerat stöd i analysarbetet av olika instrument för mätning av självskattad hälsa. Socialstyrelsen har också varit associerad partner till Kidscreen 8, som är ett europeiskt projekt avseende mätning av hälsorelaterad livskvalitet (Health-Related Quality of Life) bland barn och ungdomar, med deltagande från 4 länder. Detta samarbete har gett möjligheter att delta i utvecklandet av ett nytt instrument för mätning av hälsorelaterad livskvalitet bland barn och ungdomar. I framtiden kan detta samarbete ge tillgång till internationella referensdata till de svenska nationella mätningarna. Deltagande vid internationella konferenser I bilaga redovisas de internationella konferenser (motsvarande) vid vilka medverkan skett sammanlagt, 4 stycken. Merparten av presentationerna vid konferenserna har rört analyser av undersökningsinstrument eller specifikt metodologiska frågor av betydelse för mätning av självskattad hälsa. Vid ett par internationella konferenser har projektet som helhet presenterats, bland annat hösten 4 vid en världskonferens om psykisk hälsa. 9 Deltagande vid konferenser och möten i Sverige I bilaga 3 redovisas de konferenser och möten i Sverige vid vilka medverkan skett, sammanlagt 59 stycken. Merparten av de presentationer som gjorts har rört projektet som helhet, det vill säga bakgrunden till utredningsuppdraget, arbetsprocessen, pilotstudier och metodologiska frågor. I projektets slutskede hösten 4 har förslaget till nationella mätningar presenterats vid Folkhälsostämman, Ungdomsstyrelsens rikskonferens och nätverket för hälsofrämjande skolor, som är knutet till Myndigheten för skolutveckling The Third Biennial World Conference. The Promotion of Mental Health and Prevention of Mental and Behavioural Disorders: From Research to Effective Practice, Auckland, New Zealand, September

19 Pilotstudierna Deltagande och bortfall I tabell redovisas deltagande kommuner och antal skolor vid samtliga pilotstudier. Tabell. Deltagande kommuner i pilotstudierna vårterminen 3, höstterminen 3 och vårterminen 4 vilka genomfördes med Socialstyrelsen som huvudansvarig, fördelat efter årskurs. Inom parentes redovisas antalet deltagande skolor i respektive kommun. Årskurs Vt 3 Ht 3 Vt 4 6 Degerfors (6) Hällefors () Gävle () Söderhamn () Ljusdal () Jönköping () Hallsberg (5) Malmö () Trollhättan (4) Falköping () Mellerud (4) Kungälv (5) Söderköping () 7 Jönköping (4) Gävle () Söderhamn () Ljusdal () Malmö () Helsingborg () 8 Göteborg (63) Malmö () Helsingborg () Linköping (6) Norrköping () Hallsberg () Mellerud () Kungälv () 9 Karlskoga () Lindesberg () Degerfors () Nora () Kopparberg () Hällefors () Helsingborg () Jönköping (6) Söderköping () Malmö () Trollhättan () Falköping (7) Av tabell framgår att pilotstudier genomförts i totalt 53 skolor i totalt kommuner. Totalt har mer än ungdomar i årskurs 6 9 deltagit i de pilotstudier som genomförts inom ramen för projektet. Därutöver tillkommer de pilotstudier som genomförts i årskurs 3 och 6 i Umeå kommun samt de pilotstudier som genomförs i årskurs 6 och 8 i Botkyrka och Järfälla kommuner. 9

20 I tabell 3 redovisas deltagande och bortfall för samtliga pilotstudier, fördelat efter tidpunkt för genomförande, årskurs och kön. Tabell 3. Populationsstorlek, deltagande och bortfall i pilotstudierna vårterminen 3, höstterminen 3 respektive vårterminen 4. Årskurs Antal Svar Ej deltagande Bortfall i % Vt 3 8 Totalt ,4 Ht 3 6 Totalt Pojkar Flickor ,5 8,,6 7 Totalt Pojkar Flickor ,7 9,8 7,4 8 Totalt Pojkar Flickor ,, 9,8 9 Totalt Pojkar Flickor ,5,6,4 Vt 4 6 Totalt Pojkar Flickor ,3 7, 7,5 8 Totalt Pojkar Flickor ,6 5, 9,8 9 Totalt Pojkar Flickor ,4 6,3 4,5 Av tabell 3 framgår att bortfallet varierade mellan 6 och 6 procent i de skolor och klasser som undersökningen genomfördes. I de skolor som deltog höstterminen 3 genomfördes undersökningen i samtliga klasser. Vårterminen 4 var det relativt få klasser i aktuella årskurser och skolor som inte deltog. Vid den största enskilda pilotstudien den som genomfördes i Göteborg vårterminen 3 var det däremot ett större antal klasser och skolor som inte deltog i pilotstudien, vilket framgår av tabell 8 i bilaga 4. En orsak till bortfallet av hela klasser vårterminerna 3 och 4 var att konkurrensen om tiden med andra aktiviteter var särskilt hård i slutet av terminen (maj) då pilotstudierna genomfördes. Vårterminen 3 var därutöver en del skollokaler stängda på grund av fackförbundet Kommunals strejk våren 3. I tabell 9 i bilaga 4 redovisas sammansättningen av bortfallet vid de olika pilotstudierna, det vill säga hur stor del av bortfallet som hänförde sig till ej samtycke, sjukdom respektive annan anledning.

21 Av tabellerna framgår att sjukdom följt av annan anledning är den helt dominerande orsaken till att elever inte deltog i undersökningen. Endast en mindre del av bortfallet utgörs av elever som avböjt medverkan eller vars föräldrar/vårdnadshavare inte samtyckt till barnets deltagande i undersökningen. I tabell 4 i bilaga 4 redovisas deltagande och bortfall fördelat efter skola, årskurs och kön vid de olika pilotstudierna. Instrument I tabell 4 redovisas de frågeområden som ingick i enkäten vid de olika pilotstudierna. Tabell 4. Frågeområden och antal frågor i frågeformulären i pilotstudierna vårterminen 3, höstterminen 3 och vårterminen 4. Inom parentes anges antalet sidor som respektive frågeområde upptog. Göteborg Vt 3 Örebro län Ht 3 Gävleborg Ht 3 Malmö/ Helsingborg Ht 3 Linköping Ht 3 Jönköping Ht 3 Bakgrundsfrågor 7 () 8 () 8 () 9 () 9 () 7 () 7 () Styrkor och svagheter (SDQ) 33 () 33 () 33 () 33 () 33 () 33 () 33 () Vt 4 Hälsa och välbefinnande därav psykosomatiska besvär () 8 5 (3/4) 5 (3/4) 6 (3/4) 5 (3/4) 6 (3/4) 3 (3/4) 8 Hälsorelaterad livskvalitet (Kidscreen) - 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) 5 (3) Rökning och alkohol - (/4) (/4) (/4) (/4) (/4) (/4) Positiv psykisk hälsa - () () - () - - Om formuläret - 4 () 4 () - 4 () - - Stöd och tillit () Stöd från andra () - Tillvaro () - TOTALT 5 (4) 4 (9) 4 (9) 7 (8) 6 (9) (9) 7 (7) Vid samtliga pilotstudier utom den i Göteborg användes tre undersökningsinstrument sammanställda i ett frågeformulär: SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire/Styrkor och svårigheter). Kidscreen frågor om psykosomatiska besvär (två olika varianter av instrumentet). I Göteborgspiloten användes endast SDQ och frågor om psykosomatiska besvär. Under pilotstudierna hösten 3 användes möjligheten att i respektive region tillföra egna frågor som bedömdes särskilt intressanta att ha med. Vid generalrepetitionen våren 4 hade däremot frågeformuläret samma utförande i samtliga regioner.

22 Av tabell 4 framgår att Kidscreen omfattar 5 frågor, SDQ 33 frågor och instrumenten för psykosomatiska besvär 8 respektive frågor. I bilaga 6 återfinns det frågeformulär som användes vid generalrepetitionen vårterminen 4. SDQ, Kidscreen och instrumenten om psykosomatiska besvär inkluderades eftersom de bedömdes överensstämma med de frågeområden som de nationella mätningarna är tänkta att täcka. SDQ (styrkor och svårigheter) är ett instrument framtaget i Storbritannien och avsett att användas i studier av barns och ungdomars psykiska hälsa. Instrumentet är relativt kort och täcker såväl psykiska besvär, styrkor som konsekvenser av psykisk ohälsa. Det används i allt större utsträckning inom den barnpsykiatriska forskningen och har i Europa alltmer kommit att ersätta/komplettera det tidigare dominerande instrumentet inom detta område, det amerikanska Youth Self Report (YSR, som tillhör CBCL 3 -familjen som avses mäta både internaliserande och externaliserande psykiska problem 3 ). SDQ finns liksom CBCL i flera olika versioner: för självskattning, för föräldraskattning och för lärarskattning. 3 Självskattningsversionen av SDQ är avsedd för barn i åldern 6 år. SDQ består av 5 frågor som konstituerar fem olika dimensioner med fem frågor i vardera. 33 Fyra av dessa dimensioner handlar om olika slags svårigheter: Emotional symptoms (känslomässiga besvär), Conduct problems (uppförandeproblem), Hyperactivity Inattention (hyperaktivitet-ouppmärksamhet), och Peer relationship problems (kamratrelationer). Den femte dimensionen handlar om Prosocial behaviour (socialt beteende). Därutöver finns en impact - skala bestående av fem frågor avsedda att mäta konsekvenser i vardagslivet av psykiska svårigheter. 34 Trots att SDQ innehåller betydligt färre frågor än CBCL/YSR påstås det fånga de områden och aspekter som CBCL/YSR täcker in. 35 De psykometriska egenskaperna hos SDQ har beskrivits som tillfredsställande. 36 Få eller inga svenska studier genomförda med SDQ:s självskattningsformulär har hittills publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Kidscreen är ett instrument för mätning av hälsorelaterad livskvalitet bland barn och ungdomar. Instrumentet är framtaget inom ramen för ett EUprojekt i vilket EpC deltagit. 37 Såväl föräldraformulär för barn som självskattningsformulär för barn i åldern 8 år har utarbetats inom ramen för samarbetet. Självskattningsformuläret finns i tre versioner full-, medel- 3 Child Behavior Check-list. 3 Achenbach T M (99). Manual for the Youth Self-Report and 99 profile. University of Vermont, Department of Psychiatry. 3 Goodman R (). Psychometric properties of the strength and difficulties questionnaire. Journal of the American academy of child and adolescents psychiatry 4: ; www,sdqinfo.com. 33 Goodman (). 34 Goodman (). 35 Goodman R & Scott S (999). Comparing the strengths and difficulties qestionnaire and the child behavior checklist: Is small beatutiful?journal of abnormal child psychology 7: 7-4.; Goodman (). 36 Goodman () Ravens-Sieberer, U et al (). Quality of life in children and adolescents: a European public health perspective. Social and preventive medicine 46: 94-3.

23 och kortversion av vilka den långa versionen bestående av 5 frågor använts inom ramen för de svenska pilotstudierna. Denna version avser att mäta tio olika dimensioner: Fysiskt välbefinnande, psykologiskt välbefinnande, sinnesstämningar och känslor, självuppfattning, självständighet, föräldrarelationer och hemmaliv, ekonomiska resurser, socialt stöd och kamrater, skola och mobbning. 38 Psykosomatiska besvär har mätts med två olika men likartade mätinstrument. Vid pilotstudierna hösten 3 användes den frågeuppsättning som förekommer i WHO-undersökningen Europeiska skolbarns hälsovanor, 39 dock med något modifierade svarsalternativ 4 på grund av problem med svarskategorierna i den ursprungliga versionen. 4 Vid pilotstudien i Göteborg våren 3 och vid generalrepetitionen våren 4 användes ett instrument från Värmland, med likartade frågor men med annan utformning av svarsalternativen. 4 Samtliga omnämnda frågeformulär är konstruerade med fasta svarsalternativ. I SDQ finns dock också en öppen fråga. I tre av de fem regioner där pilotstudier genomförde hösten 3 fanns också en öppen fråga där eleverna gavs möjligheter att skriva ner sina synpunkter på frågeformuläret. Klassrapporter I de klassuppsättningar med undersökningsmaterial som tillhandahölls för varje klass fanns också klassrapporter avsedda att fyllas i av den som ansvarade för genomförandet av undersökningen i den enskilda klassen. I dessa rapporter skulle uppgifter om närvaro/frånvaro fyllas i liksom uppgifter om efter hur lång tid den första respektive sista eleven lämnade in sitt frågeformulär. Därutöver fanns utrymme för att redovisa kommentarer på frågorna från eleverna samt egna synpunkter på genomförandet. Vid pilotstudien i Göteborg gjordes rapporteringen av närvaro/frånvaro på ett separat formulär som ifylldes av skolsköterskorna. Tidsåtgång för att besvara frågeformuläret I tabell 5 redovisas hur lång tid det tog för den snabbaste respektive långsammaste eleven att besvara frågeformuläret, fördelat efter årskurs och tidpunkt för genomförande Danielson (3). 4 Se frågeformulär Hur mår Du? Frågeformulär om psykisk hälsa för elever i Jönköpings kommun m.fl. kommuner, ht 3. 4 Hagquist C & Andrich D (4). Measuring subjective health among adolescents in Sweden. A Rasch-analysis of the HBSC-Instrument. Social Indicators Research 68: -. 4 Se frågeformulär Hur mår Du? Frågeformulär om psykisk hälsa för elever i årskurs 8 i Göteborgs grundskolor, vt 3 3

24 Tabell 5. Tid för besvarande av frågeformulär i pilotstudierna, fördelat efter årskurs vårterminen 3, höstterminen 3 och vårterminen 4. Variationsvidd och medelvärde (på klassnivå) för elev som först respektive sist inlämnade frågeformuläret. 43 Årskurs Antal frågor Antal rapporter (klasser) Första enkät M Sista enkät Variationsvidd Variationsvidd M Vt (3) 4 8, , Ht ( 7) 6 7, , ( 58) 35 7, , 8 4 ( 45) 8 3 6, , ( 38) 5 5,5 5 3,9 Vt () 6 8, , 8 6 ( 3) 7 3 5, 8 5 3, ( 88) 5 7 5, ,8 Av tabell 5 framgår att det är en stor variationsvidd med avseende på hur lång tid enskilda elever använde för att besvara frågeformuläret. Medan de snabbaste eleverna i årskurs 9 i genomsnitt använde cirka 5 minuter för att besvara formuläret använde de långsammaste i genomsnitt cirka 3 minuter. Därutöver använder elever i årskurs 6 längre tid för besvarandet av frågeformuläret än elever i årskurs 9. Vissa elever t.ex. med språksvårigheter har behövt extra lång tid och extra stöd vid besvarandet av frågeformuläret. I tabell i bilaga 5 redovisas svarstiderna fördelade på skola, årskurs och tidpunkt för pilotstudiens genomförande. Regionala rapporter om genomförandet För de pilotstudier som genomförde hösten 3 och vid vilka särskilda projektmedarbetare ansvarade för genomförandet i skolorna sammanställdes för varje region konkreta beskrivningar av genomförande och erfarenheter. 43 För cirka 9 procent av klasserna har rapporterna fyllts i med avseende på aktuella uppgifter, med undantag för Göteborg där andelen icke ifyllda klassrapporter i denna del är cirka 5 procent. 4

25 Samverkan med skolhälsovården Samverkan med skolhälsovården har skett vid samtliga pilotstudier men i varierande utsträckning. I Göteborgspiloten utgjorde skolöverläkaren tillsammans med personal i skolhälsovården motorn i undersökningen. Det var skolsköterskorna som tog emot samtal från elever som inte ville delta i undersökningen och föräldrar som inte ville ge samtycke till sitt barns deltagande. Detta förfarande tillämpades också i de flesta andra kommuner vid senare pilotstudier. Några kommuner valde dock att låta klassföreståndarna ta hand om denna uppgift. Till skolhälsovården uppmanades också vid samtliga pilotstudier de elever vända sig som ville diskutera sin egen hälsa. Former för datainsamlingen I stort sett alla datainsamlingar har skett med tryckta frågeformulär som efter ifyllandet lästs in optiskt och genererat datafiler. Vid pilotstudien i Jönköping hösten 3 besvarades vid två skolor frågeformulären med hjälp av datorer. Försöket drabbades dock av det stora elavbrott som vid tiden för genomförandet inträffade i södra Sverige. I den pilotstudie som äger rum i Botkyrka och Järfälla kommuner sker en del av datainsamlingen med hjälp av pekdatorer. 5

26 Förekomst av psykosomatiska besvär illustrativa exempel Som tidigare nämnts har det primära syftet med pilotstudierna varit att pröva och utmejsla frågeinstrument samt att samla erfarenheter om logistik och genomförande. Deltagande i pilotstudierna har inte baserats på statistiska urval utan på att intresse för att delta har indikerats från enskilda skolor och kommuner. Resultaten från pilotstudierna kan därför inte användas för att ge en representativ bild av hur barn och ungdomar i Sverige mår. Med mer än deltagande elever totalt och med totalundersökningar i några kommuner ges däremot möjligheter att ge illustrativa exempel och indikationer på förekomst och fördelning av psykisk hälsa i olika studerandegrupper. I det följande kommer en del resultat att redovisas, framför allt baserade på frågor om psykosomatiska besvär men även på instrumentet Styrkor och Svårigheter (SDQ). Genom att summera elevernas svar på åtta enskilda frågor om psykosomatiska besvär har ett sammanfattande mått konstruerats där varje elev erhåller ett värde på en intervallskala. 44 Resultaten för psykosomatiska besvär är baserade på de pilotstudier som genomfördes vårterminen 3 och vårterminen 4, samt på data insamlade bland niondeklassare inom ramen för forskningsprojektet Ung i Värmland. 45 Det sammanfattande måttet för psykosomatiska besvär är baserat på åtta delfrågor med skolår som tidsram: haft svårigheter att koncentrera dig?", haft sömnsvårigheter?", besvärats av huvudvärk?", besvärats av magont?", känt dig spänd?", haft dålig aptit?", känt dig ledsen?", känt dig yr i huvudet?. Svarsalternativen var aldrig, sällan, ibland, ofta och alltid. I diagrammen nedan redovisas andelen barn i olika undergrupper med besvär vid eller över värdet för den 9:e percentilen 46 beräknad på hela urvalet. 44 Genom en icke linjär transformation har varje individ tilldelats ett värde ( Rasch-score ) på intervallskalan. 45 Hagquist C, Nilsson T & Forsberg E (4). Ung i Värmland 988. En undersöknings bland niondeklassare. Karlstad University Studies 4:39. Karlstads universitet, folkhälsovetenskap enheten för ungdomars hälsa 46 Percentiler är punkter på en skala under vilka en bestämd andel individer faller. P9 är exempelvis det värde på en skala som 9 procent av eleverna ligger under. 6

27 Resultat fördelade efter årskurs och kön I figur redovisas (procent)andelen elever vårterminen 4 med psykosomatiska besvär vid eller över värdet för den 9:e percentilen vilket här används som brytpunkt för högre grad av besvär, fördelat efter kön och årskurs Årskurs 6 Årskurs 8 Årskurs 9 Pojkar Flickor Figur. Psykosomatiska besvär, fördelade efter årskurs och kön. Av figur framgår att andelen pojkar med högre grad av besvär är dubbelt så hög i årskurs 8 och 9 som i årskurs 6. Bland flickor är andelen med besvär högre i årskurs 8 än i årskurs 6, och mycket högre i årskurs 9 än i årskurs 8. I samtliga årskurser är andelen flickor med besvär mycket högre än bland pojkar. Resultat fördelade efter födelseland och kön I figur redovisas (procent)andelen elever i årskurs 8 vårterminen 3 med psykosomatiska besvär vid eller över värdet för den 9:e percentilen vilket här används som brytpunkt för högre grad av besvär, fördelat efter kön och födelseland. 47 Cut-off värdet ( brytpunkten ) utgörs av värdet vid eller över den 9:e percentilen och är baserat på hela undersökningsgruppen som använt det aktuella instrumentet, det vill säga datainsamlingarna vt 3 och vt 4. Beräknat på hela undersökningsgruppen hamnar 9, procent av eleverna vid eller ovanför brytpunkten för skalan över psykosomatiska besvär. 7

28 5 5 5 Båda föräldrarna födda i Sverige Båda föräldrarna födda utanför Sverige Pojkar Flickor Figur. Psykosomatiska besvär i årskurs 8, fördelade efter födelseland och kön. Av figur framgår att andelen pojkar och flickor med högre grad av besvär är högre bland barn vars båda föräldrar är födda utomlands än bland barn vars båda föräldrar är födda i Sverige. Resultat fördelade efter studieinriktning och kön I figur 3 redovisas (procent)andelen elever i årskurs 9 vårterminen i Värmland med psykosomatiska besvär vid eller över värdet för den 9:e percentilen vilket här används som brytpunkt för högre grad av besvär, fördelat efter kön och studieinriktning Teoretisk Icke teoretisk 5 Pojkar Flickor Figur 3. Psykosomatiska besvär i årskurs 9, fördelade efter studieinriktning och kön. Av figur 3 framgår att andelen pojkar och flickor med högre grad av besvär är större bland elever med icke teoretisk studieinriktning än bland elever med teoretisk studieinriktning. 48 Indelningen baserad på en fråga om förstahandsval till gymnasieskolan. 8

29 Resultat fördelade efter kommun och kön I figur 4 redovisas (procent)andelen elever i årskurs 9 vårterminen 4 med psykosomatiska besvär vid eller över värdet för den 9:e percentilen vilket här används som brytpunkt för högre grad av besvär, fördelat efter kön och kommun Jönköping Trollhättan Falköping Pojkar Flickor Figur 4. Psykosomatiska besvär i årskurs 9, fördelade efter kommun och kön. Av figur 4 framgår att andelen pojkar och flickor med högre grad av besvär är större bland elever i Trollhättans kommun än i framförallt Falköpings kommun. Resultat fördelade efter undersökningsår och kön I figur 5 redovisas (procent)andelen pojkar i årskurs 9 i Värmland 988 med psykosomatiska besvär vid eller över värdet för den 9:e percentilen vilket här används som brytpunkt för högre grad av besvär respektive vid eller under värdet för den :e percentilen vilket här används som brytpunkt för lägre grad av besvär, fördelade efter undersökningsår Lägre grad av besvär Högre grad av besvär Figur 5. Psykosomatiska besvär bland pojkar i årskurs 9, fördelade efter undersökningsår. 9