straffrättsspecialisten vill inte bli ett fall för åldersstrecket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "straffrättsspecialisten vill inte bli ett fall för åldersstrecket"

Transkript

1 3/2014 straffrättsspecialisten vill inte bli ett fall för åldersstrecket sid Rektorsstrid i uppsala politiska förändringar bakom utvecklingen sid 4 Betalstudenter svårt för sverige att locka de bästa sid 12 cambridge Lärare i datavetenskap vände negativ trend sid 16

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Uppdraget att kritisera Telefon: växel. e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , Produktannonser: Kompetenstillväxt Sverige AB, Anna Kreissl, tel , Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Ifilmen Hets från 1944 finns en minnesvärd scen när en latinlektor som kallas Caligula (Stig Järrel) skäller ut eleven Jan- Erik (Alf Kjellin): Fusk, min herre, fusk! när han upptäcker en översättning inskriven i läroboken. Naturligtvis hade Caligula rätt: det var fusk. Och fusk är fel. Men inte ens i dåtidens skola ansågs hans ton vara lämplig. I svensk skola 2014 kan vi nog svårligen tänka oss en sådan scen även om säkert flera undrar om det inte borde bli hårdare tag mot fusk av både smått och stort slag. Hur är det på universiteten? Rent fusk är naturligtvis en sak; det beivrar vi när det upptäcks vare sig det sker i undervisning eller forskning, vare sig det är fråga om otillåtna hjälpmedel, plagiat eller vilseledande användning av källor. I FN:s mänskliga rättigheter ingår rätten till en rättssäker prövning, och de flesta lärosäten har ordningar för hur det borde gå till när oredlighet misstänks. Men för det första finns det en inte sällan utdragen process mellan misstanke och faktisk process i oredlighetsärenden. Och för det andra är det vanligen kolleger som misstänker att något inte står rätt till. Och för det tredje är det långt ifrån säkert att det faktiskt är fråga om oredlighet. Det kan ju faktiskt vara fråga om dålig vetenskap. Att tänka kritiskt och, om det är befogat, kritisera är ett viktigt akademiskt uppdrag. Det är så vetenskapen och samhället blir bättre och starkare. Det är inte fråga om akademisk frihet, det är fråga om akademisk plikt. Det är en plikt vi har för att utveckling ska ske. För att förbättra. Samtidigt beskylls den svenska samarbetskulturen för att förhindra kritik; i skolan, i akademin, i samhället, på arbetsplatser. Men är det sant? I medierna, både de traditionella och de nyare, tycks kritiken inte saknas. Där bedrivs den både inom klassiska kritikgenrer, i nyhetsrubriker där parodi inte sällan kallas hån, i bloggar, på Facebook, Twitter, Instagram och andra sajter av proffstyckare och av andra, inklusive de som borde vara särskilt bra på kritik, nämligen landets universitetslärare. Ryktet om kritikens död i den svenska samarbetskulturen torde vara tämligen överdrivet. Men hur förhåller sig kritikens form till den akademiska plikten att tänka kritiskt och kritisera? Kritikpliktens orsak är vetenskapens ontologi. Därför måste perspektivet vändas. Det handlar inte bara om kritiskt tänkande och kritik utan också om att kritiken måste framföras på ett sådant sätt att den blir utvecklande och inte förlamande, inte förnedrande, inte förminskande. I vilken utsträckning bygger vi miljöer som främjar konstruktivitet? Det goda seminariet har en kärna av gemen sam konstruktivitet, men vad är det som har hänt när seminarier kallas för krymparseminarier eller slagfält? När mejl, debattsidor, öppna brev, bloggar eller sociala medier används för att håna eller förlöjliga kolleger? Ska vetenskapen växa behövs den akademiska kritikplikten, men den bygger på ett gemensamt ansvarstagande för att kritikern inte uppför sig som Caligula. Tar du ansvar för att inte bara du själv kritiserar konstruktivt utan att även andra gör det? git claesson pipping förbundsdirektör för sulf 2 Universitetsläraren 3/2014

3 InnEhåLL 3: Ledare: uppdraget att kritisera Rektorsstriden i uppsala 4 Det kunde ha hänt precis var som helst 6 schweizisk folkomröstning försvårar forskningssamarbeten Foto: HÅkan lindgren Foto: lasse edfast 8 minska antalet anställda få mer pengar till forskning 10 Det finns for farande en övertro på granskningen forskarutbildningen akademins solar plexus Foto: istock 12 svårt för sverige locka bästa studenterna 13 jobba EftER 67 Ett fall för åldersstrecket 15 många olika regler vid arbete ef er 67 sulf öppnar för kollektivavtal för äldre 16 Lärarna vände trenden med hembyggd dator 18 Elva världsrekord av akademiskt intresse 20 västsverige behöver ett tredje universitet 29 på gång sulf kalendarium sulf informerar 32 krönika: Lärare och studenter, förena eder! Foto: HÅkan lindgren 3/2014 på omslaget: håkan westin, snart 70, är for farande fullt yrkesverksam som adjunkt vid universiteten i uppsala, stockholm och örebro. Straffrättsspecialisten vill inte bli ett fall för åldersstrecket sid Rektorsstrid i Uppsala Politiska förändringar bakom utvecklingen sid 4 Betalstudenter Svårt för Sverige att locka de bästa sid 12 Cambridge Lärare i datavetenskap vände negativ trend sid 16 universitetsläraren nr 4/2014 har manus- och annonsstopp 14 mars Universitetsläraren 3/2014 3

4 rektorsstriden i uppsala Det kunde ha hänt precis var som helst Å ena sidan vicerektorer och dekaner som kräver att rektor omedelbart ska avsättas. Å andra sidan dekaner och studenter som vill ha rektor kvar. Och ytterligare en blandad falang som har principiella invändningar mot avgångskravet, som menar att det är att jämföra med en statskupp, då det sätter det kollegiala inflytandet ur spel. text: marielouise Samuelsson foto: håkan lindgren Nej, det är inte förvånande att den så kallade rektorsstriden vid Uppsala universitet, som alltså ledde till att konsistoriet uttalade fortsatt förtroende för rektor Eva Åkesson som sitter kvar medan de tre vicerektorerna väljer att lämna sina poster, har beskrivits inte bara som uppseendeväckande, utan också som något unikt, i den svenska lärosätesvärlden. Men man bör också se det som hänt vid Uppsala universitet som något som skulle kunna inträffa precis var som helst, vid något annat lärosäte. Det säger Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som menar att förklaringar till det utan tvivel exceptionella skeendet också finns att söka i högskolepolitiken, i de förändringar som har skett från talet och framåt. Förändringar som innebär att universitet och högskolor påverkas av flera maktsystem: Den politiska nivån, lärosätenas ledning och styrelser samt det kollegiala inflytandet, system vars trådar av makt och ansvar tvinnas in i varandra. En förändring som Sverker Gustavsson nämner är konstruktionen med vicerektorer, som inneburit att ytterligare ett lager av makt tillfördes, över dekannivån. När Lunds universitet införde vicerektorer 2003 utsågs för övrigt Eva Åkesson till en av de två nyinrättade posterna. Vicerektorernas intåg var ett direkt resultat av förändringen av systemet 4 Universitetsläraren 3/2014

5 med tilldelning av statliga medel, säger Sverker Gustavsson. Förändringen innebar också att rektorerna fick mer direkt och potentiellt stort inflytande över den interna fördelningen av medel och att rektorer därmed kommit att personifiera ekonomisk makt. Ordet ledarskap har också blivit centralt, autonomireformen hindrar inte utbildningsdepartementet från att intressera sig för hur akademiskt ledarskap ska utövas och har länge aviserat en utredning. När detta skrivs har man ännu inte kommit till skott. Kanske är det också dålig tajming att formulera direktiv under en infekterad strid om en rektors ledarskap. Till förändringarna av styrningen hör vidare den som genomfördes i och med propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation som innebar att rektor inte längre var styrelsens ordförande. Istället hämtas styrelseordförande utifrån, vilket förknippats med att styrelsen (liksom alltså lärosätenas ledning) ska arbeta mer effektivt, ibland med näringslivet som uttalad förebild. Att universitet och högskolor ska styras mer som företag är en utveckling som Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria, analyserade i SULF:s skriftserie, Om kollegialitet. I en intervju i Universitetsläraren nr 15/2013 beskrev Björck en tydlig maktförskjutning, hur den interna kollegiala bedömningen monteras ned och överlåts till externa auktoriteter, som rankningslistor och konsulter, organisationstrend och företagisering. Genom den i grunden politiska processen har det, enligt Björck, skett ett perspektivskifte från det kollegiala till mer av managementkultur. foto: sten widmalm Vicerektorernas intåg var ett direkt resultat av förändringen av systemet med tilldelning av statliga medel. Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet Men oavsett i vilken utsträckning managementkulturen påverkar lärosätena finns, parallellt och intvinnat, det kollegiala inflytandet. När Eva Åkesson utsågs till rektor 2011 föregicks det av en process där fyra kandidater tagits fram av en rekryteringsgrupp bestående av konsistoriets ordförande Hans Dalborg, vice ordförande Anna Ekström samt tre lärare, två studenter och en representant för personalorganisationerna. Fyra kandidater presenterades för hörandeförsamlingen som består av 33 lärare, 18 studenter och 14 ledamöter från personalorganisationerna som gav flest röster (60 procent) till Eva Åkesson. Hörandeförsamlingen lämnade därefter sitt förslag på ny rektor till konsistoriet som gick vidare till regeringen som formellt utsåg Åkesson till rektor. Hon blev därmed vald efter konstens alla regler, inte ens votering begärdes i hörandeförsamlingen, säger Sverker Gustavsson som understryker det principiella, utan att ta ställning i personfrågan. Han tillhör också dem som talat om undantagstillstånd, om att reglerna inte gäller och som, oavsett utfall, menar att de som ifrågasätter värdet av kollegialt styre får vatten på sin kvarn. Men han tror, faktiskt, inte att universitetet tar skada på sikt. Det kan bli något positivt för universiteten om det leder till vilket jag tror en väckelse bland de yrkesverksamma om att val av förtroendevalda är mer än en formalitet. Det är ju inte heller så att alla varit upptagna av det här, men arbetet i föreläsningssalar, bibliotek, laboratorier och på kliniker av olika slag är inte mer än delvis beroende av vad som händer i ledningen. När det gäller Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och SULF tar de av begripliga skäl inte ställning för eller emot. Det har varit och är en svår tid för alla inblandade. Det är jätteviktigt för framtiden att processen framåt blir rättssäker och transparent, så att det går att gå vidare, säger SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping. l Bakgrund foto: mikael wallerstedt Eva Åkesson. I oktober 2013 får minst en ledamot av konsistoriet (styrelsen) samt ordföranden Carola Lemne information om att de tre vicerektorerna, margaretha Fahlgren, Britt Skogseid och Ulf danielsson, har uppvaktat utbildningsdepartementet med kritik mot rektor Eva Åkesson och krav på att hon ska avgå. I december har Carola Lemne samtal med Eva Åkesson om kritiken. I februari 2014 informerar Lemne konsistoriet om kritiken. 12 februari mottar konsistoriet en skrivelse (daterad 14 januari) där vicerektorerna, två ställföreträdande vicerektorer samt sex dekaner skrivit under kravet på rektors omedelbara avgång. 20 februari informerar vicerektorerna konsistoriet om kritiken, rektor meddelar samtidigt att hon inte tänker avgå. 27 februari, efter att ha behandlat frågan den 20 och 24 februari, beslutar konsistoriet att avslå kraven på Åkessons avgång och uttala sitt fortsatta förtroende för rektor. Ingen reserverade sig mot beslutet, men fem av femton röst berättigade lade ned sina röster. Konsistoriet ger också Åkesson i uppdrag att arbeta fram förslag på hur förtroendeklyftan ska överbryggas. Universitetsläraren 3/2014 5

6 CERN är världens största partikelfysiklaboratorium, beläget i Genèves förorter. Schweizisk folkomröstning försvårar forskningssamarbeten Schweiz river upp sitt avtal med EU om fri rörlighet, detta som resultat av en folkomröstning som oroar forskarvärlden. Hur kommer detta att påverka pågående och kommande forskningssamarbeten, som Horisont 2020, Erasmus och EU:s flaggskeppsprojekt? text : marielouise samuelsson foto: cern Med knapp majoritet (50,3 procent) vann högerpopulistiska Swiss Peoples Party (SPP) med förslaget att all invandring till Schweiz ska begränsas genom årliga kvoter. Detta innebär att Schweiz regering har fått uppdraget att riva upp det avtal om fri rörlighet som landet haft med EU sedan slutet av 1990-talet. En omedelbar reaktion från EU blev att skjuta upp förhandlingarna med Schweiz om landets status inom Horisont 2020 och Erasmusprogrammet. EU låter också förstå att om Schweiz verkligen säger upp avtalet kan samtliga avtal mellan unionen och Schweiz komma att sägas upp eller omförhandlas. Schweiz är som bekant inte ett EUland, men man har i tolv år haft avtal med unionen gällande fri rörlighet och har tidigare med framgång deltagit i EU:s sjunde ramprogram. Det är också det schweiziska universitetet Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL) som leder the Human Brain Projekt (HBP), det ena av EU:s två så kallade flaggskeppsprojekt (det andra, Grafenprojektet, leds, som Universitetsläraren rapporterat i nr 7/2013, från Chalmers.) I HBP-projektet deltar forskargrupper från Karolinska institutet, KTH, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Skövde. Schweiz är en, med tanke på sin storlek, oproportionerligt viktig och framgångsrik forskningsnation, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet som tillsammans 6 Universitetsläraren 3/2014

7 med professor Gunnar Öquist genomfört rapporten Fostering breakthrough research: A comparative study. Som Universitetsläraren tidigare (nr 1/2013) skrivit om var det en jämförande studie av forskningssystemens utveckling i bland annat Danmark, Nederländerna, Schweiz och Sverige, som visade på att Schweiz tillhör toppskiktet gällande prestation, bredd och nyrekrytering. Mats Benner erinrar sig, med anledning av folkomröstningen, hur en av de rektorer som intervjuades för studien konstaterade: The Swiss is not enough. Nej, Schweiz klarar sig inte själv, mobiliteten och den internationella närvaron är en förutsättning för den framgångsrika forskningen. Att ett så omvärldsberoende land vill stänga ute andra länders medborgare kan tyckas paradoxalt, parlamentet och regeringen har också tidigare sagt nej till kvoter, men SPP samlade in tillräckligt många namn för att kunna tvinga fram en folkomröstning, vars resultat är bindande. I Schweiz finns en latent spänning mellan det internationella och det insulära, man kan också tänka på att antalet schweizare som går vidare till högre utbildning är litet, bara cirka tjugo procent, säger Mats Benner. Omröstningen föregicks av en motkampanj, där bland andra Januarilistan, en sammanslutning av forskare och representanter för högre utbildning varnade för effekterna av SPP:s linje. Att inte längre vara en internationell miljö för forskning och utbildning beskrevs som en hotande tragedi för schweizisk forskning. Men trots farhågorna fanns ändå övertygelsen att folkomröstningen skulle innebära ett nej och resultatet har kallats en chock. Nu hoppas inte minst forskarvärlden och företag på begränsade skadeverkningar, samtidigt som regeringen har att rätta sig efter folkomröstningsresultatet. Mats Benner tror att den internationella och i synnerhet den europeiska forskarvärldens aktörer nu har en uppgift att bidra till att påminna om öppenhetens betydelse. Han tror inte att det finns risk för Nej, Schweiz klarar sig inte själv, mobiliteten och den internationella närvaron är en förutsättning för den framgångsrika forskningen. Mats Benner, professor i forskningspolitik tvärstopp i forskningssamarbeten mellan Schweiz och andra länder. Istället kan det bli så att man får förhandla projekt för projekt, vilket skulle innebära en besvärlig byråkrati. Marianne Wikgren, enhetschef för internationella frågor vid Vetenskapsrådet, säger att det är svårt att överblicka konsekvenserna av folkomröstningsresultatet och sådant som ett eventuellt begränsat schweiziskt deltagande i Horisont 2020 och Erasmus. Men det finns anledning att tro att både Schweiz och många EU-länder skulle förlora flera världsledande samarbetsprojekt. Idag kommer hälften av forskarna i Schweiz från andra länder och en tredjedel av de schweiziska forskarna arbetar utomlands. I likhet med Mats Benner framhåller hon Schweiz som en ytterst framstående forskningsnation. De är ständigt på topp bland världens länder, med en imponerande forskningsproduktion och en förklaring är utan tvekan forskningsmiljön och de många tunga internationella forskningsorganisationerna, som CERN, men också många internationella företag. l foto: kennet rouna Sverige förlorar sitt ENQA-medlemskap Sverige kommer till hösten inte längre att vara medlem i ENQA (The European Association for Quality Assurance in Higher Education). Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är detta en naturlig följd av den egna begäran att ENQA ska skjuta upp granskningen av det svenska utvärderingssystemet tills ett nytt system har utvecklats. Men SULF:s chefsutredare Karin Åmossa menar att UKÄ tonar ned betydelsen. Regeringen har menat att det är Sverige som är förebilden och att andra länder snart kommer att följa efter. Så kommer det inte att bli, snarare tvärtom. Det svenska kvalitetsutvärderingssystemet har fortsatt lågt anseende internationellt. Karin Åmossa tror att många av de utbildningar som av UKÄ får omdömet bristande kvalitet i själva verket inte är så dåliga. Problemet är att vi inte har ett utvärderingssystem som förmår mäta kvaliteten på ett tillförlitligt sätt. I värsta fall innebär det att värdet på studenternas examina devalveras internationellt eller att vi får ännu svårare att locka hit utländska studenter, säger Karin Åmossa. UKÄ är för närvarande member under review i ENQA, men måste efter hösten ansöka om medlemskap på nytt. l citatet KTH blir mer rymd. Christer Fuglesang, astronaut och adjungerad professor i rymdfysik vid KTH, kommenterar att lärosätet startar ett center för rymdforskning och rymdteknik. Fuglesang blir rymdcentrets föreståndare, skriver KTH i ett pressmeddelande. foto: christer gummeson Universitetsläraren 3/2014 7

8 Minska antalet anställda få mer pengar till forskning Regeringen borde införa sexåriga meriteringstjänster med rätt till prövning för tillsvidareanställning. Dessutom borde universiteten minska antalet anställda för att få mer medel till forskningen. Det anser Britt-Marie Sjöberg, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien. text: Per-Olof Eliasson foto: kerstin Mothander Britt-Marie Sjöberg är professor emeritus i molekylärbiologi vid Stockholms universitet och ordförande i Kungl. Veten skapsakademiens kommitté för forskningspolitiska frågor. Forskningspolitiska kommittén har på senare tid framför allt diskuterat karriärvägar för unga forskare eftersom det i praktiken inte finns någon ordnad karriärväg för dem i Sverige, men Britt- Marie Sjöberg poängterar att åsikterna i den här artikeln är hennes egna. Ett universitet är ju en elitistisk institution, säger hon, då är det inte självklart att man går vidare från en nivå till nästa, utan bara de bästa går vidare. Det innebär att det behövs en tid av prövning ganska långt upp i systemet, det som på engelska brukar kallas tenure track. I Sverige har vi ju inget sådant som är värt namnet. Britt-Marie Sjöberg påpekar att den fyraåriga meriteringstjänsten som infördes i högskoleförordningen 2012 inte fyller de behoven. För det första är meriteringstjänsten bara fyra år, det är en för kort prövotid för att man ska kunna visa att man är en god forskare som universitetet ska satsa på. För det andra är det för kort tid för universitetet att kunna göra en ordentlig utvärdering av forskaren. Möjligheten att inrätta meriteringstjänster har därför utnyttjats i liten utsträckning. Britt-Marie Sjöberg hänvisar till en undersökning som Sveriges unga akademi gjorde 2013 som visar att det är få universitet som använder möjligheten En sexårig meriteringstjänst ger också universiteten och högskolorna större säkerhet, de kan följa den unga forskaren under tillräckligt lång tid så det blir en meningsfull utvärdering. Britt-Marie Sjöberg att inrätta meriteringstjänster. Och av dem som gör det verkar de flesta inte ha kopplat tjänsten till rätt att bli prövad för en tillsvidareanställning. Därför anser Britt-Marie Sjöberg att något måste göras. Meriteringstjänsten bör förlängas till en sexårig tjänst med kravet att man har rätt att bli prövad till fortsatt anställning innan de sex åren gått. Detta ska regleras i högskoleförordningen. För en sådan tjänst är det mycket viktigt att kriterierna för en utvärdering är kända redan från början. Kriterierna ska vara så högt ställda att endast de som visar sig vara forskningsledare går vidare, det ska ju vara en prövotid. En sådan tjänst skulle ge den unga forskaren tid att meritera sig och också möjlighet att knyta en doktorand till sig och meritera sig som handledare. En sexårig meriteringstjänst ger också universiteten och högskolorna större säkerhet, de kan följa den unga forskaren under tillräckligt lång tid så det blir en meningsfull utvärdering. Men det fordras också att man ger en basfinansiering som är adekvat för det område forskaren verkar inom. Mats Benner och Gunnar Öquist visade i sin rapport Fostering Breakthrough Research att svensk forskning tappar mark i förhållande till exempelvis Danmark. Det mest skrämmande i den undersökningen är att det är de unga forskarna som under den senaste tioårsperioden har halkat efter i att höja sin förmåga efter att de startat som forskare. Det tror jag hänger ihop med de oklara anställningsformerna för unga forskare med meriteringstjänster som inte leder någon stans, tvåårsförordnanden och 8 Universitetsläraren 3/2014

9 vikariat som kan utnyttjas på olika sätt av universiteten. Britt-Marie Sjöberg poängterar att ingen kan prestera bra om man på sin höjd har ett tvåårsperspektiv framför sig hela tiden. Vi har många jätteduktiga unga forskare, men med oklara anställningssystem så finns en tendens att få den typ av forskare som vi kallar hang-arounds, de som hankar sig fram än här än där. Samtidigt, menar Britt- Marie Sjöberg, får lärosätena svårt att rekrytera de riktigt bra toppforskarna, de kanske väljer att gå någon annanstans där det är bättre anställningsvillkor. Det gäller framför allt Sveriges förmåga att göra internationella rekryteringar. Har vi oklara anställningsregler i Sverige är det få internationella forskare som söker sig hit. Britt-Marie Sjöberg återkopplar till Mats Benners och Gunnar Öquists utredning där de argumenterar för att en större andel av forskningsfinansieringen bör ligga hos universiteten jämfört med vad som kommer från externa finansiärer och att en reform i den riktningen skulle kräva ett tillskott av medel från staten. Det går att genomföra den typ av förändring som Öquist och Benner förespråkar även med de medel som finns inom universiteten. Universiteten har ju vuxit otroligt mycket och har en överetablering av anställda. Min åsikt är att om man skär ner på antalet tidsbegränsat anställda forskare skulle det lösgöra medel som kan gå direkt till forskningen. Att så många forskare är beroende av att söka externa anslag hänger lite ihop med att universiteten använder en så stor del av sina resurser till att betala löner till personal, det finns ju väldigt lite rörliga medel inom universiteten som kan bidra till driftskostnader för forskning. Britt-Marie Sjöberg anser alltså att alla tidsbegränsat anställda kanske inte skulle vara kvar på universiteten. Det vore bättre att den kategorin var mindre i omfattning och att de tidsbegränsade tjänsterna var mycket tydligare definierade så att de bildar en rejäl karriärstege, till exempel en sexårig meriteringstjänst med rätt till prövning för tillsvidareanställning, säger hon. l Extern redovisning Extern redovisning behandlar allt från redovisningens grunder och sambandet mellan olika finansiella rapporter till beräkning av finansiella nyckeltal för interna och externa intressenter. Boken finns nu i en fjärde upplaga reviderad mot bakgrund av förändringar i lagar och regler, innehållet har dessutom anpassats till Bokföringsnämndens K-projekt. Extern redovisning är avsedd för kurser i grundläggande redovisning på universitet och högskolor, men kan även användas inom YH-utbildning, av utbildningsföretag och vid annan kvalificerad utbildning i redovisning. Läs mer om boken på 161 s, hft Dialoger Etik och praktisk kunskap Tore Nordenstam Essäer om grundläggande frågor som: Vad är etik och moral? Vilken roll spelar teorier i etiken? Hur hänger etiska principer ihop med konkreta fall? Vad innebär det att vara etiskt kompetent? Hur långt har man kommit på det forskningsområdet praktisk kunskap och vilka möjligheter öppnar det för vidare arbete med etiska frågor? 229: (frakt tillkommer) Läs mera och beställ via: Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Andra böcker av intresse Agil Projekt- ledning OBM- Ledar- skapets psykologi Att läsa och förstå bokslut tel Universitetsläraren 3/2014 9

10 Det finns fortfarande en övertro på granskningen Att granskning av forskning är undermålig är inte samma sak som att forskningen är det. Det säger Jonas Nordin, historiker, verksam vid Kungliga biblioteket och Stockholms universitet samt tidigare redaktör för Historisk tidskrift, om principiella och praktiska komplikationer kring publicering av forskning i vetenskapliga tidskrifter. Text: MarieLouise Samuelsson Nyligen aktualiserades detta då det uppdagats att en mängd artiklar i Didaktisk tidskrift inte hade genomgått vetenskaplig granskning, peer review. Ansvarig utgivare och chefredaktör för tidskriften har varit Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping. Didaktisk tidskrift som funnits i 22 år, de senaste åren enbart som nättidskrift, har nu lagts ned, på initiativ av Kroksmark och som direkt följd av att det uppdagats att endast femton av cirka 500 artiklar, med Kroksmark själv och andra forskare som författare, har genom gått vetenskaplig granskning före publicering. Kroksmarks förklaring är att detta beror på slarv. Tidskriften är alltså nedlagd, men fortfarande (i slutet av februari) fanns Didaktisk tidskrift med på det som kallas norska listan, DBH, en databas för statistik om högre utbildning. DBH bedömer kvalitet på publiceringskanaler och rekommenderas ofta för svenska forskare som ska välja var de ska publicera sin forskning. Högskolan i Jönköping har behandlat det som avslöjats om Didaktisk tidskrift som ett fall av vetenskaplig oredlighet samt har tillsatt en utredning som ska ta fram ett gemensamt regelverk för tillgänglighet och tydlighet vid publicering. Högskolan har samtidigt uttalat att man har fortsatt förtroende för Kroksmark. Det kan också bli aktuellt att återskapa tidskriftens artikelarkiv, det som delvis försvunnit på nätet. Däremot är det högst oklart om det finns någon som har eller tar ansvar för något slags uppföljning eller omgranskning av de artiklar foto: privat som behandlats och använts som om de vore vetenskapligt granskade, eller vilka konsekvenser det i så fall skulle få för, exempelvis, den enskilde forskaren. Jonas Nordin. Vad detta alltså aktualiserar på ett generellt plan är de fallgropar och de inslag av ofrånkomligt godtycke som kan finnas kring publicering av forskning. Vilket står i kontrast till att vetenskaplig granskning, peer review, är ett kvalitetsmått, med betydelse för forskares karriär och inte minst för tilldelning av medel. Ett system som är bokstavligt lönsamt innebär också risk för korruption, fusk och mer eller mindre medvetet slarv. Allmänt sett har kvalitetsgranskningen styrts upp, men det finns fortfarande en allmän övertro och omedvetenhet bland forskare, särskilt när du är ung är du kanske glad att över huvud taget få texten i tryck, säger Jonas Nordin. Men publicering är ett kapital och man ska vara försiktig med hur man investerar det. Till det som bidrar till oklarheter kring vetenskaplig granskning som kvalitetsmått hör sådant som hur artiklarna registreras i portalen SwePub där all högskolebaserad forskning ska finnas. Men samtidigt finns ingen enhetlighet kring registreringar, vad som faktiskt menas med vetenskapligt granskad. Ett enkelt exempel är en antologi, där ett antal författare har medverkat och där bidragen granskats av antologins redaktör. Det räknas normalt inte som vetenskaplig granskning. Studerar man sedan hur de olika bidragen egenrapporterats i SwePub kommer man att finna stora variationer mellan författarna. Vilket inte är fel eller fusk, men något som bidrar till svaghet och oklarheter i det publiceringssystem som samtidigt blivit så väsentligt, för enskilda forskare och för universitet och högskolor. Det är ingen hemlighet att det är svårt att hålla en jämn nivå på peer review, samtidigt som vi sätter likhetstecken mellan peer review och kvalitet bygger systemet på tillit, säger Peter Linde, bibliotekarie vid Blekinge Tekniska Högskola, som i diskussionsforum på nätet kallat systemet en koloss på lerfötter, eftersom ingen har koll på vad den växande mängden tidskrifter egentligen använder för definition av granskning. Men medvetenheten om det här ökar bland forskare, vi på biblioteket får allt oftare frågor om man kan lita på en tidskrift. Tomas Lundén, koordinator för publicering och bibliometri vid Göteborgs universitetsbibliotek, efterlyser mer och bättre samordning av status på publicerade artiklar. Ämnesansvariga på lärosätena borde vara intresserade av den här frågan. Men det finns ingen enkel lösning, eftersom det här är en problematik med så många dimensioner. Och vi måste lita på systemet, annars hamnar vi på ett gungfly. l 10 Universitetsläraren 3/2014

11 Forskarutbildningen akademins solar plexus Forskarutbildning är akademins solar plexus. Den bildar grundvalen för hela akademins framtid. Detta uppmärksammas alldeles för lite i politiken, säger Åsa Lindberg-Sand. Arton vill leda Vetenskapsrådet Ny generaldirektör ska utses för Vetenskapsrådet och när tiden för ansökan gick ut hade 18 personer anmält intresse för att bli chef för Sveriges största statliga finansiär. text: Marielouise samuelsson text: Per-Olof Eliasson På uppdrag av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)har Åsa Lindberg-Sand och Anders Sonesson från Lunds universitet, tillsammans med Maja Elmgren och Eva Forsberg från Uppsala universitet skrivit rapporten Ledning för kvalitet i forskarutbildningen. Forskarutbildningen är akademins solar plexus, därför att forskarutbildningen är så inblandad i både utbildning, forskning och i samverkan. Forskarutbildningen är som ett nervsystem ut i hela universitetets verksamhet, säger Åsa Lindberg-Sand. Men hon anser att bara en del av forskarutbildningens betydelse får tillräcklig uppmärksamhet. I de stora policyprocesserna är ju forskarutbildningen ett redskap för samhällets ekonomiska utveckling. Forskarutbildningen ska leda fram till en forskning som ger upphov till innovationer och patent som ska göra att Sverige och Europa utvecklar en bra konkurrenskraft. Däremot finns det ett begränsat fokus på forskarutbildningens roll för att högskolan ska få tillgång till kvalificerade lärare. En sådan diskussion saknas i stort sett på nationell nivå. Man har inte uppmärksammat forskarutbildningens betydelse för att universitets och högskolors alla discipliner ska få återväxt, att det ska finnas lärare som undervisar. En stor del av dem som disputerar kommer ju att undervisa på lärosätena. Det har man inte fokuserat på, speciellt inte i policydiskussioner. I rapporten för författarna fram tanken att universiteten kanske borde få ett nationellt ansvar att förse akademin som helhet med lärare inom vissa ämnesområden. Eftersom forskarutbildningen bildar grundvalen för akademins framtid genom att den är rekryteringsbas för både forskare, lärare och ledare anser Åsa Lindberg-Sand att också mindre förskjutningar i forskarutbildningens inriktning på sikt kan Åsa Lindberg-Sand, docent. få stora återverkningar i hela akademin. Lite elakt kan man säga att om man nyper till forskarutbildningen kan det göra ont på många ställen inom akademin, säger hon. Hon ser det som ett problem att en så stor andel av forskarutbildningen bekostas av externa anslag och att därmed makten över forskarutbildningen riskerar att förskjutas. Forskningen går dit pengarna finns och forskarutbildningen går dit forskningen går. Om forskarutbildningen bara till en liten del bekostas av fakultetsanslag och till stor del av externa anslag kommer de externa anslagsgivarna att få ett avgörande inflytande över forskarutbildningens inriktning. Om exempelvis doktorandernas forskning till följd av externa anslag koncentreras till vissa områden kan underlaget för att rekrytera lektorer inom olika discipliner förändras. Detta är ett alltför lite uppmärksammat problem, anser Åsa Lindberg-Sand. Det är nödvändigt att förstå hur djupt inblandad forskarutbildningen är i alla verksamheter på universiteten, både i den pågående verksamheten och i produktionen av dem som kommer att bära universitet och högskolor i framtiden, säger hon. l foto: mikael risedal För närvarande leds Vetenskapsrådets verksamhet av Sven Stafström, tidigare huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap, som utsågs till tillförordnad generaldirektör efter att Mille Millnert i slutet av förra året avgick i förtid, på grund av hälsoskäl. Namnen på dem som nu söker generaldirektörsposten är hemligstämplade, enligt den sekretessregel som alliansregeringen införde 2009, efter att 2006 ha försökt sig på att införa öppna utnämningsprocesser gällande statliga toppjobb. Men den eftersträvade öppenheten, en ideologisk protest mot socialdemokratisk utnämningspolitik, visade sig problematisk. De som är kvalificerade att söka sitter närmast undantagslöst på andra centrala positioner och vill inte givet skylta offentligt med sina planer på att söka nytt jobb. De kvalifikationer som utbildningsdepartementet formulerat för Mille Millnerts efterträdare är att generaldirektören ska ha god insikt i svensk forskning och goda kunskaper om svensk forskningsfinansiering, egen kvalificerad forskningserfarenhet, gedigen ledarerfarenhet och dokumenterat goda ledaregenskaper, god kommunikativ förmåga och erfarenhet av internationellt arbete. Vetenskapsrådet har sedan det inrättades 2001 hittills haft två general direktörer, förutom Mille Millnert, professor i reglerteknik, som kom till VR efter att ha varit rektor vid Linköpings universitet, Pär Omling, professor i fasta tillståndets fysik, som var generaldirektör från 2001 till och med l Universitetsläraren 3/

12 Svårt för Sverige locka bästa studenterna Antalet studenter som betalar studieavgifter ökar, men från en låg nivå. Niklas Tranæus på Svenska institutet bedömer det som en tuff uppgift att rekrytera väsentligt fler betalstudenter till svenska lärosäten. Text: per-olof Eliasson foto: cecilia larsson lantz Hösten 2013 kom det betalstudenter till Sverige vilket är en procentig ökning jämfört med hösten Marknadsstrategen Niklas Tranæus på Svenska institutet, som har ett uppdrag att lyfta fram Sverige som studiedestination, konstaterar att rekryteringen av betalande studenter är en komplex fråga men att man kan urskilja några faktorer bakom ökningen. En förklaring är att universiteten och högskolorna har blivit bättre i sitt rekryteringsarbete. Det är också oerhört avgörande vilka utbildningar man erbjuder på engelska. Vissa utbildningar är ju mycket mer efterfrågade än andra. Niklas Tranæus påpekar att det finns stora utmaningar i rekryteringsarbetet. Utmaningen är att de svenska lärosätena inte tidigare har marknadsfört sig internationellt. Och för de allra flesta studenter utanför EU är inte Sverige ett självklart alternativ, tvärtom. Sverige är inte så välkänt utanför Europa och man har inte hört talas om att det går att studera på engelska här. Därför är det inte förvånande att det är en tuff utmaning att rekrytera internationella studenter. Några lärosäten har satsat mera än andra på att rekrytera globalt. Lunds universitet, KTH och Chalmers är de som satsat mest och det är också de som rekryterar flest internationella studenter. Bland högskolorna är det Högskolan i Jönköping som har satsat ganska mycket, Högskolan i Halmstad tillhör också de högskolor som satsar. Att antalet stipendier ökat har självfallet bidragit till rekryteringen av fler studenter. Hösten 2013 kom 54 procent av studenterna utan stipendium medan 46 procent av studenterna hade fått stipendium i någon form, allt från heltäckande stipendier till sådana som täcker en del av studieavgiften. Niklas Tranæus, Svenska institutet. Det har varit en ganska hygglig ökning av stipendierna. Från och med nästa år kommer det totala värdet av stipendier som Sverige erbjuder den här gruppen studenter att vara nära 300 miljoner kronor. Det är inte så dåligt om man tänker på att regeringen drog ned på takbeloppet med 500 miljoner när man införde studieavgifter, halva det beloppet finns nu i stipendier. Niklas Tranæus poängterar att stipendierna finansieras nästan uteslutande genom biståndsmedel och allra mest medel riktas mot länder med de lägsta inkomstnivåerna. Problemet är att om lärosätena ska kunna konkurrera om att attrahera högpresterande studenter vilket regeringen signalerat är önskvärt behövs också stipendiemedel som inte är knutna till specifika länder. Men Niklas Tranæus menar att om Sverige vill konkurrera om de bästa studenterna är det inte tillräckligt med mer stipendiepengar. Ett problem är krångliga regelverk, som till exempel att det är svårt att söka uppehållstillstånd från vissa länder. Ett annat stort problem är att det tar så lång tid från ansökan till att bli antagen att många internationella studenter hoppar av ansökningsprocessen. Niklas Tranæus tror att den förändring i högskoleförordningen som gör det möjligt för lärosätena att ha separat antagning av betalande studenter kan få effekt. Men de nya reglerna lägger ett större ansvar på hur lärosätena rekryterar, påpekar han. Ytterligare en viktig faktor är möjligheten att stanna i Sverige och arbeta efter studierna. Allting tyder på att det är en otroligt stark attraktionsfaktor. Regeringen har signalerat att studenter ska kunna få möjlighet att stanna och söka jobb. Den dagen reglerna ändras bör det ha en gynnsam effekt. Men här har Sverige ett problem på makroplanet. Det är min absoluta övertygelse att Sverige har en nackdel i att vi inte är kända som ett land som attraherar talang, vare sig som studenter eller arbetskraft. Vi sänder inte ut så bra signaler, eftersom det är svårt för människor med utomeuropeisk bakgrund att få arbete som motsvarar deras kompetensnivå i Sverige, säger Niklas Tranæus. l Fotnot: De stipendier som lärosätena bekostar med egna medel eller donationer utgör en liten del. För läsåret var summan 27,1 miljoner kronor. Källa: Högskoleverket 12 Universitetsläraren 3/2014

13 jobba EFTER 67 Det är fantastiskt roligt att arbeta. Det säger Håkan Westin som är universitetsadjunkt och snart fyller 70. Här undervisar han studenter på Juridicum i Uppsala. Ett fall för åldersstrecket Vid 67 år förlorar universitetsanställda sin tjänst. Men många vill jobba längre. Universitetsläraren har träffat Håkan Westin som snart fyller 70 och arbetar nästan heltid. Men reglerna skiljer sig åt mellan universiteten, som vi också berättar mer om. Och så har vi pratat med SULF:s förbundsordförande Mats Ericson som kan tänka sig kollektivavtal även för den som är över 67. text: Björn Forsberg Foto: håkan lindgren Snart 70 år. Ändå är straffrättsspecialisten Håkan Westin fortfarande fullt yrkesverksam som adjunkt på universiteten i Örebro, Stockholm och Uppsala. Och inte tänker han sluta jobba. Nej, säger Håkan, med ett skratt. Det är så fantastiskt roligt att arbeta och jag vill gärna fortsätta så länge jag orkar och det är förhoppningsvis länge än. Vi träffas på juridiska institutionen i Uppsala. Det var här Håkan Westin arbetade som fast anställd universitetsadjunkt. Seminarier, handledning, föreläsningar, tentamensrättningar hade fyllt dagarna, och Håkan trivdes. Det är alltid intressant att höra unga studenters tankar. Arbetet rullade på. Men i maj 2011 var det hela över. Då fyllde Håkan Westin 67 år och drabbades av den akademiska stupstocken: Hans tjänst upphörde. Men Håkan ville inte sluta. Han tyckte att han fortfarande hade mycket kvar att ge. Så ansåg också hans prefekt som beslutade att ge honom en timanställning. Men det gick inte, enligt rektor vid Uppsala universitet. 67 år och inte en dag forts. nästa sida Universitetsläraren 3/

14 jobba EFTER 67 Det är jättekul med seminarier och att få höra mina unga studenters syn på olika problem. Håkan Westin, timanställd universitetsadjunkt vid universiteten i Uppsala, Stockholm och Örebro längre var policyn för tidigare anställda, åtminstone då för nästan tre år sedan. Håkan Westin kände folk som arbetade på juridiska institutionen i Stockholm och hörde av sig dit, och där var det inga problem: De var intresserade av hans kompetens och brydde sig inte om den biologiska åldern. I Stockholm tog man emot mig med öppna armar. Den första av många timanställningar rullade igång. Förra året blev det 75 procent av heltid totalt. Vissa perioder jobbade jag till och med mer än 100 procent. Och det är inte bara juridiska institutionen vid Stockholms universitet som är Håkan Westins arbetsgivare. Han har också timmar på juristutbildningen i Örebro och även i Uppsala är han åter välkommen sedan ett par år tillbaka. Och Håkan gillar sitt jobb. Han älskar att sätta ihop olika rättsfall som studenterna får diskutera. Rödebyfallet är ett sådant. Där sköt en man en ung kille till döds, som ingick i ett gäng som hade trakasserat honom och hans familj. Mannen dömdes för mord men slapp påföljd. Det är jättekul med seminarier och att få höra mina unga studenters syn på olika problem. Annat är kanske inte lika roligt. Håkan nämner examensuppgifter som väntar på att bli rättade. Men alla uppgifter, roliga och mindre attraktiva, skapar tillsammans en helhet i vardagen, något som får honom att må bra. Det är roligt att vara efterfrågad och hålla kontakt med och få träffa folk. Håkan Westin säger själv att hans långa erfarenhet från straffrätt i Sverige ger honom en stabil kunskapsbas i under visningen. Och han har inte fått några signaler, från andra lärare eller studenter, om att hans ålder skulle påverka undervisningen på ett negativt sätt. Absolut inte, omdömen om mig är lika bra som de alltid har varit. Håkan Westin är idag timanställd. Hur många timmar han har arbete under 2014 vet han ännu inte. Vårterminen är nästan full men till hösten finns det fortfarande luckor att fylla. Och är det något han skulle vilja förändra så är det att den fasta tjänsten skulle fortsätta efter 67 år. Det behöver inte vara på 100 procent, och man kanske årsvis kan ha en successiv nedtrappning med ett bestämt antal procent, som också kan justeras individuellt. En fast anställning är naturligtvis alltid tryggare än en timanställning. När vi lämnar seminarierummet på Juridicum i Uppsala där vi har suttit och pratat så ringer Håkans telefon. Det är en kursadministratör som är intresserad av vilket betyg en student har fått på sin uppsats. Håkan har både studenten och betyget i klart minne. Hon är duktig och jag har gett henne AB på uppsatsen, jag mejlar över alla uppgifter till dig så snart som möjligt, säger Håkan Westin. l 14 Universitetsläraren 3/2014

15 jobba efter 67 Många olika regler vid arbete efter 67 En universitetslärare måste lämna sin tjänst utgången av den månad som denne fyller 67. Så är det överallt i Högskolesverige. Men om läraren kan jobba kvar under nya anställningsformer efter 67 och hur länge varierar. Det framgår av svaren från några universitet och högskolor. text: Björn Forsberg Luleå tekniska universitet svarar att man kan teckna överenskommelse om tidsbegränsad anställning. Omfattningen kommer arbetsgivare och medarbetare tillsammans överens om. Göteborgs universitet svarar också att man efter att den ordinarie tjänsten upphört vid 67 år kan ge en ny tidsbegränsad anställning. För pensionerade professorer har Göteborgs universitet i sin Anställningsförordning för lärare infört en möjlig befattningsbenämning, på svenska senior professor. Sådan anställning ska vara tidsbegränsad till högst ett år vid varje förordnandetillfälle, uppger Monika Lindström, personalspecialist på Göteborgs universitet. På Handelshögskolan i Stockholm är det ovanligt med anställningar efter 67. Det finns ett fåtal exempel där man anställt personer som fyllt 67 för undervisning då oftast för ett år i taget i så kallade pensionärsanställning, enligt Anna Sundmark, personaldirektör. På Chalmers i Göteborg är det prefekten som avgör om det finns behov av fortsatt anställning. Denna är i så fall tidsbegränsad för ett år i taget, det finns ingen övre åldersgräns, enligt Anna Ohlsson på HRavdelningen. På Stockholms universitet uppger man att intresset för att fortsätta arbeta efter 67 har ökat något. Man säger också att om en person ska jobba kvar så är det arbetsgivarens beslut. På Karlstads universitet är de flesta tidsbegränsade anställningar efter 67 års ålder på deltid. På Uppsala universitet hänvisar man till LAS och högskoleförordningen och anger att tidsbegränsad anställning kan ske efter 67 års ålder. Vid Lunds universitet hänvisar man också till tidsbegränsade anställningar och säger att praxis är att man i så fall anställs för ett år i taget. Umeå universitet har en regel att en återanställning efter 67 får vara högst ett år. De omfattas då inte av våra kollektivavtal och får till exempel semester enligt semesterlagens bestämmelser. På Umeå universitet tänker man också se över reglerna. Reglerna kommer att ses över genom möjligheten att göra enskilda överenskommelser om att tillämpa Villkorsavtal-T för Sacomedlemmar, enligt Ann- Christin Edlund på personalenheten. l SULF öppnar för kollektivavtal för äldre Kollektivavtal för universitetslärare som arbetar efter 67 års ålder kan bli aktuellt. SULF:s ordförande Mats Ericson lovar att man ska titta på möjligheten. text: Björn Forsberg foto: håkan lindgren Frågan är väl värd att prövas, säger Mats Ericson. Idag upphör kollektivavtalet att gälla för den som arbetar kvar i timanställning efter 67 års ålder. Det innebär att arbetsmarknadens lagar tar över istället för kollektivavtalet. Semesterlagen ger exempelvis rätt till 25 semesterdagar medan kollektivavtalet för den som är 67 år med en lång universitetsanställning ger betydligt fler. SULF ser positivt på frågan om kollektivavtal också för äldre arbetstagare eftersom samhället nu efterfrågar att vi arbetar längre framöver. När det gäller principfrågan att universitetslärare arbetar kvar efter 67 års ålder säger Mats Ericson att det ur ett samhällsperspektiv finns både för- och nackdelar. Faran är att yngre trängs undan. En fördel, utöver intjäning av pension under längre tid, är att man kan behålla kunskap som annars försvinner. Ur den enskilde lärarens perspektiv är det naturligtvis bra att ha möjligheten att Mats Ericson, ordförande för SULF. arbeta kvar efter 67 års ålder. Mats Ericson säger också att regeln att universitetsläraren måste lämna sin anställning vid 67 inte bör ändras isolerat för lärare på universiteten, utan i så fall som ett led i en allmän förändring. Han poängterar också att alla måste ha en vettig pension och att det finns yrkesgrupper som inte orkar arbeta ens till 65 år. Han förespråkar därför en pensionsålder som är anpassad både till personliga förutsättningar och de allmänna krav yrket ställer. Det vore inte så dumt med ett flexibelt system där arbetstagare och arbetsgivare gemensamt kommer överens inom de ramar som gäller för olika typer av jobb och branscher, säger Mats Ericson. l Universitetsläraren 3/

16 Lärarna vände trenden med hembyggd dator I början av 2000-talet störtdök ansökningarna till datavetenskap på Cambridge både till antalet och till kvaliteten. Unga i Storbritannien vare sig kunde eller ville tydligen programmera längre. Så här gick det till när några lärare vände utvecklingen och nördarna blev de coola. text och foto: Lasse Edfast Alan Mycroft, professor i datavetenskap, öppnar dörren till sitt kontor på Cambridge University. Här inne ligger papper och böcker utspridda i en ordnad röra och solljuset tar sig knappt in genom de halvslutna persiennerna. På skrivbordet står två datorskärmar, men från ett annat hörn av rummet plockar Alan istället upp något som nästan liknar 80-talets elektriska skrivmaskiner; det enda som avslöjar den är ett snabel-a bland tangenterna. Med ena tummen stryker han bort ett lager damm och det går plötsligt att läsa British Broad casting Corporation, Microcomputer System. Ungefär här någonstans börjar historien om lärarna som byggde en billig dator och startade en mindre revolution bland brittiska ungdomar. För 30 år sedan lanserade BBC sin dator BBC Micro för att ingå i deras projekt för att lära speciellt unga britter om datorer och hur de kan användas för att förändra vardagen och världen. Resultatet blev en explosion av kreativitet där unga män lärde sig programmera själva 16 Universitetsläraren 3/2014

17 Både murare och arkitekter jobbar ju med att bygga hus, men den ena tar tegelstenar och lägger dem ovanpå varandra medan den andra ritar hur huset ska se ut. Vi ville ha fler av arkitekterna. Alan Mycroft, professor i datavetenskap vid Cambridge University som David Darling, datorspelsutvecklare sedan 1984, berättar i en BBC-intervju. 1,5 miljoner datorer såldes och allt verkade gå enligt planen. Åren gick, datorer blev allt vanligare men samtidigt allt svårare att själv programmera. Till slut, för sju åtta år sedan, satt datavetenskapslärarna här på Cambridge besvikna kring ett bord efter ytterligare en omgång antagningsintervjuer. Inte nog med att antalet ansökningar halverats de senaste tio åren, ansökningarna de fick nu hade dessutom blivit av allt sämre kvalitet. Förut hade de sökande berättat om hur de byggt enkla program för att lösa något problem, nu visade de allt oftare upp någon webbsida de designat genom att använda ett färdigt program. Det många lärde sig nu var att använda de verktyg som Google och Microsoft skapat i USA utan att på riktigt förstå dem, medan datavetenskap är att bygga de verktygen. Det är en stor skillnad, poängterar Alan Mycroft. Både murare och arkitekter jobbar ju med att bygga hus, men den ena tar tegelstenar och lägger dem ovanpå varandra medan den andra ritar hur huset ska se ut. Vi ville ha fler av arkitekterna. När han och de andra lärarna lämnade bordet hade de bestämt sig för att göra något åt problemet. Allt sämre förkunskaper kunde bara lösas genom att de fick lära sig mer i grundskolan, därför ville de göra precis vad BBC hade gjort 30 år tidigare: få Storbritanniens unga mer intresserade av programmering. Det var enda sättet att på sikt få fler och bättre kvalificerade ansökningar till datavetenskapsprogrammen. Alan Mycroft och de andra byggde alltså en liten och billig dator. Barn vill ju skruva av baksidan på datorn och se vad som finns inuti, men med moderna datorer går det ofta inte, och du kan inte köra vilka program som helst. Därför är Raspberry Pi helt öppen, säger Alan samtidigt som han för med fingret över processorn, grafikkortet och minneskortet som är datorns hårddisk. Datorn i hans hand kostar bara ett par hundra kronor men har ändå den prestanda som behövdes för att både programmera och köra enklare program och för att kunna användas som mediaspelare. Raspberry Pi gjorde samma succé som sin föregångare BBC Micro gjort på sin tid och snart hade en community bildats kring datorn där ägare hjälpte varandra att lösa problem. Idag bildas det ständigt nya datorprogrammeringsföreningar och det hålls nu lika många kurser i programmering efter skolan, för barn i åldrarna 9 11, som tenniskurser, och när barnen blir lite äldre åker de på Raspberry Pi-festivaler ( Raspberry Jams ). Datorprogrammering har börjat bli coolt, konstaterar Alan Mycroft nöjt. Sett till resultatet kan han kosta på sig den nöjda minen. Förutom att deras dator sålts i två miljoner exemplar så fick Cambridge förra året fler ansökningar till datavetenskapliga program än någonsin tidigare. När vi nu frågar ansökande vad de gjort så berättar de om program de gjort på Raspberry Pi. Det är bra, kanske har vi lyckats förändra något av hur unga människor tänker kring datorer och programmering. l Universitetsläraren 3/

18 foto: istock Elva världsrekord av akademiskt intresse När man talar om världsrekord handlar det oftast om sportsliga bedrifter om det inte gäller förvuxna grönsaker, minimala hundar eller enorma samlingar av badankor, förstås. Men även inom universitetsvärlden finns gott om svårslagna noteringar. Vi listar de mest läsvärda akademiska rekorden. text: Kristin Helgesson Svenske Först De flesta forskare är överens om att det första organiserade universitetet var Nalanda, grundat i Indien 427 e. Kr. (i hård konkurrens med till exempel pakis tanska Taxila, som till skillnad från Nalanda dock varken hade specifika före läsningssalar eller erbjöd logi för studenterna). Nalanda var ett säte för högre utbildning och studier inom buddhism, konst, medicin, matematik, astronomi och politik. Här samsades anställda och studenter vid åtta olika byggnadsanläggningar med tio tempel, sjöar och parker. Här fanns också ett enormt bibliotek där munkar satt och skrev av all litteratur för hand fram till 1100-talet, då en turkisk mughalhärskare tände eld på hela anläggningen. Idag ligger Nalanda i ruiner. Många forskare menar dock att termen universitet inte helt korrekt kan appliceras på historiska utomeuropeiska lärosäten. Med hänsyn till detta är det förstås universitetet i Bologna, grundat 1088, som kan stoltsera med titeln världens äldsta aktiva universitet. och störst Världens största universitet sett till antal studenter är det indiska Indira Gandhi National Open University (IGNOU). Drygt studenter läser akademiska kurser på distans vid detta lärosäte. De elva största universiteten i världen ligger alla i Asien (om man räknar Turkiet på plats tre). Först på plats tolv kommer amerikanska University System of Ohio (cirka studenter) och på 22:a plats Universitatea Spiru Haret i Rumänien, som med drygt studenter är Europas största. Flest titlar? Oxford University kan idag skryta med att ha skolat 47 Nobelpristagare, 50 olympiska medaljörer och tolv helgon. University of Cambridge leder dock för närvarande Nobel-ligan med 90 pristagare. Att på allvar tävla i antal Nobelpristagare anses dock vara komplicerat, då det förstås inte är sällsynt att forskare byter universitet under livets gång. Längsta universitetsföreläsningen I 121 timmar höll Errol Muzawazi från Zimbabwe en föreläsning vid Uniwersytet Jagiellonski i Krakow, Polen, från den 9 till 14 december Föreläsningen handlade om demokrati och kulturell dialog och webbsändes i sin helhet. Se Muzawazi intervjuas på Youtube: Errol Muzawazi on Good Morning Zimbabwe. 18 Universitetsläraren 3/2014

19 Rikast USA:s äldsta universitet är också hela världens rikaste: Harvard, grundat i Cambridge i utkanten av Boston I juni 2013 uppmättes Harvards tillgångar till 32,7 miljarder dollar, dryga 210 miljarder svenska kronor. foto: eva dalin Bredaste språkundervisningen Det universitet som lär ut flest antal språk är MGIMO (Moscow State Institute of International Relations) i Moskva. Alla studenter vid MGIMO måste studera åtminstone ett utrikiskt språk, och har då icke mindre än 53 olika alternativ att välja bland (2010). Mest kontroversiella studenten? 1720 får Cambridge University sin första svarta student, Francis Williams från Jamaica. Drygt 240 år senare, 1962, uppstår våldsamma kravaller då James Meredith (född 1933) blir den första svarta studenten att skriva in sig vid det starkt segregerade University of Mississippi. Merediths afro-amerikanska samt indianska choctaw-ursprung väckte heta känslor bland integrationens motståndare. 500 sheriffer kallades in för att hålla ställningarna, ändå ledde ett nattligt upplopp till två dödsfall, 175 skadade och 212 arresteringar. Meredith, som sedermera tog sin juristexamen vid Columbia University, bor idag i Jackson, Mississippi. Längsta karriären som professor Doktor Joel Hildebrand, född 1881 och professor emeritus i fysisk kemi vid amerikanska Berkeley, University of California, blev assisterande professor år år senare, 1981, publicerade han sin 275:e vetenskapliga artikel avled Hildebrand, 101 år gammal. Världens längsta experimentbord Även Sverige kan stoltsera med ett kreativt världsrekord: För att uppmärksamma det internationella kemiåret 2011, satte Stockholms universitet upp ett 200 meter långt experimentbord en aningen regnig septemberdag. Experimentsatsningen organiserades av Eva Dalin. Stockholms universitet anordnade världens längsta experimentbord för att uppmärksamma det internationella kemiåret Yngsta professorn Den 22 februari 1989 föddes den amerikanska flicka som skulle komma att bli den yngsta universitetsprofessorn i historien. 19 februari 2008 värvades Alia Sabur som heltidsanställd professor till institutionen för avancerad teknologi vid Konkuk University i Seoul, Sydkorea 18 år och 362 dagar gammal. Sabur började studera vid Stony Brooks University i New York som 10-åring och tog examen 14 år gammal. Hon disputerade som doktor vid Drexel University i Philadelphia i juni Läs mer på Svensk rekordtrio 1872 avlägger Betty Pettersson som första svenska kvinna studentexamen och får kunglig dispens att studera vid Uppsala universitet. Elva år senare, 1883, blir Ellen Fries Sveriges första kvinnliga filosofie doktor disputerar Elsa Eschelsson i juridik som första svenska kvinna. Trots det tillåts hon inte bli professor. l Källor: www. su.se, news.harvard.edu, Universitetsläraren 3/

20 Västsverige behöver ett tredje universitet Högskolan i Borås siktar på att bli universitet inom fem år. Västsverige behöver ett tredje universitet, säger rektor Björn Brorström. Text: Per-Olof Eliasson foto: lars ardarve I en debattartikel i Expressen/GT går rektor vid Högskolan i Borås, Björn Brorström, ut med att högskolan siktar på att inom fem år uppnå universitetsstatus. För att inte halka efter behöver Västsverige ett tredje universitet. Vi vill medverka till en sådan utveckling, säger han. En möjlighet är att Högskolan i Borås av egen kraft når universitetsstatus. Men det kan också handla om att vi hittar en konstellation med andra lärosäten i Västsverige och bygger upp ett universitet med annan profil än Göteborgs universitet och Chalmers. Björn Brorström nämner flera faktorer som pekar på att högskolan har förutsättningar att bilda universitet. Under de kommande fem åren vill man fördubbla forskningsvolymen genom i första hand mer externa anslag. Högskolan har forskarutbildningsrättigheter inom fyra områden, den är ett av tre lärosäten med rätt att utfärda konstnärlig forskarexamen. Vi har ett antal styrkeområden, bland annat har vi en ledande nationell miljö inom biblioteks- och informationsvetenskap och en inom textil och mode. Högskolan har också tillsammans med Högskolan i Skövde, med stöd av regionen, startat ett forskningsstrategiskt samarbete. Det visar sig att det händer spännande saker när två tillämpningsorienterade miljöer samarbetar inom några utvalda områden. Däremot för inte Högskolan i Borås diskussioner om planer på ett framtida universitet med Högskolan i Skövde eller de andra högskolorna i Västsverige, Högskolan Väst och högskolorna i Jönköping och Halmstad. Högskolan i Borås har en gång tidigare siktat på att bli universitet ansökte Vi har ett antal styrkeområden, bland annat har vi en ledande nationell miljö inom biblioteks- och informationsvetenskap och en inom textil och mode. Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås man om att bli ett professionsuniversitet. Men den ansökan fick ett snabbt avslag när den nytillträdda borgerliga regeringen 2006 meddelade att den stoppade alla ansökningar om nya universitet; några signaler om en ändrad inställning har inte kommit sedan dess. Men Björn Brorström är inte avskräckt. Om vi kan visa att vi själva, eller tillsammans med andra, skapar en akademisk miljö som kan bära upp en universitetsstatus, så borde det kunna bli en annan diskussion med regeringen om detta, säger han. Högskolan i Skövde nämns som samarbetspartner i Björn Brorströms debattartikel, högskolans rektor Sigbritt Karlsson kommenterar: Jag tycker inte man behöver bli universitet utan det viktiga är examensrätter och att man kan vara konkurrenskraftig på forskningssidan, säger hon. Däremot instämmer hon i att det behövs en kraftsamling i Västsverige. Högskolorna i Västsverige och Västra Götalandsregionen, inklusive SLU i Skara, behöver samverka mycket starkare och vi behöver stärka våra allianser även med Chalmers och Göteborgs universitet. För Västsverige har inte lyckats hävda sig. Storstockholm har fått satsningen mot livsvetenskaperna, och Lund har fått ESS men för Västsverige ser jag ingen sådan nationell satsning. Ska vi få något sådant bygger det på att vi kan stärka varandra och samarbeta bra, säger Sigbritt Karlsson. l 20 Universitetsläraren 3/2014

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr 300-1340-12 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid:

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR

CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR CHECKLISTA I SAMBAND MED UTLYSNING AV ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR, UNIVERSITETSLEKTOR Ansökan skickas via e-mail till respektive handläggare på (Rekryteringsenheten) Ansvarig Fyll i datum (beräknad tid)

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, IBL Besöksadress: Röntgenvägen 3 141 52 Huddinge Fakturaadress: Box 4065 141 04 Huddinge Tel: 08-24 01 30 Epost: kansli@ibl-inst.se Hemsida: http://www.ibl-inst.se

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5)

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5) 1 (5) Närvarande styrelseledamöter: Ella Brodin Johan Gärdebo Michael Jonsson Niclas Karlsson (t o m 6) Lukas Klingsbo Eric Lennerth Pontus Sandström Frånvarande: Karin Nordlund Presidiet: Gabriel Ledung

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Plats Sammanträdesrum Selma, campus Falun Datum och tid onsdagen den 19 februari, kl 10.00 15.00 Närvarande ledamöter Anmält förhinder Övriga närvarande

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket 2010-02-16 1 Att ta tillvara kompetens Allt viktigare (internationellt och i Sverige), t.ex. EQF Genom

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet Umeå universitet Rektor Regel Dnr 300-3114-12 2013-12-17 Ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli Giltighetstid: 5 år Sid 1 (8) Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas

Läs mer