Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. Mångfald på agendan ett Piteå för alla. Piteås parker lockar internationella praktikanter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pitekvarten. För alla medarbetare på Piteå kommun. Mångfald på agendan ett Piteå för alla. Piteås parker lockar internationella praktikanter"

Transkript

1 Pitekvarten PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR För alla medarbetare på Piteå kommun Mångfald på agendan ett Piteå för alla SIDAN 4 Piteås parker lockar internationella praktikanter SIDAN 12 Bryt tystnaden. En kampanj om våld i nära relationer SIDAN 16 PITEKVARTEN NR

2 INNEHÅLL Ledare Med mångfald på agendan Måltidsanpassning Ekonomirutan Kulturskolan berikar Hanna trivs på Mogården Fralla erbjuder fritid för alla Internationella praktikanter i Piteå Konsument Piteå når ut till många Flyktingsamordningen växer Ett välkomnande Piteå Om våld i nära relationer Namntävling för anställda Skadehantering i Piteå kommun Piteå jobbar med tillgänglighet Ungas tankar MOD, INSPIRATION & VÄRDERINGAR Jag gillar olika! Ett härligt teamwork Inte varje höst man skiftar till vinterdäck och klipper gräsmattan samma vecka men i år blev det så. I alla fall för mig. Nya förutsättningar som gör att vi tänker och agerar annorlunda. Intressant att få paketera inslag om hur vi tänker och jobbar med mångfald tillsammans. På olika sätt. I nästa nummer är fokus samverkan med vem, varför och på vilket sätt vi samverkar. Såväl internt som externt. Tack för att du tipsar Pitekvarten. // Susanne Jacobsson, informationsenheten Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer. Personaltidningen publiceras även på Ansvarig utgivare: Marie Lindgren tel , Layout: Susanne Jacobsson, tel Omslagsbild: Magnus Johansson Tryck: Tryckericity i Umeå. Detta är nr 3 årgång 14, hösten HANNA, HUNDAR OCH MÄNNISKOR 10 FLER MEDBORGARE NYA KULTURER OCH PERSPEKTIV 14 2 PITEKVARTEN NR

3 LEDARE om att lära av andra, egna individen och system för en organisation... Sitter och skriver detta på Air China, passerar just nu Mongoliet, efter att ha tillbringat en mycket intressant vecka i Kina och staden Dongying, en stad som ligger cirka 300 mil från Beijing. En närmare beskrivning av veckans upplevelser finns på min blogg. Temat i detta nummer handlar om mångfald och hur viktigt det är för ett samhälles positiva utveckling att bejaka mångfald. Insikten hos oss i organisationen, såväl som hos piteborna, att vi behöver utrikesfödda för att klara den välfärd som vi tar för givet och insikten om att betyget på oss som samhälle sätts med utgångspunkt från hur väl vi klarar av att behandla alla människor lika först då kommer vi att vara ett långsiktigt socialt hållbart samhälle. Kort och gott handlar det om att leva efter den konvention om mänskliga rättigheter som ratificerades 1948 och där portalparagrafen lyder Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Av någon märklig anledning har de flesta samhällen, inklusive det svenska, tolkat Alla människor som vita, medelålders, heterosexuella män födda i västvärlden. Därför har ett antal kompletterande konventioner ratificerats under årens lopp. För att Piteå ska fortsätta den positiva utvecklingen är det viktigt att vi verkligen på allvar börjar arbeta med mångfaldsfrågan. Kommunfullmäktige har lyft upp detta område som ett av tre prioriterade mål som hela den kommunala organisationen ska arbeta med under kommande treårsperioden. Mot bakgrund av detta har Kommunledningskontoret fått ett uppdrag att samordna ett arbete i hela organisationen, med fokus på att öka mångfalden i samhället. Det handlar om att finna metoder för att lyfta och synliggöra frågorna och att hitta verktygslådor i våra olika verksamheter. För att klara detta måste första delen handla om att definiera vad vi menar med mångfald, annars är det en uppenbar risk att vi använder fel verktygslåda i olika frågor. Utan att föregå arbetet känns det ändå viktigt att uttala att det för mig handlar om hur funktionshindrade ges möjlighet att delta i samhällets alla delar på samma villkor som andra, om hur vi tar hand om och integrerar utlandsfödda, om att alla oavsett sexuell läggning behandlas lika och ges samma förutsättningar som andra och det handlar om att kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter som män. För oss som organisation handlar det om att lyfta upp frågorna på de planeringsagendor vi har, att vi som ledare uttrycker hur viktigt det är att behandla alla människor lika och att vi som organisation erbjuder alla pitebor lika förutsättningar att nyttja den kommunala servicen och bli bemötta och behandlade likadant oavsett var vi kommer ifrån, vilken hudfärg, kön, sexuell läggning, vilken fysisk och eller psykisk förmåga vi besitter. Även om jag har använt dessa ord många gånger förr känns det viktigt att återigen poängtera det faktum att en organisations beteende är resultatet av hur vi som enskilda individer agerar därför måste detta börja hos var och en av oss. För att stärka detta måste, som nämns ovan, ledarskapet lyfta dessa frågor och vi måste ha ett styrsystem där vi faktiskt aktivt styr mot målet att öka mångfalden i Piteå. Låt oss därför börja i vardagen, hos var och en av oss och på våra arbetsplatser, att lyfta dessa frågor. Inte som ytterligare ett projekt utan som ett sätt att leva upp till FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Med dessa mycket viktiga ord önskar jag er alla en fortsatt trevlig höst, även om mörkret börjar lägra sig kring slott och koja. MATS BERG, KOMMUNCHEF PITEKVARTEN NR

4 Med mångfald Piteå har på allvar börjat sin resa mot en större mångfald. Frågan har fått större plats i politiken och riktat arbete för att utveckla mångfaldarbetet ligger i startgroparna. Forskning visar att mångfald skapar tillväxt. Det innebär i praktiken att samhällen som har en öppen och accepterande inställning till olika religioner, kulturer, sexuell läggning, funktionsnedsättning och där unga och gamla, kvinnor och män behandlas lika, utvecklas mer positivt än samhällen med en mer restriktiv hållning. Det gäller såväl näringsliv som kultur och livsmiljö. Utökningen av flyktingsamordningen, ett aktivt tillgänglighetsarbete och insatser för personer med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden är exempel på pågående arbete för ett icke-diskriminerande och inkluderande Piteå. Eftersom Piteå har en högre ungdomsarbetslöshet än övriga Norrbotten och landet som helhet är satsningar på att underlätta ungas väg mot jobb och eget boende viktiga. Att arbeta aktivt med mångfaldsfrågan är en social investering. Satsningar som görs nu värnar om grundläggande demokratiska värden och sparar resurser längre fram, säger Vera Nilsson på Näringsliv och samhälle, Samhällsbyggnad. Mångfaldsdagen 24 oktober För sjunde året i rad anordnas Mångfaldsdagen i Piteå den 24 oktober. Under dagen genomförs en mängd aktiviteter och evenemang som ger dig som medarbetare och pitebo inspiration och kunskap i vår gemensamma strävan mot ett öppet Piteå. Ett Piteå för alla. Förutom det officiella programmet genomförs aktiviteter i olika verksamheter för deltagare, elever och personal. Ett exempel är en fullmatad dag på Studiecentrum, Piteås internationella mötesplats. TEXT: ANN-SOFI BOMAN PROGRAM Mångfaldsdagen 24 oktober Tipspromenad, bildspel och dialog, Medborgarplatsen, Gallerian. Lunchdialog, genomförs på ett antal restauranger. Positiv antirasism, föreläsning med Anna Waara, Sensus, Piteå museum, kl Föreställ er ett land Det man förstår fruktar man inte, film och dialog, Linda Andersson, lärare Komvux, Piteå museum kl Mötesplats Reggae Jam med Peter Brown, Norrmalmia foajé, kl Mångfaldskör med Irene Perdahl, Norrmalmia foajé, kl Gratis bad för alla, ordinarie öppettider i samtliga simhallar. Öppet hus på Flyktingsamordningen, Storgatan kl För mer detaljerat program, besök 25 oktober Mångfald och tillväxt tema, Företagarfrukost på Vardagsrummet kl PITEKVARTEN NR

5 på agendan Hur ska vi arbeta med mångfald i Piteå kommun? Ett av Piteå kommuns prioriterade övergripande mål för 2014 är att Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Förvaltningarna har framfört att det är svårt att hitta konkreta åtgärder för detta mål och därför har förvaltningschefsgruppen/kommunstyrelsen gett strategiska enheten på kommunledningskontoret i uppdrag att definiera mångfaldsbegreppet så att nämnder och förvaltningar ska kunna hitta lämpliga åtgärder som främjar mångfald. Fokus på Piteås framtida mångfald ett Piteå för alla En arbetsgrupp är bildad där Anna-Lena Pogulis är sammankallande och leder arbetet. Marie Lindgren från informationsenheten, Vera Nilsson och Anna Stamblewski från näringsliv och samhälle, Anette Christofferson barn och utbildning, Maria Renström strategiskt stöd och Lena Sturk projektledare för Hållbar jämställdhet ingår i arbetsgruppen. Gruppen har valt att anlita Carlos Rojas, Miklo AB, som tillsammans med 14 av Piteå kommuns anställda, kommer att genomföra en dialog med ett urval av pitebor från olika grupperingar, bland annat fysiskt funktionsnedsatta, högstadie- och gymnasieelever, personer som är engagerade i föreningar, föräldrar, invandrade och barn till invandrade osv. Arbetet startar med att fånga upp pitebornas tankar och erfarenheter från deras egen vardag som grund för det försatta arbetet, säger Anna-Lena Pogulis. Gruppen med anställda genomgår en utbildning inför dialogerna. Efter dialogerna med piteborna ska Carlos sammanställa en rapport med analys och förslag på handlingsplan för Piteå kommun. Hur tar vi bäst tillvara på framtida mångfald utifrån Piteås förutsättningar? Utbildningen för de anställda som ska delta i arbetet startade den 27 september. Arbetet ska vara klart i mars då slutrapporten kommer att redovisas. Exempel på bred definition om Mångfald: Varje person är unik. Som individ bär var och en av oss med sig en uppsättning likheter och olikheter som gör oss till de unika personer vi är. Varje person bär också på fördomar om andra människor. Våra fördomar bygger oftast på de synliga och hörbara primära olikheterna. Aspekter som namn, hårfärg, hudfärg, språk, klädstil, ålder, kön och funktionshinder får oss att dra förenklade slutsatser om människor utan att nyansera våra upptäckter. De ytliga egenskaperna kan få oss att associera exempelvis till medias bilder av en viss folkgrupp och leda till att vi behandlar personen i fråga ofördelaktigt. (Källa: Sverige 2000 institutet) Mångfald handlar ofta om ålder, kön, etnicitet, religion, politisk åskådning, funktionshinder eller sexuell läggning. Personer med normbrytande bakgrund. Men det kan också handla om en mångfald av kulturer, fritidsaktiviteter, boende, föreningar och hur vi arbetar för att Piteå ska vara tillgängligt för alla. Vi har redan haft många intressanta diskussioner om mångfald i vår arbetsgrupp. Mångfald är en jätteviktig fråga men också ganska komplex. Det ska bli väldigt intressant och lärorikt att få vara med i dialogerna med piteborna, säger Anna-Lena Pogulis. TEXT: MARIE LINDGREN PITEKVARTEN NR

6 Måltidsanpassning mat för alla Piteå kommun har många områden där vi erbjuder direktservice till medborgare. Ett exempel är måltidsservice som har uppdraget att producera och leverera goda och näringsriktiga måltider till kommunens kärnverksamheter. Alla elever har rätt till god och näringsriktig mat därför erbjuder även Måltidsservice olika typer av specialkost. Specialkost anpassas efter individuella behov utifrån medicinska, etiska, kulturella samt religiösa skäl. Måltidsanpassning är ingen nyhet i kommunal verksamhet och det finns alltid ett vegetariskt alternativ på menyn, berättar Maria Stoltz, kostchef i Piteå kommun portioner per dag Varje dag producerar och serverar måltidsservice ca portioner mat och detta utförs med etiska och miljömässiga värderingar, på ett professionellt sätt och till rätt kvalitet. Menyplaneringen utgår ifrån Statens Livsmedelsverks 6 PITEKVARTEN NR riktlinjer bl.a. gällande energi- och näringsintag; för skolan Bra mat i skolan. Maria berättar att vi är mer miljömedvetna idag och att det ställs nya krav som blir en utmaning för kommunen. Vi strävar efter att göra miljömedvetna val och tänka ekologiskt, etiskt och lokalproducerat men vi måste också förhålla oss till de upphandlingsregler som gäller och vilka krav vi kan ställa på leverantörer, säger Maria. Upphandlingsreglerna innebär att kommunen måste välja det billigaste alternativet. Men sen är det upp till kommunen vilka krav man ställer på maten från leverantören. Med andra ord ställa högre krav på maten vid upphandling, vilket man just nu ser över på måltidsservice. Det finns ett starkt tryck just nu där svenskproducerad skolmat jämställs med specialkost. En familj utanför Norrtälje har under hösten fått igenom att deras barn får svenskproducerat mat som specialkost. Målet är ju att alla får en god och näringsriktig kost som är anpassad utifrån ens egna behov. TEXT: SARA ANDERSSON FOTO: ANN-SOFI BOMAN Specialkost Om ditt barn behöver få särskild mat, specialkost behövs ett intyg där matgästens speciella behov framkommer. Medicinska skäl allergier, sjukdomar och överkänsligheter. Exempelvis: diabetes, glutenintolerans, laktosintolerans, allergier mot komjölksprotein, soja, nötter, fisk m.fl. Religiösa skäl matkulturen kan påverkas av den religion du tillhör. Inom vissa kulturer äter man t.ex. inte griskött, nötkött, inälvsmat eller blod/blodprotein. Etiska skäl många väljer idag att t.ex. utesluta kött av olika skäl.

7 Dyrt att betala fakturor för sent! Fr.o.m. den 16 mars 2013 har lagen om ersättning för inkassokostnader förändrats. Det gäller även räntelagen. Vad betyder det för dig som är ansvarig för mottagning och betalning av kommunens fakturor? Den nya lagen säger att en faktura (fordran) ska betalas senast trettio dagar efter ankomst till mottagaren (Piteå kommun). Om inte betalningen sker inom dessa dagar, har leverantören rätt att ta ut en förseningsersättning på 450 kronor. Betalningen behöver alltså bara komma några dagar försent för att detta ska kunna ske. Däremot har inte kommunen rätt att ta ut denna avgift. För att få veta mer om detta, läs informationen på Insidan/Ekonomirum/Bra att veta/avgift för sen betalning. Där finns också SKL Cirkulär nr 10 som handlar om lagförändringen. Har du frågor om exempelvis scannade leverantörsfakturor, externa kundfakturor eller behöver du ett nytt lösenord till något ekonomisystem kontakta då ekonomiadministrationen, eller ring Arkivhörnan: Mobergs bokbinderi och pappershandel Olov Reinhold Moberg grundade företaget 1885 och blev då stadens fjärde bokbindare. O R Moberg köpte 1899 fastigheten i kvarteret Ekorren, vid Prästgårdsgatan Persgatan, där de sedan bodde och bedrev sin verksamhet. Bostadshuset stod efter Prästgårdsgatan, mittemot Pingstkyrkan. Till en början bedrevs bokbinderiet i bostadshuset men flyttades senare till uthuslängan vid Persgatan. Sonen Joel började arbeta i bokbinderiet 1914 som femtonåring. Joel och hans hustru Ingrid övertog verksamheten 1943 och bedrev den fram till Då köpte kommunen fastigheten och rev den för att bygga vatten- och brödhusen. Som mest hade de åtta anställda. Den utrustning som paret använde sig av finns på Piteå museum. TEXT: ANNIKA MARKLUND FOTOGRAF: RUNE HÖGLUND Mod, inspiration och värderingar Mångfald handlar mycket om värderingar. Och en viktig poäng är att vi, var och en, börjar hos oss själva. Vi har ett övergripande uppdrag att jobba med mångfald, säger Ewa Degerman, personalchef vid Piteå kommun. Vår roll är att vara ett stöd till våra chefer i första hand och försöka inspirera och utveckla genom utbildning och föreläsningar. Och mångfald är inte något som man löser enkelt med fina formuleringar på ett papper. Nej, det handlar om att vi jobbar med oss själva, i vår vardag, säger Ewa och får medhåll av arbetsmiljökonsulent, Anna-Karin Nordström. Om en anställd känner sig kränkt eller särbehandlad gäller det att inte blunda. Din upplevelse är din upplevelse. Ingen ska behöva gå hem och gråta för sig själv för att den känner sig kränkt eller särbehandlad, säger Anna-Karin, som ibland upplever en viss feghet när det gäller att lyfta obekväma frågor i en grupp eller på en arbetsplatsträff. Dialog och kommunikation är en förutsättning för att kunna lösa olika problem, säger Anna-Karin. Inspirationsföreläsning för alla anställda Vi borde alla bli lite bättre på att komma ihåg att vi är någon annans upplevelse, säger Ewa Degerman som passar på att välkomna alla Piteå kommun anställda till en inspirerande upplevelse i vintermörkret: Nämligen föreläsningen med brandmannen Lasse Gustavson som är i Piteå 2-5 december för att inspirera Piteå kommuns anställda. Lasse Gustavson tar oss med på en resa som handlar om respekt, samverkan, dialog och att gemensamt nå mål. Utgångspunkten är Lasse själv och hans väg tillbaka till livet. Som arbetsgivare vill vi bidra till att våra medarbetare får inspiration och nya idéer. Läs mer om föreläsningen på insidan.it.pitea.se/ inspiration2013 Det börjar alltid hos en och tillsammans med arbetskamrater på arbetsplatsen kan vi hitta utvecklingsområden som bidrar till pitebornas bästa, säger Ewa Degerman. TEXT: SUSANNE JACOBSSON PITEKVARTEN NR

8 Dans i skolan Man lär sig mycket Orden Man lär sig mycket, även matte kommer från en av eleverna i årskurs 1 på Kullenskolan i Öjebyn som precis avslutat en lektion med dans. De andra eleverna i klassen håller med och berättar hur roligt det är med dans, att lära sig nya rörelser, få göra statyer av varandra och att få slappna av. Piteå kommun har tilldelats pengar från Kulturrådet (Skapande skola) för att göra en satsning med Dans i skola. Målet är att alla elever från förskoleklass till årskurs 9 ska få ta del av satsningen och få dans i skolan. Alla ska få prova att dansa, säger Bo Olovzon, rektor på Musik och Dansskolan, som menar att oavsett skillnader och olikheter kan vi alla mötas i dansen. Vad är då Dans i skolan? Jo, dans i skola innebär att Musik och dansskolans danslärare besöker grundskolorna i hela Piteå kommun för undervisning. Pitekvarte besöker en danslektion på Kullenskolan där en årskurs 1 med danslärare Sara Lockby är i full gång. Musiken flödar i gymnastiksalen och eleverna är koncentrerade. Sara talar med dämpad röst och eleverna lyssnar. Här får de prova på att vara snabba, långsamma, tysta, stilla, avslappnade och alla är med. De får arbeta tillsammans och göra statyer där det handlar om att ta på varandra, vara lyhörd för varandra och känna sig trygg tillsammans. Stärker samarbetsförmågan Efter lektionen berättar Sara att Dans i skolan fokuserar på dansen som konstform och uttrycksform där eleverna får använda kroppen till att skapa med hjälp av fantasi och samarbete. I undervisningen får eleverna ofta arbeta Vi är alla olika och lär oss på olika sätt. två och två eller i mindre grupper för att skapa dans tillsammans, vilket stärker elevernas samarbetsförmåga. Det handlar om att få tillgång till den egna kroppens rörelsemöjligheter. Kroppsspråket är en viktig del i samspelet med andra. Att vara trygg i sin egen kropp stärker vår självkänsla och genom dansen får eleverna möjlighet att använda sin kropp. De får gestalta olika känslor med kroppen, uttrycka egna idéer, sig själv och sin person, allt med kroppen som det egna instrumentet. Sara berättar också att man i dansen även flätar in andra ämnen såsom matte och svenska. 8 PITEKVARTEN NR

9 även matte. Dansläraren utgår ifrån det eleverna jobbar med för stunden och tar in det i dansen. Till exempel geometri där man jobbar med olika former eller svenska där man tillexempel gestaltar en saga. Vi är alla olika och lär oss på olika sätt, en del behöver skrift, andra bild medan några behöver dans och musik, säger Sara som också berättar att man sett förändring hos elever efter att de börjat med dans i skolan. Elever som tar liten plats i klassrummet kanske tar en större plats under danslektionen och vice versa. Sara tror att det delvis kan bero på att gruppstrukturer förändras vilket är utvecklande för eleverna. Sara berättar att danslärarna, i och med projektet, även kommer till högstadiet och då oftast på gymnastiklektionerna vilket hon upplever väldigt positivt. Vi danslärare har en speciell kompetens som behövs ute i grundskolan, säger hon. Ny ansökan till Kulturrådet Piteå kommun har haft danslärare i flera år där skolorna köpt in dansen. Tack vare Skapande skola-projektet kan man nu nå ut till alla skolor och skolorna får det gratis. Satsningen sträcker sig under läsåret 2013/14. Vi hoppas dock kunna fortsätta satsningen efter läsåret 2013/14 och kommer att lämna in en ansökan till Kulturrådet, säger rektor Bo Olovzon. TEXT OCH FOTO: SARA ANDERSSON Kulturrådet Skapande skola Barns och ungas rätt till kultur är prioriterat i kulturpolitiken. Skapande skola är tänkt att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Kulturrådet har fördelat sammanlagt 170 miljoner kronor i Skapande skola-bidrag för läsåret 2013/2014. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 framgår det tydligt att dans ska vara inslag i undervisningen. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. I läroplanen för gymnastik i åk 7 9 är komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter inomhus och utomhus samt danser och rörelser till musik centrala delar. PITEKVARTEN NR

10 Hanna, hundar och människor en härlig kombination När hon var 13 tog hon droger för första gången. Idag är hon 24, har genomgått en tuff resa med metadonprogrammet och varit drogfri i fyra år. Hon arbetstränar på Mogården och stortrivs. Det är viktigt att ha något att stiga upp till. Och jag känner verkligen att jag vill jobba med människor och kunna göra något bra för andra, säger Hanna Granström. Förutom människor gillar Hanna även djur. Hon har två egna hundar, Lucas nio år och Keegan snart tre år. När hon började på Mogården 2A i januari fick Keegan klartecken att följa med. Inga allergiker varken bland personal eller boende på avdelningen. Och sedan dess har det varit många glada samtal och minnen om djur som kommit och gått. Djur och barn är något som berör de allra flesta på ett eller annat vis, säger Hanna. På avdelningen där Hanna arbetstränar fem timmar per dag bor det nio äldre damer och en herre och Hanna ser vad Keegan tillför. Han gör ingen skillnad, tycker om de gamla precis som de är. Han är ett tryggt sällskap som ger närhet och bekräftelse och som de får klappa om, leka och prata med. Även om vi i personalen kilar vidare så kan han stanna kvar hos dem. Ett enkelt sällskap för den som vill, säger Hanna. Hunden ett uppskattat sällskap En av damerna som är rullstolsburen och ser väldigt dåligt kommer precis hem till Mogården efter en promenad med Hanna och Keegan. Det råder ingen tvekan om att hon gillar den fyrfota följeslagaren. Keegan är såå fin. Jag saknar honom när han inte är här, säger hon och klappar om honom. Ramona Hedlund, chef på Mogården, är också positiv. Både till Hanna som vill testa på vårdyrket och till hennes hund. Så länge det funkar och vi inte har några allergiker eller att någon är rädd på avdelningen är det enbart positivt, säger Mona. Många av våra äldre har haft djur någon gång i sitt liv och Keegan är ju så otroligt väluppfostrad och trygg. Han har blivit en tillgång och ett dagligt samtalsämne bland våra boende på avdelningen. När Hanna hade semester i somras var det många som frågade efter Keegan. Vissa som bor här är dementa och känner inte alltid igen oss i personalen, men Keegan kommer de ihåg. Visst är det intressant, säger Hanna och ler. Få kommentarer och bra stämning Eftersom Hanna tillhör en av de mer vältatuerade kan vi inte låta bli att undra om hon fått många kommentarer? Nej, jag hade förväntat mig fler. Det är nog bara två av de gamla som frågat en som frågat vem som ritat på mig och en annan som undrar hur jag gör om jag ångrar mig. Men annars inga kommentarer, säger Hanna som tycker att det råder en härlig stämning på jobbet. Härligt att höra. TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON 10 PITEKVARTEN NR

11 Aktiv fritid för alla Projektet FRALLA hjälper till att skapa en aktiv fritid för alla och samtidigt utveckla olika verksamheter. Kultur och fritid har tilldelats projektmedel av Landstinget för att arbeta med frågor som rör unga, mångfald och integration. Projektet går under namnet Fralla som står för Fritid för alla och syftar till att skapa fritidsaktiviteter och främja hälsan hos personer med funktionsnedsättning, ensamkommande barn och ungdomar samt kvinnor och män med utländsk härkomst. Frallaprojektets budget är kronor och sträcker sig från oktober 2012 till december Terese Edmark är projektledare och Malin Wikberg är aktivitetsansvarig. Terese arbetar till vardags som fritidskonsulent och Malin som badmästare på Öjeby simhall. Utvecklar de befintliga verksamheterna Tack vare Fralla-projektet finns möjligheten att utveckla den ordinarie verksamheten, prova på olika aktiviteter men även utveckla personalens kompetens. De aktiviteter som fungerar lyfts sedan in i den ordinarie verksamheten framöver. Under projekttiden har man kostnadsfritt kunnat erbjuda dessa aktiviteter för att testa om det finns någon efterfrågan: Försimskola för barn med funktionsnedsättning har skett i våras i Munksunds simhall och sker även i höst i Hortlax simhall. Simhallarnas instruktörer har genomgått utbildning i Halliwickmetoden som är en form av systematisk vattenträning för personer med funktionsnedsättning. Simskola för nyanlända svenskar har precis startat. En grupp för flickor/kvinnor i Hortlax och en för pojkar/män i Öjeby simhall. Träningsgrupp liknande cirkelträning för personer i alla åldrar med någon form av funktionsnedsättning. Reggaejam under hösten mötesplats/ musikcafé för alla. Föreläsning Hur är det att leva med en hörsel eller synnedsättning? En intressant föreläsning där två unga kvinnor berättar om hur det är att leva med en hörselnedsättning och synnedsättning utifrån sina egna erfarenheter. Föreläsningen handlar om hur de hade det i skolan? Hur de upplever det sociala på arbetsplatsen, fritiden och vad kan man tänka på när man träffar en med hörsel eller synnedsättning och vilka möjligheter som finns. Prova-på fiske. En fisketur i september med båt för barn med funktionsnedsättning samt medföljande förälder. Cykelskola på mångfaldsdagen den 24 oktober. Hanna Granström, 24 år. En häst- och hundtjej som gillar människor. Gick handelsprogrammet på Strömbacka. Hundägare till Lucas 9 år, en leonberger, och blandrashunden Keegan, snart 3 år. Har varit aktiv i Piteå Ridklubb och ridlärare till förståndshandikappade barn. Arbetstränar på Mogården sedan juni 2012 och har förmånen att kunna ha hunden med sig på jobbet. Vill jobba med människor i framtiden. Vi vill fortsätta utvecklingsarbetet Vi hoppas även kunna installera en hörselslinga i träningslokalen i Öjebyn, säger Malin Wikberg som är aktivitetsansvarig i projektet. I arbetet med att bli bättre på att möta olika människor kommer vi också att utbilda oss i processledning i arbetet med mångfald. Det vi vill fortsätta att utveckla är att hitta samverkansformer med andra aktörer hur man gör kommunens fritidsaktiviteter tillgängliga för målgrupperna och hur vi kan samordna och marknadsföra våra befintliga aktiviteter, säger Terese Edmark, projektledare. Vi är jätteglada över att ha haft Fralla som språngbräda för att kunna utveckla och förbättra våra aktiviteter och kunna bredda utbudet till fler målgrupper, säger Malin Wikberg, aktivitetsansvarig. Vill du veta mer om Fralla? Kontakta tel eller tel TEXT OCH FOTO: ANN-HELEN RÖNNBERG PITEKVARTEN NR

12 Ni bygger nya lekparker med passion. Och innan ni gifter er har ni något som kallas svensexa. Blomsterprakten i Piteås parker lockar internationella praktikanter Under sex veckor i sommar har Parkenheten haft tre unga killar från Holland som gör sin internationella praktik i Piteå. Vi blev så nyfikna på vad som lockar internationella studenter hit till Piteå att vi beslöt oss för att ta en liten pratstund med de tre och ta reda på hemligheten. Vi träffade Vincent, Stefan och Ruthger från Gouda i Holland där de under fyra år utbildar sig till trädgårdsmästare vid Gardeners Education - Green Landscaping and Gardening, som motsvarar en yrkesutbildning i Sverige. Under sin praktiktid här i Piteå bor de på Grans naturbruksskola i Öjebyn. Ett ställe de trivs mycket bra på även om det var lite tomt i början då de anlände den 17 juli. Det var helt öde här när vi kom, men nu känns det bättre, nu har studenterna och lärarna kommit, säger Vincent. Varför valde ni Piteå att praktisera i? Först funderade vi på Italien, men ändrade oss, det är för varmt där. Vi ville absolut inte till England utan kände att vi ville välja något annorlunda. Sverige lockade oss, inte södern dock, det är alldeles för likt Holland, däremot norra Sverige. Ingen av oss hade varit i norra Sverige tidigare och det väckte vår nyfikenhet så vi bestämde oss för det. Vi hade sådan tur att vår lärare kände till Per Lenndin, anläggningschef på kultur och fritid i Piteå. Per lotsade oss vidare till parkchef Ulrika Bohman som tog emot oss med öppna armar. Vad tycker ni om Piteå som grön stad? Innan vi kom hit förväntade vi oss bara björk, tall och några hus, men så var det verkligen inte. Här är så fint. Sättet man sköter naturen är annorlunda här jämfört med Holland. I Piteå ser det trevligt ut, ni bygger nya lekparker med passion, har fina trädgårdar och parker, ni har olika blommor varje säsong. Har sett något konstigt här? Ja, innan ni gifter er så har ni något ni kalllar svensexa, det var helt nytt för oss. Män som går omkring klädda som Borat, osv. En annan sak är att ni går ut och äter lunch under arbetstid, i Holland äter vi i bilen eller vid skrivbordet. Vad tycker ni om Piteås parker? De är välplanerade, välskötta med många färger, handikappanpassade och så förvånande lite skärp i parkerna. Arbetssättet och kunskaperna skiljer sig väsentligt och ni håller en högre standard än i Holland. Vi förvånades över jorden - att vattnet rann undan så snabbt i jorden. Så är inte fallet i Holland, där är det lera. I Gouda där vi bor är den absolut lägsta nivån i Holland, hela 6 meter under havsytan! En gång skulle vi slå ner en 30 meter lång påle i jorden, men den bara slukades av jorden och försvann. Vartannat år måste man lägga om stenar, 70% av en trädgårdsmästares sysslor är att bygga om murar och gångar, för att det rör sig. Hur har ni blivit bemötta? På bästa sätt! Det har verkligen varit det bästa här bemötandet från folk. Det bör- 12 PITEKVARTEN NR

13 Namn: Vincent Berlegn Ålder: 18 Drömyrke: Att läsa vidare på universitetet, samt att arbeta med trädgårdsdesign, bli en 3D-arkitekt. Bästa med Piteå: Människorna. Namn: Stefan Palsgraaf Ålder: 19 Drömyrke: Att arbeta med privata trädgårdar som anläggare. Bästa med Piteå: Människorna. Namn: Ruthger Neugel Ålder: 18 Drömyrke: Att designa och bygga trädgårdar och en dag kanske starta min egen firma. Bästa med Piteå: Den gröna naturen och parkerna. jade redan på flygplatsen, vi trodde att vi skulle åka buss men Ulrika kom och hämtade oss, det hade vi inte förväntat. Alla kollegor är vänliga. En kollega visade oss sitt hus och bjöd på lunch, visade oss skogen och Eliasleden, en annan ordade cyklar åt oss och vi har blivit inbjudna till grillfester och utflykter, bl.a. till Storforsen. Allt med kollegorna och det är väldigt ovanligt i Holland, där har man inget umgänge med sina kollegor. På fredag är vår praktik slut, då har vi semester i två veckor som vi kommer att spendera här i Piteå och Norrbotten samt Västerbotten. Då kommer vi att hitta på något kul med våra kollegor! Vad tar ni med när ni åker tillbaka? Allt! Något vi verkligen kommer att ta med oss är hur ni arbetar för att tillgängliggöra de gröna rummen för rullstolsburna och funktionshindrade. Framför allt har vi utvecklats själva som personer under vår tid här. Det var det största målet med utlandspraktiken här i Piteå. Att få självförtroende även i yrket. Vad tycker ni om klimatet här, ur odlingssynpunkt? Förvånade positivt. Det är alltid soligt här. Vi hade hört från folk att det bara skulle vara kallt och regna här, men det har regnat två gånger under vår tid här. TEXT OCH FOTO: ANN-HELEN RÖNNBERG Ingen blåser mig! september hade Piteå besök av ungdomsprojektet Ingen blåser mig! som åker runt i landet under 2013 och ger temadagar, så kallade Upptäckardagar, om konsumenträtt och konsumentmakt. Syftet med projektet är att stärka ungdomars roll som konsument och ge dem verktygen att utöva sina rättigheter och sin makt som konsumenter. Här ser ni en trio grabbar som testar en rättvisemärkt ansiktsmask med choklad och gurka. Konsument Piteå arbetar aktivt med att nå ut till så många som möjligt med information om konsumenträtt samt budget- och skuldrådgivning. Syftet är att piteborna ska kunna tillvarata sina rättigheter, känna till sina skyldigheter, få rådgivning om hushållsekonomi och känna till att vår verksamhet finns och den faktiskt är kostnadsfri. Förutom Konsument Piteås dagliga verksamhet, som innebär kundbesök och fasta telefontider, har man kontinuerlig kontakt och träffar med olika projekt för att informera om både konsumenträtt och budget- och skuldfrågor. Vi försöker nå ut till grupper i samhället genom att hålla information hos olika aktörer, både internt och externt, säger konsumentvägledare Ida Ljungwe och ger några exempel: SFI: Vi träffar flera grupper för att informera om vad som kan vara bra för nyanlända att veta när det gäller vardagsekonomi och konsumenträtt. Hamnen-projektet (ensamkommande flyktingbarn som fyllt 18 år och inte har god man): Fokus på vardagsekonomi men även en del konsumenträtt. UTAN-projektet (gäller unga arbetssökande genom ett gemensamt projekt av Arbetsförmedlingen och Piteå kommun) Norrsken-projektet (gäller äldre arbetssökande som bedömts stå långt från arbetsmarknaden) Familjens Hus: Målgrupp nyblivna föräldrar där fokus är konsumenträtt, barnsäkerhet och barnförsäkringar. Grundskolans 9:e klasser: Fokus på att konsumenträtt även gäller ungdomar samt vardagsekonomi i enkel form t.ex. vad som händer om man inte betalar en räkning. Gymnasieskolan: Fokus på att konsumenträtt även gäller ungdomar samt vardagsekonomi i enkel form, t.ex. vad som händer om man inte betalar en räkning. Olika intresseföreningar som exempelvis pensionärsföreningar, bostadsrättsföreningar m. fl. hör av sig för att få information om konsumenträtt och vardagsekonomi. Vi anpassar informationen efter önskemål från föreningarna. Om du behöver personlig rådgivning kan du vända dig till oss. Vi ger dig kostnadsfria råd när du handlar. Konsument Piteå PITEKVARTEN NR

14 Fler medborgare, spännande kulturer och nya perspektiv Den 15 augusti öppnade tre nya boenden för ensamkommande flyktingbarn. Dessutom har mottagandet av det totala antalet flyktingar ökat från 40 till maximalt 80 per år. Vårens beslut om utökat flyktingmottagande är ett steg i Piteås mångfaldsarbete. Piteå har legat på skamlistan över andel av befolkningen som har utländsk härkomst, men nu är förändringsarbetet påbörjat på många fronter bland annat inom flyktingsamordningen. Tidigare fanns ett boende för ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare, idag finns fyra. Det känns väldigt bra att vara igång. Nu kan vi erbjuda en komplett boendekedja som ger stöd och trygghet under första tiden i nya hemlandet, konstaterar Anna-Maria Nilsson, enhetschef för flyktingsamordningen. Tydligare fokus på kvotflyktingar I och med utökningen har flyktingmottagningen ett tydligare fokus på kvotflyktingar än tidigare. Det handlar om personer som av FN:s flyktingorgan (UNHCR) anses ha särskilt stort behov av skydd och som kommer från utsatta förhållanden, exempelvis flyktingläger runt om i världen. Sverige har tagit beslut om att avvara platser för kvotflyktingar som en del i det internationella samarbetet för att ge flyktingar trygghet och säkerhet. Fakta Älvens grupphem Boende i Öjebyn för maximalt åtta asylsökande pojkar i åldrar år. Vikens grupphem Boende i Hortlax för maximalt åtta pojkar år som fått permanent uppehållstillstånd. Sundets grupphem Boende i Norrfjärden för maximalt åtta flickor år som antingen är asylsökande eller som fått permanent uppehållstillstånd. Kanalens stödboende Lägenhetsboende i centrala stan för 8-11 flickor och pojkar, som förbereds för ett eget boende. TEXT: ANN-SOFI BOMAN Jag gillar olika! 14 PITEKVARTEN NR

15 Våga ta kontakt med varandra. Mötet människor emellan är en viktig förutsättning för att kunna ta död på förutfattade meningar och fördomar. Information om flyktingsituationen globalt, nationellt och lokalt väcker frågor i de gymnasie- och högstadieklasser som Johan Brunström besöker. Tillsammans kan vi fixa ett tryggt och välkomnande Piteå Hösten innebär förändringar. Förändringarna innefattar inte enbart att årstiden skiftar utan även starten på en ny termin. Nya föreläsningar, besök på skolor och intressanta möten med nya kunskapstörstande elever är inbokade i kalendern. Förra terminen besökte jag 22 klasser i skolor runt om i Piteå. Under föreläsningarna försökte jag beskriva situationen för flyktingar på global och nationell nivå, med fokus på det ökade mottagandet av flyktingar till Piteå som beslutades i våras. Där ingick såväl flera nya boenden för ensamkommande barn och ett utökande av det totala antalet flyktingar. Men det var då före sommaren. Nu har de nya boendena öppnat sina dörrar och fler nyanlända flyktingar har fått ett hem här. Hösten har med andra ord medfört förändringar även för Piteå och dig som medborgare med nya spännande utmaningar och intressanta möjligheter. När jag är ute i skolorna och träffar elever brukar jag ställa frågan vad ett hem innebär för dem och syftar då givetvis på visionen: Det är hit man kommer när man kommer hem. Elevernas svar handlar oftast om familj, trygghet och en plats där man kan få lugn och ro. Men även om de flesta medborgare associerar Piteå med trygghet och säkerhet, så är det inte självklart att också nyanlända flyktingar upplever det. För att uppnå det krävs ett gemensamt engagemang, ett individuellt ansvar och att vi tillsammans drar åt samma håll kommunen, organisationer och myndigheter likväl som näringslivet, föreningar och enskilda individer. Oavsett om du är född här, har flyttat hit av egen vilja eller tvingats hit på flykt undan krig och förföljelse ska Piteå kunna erbjuda en trygg och välkomnande plats. En plats där människor har möjlighet att känna sig hemma. TEXT: JOHAN BRUNSTRÖM FOTO: MAGNUS JOHANSSON Vem: Johan Brunström, 31 år, inflyttad Pitebo född i Luleå och uppväxt i Märsta. Gör: Informerar i skolorna om flyktingar i världen, landet och Piteå på uppdrag av Flyktingsamordningen. Engagemang: Människors lika värde, solidaritet. Var med och startade föreningen LOVE LIFE till stöd för ett barnhem i Ghana. Vill: Öka förståelse och väcka engagemang. PITEKVARTEN NR

16 Fatta mod. Bryt tystnaden. I höst pågår Bryt tystnaden en länskampanj som sätter ljuset på människor som finns i och omkring våldet. Det handlar om att vi bryter tystnaden och vågar se problemet med våld i nära relationer. Fokus är att uppmärksamma den allmänna attityden hos gemene man, språk, ordval och att våga agera och ställa upp för kvinnor/flickor mot kränkningar och våld. Det är jätteviktigt att skapa en solidaritet i vårt samhälle så att kvinnor generellt sett kan leva ett värdigt liv, säger Gertrud Wesley, beteendevetare i Piteå kommun och på kvinnojouren. Hon upplever att det finns många fördomar om feminism. Det handlar om mänskliga rättigheter där även kvinnors rätt att leva fritt från våld ingår och det fjärde nationella jämställdhetsmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, säger Gertrud. Våld kan drabba och utövas av alla Våldet kan drabba alla och även utövas av alla, oavsett ålder, etnicitet eller religion. Det är ingen speciell grupp som utövar våld däremot visar siffror att det förekommer mindre våld i jämställda hem, där man tänker och agerar jämställt. Vi har alla en roll att reagera, våga fråga, våga säga ifrån. Vi vill att man ska våga visa att man inte delar uppfattning när någon uppför sig illa, säger Marianne Karlsson, samordnare för barn och kvinnofrid som även jobbar med barn som upplevt våld. Nya samverkan med polisen Oktober 2011 inledde Polisen och socialtjänsten i Piteå som första kommun i Norrbotten Relationsvåldscentrum (RVC) en ny samverkan med nya rutiner för att förbättra skyddet och stödet till dem som utsätts för våld i nära relation. Vi vet av erfarenhet att de som utsätts för våld i nära relation sällan känner till eller orkar ta reda på det stöd de har rätt till. En förklaring är att den våldsutsatta, som oftast är en kvinna, inte vågar, orkar eller kan ta en sådan kontakt efter att brottet skett. Om Polisen rutinmässigt, med den utsattas medgivande, förmedlar den våldsutsattas kontaktuppgifter till socialtjänsten så får fler den hjälp de behöver. Målet är att erbjuda information och stöd så att fler våldsutsatta får hjälp att fullfölja rättsprocessen, säger Marianne. Individens behov styr Polisen och socialtjänstens nya rutiner innebär att Polisen vid anmälan om våld i nära relation frågar den våldsutsatta om hon/han/ hen vill att socialtjänstens verksamhet tar kontakt inom 48 timmar för att ge information, råd och stöd. Det är individens behov som styr om läget är akut agerar vi på ett sätt och handlar det om att förbereda sig inför ett polisförhör, rättegång eller annat agerar vi på ett annat sätt. Vi erbjuder medborgarna ett psykosocialt stöd och finns med som avlastning för polisen. Vi kan finnas med som stöd under ett par år och ibland räcker det med två till tre träffar. Det ser otroligt olika ut, säger Gertrud. 16 PITEKVARTEN NR

17 Under årets åtta första månader har det kommit in 23 ärenden till Socialtjänsten via RVC, under motsvarande period 2012 var det 10 ärenden. För att förebygga upprepning av våldet finns även olika behandlingsmetoder för våldsutövare. ATV - alternativ till våld är en behandlingsmetod för våldsutövande män. Caring dads är ett annat program som riktar sig till våldsutövande pappor. Under 2012 var det 23 barn i Piteå fick stöd genom Trappansamtal en metod/program som utvecklats av Rädda barnen för att ge stöd till barn som upplevt våld i nära relationer. Metoden används av ett flertal kommuner och organisationer runt om i landet. Vi vill även jobba mer förebyggande, säger Marianne och får medhåll av Gertrud. Tillsammans har de varit ute bland en del skolor i Piteå och informerat om Macho-fabriken. Materialet är utvecklat av män för jämställdhet i samverkan med riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige samt Svenska kvinnojourers riksförbund. Det syftar till att undersöka normer och värderingar om könsstereotypa roller och konsekvenser av att vara begränsad av dessa. Det är viktigt att barn får kunskap och information om sina rättigheter, säger Marianne som också är oerhört tacksam över inbjudan till föräldramöten i Porsnäs. Det är betydelsefullt att få träffa föräldrar och vuxna i dialog om dessa frågor, säger hon. Vi har en välutvecklad stödverksamhet i Piteå och det är oerhört viktigt att alla känner till det stöd som kommunen kan erbjuda, säger Marianne. TEXT/FOTO: SUSANNE JACOBSSON Stöd som Piteå kommun erbjuder: Enskilda stödsamtal till våldsutsatta. Gruppverksamhet, för den som lever/har levt i våld. Barn- enskilda stödsamtal i Trappan- modellen. Barngruppverksamhet, barn bearbetar vad de upplevt, och får en förståelse för hur våld kan ha påverkat känslor, sinnen och tankar. Föräldragrupp (sker parallellt med barngruppen), där föräldrar får kunskap om våldets konsekvenser för barnet och understödjer barnets grupprocess. Caring dads, samtalsmetod för pappor med våldsproblematik. Kort fakta om våldsbrott: 2012 inkom 35 anmälda misshandelsbrott mot barn 0 15 år och 10 anmälda sexualbrott mot barn 0 15 år i Piteå Älvdal inkom i Norrbotten 448 anmälda brott i nära relation mot kvinna från 15 år och 91 anmälda brott i nära relation mot man. I Sverige mördas i genomsnitt 3-4 män av sin partner varje år medan det är kvinnor som mördas av en närstående man. På gång: Dialogcafé på Krokodil 25/11 kl Då framför teater Scratch Othellos tårar en pjäs som är skriven utifrån intervjuer med män som utövat våld i nära relationer. Aktiviteten är kopplat till länskampanjen Bryt tystnaden. Läs mer på Vilka blev vinnare i sommarkrysset? I förra numret av Pitekvarten hade vi ett korsord där den som ville delta i utlottningen av skulle skicka in sin lösningen innan den 30/8. Nu har vi glädjen att meddela vilka fem vinnare som vunnit varsin Piteå tröja. Vinnarna i Sommarkrysset där rätta lösningen var Välkommen blev: Dan Vikström Piteå Suvi Degerling, Roknäs Maj Lundbäck, Öjebyn Birgitta Patron, Byske Christina Marklund, Piteå Tävlingssugen? Nu har ni chans att delta i namntävlingen för kommunens nya IT-stöd för styrning och ledning. NAMN- TÄVLING! Vinn presentkort a 300 kronor Vad ska vårt IT-stöd för styrning och uppföljning heta? Produktnamnet Hypergene säger inget om vad det är, och av erfarenhet vet vi att leverantörerna ibland byter namn på produkten, och internt blir det då många namn på samma IT-stöd. Kom med ett namnförslag och du har chansen att vinna ett presentkort värt 300 kr på Studio Acusticum. Skicka in ditt förslag senast 15 november till Vinnare kommer att utses av förvaltningschefsgruppen den 29 november. Läs mer om IT-stödet på Insidan. PITEKVARTEN NR

18 När olyckan varit framme agera direkt! Vattenskada, fordonsskada eller skadegörelse. Inte kul och ofta väldigt dyrt. Nu finns det ett enkelt system som kan nyttjas av alla och som på sikt ska bidra till att vi kan jobba mer förebyggande. Vi har en gemensam rutin för alla. Ett lättillgängligt och användarvänligt verktyg som ALLA kan använda direkt olyckan framme. Skadeanmälan sker direkt via Insidan eller via säger Linda Sjölund, Piteå kommuns säkerhetssamordnare. System och ansvar för skadeanmälan För att förhindra att samma skada anmäls flera gånger ska alla verksamheter ha en person som har ansvar att göra skadeanmälningarna i stort och smått. Det nya systemet möjliggör också att man kan se vart våra skador finns. När anställda gör en skadeanmälan förs det in i ett gemensamt skaderapporteringssystem. Tanken är ju att vi ska jobba mer förebyggande, kunna nyttja resurserna där resurserna behövs och då krävs det också att vi har koll på när, var och hur skador och olyckor sker, att vi kan se mönster och tendenser, säger Linda och fortsätter: Det kan vi nu. Tanken är att alla skador vi har i kommunen ska passera mig och att jag ska verka samordnande, säger Linda som har en tydlig uppmaning till alla: När olyckan är framme agera direkt, vänta inte med att anmäla en skada. Piteå delägare i försäkringsbolag Piteå kommun är sedan 2004 delägare i ett s.k. captive, ett gemensamt försäkringsbolag som heter Svenska Kommunförsäkrings AB (SKFAB) där totalt tio kommuner är med. Försäkringen gäller egendom, d.v.s. fastigheter och visst lösöre, och ansvar t.ex. fall och halkskador där kommunen kan vara vållande till skadan. Värdefullt med egen försäkring Kommunen har en bra olycksfallsförsäkring för anställda och elever i Piteå kommuns skolor men den gäller inte sjukdom, vilket innebär att om en skada sker p.g.a. sjukdom får man inte ut något på försäkringen. Jag rekommenderar alla, speciellt föräldrar att teckna en egen sjukdoms- och olycksfallsförsäkring för sina barn om de har möjlighet, säger Linda och upplyser om att olycksfallsförsäkringen är den enda försäkring som man kan få ersättning för från flera bolag och samma skada. Pengar till förebyggande insatser Piteå kommuns försäkringspremie för ansvar och egendom på 3,8 miljoner kronor (totala premien för alla försäkringar är 5,2 miljoner) betalas in på ett specifikt Piteåkonto hos det gemensamma försäkringsbolaget. De skador som sedan uppstår under året betalas från detta konto. När sedan skadeåret är över och det eventuellt finns pengar kvar på kontot kan kommunen nyttja dem till förebyggande arbete. Det känns jättebra att vi har denna möjlighet. Att pengar som blir över samlas i en pott som alla kan ansöka från det enda kravet säkerhetsgruppen har är att pengarna används till skadeförebyggande arbete, säger Linda. Hur mycket pengar finns det i årets pott? Jag har precis kollat vårt konto hos SKFAB och vi har en liten slant. Närmare bestämt kronor. Pengar som kan nyttjas till förebyggande insatser, säger Linda som hoppas att det blir många som skickar in en ansökan. I princip alla, privatpersoner, föreningar och även kommunala verksamheter kan ansöka om pengar till förebyggande verksamhet. Norrfjärdens skola har bl.a. fått bidrag till sin drogfria examensfest och Pitholms- 18 PITEKVARTEN NR

19 Linda Sjölund: Säkerhetssamordnare och försäkringssamordnare i Piteå kommun. Utbildning: Masterexamen i psykologi med inriktning mot säkerhet. Roligast i ditt jobb: Att hjälpa och stötta förvaltningar och bolag när de behöver. Vad tänker du när du hör mångfald? Jämställdhet med allt vad det innebär. Kvinnor, män, svarta, vita och orangea, och småväxta. Det är otroligt viktigt med mångfald och inte minst i säkerhetsfrågor. Att vi får många människors syn och erfarenheter på en sak. Skaderapportering i Piteå kommun Alla sak- och egendomsskador samt ansvarskador som rör kommunkoncernens resurser ska rapporteras. Läs mer på Mer om försäkringsbolaget SKFAB hittar du på skolan har fått stöd till en skolresa eftersom de bidragit till minskad skadegörelse. Det vi undviker är att pengarna går till helfinansiering, pengarna ska heller inte gå till underhåll eller normal utveckling och så får det inte vara återbäring där den som har högst kostnader får mest, förklarar Linda. Hur gör den som vill ansöka om bidrag? Man kontaktar Krister Östrén på Räddningstjänsten. Alla kan bidra Vissa personer ryggar baklänges bara de hör ordet försäkring, vilket Linda har en stor förståelse för. Jag var själv helt novis i ämnet när jag tog över kommunens försäkringsfrågor för ett och ett halvt år sedan. Nu tycker jag bara att det är superintressant och kul, säger hon och småskrattar när hon tänker tillbaka. Idag har Linda betydligt bättre koll, brinner för frågan och är ett stöd för andra. Jag vill att vi ska ligga steget före, jobba mer förebyggande för att minska skador och olyckor, och på sikt också minska kommunens försäkringspremier. Alla kan bidra och alla blir vinnare. TEXT OCH FOTO: SUSANNE JACOBSSON Tillgänglighet en het fråga i Piteå Piteå är aktivt i arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. I årets undersökning Tillgänglighetsbarometern har Piteå klättrat från fjolårets 62:a plats till 11:e plats av 188 deltagande kommuner. Det pågår ett brett arbete i Piteå för att göra samhällsfunktioner, stadsmiljö samt natur och friluftsliv tillgänglig för alla, oavsett förutsättningar eller funktionsnedsättning. Kommunen har även samverkat kring dessa frågor med privata näringslivet, främst inom besöksnäringen. Förutom projektet Fralla, Fritid för alla, finns det ytterligare exempel på insatser i Piteå kommun: Ny plan för att öka användbarheten och framkomligheten i parker och på lekplatser. Länsbibliotekets gemensamma datasystem och lånekort ökar tillgänglighet och samverkan. Utbildningar för förtroendevalda, nyckelpersoner och förvaltningspersonal Ny webbsida om tillgänglighet. Tillgänglighetsansvarig i varje förvaltning. Kommunövergripande arbetsgrupp som driver arbetet och initierar åtgärder. Åtgärdsplaner för gaturummet och fastigheter som uppdateras löpande. Samverkan med HSO (Handikappföreningarnas samarbetsorgan). Förbättrad tillgänglighet i idrottsanläggningar och simhallar. Dessutom har en kartläggning av tillgänglighet och användbarhet i privata offentliga lokaler, exv. butiker, påbörjats. Det är fjärde året som Tillgänglighetsbarometern genomförs. Årets undersökning bygger på enkätundersökning bland 188 kommuner och visar att tillgänglighetsarbetet stannat av i många kommuner. Genom åren har Piteå placerat sig som nummer 13 (2010), 31 (2011), 62 (2012) och 11 (2013). TEXT OCH FOTO: ANNA STAMBLEWSKI PITEKVARTEN NR

20 Posttidning B Avsändare: Piteå kommun Kommunledningskontoret Piteå Ungas tankar Tänk till, respektera, bygg upp och agera När jag växte upp var jag väldigt blyg. Jag tyckte inte att jag hade så mycket att säga till om, och även om jag hade det så vågade jag inte yttra mig. Mycket berodde nog på de många självupptagna människorna i min omgivning. Det var inte okej att tycka eller vara annorlunda. Bäst var det om man bara höll tyst, och jag matades med andras åsikter om hur det borde och hur det inte borde vara i världen och levde efter deras ord. Följde strömmen. En dag i mina tidiga tonår träffade jag en man, och jag vet inte riktigt vad det var med den här mannen, men han inspirerade mig bara genom att vara sig själv. Han lärde mig, utan att säga något om det, att det är okej att sticka ut och tänka själv. Att det är bra. I dimman av allas tankar är det lätt hänt att vi glömmer bort våra egna ståndpunkter. Det är lätt att ge vika för grupptryck, speciellt om man är blyg och ensam; att hålla med, bara för att vara en i gänget. En del föds med självklarheten att det är okej att göra sin röst hörd, stå för sina åsikter och trotsa dem som ställer sig emot, medan andra måste jobba på det eller kanske aldrig vågar stå på sig. Och så finns det de som bara bryr sig om sig själva, som bidrar till att det finns så många i deras närhet som känner sig osäkra med sina åsikter. Det handlar om att tänka till. Du kanske inte har rätt alla gånger. Det finns de som har åsikter som skiljer sig från dina, och så måste det vara, för annars hade vi stått still i utvecklingen. Tänk bara på alla uppfinningar som vi i dag knappt skulle kunna leva utan. Dessa uppfinningar skapades av personer som vågade tänka själva, sticka ut och säga emot. Så är det än i dag. Hur hade det varit om det inte funnits olika människor, om alla hade samma tänk? Det är ju trots allt där nyckeln till utvecklingen, både samhällets och vi som individers, sitter, och det gäller hela världen. Framförallt så måste vi acceptera och respektera att vi tycker och är olika. Vi måste acceptera andra och sluta hata dem som inte tycker som vi själva, för att skapa en miljö där vi blir accepterade. Vi måste respektera andras åsikter för att bli bemötta på samma sätt. Det är det enda sättet för oss att gå framåt. Så gå din egen väg. Stå upp för den du är. Folk kommer prata skit om dig oavsett vad du gör. Men det kommer även finnas folk som hyllar och avundas dig. Alla ser väl upp till någon? Kanske lyckas du inspirera någon på det sättet du blivit inspirerad, bara genom att vara dig själv. TEXT OCHILLUSTRATION: CECILIA LINDSTRÖM SA 2B

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN!

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! BARN OCH UTBILDNIGSFÖRVALTNINGEN BJÖRKTJÄRA FÖRSKOLA 2015-2016 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! Det här med att börja i förskolan är naturligtvis en stor förändring i ert liv både för barn och vårdnadshavare.

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Välkommen till förskolan

Välkommen till förskolan Välkommen till förskolan Förskolans verksamhet utgår från förskolans läroplan, Lpfö-98 rev -10 Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Näktergalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015-16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Välkommen till Skogslyckans förskola

Välkommen till Skogslyckans förskola Jämjö Östra rektorsområde 20120112 Välkommen till Skogslyckans förskola Här ska du kunna hitta aktuella telefonnummer, viktiga tider samt lite information om verksamhetens karaktär. Skogslyckans förskolas

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen Information om föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen Välkommen till Montessoriförskolan Solen! Varmt välkommen till föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen vackert belägen i natursköna

Läs mer