Värmlands län På tal om kvinnor och män

Transkript

1 Värmlands län 2012 På tal om kvinnor och män

2 Innehåll Befolkning... 4 Hälsa Utbildning Barn och familj Förvärvsarbete Inkomst Kriminalitet Makt och inflytande Producerad av SCB, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Kontaktpersoner: Jämställdhetsdirektör Maritha Johansson och omvärldsanalytiker Ann Otto. E-post maritha.johansson@lansstyrelsen.se; ann.otto@regionvarmland.se Layout: Ateljén, SCB Foto omslag: Per Eriksson Sedan 2004 har länsstyrelsen publicerat regional jämställdhetsstatistik. Samtliga utgåvor kan laddas ned på länsstyrelsens webbsida. Denna första gemensamma utgåva finns även att ladda ned på Region Värmlands webbplats. Fler tryckta exemplar kan beställas kostnadsfritt via ovanstående kontaktpersoner. Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Förord Regeringens mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt och inflytande i samhället och sina egna liv. För en jämställd regional tillväxtpolitik betyder det att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Det regionala tillväxtarbetet ska därför bl.a. bidra till jämställdhetspolitikens delmål om jämn fördelning av makt och inflytande och målet om ekonomisk jämställdhet. Länsstyrelsen och Region Värmland har regeringens uppdrag att verka för en jämställd regional tillväxt. För att synliggöra jämställdhetsperspektivet i den regionala tillväxten, är det viktigt att redovisa hur förhållandena inom olika samhällsområden ser ut för kvinnor och män i Värmland. Den regionala jämställdhetsstatistiken är en grund för arbetet med jämställdhetsintegrering av det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Målet är att jämställdhet ska bli en naturlig del i alla beslut, program och strategier som fattas, utarbetas och genomförs i tillväxtarbetet. För ett jämställt Värmland! Länsstyrelsen Värmland Eva Eriksson Landshövding Region Värmland Tomas Riste Regionråd Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

3 Nationella jämställdhetspolitiska mål Regering och riksdag har bestämt att målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgs arbetet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Om Länsstyrelsens och Region Värmlands uppdrag och roller Länsstyrelsen verkar för att de att de nationella jämställdhetsmålen får genomslag i länet. Vi integrerar jämställdhetsperspektivet i vår verksamhet och stöttar regionala aktörer i deras arbete med jämställdhetsintegrering. Region Värmland har regeringens uppdrag att utarbeta en regional handlingsplan med syfte att skapa en ökad strategisk och långsiktig planering av hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet i Värmland. Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende vårda hem och barn delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. 2 3

4 Befolkning Befolkning Befolkningen efter kommun 31 dec 2011 Antal Kvinnor Män Totalt Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik I Arvika, Karlstad och Kristinehamn och i länet totalt bor det fler kvinnor än män. I 13 av länets kommuner bor det fler män än kvinnor. Skillnaderna är dock relativt små. Befolkningen efter ålder 31 dec år år 65 år Källa: SCB, Befolkningsstatistik Hammarö Forshaga Kil Årjäng Sunne Säffle Grums Karlstad Kristinehamn Storfors Eda Arvika Torsby Filipstad Munkfors Hagfors Länet 0 19 år år 65 år Riket % Andelen som är under 20 år är högre bland pojkar än bland flickor i alla kommuner utom i Grums. Andelen som är 65 år och äldre är högre bland kvinnor än bland män i alla kommunerna. 4 5

5 Befolkning Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2011 Hammarö Karlstad Kristinehamn Forshaga Munkfors Filipstad Kil Grums Säffle Hagfors Arvika Storfors Eda Sunne Torsby Årjäng i tätort utanför tätort % Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M Definition gällande tätort se SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år I alla kommuner i länet är andelen kvinnor högre än andelen män inne i tätorterna och lägre utanför tätorterna. Överlag är dock skillnaderna små. Befolkningen efter nationell bakgrund 2011 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda varav med två inrikes födda föräldrar med en inrikes och en utrikes född förälder med två utrikes födda föräldrar Utrikes födda varav bosättningstid i Sverige 0 4 år år Uppgift saknas Totalt Utrikes födda Norden därav Danmark Finland Island Norge EU27 utom Norden Utanför EU27 och Norden Källa: SCB, Befolkningsstatistik 6 7

6 Befolkning Befolkning Utrikes födda 31 dec 2011 Eda Årjäng Storfors Torsby Filipstad Arvika Karlstad Kristinehamn Hagfors Grums Säffle Munkfors Forshaga Sunne Kil Hammarö Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andelen utrikes födda är högre bland kvinnor än bland män i alla kommuner utom i Munkfors. Andelarna ligger lägre än i riket. % In- och utflyttningar 2011 Antal Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet har ett negativt flyttningsnetto för både kvinnor och män. För nästan alla kommuner i länet är utflyttningen högre än inflyttningen. Karlstad har som enda undantag ett stort flyttningsöverskott för både kvinnor och män. 8 9

7 Befolkning Hälsa Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2011 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utl. Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet totalt Källa: SCB, Befolkningsstatistik Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Nästan alla kommuner i länet har ett flyttningsunderskott till andra län. Däremot är invandringen från utlandet större än utvandringen för alla kommuner, utom för män i Karlstad och kvinnor i Munkfors. Ohälsotalen är högre för kvinnor än för män. År 2011 är det störst skillnad i Forshaga och i Grums. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar

8 Hälsa Hälsa Anmälda arbetsskador* 2010 Antal år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Arbetsmiljöverket *arbetsolyckor + arbetssjukdomar Män drabbas oftare av arbetsskador än kvinnor. Detta gäller i alla åldersgrupper. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2011 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer Förändr. sedan 2000 i procent 30-dagar 180-dagar 180-dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Försäkringskassan Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Långa sjukfall är vanligare bland kvinnor än bland män. Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec

9 Hälsa Hälsa Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2011 Andel (%) av inskrivna Andel (%) Förändring år år år sedan 2001, år procentenh. Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Försäkringskassan Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjukoch aktivitetsersättning. Högst andel finns i Filipstad. Befolkning efter vikt Andel år Länet fetma Riket fetma övervikt övervikt normal vikt normal vikt undervikt undervikt Fetma: BMI 30 och över Övervikt: BMI Normal vikt: BMI Undervikt: BMI 18.4 och under Källa: Statens Folkhälsoinstitut Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden Har sjuk- eller rehabiliteringspenning

10 Hälsa Utbildning Befolkning med riskabla alkoholvanor Andel år 25 Män Länet Kvinnor Riket 10 5 Kvinnor Länet Män Riket Elever med slutbetyg från gymnasiet Länet. Läsåret 2010/2011 Hantverk (HV) Omvårdnad (OP) Estetiska (ES) Handels- och adm. (HP) Samhällsvetenskap (SP) Antal flickor: Antal pojkar: Medie (MP) Int. Baccalaureate (IB) Hotell- och restaurang (HR) Befolkning som röker dagligen Andel år Män Länet Kvinnor Länet Källa: Statens Folkhälsoinstitut Kvinnor Riket Män Riket Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden Naturbruk (NP) Barn- och fritid (BF) Naturvetenskap (NV) SM riksrekryterande SM utan spec. inriktning Källa: SCB, Skolverket Teknikprogrammet (TE) * 2 procent av eleverna har tillhört Energiprogrammet där könsfördelning inte redovisas. Antalet i det ena könet är färre än tre. Fordon (FP) Industri (IP) Bygg (BP) El (EC) Livsmedel (LP) IV-programmen * * % % Gymnaieskolan är starkt könsuppdelad.

11 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med endast förgymnasial utbildning är högre bland de äldre jämfört med de yngre. Andelen med eftergymnasial utbildning är lägre bland de äldre, särskilt bland kvinnor

12 Utbildning Utbildning Behörighet till vidare studier Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2010/11 Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil* Kristinehamn Munkfors* Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Skolverket *inget gymnasium fanns i kommunen. Samtliga skolor ingår I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller speciellt till högskolan. Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2007/2008 och som påbörjat högskolestudier senast 2010/2011 Karlstad Munkfors Hagfors Sunne Kristinehamn Hammarö Forshaga Filipstad Grums Arvika Kil Årjäng Torsby Säffle Storfors Eda Länet Riket % Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket En lägre andel av ungdomarna i länet jämfört med riket fortsätter till högskolan. Flickorna gör det i större utsträckning än pojkarna. Störst skillnad var det i Hagfors där 50 procent av kvinnorna och 23 procent av männen fortsatte till högskolan

13 Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2010/2011 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *ålder Fler kvinnor än män i åldern år börjar i högskolan. Det gäller alla kommuner i länet utom i Torsby. Mest sned är könsfördelningen i Munkfors, Grums och Årjäng. Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2010/2011 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik *ålder Bland högskolenybörjare i åldern år är den kvinnliga dominansen ännu tydligare jämfört med yngre åldrar. I flera av kommunerna är skillnaderna stora

14 Utbildning Barn och familj Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning 2010 Antal studerande respektive examinerade under året Antal studerande Antal examinerade Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män Ekonomi, administration och försäljning Friskvård och kroppsvård Hotell, restaurang och turism Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Samhällsbyggnad och byggteknik Teknik och tillverkning Totalt Könsfördelning (%) Födda barn per kvinna respektive man Antal barn per kvinna resp. man 2,5 Kvinnor Länet Kvinnor Riket 2,0 1,5 Män Riket Män Länet 1,0 0,5 0, Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män. Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Not: Gäller även ej folkbokförda i länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andelen kvinnor som examinerades under 2010 var högre jämfört med studerande. Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet inträffade i länet år 1997 för kvinnor och 2000 för män. Därefter har fruktsamheten åter stigit och ligger år 2010 på 1,95 barn per kvinna och 1,68 barn per man. I hela riket var talen 1,98 per kvinna och 1,8 per man

15 Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2011 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Försäkringskassan I samtliga kommuner var det färre män än kvinnor som använde föräldrapenningen, vilket även gällde för den tillfälliga föräldrapenningen. FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Användning av föräldraförsäkringen 2011 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Försäkringskassan Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde. Jämfört med riket låg männens andel något lägre i länet. Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se föregående sida

16 Barn och familj Barn och familj Kommunernas omsorg för barn* 2011 Andel i respektive ålder Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig I Munkfors går 94 procent av 1 5-åringarna i förskolan jämfört med 76 procent av barnen i Hagfors. Där har 10 procent av dessa barn annan pedagogisk omsorg. Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2011 Procent Flickor riket Flickor länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pojkar riket Pojkar länet ålder Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden är relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 19-årsåldern. År 2011 bodde 56 procent av de 20-åriga flickorna och 70 procent av pojkarna i länet kvar hemma. Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna år. Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter

17 Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn 4 4 Ensamstående man med barn 2 2 Totalt, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Totalt, % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren genomgick undersökningen förändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra jämförelser över tid. För mer information se Barn och familj Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 1 oktober 2011 Antal 80 år år 90 år Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet* Riket Källa: Socialstyrelsen *Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften. Fler kvinnor än män i åldern 80 år och däröver beviljas hemtjänst

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser år Norden EU 27 Utanför utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här

19 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive åldersgrupp Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och år Procent tim tim Länet 1 19 tim Riket Länet Riket Länet Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Riket Länet Procent Riket År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2011 hade andelen ökat till 65 procent. Bland män i länet har andelarna under samma år minskat från 93 procent till 90 procent

20 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2010 Antal Andel (%) av alla yrken* Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Sjuksköterskor Städare m.fl Övrig kontorspersonal Köks- och restaurangbiträden Säljare, inköpare, mäklare m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Gymnasielärare m.fl Storhushålls- och restaurangpersonal Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Drift- och verksamhetschefer Kundinformatörer Administratörer i offentlig förvaltning Kontorssekreterare och dataregistrerare Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2010 Antal Andel (%) av alla yrken* Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare Ingenjörer och tekniker Fordonsförare Säljare, inköpare, mäklare m.fl Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Maskin- och motorreparatörer Maskinoperatörer, metalloch mineralbehandling Vård- och omsorgspersonal Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Processoperatörer, trä- och pappersindustri Maskinförare Civilingenjörer, arkitekter m.fl Chefer för mindre företag och enheter Drift- och verksamhetschefer Övriga maskinoperatörer och montörer Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Montörer Lager- och transportassistenter Gymnasielärare m.fl Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** Här ingår kvinnor vars yrke klassas som okänt. *av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** Här ingår män vars yrke klassas som okänt

21 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet för kvinnor 2010 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) De fem största yrkena i länet för män 2010 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Vård- o Försäljare, Förskol- Grund- Sjukomsorgs- detaljh. lärare o skol- sköterskor personal demon- fritids- lärare stratörer pedam.fl. goger Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. Länet har en större andel inom vårdyrket än riket. Byggnads- Byggnads- Ingenjörer Fordons- Säljare, o anlägg- hantv. o tekniker förare inköpare, ningsarb. mäklare m.fl. Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Bland män dominerar inget yrke på samma sätt som vård- och omsorgspersonal gör bland kvinnor

22 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 30 största yrkena i länet Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare Fordonsförare Drift- och verksamhetschefer Övrig kontorspersonal Maskin- och motorreparatörer Städare m.fl. Maskinop, metall- o mineralbeh. Köks- och rest.bitr. Civiling arkitekter m.fl. Processop, trä- och pappersindustri Redov.ek. adm.ass. m.fl. Maskinförare Lager- och trp.ass. Storhushålls- och rest.pers. Adm. i off. förvaltn. Bokförings- och redov.ass. Montörer % % Källa: SCB, Yrkesregistret Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Sjuksköterskor Gymnasielärare m.fl. Chefer för mindre företag och enheter Företagsek, marknadsförare o pers.tjm. Övr. maskinop. o mont. Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Avser yrkesverksamma anställda år med bostad i länet Förvärvsarbete efter sektor år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Forshaga Torsby Hagfors Hammarö Arvika Filipstad Säffle Munkfors Storfors Kil Kvinnor Off. sekt. Sunne Grums Kristinehamn Karlstad Eda Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män Näringslivet % Kvinnor arbetar i något högre utsträckning i offentlig sektor än i näringslivet medan män arbetar till största delen i näringslivet. I Årjäng arbetar 62 procent av kvinnorna i näringslivet

23 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2010 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i en annan kommun) Kulturella och personliga tjänster m.m. Handel Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd verksamhet Företagstjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Tillverkning och utvinning Fastighetsverksamhet Utbildning Information och kommunikation Transport och magasinering Byggverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret Egna företagare 2010 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun) Kvinnor Män Företagare Egen Företagare Egen i eget AB företagare i eget AB företagare Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Egna företagare bland kvinnor finns främst inom området Bland kvinnor i länet som är egna företagare har 22 kulturella och personliga tjänster. De flesta männen procent eget aktiebolag, jämfört med 26 procent i finns inom jord-, skogsbruk och fiske. riket. För män är den andelen 39 procent i länet och 41 procent i riket

24 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet Källa: Tillväxtanalys Nystartade företag efter form av ledning Länet Riket Kv M Gem Kv M Gem Antal Procentuell fördelning 32,9 60,4 6,6 31,9 60,7 7,4 Källa: Tillväxtanalys Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess gjordes den som en urvalsundersökning. Därför är ej siffrorna helt jämförbara med tidigare år. Pendling till arbetet 2010 Antal 16 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar Gemensam Kvinnlig Manlig Arvika Kvinnor 538 Män 897 Kvinnor 990 Män i kommunen/ länet Kvinnor Män Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här

25 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Deltidsarbetslösa och timanställda 2011 Antal i åldern år. Genomsnitt per månad Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Arbetsförmedlingen Arbetssökande 2011 Andel (%) i åldern år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 3,8 4,4 3,7 3,6 Eda 3,4 3,5 2,8 2,9 Filipstad 3,7 4,4 5,4 5,7 Forshaga 4,0 3,8 5,0 4,0 Grums 3,5 3,5 4,8 4,5 Hagfors 3,0 3,3 5,2 4,1 Hammarö 2,9 2,9 2,6 2,6 Karlstad 3,4 3,8 3,5 3,5 Kil 3,6 3,3 4,4 3,5 Kristinehamn 3,8 4,3 4,6 4,8 Munkfors 3,6 3,6 5,2 5,1 Storfors 4,3 5,3 6,8 5,3 Sunne 2,5 2,7 3,7 2,5 Säffle 3,6 3,8 5,1 4,7 Torsby 2,3 3,2 3,2 2,6 Årjäng 3,3 3,0 2,6 1,9 Länet 3,4 3,7 3,9 3,7 Riket 3,4 3,6 2,9 2,9 Källa: Arbetsförmedlingen Betydligt fler kvinnor än män är både deltidsarbetslösa och timanställda. Detta gäller i alla länets kommuner. Andelen öppet arbetslösa är högre bland män än bland kvinnor i flertalet av länets kommuner. Störst är skillnaden i Storfors. I flertalet kommuner är det vanligare bland kvinnor än bland män att ha aktivitetsstöd

26 Förvärvsarbete Inkomst Öppet arbetslösa år Procent Män länet 02 Källa: Arbetsförmedlingen 03 Kvinnor länet Män riket Den öppna arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor. För kvinnor och män har variationerna i länet under perioden i stort sett följt samma utveckling som i riket Kvinnor riket Sammanräknad förvärvsinkomst år. Antal kronor i tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medel inkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår

27 Inkomst Inkomst Höga respektive låga inkomster 2010 Andel (%) i åldern år med sammanräknad förvärvsinkomst Disponibel medelinkomst för familjer 2010 Antal kronor i 1000-tal Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst kr. Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. *under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år

28 Inkomst Inkomst Pensionssparande år. Medelvärde i Tkr Hushåll med ekonomiskt bistånd 2010 Antal Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 38,1 31,9 5,0 6,1 Eda 41,8 35,3 8,6 10,1 Filipstad 43,4 34,0 4,2 4,5 Forshaga 47,9 40,4 4,6 5,1 Grums 46,0 39,9 4,4 4,8 Hagfors 51,2 44,4 4,6 5,1 Hammarö 51,1 43,1 5,2 6,0 Karlstad 42,4 34,9 5,1 5,7 Kil 47,1 40,0 4,7 5,3 Kristinehamn 45,4 38,4 4,6 5,0 Munkfors 45,1 43,0 4,4 5,3 Storfors 39,6 32,9 4,5 4,8 Sunne 40,3 35,3 4,7 5,4 Säffle 45,7 38,7 4,9 5,6 Torsby 50,3 39,1 5,4 5,9 Årjäng 35,0 28,8 6,5 8,0 Länet 43,8 36,7 5,0 5,7 Riket 42,1 34,6 5,3 5,9 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Gifta par/ Ensamstående samboende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: Socialstyrelsen.. Sekretessbelagda siffror (antal under 3) En högre andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är men männen sparar något högre belopp. ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Den näst största kategorin är ensamstående kvinnor Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej. utan barn

29 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2011 Antal per av medelfolkmängden. 18 år Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Kvinnor i länet löper mindre risk att drabbas av misshandel än vad kvinnor i riket gör. Störst är risken att drabbas av brott inomhus av en bekant förövare. Anmälda misshandelsbrott mot män 2011 Antal per av medelfolkmängden. 18 år Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länet Riket Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Männen löper störst risk att drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora

30 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2011 Antal per av medelfolkmängden 18 år Av bekant* inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Av bekant* inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Länet Riket mot kvinna man mot 240 Antal Anmälda sexualbrott efter brottstyp 2011 Antal Antal per inv Länet Länet Riket Våldtäkt inkl. grov (se även våldsbrott) Sexuellt tvång, utnyttjande m.m Sexuellt ofredande (ej blottning) Utnyttjande av barn för sexuell posering inkl grov Blottning Koppleri inkl. grovt Köp av sexuell handling av barn under 18 år Barnpornografibrott inkl. grovt Sexköpsbrott Människohandel för sexuella ändamål (trafficking) Kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte Totalt Källa: BRÅ Källa: BRÅ *könsredovisning ej tillgänglig Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och att män blir det utomhus av en obekant. Könsredovisning ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen

31 Kriminalitet Kriminalitet Misstänkta efter brottstyp 2011 Antal och könsfördelning Oro för våld och faktiskt våld efter ålder Länet Riket Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%) Kv M Kv M Brott mot brottsbalken Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel inkl. grov Misshandel mot barn 0-6 år Misshandel mot barn 7-14 år Misshandel mot kvinna >18 år Misshandel mot man >18 år kap. Sexualbrott Våldtäkt inkl. grov (1, 4 ) Tillgrepp av Bil Inbrottsstöld, inte av skjutvapen (1, 2, 4 ) I bostad (lägenhet, villa) Övrig stöld och snatteri (1, 2, 4 ) Ur och från motordrivet fordon I butik, varuhus o.d Rån inkl. grovt (5, 6 ) Butiksrån Rån mot privatperson kap. Bedr. och annan oredlighet kap. Skadegörelsebrott Våld mot tjänsteman (1, 5 ) Brott mot trafikbrottslagen Rattfylleri, grovt rattfylleri (4, 4 a ) Brott mot narkotikastrafflagen Brott mot skattebrottslagen m.m Brott mot bidragsbrottslagen Samtliga brott Källa: BRÅ Ibland är kön okänt och då summeras andelssiffrorna ej alltid till 100. Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Äldre kvinnor är de som är mest oroliga för att bli utsatta för våld, trots att det är de yngre männen som till störst andel blivit utsatta för våld % Oro för våld Samtliga Länet Samtliga % Oro för våld Riket Faktiskt våld Samtliga Faktiskt våld Samtliga

32 Makt och inflytande Makt och inflytande Chefer efter sektor 2010 Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i kommunen) Forshaga Hagfors Grums Arvika Hammarö Munkfors Säffle Filipstad Torsby Karlstad Kil Årjäng Storfors Eda Sunne Kristinehamn Länet Riket Off. sektor Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor Män Näringslivet % Bland kvinnor i länet som är chefer finns 44 procent inom offentlig sektor och 56 procent inom näringslivet. Bland män är motsvarande andelar 13 respektive 87 procent. Chefer efter sektor och nivå 2010 Antal i länet. Avser dagbefolkningen (arbetar i länet men kan bo i ett annat län) Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt Källa: SCB, Yrkesregistret Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är inom ramen procent, utom för högre ämbets män, politiker och drift- och verksamhetschefer. I näringslivet finns det betydligt många fler manliga än kvinnliga chefer. Vanligast är det att vara chef för mindre företag och enheter