Insamlingssystem och avgifter. Statistik rapport. RVF rapport 2003:04 ISSN

Transkript

1 Insamlingssystem och avgifter Statistik 2001 RVF rapport 2003:04 ISSN rapport

2 RVF rapport 2003:04 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2003 Upplaga: 1000 ex

3 FÖRORD RVF Svenska Renhållningsverksföreningen har i många år sammanställt olika typer av statistiskt underlag inom svensk avfallshantering. Sammanställningarna har inte alltid varit helt regelbundna. RVF har nu beslutat att mer regelbundet göra sammanställningar av en uppsättning nyckeltal. Sådana nyckeltal är av betydelse för såväl RVFs medlemmar och Sveriges kommuner som för RVFs eget arbete med att företräda svensk avfallshantering. Det är dessutom RVFs förhoppning att uppgifterna ska vara till nytta för andra aktörer och för myndigheter samt som allmän information om svensk avfallshantering. RVFs statistik är uppdelad i olika huvuddelar: organisation med insamlingssystem och taxor som skickas till kommunerna, samt behandlade mängder (anläggningsuppgifter) som skickas till behandlingsanläggningarna. Föreliggande rapport utgör en sammanställning avseende den första delen. Övriga delar publiceras i andra rapporter. Denna rapport om organisation beskriver hur avfallshanteringen är organiserad t.ex. utförandeform, eventuell konkurrensutsättning och insamlingssystem med hämtningsfrekvens. Här finns också uppgifter om särskilda avfallsslag som hushållens farliga avfall, batterier, kyl- och frysskåp samt elektronikavfall. RVF tackar alla som bidragit med uppgifter och underlag och därmed gjort det möjligt att sammanställa denna rapport om en del av den svenska avfallshanteringen. Malmö maj 2003 Weine Wiqvist VD RVF 1

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 INLEDNING. OMFATTNING...5 INSAMLING AV HUSHÅLLSAVFALL...5 UTFÖRANDEFORM...5 FRAKTIONER...7 HÄMTNINGSFREKVENS...9 FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER INOM PRODUCENTANSVARSOMRÅDET ÅTERVINNINGSSTATIONER...10 FASTIGHETSNÄRA INSAMLING...10 HUSHÅLLENS FARLIGA AVFALL INSAMLINGSSYSTEM...12 ÅTERVINNINGSCENTRALER. MILJÖSTATIONER...12 INSAMLAD MÄNGD...14 SMÅBATTERIER INSAMLINGSSYSTEM...14 INSAMLAD MÄNGD...15 BILBATTERIER INSAMLAD MÄNGD...15 KASSERADE KYL- OCH FRYSSKÅP INSAMLINGSSYSTEM...16 INSAMLADE MÄNGDER...17 ELEKTRONIKAVFALL INSAMLINGSSYSTEM...18 FASTIGHETSNÄRA INSAMLING...19 REGIONAL SAMVERKAN (BEHANDLING)...20 BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR FÖR HUSHÅLLSAVFALL INOM KOMMUNEN...20 HUSHÅLLSTAXOR ÅRSAVGIFTER - ENFAMILJSHUS...21 ÅRSAVGIFTER - FLERFAMILJSHUS...21 UPPDELNING AV TAXAN...22 BILAGOR...23 BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄRET...25 BILAGA 2. UTFÖRANDEFORM, EV. ENTREPRENÖR, INSAMLADE FRAKTIONER, INSAMLADE MÄNGDER, ÅTERVINNING...33 BILAGA 3. HUSHÅLLENS FARLIGA AVFALL, BATTERIER...39 BILAGA 4. KASSERADE KYL- OCH FRYSSKÅP, ELEKTRONIKAVFALL...45 BILAGA 5. REGIONAL SAMVERKAN, BEHANDLINMGS-ANLÄGGNINGAR...53 BILAGA 6. HUSHÅLLSTAXOR

5 SAMMANFATTNING Av landets 289 kommuner (2002) har 239 hörsammat RVFs förfrågan om underlag för en sammanställning av uppgifter inom svensk avfallshantering. Dessa kommuner representerar 92 % av landets befolkning. Resultatet får anses ge en god bild av hanteringen av hushållsavfall i Sverige. Försök till beskrivning av en medelkommun Ett försök att beskriva en medelkommun med utgångspunkt från underlaget i enkäten kan ge en form av ögonblicksbild av en fiktiv kommun. Denna medelkommun är givetvis ingen absolut sanning, men ger ändå en fingervisning om hur det kan se ut inom svensk avfallshantering idag. Läsaren rekommenderas att ta del av de olika sammanställningarna i rapporten för att få en bredare bild av förhållandena. För detaljerade uppgifter om enstaka kommuner som ingår i undersökningen, finns de flesta uppgifterna i tabellform som bilagor sist i rapporten. Medelkommunen anlitar privat entreprenör för insamling av två tredjedelar av hushållsavfallet och samlar in resten i egen kommunal regi. Avfallet samlas till övervägande del in som ett blandat kärl- och säckavfall även om utbyggnaden av en utökad källsortering pågår på många håll. Från enfamiljshus hämtas avfallet var 14:e dag och från flerfamiljshus varje vecka. Ungefär personer får dela på en återvinningsstation för insamling av förpackningar och returpapper med producentansvar % av enfamiljshusen har tillgång till fastighetsnära insamling av en eller flera fraktioner som omfattas av producentansvar. Bland flerfamiljshusen har hälften av lägenheterna tillgång till detta. Farligt avfall från hushållen tas emot vid kommunala återvinningscentraler (ÅVC). Många har också tillgång till miljöstationer. Även småbatterier kan lämnas vid ÅVC, men det finns också många batteriholkar kvar ute i samhället. Kasserade kyl- och frysskåp kan köras till kommunens ÅVC. Vart tredje hushåll kan också få det hämtat vid fastigheten. På samma sätt hänvisas man till ÅVC för att lämna elektronikavfall. Bara vart femte hushåll kan få det hämtat vid fastigheten. Även icke-hushåll kan lämna elektronikavfall vid ÅVC, mot en särskild avgift. 3

6 Något mindre än en tredjedel av avfallet utnyttjas för materialåtervinning, cirka 10 % för biologisk behandling (kompostering och rötning), drygt en tredjedel går till förbränning med energiutvinning och drygt 20 % deponeras. Medelkommunen ingår i någon form av regionalt samarbete för behandling av hushållsavfall genom avtal med en annan kommun eller genom delägarskap i ett regionalt behandlingsbolag. För hushållen kostar det strax under kr per år att få sitt avfall hämtat från en villafastighet och cirka 650 kr per år från en flerfamiljslägenhet, allt inklusive moms. Utslaget per person motsvarar det en årskostnad runt 500 kr, oavsett boendeform. 4

7 INLEDNING. OMFATTNING Ambitionen med RVFs sammanställning är att presentera ett antal relevanta nyckeltal inom svensk avfallshantering avseende hushållsavfall. Dessa nyckeltal ska beskriva hur avfallshanteringen är organiserad, hur insamlingen går till samt beskriva återvinningen och behandlingen av hushållsavfallet. Därutöver behövs nyckeltal som beskriver en antal specifika avfallsslag från hushållen. Denna rapport beskriver hur hanteringen av hushållsavfall är organiserad. En enkät skickades ut våren 2002 till landets samtliga kommuner (289 kommuner, invånare vid halvårsskiftet 2002). Av dessa inkom svar från 239 kommuner motsvarande 92 % av landets invånare. Uppgifterna i sammanställningen grundar sig därmed på ett underlag som tyvärr inte omfattar alla kommuner. Framförallt saknas en del små kommuner. Några försök att analysera de sammanställda uppgifterna med anledning av detta har inte gjorts. Resultaten får ändå anses ge en god bild av hanteringen av hushållsavfall i Sverige. INSAMLING AV HUSHÅLLSAVFALL Utförandeform Uppgifterna om utförandeform för insamling av hushållsavfallet har samlats i tre huvudalternativ kommunal regi, en kombination av kommunal regi + privat entreprenör samt enbart privat entreprenör. I genomsnitt anlitar två av tre kommuner (61 %) enbart privat entreprenör. 13 % anger en kombination av kommunal regi + privat entreprenör och var fjärde kommun (26 %) har en renodlad kommunal regi. Ser man till antalet invånare som kommunerna representerar så blir bilden lite annorlunda. Om man förutsätter att mängden hushållsavfall är ungefär jämt fördelat per invånare, oavsett kommunstorlek, så hämtas hälften (49 %) av hushållsavfallet med anlitande av privat entreprenör. 22 % av hushållsavfallet hämtas genom en kombination av kommunal regi + privat entreprenör samt 29 % av hushållsavfallet hämtas i en renodlad kommunal regi (se figur 1). 5

8 100% 80% 60% 40% 20% 0% antal kommuner antal invånare Privat entreprenör 61% 49% Kommunal + privat 13% 22% Kommunal regi 26% 29% MED AVSEENDE PÅ... Figur 1. Utförandeform för insamling av hushållsavfall med avseende dels på antalet kommuner, dels antalet invånare. Genom en ytterligare uppdelning av kommunerna i storlek efter antalet invånare ser man en tydlig men inte oväntad tendens att anlitande av privat entreprenör är vanligare i mindre kommuner. Tendensen är den omvända när det gäller kommunal regi och kombinationen kommunal regi + privat entreprenör där andelarna i stort sett ökar något med ökande kommunstorlek (se figur 2). 100% ANDEL AV KOMMUNERNA 80% 60% 40% 20% 0% Genomsnitt <10' 10'-15' 15'-30' >30' Privat entreprenör 61% 78% 70% 57% 45% Kommunal + privat 13% 12% 11% 4% 22% Kommunal regi 26% 10% 19% 40% 34% KOMMUNSTORLEK (tusental invånare) Figur 2. Utförandeform med avseende på kommunstorlek. 6

9 Fraktioner För att på ett enkelt sätt beskriva vilka avfallsfraktioner som samlas in i respektive kommun, har alternativen i enkäten samlats ihop till fyra huvudalternativ: blandade kärl- och säcksopor biologiskt avfall + restavfall brännbart avfall + deponirest biologiskt avfall + brännbart avfall + deponirest. För samtliga alternativ förutsätts att utsortering skett av farligt avfall, avfall av elektriska och elektroniska produkter samt avfall reglerat genom producentansvar. Blandade kärl- och säcksopor kan förbrännas. För deponering krävs dispens fr.o.m Blandade kärl- och säcksopor + Biologiskt avfall är avsett för biologisk behandling. Restavfallet (blandat brännbart avfall) kan förbrännas. För deponering krävs dispens fr.o.m Biologiskt avfall Brännbart avfall + Restavfall (blandat brännbart avfall) Deponirest Brännbart avfall är avsett för förbränning. Deponirest utgörs av en icke brännbar fraktion för deponering och förutsätts inte innehålla något brännbart eller organiskt avfall. Biologiskt avfall + + Brännbart avfall Deponirest Biologiskt avfall är avsett för biologisk behandling. Brännbart avfall är avsett för förbränning. Deponirest utgörs av en icke brännbar fraktion för deponering och förutsätts inte innehålla något brännbart eller organiskt avfall. 7

10 Tre fjärdedelar (76 %) av kommunerna redovisar att hushållsavfallet samlas in som blandade kärl- och säcksopor. 12 % av kommunerna anger fraktionen biologiskt avfall + restavfall, 4 % brännbart + deponirest och 8 % biologiskt avfall + brännbart avfall + deponirest (se figur 3). 4% 8% 12% Blandade kärl- och säcksopor Biologiskt avfall + Restavfall Brännbart avfall + Deponirest Biologiskt avfall + Brännbart avfall + Deponirest 76% Figur 3. Insamlade fraktioner hushållsavfall (% av kommunerna). Om man delar upp enkätsvaren med avseende på kommunstorlek, kan man konstatera att blandade kärl- och säcksopor är vanligare i små kommuner (< 10,000 invånare). Det omvända förhållandet gäller för biologiskt avfall + brännbart avfall + deponirest (se figur 4). 8

11 100% ANDEL AV KOMMUNERNA 80% 60% 40% 20% 0% Biologiskt avfall + Brännbart avfall + Deponirest Genomsnitt <10' 10'-15' 15'-30' >30' 8% 4% 7% 9% 12% Brännbart avfall + Deponirest 4% 2% 3% 6% 4% Biologiskt avfall + Restavfall 12% 8% 19% 6% 15% Blandade kärl- och säcksopor 76% 86% 71% 79% 69% KOMMUNSTORLEK (tusental invånare) Figur 4. Insamlade fraktioner hushållsavfall med avseende på kommunstorlek (% av kommunerna). Hämtningsfrekvens För enfamiljshus används nästan uteslutande 14-dagars hämtning för hushållsavfallet; 88 % av kommunerna tillämpar 14-dagars hämtning och 12 % veckohämtning. För flerfamiljshus är förhållandet det motsatta. Två av tre kommuner (68 %) tillämpar veckohämtning (se figur 5). 100% 80% ANDEL KOMMUNER 60% 40% 20% 0% Enfamiljshus Flerfamiljshus 14-dagars hämtning 88% 32% Veckohämtning 12% 68% BOENDETYP Figur 5. Hämtningsfrekvens för hushållsavfall. 9

12 FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER INOM PRODU- CENTANSVARSOMRÅDET Återvinningsstationer Tätheten för utplacerade obemannade återvinningsstationer anges enklast som antal invånare per återvinningsstation. I genomsnitt uppgår detta till personer per återvinningsstation. Antalet återvinningsstationer glesar ut ju större kommunen är, från 800 till invånare per station (se figur 6) ANTAL INVÅANRE PER ÅVSTN Genomsnitt <10' 10'-15' 15'-30' >30' Antal invånare per ÅVSTN KOMMUNSTORLEK (tusental invånare) Figur 6. Antal invånare per återvinningsstation. Fastighetsnära insamling Omfattningen av den fastighetsnära insamlingen av förpackningar och returpapper inom det lagstadgade producentansvaret kan variera stort. Vanligt är att den fastighetsnära insamlingen är under utbyggnad och att den omfattar bara en del av kommunen i någon form av försöksverksamhet. Det kan också vara så att inte alla fraktioner ingår i den fasighetsnära insamlingen. I sammanställningarna ingår även olika försök med begränsad omfattning. Uppgifterna får alltså inte tolkas som att fastighetsnära insamling är genomförd till 100 % i de redovisade uppgifterna och inte heller att samtliga fraktioner omfattas. 10

13 Fastighetsnära insamling av returpapper och förpackningar från enfamiljshus Endast 18 % av kommunerna anger att man tillämpar fastighetsnära insamling från enfamiljshus av returpapper och förpackningar. I genomsnitt omfattas där 67 % av enfamiljshusen av fastighetsnära insamling. I hälften av dessa kommuner (48 %) omfattar insamlingen mer än 80 % av fastigheterna. I var tionde kommun (10 %) är omfattningen 10 % av fastigheterna eller mindre. Den vanligast insamlade fraktionen är returpapper 83 % av ovanstående kommuner samlar in detta fastighetsnära. Pappersförpackningar samlas in hos 48 % av kommunerna. Övriga förpackningar samlas in i något lägre grad (40-43 % av kommunerna). Utslaget på hela undersökningsresultatet så har uppskattningsvis 10 % av enfamiljshusen i undersökningen tillgång till fastighetsnära insamling av returpapper och 5 % till fastighetsnära insamling av förpackningar. Fastighetsnära insamling av returpapper och förpackningar från flerfamiljshus Två av tre kommuner (64 %) tillämpar fastighetsnära insamling av returpapper och förpackningar från flerfamiljshus. Bland dessa kommuner har i genomsnitt 87 % av fastigheterna tillgång till detta. Andelen kommuner där insamlingen omfattar mer än 80 % av flerfamiljshusen uppgår till 23 %. Hos 18 % av kommunerna är omfattningen 10 % eller mindre av flerfamiljshusen. Även från flerfamiljshusen är returpapper den vanligast insamlade fraktionen. Hos hela 91 % av dessa kommuner ingår returpapper bland de insamlade fraktionerna. Här samlas även förpackningar in till stor del mellan 72 och 84 % av kommunerna anger detta. Om man även för flerfamiljshusen slår ut detta på hela undersökningsunderlaget, så har cirka hälften av flerfamiljshusen tillgång till fastighetsnära insamling av returpapper och % av förpackningar. 11

14 HUSHÅLLENS FARLIGA AVFALL Insamlingssystem I enkäten gavs möjligheten att välja mellan ett antal former för insamling av hushållens farliga avfall: bemannad återvinningscentral (ÅVC), obemannad miljöstation (ej vid ÅVC), ambulerande återvinningscentral med miljöstation, miljöbil (kampanjinsamling), insamling i butik, fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus, fastighetsnära insamling vid enfamiljshus (röd box) samt röd box där hushållen själva transporterar till miljöstation eller liknande. Troligen har en del kommuner förväxlat de två sista alternativen och endast sett själva boxen som ett system. 100% 80% ANDEL KOMMUNER 60% 40% 20% 0% Bemannad återvinningscentral (ÅVC) Obemannad miljöstation (ej vid ÅVC) Ambulerande återvinningscentral med miljöstation Miljöbil (kampanjinsamling) Andel kommuner 96% 47% 5% 24% 7% 9% 9% INSAMLINGSSYSTEM Figur 10. Insamlingssystem för hushållens farliga avfall. Insamling i butik Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus Fastighetsnära insamling vid enfamiljshus (röd box) Återvinningscentraler. Miljöstationer På samma sätt som för återvinningsstationer, så anges tätheten för återvinningscentraler och miljöstationer som antalet invånare per enhet. För återvinningscentraler (ÅVC) ligger genomsnittet på invånare per ÅVC. Antalet invånare per ÅVC är starkt beroende av kommunstorleken ju större kommun, desto fler invånare per ÅVC (se figur 11). 12

15 ANTAL INVÅNARE PER ÅVC Genomsnitt <10' 10'-15' 15'-30' >30' Andel kommuner KOMMUNSTORLEK (tusental invånare) Figur 11. Antal invånare per återvinningscentral (ÅVC). Förhållandet är likartat även för obemannade miljöstationer (utanför ÅVC) ANTAL INVÅNARE PER MSTN Genomsnitt <10' 10'-15' 15'-30' >30' Andel kommuner KOMMUNSTORLEK (tusental invånare) Figur 12. Antal invånare per obemannad miljöstation (ej vid ÅVC). Men eftersom det gäller stationer utanför ÅVC, är inte de miljöstationer medräknade som finns på varje ÅVC. Det gör att antalet ÅVC kan bli något för stort i relation till de obemannade miljöstationerna utanför ÅVC, åtminstone för små kommuner. I kommuner med litet invånarantal men som är stora till ytan kan det finnas behov av en ÅVC i varje kommundel. Därmed tillfredsställs behovet av inlämningsställe för hushållens farliga avfall så att ytterligare obemannade miljöstationer inte blir nödvän- 13

16 diga. Ännu märkligare framstår dock en jämförelse mellan ÅVC och obemannade miljöstationer för kommuner med mer än invånare. Där tycks tätheten vara större för ÅVC. Någon förklaring till detta har inte hittats. Insamlad mängd Insamlade mängder hushållens farliga avfall redovisas inte i denna sammanställning. Förklaringen är att en relativt stor andel kommuner med största sannolikhet inkluderar vissa mängder farligt avfall från icke-hushåll i sina uppgifter. Det är för många uppgifter med stora mängder per invånare för att kunna korrigera dem genom kontakter med uppgiftslämnarna. Det har heller inte gått att ur enkätmaterialet sätta någon övre gräns för uppgifter som skulle kunna uteslutas ur underlagsmaterialet. SMÅBATTERIER Insamlingssystem De insamlingsalternativ som gavs i enkäten för insamling av småbatterier var: bemannad återvinningscentral (ÅVC), obemannad miljöstation (ej vid ÅVC), ambulerande återvinningscentral med miljöstation, miljöbil (kampanjinsamling), insamling i butik, fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus, fastighetsnära insamling vid enfamiljshus (röd box, grovsopshämtning), röd box där hushållen själva transporterar till miljöstation eller liknande, batteriholk vid återvinningsstation (se figur 13). 100% 80% ANDEL KOMMUNER 60% 40% 20% 0% Bemannad återvinningscentral (ÅVC) Obemannad miljöstation (ej vid ÅVC) Ambulerande återvinningscentral med miljöstation Andel kommuner 95% 49% 3% 16% 24% 62% 77% Figur 13. Insamlingssystem för småbatterier Miljöbil (kampanjinsamling) INSAMLINGSSYSTEM Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus Insamling i butik Batteriholk vid återvinningsstation 14

17 Troligtvis tas småbatterier emot vid samtliga återvinningscentraler, även om enkäten bara visar 95 %. Hälften av kommunerna (49 %) tar emot småbatterier vid miljöstationer och tre av fyra kommuner (77 %) använder batteriholkar. Insamling i butik sker i två av tre kommuner (62 %). Insamlad mängd Insamlad mängd småbatterier uppgick 2001 i genomsnitt till 0,160 kg/invånare. Insamlad mängd stiger med ökande kommunstorlek för att åter falla bland de större kommunerna (se figur 14). 0,250 INSAMLAD MÄNGD (kg/invånare) 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 Genomsnitt <10' 10'-15' 15'-30' >30' Insamlad mängd 0,160 0,132 0,194 0,210 0,149 KOMMUNSTORLEK (tusental invånare) Figur 14. Insamlad mängd småbatterier per invånare BILBATTERIER Insamlad mängd Insamlad mängd bilbatterier uppgick 2001 till 1,076 kg/invånare. Där samlas den största mängden per invånare in i de mindre kommunerna, för att direkt sjunka med ökande kommunstorlek (se figur 15). 15

18 2,000 INSAMLAD MÄNGD (kg/invånare) 1,750 1,500 1,250 1,000 0,750 0,500 0,250 0,000 Genomsnitt <10' 10'-15' 15'-30' >30' Insamlad mängd 1,076 1,773 1,767 1,487 0,902 KOMMUNSTORLEK (tusental invånare) Figur 15. Insamlad mängd bilbatterier per invånare KASSERADE KYL- OCH FRYSSKÅP Insamlingssystem De insamlingssystem för kasserade kyl- och frysskåp som angavs i enkäten var: bemannad återvinningscentral (ÅVC), fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus, fastighetsnära insamling vid enfamiljshus. Förvånande nog tas dessa produkter emot vid nästan alla återvinningscentraler (91 %). Bara drygt var tredje kommun har arrangerat för fastighetsnära insamling (33 % vid flerfamiljshus och 40 % vid enfamiljshus, se figur 16). 16

19 100% 90% 80% ANDEL KOMMUNER 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bemannad återvinningscentral (ÅVC) Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus Andel kommuner 91% 33% 40% INSAMLINGSSYSTEM Figur 16. Insamlingssystem för kasserade kyl- och frysskåp. Fastighetsnära insamling vid enfamiljshus Insamlade mängder Insamlade mängder av kasserade kyl- och frysskåp tycks inte vara beroende av kommunstorlek, möjligtvis med undantag för en viss minskning i de största kommunerna. I genomsnitt insamlades 2,167 kg per invånare år 2001 (se figur 17). INSAMLAD MÄNGD (kg/invånare) 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 0,500 0,000 Genomsnitt <10' 10'-15' 15'-30' >30' Insamlad mängd 2,167 2,533 2,385 2,655 2,014 KOMMUNSTORLEK (tusental invånare) Figur 17. Insamlad mängd per invånare av kasserade kyl- och frysskåp

20 ELEKTRONIKAVFALL Insamlingssystem De insamlingsalternativ som angavs i enkäten är i stort sett lika med systemen för hushållens farliga avfall: bemannad återvinningscentral (ÅVC), obemannad miljöstation (ej vid ÅVC), ambulerande återvinningscentral, kampanjinsamling, fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus, fastighetsnära insamling vid enfamiljshus, box där hushållen själva transporterar till återvinningscentral eller liknande. Mottagning vid återvinningscentral finns i alla kommuner (99 %). Var fjärde till var femte kommun har arrangerat för fastighetsnära insamling (24 % vid flerfamiljshus och 21 % vid enfamiljshus, se figur 18). 100% 80% ANDEL KOMMUNER 60% 40% 20% 0% Bemannad återvinningscentral (ÅVC) Obemannad miljöstation (ej vid ÅVC) Ambulerande återvinningscentral Kampanjinsamling Andel kommuner 99% 7% 3% 7% 24% 21% 5% INSAMLINGSSYSTEM Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus Fastighetsnära insamling vid enfamiljshus Box där hushållen själva transporterar till ÅVC eller Figur 18. Insamlingssystem för elektronikavfall. Hela 80 % av kommunerna anger att insamlingssystemet för elektronikavfall är öppet även för icke-hushåll. Av dessa tar två av tre kommuner (66 %) betalt direkt vid avlämningen, var tredje (34 %) via renhållningstaxan (se figur 19). 18

21 80% 60% ANDEL KOMMUNER 40% 20% 0% Avgift vid avlämning Via taxan Andel kommuner 66% 34% FINANSIERINGSSÄTT Figur 19. Finansiering av elektronikavfall från icke-hushåll. Fastighetsnära insamling Ungefär var tredje kommun (31 % vid enfamiljshus och 33 % vid flerfamiljshus) har arrangerat för möjligheten till en fastighetsnära insamling av elektronikavfall (se figur 20). 100% 80% ANDEL KOMMUNER 60% 40% 20% 0% Enfamiljshus Flerfamiljshus Nej 69% 67% Ja 31% 33% BOENDEFORM Figur 20. Fastighetsnära insamling av elektronikavfall. 19

22 REGIONAL SAMVERKAN (BEHANDLING) Hela tre av fyra kommuner (75 %) anger att man deltar i någon form av regional samverkan. Det kan vara avtal med annan kommun eller kommuns bolag, avtal med kommunalt regionbolag, delägare i regionbolag, kommunalförbund eller avtal med privat företag. Nästan hälften av kommunerna (47 %) anger avtal med annan kommun eller kommuns bolag. Drygt var fjärde kommun (27 %) är delägare i regionbolag (se figur 21). 50% 40% ANDEL KOMMUNER 30% 20% 10% 0% Avtal med annan kommun eller kommuns bolag Avtal med kommunalt regionbolag Delägare i regionbolag Andel kommuner 47% 5% 28% 9% 6% SAMVERKANSTYP Kommunalförbund Avtal med privat företag Figur 21. Regional samverkan. BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR FÖR HUSHÅLLSAVFALL INOM KOMMUNEN Av bilaga 5 framgår vilka behandlingsanläggningar för hushållsavfall som finns inom kommunen. Där återfinns namnen på anläggningarna. För detaljerade uppgifter om respektive anläggning, hänvisas till RVFs årliga sammanställningar (senaste rapport: Avfallsanläggningar med deponering. Statistik 2001, RVF-rapport 2002:14). 20

23 HUSHÅLLSTAXOR Årsavgifter - enfamiljshus Den genomsnittliga årskostnaden (vägt medelvärde med avseende på invånarantalet) för ett villahushåll ligger på drygt kr/år, oaktat hämtningsfrekvens. För veckohämtning är det ca 100 kr dyrare, drygt kr/år, och för 14-dagars hämtning ca kr/år. Skillnaderna mellan hämtning med säck eller kärl är förhållandevis små och i vissa fall är underlaget så litet (t.ex. 14-dagars hämtning med säck) att enstaka värden ger en felaktig totalbild (se figur 22). ÅRSAVGIFT - VÄGT MEDELVÄRDE (kr/år, inkl. moms) Genomsnitt Genomsnitt veckohämtning Årsavgift HÄMTNINGSFREKVENS Genomsnitt 14 dagars hämtning Figur 22. Årsavgift för hämtning av hushållsavfall från enfamiljshus, vägt medelvärde inkl. moms. Årsavgifter - flerfamiljshus Förutsättningarna för exemplet med flerfamiljshus är 15 lägenheter på sammanlagt m 2. Det innebär att genomsnittslägenheten har en yta på strax under 70 m 2. Årsavgiften utslaget per lägenhet blir då ca 650 kr och för 14-dagars hämtning marginellt lägre. 21

24 ÅRSAVGIFT - VÄGT MEDELVÄRDE (kr/år, inkl. moms) Genomsnitt Genomsnitt veckohämtning Årsavgift HÄMTNINGSFREKVENS Genomsnitt 14 dagars hämtning Figur 23. Årsavgift för hämtning av hushållsavfall från flerfamiljshus, vägt medelvärde inkl. moms. En intressant jämförelse är att ta hänsyn till skillnaden i storlek på hushåll för boende i enfamiljshus respektive i flerfamiljshus. Under antagande att ett villahushåll i genomsnitt består av 2,6 personer och ett hushåll i flerfamiljshus av 1,5 personer, så blir skillnaden i avgift per person marginell. Genomsnittskostnaden per person ligger runt 500 kr/år, plus/minus några tior. Uppdelning av taxan Merparten (59 %) av kommunerna anger att man tillämpar en uppdelning av hushållstaxan i en fast och en rörlig del, medan 41 % uppger att man inte gör det. 22

25 BILAGOR I bilaga 1 återfinns det frågeformulär som skickades ut till landets samtliga kommuner I bilagorna 2-6 presenteras olika nyckeltal samlade i tabellform för var och en av de i undersökningen ingående kommunerna. Presentationen av uppgifterna och nyckeltalen har anpassats för att ge en så lättöverskådlig bild som möjligt. I några fall har uppgifterna samlats i mer lättöverskådliga grupper. BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄRET BILAGA 2. UTFÖRANDEFORM, EV. ENTREPRENÖR, INSAMLADE FRAKTIONER, INSAMLADE MÄNGDER, ÅTERVINNING BILAGA 3. HUSHÅLLENS FARLIGA AVFALL, BATTERIER BILAGA 4. KASSERADE KYL- OCH FRYSSKÅP, ELEKTRONIKAVFALL BILAGA 5. REGIONAL SAMVERKAN, BEHANDLINMGS-ANLÄGGNINGAR BILAGA 6. HUSHÅLLSTAXOR

26 rvf statistik BILAGA 1 Inlämnas senast måndagen den 22 april 2002! Denna enkät är utskickad av RVF Service AB till landets samtliga kommuner och renhållningsansvariga samt i förekommande fall till kommunala regionbolag. Enkäten avser i första hand uppgifter gällande innevarande år 2002, men vissa uppgifter avser år Detta anges i så fall i den aktuella frågan. Om mer plats behövs för svaret på någon fråga går det bra att fortsätta på sista sidan i rutan Övriga synpunkter. Ange då vilken fråga som avses genom att använda löpnumret på respektive fråga. Eventuella frågor om enkäten besvaras gärna av Per Nilzén, RVF:s kansli, tel , e-post: per.nilzen@rvf.se. Tack på förhand för hjälpen! 1. Uppgiftslämnare RVF Service AB, Prostgatan 2, Malmö, tel Kommun 1.2. Uppgiftslämnare 1.3. Telefon 1.4. Fax 1.5. e-post 2. Insamling av hushållsavfall: Utförandeform - Offentlig upphandling 2.1. I vilken form utförs insamlingen av hushållsavfall i kommunen? Om flera alternativ är aktuella, ange procentuell fördelning mellan de olika alternativen Om insamlingen av hushållsavfall sker genom anlitande av privat entreprenör, ange vem eller vilka som utför insamlingen samt procentuell andel för resp. entreprenör 2.3. Har insamling av hushållsavfall föregåtts av offentlig upphandling? Om upphandlig skett för viss del av insamlingen, ange hur stor procentuell del Egen kommunal förvaltning Helägt kommunalt bolag Gemensamägt kommunalt regionbolag Kommunalförbund Bolag gemensamägt med privat entreprenör Privat entreprenör Annat Ja Ja, delar av insamlingen Nej % % % % % % % % 3. Insamling av hushållsavfall: Insamlingssystem - Hämtfrekvens - Mängder Ange insamlingsfrekvensen för nedanstående avfallsfraktioner Avser boende i enfamiljshus 3.1. Blandade kärl- o säcksopor 3.2. Biologiskt avfall 3.3. Restavfall (blandat brännbart avfall) varje vecka varje vecka varje vecka var 14:e dag var 14:e dag var 14:e dag Annat Annat Annat 3.4. Brännbart avfall 3.5. Deponirest varje vecka varje vecka var 14:e dag var 14:e dag Annat Annat 3.6. Grovavfall varje vecka var 14:e dag Annat 3.7. Trädgårdsavfall varje vecka var 14:e dag Annat Sida 1 rvf statistik

27 3. Insamling av hushållsavfall: Insamlingssystem - Hämtfrekvens - Mängder, forts. Ange insamlingsfrekvensen för nedanstående avfallsfraktioner Avser boende i flerfamiljshus 3.8. Blandade kärl- o säcksopor 3.9. Biologiskt avfall Restavfall (blandat brännbart avfall) Brännbart avfall Deponirest Grovavfall Trädgårdsavfall Insamlade mängder kärl- och säcksopor Hur stor mängd kärl- och säcksopor avsett för biologisk behandling har samlats in i kommunen under år 2001? Ange antal ton Hur stor mängd kärl- och säcksopor avsett för förbränning har samlats in i kommunen under år 2001? Ange antal ton Hur stor mängd kärl- och säcksopor avsett för deponering har samlats in i kommunen under år 2001? Ange antal ton varje vecka var 14:e dag Annat varje vecka var 14:e dag Annat varje vecka var 14:e dag Annat varje vecka var 14:e dag Annat varje vecka var 14:e dag Annat varje vecka var 14:e dag Annat varje vecka var 14:e dag Annat 4. Förpackningar och returpapper inom producentansvaret Återvinningsstationer 4.1. Ange antalet obemannade återvinningsstationer som finns inom kommunen 4.2. Vilka av nedanstående fraktioner kan lämnas vid återvinningsstationer i kommunen? Tidningar Pappersförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar, ofärgat Glasförpackningar, färgat Om uppdelning sker: mjuka hårda 4.3. Kan samtliga av er ovan markerade fraktioner lämnas vid samtliga återvinningsstationer i kommunen? Ja Nej 4.4. Om Nej, beskriv kortfattat systemet: Fastighetsnära insamling från enfamiljshus 4.5. Tillämpas fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper från enfamiljshus? Ja Nej 4.6. Om Ja, ange procentuelll andel av hushållen i enfamiljshus som omfattas av fastighetsnära insamling av förpackningar eller returpapper % Sida 2 rvf statistik

28 4. Förpackningar och returpapper inom producentansvaret, forts Om Ja, ange vilken eller vilka fraktioner som omfattas av fastighetsnära insamling från enfamiljshus Tidningar Pappersförpackningar Plastförpackningar Om uppdelning sker: mjuka hårda Metallförpackningar Glasförpackningar, ofärgat Glasförpackningar, färgat Fastighetsnära insamling från flerfamiljshus 4.8. Tillämpas fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper från flerfamiljshus? 4.9. Om Ja, ange procentuelll andel av hushållen i flerfamiljshus som omfattas av fastighetsnära insamling av förpackningar eller returpapper % Ja Nej Om Ja, ange vilken eller vilka fraktioner som omfattas av fastighetsnära insamling från flerfamiljshus Tidningar Pappersförpackningar Plastförpackningar Om uppdelning sker: mjuka hårda Metallförpackningar Glasförpackningar, ofärgat Glasförpackningar, färgat 5. Behandling: Regional samverkan 5.1. Deltar kommunen i någon form av regional samverkan för behandling av hushållsavfall? 5.2. Om Ja, vilken samarbetsform tillämpas? Ja Nej Avtal med annan kommun eller kommuns bolag Avtal med kommunalt regionbolag Delägare i regionbolag Kommunalförbund Avtal med privat företag Annat Behandlingsanläggningar Ange i förekommande fall antalet behandlingsanläggningar för hushållsavfall inom kommunen. Ange också namnen på anläggningarna Anläggning/-ar för kompostering 6.2. Anläggning/-ar för rötning 6.3. Anläggning/-ar för förbränning 6.4. Anläggning/-ar för deponering Sida 3 rvf statistik

29 7. Övrig service: Återvinningscentraler - Miljöstationer 7.1. Ange antalet bemannade återvinningscentraler (ÅVC) som finns inom kommunen 7.2. Ange antalet obemannade miljöstationer, ej vid ÅVC, som finns inom kommunen 8. Hushållens farliga avfall 8.1. Markera nedan vilka typer av insamlingssystem som finns i kommunen för insamling av hushållens farliga avfall Bemannad återvinningscentral (ÅVC) Obemannad miljöstation (ej vid ÅVC) Ambulerande återvinningscentral med miljöstation Miljöbil (kampanjinsamling) Insamling i butik Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus Fastighetsnära insamling vid enfamiljshus (röd box) Röd box där hushållen själva transporterar till miljöstation eller liknande Annat... Ange nedan hur mycket av respektive avfallsslag (EWC-kod inom parentes) som samlades in från hushållen år Ange antal ton. Batterier, lysrör, lågenergilampor ifylles under pkt. 10 och 11 nedan Oljeavfall ( *) 8.3. Lösningsmedelsavfall ( *) 8.4. Färgavfall ( *) 8.5. Hanteras vattenbaserad färg som farligt avfall? Ja Nej 8.6. Syror ( *) 8.7. Baser ( *) 8.8. Kadmiumhaltigt avfall 8.9. Kvicksilverhaltigt avfall ( *), exkl. elektriska och elektroniska produkter Bekämpningsmedel ( *) Fotokemikalier ( *) Småkemikalier ( *) Övrigt farligt avfall från hushållen (eller om uppdelning enligt ovan saknas) 9. Kasserade kyl- och frysskåp 9.1. Markera vilka typer av insamlingssystem som finns i kommunen för insamling av kasserade kyl- och frysskåp 9.2. Hur stor mängd kasserade kyl- och frysskåp ( *) samlades in i kommunen år Ange antal ton Bemannad återvinningscentral (ÅVC) Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus Fastighetsnära insamling vid enfamiljshus Annat... Sida 4 rvf statistik

30 10. Småbatterier. Bil-/Blybatterier Markera vilka typer av insamlingssystem som finns i kommunen för insamling av småbatterier Bemannad återvinningscentral (ÅVC) Obemannad miljöstation (ej vid ÅVC) Ambulerande återvinningscentral med miljöstation Miljöbil (kampanjinsamling) Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus Insamling i butik Fastighetsnära insamling vid enfamiljshus (röd box, grovsopshämtning) Röd box där hushållen själva transporterar till miljöstation eller liknande Batteriholk vid återvinningsstation Annat... Hur stor mängd småbatterier respektive bil-/blybatterier ( *) samlades in i kommunen år 2001? Ange antal ton Småbatterier ( *) Bilbatterier/Blybatterier ( *) Förutom fastighetsnära system, på hur många platser kan småbatterier lämnas i kommunen? 11. Elektronikavfall Markera vilka typer av insamlingssystem som finns i kommunen för insamling av elektronikavfall Bemannad återvinningscentral (ÅVC) Obemannad miljöstation (ej vid ÅVC) Ambulerande återvinningscentral Kampanjinsamling Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus Fastighetsnära insamling vid enfamiljshus Box där hushållen själva transporterar till återvinningscentral eller liknande Annat Är insamlingssystemet öppet för annat elektronikavfall än från hushållen? Ja Nej Om Ja, hur finansieras omhändertagandet av icke-producentansvarselektronik? Avgift vid avlämning Via taxan Annat... Hur stor mängd av respektive avfallsslag nedan (EWC-kod inom parentes) samlades in från hushållen i kommunen år 2001? Ange antal ton Elektronikavfall ( , *), icke producentansvar Lysrör ( *) Lågenergilampor, kompaktlysrör ( *) Glödlampor ( ) Små apparater ( , *), handverktyg, leksaker o.dyl. Sida 5 rvf statistik

31 11. Elektronikavfall, forts Medelstora apparater ( , *), TV, radio, datorer, skrivare o.dyl Stora apparater ( , *), spisar, tvätt-och diskmaskiner, torktumlare o.dyl Övrigt elektronikavfall ( , *) (eller om uppdelning enligt ovan saknas) Om återvinningscentral (ÅVC) används för mottagning av elektronikavfall, på hur många sådana platser kan elektronikavfall lämnas i kommunen? Har information om elektronikavfall skickats ut under år 2001? Ja Nej Om Ja, vilken slags information? Via hemsida Utskick Annonsering Annat Om Ja, hur många gånger har ni informerat under år 2001? Anser ni att ni har tillräcklig täckning med mottagningsstationer för elektronikavfall i kommunen? Ja Nej OM FASTIGHETSNÄRA SYSTEM ANVÄNDS FÖR ENFAMILJSHUS: Hur ofta hämtas elektronikavfallet? Efter budning Hur finansieras hätmningen? Ingår i taxan Särskild avgift tas ut Annat Hur många hushåll i enfamiljshus har tillgång till det fastighetsnära systemet? OM FASTIGHETSNÄRA SYSTEM ANVÄNDS FÖR FLERFAMILJSHUS Hur ofta hämtas elektronikavfallet? Efter budning Hur finansieras hämtningen? Ingår i taxan Särskild avgift tas ut Annat Hur många hämtställen vid flerfamiljshus finns i kommunen? Sida 6 rvf statistik

32 12. Taxor Avser boende i enfamiljshus Ange på nästa sida årskostnaden (inklusive moms) för det vanligast förekommande insamlingssystemet för insamling av hushållsavfall från enfamiljshus. Ange också vilken behållartyp, behållarvolym och hämtfrekvens som avses. Förutsättningar: Hämtning av okomprimerat hushållsavfall Avstånd mellan hämtställe och hämtningsfordon är max. 10 meter Varken trappsteg eller dörrar förekommer i transportvägen Avgiften inkluderar säck alternativt kärlhyra Avser ej utpräglad glesbygd eller fritidshusbebyggelse Årsavgift (inklusive moms) för ett enfamiljshus enligt ovan Behållartyp för det exempel som omfattas av ovanstående årsavgift Behållarvolym för det exempel som omfattas av ovanstående årsavgift Hämtningsfrekvens för det exempel som omfattas av ovanstående årsavgift Säck Kärl Annat... Varje vecka Varannan vecka Annat... Avser boende i flerfamiljshus Ange nedan en uppskattad årskostnad (inklusive moms) för det vanligast förekommande insamlingssystemet för insamling av hushållsavfall från ett flerfamiljshus enligt nedanstående förutsättningar. Ange också vilken behållartyp, behållarvolym och hämtfrekvens som avses. Förutsättningar: Fastigheten inrymmer 15 lägenheter på sammanlagt 1000 kvadratmeter Hämtning av okomprimerat hushållsavfall Avstånd mellan hämtställe och hämtningsfordon är max. 10 meter Varken trappsteg eller dörrar förekommer i transportvägen Avgiften inkluderar säck alternativt kärlhyra Avser ej utpräglad glesbygd eller fritidshusbebyggelse Årsavgift (inklusive moms) för ett flerfamiljshus enligt ovan Behållartyp för det exempel som omfattas av ovanstående årsavgift Sammanlagd behållarvolym för det exempel som omfattas av ovanstående årsavgift Hämtningsfrekvens för det exempel som omfattas av ovanstående årsavgift Säck Kärl Annat... Varje vecka Varannan vecka Annat Sida 7 rvf statistik

33 12. Taxor, forts. Taxekonstruktion Är taxan uppdelad i en grundavgift och en rörlig del? Ja Nej Ange nedan hur taxan fördelar sig på olika kostnadsposter. Om underlag för sådan uppdelning saknas, försök ändå göra en uppskattning av fördelningen Grundavgift, administration, service Insamling och transport Behållare Behandling (inkl. ev. deponiskatt) % % % % Moms Summa 20% 100% 13. Övriga synpunkter. Kommentarer Här kan du kommentera enskilda frågor från enkäten eller lämna övriga synpunkter och erfarenheter 14. Inlämning av enkätuppgifter Efter ifyllande av enkäten kan du skicka enkäten per post till: eller faxa den till: RVF Service AB Prostgatan Malmö RVF Service AB faxnr: Den ifyllda enkäten vill vi ha senast måndagen den 22 april 2002! Tack på förhand för din medverkan! Sida 8 rvf statistik

34 KOMMUNLISTA - UTFÖRANDEFORM, EV. ENTREPRENÖR, INSAMLADE FRAKTIONER, INSAMLADE MÄNGDER, ÅTERVINNING Kommun *) Se även Gästrike Återvinnare **) Se även Östra Skaraborg Egen kommunal förvaltning Helägt kommunalt bolag Gemensamägt kommunalt regionbolag Kommunalförbund Bolag gemensamägt med privat entreprenör Privat entreprenör Blandade kärl- och säcksopor Biologiskt avfall + Restavfall Brännbart avfall + Deponirest Biologiskt avfall + Brännbart avfall + Deponirest Biologisk behandling Förbränning BILAGA 2 Utförandeform Eventuell(a) entreprenör(er) Fraktioner Insamlade mängder (ton) Återvinning Ale Alvesta Aneby Aneby Renhållning AB Arboga Arvidsjaur Dalo miljötransporter AB Arvika Stavsnäs Renhållning (50%), Kölabussen (50%) Avesta Avesta Renhållning AB Bengtsfors Ragn-Sells AB Berg Jämtfrakt AB Bjuv Sita Sverige AB Boden AllMiljö i Bjurholm AB Bollebygd Återvinning & Miljö 7 Bollnäs Härjelast AB Borgholm Samfrakt Borlänge Borås Botkyrka Bromölla Bröderna Karlsson HB Bräcke Jämtfrakt AB Burlöv Malmö VA-verk Dals-Ed Ragn-Sells AB Degerfors Dorotea Conny Alltransport 4 Eksjö Eksjö Renhållning (Sita) Emmaboda Samfrakt Enköping Ragn-Sells AB Eskilstuna Eslöv Essunga Ragn-Sells AB Fagersta Västmanlands avfallsaktiebolag Falkenberg Sita Sverige AB Falköping LBC Falköping Falun Filipstad Filipstads Miljösanering AB Finspång LBC Finspång AB Forshaga Ragn-Sells AB Gagnef Ragn-Sells AB Gislaved Småland West AB Gotland Gotlands Åkericentral Grums Renh.tjänst i Grums AB Grästorp Ragn-Sells AB Gällivare NTG Miljö AB Gästrike Återvinnare Sita Sverige AB, Hanssons Deponering Antal obemannande återvinningsstationer Fast.nära insamling enfam.hus Fast.nära insamling flerfam.hus 33

35 Kommun Utförandeform Eventuell(a) entreprenör(er) Fraktioner Insamlade mängder (ton) Återvinning *) Se även Gästrike Återvinnare **) Se även Östra Skaraborg Egen kommunal förvaltning Helägt kommunalt bolag Gemensamägt kommunalt regionbolag Kommunalförbund Bolag gemensamägt med privat entreprenör Privat entreprenör Gävle *) Sita Sverige AB, Hanssons Göteborg Återvinning & Miljö 430 Götene Återvinning & Miljö Habo JRAB, Jönköpings Renhålln. AB Hagfors Ragn-Sells AB Hallsberg Hallstahammar Halmstad Lindvalls Åkeri (9,5%), Ragn-Sells AB (15,2%), Petterssons Åkeri (13,3%) 87 Hammarö Ragn-Sells AB Haninge Heby Sita Sverige AB Hedemora Hedemora Renhållning AB Helsingborg Herrljunga Rang-Sells Hjo **) Miljövik AB 7 Hofors *) Sita Sverige AB, Hanssons Huddinge Hudiksvall Sita Sverige AB Hultsfred LBC-bolagen Vimmerby-Hultsfred Hylte Småland West AB Håbo Ragn-Sells AB Härjedalen Härjelast Härnösand Härryda Ragn-Sells AB Hässleholm Sita Sverige AB Högsby Ragn-Sells AB Hörby 14 Höör 9 Järfälla Sita Sverige AB Jönköping Visingsö Kalix Kalix LBC Kalmar Karlsborg **) Miljövik AB 8 Karlshamn Ragn-Sells AB Karlskrona Karlstad A o G Renhållning AB Katrineholm Sörmlast AB Kil Ragn-Sells AB Kinda LBC-bolagen Vimmerby-Hultsfred AB Klippan Sita Sverige AB Kramfors Sund Frakt Kristianstad Kristinehamn Krokom Kungsbacka Ragn-Sells AB Kungsör Blandade kärl- och säcksopor Biologiskt avfall + Restavfall Brännbart avfall + Deponirest Biologiskt avfall + Brännbart avfall + Deponirest Biologisk behandling Förbränning Deponering Antal obemannande återvinningsstationer Fast.nära insamling enfam.hus Fast.nära insamling flerfam.hus 34

36 Kommun Utförandeform Eventuell(a) entreprenör(er) Fraktioner Insamlade mängder (ton) Återvinning *) Se även Gästrike Återvinnare **) Se även Östra Skaraborg Egen kommunal förvaltning Helägt kommunalt bolag Gemensamägt kommunalt regionbolag Kommunalförbund Bolag gemensamägt med privat entreprenör Privat entreprenör Kungälv Kävlinge Köping Laxå Ragn-Sells AB Lekeberg Närkefrakt ek. förening Leksand Sita Sverige AB Lerum Ragn-Sells AB Lessebo Ragn-Sells AB Lidingö Sita Sverige AB (hush.avf.); Rag-Sells Spec.avf. (farl. avf.); Ragn-Sells AB (slam, latrin); LS Tankservice (fettavsk.) Lidköping Lilla Edet Stenungsunds Renhållning AB Lindesberg Lindesbergs Renhållning AB Linköping Ragn-Sells AB Ljungby Sita Sverige AB Ljusdal Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Lyrab Malmö Sita Sverige AB, Ragn-Sells AB Malung Brändholms Återvinning AB Malå Mariestad Mark Återvinning & Miljö Mellerud Ragn-Sells AB Mjölby Mora Sita Sverige AB Motala Mullsjö Jönköpings Renhållning AB Munkfors Ragn-Sells AB Mölndal Mönsterås Mörbylånga Samfrakt Nacka Sita Sverige AB (säck/kärl + grovavf.), Cija Tank (farl. avfall) Nora Ragn-Sells AB Nordanstig Sita Sverige AB Norrköping Enista Återvinning AB Norrtälje Per Söderhans Åkeri AB (5%), Ragn-Sells AB (19%), Danderyds LBC (40%), Samtek (26%), Stig Hermanssons AB (10%) Norsjö Nykvarn Sita Sverige AB Nyköping Nynäshamn Blandade kärl- och säcksopor Biologiskt avfall + Restavfall Brännbart avfall + Deponirest Biologiskt avfall + Brännbart avfall + Deponirest Biologisk behandling Förbränning Deponering Antal obemannande återvinningsstationer Fast.nära insamling enfam.hus Fast.nära insamling flerfam.hus 35

37 Kommun Utförandeform Eventuell(a) entreprenör(er) Fraktioner Insamlade mängder (ton) Återvinning *) Se även Gästrike Återvinnare **) Se även Östra Skaraborg Egen kommunal förvaltning Helägt kommunalt bolag Gemensamägt kommunalt regionbolag Kommunalförbund Bolag gemensamägt med privat entreprenör Privat entreprenör Nässjö Ockelbo *) Sita Sverige AB, Hanssons Olofström Hölje Miljötransporter AB 7 Orsa Ragn-Sells AB Orust Återvinning & Miljö Oskarshamn Ovanåker Härjelast AB Oxelösund Broms Pajala Br. Fredrickssons Gräv och Traktor Partille Ragn-Sells AB Perstorp Sita Sverige AB Piteå 30 Ronneby Rättvik Sita Sverige AB Sala Ragn-Sells AB Salem Sandviken Sita Sverige AB, Hanssons Sigtuna Ragn-Sells AB Simrishamn Ragn-Sells AB Sjöbo Skellefteå Stenberg o söner Åkeri, ILÅ AB, GTL Åkeri AB, Flius och Trätransport AB (alla lika stor andel av 30%) 32 Skurup Sita Sverige AB Skövde **) 19 Smedjebacken Rang Sells Sollefteå Ragn-Sells AB Sollentuna Sita Sverige AB (99%), Ragn-Sells AB (1%) Sorsele 5 Sotenäs Återvinning & Miljö Stockholm Ragn-Sells AB (29%), Sita Sverige AB (35%), Hellstens (12%), LLAB (23%), Vivaldi (1%) Storfors Storuman Transportbolaget i Norr AB Strömstad Kosteröarnas Bygg- o Fast. AB (8%), Joacim Blad AB (3%) Strömsund Sundbyberg Ragn-Sells AB Sundsvall Sundfrakt Sunne Ragn-Sells AB Surahammar Vafab Svedala Ragn-Sells AB Svenljunga JRAB Sävsjö Ragn-Sells AB Söderhamn Söderköping Allren AB Södertälje Sita Sverige AB Sölvesborg Ragn-Sells AB Tanum LBC Bohusfrakt AB Blandade kärl- och säcksopor Biologiskt avfall + Restavfall Brännbart avfall + Deponirest Biologiskt avfall + Brännbart avfall + Deponirest Biologisk behandling Förbränning Deponering Antal obemannande återvinningsstationer Fast.nära insamling enfam.hus Fast.nära insamling flerfam.hus 36

38 Kommun Utförandeform Eventuell(a) entreprenör(er) Fraktioner Insamlade mängder (ton) Återvinning *) Se även Gästrike Återvinnare **) Se även Östra Skaraborg Egen kommunal förvaltning Helägt kommunalt bolag Gemensamägt kommunalt regionbolag Kommunalförbund Bolag gemensamägt med privat entreprenör Privat entreprenör Tibro **) Miljövik AB 6 Tidaholm Carlsson o Söner AB Tierp Timrå Timrå Renhållning AB (TIRAB) Tingsryd Tjörn Återvinning & Miljö Tomelilla Ragn-Sells AB Torsby Sita Sverige AB Torsås Jan-Åke Nilsson (sommarhämtning) Tranås JRAB Trelleborg 31 Trollhättan Tyresö Ragn-Sells AB Täby Sita Töreboda Sita Sverige AB Uddevalla Ulricehamn Återvinning & Miljö Umeå Ragn-Sells AB (40%), Allmiljö (60%) Upplands-Bro Ragn-Sells AB Upplands-Väsby Sita Sverige AB (hush.avf., latrin), LS Tankservice (slam) Uppsala Sita Sverige AB, Ragn-Sells AB Uppvidinge Ragn-Sells AB Vadstena Vaggeryd SWAB Valdemarsvik Valdemarsviks Renhållning AB Vallentuna Sita Sverige AB, Ragn-Sells AB Vansbro Sita Sverige AB Vara Ragn-Sells AB Varberg Sita Sverige AB (hush.avf.), Ragn-Sells AB (slam, trekammarbrunnar) Vellinge Ragn-Sells AB Vetlanda Ragn-Sells AB Vimmerby LBC-Bolagen Vimmerby Vindeln All-Miljö, Umeå 7 Vingåker Petterssons åkeri Vårgårda Ragn-Sells AB Vänersborg Återvinning & Miljö Vännäs Allmiljö AB Värmdö Sita Sverige AB (79%), AB Melskär (8%), Eva & Lasse Olsson i Stavudda AB (6%), Långviks sjötransporter (4%), Rumnarö Öservice AB (2%) Värnamo Wennbergs Åkeri (Värnamo) Västervik Mindre privata entreprenörer för hämtning i skärgården och Loftahammarsområdet Västerås Växjö Ydre Ydre Åkeri AB Blandade kärl- och säcksopor Biologiskt avfall + Restavfall Brännbart avfall + Deponirest Biologiskt avfall + Brännbart avfall + Deponirest Biologisk behandling Förbränning Deponering Antal obemannande återvinningsstationer Fast.nära insamling enfam.hus Fast.nära insamling flerfam.hus 37