synapsen Patriks blogg om livet med epilepsi Nr Årgång 27 Epilepsiföreningens medlemstidning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "synapsen Patriks blogg om livet med epilepsi Nr 4 2008 Årgång 27 Epilepsiföreningens medlemstidning"

Transkript

1 synapsen Epilepsiföreningens medlemstidning Nr Årgång 27 Patriks blogg om livet med epilepsi Ökad kunskap om cellernas jonkanaler kan resultera i nya epilepsimediciner. En anmälan till patientnämnden är ett sått att påverka och kan betyda färre brister i epilepsivården. Synapsen besöker Globen och Arbetsförmedlingen för unga med funktionshinder.

2 Innehåll 4/ Forskningsgenombrott: Kan ge nya epilepsimediciner 4 5 Konferens med fokus på aktivitet och humor 6 7 Nu är det dags att vässa kraven 8 Väck tanken Utflykter med Epilepsiföreningen 14 Patientnämnden, till din tjänst 15 Inte lätt att få rätt En härva av nya regler 18 Jämför försäkringar, råd finns att få ungdom sidan 9 Epilepsi Online kalendarium sidan Epilepsiföreningens årsmöte 2009 Föräldraträff för föräldrar till vuxna barn med epilepsi krönika sidan 22 Klara hindren med mental träning 19 Hitta ditt jobb via Globen 20 När och hur blir epilepsivården bättre? Hundträff i parken 21 Insänt: Hur började allt? 23 Årets epilepsidag regnade bort synapsen Medlemstidning för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm Nästa nummer av Synapsen utkommer i vecka 6, manusstopp 12 januari Synapser är kontaktpunkter på hjärnans nervceller och de hjälper till att fånga upp signaler från andra nervceller. Synapserna är alltså nödvändiga för att nervcellerna ska kunna kommunicera. Omslagsbild Andreas Carnesten Kansli St Göransgatan 84, 3 tr, Stockholm Telefon Postgiro Bankgiro E-post Hemsida Ansvarig utgivare Katarina Nyberg Redaktör Katarina Nyberg E-post till redaktionen Foto, där annat ej anges Katarina Nyberg Grafisk produktion Fröjdlund Grafisk Form AB Tryck Bording AB, Eskilstuna ISSN

3 Forskningsgenombrott: aktuellt Kan ge nya epilepsimediciner Ett forskningsgenombrott vid Linköpings universitet kan resultera i nya epilepsimediciner. Professor Fredrik Elinder och med dr Amir Broomand, forskare i molekylär neurobiologi, har kartlagt hur cellernas jonkanaler fungerar. De lägger nu fram sina resultat i den högt rankade tidskriften Neuron. Ω Fredrik Elinder berättar om själva genombrottet: Jag satt en kväll i labbet och körde försök. Helt plötsligt fungerade allt som väntat, vilket är ovanligt och fantastiskt. Fredrik Elinder och Amir Broomand har haft idéer om vad som skulle hända och nu visade det sig att teorin fungerade i praktiken. Vetenskaplig tvist avgjord Det handlar om hur jonkanalerna i kroppens celler öppnas och stängs. Jonkanalerna sitter i cellens membran och reglerar nervimpulsernas väg i nervcellerna. Dessa elektriska impulser går via cellmembranet, där det finns elektriskt känsliga kanaler som kan öppnas och stängas för att reglera trafiken av natrium- och kaliumjoner. Transporten av joner är av stor betydelse för funktioner i hjärnan, hjärtat och musklerna. Jonkanalerna är också inblandade i utsöndringen av insulin. Genombrottet innebär att de båda forskarna avgör en vetenskaplig tvist som pågått i mer än fem år. Jonkanalerna är omsorgsfullt utforskade gick Nobelpriset i kemi till amerikanen Roderick MacKinnon, som bland annat utrett den inre strukturen av en öppen kaliumkanal. Däremot har det hittills varit okänt hur dessa elektriskt känsliga kanaler ser ut när de är stängda. Frågan har vållat en het vetenskaplig debatt mellan många framstående forskare. Vi har för första gången med experiment visat vilken modell som är den rätta, säger Fredrik Elinder. Ny strategi öppnas Linköpingsforskarnas arbete öppnar för en ny strategi för läkemedel mot sjukdomar med koppling till nervsystemet. Här har vi en tänkbar måltavla för nya läkemedel mot till exempel migrän, hjärtarrytmier, epilepsi och muskelsjukdomar, tillstånd som kan bero på felaktiga jonkanaler. En mängd olika läkemedel verkar genom att påverka jonkanalerna. I stället för Professor Fredrik Elinder och hans medarbetare vid Linköpings universitet har kartlagt hur cellernas jonkanaler fungerar. Deras forskning kan leda till helt nya epilepsimediciner. Överst på sidan: En spänningsaktiverad jonkanal i öppet läge. att proppa igen en jonkanal försöker man modifiera öppnings- och stängningsmekanismen med ett läkemedel som smörjer gångjärnet till kanalens dörr. De nya rönen ökar chansen att hitta sådana medicinska smörjmedel. Fettsyror påverkar jonkanalerna Fredrik Elinder samarbetar också i sin forskning med Per Åmark om ketogen kost för barn. Vi försöker förstå den ketogena kosten och har en tänkbar lösning på hur den fungerar, säger Fredrik Elinder. Vår lösning ger inte hela svaret på varför kosten fungerar, den är en pusselbit. Troligen är det så att flera lösningar samverkar. Vid ketogen kost ökar fettsyror av typ Omega 3 i blodet och i ryggmärgsvätskan. Studier från Fredrik Elinders laboratorium har visat hur jonkanalerna påverkas av fettsyror. Det visar sig att jonkanaler som minskar retbarheten öppnas, vilket är en trolig orsak till att anfallen minskar. Om man kan hitta andra typer av läkemedel som smörjer dörren till jonkanalen skulle det vara ett ordentligt steg framåt i behandlingen av epilepsi. π Text: Katarina Nyberg Foto: Magdalena Elinder synapsen 4/2008 3

4 Konferens med fokus på aktivitet och humor Marseille är en multikulturell stad som alltid lockat till sig konstnärer. Rätt ställe för en konferens som bland annat har fokus på epilepsi i konst, litteratur och film. Denna bild är från den berömda hamnen. Konferensen Epilepsy and Society hölls i Marseille i Frankrike i oktober med följande huvudteman: Att nå mål genom ett aktivt liv Rättigheter för personer med epilepsi Epilepsi i konst, litteratur och film Ω Programmet innehöll flera aspekter av livskvalitet och fokus låg på hur mål kan nås både av individen och organisationerna för att uppnå en bättre livskvalitet. Programmet fokuserade också på informationsflödet i samhället och hur vi ska lyckas kommunicera via media för att få fram våra budskap. Bra och dålig information Sue Mitchell från det engelska epilepsiförbundet föreläste om kvalitetssäkring av informationsflödet i samhället. Det finns ett överväldigande utbud av information i samhället idag, men all information är inte korrekt och tillförlitlig. Trots att det är svårt att kvalitetssäkra informationsflödet borde föreningarnas roll vara att erbjuda bra, uppdaterad, korrekt information till medlemmarna så att människor kan göra egna val eller bilda sig en egen uppfattning, anser hon. Föreningar kan utifrån sin kunskap sålla i informationsflödet, eftersom mycket information idag är fel, fördomsfull och svårförståelig. Nytt synsätt Också rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar diskuterades. Ett föredrag handlade om FN:s konvention för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Ordförande för norska Handikapporganisationernas samarbetsorgan, Margaret Sandøy Ramberg, föreläste om tillkomsten av den konvention som FN antog Rekommendationerna från 1986 och 1994 har inte varit bindande men är föregångare till denna nya konvention. Tio procent av världens befolkning lever med någon funktionsnedsättning, varav 80 procent bor i utvecklingsländer. Konventionen bestämmer den rättsliga ramen för att skydda de mänskliga rättigheterna för alla personer med funktionsnedsättningar. Konventionen innebär ett nytt sätt att se på personer med funktionshinder över hela världen. Teater, konst och humor På förmiddagen under den första konferensdagen beskrev flera föreläsare hur de hanterar sin epilepsi i vardagen med humor och teater som verktyg. En av dessa var vår föreningsmedlem Gustaf Nyberg som beskrev sin egen personliga utveckling där han idag använder sin epilepsi och alla dess konsekvenser som något som berikar hans liv. Teatern blev hans sätt att bli vän med sin epilepsi. Gustaf fokuserar på allt positivt i livet. Den tid i mitt liv när jag lärde mig att bli vän med min epilepsi skulle jag inte vilja uppleva igen. Men inte heller vara utan, eftersom den lärt mig så mycket, sa han. 4 synapsen 4/2008

5 Gustaf ska i april 2009 ha premiär på en ny pjäs han skrivit som heter Kingdom Blackness. Peter Wolff från Danmark höll ett intressant föredrag om konst och litteratur. Hur epilepsin presenteras är en mycket viktig del av vår kulturella historia, som både reflekterar och influerar attityder i samhället. Stine Jakobsson Strømsø från Norge och Rick O Shea från Irland berättade om hur de använt humor som försvarsmekanism för att hantera sin fantasi. Humorn ger ett perspektiv på tillvaron och dess roll kan inte överskattas. Unga om jobb och delaktighet EPIC-youth är en paraplyorganisation för nordiska ungdomsgrupper. Representanter från Sverige, Norge, Finland och Danmark deltog i konferensen med en egen workshop som var mycket uppskattad. Workshopen innehöll presentationer från de olika deltagarländerna men också diskussion om vad som karaktäriserar ungdomsarbetet. Annika Thyselius från Sverige, medlem i Stockholmsföreningen, berättade om ett arbetsmarknadsprojekt som den svenska ungdomsgruppen deltar i inom ramen för HSO, Handikappföreningarnas samarbetsorgan. Jag fick många frågor efter min presentation, så projektet väckte intresse, säger hon. Jobbsökarkurser Norrmännen beskrev projektet Employ me!, ett tvåårigt projekt med syfte att motivera unga människor med epilepsi att utbilda sig och ta sig in på arbetsmarknaden genom jobb sökar kurser där man använt inspirerande förebilder, personer som själva har epilepsi. Danskarna berättade om sitt årliga sommarläger som främst är till för att bryta isoleringen hos unga människor med epilepsi som samtidigt får lära sig mer om sin epilepsi. Finnarna beskrev ett omfattande nationellt program för rehabilitering där 500 personer per år deltar i kurser, varav några är riktade speciellt till ungdomar. Av unga för unga Man diskuterade också för- och nackdelar med ungdomsaktiviteter arrangerade av unga själva eller arrangerade av vuxna. När arbetet initieras av unga själva är det mer accepterat av andra unga. Unga människor blir också förebilder för varandra. Det är bra för föreningarna att få med unga människor i organisationerna. Det kan ge nya perspektiv, man får med en ny grupp. Det kan också rekrytera personer till framtidens organisation, ge möjligheter till fler ekonomiska bidrag och är en viktig del av demokratiprocessen. Därför bör man låta unga människor planera och ansvara för ungdomsarbetet. π Text: Helena Lif och Ragnar Helin synapsen 4/2008 5

6 Vi vet att människor i Sverige har epilepsi. Så varför har vi inte fler medlemmar än i Svenska Epilepsiförbundet? Den frågan ställde Chatrine Pålsson Ahlgren, ordförande i förbundet sedan 2002 när hon besökte Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm. Nu är det dags att vässa kraven Ω Chatrine Pålsson Ahlgren och Börje Vestlund från förbundsstyrelsen var inbjudna att tala om förbundets verksamhet och stora frågor i samband med föreningens extra årsmöte den 8 oktober. Båda är de riksdagsmän men från olika partier. Chatrine Pålsson Ahlgren representerar kristdemokraterna medan Börje Vestlund har sitt hjärta hos den socialdemokratiska rörelsen. Pengar och politik Men även om de har olika politiska visioner är de rörande överens när det gäller Svenska epilepsiförbundets, SEF, viktiga frågor. Och de stavas medlemsantal, ekonomi och handikapp-politik. Viktigast är att vi kan samtala, att vi har en dialog i dessa frågor, framhöll Chatrine Pålsson Ahlgren, som också uttryckte sin glädje över att besöka Stockholmsföreningen. Hon sa även att den förbundsstyrelse som inte lyssnar på sina medlemmar får en kort livslängd. Och hon jämförde förbundets unika roll som pådrivare och opinionsbildare med den politiska roll hon känner så väl och uttryckte som sin förhoppning att vi alla inom epilepsirörelsen ska komplettera varandra och inte konkurrera. En annan stor fråga handlar om isolering. Många personer med epilepsi sitter hemma och behöver gemenskap och samhörighet. Då blir det viktigt att träffas och dela upplevelser och inspirera varandra att göra bra saker. När det handlar om epilepsin är det den som har sjukdomen som vet bäst, det är inget som någon ska be om ursäkt för, sa Chatrine Pålsson Ahlgren. Många tycker att deras epilepsi är pinsam och det har jag svårt att förstå. Vi vet att vi har kunskap och kan informera andra. Börje Vestlund är ansvarig för frågor om ekonomi på förbundsnivå och försöker även få fart på de enskilda föreningarna runtom i landet. Ofta genom handfast stöd i att ta fram normalkontoplaner för att ekonomihanteringen ska bli enklare. Webbaserat medlemsregister Att få till ett centralt medlemsregister för förbundet och samtliga föreningar är något han klurat på en tid. Lösningen blev ett webbaserat register där alla föreningar via lösenord har tillgång till sina egna uppgifter. Dessutom jobbar Börje Vestlund med att i enlighet med senaste kongressens beslut utforma ett intressepolitiskt handlingsprogram, något som nu saknas. Om man ser framåt så tror jag att sjukvården kommer att se ut som idag, säger Börje Vestlund. Så hur ska vi göra för att vässa våra krav? Och ta fram en kravlista oberoende av vem som har den politiska majoriteten? Som nästa uppgift ser han det stora behovet att påverka skolan och arbetsmarknaden. Alltför många elever har inlärningssvårigheter och hamnar utanför. Och alltför många hamnar sedan utanför arbetsmarknaden. Dialog ett måste Stockholmsföreningen fick beröm av både Chatrine Pålsson Ahlgren och Börje Vestlund för arbetet med att utbilda särskilda skolinformatörer. Även den enträgna uppvaktningen av länets skolor lyftes fram. Den som bland annat handlar om att försöka ordna en gemensam utbildningsdag om epilepsi för alla skolsköterskor och skolläkare. Börje Vestlund föreslog att Stockholmsföreningen ska kunna engageras för att i samråd med förbundets föräldra- 6 synapsen 4/2008

7 Börje Vestlund, med slips längst bort vid bordet, var tidigare ledamot i Epilepsiföreningens styrelse. Sedan 2004 är han ledamot i Epilepsiförbundets styrelse. Nu på besök hos Stockholmsföreningen tillsammans med förbundets ordförande Chatrine Pålsson Ahlgren, riksdagsledamot för kristdemokraterna, stående i grön tröja. Börje Vestlund är riksdagsledamot för socialdemokraterna. kommitté arbeta med de specifika skolfrågorna. Jag har en dröm att vi sedan ska uppvakta utbildningsdepartementet och då ha med någon från Stockholmsföreningen, sa Börje Vestlund som också efterlyste mer av samarbete mellan förbundet och landets föreningar. Men han påpekade även att det kan bli problem om Stockholmsföreningen är alltför ambitiös och sticker iväg och gör sånt som är SEFs uppdrag. Daniella Stolpe, en av Stockholmsföreningens två ordförande, ställde frågan om gränsdragningen mellan föreningarna gentemot förbundet. Berit Magaard, också hon ordförande, undrade över hur föreningen på bästa sätt ska arbeta tillsammans med Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO. Att tillsammans med HSO resonera om samverkan i de övergripande frågor som gäller sjukvården och förhållandet till Stockholms läns landsting är en god idé, tyckte Börje Vestlund. Liksom att till exempel bjuda in Susanne Lund som är förbundssekreterare på SEF. Hon arbetar dessutom mycket med internationella frågor och kan bidra med positiva kontakter med epilepsiföreningar globalt. Nationella riktlinjer En av de stora frågor som Stockholmsföreningen tagit upp handlar om behovet av nationella riktlinjer för epilepsivården. På regional nivå kan man sedan utarbeta vårdprogram. Börje Vestlund har tagit upp frågan i riksdagen, medan Chatrine Pålsson Ahlgren och Susanne Lund uppvaktat Epilepsisällskapet, som främst består av läkare, psykologer och sjuksköterskor. Hittills har denna fråga inte mötts av något större intresse. Även på Socialstyrelsen har man varit kallsinnig och hänvisat till knappa ekonomiska resurser och att epilepsi inte tillhör de stora folksjukdomarna. Men tillsammans med SEF ska Stockholmsföreningen jobba vidare med denna viktiga fråga.π Text: Teresa Janzon Foto: Inger Karlsson synapsen 4/2008 7

8 Väck tanken Elektriker kan man vara. Eller neurolog. Men epileptiker? Eller diabetiker? Man är inte sin sjukdom. Man är en person med epilepsi. Eller med diabetes. Man kan vara man eller kvinna, svensk eller dansk, tjock eller smal, you name it. Av Katarina Nyberg Säg inte Jag är epileptiker. Säg Jag har epilepsi. Orden betyder mycket, avspeglar utveckling. Ingen talar längre om invalider. Handikapp och funktionshinder är passé. Nu talar vi om personer med funktionsnedsättning. Ta steget från att se dig som epileptiker. Du är du. 8 synapsen 4/2008

9 ungdom Epilepsi Online För dig som aldrig hört talats om ordet blogg kanske jag ska förklara lite kort: Ordet blogg kommer från engelskans kortform för webblogg. Det är en hemsida på Internet som uppdateras periodvis med det nyaste inlägget överst. En dagbok som nästan vem som helst kan läsa ungefär. Jag heter Patrik Norén och är 22 år. Jag studerar informationsdesign och har eget företag. Vill du veta mer? Besök min hemsida! På min hemsida bloggar jag om mitt liv, inte min epilepsi, utan mitt liv med epilepsi. Jag skulle kunna börja med att beskriva min sjukdom, vad som hände när jag blev sjuk och hur jag upplever det. Men det finner jag rätt onödigt eftersom du ändå kan läsa om det online. Den historien skulle fylla ungefär ett uppslag, så jag överlåter det till dig som läsare att leta efter på den vida webben, nja, rättare sagt, på min hemsida. Dikt populäraste inlägget Sidan Mitt liv med epilepsi kom till i september Innan dess skrev jag dagbok på ungdomssidan Lunarstorm vid sjukhusbesök. Men nu ville jag ha mer. Det stod i vår lokaltidning om en tjej som skrev om sin sjukdom, äggstocks - cancer, vilket inspirerade mig till att starta sidan. Jag ville ha en sida där alla kunde komma in och läsa om mina bekymmer, upp och nedgångar, operationer, medicinförändringar eller bara funderingar. Samtidigt som det skulle finnas fakta om epilepsi för den som aldrig kommit i kontakt med sjukdomen. Sedan hemsidan startade i september 2005 har den haft mer än besökare. Det går att skriva om det mesta i min blogg. Utöver mina erfarenheter av epilepsin har jag skrivit om hur man bakar kladdkaka, hur man bakar chokladmuffins, om telefonförsäljning och till Alla Hjärtans Dag skrev jag en dikt som blev det populäraste inlägget i hela bloggen! Den är flitigt plagierad och används på många andra sidor. Det kommer mer Det handlar ganska mycket om att tömma huvudet på tankar och samtidigt dela med sig av erfarenheter till andra personer när jag skriver i min blogg. Ena dagen mår man pyton, då blir inläggen långa och handlar om hur tråkigt livet är. Andra dagen är livet toppen, då blir inläggen kortare men fyllda av glädje och värme. Jag skriver för mig själv, fast alla andra får ta del av det. När jag var 16 fick jag epilepsi och det förändrade mitt liv, men det kommer aldrig att hindra mig från att berätta min historia. Jag har en liten policy när jag skriver, det ska komma mera, så jag avslutar alltid min blogginlägg med frasen: More To Come det kommer mer. Kolla in More To Come Text: Patrik Norén Patrik Norén bor i Eskilstuna men tillbringar mycket tid på den gränslösa webben. Kompisen och fotografen Andreas Carnesten tog bilden, även omslagsbilden. OM UNGDOMSGRUPPENS AKTIVITETER, KONTAKTA Malin Thor, tel eller Annika Thyselius, eller BLOGGFAKTA I mars 2007 gjorde ett internetföretag en undersökning som visade att det då skapades ungefär nya bloggar på internet varje dag. Det var för mer än ett år sedan, idag har vissa två eller kanske tre bloggar samtidigt, det är nästan lika självklart för en person att blogga som att gå i skolan, lyssna på musik eller gå ut på nätet. synapsen 4/2008 9

10 kalendarium 2008 November Lördag 15 Ungdomarna har filmkväll. Ring Annika Thyselius eller Malin Thor för information. Torsdag 20 Möte för nya medlemmar, kl Onsdag 26 December Torsdag 4 Föräldraträff för föräldrar till vuxna barn med epilepsi, kl Ungdomarnas Träffpunkt VeteKatten Kungsgatan 55, kl Torsdag 11 Julfest, kl Information om föreningens utflykter, se sid Januari Torsdag 8 Februari Torsdag 5 Ungdomarnas Träffpunkt VeteKatten Kungsgatan 55, kl Ungdomarnas Träffpunkt VeteKatten Kungsgatan 55, kl Torsdag 19 Öppet Hus, kl Mars Torsdag 5 Ungdomarnas Träffpunkt VeteKatten Kungsgatan 55, kl Tisdag 31 Årsmöte, kl Om ingen annan plats anges så är mötet på S:t Göransgatan 82A. i Handikappföreningarnas lokaler. Epilepsiföreningens årsmöte 2009 Inbjudan till Epilepsiföreningens årsmöte. Tisdagen den 31 mars inbjuds föreningens medlemmar till årsmöte. Kallelse, föredragningslista och övriga information kommer i Synapsen nr 1/2009. Motioner till årsmötet Har du förslag på hur föreningen ska agera och arbeta? Nya verksamheter? Skriv en motion om detta till årsmötet! Skriv ner din idé och skicka den på ett papper eller maila. Det är ett bra sätt att bidra till utveckling av föreningens verksamhet. Motioner ska vara kansliet tillhanda senast den 31 januari Dax att betala medlemsavgift för 2009 I början av december får du ett inbetalningskort i brevlådan. Medlemsavgiften är oförändrad. Avgiften för enskild medlem är 250 kronor, för familjemedlemskap 350 kronor. Som medlem i föreningen får du tidningen Synapsen fyra gånger per år, Svenska Epilepsiförbundets tidning Epilepsia fyra gånger per år, injudningar till olika arrangemang och annan information. För att kunna skicka ut riktad information behöver föreningen ha ett komplett medlemsregister. Därför är det viktigt att du fyller i alla uppgifter på inbetalningstalongen, eller e-postar uppgifterna till oss. Det är uppgifter om namn, adress, e-postadress, telefon, kön, födelseår, om du/ni har epilepsi, förälder till barn med epilepsi och om du/ni har några specialintressen. Med ett sådant register når aktuell information snabbt rätt målgrupp samt att vi kan minska portokostnaderna genom information via e-post. 10 synapsen 4/2008

11 kalendarium Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm: Föräldraträff för föräldrar till vuxna barn med epilepsi Onsdagen den 26 november, kl St Göransgatan 82 A, rum 2 (T-bana Fridhemsplan) Möjligheten för anhöriga att träffas är viktig. När föräldranätverket träffas delar vi erfarenheter med varandra för att få mer ork i vardagen. Nu tänkte vi att det är dags att samlas igen. Vi vill erbjuda er möjligheten att kunna sitta och prata i lugn och ro över en fika i vår samlingslokal. Dela vad som har hänt sedan sist problem såväl som positiva händelser. Det brukar vara skönt att prata med några som förstår och även ha trevligt och roligt tillsammans. Det är ni som bestämmer hur agendan ser ut och vi bara antar att det är mycket som känns angeläget att prata om när det gäller den egna familjesituationen, gemensamma behov och intressen i nuläge och framtid. Föreningen kommer också att informera och uppdatera er om vad som är på gång i och utanför föreningen. Vi är tacksamma för att du anmäler dig innan på telefon eller så kan vi planera inköp av fika. PS. Tag gärna med dig intresserade, närstående personer! Varmt välkomna! Inbjudan till samtalsgrupp för föräldrar till skolbarn med svårbehandlad epilepsi Inbjudan till julfest med julbord Kris- och samtalsmottagningen inom Handikapp & Habilitering startar en samtalsgrupp för Dig som är förälder till ett barn med svår behandlad epilepsi. I första hand vänder vi oss till Dig som har barn i åldern 6 12 år. Gruppen kommer att träffas vid fem tillfällen varannan tisdag kl Den startar så fort som det finns tillräckligt många anmälda. Att delta i gruppen är kostnadsfritt. Vi som kommer att leda gruppen är båda socionomer och legi time rade psykoterapeuter. Om Du är intresserad av att delta i gruppen eller bara vill veta mera så ring direkt till någon av oss. Berit Green, tel eller Anette Högberg, tel Välkommen att höra av Dig! För tredje året i rad dukar föreningen upp ett härligt julbord. Festen hålls torsdagen den 11 december. Vi äter läcker julmat, sjunger julsånger och har det trevligt tillsammans. Naturligtvis blir sedvanligt lotteri med fina vinster. Vi ses den 11 december kl 18 till 21 i lokalen på St Göransgatan 82A. Kostnaden är 120 kronor per person. För barn under femton år är det gratis. Anmälan till kansliet senast måndagen den 8 december. Telefon eller e-post Varmt välkommen! synapsen 4/

12 Utflykter med Ep Som vi gjort Under Stockholms broar I augusti gjorde föreningen en utflykt med en sightseeingbåt. Vi var glada över att se flera medlemmar som inte tidigare deltagit i våra utflykter, sammanlagt var vi ca 15 personer. Under rundturen, som tog två timmar, passerade vi många av Stockholms kända byggnader. I hörlurarna kunde man lyssna till mycket information. Vi åkte under femton broar, genom två slussar och färdades både på Saltsjön och Mälaren. Tack vare att föreningen subventionerade rundturen kraftigt så blev inte heller priset så högt för deltagarna. och dikter är översatta till många språk. Dåtidens Stockholm var skräpigt och fattigt. Staden städades någon gång per år då man slängde de mesta av soporna i vattnet. Delar av staden är byggt på dessa sopor. Den Gyldene Freden hade Bellman ett stambord där han och hans vänner träffades. Gustav III gjorde livet lättare för dom som höll på med musik, poesi och teater. I Bellmans och Gustaf III:s Stockholm får man lära känna konstnärer, arkitekter och hovfolk samt Fredman och Ulla Winblad och lyssna till några av Bellmans visor. Ciceron var Ulf Bagge. står av arkeologiska föremål från det geografiska område som idag kallas Sverige och även av svensk kyrkokonst. Föremålen kommer från hela landet och alla tider. Särskilt berömt är Guldrummet som innehåller mängder av guld- och silverskatter. När vi var där i oktober fanns också en intressant utställning om jungfru Maria som hette Maria drömmen om kvinnan. Man ställer ut unika medeltida Mariaskulpturer som i utställningen möter nutida konstuttryck. Med musik, dans, samtida konst och nyskrivna texter vill vi ge fler och oväntade bilder av Maria. Vad betyder bilden av Maria för oss i dag? Tyvärr hade bara två medlemmar mött upp. Ta vara på våra utflykter. Det är trevligt att göra något tillsammans. Kom gärna med förslag om hur vi ska göra så att fler blir intresserade av att delta! Glimtar från föreningens utflykter under hösten. Stadsvandring i Bellmans fotspår i Gamla Stan och medföljande trubadur. Nedan: Historiska muséets utställning om jungfru Maria. Stadsvandring i Carl Michael Bellmans 1700-tal Till fots i Bellmans historia där man får veta hur hans uppväxt var och hur det slutade med att han hamnade i fängelset på grund av skuld, som i hans krets var småpengar. Han rörde sig i de kungliga och adliga kretsarna. Flera av de sånger och dikter han skrev handlade om personer som fanns i hans närhet. Bellmans sånger Besök på Historiska muséet Historiska muséet på Narvavägen är ett av Sveriges största muséer. Samlingarna be- 12 synapsen 4/2008

13 ilepsiföreningen Brasan i Delsbogården värmer i decemberkylan. Ayla och Julorkestern bjuder bjuder upp till dans kring granen på Bollnästorget. Som kommer Anmäl deltagande till kansliet, tel Föreningen betalar alla inträdesavgifter. Etnografiska muséet Söndagen den 16 november kl 13. Samling utanför Etnografiska muséet. Ta buss 69 från Centralen, hållplats Museivägen. Etnografiska muséet vill genom spännande program, permanenta och tillfälliga utställningar öppna fönster mot skilda livsvillkor och kulturer från hela världen. Utifrån stora samlingar och deras historia vill muséet ge kunskap och perspektiv på vad det är att vara människa i en föränderlig värld. I utställningarna visas spännande föremål från världens alla hörn: Nord- och Sydamerika, Afrika, Oceanien och Asien. Dessutom finns ett japanskt tehus i parken, restaurang Babajan, hörsal, bibliotek och välsorterad butik. Julmarknad på Skansen Söndagen den 14 december kl 13. Samling utanför ingången till Skansen. Den traditionella julmarknaden på Skansen har ett marknadstorg som dignar av mat, godsaker och julpynt. Brasorna tänds, julborden dukas, det pysslas och pyntas och granarna kläs i hus och gårdar. I stadskvarteren finns de skickliga hantverkarna. För många generationer av stockholmare har julmarknaden varit inledningen på julfirandet. Bland julmarknadens alla klassiska julvaror som tomtar, senap, korvar, ljus, halmbockar, kransar, glas och textilier finns i år även gammeldags juldekorationer, julkakor, ekologisk ostkaka, trähantverk och sameslöjd, textil, älgskinnsprodukter och silkessjalar. Varje julmarknadsdag mellan kl 10 och 16 bjuder Ayla och Julorkestern upp till dans för stora och små kring granen på Bollnästorget och för barnen finns den klassiska fiskedammen. Den första julmarknaden på Skansen anordnades redan Nu, liksom förr, vandrar julbocken, ledd av Judas med pungen, omkring bland marknadsbesökarna. I år infaller julmarknaderna den november och 6 7, december kl Aquaria Vattenmuseum Söndagen den 11 januari 2009 kl Vi träffas utanför ingången till vattenmuséet. För att komma till Aquaria tar du färjan till Djurgården, buss 44, 47, eller spårvagnen. Adressen är Falkenbergsgatan 2. Söndagen den 11 januari tänkte vi fly till den tropiska värmen i regnskogen, undan den svenska vintern, för några timmar. I Aquaria Vattenmuseum, som ligger på Djurgården, finner du regnskog, tropiska hav och en nordisk miljö. Kl 14 på söndagar kan man, i mån av plats, följa med en djurvårdare på en liten rundvandring i regnskog, mangroveträsk och nordisk miljö. Ragnar Helin, Utflyktsansvarig Foto: Ragnar Helin och Anna Yu synapsen 4/

14 Patientnämnden till din Ett sätt att få hjälp för egen del och även påverka epilepsivårdens kvalitet är att se till att diverse brister blir synliggjorda. Det kan man göra genom en anmälan till patientnämnden. Det kan till exempel vara brister vad gäller administration, behandling, bemötande, ekonomi, information, juridik, omvårdnad, samverkan och tillgänglighet. Systemfel kan upptäckas och förhoppningsvis åtgärdas. Det är inte svårt att göra en anmälan. Man bara skriver ner vad som hänt och vad man vill klaga på. Adress är Patientnämnden, Box 17535, Stockholm och e-postadress är Man kan också ringa till nämnden och få råd, tel Eller vända sig till Epilepsiföreningens kansli för råd och stöd, tel Ω Patientnämnden är en instans dit patienter, anhöriga och personal kostnadsfritt kan vända sig när det uppstått problem i vården som inte gått att lösa på plats eller när kontakt önskas direkt med en opartisk instans, fristående från vården. Det kan vara frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård (landsting, privat, kommun), landstingets tandvård, privata tandhygienister, handikapp- och habiliteringsverksamhet. Nämndens verksamhet regleras i en särskild lag. Patientnämnden arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. De flesta anmälare önskar att deras ärende leder till kvalitetsförbättring i vården så att inte händelsen upprepas. Vid uppenbara systemfel kan nämnden agera och peka på behovet av åtgärder. Nämnden lämnar gärna statistik som kan vara till hjälp i arbetet att förbättra vården. I nämnden sitter förtroendevalda politiker med god kunskap om vården, men utan politiska uppdrag i nämnder och styrelser vars verksamhet man kan klaga på hos Patientnämnden. Vissa ärenden som är av principiellt viktig natur behandlas vid Patientnämndens sammanträden. Nämnden gör uttalanden och lägger förslag till förbättringar utifrån de klagomål och synpunkter som framförts till nämnden. Patientnämndens uppgifter är att: hjälpa patienter och anhöriga när de inte lyckas lösa problem som uppstått i kontakten med hälso- och sjukvården. förmedla kontakt med rätt myndighet eller instans. genom redovisning av inkomna klagomål, framförda idéer och förslag påverka vården att bli bättre för alla. erbjuda och utse stödpersoner till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. Nämnden har inga disciplinära befogenheter och gör inga egna medicinska bedömningar utan arbetar som en rådgivande instans. I motsats till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) som har disciplinära befogenheter arbetar Patientnämnden för problemlösning. Dessa nämnder kompletterar således varandra. Patientnämnden i Stockholms län behandlar varje år omkring ärenden med synpunkter, förslag och klagomål som rör till exempel behandling och bemötande inom hälso- och sjukvården och Folktandvården. Patientnämndens verksamhet är tänkt att vara en dialog mellan patienter, anhöriga och vårdgivare. Nämndens förslag och bedömningar får allt större uppmärksamhet, genom att vårdgivarna ofta vänder sig till nämnden för att få del av statistik, slutsatser och rekommendationer. π Text: Katarina Nyberg UR PATIENTNÄMNDENS ÅRSRAPPORT patientärenden inkom, en ökning med sex procent. Klagomålen på akutsjukvården ökade med 20 procent. Primärvårdens tillgänglighet har förbättrats. 46 procent av alla tandvårdsärenden gäller avgifter och garantier. Ökad efterfrågan på statistik från nämnden. 14 synapsen 4/2008

15 Man ska absolut vända sig till patientnämnden när något blir fel, säger Britta Blomqvist. Då bidrar man till förbättringar. Inte lätt att få rätt Britta Blomqvist berättar om två tillfällen när hon gått vidare med hur hon blivit bemött i vården. Ω På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna tog jag kontakt med patienthandläggaren eftersom jag blev dåligt bemött när jag kom in efter ett svårt anfall hösten Det stod inkommer direkt från puben i min journal, när jag kom från brukshundsklubben. Ville ha skriftlig ursäkt Jag fick mycket bra hjälp i början, det var ju ett fel som tydligt syntes. Jag fick veta hur och vilka patienthandläggaren hade kontaktat. Men när jag ville ha det felaktiga helt bortaget ur min journal ville patienthandläggaren att jag skulle nöja mig med en anteckning i kanten. Att skriva till Socialstyrelsen skulle ta så lång tid. När jag senare ville ha en skriftlig ursäkt så kunde jag inte räkna med att få det. Nattsköterskan hade skrattat åt mig och frågat hur mycket jag hade druckit på puben och hon trodde mig inte när jag sa att jag sa att jag aldrig varit på någon pub. Det står i din journal att du kommer direkt från puben hit, sa hon. Hon fick sparken och med det skulle allt vara över. Men med läkaren som skrev fel hände inget. Jag fick senare ett trevligt samtal från verksamhetschefen där han beklagade allt. Så visst fick jag hjälp via patienthandläggaren, men jag hade en liten känsla av att man gärna ville tysta ner det som hänt. Oklart kring hundar På Södersjukhuset beklagade patientombudsmannen det som inträffat, att jag blev intagen mot min vilja och inte fick ha min servicehund Atlas med mig. Patientombudsmannen hänvisade till verksamhetschefen som skulle svara på mina frågor. Jag tycker inte jag fick någon hjälp där. Det är nytt med medicinskt alarmerande hundar på sjukhus, så de hade säkert svårt att ta ställning till det. Men det är ändå en viktig fråga vad som ska gälla. Man ska absolut vända sig till patientnämnden, det är viktigt att fel och brister kommer fram och att vården får veta hur en patient kan uppfatta situationen när den är sjuk. π Text: Britta Blomqvist Anm. På Karolinska Universitetssjukhuset finns patienthandläggare som man kan vända sig till. På Södersjukhuset finns en patientombudsman. Därtill finns alltså även patientnämnden för hela landstinget. synapsen 4/

16 Försäkringskassans nya regler har varit föremål för annonskampanjer och uppmärksamhet i media. Reglerna är väl inte helt glasklara och genomsyras av åtstramning. Synapsen gör ett försök att reda ut den härva av regler som gäller sedan 1 juli beträffande aktivitetsersättning och sjukersättning. Text: Katarina Nyberg En härva av nya regler Ω Aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsad och den kan man få fram till månaden innan man fyller 30. Efter 30 år är det tidsbegränsad sjukersättning, eller sjukersättning tills vidare, som gäller. För att få aktivitetsersättning eller sjukersättning ska arbetsförmågan på grund av sjukdom, eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, vara nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Alla möjligheter att återgå i arbete ska ha prövats, i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Det inkluderar även lönebidragsanställningar och andra liknande arbeten. Alla möjligheter till arbete ska alltså vara uttömda gentemot en bredare arbetsmarknad. En förändring är att man inte längre kan få aktivitetsersättning eller sjukersättning i väntan på ett lönebidragsarbete eller annat anpassat arbete. Plan för återgång i arbete För den som har aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning upprättar Försäkringskassan tillsammans med individen en plan för återgång i arbete. Man behöver inte ha en arbetsgivare för att upprätta en sådan plan. Övergångsbestämmelser Om man redan har aktivitetsersättning eller sjukersättning behåller man sin ersättning resten av den period som beslutet gäller. När den perioden tar slut finns också övergångsregler som gör att äldre regler kan fortsätta att tillämpas. Dessa övergångsregler innebär att 16 synapsen 4/2008

17 man, efter ansökan, kan beviljas aktivitetsersättning (eller att den som fyller 30 år kan beviljas tidsbegränsad sjukersättning) i ytterligare maximalt 18 månader, men längst till och med december Anmälningsskyldighet Man ska anmäla händelser som påverkar arbetsförmågan gäller för all sjukersättning och aktivitetsersättning. Man kan ha ett förtroendeuppdrag även om man har hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. För den som beviljats hel sjuk- eller aktivitetsersättning finns utrymme att utnyttja upp till en åttondels arbetsförmåga av normal heltid. För tio år sedan ändrades lagstiftningen så att arbetsförmågan ska vara i det närmaste helt nedsatt vid hel ersättning. Det är ändå viktigt att kontakta Försäkringskassan om sina planer för att se om det planerade arbetet eller förtroendeuppdraget ryms inom den så kallade åttondelen. Denna möjlighet gäller bara för den som har hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Den som har delvis nedsatt arbetsförmåga och vill utöka sin arbetstid kan ha rätt till vilande sjukersättning. Kontakta Försäkringskassan för mer information. Bostadstillägg Ett inkomstprövat tillägg som kan gälla den som har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Bostadskostnad och inkomstförhållanden påverkar bostadstillläggets storlek. Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning Vid studier kan man ansöka om vilande ersättning från och med den månad man börjar studera, under förutsättning att man haft ersättningen i minst ett år. Ersättningen kan vara vilande för studier under längst 24 kalendermånader eller under återstående tid av beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning. Om man har aktivitetsersättning eller sjukersättning och vill pröva att arbeta kan man ansöka om en prövotid med ersättning och lön samtidigt maximalt tre månader. Om arbetsförsöket fungerar kan man ansöka om att få sin ersättning vilande. Prövotiden och tiden med vilande ersättning räknas ihop och kan sammanlagt pågå under längst 24 kalendermånader eller under återstående tid av beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning. Ersättningens storlek Ersättningsnivåerna för aktivitetsersättning och sjukersättning är inte flexibla, vilket kan drabba den som arbetar deltid. Nivåerna utgår från 40 timmar per arbetsvecka och är låsta till heltid, trefjärdedelstid, halvtid och en fjärdedelstid. Jobbar man 12 timmar per vecka får man bara halv ersättning från Försäkringskassan eftersom arbetstiden överskrider en fjärdedel, som är tio timmar. Det blir ett glapp och man kan förlora ekonomiskt på att arbeta. Lagstiftningen medger bara de fyra nivåerna. Många kundsynpunkter finns på att nivåerna inte är flexibla, säger Christina Åkerstedt, verksamhetsutvecklare på avdelningen för sjukförmåner vid Försäkringskassans huvudkontor. Aktivitet under tid med aktivitetsersättning Om man har aktivitetsersättning och vill studera så gäller följande: Om studierna inte kan ses som en arbetslivsinriktad åtgärd kan de ses som en aktivitet. Aktiviteter ska planeras tillsammans med Försäkringskassan. Det ska finnas en planering och ett mål. Man kan få särskild ersättning för eventuella kostnader som uppstår med anledning av aktiviteten i de fall och till den del kostnaderna inte kan ersättas inom ramen för andra ersättningssystem. Det är inte möjligt att ha ersättning både från Försäkringskassan och från Centrala Studiestödsnämnden, CSN. Om den försäkrade önskar och bedöms kunna delta i aktiviteter ska Försäkringskassan tillsammans med honom eller henne börja en planering av lämpliga aktiviteter som utgår från den försäkrades önskemål, behov och förutsättningar, säger Christina Åkerstedt. Om det inte finns någon plan för aktiviteter kan man själv vara aktiv och kontakta Försäkringskassan för att få igång en planering av arbetslivsinriktad rehabilitering eller aktiviteter. Du som undrar över något, kontakta Försäkringskassan. Ingen ska behöva vara orolig i onödan. Vänd dig till din personliga handläggare eller till den nationella kundtjänsten , så blir du uppringd av en handläggare.π Anm: Regeringen har föreslagit ytterligare regeländringar inom sjukförsäkringen. Reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2009 (proposition 2007/08:124, Från sjukersättning till arbete). Riksdagen fattar beslut om förslaget den 30 oktober AKTIVITETSERSÄTTNINGEN SES ÖVER Regeringen tillsatte för ett år sedan en utredning om en översyn av aktivitetsersättningen (Dir 2007:183). Utredningen ska vara klar nu i november (S 2007:15). Sedan dröjer det innan ett eventuellt lagförslag kommer. Utredningens huvuduppgift är att förbättra ersättningens regelverk så att unga människors arbetsförmåga tas till vara på bästa möjliga sätt. Utredningen ser över reglerna om rätt till aktivitetsersättning och överväger regeländringar som ökar möjligheten för personer med aktivitetsersättning att delta eller återvända till arbetslivet. Utredningen ska även föreslå hur reglerna för aktivitetsersättning kan anpassas till planerade förändringar för sjukpenning och sjuk - ersättning. synapsen 4/

18 tema försäkringar Jämför försäkringar, råd finns att få Här fortsätter temat om försäkringar från förra numret av Synapsen. Personförsäkringar omfattar både individuellt tecknade försäkringar samt gruppförsäkringar. Gruppförsäkringen tecknas via facket eller arbetsgivaren och innehåller oftast ett paket med livförsäkring, sjukkapital, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring och barnförsäkring. Ω Dessa försäkringar finns också att teckna individuellt. Skillnaden är att den individuella försäkringen kräver en hälsodeklaration medan det för gruppförsäkringen inte behövs någon sådan. Gruppskyddet är också billigare. I gengäld är ersättningarna lägre och av mindre omfattning. När det gäller barnförsäkringen omfattar den bland annat medicinsk invaliditet, ekonomisk invaliditet, dödsfallskapital, rehabiliteringsbidrag samt läke- och resekostnader. Viktigast av dessa är invaliditetsersättningen som betalas ut för antingen medicinsk eller ekonomisk invaliditet. Medicinsk invaliditet innebär bestående kroppsskada medan ekonomisk invaliditet innebär att skadan kommer att påverka det framtida yrkeslivet. Jämför! Ett problem är att graden av medicinsk invaliditet vanligen inte fastställs förrän besvären blivit bestående, stationära, vilket kan ta många år. En annan svaghet är även att sjukdomar med gradvis eller tillfällig försämring antingen kompenseras dåligt eller inte alls. För den som står i begrepp att teckna en försäkring är det viktigt att jämföra olika försäkringar. Även om de flesta försäkringar är uppbyggda på liknande sätt och bolagen har gemensamma tabellverk för att beräkna invaliditetsgrad så förekommer olikheter. Några försäkringsbolag ger ersättning för medicinsk invaliditet endast för ett visst antal uppräknade skador/sjukdomar. Även andra skador kan ersättas, dock under förutsättning att de kräver medicinsk behandling livet ut. Observera undantagen För den som beviljats en individuell barnförsäkring ersätter bolagen i princip skadan fullt ut. Men det finns undantag som är viktiga att observera. Några bolag gör undantag för de följdverkningar som orsakas av tidigare kroppsfel. Man ersätter alltså endast ett normalt läkningsförlopp. En barnförsäkring omfattar skada till följd av sjukdom eller olycksfall. Samtliga bolag gör undantag för sjukdomar som är medfödda eller som uppkommit mycket tidigt. Det är hos försäkringsbolaget som bevisbördan ligger i det enskilda fallet när det ska avgöras huruvida en skada är medfödd eller inte. Hos ett antal försäkringsbolag finns det möjlighet att teckna en försäkring för det ofödda barnet. Undantagsklausul för epilepsi När barnförsäkringen upphör, oftast vid 25 års ålder, finns det möjlighet för den försäkrade att teckna en vidare- och/eller fortsättningsförsäkring. Även här varierar villkoren mellan de olika försäkringsbolagen. På vuxensidan är gruppförsäkringar ungefär tre gånger så vanliga som individuella försäkringar. För att få teckna en gruppförsäkring räcker det i regel med att man är fullt arbetsför när försäkringen söks. För individuella försäkringar krävs hälsodeklaration. Om till exempel en person med epilepsi vill teckna en sjuk- och olycksfallsförsäkring, kräver försäkringsbolaget undantagsklausul för epilepsin eller skador som anses ha ett samband med sjukdomen. Ibland tar bolagen också ut en högre försäkringspremie. För att få råd om försäkringar och för att kunna jämföra de olika bolagens villkor kan den enskilda konsumenten vända sig till Konsumenternas försäkringsbyrå som är en fristående försäkringsbyrå. Tel samt info på hemsidan π Text: Teresa Janzon 18 synapsen 4/2008

19 Hitta ditt jobb via Globen Christina Mårtens arbetar på Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade i Globen. Det här är en helt vanlig arbetsförmedling med målgruppen unga med funktionshinder i Stockholms län. Det säger Christina Mårtens, arbetsförmedlare, när Synapsen träffar henne i förmedlingens lokaler i Globen. Ω Målgruppen är uppdelad i två grupper. Den ena omfattar åldrarna 16 till 25 år och ungdomarna kommer oftast via skolan. Det är unga som har ett dokumenterat funktionshinder, det behöver inte nödvändigtvis vara en diagnos. Viktigt är att man är motiverad och inser att det handlar om lönearbete, säger Christina Mårtens. Oftast blir det frågan om en lönebidragsanställning. Den andra målgruppen är i åldern 19 till 29 år. Den handlar om unga som har aktivitetsersättning och då samarbetar arbetsförmedlaren med Försäkringskassan. Två handläggare från Försäkringskassan är stationerade på förmedlingen, som har ett tiotal arbetsförmedlare. Gruppträff varje fredag Christina Mårtens arbetar med ungdomar som inte har aktivitetsersättning, som lever på a-kassa eller socialbidrag. Vi har gruppträffar en gång per vecka med dom som ännu inte fått jobb. När man hittar en arbetsplats så börjar det oftast med praktik på ungefär en månad. Blir det en fortsättning så kan lönebidrag beviljas på ett år i taget. Lönebidragsdelen kan minska från år till år. Ambitionen med lönebidrag är ju att det ska försvinna och att det ska bli en anställning. Men så blir det inte för alla, det kan behövas ett visst lönebidrag permanent. Många får arbete Vi får ut många i arbete. Hittills i år är det ungefär 480, säger Christina Mårtens. Dom flesta kommer på sommaren, när skolorna slutar. Då har vi vår mest intensiva period. Det är en ny värld för många ungdomar när dom kommer hit och upptäcker att dom måste vara aktiva. Ibland kanske dom förväntar sig mer av oss än vad vi kan erbjuda. Meningen är ju att de arbetssökande ska bli aktiva och delaktiga. Mest servicejobb För det mesta kommer ungdomarna på remiss via socialtjänsten eller genom någon annan instans. Men man kan också helt enkelt komma till förmedlingen och bli inskriven. Om man inte riktigt vet vad man vill och hur mycket man orkar kan man få testa sin arbetsförmåga genom oss. Det kan också vara så att vi har viss kontakt med föräldrarna. Det förmedlingen kan erbjuda är oftast servicejobb som plockjobb i livsmedelsbutiker, jobb på restauranger och jobb på biltvättar. Det är svårare att komma in i vården och industrin. Vår stora uppgift är att hitta arbetsgivare, säger Christina Mårtens. Lönebidrag innebär ju att arbetsgivaren måste anpassa arbetet. Skolan trasslar Om man inte hittar något jobb då? Man kan behöva arbetsträning under en längre period. Man får börja nysta för att hitta lösningar. I mellantiden är det svårt att få aktivitetsersättning. Det är väldigt sällan det kommer någon arbetssökande som har assistans till förmedlingen. För dom som fått arbete hittills i år har det har tagit allt ifrån en dag till flera år. En del får jobb direkt efter skolan. Att ungdomarna växer och kommer ut i arbete är lyckan i Christina Mårtens jobb. Hon möter också många bra och engagerade arbetsgivare. Det tråkiga vi märker av är att så många ungdomar har haft det trassligt i skolan, att dom inte har fått det stöd dom så väl har behövt. π Text: Katarina Nyberg DET HÄR GÄLLER Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade vänder sig till dig som har ett funktionshinder och söker arbete på den vanliga, öppna arbetsmarknaden. Du får vara högst 29 år om du har aktivitetsersättning från Försäkringskassan Du får vara högst 24 år om du inte har aktivitetsersättning Du ska bo i Stockholms län Du ska kunna styrka ditt funktionshinder med ett intyg/utlåtande/utredning från läkare, psykolog, kurator eller annan. Intyget ska helst inte vara äldre än ett år. synapsen 4/

20 När och hur blir epilepsivården bättre? Vid en uppvaktning i oktober i Lands - tingshuset fick föreningen tillfälle att åter lyfta åtgärdsprogrammet i Fokusrapporten om epilepsi som kom förra året. Ω Epilepsiföreningen företräddes av Berit Magaard, Hans Hjelmqvist och Helena Lif. Lars Joakim Lundquist, moderat landstingsråd och Jöran Tyllström, chefsläkare på Hälso- och sjukvårdsnämndens beställarkontor tog emot uppvaktningen. Professionen inom vården representerades av Torbjörn Tomson. Det var en bra uppvaktning. Vi fick mycket utrymme att beskriva och argumentera för förbättringar inom epilepsivården, säger föreningens kanslichef Helena Lif. Nu hoppas vi naturligtvis på konkreta resultat. Vi fick inte direkt nej till någon av de frågor som vi tog upp, vilket var positivt. Vi fick uppslag, tips på kontaktpersoner och löfte om återkoppling i flera frågor. Neurolog Torbjörn Tomson var med, som utredare i Fokusrapporten och som ansvarig för epilepsiregistret. En av våra gemensamma hjärte - frågor är ju hur vi ska kunna rädda epilepsiregistret. Det här med att öronmärka pengar verkar vara svårt i den nuvarande majoriteten. Representanterna för föreningen lämnade över ett dokument till landstingspolitikerna med synpunkter och förslag på åtgärder. Den stora frågan är: Hur kommer vi tillrätta med bristerna inom epilepsivården? Dags för regionalt vårdprogram Fokusrapporten visade att epilepsivården försäm rats den senaste tioårsperioden och gav för slag på åtgärder. Hur ska vi komma till rätta med bristerna? Regionala vårdprogram och lokala behandlingsprogram på klinik nivå som tydliggör innehållet i utred ning ar med helhetsperspektiv, vilka behandlings - metoder som finns, rehabiliteringsmöjligheter och egenvård. Möjligheterna till rehabilitering måste öka. I december presenteras en fokusrapport om utvecklingsstördas behov av sjukvård. Den kan bidra med värdefull kunskap. Epilepsiregistret Data och statistik saknas om epilepsipopulationen i Stockholm. Statistiken som används är baserad på gamla uppgifter från Västerbotten. Förekomst, orsaker, riskfaktorer och konse kven ser måste kartläggas för att en god kvalitet i epilepsivården ska kunna säkerställas. Epilepsiföreningen föreslår att en arbetsgrupp bildas som får i uppdrag att ta fram förslag på hur problemen i epilepsivården ska åtgärdas. Innan årsskiftet måste finansieringen av Epilepsiregistret lösas långsiktigt. π Text: Katarina Nyberg Från vänster Berit Magaard, Akela, Atlas och Alfa. En söndag i slutet av augusti inbjöd jag till hundträff i Rålambshovsparken. Tanken var att hundintresserade medlemmar med eller utan hund skulle träffas för trevlig samvaro. Vädret var tyvärr inte det bästa att träffas utomhus. Min hund Akela och jag väntade ivrigt på fyr- och tvåfotade vänner. Efter en Hundträff i parken stund kom Britta med sin fina colliehanne Atlas, Sveriges första epilepsihund. Lite respekt fick han för Akela som är en bestämd men vänlig dam. Lite senare kom ytterligare två medlemmar med den vackra sheltietiken Alfa. Dessa tre hundar blev snabbt vänner. Eftersom det var få människor ute på grund av det dåliga vädret kunde hundarna springa och leka utan koppel. Vi gjorde lite övningar som t ex apportering. Naturligtvis imponerade Atlas som alltid, när han hämtade Brittas mobiltelefon och lämnade över den till henne. Men Akela var inte sämre utan tog sin boll och lämnade till Britta som då belönade henne med en godbit. Vi samtalade om hundens betydelse för människans välbefinnande. Min förhoppning är att personer med epilepsi ska kunna ha utbildade assistanshundar, som hjälper dem i vardagen. När man frågar Britta vad Atlas betyder för henne svarar hon alltid: Allt! Genom Atlas har hon fått en nyvunnen frihet; hon kommer ut på ett annat sätt än tidigare. Detta var den första hundträffen i föreningen. Om det finns intresse så kallar jag gärna till flera hund- och människomöten. Text: Berit Magaard, matte och ordförande i Epilepsiföreningen foto: Britta Blomqvist 20 synapsen 4/2008

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2012

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2012 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2012 nr 1, Årgång 31 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2012 JANUARI Torsdag 5 januari Ungdomarnas träffpunkt, Måndag 9 januari

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2011 nr 3, Årgång 30 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2011 Augusti-september Torsdag 1 september Måndag 5 september Tisdag

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2014

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2014 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2014 nr 1, Årgång 33 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm våren 2014 Januari Kursstart: Österländsk gymnastik Kursstart: Träslöjd Torsdag

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm januari-maj 2015

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm januari-maj 2015 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2015 nr 1, Årgång 34 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm januari-maj 2015 Januari Kursstart: Österländsk gymnastik Kursstart: Träslöjd

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2010

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2010 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2010 nr 3, Årgång 29 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor -Stockholm hösten 2010 Onsdag 1 september Torsdag 2 september Tisdag 7 september Söndag

Läs mer

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Varför så många frågor?

Varför så många frågor? Sid 1 av 10 Varför så många frågor? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din försäkring bygger på att flera

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011

Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011 Innehåll Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8 november 2011 1. Kansliet Styrelsekonferensen Två ansökningar om medlemskap i HSO Stockholms län Ordförandestämman den 28 november Ledigt rum Vikariat

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Omfattande skydd till bra pris

Omfattande skydd till bra pris Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Alla barn har rätt till en bra försäkring

Alla barn har rätt till en bra försäkring S 2849 12-02 Foto: Andreas Lind Alla barn har rätt till en bra försäkring Välkommen till Medlemsbarn Barnförsäkring för det värdefullaste du har S2849.indd 3 2012-02-02 14:19:20 Skydda det bästa du har

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Liv & Hälsa FÖRSÄKRING

Liv & Hälsa FÖRSÄKRING FÖRSÄKRING Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom

Läs mer

Mekonomen BilLivetförsäkring. Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa

Mekonomen BilLivetförsäkring. Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa Mekonomen BilLivetförsäkring Våra populära Bas- och innehåller Liv-, Sjuk- och Olycksfallsförsäkring som ger dig och din familj en ekonomisk trygghet.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa

Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa Villkorssammanfattning Personförsäkring Liv och Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du

Läs mer

arbete, ekonomi och fritid

arbete, ekonomi och fritid BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Information om arbete, ekonomi och fritid Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du

Läs mer

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Blodcancerföreningen i Stockholms län Verksamhetsplan 2014 Blodcancerföreningen i Stockholms Län Blodcancerföreningen i Stockholm Län har för närvarande 526 medlemmar. Medlemmar är blodcancersjuka och deras anhöriga och närstående. Sedan hösten

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Omfattande skydd till bra pris

Omfattande skydd till bra pris Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Alla barn har rätt till en bra försäkring. Välkommen till Medlemsbarn Barnförsäkring för det värdefullaste du har

Alla barn har rätt till en bra försäkring. Välkommen till Medlemsbarn Barnförsäkring för det värdefullaste du har Alla barn har rätt till en bra försäkring Välkommen till Medlemsbarn Barnförsäkring för det värdefullaste du har Skydda det bästa du har från 80 kr /mån För den du vill skydda mest i världen Världen är

Läs mer

Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring?

Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring? Ska alla barn kunna få en bra barnförsäkring? - Vad har vi lärt av Freja? 2011-09-01 Daniel Eriksson Produktdirektör Kunderna äger Folksam Vårt övergripande mål är att ha branschens mest nöjda kunder Vår

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Liv och Hälsa. För dig och din familj

Liv och Hälsa. För dig och din familj Liv och Hälsa För dig och din familj Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Omfattande skydd till bra pris

Omfattande skydd till bra pris Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Liv och Hälsa. För dig och din familj

Liv och Hälsa. För dig och din familj Liv och Hälsa För dig och din familj Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa VK300S v1.0 040416, Informationsguide psykiatrin INFORMATIONSGUIDE 1 (10) Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa Denna information är till för dig som har ett psykiskt funktionshinder och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Vårdförbundets Studentförsäkringar

Vårdförbundets Studentförsäkringar 1 januari 2015 Vårdförbundets Studentförsäkringar i samarbete med Folksam Vårdförbundet väljer förmånliga studentförsäkringar I den här broschyren från Folksam kan du läsa mer om studentförsäkringarna

Läs mer

Bästa Gärdesmoderat!

Bästa Gärdesmoderat! Gärdesmoderaterna Medlemsbrev nr 4 november 2010 Bästa Gärdesmoderat! Ordförande har ordet. Nu är valet över och det blev en historisk valseger. Den moderatledda Alliansen fortsätter leda politiken i riksdagen,

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Ändrat datum för årsmötet

Ändrat datum för årsmötet Uppsala Januari 2010 Innehåll Kalendarium... sid 1 Hälsning från ordföranden... sid 2 Kallelse till årsmötet... sid 3 Information från Misa... sid 4 Information om gymnsiestudier Lundellska skolan... sid

Läs mer

Med en gruppförsäkring får du ett ekonomiskt skyddsnät som underlättar din vardag om det oförutsedda skulle inträffa

Med en gruppförsäkring får du ett ekonomiskt skyddsnät som underlättar din vardag om det oförutsedda skulle inträffa Med en gruppförsäkring får du ett ekonomiskt skyddsnät som underlättar din vardag om det oförutsedda skulle inträffa ett extra försäkringsskydd för både dig och din familj Alla vuxna i Sverige har genom

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

LIV & HÄLSA. Våra populära Bas- och Pluspaket innehåller Liv-, Sjukoch Olycksfallsförsäkring som ger dig och din familj en

LIV & HÄLSA. Våra populära Bas- och Pluspaket innehåller Liv-, Sjukoch Olycksfallsförsäkring som ger dig och din familj en LIV & HÄLSA Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Studiecirklar på din fritid våren 2009

Studiecirklar på din fritid våren 2009 Studiecirklar på din fritid våren 2009 Studiecirklar och kultur för personer med intellektuell funktionsnedsättning SV Stockholm Sektionen för personer med funktionsnedsättningar SV Stockholm har studiecirklar

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!!

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!! Medlemsinfo januari 2013 Aktuella föreningsaktiviteter FUB-café på Oasen på onsdagar kl 18:30-20:30 börjar den 16 januari och sedan 30 januari och 13 februari för att därefter förhoppningsvis fortsätta

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

REPSKAP RSMH STOCKHOLMS LÄNS DISTRIKT. TISDAGEN 30:e OKTOBER 2012 ÖSTERMALMS FÖRENINGSRÅD

REPSKAP RSMH STOCKHOLMS LÄNS DISTRIKT. TISDAGEN 30:e OKTOBER 2012 ÖSTERMALMS FÖRENINGSRÅD REPSKAP RSMH STOCKHOLMS LÄNS DISTRIKT TISDAGEN 30:e OKTOBER 2012 ÖSTERMALMS FÖRENINGSRÅD Stockholm den 24 september 2012 Till våra lokalföreningar Inbjudan till representantskapet tisdagen den 30 oktober

Läs mer

Frågor inför vuxenlivet

Frågor inför vuxenlivet Frågor inför vuxenlivet Några vanliga frågor inför vuxenlivet Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du kan få arbete

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN GUIDE FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN Denna guide är avsedd att ge information om vilka resurser som finns för psykiskt funktionshindrade personer och vart man vänder sig. Guiden finns

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta!

OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta! OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta! Information till IKEA:s kunder i samarbete med IKEA Svenska Försäljnings AB Hej, Från och med 1 oktober 2014 kommer du att kunna köpa OMIFALL Gravid- och

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER

VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER Göteborg 16-17-18 augusti 2013 Foto: Dick Gillberg/goteborg.com Foto: Dick Gillberg/goteborg.com Välkommen, alla Riksidrottens Vänner och Idrottsledarveteraner

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Vi gör din röst hörd!

Vi gör din röst hörd! Vi gör din röst hörd! SPF bevakar dina intressen! - Har du tänkt på hur du vill du bo när du blir äldre? - Tycker du att det är rättvist att arbete och pension beskattas olika? - Vet du att i genomsnitt

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd

och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd E t t an passat försäk ringss k ydd personförsäkringar och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd Corbis/Scanpix Över 100 år av omtanke Där vi kommer ifrån måste man bry sig lite mer För drygt

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Lättläst. Om du behöver tandvård

Lättläst. Om du behöver tandvård Lättläst Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Sjukvå. om din trygghet.

Sjukvå. om din trygghet. Sjukvå r Direkt d plus personförsäkringar om din trygghet. Över 100 år av omtanke Där vi kommer ifrån måste man bry sig lite mer För drygt hundra år sedan var det en grupp läkare som bestämde sig för att

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm hösten 2014

Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm hösten 2014 Medlemsblad för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm År 2014 nr 4, Årgång 33 Kalendarium för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm hösten 2014 SEPTEMBER September Österländsk gymnastik startar, Kallhäll September

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-10-05 Patientnämnden Tid Torsdagen den 27 september 2012, kl. 09.00-12.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?

Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Fortsättningsförsäkring för tidigare medlem i Unionen

Fortsättningsförsäkring för tidigare medlem i Unionen Fortsättningsförsäkring för tidigare medlem i Unionen Gäller från 1 januari 2014 forenadeliv.se/unionen Fortsätt med din försäkring Fortsättningsförsäkringen är för dig som inte längre kan vara gruppförsäkrad,

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID FÖRENINGEN NORDENS STYRELSEMÖTE

PROTOKOLL FÖRT VID FÖRENINGEN NORDENS STYRELSEMÖTE PROTOKOLL FÖRT VID FÖRENINGEN NORDENS STYRELSEMÖTE ONSDAGEN DEN 13 JUNI 2008 1 Styrelsen Protokoll 3/2008 06 13 Protokoll från möte med Föreningen Nordens styrelse Datum: Fredagen den 13 juni 2008 Tid:

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Medlemsförsäkring för dig i SULF

Medlemsförsäkring för dig i SULF Medlemsförsäkring för dig i SULF gäller från 1 januari 2011 Teckna försäkringar på Snabb hjälp när den behövs som mest Ingen kan förutse hur livet ska bli. Om du skulle råka ut för något kan du behöva

Läs mer