Datoriserad arbetsminnesträning för vuxna personer med cerebral pares - pilotstudie
|
|
- Malin Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datoriserad arbetsminnesträning för vuxna personer med cerebral pares - pilotstudie Vetenskapligt arbete inom ramen för Specialistutbildningen, Neuropsykologi Katarina Ehlin Emilsson Leg psykolog Särskilt stöd och habilitering för vuxna i Umeå Katarina.ehlin@vll.se Januari 2014
2 Sammanfattning Vår kognitiva funktion arbetsminnet är viktig i våra allra enklaste vardagssysslor men också i mer komplexa uppgifter som att resonera och reflektera. Personer med cerebral pares har kognitiva nedsättningar som emellertid i dagsläget är relativt outforskade. Utifrån egen klinisk verklighet är dock ett nedsatt arbetsminne vanligt i gruppen. I syfte att studera effekten av datoriserad arbetsminnesträning har sju vuxna personer med cerebral pares deltagit i en studie. Deltagarna tränade med träningsprogrammet Cogmed QM, fem dagar i veckan i fem veckor och genomgick neuropsykologiska tester både innan och efter träningen. En uppföljning gjordes även sex månader efter avslutad träning. Resultaten visade att träningen gett effekt på deltagarnas arbetsminne. Det var mer otydligt vilka effekter denna ökade kapacitet i arbetsminnet gett på kognitiva funktioner som visuellt logiskt resonerande/tänkande, verbal inlärning, verbal inhibering och uppmärksamhet/koncentration. Deltagarna fick även skatta sitt vardagsfungerande vid de olika testtillfällena men det visade inte på några upplevda skillnader i vardagsfungerandet. Nyckelord: cerebral pares, arbetsminne, datoriserad arbetsminnesträning Tack Jag vill tacka min handledare Annika Nordström, forskningsledare FoU Västerbotten och adj lektor vid Enheten för epidemiologi och global hälsa UmU, som alltid funnits där precis då jag varit i behov av hjälp och stöd. Hon har också stått ut med alla hoppande ord och mina bekymmer med tempus. Ett stor tack skickar jag också till Västerbottens läns landsting som beviljade mig FoU-medel under Ett extra stort tack till mina teamkamrater på Särskilt stöd och habilitering i Umeå som stöttat och hjälpt till med det praktiska kring studien. Till mina chefer Gunilla Larsson och Agneta Nilsson som möjliggjort studiens genomförande skickar jag ett varmt tack. Till sist de som skall ha all eloge och alla tack, Ni som deltog i studien!! Ni har kämpat och lagt ner massor med tid och energi på att genomföra träningen. Vid mållinjen tackar jag, Eleonor Lindgren, Gunn Vesterlund och Margareta Englund för hejjarrop, stöttning och alla tips som gjort mitt arbete mycket bättre. Eleonor Lindgren har i egenskap av specialistpsykolog bidragit med ovärderlig kunskap. 2
3 Att ta emot och hantera information av olika slag som sedan kan användas för att skapa en planering med delmål och huvudmål är en av människans särskilda tillgångar. Ett målorienterat beteende där vi över lång tid kan fokusera och arbeta mot ett och samma mål men även under resan gång göra de justeringar som krävs utifrån rådande omständigheter, kan skapa våra liv till händelserika äventyr. Många av våra kognitiva funktioner är delaktiga i denna process särskilt våra exekutiva funktioner och vårt arbetsminne spelar en avgörande roll. Arbetsminnet är en av våra kognitiva funktioner som är nödvändig för att vi skall fungera i vår vardag och kunna utföra våra mest alldagliga sysslor, såsom diska, skriva ned ett telefonnummer och samtala. Denna kognitiva funktion beskriver Kane m.fl. (2007) är även nödvändig i mer komplexa uppgifter som att studera och lära sig saker, resonera och reflektera samt att lösa problem. Funktionen är också avgörande för att kunna fokusera i praktiska situationer. Baddeley (2012) beskriver att arbetsminnet är starkt knutet till vår uppmärksamhet. Termen arbetsminne härstammar från begreppet korttidsminne och ibland används de båda som synonymer, men i enlighet med Baddeley (2012) definieras korttidsminne som enkel temporär lagring medan arbetsminne handlar om en kombination av lagring och manipulation (dvs att informationen bearbetas och omarbetas). Baddeley (2012) har också utvecklat en arbetsminnesmodell bestående av flera komponenter; den fonologiska loopen, det visuospatiala skissblocket, centralexekutiven och den episodiska bufferten. Den fonologiska loopen tar hand om auditiv information, även vid läsning kodas den visuella informationen (bokstäverna) om och hanteras sedan av den fonologiska loopen. Det visuospatiala skissblocket hanterar visuospatial information, tex bilder, rumsuppfattning eller hitta vägen till en plats. Centralexekutiven koordinerar och styr de andra delarna i arbetsminnesmodellen medan den episodiska bufferten aktiverar relevant information från vårt långtidsminne och integrerar detta med ny information (i nuläget) och kan initiera ett beteende. När arbetsminnets kapacitet undersöks används tester där mängden information mäts i antalet enheter som arbetsminnet kan hålla aktuella. Enheterna kan bestå av siffror, bokstäver eller visuospatiala platser på en platta. Om människans hjärna påverkas av sjukdomar eller skador/trauman blir arbetsminnet i de flesta fall påverkat. Vi får svårare att styra över vårt fokus och vi orkar med mindre intryck och låter bli svårare problemlösning. Klingberg (2010) visar emellertid på att dagens forskning ger oss hopp om att vi kan träna och förbättra dessa funktioner. Cerebral pares I senaste utgåvan av boken Neurologi (Fagius och Nyholm, eds 2012) beskrivs cerebral pares som ett samlingsnamn för följdtillstånd efter utvecklingsstörningar eller skador i den omogna hjärnan som uppstått under fosterstadiet eller under de två första levnadsåren. Symtomen tar sig olika uttryck beroende på skadans art, lokalisation och tidpunkt. Multipla faktorer interagerar vid uppkomsten av hjärnskadan, t ex för tidig födsel, infektion, inflammation, tillväxthämning, störd blodcirkulation eller hypoglykemi. Det finns troligen också genetiska komponenter som ger ökad risk för faktorer som infektion, tillväxthämning och hypoglykemi etc. Cerebral pares är t ex gånger så vanligt hos barn födda före graviditetsvecka 28 än hos barn födda i fullgången tid. Dessa barn får oftast bilateral spastisk cerebral pares som framförallt drabbar de nedre extremiteterna. I fostervecka är kärlförsörjningen av området lateralt om sidoventriklarna omogen. Detta område är organiserat på så vis att de 3
4 kortikospinala bansystemen och nervbanorna är placerade i turordningen ben, bål, armar, händer och huvud (nervbanorna till de nedre extremiteterna är placerad närmast ventriklarna) och just i denna ordning påverkas motoriken beroende på skadans omfattning (symtomen i benen dominerar). De vanligaste orsakerna till postnatalt förvärvad cerebral pares är drunkningsolyckor, infektion eller trauma. Hjärnskadan försämras inte över tid. Den nu rådande internationella klassifikationen enligt Fagius och Nyholm (2012) för cerebral pares bygger på fyra faktorer: det mest framträdande motoriska symtomet (spasticitet, dyskinesi, ataxi), grov och finmotorisk funktion, utbredningsmönstret (unilateralt eller bilateralt) och till sist andra neurologiska tillstånd (tex epilepsi, perceptionsstörningar). Motorikstörningarna handlar bland annat om pareser, spasticitet, koordinationsstörning, dyskinesi och kvarstående utvecklingsreflexer. Andra vanliga symtom är svårigheter med talet (oralmotorik), nedsatt hörsel och syn, tarmfunktionsrubbningar, epilepsi, hydrochephalus, leddeformiteter och muskuloskeletala smärtor. Arbetsminne vid cerebral pares Påverkan av de kognitiva funktionerna hos personer med cerebral pares är ofullständigt kartlagt och det saknas till exempel studier rörande arbetsminne, arbetsminnesträning och cerebral pares (Fagius och Nyholm, eds 2012). Sigurdardottir m.fl. (2008) skriver att i studier kring barn med cerebral pares har det sällan fokuserats på kognitiva profiler och detaljerade resultat från kognitiva tester. Det finns emellertid ett fåtal studier som omfattar kognitionen hos barn med cerebral pares. Som exempel har Bottcher och medarbetare (2009) studerat uppmärksamhet och exekutiva funktioner hos barn med cerebral pares. De fann att de verbala kognitiva funktionerna fungerade genomsnittligt medan bibehållen och delad uppmärksamhet var nedsatt. Barnen med cerebral pares visade också på en långsamhet på test som innehöll tidtagning. Det påvisades inga skillnader mellan unilateral cerebral pares eller bilateral cerebral pares. Sigurdardottir m.fl. (2008) studerade 127 barn med cerebral pares (67 flickor, 60 pojkar), födda mellan 1985 och 2000, vilka IQ-testades med WPPSI (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence). Av de 127 barnen hade 82 % spastisk cerebral pares, 11 % dyskinetisk cerebral pares, 4,7 % ataktisk cerebral pares och 2,3 % var oklassificerade. Den intellektuella nivåbedömningen visade att 60 % av barnen hade ett IQ som var högre än 70 och 42 % hade ett IQ över 85. Medianvärdet på fullskala på WPPSI var IQ 84, verbal IQ 92 och performance IQ 77. Barn med spastisk diplegi och tetraplegi hade signifikant lägre performance IQ än verbalt IQ. Barn med hemiplegi hade både det högsta performance IQ och fullskale IQ och barn med dyskinetisk cerebral pares hade det lägsta fullskale IQ. Bland barnen med spastisk diplegi var 82 % födda för tidigt medan det i de andra subgrupperna var 50 % som var fullgångna. Datoriserad arbetsminnesträning Datoriserad arbetsminnesträning är ett område som inom forskningen fått mycket uppmärksamhet under senare år och träningen har provats på många olika grupper. Ett av de vanligaste förekommande träningsprogrammen är Cogmed som testats runt hela världen. Samtliga nedan beskrivna studier har använt sig av Cogmeds arbetsminnesträningsprogram (Cogmed JM för barn i förskoleåldern, Cogmed RM för skolbarn och ungdomar, Cogmed QM för ungdomar och vuxna) (Pearson, 2013b). Träningen består av en intensiv träningsperiod med 25 träningspass, helst 5 pass i veckan i 5 veckor. Träningen sker i kombination med ett aktivt coachstöd som skall öka motivationen och vara ett stöd i 4
5 utvärderingen av resultaten. Det har visat sig att coachen är avgörande för ett bra träningsresultat (Pearson, 2013a). I Klingberg m.fl. studie (2005) där barn med ADHD tränade sitt arbetsminne med hjälp av Cogmed RM ett träningsprogram för barn, påvisades signifikanta förbättringar av barnens verbala och icke-verbala arbetsminne på tränade arbetsminnesuppgifter men också på icke tränade visuospatiala komplexa problemlösningsuppgifter. Förbättringar sågs även på barnens förmåga till inhibition samt att föräldrars rapportering av symtom på barnens ouppmärksamhet minskade. I denna studie exkluderades barn med IQ under 80. I en annan studie med samma träningsprogram tränades ungdomar 14 till 15 år, födda med en födelsevikt under 1000 gram. Träningen förbättrade effektivt ungdomarnas arbetsminne men gav även en generaliserad effekt till verbal inlärning. Gruppens förbättringar kvarstod även efter sex månader. Denna studie inkluderade ungdomar med IQ under 80 och träningen visade sig ge signifikant förbättring även hos denna grupp (Løhaugen m.fl. (2011). Det har vidare gjorts studier på personer som drabbats av stroke eller andra förvärvade hjärnskador som visar på signifikanta förbättringar av arbetsminne och uppmärksamhet (Westerberg m.fl., 2007; Lundqvist m.fl., 2010). Resultaten från Lundqvists forskningsstudie styrker också att förbättringen av arbetsminne generaliseras till andra områden. Personerna som deltagit i träningen rapporterade även upplevda förbättringar av prestationer på arbetet, ökad nöjdhet med sin egen prestation och bättre hälsa. I en studie av Johansson & Tornmalm (2011) studerades specifikt effekten av arbetsminnesträning i aktiviteter i dagliga livet hos personer med förvärvade hjärnskador. Med hjälp av självskattningar och intervjuer påvisade man tydligt att personer med svåra kognitiva nedsättningar pga sin hjärnskada förbättrade sin förmåga att klara av vardagsaktiviteter. Träningens resultat påverkades inte av ålder eller hur lång tid efter skadan man genomgick träningen (1-22 år). Klingberg (2010) sammanfattar i en reviewartikel att arbetsminnesträning hos friska personer i olika åldrar visar på förändrad hjärnaktivitet i frontal och parietal cortex samt basala ganglierna, även förändringar i dopaminreceptorernas densitet. Detta intraparietala-prefrontala nätverk används vid arbetsminnesuppgifter och även vid kontroll av vår uppmärksamhet. Träningen har också visat på att förbättringen av arbetsminnets kapacitet även visar sig på icke tränade arbetsminnesuppgifter. Någon publicerad studie som omfattar datoriserad arbetsminnesträning personer med cerebral pares har inte påträffats. Syfte Denna studie syftar till att utforska om vuxna personer med cerebral pares kan träna upp sitt visuella och verbala arbetsminne med hjälp av ett datoriserat träningsprogram. Vidare ställdes frågan om en eventuell kapacitethöjning av arbetsminnet skulle kunna medföra generaliserande effekter till andra kognitiva funktioner, såsom visuellt logiskt resonerande/tänkande, verbal inlärning, verbal inhibering och uppmärksamhet/koncentration samt om vardagsfungerandet i någon grad påverkades av träningen. 5
6 Metod I en kontrollerad interventionsstudie har vuxna personer med cerebral pares under 5 veckor genomgått ett datoriserat arbetsminnesträningsprogram. Effekten av träningen har mätts genom före- och eftermätning i samband med träningsprogrammet, samt efter sex månader. Studien har valts att genomföras av författaren som en del i en vidareutbildning till specialist i klinisk psykologi med inriktning på neuropsykologi. Studien har genomförts till stor del av författaren själv. Deltagare De personer som ingått i studien hade alla kontakt med verksamheten Särskilt stöd och habilitering för vuxna som möter personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Det är en länsövergripande verksamhet i Västerbotten med kontor i Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina. Verksamheten i Umeå hade vid starten av denna studie kontakt med 26 personer över 18 års ålder med diagnosen cerebral pares, utan tilläggsdiagnosen utvecklingsstörning, vilket var inklusionskriterium för att delta i studien. Dessa identifierades av respektive kontaktperson/ärendeansvarig som även var de som tillfrågade de berörda om de ville ingå i studien. Urvalet gjordes november Två personer exkluderas, en person med stora motoriska svårigheter som förhindrade datoranvändning, samt en person som vid tillfället led av ett allvarligt psykiskt dåligt mående. Sammantaget uppfyllde 24 personer, 10 män och 14 kvinnor, inklusionskriterierna. Av de tio som initialt sa ja till att delta i studien avbröt en person sitt deltagande innan påbörjad träning. Orsaken var tidsåtgång och rädslan av att ha tagit på sig för mycket. Ytterligare en person avbröt sitt deltagande efter tre genomförda träningspass, orsaken var fysiska åkommor, psykiskt dåligt mående och dålig motivation. En person kunde inte genomföra träningsprogrammet i dess ursprungliga utformning pga. stora visuospatiala svårigheter (se figur 1). Sju personer fullföljde den datoriserade arbetsminnesträningen och genomförde 25 av 25 träningspass med ett intakt träningsprogram. 6
7 Figur 1. Flödesdiagram, deltagare i studien. Bortfallsanalys Sju män och tio kvinnor tackade nej till att delta i studien. Medianåldern på de som tackat nej var 28 år (21-58 år), kvinnorna 32 år och männen 28 år. Gruppen som tackat nej är yngre i ålder jämfört med de som deltog (medianålder 37 år ). Den vanligaste orsaken till att man avstod från deltagande var tids- och orkesbrist, nio av 17 personer uppgav detta som orsak. Elva av de 17 som ej deltog i studien hade någon form av sysselsättning. Av de sju som deltog hade endast två personer en sysselsättning. Att träningen också skulle utföras vid verksamhetens besöksmottagning har ytterligare ställt till det för några, resor till och från träningen blev för långa och dyra. Två av 17 har uppgett detta som orsak. Övriga personer har ej angett någon orsak. Ovan beskrivna skillnader anses inte ha påverkat studiens resultat men däremot hade ett större antal deltagare påverkat möjligheten till att uttala sig med mer säkerhet kring arbetsminnesträningens effekt. Procedur De personer som uppfyllde inklusionkriterierna, tillfrågades av sin kontaktperson (kallas ärendeansvarig) inom verksamheten om deltagande i studien. Personerna kontaktades per telefon, mejl eller informerades vid andra träffar inom verksamheten. Informationen kring studien hade sammanställts i ett informationsblad och där beskrevs träningens genomförande, före- och eftermätningar, 6 månaders uppföljningen, frivilligheten samt anonymiteten (se bilaga 1). Informationen hade specialanpassats gällande språkbruk och mängd. De individer som ansågs kunna läsa informationsbladet fick ett exemplar. De individer som inte själva kunde läsa informationsbladet fick informationen muntligen med informationsbladet som mall. De tio som tackat ja bjöds in till en informationsträff. På informationsträffen delgavs anpassad information om arbetsminne, arbetsminnesträning och studien. Informationen anpassades 7
8 utifrån mängden information (inte för mycket), lättare språkbruk samt möjligheten att ta till sig informationen med hjälp av olika informationskanaler (såsom skriftligen, Powerpoint och diskutera, fråga andra). Samtliga tio skrev vid detta tillfälle under ett skriftligt samtycke (se bilaga 2). Informationsträffen, träningen och för- och eftermätningar genomfördes under våren 2012 (februari-maj). Uppföljningen sex månader efter träningen genomfördes i november Träningen genomfördes i två samtalsrum vid verksamhetens besöksmottagning. Det var åtta coacher som var aktiva under denna träningsperiod. En till två coacher var närvarande vid varje pass för att öppna lokalerna och stötta vid inloggning på datorn samt kring själva träningen. Coacherna bestod av personal inom verksamheten. Dessa personer bestod av yrkeskategorierna; arbetsterapeut, socionom, administratör och sjukgymnast. Coacherna fick information om träningsprogrammet, träningens upplägg, kognitiva funktionen arbetsminne och befintlig forskning kring arbetsminnesträning innan träningen startades. Informationen har getts av författaren. Instrument Arbetsminnesträningen genomfördes med hjälp av ett datoriserat program, Cogmed QM. Programmet består av tolv olika övningar. Träningen innefattar 8 övningar per dag. Ett träningspass beräknas ta minuter. Programmet anpassar svårighetsgraden individuellt efter den som tränar och dess arbetsminneskapacitet, beräknat efter deras träningsprestationer (Pearson, 2013a). Nedan beskrivs de tolv olika övningarna: a) Pop-ups: ett antal cirklar dyker upp på ett antal slumpmässiga platser, ordningen skall kommas ihåg. Cirklarna skall sedan klickas på när de lyser upp/ändrar färg i samma ordning som i början av uppgiften. b) Sortera: plattor vänds upp med olika siffror på. Uppgiften är att sortera siffrorna och sedan peka i sifferordning. c) 3D-kuben: plattor på kuben tänds och skall sedan klickas på i samma ordning. d) Gömda: siffror läses upp (endast auditivt), sedan kommer en knappsats fram med siffror och man skall då peka på siffrorna i omvänd ordning (baklänges). e) Kub: plattor på kuben tänds och uppgiften är sedan att kunna klicka på dem i samma ordning. f) Vridning: panelen vrids i 90 grader och det tänds lampor i detta läge. Panelen vrids tillbaka och uppgiften är att peka på samma ställen som lamporna lystes upp. g) Bygga: bokstäver sägs (auditivt enbart) och skall därefter hittas igen på rader med bokstavsexempel. h) Kaos: ett antal figurer rör sig över skärmen. De tänds i en viss ordning och skall klickas på i samma ordning som de tidigare tänts. i) Roterande: cirklar snurrar i en ring, cirklarna tänds i en viss ordning. Uppgiften är sedan att klicka på cirklarna i samma ordning som de tändes. j) Bokstäver: bubblor tänds och en bokstav sägs till varje bubbla. Uppgiften är att klicka på den bubbla som datorn anger bokstaven till. k) Siffror: siffror läses upp och uppgiften är att komma ihåg ordningen. En siffertablå kommer fram och siffrorna skall anges i omvänd ordning. l) Rutnät: lampor tänds på panelen och uppgiften är att minnas ordningen och sedan peka i samma ordning. 8
9 Sju neuropsykologiska test samt ett frågeformulär har använts för att mäta effekten av träningen före och efter genomfört arbetsminnesträningsprogram: a) deltest blockrepetition ur Wechslers Memory Scale-III (WMS-III) som mäter visuospatial arbetsminne och korttidsminne (Wechsler, 2008); b) deltest color-word interference test ur Delis-Kaplan Executive Function System (D- KEFS) som mäter förmågan att hämma en överinlärd respons (Delis, Kaplan och Kramer, 2001); c) deltest figurvikter ur Wechslers Adult Intelligence Scale IV (WAIS-IV) som mäter matematisk, logisk förmåga (Wechsler, 2010); d) Claeson-Dahls test för inlärning och minne (Claeson, Esbjörnsson, Tännérus och Wahlbin, 2009); e) deltest sifferrepetition ur Wechslers Memory Scale-III (WMS-III) som mäter verbalt arbetsminne och korttidsminne (Wechsler, 2008); f) deltest matriser ur Wechslers Adult Intelligence Scale IV (WAIS-IV) som mäter visuellt logiskt tänkande (Wechsler, 2010); g) Integrated Visual and Auditory Continuous Performance Test (IVA+Plus) som mäter auditiv och visuell koncentration och förmågan att undvika impulsiva felaktiga responser (Sandford och Turner, 2009). h) Frågeformuläret Behavior Rating Inventory of Executive Function - Adult Version (BRIEF-A) har använts för att försöka fånga personens egen upplevelse av eventuella förbättringar i vardagen. Detta standardiserade självskattningsformulär bedömer exekutiva funktioner och består av 75 påståenden som skattas på en tre-gradig skala (aldrig, ibland eller ofta). Formuläret består av följande skalor: Inhibition, Flexibilitet, Emotionell kontroll, Monitorering, Initiering, Arbetsminne, Planering/Organisation, Uppgiftsmonitorering och Ordning på material. Amerikanska normer finns från år 2005 och bygger på självskattningar (Rorh, Isquith och Gioia, 2005). Testen har återgetts ovan i den ordning som de administrerats. Varje deltagare har genomfört samtliga ovan listade tester före träningen startade, efter avslutad träning och sex månader efter träningen. Varje administrering av testen har tagit mellan en och en halv timme upp till drygt två timmar. Testningarna har utförts av författaren (leg psykolog) vid samtliga tillfällen. Bearbetning av data Vid analys av deltagarnas resultat vid mätning av eventuell träningseffekt efter träningen och vid uppföljningen sex månader efter träningen har en standardavvikelse använts som mått på en mätbar förändring. Etisk reflektion En ansökan till Etiska Nämnden i Umeå gjordes under hösten Nämnden avvisade ansökan med motiveringen att projektet inte ansågs avse forskning i etikprövningslagens mening och att projektet föll inom ramen för högskoleutbildning på avancerad nivå. Det krävdes tillrättalägganden för att möjliggöra ett eget beslut för deltagarna om deltagande i denna studie. För att överbrygga kognitiva svårigheter engagerades personernas ärendeansvarig för att informationen skulle ges på rätt nivå, i rätt mängd samt att de samtidigt skulle kunna ge ett stöd i beslutsfattandet. Ärendeansvarig är också en välkänd person som är insatt i personernas liv och problematik. I detta förfarande tillkommer då också aspekten att ärendeansvarigas egen åsikt kan påverka personerna med cerebral pares beslut. En annan aspekt som kräver eftertanke och reflektion är denna tränings omfattning och intensitet. Hur träningen som erbjöds påverkar personernas vardag och liv? Ett visuellt 9
10 pedagogiskt material skapades för att underlätta för deltagarna att förstå omfattningen av träningen. Som ansvarig för studien möjliggjorde informationsträffen att även muntligen förklara aktuellt kunskapsläge om träningen och dess effekt men också tydliggöra att träningen inte är provad på personer med cerebral pares. Sammantaget var målet att de som erbjöds att delta skulle få information i rätt mängd och på rätt sätt för att kunna ta ett beslut på goda grunder. Resultat I studien deltog fyra kvinnor och tre män, medianålder 37 år (23-51 år), kvinnorna 35 år och männen 37 år. Effekten av träningen varierade mycket inom gruppen, både mellan personerna och mellan olika test. Det gick inte att i detta material se någon tendens till könsskillnader. I resultatredovisningen är alltid deltagarna samma personer (deltagare A är samma person i alla redovisningar av resultat). Fyra av deltagarna (deltagare A, C, E och F) hade en förbättring av sitt visuella arbetsminne och korttidsminne efter träningsperioden. Deltagare A, C och E behöll effekten av träningen efter 6 månader. Deltagare F tappade delar av sin förbättring men det var inte en försämring i form av en standardavvikelse (se figur 2). Fyra av deltagarna (deltagare B, E, F och G) kunde klassificeras inledningsvis innan träningen ha nedsatt visuellt arbetsminne och korttidsminne. Figur 2. Deltagarnas skalpoäng på testet Blockrepetition före, efter träning och vid uppföljning (skala 1-19, medelvärde 10 och 19 bästa värde). Om man tittar deskriptivt på den visuella arbetsminneskapaciteten vid blockrepetition baklänges hos deltagarna var det tre personer, deltagare C, E och F, som ökade sin kapacitet med två block och också bibehöll denna träningseffekt efter 6 månader. Ingen ökade sin kapacitet med fler block än två (se tabell 1). 10
11 Deltagare A B C D E F G Före Efter mån Tabell 1. Antal block deltagarna klarade att återge baklänges på Blockrepetition före, efter träning och vid uppföljning (2-9 stycken block, bästa prestation 9 stycken). På Blockrepetition framlänges, visuellt korttidsminne, sågs små ökningar av arbetsminneskapaciteten. En person (deltagare B) ökade sin kapacitet med två block efter träningen men tappade denna kapacitetshöjning efter 6 månader. Deltagare A B C D E F G Före Efter mån Tabell 2. Antal block deltagarna klarade att återge framlänges på Blockrepetition före, efter träning och vid uppföljning (2-9 stycken block, bästa prestation 9 stycken). Color-word interference-test visade inte någon förbättring gällande förmågan att hämma en överinlärd respons för någon av deltagarna. Den logiska matematiska förmågan mätt med testet Figurvikter visade att tre personer (deltagare A, D och G) förbättrade sina resultat och bibehöll denna förbättring efter 6 månader. Deltagare B uppvisade en försämring av sina resultat efter träningen. Efter sex månader hade deltagare B samma försämrade resultat som efter träningen (se figur 3). Figur 3. Deltagarnas resultat i skalpoäng på testet Figurvikter före, efter träning och vid uppföljning (skala 1-19, medelvärde 10 och 19 bästa värde). 11
12 På testet Claeson Dahl, delen som mäter verbal inlärning förbättrade deltagare D, E och G sina resultat efter träningen. Deltagare E uppvisade en försämring mellan testningen efter träningen och vid uppföljningen efter sex månader. Deltagare F försämrade sina resultat över tid och det var en försämring mellan testningen innan träning och vid uppföljningen efter sex månader (se figur 4). Figur 4. Resultaten i T-poäng från delen inlärning på testet Claeson Dahl före, efter träning och vid uppföljning (skala 0-100, medelvärde 50 och bästa värde 100). På testet Claeson Dahl, delen retention som mäter verbalt långtidsminne förbättrade deltagare E sina resultat efter träning men tappade denna förbättring och var efter sex månader tillbaka på samma resultat som innan träningen. Deltagare D och F hade en förbättring av sina resultat vid uppföljningen efter sex månader, jämfört med innan träningen. De hade inte förbättrat sina resultat direkt efter träningen. Deltagare B, C och G visade inte på några skillnader mellan de olika testningarna. Deltagare A hade en anmärkningsvärd resultatförändring. Personen uppvisade en förbättring av sina resultat mellan testningen efter träning och vid uppföljningen efter sex månader (se figur 5). 12
13 Figur 5. Resultaten i T-poäng från delen retention på testet Claeson Dahl före, efter träning och vid uppföljning (skala 0-100, medelvärde 50 och bästa värde 100). Verbalt arbetsminne och korttidsminne mätt med testet Sifferrepetition förbättrades hos två deltagare A och B. Deltagare A och B behöll också sina förbättrade resultat efter sex månader. Deltagare C, D, E, F och G uppvisade inga skillnader mellan testningarna (se figur 6). Figur 6. Deltagarnas skalpoäng på testet Sifferrepetition före, efter träning och vid uppföljning (skala 1-19, medelvärde 10 och 19 bästa värde). 13
14 Om man tittar deskriptivt på den verbala arbetsminneskapaciteten vid sifferrepetition baklänges hos deltagarna var det en person, deltagare B, som ökade sin kapacitet med tre siffror och också bibehöll denna träningseffekt efter 6 månader. Deltagare A och E ökade sin kapacitet med två siffror efter träningen. Deltagare E behöll effekten efter sex månader medan deltagare A tappade en siffra (se tabell 3). Deltagare A B C D E F G Före Efter mån Tabell 3. Antal siffror deltagarna klarade att återge baklänges på Sifferrepetition före, efter träning och vid uppföljning (2-8 stycken siffror, bästa prestation 8 stycken). På sifferrepetition framlänges, verbalt korttidsminne, förbättrade deltagare C och G sin kapacitet med två siffror efter träningen men tappade en siffra av denna kapacitetshöjning efter 6 månader (se tabell 4). Deltagare A B C D E F G Före Efter mån Tabell 4. Antal siffror deltagarna klarade att återge framlänges på Sifferrepetition före, efter träning och vid uppföljning (2-8 stycken siffror, bästa prestation 8 stycken). På testet Matriser som mäter logisk visuell förmåga förbättrade deltagare A sina resultat efter träning och bibehåller denna effekt efter 6 månader. Deltagare D och G hade förbättrat sina resultat vid uppföljningen efter sex månader (se figur 7). Figur 7. Deltagarnas resultat i skalpoäng på testet Matriser före, efter träning och vid uppföljning (skala 1-19, medelvärde 10 och 19 bästa värde). 14
15 På testet IVA+Plus som mäter auditiv och visuell koncentration förbättrade deltagare B, C och E sina resultat efter träningen. Deltagare B och E bibehöll sina förbättrade resultat efter sex månader. Deltagare C tappade sina förbättrade resultat och är åter i utgångsläget efter sex månader. Deltagare A och F försämrade sina resultat efter träningen och bibehöll och ökade på denna försämring till uppföljningen efter sex månader (se tabell 5). Deltagare A B C D E F G Före 30 Ej valid Efter mån Tabell 5. Deltagarnas värde på variabeln FSAQ (Full Scale Attention Quotient) på testet IVA+Plus enligt IQ-skalan före, efter träning och vid uppföljning (skala 0-150, där 100 är medelvärde och 150 bästa värdet). Frågeformuläret Behavior Rating Inventory of Executive Function - Adult Version (BRIEF- A) som skulle fånga personernas egna upplevelser av eventuella förbättringar i vardagen visade inte på några skillnader mellan testningarna för deltagare A, B, D, E, F och G. Deltagare C skattade sitt exekutiva fungerande som sämre vid uppföljningen efter sex månader jämfört med både innan och efter träningen. Värdet på deltagarnas skattningar på skalan arbetsminne visade inte på några skillnader för deltagare C, D, E och G. Deltagare F skattade en förbättring av sitt arbetsminne vid uppföljningen efter sex månader jämfört med innan träningen. Deltagarna A och B skattade deras arbetsminne som sämre efter 6 månader jämfört med innan träningen. Deltagare A skattade även en försämring efter träningen. Diskussion Resultatdiskussion Den arbetsminnesmodell som skapats av Baddeley (2012) bedömdes vara ett gott stöd för att hitta arbetsminnesnedsättningar och för att kunna skapa hypoteser kring vilka delar av systemet som är påverkade vid cerebral pares. En majoritet av deltagarna visade inledningsvis att de hade svårigheter inom någon av delarna i hans modell och majoriteten av deltagarna förbättrades efter arbetsminnesträning inom någon eller flera delar av hans modell. Den verbala arbetsminneskapaciteten beskriven med det deskriptiva måttet antal siffror, var nedsatt hos fem av sju deltagare vid starten av träningen precis som den visuella arbetsminneskapaciteten (antal block) var nedsatt hos fem av deltagarna. Detta talar för att den kliniska uppfattningen hos författaren bekräftats, dvs. att problem med arbetsminnet finns hos personer med cerebral pares. Fyra av de sju deltagarna förbättrade sitt visuella arbetsminne/korttidsminne efter träningen och endast en av dem tappade denna förbättring till uppföljningen efter sex månader. Tre deltagare ökade sin arbetsminneskapacitet med två block/enheter baklänges. En deltagare förbättrade sina resultat men mindes inte fler block efter träningen utan blev snarare mer jämn i sin prestation, mer säker på samma antal block som innan träningen. Majoriteten av deltagarna behöll effekterna över tid. Det verbala arbetsminnet/korttidsminnet förbättrades hos två av de sju deltagarna. De ökade sin kapacitet med 2-3 siffror. Båda personerna behöll sina förbättringar efter 6 månader. 15
16 Dessa resultat tyder på att den nedsatta arbetsminneskapaciteten hos vuxna personer med cerebral pares är möjlig att förbättra med hjälp av det datoriserade träningsprogrammet QM. Kan då den ökade effekten i arbetsminnet/korttidsminnet ge generaliserande effekter till andra kognitiva funktioner? Resultaten från denna pilotstudie gav inte något tydligt svar på denna fråga. Samtliga deltagare förbättrade sig dock inom något av följande områden: visuellt logiskt resonerande/tänkande, verbal inlärning, verbal inhibering och uppmärksamhet/koncentration. Några av deltagarnas skattade upplevelser av försämring på frågeformuläret BRIEF-A kan tolkas utifrån två faktorer, den ena är att många av deltagarna har höjt sin medvetenhet kring sina svårigheter och den andra kretsar kring den trötthet som en del av deltagarna upplevde av träningen. Tröttheten påverkade enligt deltagarna deras vardag och liv. På Color-word interference test som mäter snabbhet och förmågan att hämma en överinlärd respons/impuls hamnade fem av deltagarna lägst på skalpoängen (resultatmässigt). Studeras resultaten närmare har lägsta skalpoängen en tidsangivelse som dessa fem deltagare var mycket långsammare än. De övriga två deltagarna hade också låga resultat men något högre än de andra. Detta kan ses som ett bifynd som ger en beskrivning av personernas mentala snabbhet. Ytterligare en faktor som påverkat några av deltagarnas prestation är motoriska talsvårigheter. Metoddiskussion Träningsprogrammet tränar avsevärt mer det visuella arbetsminnet men i en studie av Thorell m.fl. (2009) kring barn i förskoleålder visas att träningseffekten även påverkar det verbala arbetsminnet. Många personer med cerebral pares har påverkan på sina visuospatiala funktioner och det är vanligt med diagnosen CVI (Cerebral Visual Impairment) enligt Fagius och Nyholm (2012). Detta medför stora svårigheter att tolka (på hjärnnivå) vår visuella omgivning (till exempel storlek, riktning, form och avstånd är svårt för personens hjärna att bearbeta och förstå). Frågan är om dessa perceptuella nedsättningar hos personer med cerebral pares kan medföra en mindre effektiv arbetsminnesträning med detta program? Tidsåtgången till träning med programmet Cogmed QM, var rekommenderad till och det visade sig snabbt att flera av deltagarna hade svårt att hålla sig inom denna ram. Även om dessa personers motoriska svårigheter ställde till det för dem, visade det sig tydligt i mätningarna av deras kognitiva funktioner, träningssituationen och på vissa av träningsprogrammets övningar att deras mentala processhastighet var kraftigt nedsatt. Ungefär hälften av deltagarna påtalade också att träningen gjorde dem enormt trötta. De fick göra omprioriteringar i sin vardag för att orka med. Denna trötthet bidrog också till att det blev svårt för personerna att se att träningen skulle ha medfört någon positiv effekt. Tröttheten uppgavs överskugga mycket. Det var problematiskt att hitta mätinstrument som kunde ge en god bedömning kring deltagarnas egna upplevelser kring sitt vardagsfungerade. Det frågeformulär BRIEF-A som användes i denna studie var till exempel svårt för vissa personer med assistenter för stöd i vardagen att svara på. Ett påstående som jag lämnar badrummet i en enda röra var svårt att svara på då det blev assistentens ordningssinne som bedömdes. Bottcher, Flachs och Uldalls (2009) studie kring kognitionen hos personer med cerebral pares visar på att deras kognitiva profil är ojämn och detta medför också svårigheter att förstå sig på sig själv. Det är svårt för individen att få ihop en enhetlig bild av sitt eget fungerande. 16
17 Ovan beskrivna brister i metoden, använda instrument, har bidragit till att det blivit svårare att uttala sig om effekten av en ökad arbetsminneskapacitet. Det är svårt att uttala sig om eventuella effekter i deltagarnas vardagsmiljö. Vidare forskning Gruppen personer med cerebral pares är en till stor del outforskad grupp när det gäller kognition. Det finns ett stort behov av mer forskning kring dessa personers kognitiva fungerande. Det skulle dock krävas en studie på nationell nivå för att kunna få en tillräckligt stor grupp att studera. En fortsättning på denna studie skulle kunna vara att jämföra kognitiv nivå och bredare kognitiv profil med effekter av arbetsminnesträningen. Ovan beskrivs behovet av att hitta bättre metoder för att bedöma effekten av den ökade kapaciteten på arbetsminnet på personernas vardagsfungerande. För personer med cerebral pares behövs en bedömning av en utomstående person gällande vardagsfungerande eftersom det är svårt för personerna med cerebral pares att själva bedöma sin förmåga genom självmonitorering. För vidare forskning skulle en bedömning av till exempel en arbetsterapeut förbättra möjligheten avsevärt att bedöma personernas vardagsfungerande och eventuella förbättringar av arbetsminnesträningen i vardagen. Det träningsprogram som användes i denna studie var krävande i tid, koncentration, mental ork och arbetsinsats för de berörda därför finns det anledning att utforska om träning för personer med cerebral pares skulle kunna utformas på annat sätt för bättre resultat. På grund av påverkan på de visuella kognitiva funktionerna och den mentala hastigheten skulle också träningsuppgifterna kunna se annorlunda ut för personer med cerebral pares. 17
18 Referenser Baddeley, A. (2012). Working memory: Theories, Models, and Controversies. Annual Review of Psychology, 63, Bottcher. L., Meulengracht Flachs, E., & Uldall, P. (2009). Attentional and executive impairments in children with spastic cerebral pares. Developmental Medicine & Child Neurology, 52, Cleason, L-E., Esbjörnsson, E., Tännérus, B-M., & Wahlbin, M., (2009). Claeson-Dahls test för inlärning och minne. (Reviderad version, manual). Stockholm, Hogrefe Psykologiförlaget AB. Delis, D. C., Kaplan, E., & Kramer, J. H., (2001). Delis Kaplan Executive Function System (D-KEFS), Examiner s Manual. USA, NCS Pearson, Inc. Fagius, J., & Nyholm, D. (Eds.). (2012). Neurologi (femte upplagan). Stockholm, Liber AB. Gibson, B. S., Gondoli, D. M., Johnson, A. C., Steeger, C. M., Dobrzenski, B. A., & Morissey, R. A. (2011). Component analysis of verbal versus spatial working memory training in adolescents with ADHD: A randomized, controlled trial. Child Neuropsychology, 17, Johansson, B., & Tornmalm, M. (2011). Working memory training for patients with acquired brain injury: effects in daily life. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 1-8. Kane, M. J., Brown, L. H., MvVay, J. C., Silvia, P. J., Myin-Germeys, I., & Kwapil, T. R., (2007). For whom the mind wanders, and when-an experience sampling study of working memory and executive control in everyday life. Psychological Science, 18, Kane, M. J., & Engle, R. W. (2002). The role of prefrontal cortex in working-memory capacity, executive attention and general fluid intelligence: An individual-differences perspective. Psychonomic Bulletin & Review, 9, Klingberg, T., Fernell, E., Olesen, P. J., Johnson, M., Gustafsson, P., Dahlström, K., Gillberg, C. G., Forssberg, H., & Westerberg, H. (2005). Computerized training of working memory in children with ADHD a randomized, controlled trial. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 44, Klingberg, T. (2010). Training and plasticity of working memory. Trends in Cognitive Science 14, Lundqvist, A., Grundström, K., Samuelsson, K., & Rönnberg, J. (2010). Computerized training of working memory in a group of patients suffering from acquired brain injury. Brain Injury, September, 24 (10), Løhaugen, G. C., Antonsen, I., Håberg, A., Gramstad, A., Vik, T., Brubakk, A-M., & Skranes, J. (2011). Computerized working memory training improves function in adolescents born at extremely low birth weight. The Journal of Pediatrics, 158,
19 Pearson. (2013a). Cogmed arbetsminnesträning; träning av arbetsminnet. Hämtad 20 augusti, 2013, från Pearson. (2013b). Cogmed arbetsminnesträning; Forskning om arbetsminnet. Hämtad 20 augusti, 2013, från Rorh, R. M., Isquith, P. K., & Gioia, G. A., (2005). BRIEF-A, Behavior Rating Inventory of Executive Function-Adult Version. Professional Manual. USA, Florida, PAR. Sandford, J. A., & Turner, A., ( ). IVA+Plus, Integrated Visual and Auditory Continuous Performance Test, Interpretation Manual. USA, BrainTrain, Inc. Sigurdardottir, S., Eiriksdottir, A., Gunnarsdottir, E., Meintema, M., Arnadottir, U., & Vik, T. (2008). Cognitive profile in young Icelandic children with cerebral palsy. Developmental Medicine & Child Neurology, 50, Thorell, L., Lindqvist, S., Bergman Nutley, S., Bohlin, G., & Klingberg, T. (2009). Training and transfer effects of executive functions in preschool children. Developmental Science, 12:1, Wechsler, D., (2008). WMS-III, Wechsler Memory Scale Third Edition. (Svensk version, manual). Stockholm, Harcourt Assessment. Wechsler, D., Wechsler Adult Intelligence Scale - Fourth Edition (Manual del 1, Svensk Version), (2010). Stockholm, NCS Pearson, Inc. Westerberg, H., Jacobaeus, H., Hirvikoski, T., Clevberger, P., Östensson, M-L., Bartfai, A., & Klingberg, T. (2007). Computerized working memory training after stroke A pilot study. Brain Injury, January, 21 (1),
20 Bilaga 1. Informationsbladet kring studien som användes då personer med cerebral pares erbjöds delta. Hej! Du erbjuds den unika möjligheten att få prova arbetsminnesträning vid en dator! Arbetsminnet är en av vår hjärnas funktioner. Ett förbättrat arbetsminne kan hjälpa dig att orka mer och klara av mer i vardagen. Arbetsminnet är också en av hjärnans viktigaste funktioner för vårt tänkande. Det hjälper oss bland annat att hålla många bollar i luften samtidigt. Arbetsminnet kan tränas men det har ännu inte provats på personer som har cerebral pares. För andra har träningen visat på stora förbättringar och den studie som du erbjuds att vara med i ska visa ifall det också är något som passar personer med ditt funktionshinder. Det går till så här: Under fem veckor får du varje vardag träna vid en dator, med hjälp av personal. Träningen görs hos oss på Särskilt stöd och Habilitering på Norrlandsgatan och tar ca minuter per gång. Detta kommer att ske under våren Före och efter dessa fem veckors träning kommer du att tillsammans med mig mäta ditt arbetsminne och din uppmärksamhet. 6 månader efter dessa fem veckors träning kommer du att få träffa mig en gång till för att mäta ditt arbetsminne och din uppmärksamhet. Är du intresserad av att delta i studien så kommer du att bjudas in till en informationsträff där du får mer information om träningen, arbetsminne och uppmärksamhet. I studien så kommer du att vara anonym, med det menas ingen personlig information om just dig kommer att presenteras eller redovisas. Du kan när som helst hoppa av träningen/studien och du behöver inte heller säga varför. Din kontakt med Särskilt stöd och habilitering kommer att se ut precis som tidigare oavsett om du hoppar av eller inte. Detta är en forskningsstudie som är en del i min specialisering som psykolog. Med vänliga hälsningar Katarina Ehlin Leg psykolog Mejl: katarina.ehlin@vll.se Adress: Västra Norrlandsgatan 18B, 3 trappor. 20
21 Bilaga 2. Det skriftliga samtycket som användes vid informationsträffen. Skriftligt samtycke till att delta i forskningsstudien: Databaserad arbetsminnesträning för vuxna personer med cerebral pares. Om du skriver under denna blankett önskar du delta i studien. Du kan när som helst under tiden som studien pågår hoppa av. Du behöver inte ange någon orsak till att du vill sluta vara med. Jag har fått information om studien och jag vill delta: Ort och datum: Namnteckning: Namnförtydligande: 21
Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning
Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merKognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller
Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste
Läs merADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER
ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS
Läs merUtvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet
VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet Projektledare/coacher Ulrike Andersson, leg arbetsterapeut Kerstin Ohlsson, leg arbetsterapeut Handledare
Läs merHandouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå
Handouts från föreläsning Turners syndrom, 181207 Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå Utgångspunkter Psykologisk bedömning Kognitiva & sociala svårigheter Hjälp & stöd Bemötande TS
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?
Läs merKognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merKurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2
Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2 Provmoment: Neuropsykologisk undersökning, tentamen (1010) Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 080827, 13.00-17.00
Läs merAtt komma igång med Q-global för AWMA-2
Att komma igång med Q-global för AWMA-2 Du kommer först till denna sida där du loggar in med dina inloggningsuppgifter. Klicka på Ny Testperson. Nedanstående sida visas. Här skriver du in bakgrundsinformation
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Läs merVad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merTräning av arbetsminnet Av Torkel Klingberg, professor i Kognitiv Neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Träning av arbetsminnet Av Torkel Klingberg, professor i Kognitiv Neurovetenskap, Karolinska Institutet. Arbetsminne kan beskrivas som förmågan att hålla information aktuell under en kort stund, vilket
Läs merVISUELL PERCEPTION. Helén Cardesten Nygren, psykolog
VISUELL PERCEPTION Helén Cardesten Nygren, psykolog 080312 Kognition och perception Perception är inifrån och utifrån kommande stimuli (via syn, hörsel, lukt, känsel, smak) som bearbetas och får mening
Läs merEtt Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr
Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients
Läs merMinneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.
Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merNär huvudet känns som en torktumlare
När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd
Läs merPerception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):
Läs merMini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Läs merHur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat?
Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat? Vi har under vårt fördjupningsarbete valt att fokusera kring styrketräning hos personer med cerebral pares. Vi har träffat två sjukgymnaster
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merNeuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk
Läs merEfternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet
Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter
Läs merMANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum
MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merAuditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering
Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter
Läs merKognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna
Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna Kända personer med epilepsi Alexander den Store Julius Caesar Jeanne d Arc
Läs merBegåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder
Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för
Läs merExekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)
Exekutiva funktioner Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI) Exekutiva funktioner Generella kontrollfunktioner
Läs merHEFa 1: regional konferens 081106
HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merKOGNITIVA FUNKTIONER - CPCOG
1 KOGNITIVA FUNKTIONER - CPCOG Anvisningar: Använd ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Ifall barnet testas vid annan ålder, vänligen
Läs merAnn Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se
ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum Neuropsykologisk utredning hos skolbarn/ungdomar Bedömning, inte bara diagnos utan även funktionsbeskrivning I bedömningsunderlaget
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merArbetsminnesträningsprojekt
` Universitetssjukhuset i Lund November 2007 Verksamhetsområde Psykiatri AD/HD-verksamheten Universitetssjukhuset i Lund Arbetsminnesträningsprojekt Projektnummer 64/2005 2 Förord AD/IID-verksamheten vid
Läs merADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merTräning av uppmärksamhet och minnesstrategier för barn med cerebral pares
Forsknings- och utvecklingsenheten KORT RAPPORT Nr 2/2011 Träning av uppmärksamhet och minnesstrategier för barn med cerebral pares Verksamhet: Projektsansvarig enhetschef: Projektets medarbetare: Barn-
Läs merArbetsminnesträning för vuxna med ADHD
Umeå universitet Institutionen för psykologi Examensuppsats psykologprogrammet, ht 2010 Arbetsminnesträning för vuxna med ADHD Frida Janson Handledare: Anna Stigsdotter Neely och Jessica Körning Ljungberg
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merMMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01
MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER Barn- och ungdomshabiliteringen i Halmstad Specialist neuropsykologi Med dr 20-25 barn med MMC föds i Sverige per år Tidigare forskning om ryggmärgsbråck: 70-talet: motorisk
Läs merMartina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala
Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen
Läs merEfternamn... Förnamn...
Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter
Läs merBedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder
Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen
Läs merSjälvhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg
Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..
Läs merArbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler
Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merPercep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merManualens syfte 2. AFU-metoden 2. Behandlar- och bedömarrollen 2. Ansvarsområden bedömande läkare och övriga professioner 3. Inför utredningen 3
2018-01-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Manualens syfte 2 AFU-metoden 2 Behandlar- och bedömarrollen 2 Ansvarsområden bedömande läkare och övriga professioner 3 Inför utredningen 3 Utredningstillfället 3 Språksvårigheter
Läs merESSENCE Psykologutredning av förskolebarn
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merTidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)
Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt
Läs merReMemo, ett minnesträningsprogram för Vuxenhabiliteringens målgrupp?
Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten ReMemo, ett minnesträningsprogram för Vuxenhabiliteringens målgrupp? RAPPORT Nr 9/2007 ISBN 978-91-7261-115-3 Eva Regnert Anna Lindström ISSN Katarina Cronberg 1652-2516
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merHar du svårt att sova?
Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något
Läs merKOGNITION HJÄRNTRÖTTHET
KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Läs merUtbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1
Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten
Läs merEfternamn... Förnamn...
Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.
Läs merDatoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada
Datoriserad arbetsminnesträning vid förvärvad hjärnskada Lovisa Hällgren Handledare: Kersti Samuelsson, Docent Björn Börsbo, Med dr Anna Lundqvist, Specialist neuropsykologi, Med dr Tack! Inledningsvis
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merFAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?
FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merVägledning vid samtal
Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan
Läs merEXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA
Läs merDiagnostisering av cerebral pares
Diagnostisering av cerebral pares Sollentuna 2015-11-03 Lena Westbom, Skånes US Disposition Frågor, video CP? Kriterier för CP diagnos CP-definitioner SCPEs träningsmanual Frågor, videor CP? i CPUP http://www.scpenetwork.eu/
Läs merVuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?
Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merLindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merErfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD
Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merKognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
Läs merSammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V
Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Nedan redovisas översiktligt de förändringar som genomförts i samband med revideringen av WISC-IV till WISC-V. Först beskrivs förändringar som genomförts
Läs merDen neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merBarn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs merKognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
Läs merMed ljudet som omvärld
Med ljudet som omvärld Om ljudmiljö och delaktighet för elever med synnedsättning Sara Backström Lindeberg Rådgivare SPSM Resurscenter syn Stockholm 2016 Auditivt fokus Två perspektiv: Forskning - min
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merHur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric
Läs merPSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13
Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:
Läs mer