Snabba ryck när politiken styr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Snabba ryck när politiken styr"

Transkript

1 l l l Nr 1 februari 2014 Snabba ryck när politiken styr Skyddsombudens viktiga roll Pressade tider orsakar stress

2 INNEHÅLL 1 Snabba ryck när politiken styr Intervjuer med medlemmar och fackliga företrädare På Arbetsförmedlingen, inom Försvarsmakten, på AEA och inom UD. Skyddsombudens viktiga roll Intervjuer med skyddsombud inom tandvården, bland lotsar och flygtekniker. Faror och fördelar med gränslöst arbete...13 Så tacklar du härskarknepen...14 Pressade tider orsakar stress Härskarknepen så här kan du hantera dem 16 I varje nummer: 4-8 Aktuellt från föreningarna Arbetsrätt Fråga & Svar Gästkrönika... 9 Korsord Ledare... 3 ordet Student Skyddsombuden är viktiga! Vad säger de själva om sin roll? SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, Kommunikatör/redaktör Marie Norell, Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, Förbundsjurist Sophie Silverryd, Ombudsmän Johan Angeldorff, Martin Berndtsson, Mats Eriksson, Ann Garö, Linda Lekander, föräldraledig Maria Yngvesson, SRAT-informationen nr

3 Ledare Det där med att tänka efter före På SRATs kansli arbetar fjorton personer, experter inom olika områden och med stor erfarenhet av medlemmarnas arbetsområden. Under kontorstid finns vi alltid på plats för att ni ska kunna nå oss och snabbt få den hjälp ni behöver. Jag har sagt det förr, och jag vill påminna om det igen vi är ett telefonsamtal bort. Utnyttja det! Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite! Det händer tack och lov inte ofta, men det händer. Och det är lika tråkigt varje gång. Någonting kan ha inträffat på arbetsplatsen som har lett till en svårlöst konflikt och först nu inser medlemmen vad det faktiskt står i det anställningsavtal som han eller hon har skrivit på. Det gick kanske för fort då, när glädjen över det nya jobbet tog överhanden och allt kändes så enkelt... Vill det sig illa kan det ställa till med rätt stora bekymmer senare. Vi hittar oftast bra lösningar på problem som uppstår. Men det är så mycket lättare att förebygga dem. Så var noga med vad ni skriver på, ni som är på väg att börja en ny anställning. Och ring oss om ni känner er det minsta osäkra. Det är en billig, enkel och bra försäkring! På tal om försäkringar; sedan årsskiftet är det Folksam som har tagit över SRATs medlemsförsäkringar. Det är roligt att vi därmed kan erbjuda alla medlemmar ett ännu bättre trygghetspaket än tidigare. Fortfarande ingår vissa av försäkringarna i medlemsavgiften, andra kan tecknas till förmånliga villkor. Jag vill särskilt uppmärksamma de nya reglerna i barnförsäkringen, till exempel att varje barn numera har sin egen försäkring. Premien är lite högre än tidigare men villkoren är bättre. På hemsidan finns mer information. Läs den! En annan positiv nyhet är att SRAT nu är med i Europaportalen. Det är en webbtidning om EU och Europa, med daglig opartisk bevakning från egna redaktioner i Stockholm och Bryssel. Europaportalen ägs av en förening, vars medlemsorganisationer representerar arbetsgivare och löntagare på den svenska arbetsmarknaden. Nu tillhör också SRAT den gruppen. Skälet är förstås att allt fler medlemmar påverkas av, IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, Telefon Vx Fax E-post Webbplats Post Box Stockholm och behöver information om, det som händer inom EU. På förbundskansliet ser vi också att det numera är många yrkesgrupper som behöver bevakas ur ett EU-perspektiv. Förhoppningsvis kan det också underlätta för er som vill knyta kontakter inom Europa att göra det den här vägen. Att vi närmar oss det viktiga EU-valet gör informationen förstås inte mindre angelägen. Så ta en titt på europaportalen.se det är intressant läsning. Vi kommer också att ha en direktlänk dit från vår hemsida. Från kommande årsskifte kan vi välkomna ytterligare en yrkesgrupp, logopederna, till SRAT. Svenska logopedförbundet, SLOF, kommer därmed att anslutas till SRAT som en ny och självständig yrkesförening. Förbundet som helhet får då ytterligare värdefull kompetens inom vård- och omsorgsområdet. Många glädjeämnen sedan sist, alltså. Men också en del motstånd, förstås. Dit hör de segdragna förhandlingarna för statsanställda om nya omställnings- och pensionsavtal, som jag har skrivit om tidigare. Nu börjar det bli bråttom, eftersom ett avtal löper ut i juni. Det här är viktiga frågor, både för att man ska känna sig trygg i sin anställning och inför den väntande pensionen. Vi arbetar förstås vidare för att hitta bra lösningar här också. n n n SRATs kansli är bara ett telefonsamtal bort... Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Björn Öberg Tryckeri Linderoths Tryckeri AB, Nyköping Upplaga ex Utgivning 2014 Nr 1 v.9 Nr 2 v.18 Nr 3 v.27 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) kr Halvsida (180x130) kr Kvartssida (87x130) kr Annonsbokning PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. MILJÖMÄRKT TRYCKSAK SRAT-informationen nr

4 Snabba ryck när politiken styr Ny organisation och nya besparingar inom Försvarsmakten igen. Utökade arbetsuppgifter på Arbetsförmedlingen. Krav på snabb handläggning, med långa arbetsdagar som följd, vid utlandsmyndigheterna. Det är bara några exempel på hur politiska beslut kan påverka arbetet på våra myndigheter, tvinga fram snabba kursändringar och omprioriteringar. På vissa myndigheter klarar man av förändringarna smärtfritt, på andra bidrar de till ökad stress och oro. Text: Birgitta Jakobsson Illustration: Björn Öberg 4 SRAT-informationen nr

5 Omorganisationer och neddragningar i staten: Många och snabba förändringar hur påverkar de arbetsmiljön? Det går snabbt i politiken, och tiden mellan beslut och genomförande är ofta kort. Försvarsmakten och Arbetsförmedlingen är två av de myndigheter som utsatts för många och snabba förändringar. Det har frestat på. Ändå beskriver många medlemmar sina arbetsuppgifter som meningsfulla och lojaliteten är stor. Många väljer också att stanna kvar i statens tjänst, trots att det ofta är de enskilda medarbetarna som får ta smällarna när medborgare är missnöjda med handläggning och beslut, och fastän de upplever att den allmänna debatten ibland är orättvis och alltför negativ. Det har varit många och stora förändringar på Försvarsmakten den senaste tiden och fler väntar. För tre och ett halvt år sedan avskaffades den allmänna värnplikten under fredstid. För drygt ett år sedan infördes en helt ny försvarsorganisation. I januari i år omorganiserades högkvarteret. Och nu pågår arbetet med att ta fram underlag för ännu en organisationsförändring av hela myndigheten, utifrån regeringens mål att minska lönekostnaderna med 500 miljoner kronor. Camilla Robertsson har arbetat inom Försvarsmakten i drygt tjugofem år, de senaste elva som facklig företrädare på heltid. I dag företräder hon ungefär 700 Sacomedlemmar på Försvarsmaktens högkvarter och hon är dessutom ledamot i SRATs styrelse och ordförande i SRATs allmänna sektion, SRAT-A. Vi är vana vid ständiga förändringar inom Försvarsmakten, säger hon. Men vi är många som önskar att vi hade fått arbeta lite mer långsiktigt, att det nya hade fått tid att sätta sig. Ständiga förändringar under lång tid skapar för mycket oro och stress. Hon ser också hur tidigare neddragningar av personal gjort att läget blivit allt mer ansträngt. Samtidigt får vi nya krav på oss. Det gör det extra viktigt att chefer och fackliga företrädare på de olika enheterna arbetar tillsammans, både för att undvika att medlemmarna får orimliga arbetsbördor och för att se till att det inte uppstår kompetensbrister. Men det är ett seriöst arbete som har gjorts utifrån de förutsättningar myndigheten har fått och det har funnits en god vilja att lösa problemen. Och samverkan med arbetsgivaren fungerar bra här på högkvarteret. Men visst finns det en stor oro bland de anställda inför framtiden, och frågor om hur ekvationen stora arbetsuppgifter och minskade resurser ska lösas.» Det finns ingen riktig helhetssyn «Till vilken nytta? Toni Dufvenberg beskriver liknande oro från sin horisont. Han är biträdande enhetschef vid Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå ett kunskapscentrum för skydd mot strålning, smitta och gift med ungefär 120 anställda, både militärer och civilanställda. Han är också facklig företrädare på myndighetsnivå, som ledamot i Saco-S Försvarsmakten. Försvarsmakten är en ganska turbulent arbetsplats numera, säger han. Det har den varit i tio år eller mer. Toni Dufvenberg är skeptisk mot de täta omorganisationerna, och befarar att det saknas ordentliga analyser, som visar att förändringarna verkligen gagnar verksamheten. Det finns ingen riktig helhetssyn, säger han. Alla inblandade hävdar den egna verksamheten men få ser till vad som händer i andra delar av organisationen. I många av Försvarsmaktens fikarum pratas det mycket om hur just våra befattningar påverkas av det nya och att tankekraften istället skulle läggas på verksamheten. Det är kanske naturligt att alla värnar om sitt, när det blir skakigt. Han är också kritisk till att verksamheten är så detaljstyrd, och att man inte alltid utgår från verksamhetens krav när man avsätter medel för personal. Det är riskabelt, inte minst ställen som det här, där det krävs så mycket specialistkunskaper, säger han. Risken är stor att vi tappar kompetens. Toni Dufvenberg talar också om andra problem i omorganisationernas och nedskärningarnas spår. Om rykten som uppstår och bidrar till osäkerhet och om oro, men också om praktiska saker, som nya komplicerade administrativa system som skapar frustration. Däremot är han, i likhet med Camilla Robertsson på Högkvartet SRAT-informationen nr

6 ret, nöjd med hur den fackliga samverkan med arbetsgivaren fungerar. Och precis som hon beskriver han att lojaliteten är stor, mot arbetsgivaren och mot uppgifterna. Men i den senaste medarbetarundersökningen, som ännu inte är helt analyserad, finns en varningsflagg; i dag är det bara ungefär fyra av tio anställda som skulle rekommendera Försvarsmakten som arbetsgivare till andra människor. Hårt tryck ännu hårdare Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som på senaste tiden både har fått förändrade uppdrag och befunnit sig i blåsväder. I höstas aviserade regeringen en ny översyn av myndigheten, men någon sådan har ännu inte kommit igång. Ja, vi står ofta i centrum för debatten, säger Anders Jansson, ordförande i föreningen SRAT Arbetsmarknad och styrelseledamot i förbundet. Det ska vi också göra. Men visst, långsiktigheten är som bortblåst. Samtidigt konstaterar han att ett redan hårt tryck på arbetsförmedlarna har ökat ytterligare. Det står klart och tydligt i» Det går med vindens hastighet i bland «regleringsbrevet från regeringen att Arbetsförmedlingen ska prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Här finns de som har gått igenom de tre faserna i jobb- och utvecklingsgarantin, de som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa och personer med funktionshinder som gör det svårare att få ett jobb. Arbetsförmedlingen har också ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare ska erbjudas insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Det är det arbetsförmedlarna kan och vill göra, säger Anders Jansson. De allra flesta har akademisk utbildning och är inställda på att arbetssökande ska hitta jobb som passar dem och att arbetsgivarna ska få den arbetskraft de behöver. Men idag uppfattar många medlemmar att de är kontrollerade i en hårt målstyrd organisation. I vissa fall kan det leda till att man tappar helhetsbilden och att arbetet känns mindre meningsfullt. Anders Jansson berättar också om hur de administrativa pålagorna blivit allt mer betungande. Aktivitetsrapporteringen, som började införas i höstas och som utökas successivt är en orsak. Den innebär att de arbetssökande måste beskriva vilka jobb de har sökt och vilka kontakter de har tagit under månaden. Förmedlarna ska sedan ge återkoppling på varje rapport. Det är bara ett exempel på hur detaljstyrt arbetet på kontoren har blivit, säger Anders Jansson. Det har varit mycket mål och många delmål, som hackat sönder planeringen och begränsat möjligheterna till variation på de enskilda kontoren. Det gör att cheferna sitter fast i alla instruktioner och har svårt att hinna med att vara stöd för medarbetarna. Det har också utarmat arbetsförmedlaryrket, som har blivit mer administrativt och kontrollerande. Och det är något som vi pratar mycket om inom Saco-S hur viktigt det är att man ser och värderar den kunskap som finns. Engagemang och lojalitet Sifo-mätningar visar att allmänhetens förtroende för Arbetsförmedlingen är lågt. Utifrån satta mål och mätta resultat har vi ändå anledning att vara nöjda och stolta, säger Anders Jansson. Men den negativa bilden, både i den allmänna debatten och i medierna, är inte uppmuntrande. De flesta känner någon som har haft kontakt med myndigheten, och negativa erfarenheter har en tendens att sprida sig mer än de goda. Kåren är på väg att bli stukad och jag vet att det finns de som undviker att berätta om sitt yrke när de är på fester. Men än har det inte tagit kål på medlemmarnas engagemang och lojalitet. Kårkänslan är fortfarande stark och sammanhållningen växer när det är tufft. Arbetslöshet gör människor ont, och många av dem som kommer till Arbetsförmedlingen kan ha svårt att hantera oro och frustration. Många arbetslösa befinner sig idag i en mycket utsatt situation, både socialt och ekonomiskt. Det kan ta sig olika uttryck, allt från vredesutbrott till hot om att ta sina egna liv. Det har ökat under de senaste åren, säger Anders Jansson, och det är förstås väldigt svårt att gardera sig när det händer, oavsett hur mycket allvar som ligger bakom. Det blir som en smocka rakt i magen. Men det här tar ledningen på stort allvar. Vi har avtal om stöd från Företagshälsovården och Sankt Lucas och det finns handlingsplaner för hur sådana här situationer ska hanteras. Arbete som gör skillnad Karin Råde är en av SRATs medlemmar på Arbetsförmedlingen. Hon har arbetat här i snart trettio år, och har hunnit vänja sig vid förändringarna, säger hon. Det går med vindens hastighet ibland. Så som det är i politiskt styrda organisationer. Men jag har valt det här jobbet, och det känns meningsfullt att gå hit varje dag. Innan hon kom till Arbetsförmedlingens kontor vid Järntorget i centrala Göteborg, där hon arbetar idag, har hon bland annat arbetat på Hisingen, med personer som omfattades av åtgärder inom Fas 3. Många var uppgivna och utmattade. En del kände sig också ifrågasatta av systemet. I dag möter hon också utsatta människor, men i helt andra omständigheter. Det är nyanlända som genomgår den etableringsprocess, som Arbetsförmedlingen ansvarar för, och som innebär att de ska ägna fyrtio timmar i veckan åt att lära sig svenska, skaffa kunskaper om det svenska samhället och söka jobb. 6 SRAT-informationen nr

7 Jag möter flyktingar som har kommit med livsfarliga båttransporter över Medelhavet, och som har riskerat sina liv för att undkomma krig, berättar hon. Hit kommer människor som ännu inte har någonstans att bo, utan bär med sig en väska med sina tillhörigheter. Och andra, bland annat från Afrika, som ännu inte har fått chansen att lära sig läsa och skriva men som nu får två år på sig att etablera sig i ett helt nytt och för dem så annorlunda samhälle. Många av dem klarar sig ändå imponerande bra, anpassar sig fort och etablerar sig både i arbete och samhälle, berättar hon. Hon möter också frustrerade, olyckliga människor, och hon vet precis vad Anders Jansson talar om när han beskriver det som desperationen kan föra med sig. SRATs allmänna sektion - SRAT-A Camilla Robertsson Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson Ändå beskriver hon sitt jobb med värme och engagemang. Det är en ynnest att få arbeta här. Visserligen har de nya instruktionerna inneburit nya arbetsuppgifter också inom hennes område. Som att det numera är kontorets uppgift både att granska de arbetssökandes månadsrapporter och att göra utbetalningarna av etableringsstödet. Men det är de människor hon möter varje dag som betyder något för henne. Och att kunna göra skillnad för dem. Jag gör det bästa utifrån de möjligheter och förutsättningar jag har, säger hon. n n n SRAT Arbetsmarknad en del av SRAT Anders Jansson Ansvarig ombudsman SRAT Anders Berndt Svenska representationen i Bryssel: Hårt tryck men inspirerande jobb Det här är en inspirerande miljö, där flesta är hängivna och engagerade. Samtidigt är trycket hårt och arbetsdagarna kan bli långa. Så beskriver Henric Råsbrant arbetsmiljön vid Sveriges ständiga representation i Bryssel. Det gör det viktigt att sträva efter balans mellan arbete och fritid. Våra chefer är uppmärksamma på det, och påminner löpande om hur viktigt det är att prioritera och varva ner när det är möjligt. Arbetssituationen vid våra utlandsmyndigheter ser självfallet oerhört olika ut, beroende på var i världen man befinner sig. Men också för dem som lever och arbetar i ett välordnat land i Europa kan pressen vara tuff, med många och sena möten, krav hemifrån på snabba rapporter och komplicerade frågor att hantera. Sveriges ständiga representation i Bryssel, Sveriges största utlandsmyndighet, beskrivs ofta som ett regeringskansli i miniatyr. Här arbetar ungefär 120 personer, som representerar i princip alla departement här hemma. Henric Råsbrant, ambassadråd och SRAT-medlem, har varit här sedan i juli Hans arbetsområde omfattar alla länder i Afrika som ligger söder om Sahara, nästan 50 stycken. Framför allt handlar det om EUs relation till de här länderna. Det är många frågor att följa, konstaterar han. Men det är inte bara han och hans kollegor i Bryssel som behöver hantera frågorna. Det sker också på UD här hemma, där politiska ställningstaganden ska göras och instruktioner ska beredas. En utmaning är att det ofta är väldigt kort om tid för att reagera. Dokument och utkast kommer ofta sent, i pågående förhandlingar ofta dagen innan vi ska svara, eller till och med samma dag, berättar Henric Råsbrant. Då ska vi ofta hinna skicka hem våra kommentarer till UD för att de ska hinna reagera och ge oss instruktioner. Just den här dagen kan tjäna som exempel. Han har fått ett utkast om krisen i Sydsudan. Och dagen därpå ska alltså medlemsstaternas kommentarer framföras i förhandlingar i Bryssel. Rapporter från möten ska levereras inom 24 timmar, det är tumregeln. När det handlar om länder i kris kan det blir extra bråttom. Det är också vanligt att rapporter ska skrivas samma dag efter ett möte, som pågått under dagen och inte sällan ända fram till kvällen. Det blir långa dagar ibland, säger Henric Råsbrant. Men samtidigt kan vi ofta jobba ganska flexibelt. Rapporter kan man ju skriva hemifrån, till exempel. Dessutom är trycket inte lika stort hela tiden, och vi uppmanas att utnyttja de lugnare perioderna för att varva ner och vi påminns löpande om att koncentrera oss på de viktigaste uppgifterna. Det här är en mycket inspirerande miljö och de flesta är både hängivna och engagerade. Det finns ju mycket att göra och många intressanta frågor att fördjupa sig i. Det gäller då att ständigt tänka på att prioritera och att säga till om det blir för mycket. Det är givetvis både arbetsgivarens och medarbetarnas ansvar att vara uppmärksam på dessa frågor. En löpande dialog pågår också här på representationen och med UD i Stockholm. Än har de inte känt av förändringarna med anledning av valet till EU-parlamentet i slutet av maj med efterföljande förändringar i kommissionen och på de höga chefstjänsterna inom EU. Det återstår att se hur vi kommer att påverkas av de förändringarna. n n n Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF en del av SRAT Magnus Nordström Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson t SRAT-informationen nr

8 AEA klarade nya pålagorna bra Vi är rustade för nya rutiner Beslutet att alla arbetssökande ska skriva aktivitetsrapporter varje månad innebar att a-kassorna fick oväntat hög arbetsbelastning. På Akademikernas a-kassa, AEA, klarade man belastningen bättre än många andra. Och nu har regeringen kommit med nya besked som underlättar. I höstas bestämde regeringen att alla arbetssökande måste skriva aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen för att få rätt till ersättning från sin a-kassa. Om rapporten inte har kommit in i tid eller om den visar att man inte har varit tillräckligt aktiv i sitt jobbsökande går ärendet vidare till a-kassan, som utreder ersättningsrätten. Den nya rapportskyldigheten innebar en rejält ökad arbetsinsats från a-kassorna. Redan tidigare var det vår uppgift att utreda ersättningsrätten, säger Fredrik Tiderman, chef för den enhet på Akademikernas a-kassa, AEA, som har hand om meddelanden från Arbetsförmedlingen. Men det var inte alls varit i den här omfattningen, och vanligtvis handlade det om personer som hade misskött sin kontakt med Arbetsförmedlingen under lång tid och på flera sätt. AEA är en medlemsorganisation, men uppdraget att betala ut arbetslöshetsersättning räknas som myndighetsutövning. De hade rustat sig väl på AEA för att klara den betydligt högre arbetsbelastningen på ett rättssäkert sätt men också för att medlemmarna skulle ha fortsatt hög service och för att de anställda inte skulle duka under av för hög arbetsbelastning. Men våra prognoser stämde dåligt, säger Fredrik Tiderman. Vi hade räknat med att få mellan 450 och 900 meddelanden från Arbetsförmedlingen. Vi planerade för 900 men hittills det kommit i snitt 3000 ärenden i månaden. Den stora mängden meddelanden från Arbetsförmedlingen ställde till med problem för många a-kassor. Den berodde delvis på att ungefär hälften av dem rörde personer som endera inte var medlemmar i a-kassan eller som hade varit arbetslösa så länge att de hade gjort slut på sina ersättningsbara dagar. Dessutom blev det en del problem för de arbetssökande, som var tvungna att göra sina rapporter via Arbetsförmedlingens hemsida. Systemet krånglade i början och de måste dessutom ha e-legitimation. Men till skillnad från många andra a-kassor löste det sig bra på AEA. Vi har både utrymme och beredskap för att snabbt jobba fram nya rutiner, säger Fredrik Tiderman. Nu bildade vi en helt ny enhet, där tio anställda enbart arbetar med detta. Och det har fungerat bra. Det verkar som om också våra medlemmar är nöjda, säger han. Klagomålen är få och vi har inte behövt lägga andra uppgifter på hög. Nu har regeringen uppmärksammat de problem som det nya systemet inneburit för många a-kassor. Tillsammans med Arbetslöshetskassornas samorganisation har man på Arbetsmarknadsdepartementet tagit fram en ny teknisk lösning, som gör att a-kassorna bara behöver hantera underrättelser från personer som får a-kassa. Från och med mars månad räknar man med att antalet ärenden därmed kommer att halveras. n n n AEAs personalförening en del av SRAT Helena Larsson Ansvarig ombudsman SRAT Sophie Silverryd Värva en kollega Hjälp oss att växa och bli ännu starkare! Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem i SRAT men inte gjort slag i saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort på 500 kronor/värvad medlem att använda på Bokus. Information om kampanjen finns på 8 SRAT-informationen nr

9 Det gäller bara att komma över tröskeln. Man brukar prata om genusglasögon. Jag undrar om det finns arbetsmiljöglasögon? Glasögon som gör att man ser nya saker eller kanske samma saker, fast ur andra perspektiv. Jag tror i så fall att jag fick mina när jag var skyddsombud och vi hade ny chef och omorganisation samtidigt. Men det finns nog många lättare sätt att skaffa sig kunskap och hitta sina glasögon. Jag arbetar sedan några år tillbaka med arbetsmiljöfrågor på heltid och jag och mina motsvarigheter i andra organisationer och företag brukar ibland referera till oss själva som de redan frälsta. De som är sålda på arbetsmiljö och dess betydelse; som predikar att arbetsmiljöarbetet ska ske förebyggande, systematiskt, som en del av verksamheten och vara kontinuerligt pågående. Men visst är det väl ändå lite konstigt att fast vi redan vet så mycket om hur man ska göra, går det ändå så långsamt att ta sig från kunskap till handling. Gränslöst arbete, Livspussel, Stress, Balans i livet, Arbetsbelastning och Återhämtning begrepp vi diskuterar och vars innehåll är viktiga för vår vardag och vårt arbetsliv. När man läser Arbetsmiljöverkets undersökningar av arbetsmiljön är det lätt att tycka att högre tjänstemän, de har det nog rätt bra. Och det har vi ju på många sätt. De flesta av oss tycker att vårt jobb är roligt, stimulerande och att vi har möjlighet att utvecklas i vårt arbete. Vi har hög grad av självständighet och inflytande över hur vi lägger upp vårt jobb. Fast allt är ju inte en solskenshistoria. Många akademiker upplever att man inte kan bestämma arbetstakten, att man har alldeles för mycket att göra. Man uppger att man är tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem varje vecka. Försäkringskassan släppte en intressant rapport innan jul, Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Den visar att risken att påbörja sjukfall med psykisk diagnos är högre för kvinnor än för män och högst i åldern år för båda könen. Risken är högre i tjänstemannayrken och så kallade kontaktyrken. De yrken som har högst risk är speciallärare, präster, psykologer, socialsekreterare, behandlingsassistenter och så vidare. Studien visar också att det finns en tydlig samvariation mellan upplevda brister i psykosocial arbetsmiljö och risk att påbörja sjukfall med psykiska diagnoser. En tänkvärd rapport för alla och särskilt oss akademiker! Ibland när jag funderar över arbetsmiljön, över att det är så viktigt men ibland så svårt att satsa på det förebyggande, brukar jag likna det vid träning. Hur många gånger har man inte tänkt, att nu ska jag äntligen komma igång med min träning igen? Jag vet att jag mår bra av det, det förebygger problem och egentligen tar det inte så mycket tid. Det är bara en fråga om prioritering. Och ändå väntar jag ofta till något har hänt ont i nacken eller stel i axlarna. Och då måste jag ju lägga mer tid och kraft på att åtgärda skadan. Arbetsmiljö handlar om samma sak, att arbeta systematiskt och förebyggande. Att ta sig tid att tänka efter innan, att bedöma och åtgärda de risker som finns. Sacos egen skyddsombudsundersökning visar att bristen på tid är ett stort problem när det gäller att få arbetsmiljöarbetet att fungera ute på arbetsplatserna. Brist på tid hos alla chefer, skyddsombud och medarbetare. För att bryta denna onda cirkel av stress och tidsbrist måste arbetsmiljön prioriteras och det kräver insikter och engagemang från högsta ledningen i företag och organisationer. Vi behöver en förändrad syn på tid och resurser för arbetsmiljöarbetet. Det är inte bara en kostnad, utan en bra investering i personalen och verksamheten. Jag var just inne på Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans nya kampanjsida, I ett av filmklippen där, utryckte en arbetsgivare att det inte är så svårt om man bara kommer igång. Det gäller bara att komma över tröskeln. Jag hoppas verkligen att det är fler som tar sig tid och kommer över tröskeln Att fler hittar sina arbetsmiljöglasögon. n n n Krönika GÄST Karin Fristedt Utredare, Arbetsmiljö Saco saco.se Foton: Colourbox och Kalle Assbring SRAT-informationen nr

10 Olika branscher har olika utmaningar, men i många är arbetstider och skiftscheman en källa till diskussioner. Den fysiska miljön håller de flesta arbetsgivare koll på, lagar och regler är tydliga. Där har alla ett ansvar att använda den skyddsutrustning som finns. Den psykosociala hälsan är svårare att hantera. SRAT-informationen har intervjuat tre av SRATs medlemmar som är skyddsombud. Skyddsombudens viktiga roll Text: Jane Bergstedt SAM-enkäten viktigaste verktyget Den årliga arbetsmiljöenkäten är en bra grund för handlingsplaner och åtgärder inom Folktandvården Norrbotten. Folktandvården i Arvidsjaur med cirka 7000 invånare är tandhygienisten Marlene Grimms arbetsplats med 16 anställda. För sju år sedan blev hon skyddsombud och för fyra år sedan axlade hon ansvaret som huvudskyddsombud för tandhygienisterna i hela Folktandvården Norrbotten. Det är ett klart större ansvar inte minst som det inte finns skyddsombud på alla arbetsplatser. Någon ska ta på sig uppdraget. Ett skyddsombud på plats kan lyssna i korridoren och ta tag i frågorna direkt. Det är alltid det bästa, att stämma i bäcken. Det blir förstås svårare där jag inte känner folk och förhållanden. När det gäller den fysiska arbetsmiljön och rutiner fungerar arbetet bra. Det finns checklistor som alla nyanställda får del av och då och då tas de upp på arbetsplatsmöten. Stickskador är nog den största olycksfallsrisken i vårt jobb och sådana inträffar. Men vi har rutiner för vad vi ska göra när olyckan är framme och rapporterar in händelsen, för att motverka att det händer igen. Rygg- och nackproblem förekommer också. Vårt viktigaste verktyg i arbetsmiljöarbetet är den så kallade SAM-enkäten (systematiskt arbetsmiljöarbete), som görs en gång om året. Den ger underlag till vilka frågor vi ska fokusera på det kommande året och vi tar fram handlingsplaner i samarbete med arbetsgivaren, säger Marlene. Den stora utmaningen är att hantera problem som har med den psykosociala miljön att göra, som stress och mobbning, och då tar man hjälp av Företagshälsovården. Att gå in och lösa konflikter på en arbetsplats är en grannlaga uppgift. Jag har stort stöd från ordföranden för Norrbottens tandhygienistförening som jag bollar olika frågor med. Det är alltid bra att vara två som tittar på ett problem. SRAT har samverkansavtal med Landstinget Norrbotten, så inom folktandvårdens alla verksamhetsområden finns samverkansgrupper. På kliniknivå kallas det VUS (Utveckling och samverkan på verksamhetsnivå), där det sitter en representant från varje fackförbund. Här tar vi upp allt från personalfrågor till ombyggnationer och jag kan ta upp sådant som mina medlemmar vill få framfört. n n n Foto: Privat 10 SRAT-informationen nr

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Arbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöenkät Psykosocial arbetsmiljö 13 aug 2015 KC Gävle Försäkringskassan Inledning Denna enkät består av 31 frågor som besvarats anonymt via enkät på internet. Enkäten är framarbetad av Prevent;

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Bättre arbetsmiljö BAM

Bättre arbetsmiljö BAM EN GRUNDUTBILDNING FRAMTAGEN AV PREVENT Sid 1 av 7 Det är Prevent som tagit fram konceptet för grundutbildningen Bättre Arbetsmiljö BAM. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Handlingskraft på plats

Handlingskraft på plats Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer