A,-B,. JOHI V, LÖFGREN & C:o DRAKTER, KAPPOR & PALSAR PAUL U. BERGSTROMS A.-B. r4-tb DROTTNINCrGA.TAN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "A,-B,. JOHI V, LÖFGREN & C:o DRAKTER, KAPPOR & PALSAR PAUL U. BERGSTROMS A.-B. r4-tb DROTTNINCrGA.TAN"

Transkript

1

2 DRAKTER, KAPPOR & PALSAR 1llllllllllllllitlltilllfMIillllt1li~ll1lil1ll1l~ll1~1i~111~111~111lllUli1llllliillllll1i1la111IW1l1i1111 tilii~~il~~liilllllilll~ilil!liililtlnillf~fu: För DAMER PAUL U BERGSTROMS A-B r4-tb DROTTNINCrGA TAN Permanent uistli- av fiiriiigu och pk- thbvisnin~ b81jade arbeten samt material Rtld vid i iiallensk spets- och anm konsbom -, inredning av viiningar m m Standigt pk lager diirtili hbndc material, A-B NORDISKA KOMPANIETs Tcxtilavdciningen TNYRA GRAFSTK~M :-v STGCKHOLlY A,-B, JOHI V, LÖFGREN & C:o renonimerade spm~v/jdr Sxrgcs äldsta, starsta och hast i --- Kungl MovleveranfSr - s - Siden- och Wie-Kfänni ngstyger lyt c: ti!i!inhorfcii sändas gratis och franco nitu 4 i9 FREDSBUAI 3 :-: STOCKHOLM i r so u

3 ittighet förpliktar Steg för steg hi kvinncnia kornrnitin - R Vid ck stu~id;incle valenst:i s\inska i det l~oininunala livet - kvinnor som -fiillberiittigacle edl le mr nar Vii* rätt attdeltaga i stadsf~dlmikti~eav kommuneriiade- bestanimelser, som, och landsti~gsmannaval daterar sig reav 19x8 %S urtima- riksdag fastslagits dan f rin I 862, nxn bestan~melsen ornsom balifikation för kommunalt mecl- f attack icke de gifta kvinnorna, och inborgarskap,galla för hela folket; Vaije komststrecken uteslöto niassor av hin-,- kvini~a liksoii varje man, som ar inom nor eller redi~cerack deras inflytandee till ko~iii~~~men ii-iantalsskriven och senast un- en obetydlighet p5 grund av kvinnornas -, der nas t f öreg5ende kalender%- uppiiatt i genomsnitt Ega inkomster Till de, tjugotre ars alder - för landstingsman- konimunala förfroendeposterna voro de nayal tjugosju $1- - äger, att avgiva siii icke valbara röst vid de koi~imunala valen och att ~ terhatid f tilleikännas dem dock olika mottaga koi-i-in~unala förtroendeuppclrag, oberoende air inli~mst eller egendom, om l-ioiz iii gift ellei: ogift Utesluten ar endast kvilma so111 man, vilken ar omyn-,näiiinder Ar 1909 n~eclför den avgödig förklarad, ar försatt i konkurstill- -~an,cle förändring& att kvinnor bli Gal- st5nc1, ii- av den állniäniia fattigvarden bara till alla kommunala förtroendeuppt oinh5i~clertagen f ök varaktig försörjning, diag-, nied iiildaiitag av iec~amotska~ av som Iiaf tar f ör obetal ta k ~~~i~~~~~iial~~t~liyl-~ landsting; cler under Iner an tv; av de tre sistför- Med urtima riksdagens kommunala, flutna kalenderirein eller 2clömts förlust förf attniiigsr,ef orm av den I 7 december av valritt som straf fpiföljcl 1918 falla de sista restriktionerna Även I&östratt utövas i den kommun, clar till l&~dstingen äro de valbara; det kom- den röstande var i~-ia~ztalsskriven I jan 191s Det is dcn lika och allniärma röstrat- ten, e- stor och: obegränsad rittighet; som i stort sett kommer varje svensk -kviiina - till clel: - kokintinala uppdrag D; första 2ro av : 51- &s9, d5 kvinnor bli valbara till ikol- r%, f atti yirdsstyrelser och fattigvårds- inunala inedborgarskapet bjudes dem till slut utan nigot förbehåll Med den förbeliillslösa rättiglieten fök ier : emellertid den djupa förpliktelsen - - Den ursäkt kvinnorna kunna haft under lföi-~~tvarancle be&ansade villkor - och b

4 --P L- -- II - ER T - H A _ starkt kringskurna infl$tande att icke politiska riktningarnas syften välja vilka br~~ka sin koininuriala rastratt gsller icke av dessa vi vilja stödja, att i känslan av längre De kunna nu i samma grad som \far ratt och var förpliktelse taga vår del mannen, verka normerande på samhälls- i den 4livande valutgången - - ittvecklingen De ha ingen undskyllan Inom mars månads utgång väljas för att nu stalla sig utanför, på dem i landstingsmän och stadsfulln~aktige, samma min som på de manliga medborkomnmnalf ullmäktige senast 6 april garna faller ansvaret för- vad av nytta Över hela Sveriges rike, i staderoch goda initiativ som blir framfört inna som på landsbygden, maste kvinom vara k~rnmitnalst~relser shal som norna nu göra bruk av sin stora :för vad sqrn i c k e göres för att avförpliktande rättighetmed sin röst måhjälpa existeraiide missförhållanden - ste varje mensk kvinna i dessa dagar Varje kvinna, inom som utom de pohjälpa till att falla utslaget till förmån litiska partieina; ar i innevarande stund för de syften hon känner som goda och skyldig att göra detta klart for sig- Nu rättfärdiga Vid valurnorna besta~as är tidpunkten för oss alla att taga stallsamhällets titvecklii~g och framtid *ina ti1l de samhälleliga, f ragorna, att - med samvetsgrant vägande av de olika Vår ratt och plikt ar att däri taga del ~tockhola i mars 1919 FREDRIKA-BREMER-F6WBUNDET - or n1eii must fight and woinen must F work" Kingsleys travesterade vers- rad var devisen som lästes på fanorna den r7 juli 1915, nar 40,000 engelskor, inmönstrade av mrs Pankhurst, drogo genom Londons gator i demonstration för kvinnornas inryckning i arbete på det Englands inan måtte frigöras att sköta sin del av det blodiga hantverket ute i Europa Suf f ragettgardet avstod under krigets påverkan, visserligen med beräkning av stundande egen politisk vinst, frk det usurperade privilegiet av "militancy", och deras fältrop blev : kvinnorna till igets facit ~rbetits nya falanger arbetet Alltid ett steg framom Charles Kingsleys: "for men must work and women must weep" Näppeligen visar krigets sliiträkning, i den mån den kan överblickas, att mrs Paiikhursts garde deklarerat en bestående sanning med satsen: man niåste slåss Facit ar inte &nu liopsumrnerbart, men de ohyggliga f örlustf aktoïerna i samtliga rakneuppställningar peka på att krigei tdiste sattas på avskriviiing, on1 världens totalbankrutt skall kwlma undvikas Och som, niix allt kommer omkring, världerantagligen inte har smak för en ohjälplig bankrutt, ar det troligen riktigt atf

5 LI tg5 if raii at-t kriget p$ g&~cl av (ör- stind not kuiiin~n-ia ge med sig i+e nuf tsskäl -om inte annat - komn~er endast för kvinnorna ditintills stängda - att avföras frh clagordilingcn yrken göras til:lgäiigliga, s5soni e-senz-,peivis 15clertillvei~ki~irigeii, möbelindustrien, g1aslriästa1e- ocli knivsrnedsy~ke- : falang vissteaterigen nog inte; nar den ila, iitm i e11 del förut öppna yrken tillför tre och ett halvt ar sedan den dar ei-kannas dem iiven, delvis p5 fackförej ulidagen, i Loncloii i imponerande led ningal-iias tillskyndelse, lika lön med tagade fram *uiider de högt b~yna bane- in(i-ii~e~, sasoin i bon~ulls-j ylle- ocli, ullren,med devisen: och kvinnor garizsindustrien, porslins- ocli lergodsrna s t e arbeta, 11uru de idju- tillve$iniagen, it10111 Iargareyrket, i paste inening ga17 deii nya tidens lösen itruii~~v~~~nin~~bi-aiiscl~en: 1non-i enclait Dess rop gallde krigsticlen och bar i sig! den sistnamnda inditstrieii stiger antalet det cliwkt nationella motivet att 11jalpa arbeterskor fl-& 3,657 ar 1914 till till att vinna kriget: 17,217 19i7 och - i tjuguen :yrkes- Men kedaii grank-na fortfor0,att grenar, som tidigare avskilts som lialso~ vissla över slag alt och skyttegi-avställ- vadliga för kvinnor) lia imder kriget ar- ningar; slacliancle människoliv, ocli en beterskor akvänts i 4toi- utsträckning - alltjänit, stigande vag av blod sköljde En aiimärlming i det är jordeii, försköt sig omärkligt inen säkert den sociala gruiid som bäi- upp saminte sin$ jamkningar som under dessa, ar gjorts: p~s~yclc1slagstiftningen för ar- Iiallsbyggiiingen Man hade inte förgäves ropat på kvinnorna, men nar de hörbete&~~, d&-för att nu man cleill! b e 11 ö v d e ~aimmade ropet, ledde detta til1 verkningar lingt itö över de niiimast ;syftade Med det att kviniiornas krigshjalp trupper villigt ströinmade till och man De kotnino i stailcligi: vasailcle skai-or, inte bara i ~ngland utan i alla de krii- 3 ick :-det;bist$nd anellertid fak&kt man behövde, ägdi en förande lancleri~a Siffror, f&l Tysk- land redan för 1916 visa 1,387,318 flera social iwolution rum, hen så fö~ mäng- den f öga skönj bal att deii inte ens hann kvinnor i industri- och Utearbete an före yacka ~notståncl hos dein soin annars, kriget I England räknades samma år 866,000 flera fabriksarbeterskor an före kriget, och vid krigsslutet 1gi8 I usa engelska siffror tv5 mi1joncr~ ökpiiig av fö~utvarande f yra milj oner arbeterskor utanför hemmenfrankrike; Italien och Ryssland f ranivisa Ii kaledes alltjamt växande kvinnliga - &betarbataljoner 3verallt öppna sig nya yrken och nya ins+illningar I ~n~laiid f å efterhand :le manliga fackf öreningaroas sega mot- &enom att deras egna intressen berördes, skylle med alla tillgängliga,, medel beliihipat deii Soni &t redan överskidligt och reellt krigets facit, om 5n inte annu p5 Iiiige till alla sina verkningar Iiserbart, star inan inför det ofrh- komliga f öl-hållandet a tt c1en Iivinnliga arbetsfaren vidgat sig 1angt ut över av ga&inalt iitstaliade gräker: tt,den inte kan iiterförvisas inom tidigare snävt kringskurna omraden kan man med stöd

6 av all, Iiistorisk utvecklings föi-lopp med säkerhet påsta "Las budskapet som i bokstäver av blod star skrivet över Europas slagfält, löftet om hinnornas frigörelse!" Det ar en ainerikanska, Mabel Potter Daggett, som i en ilyligen iitkoininen bok, 147 o 111 e 1 w a n t e d, i dessa ord gör sin triurnfat&iska saminanri+iiiiig av kvinnornas krigsviilst genom de nyöppnade al-betstilliallena Denna intelligenta, vaket kringblickaiide amerikanska journalist, medarbetark i: den stora New- Yoi-ktidningen Pi cto r i al Review, har i denna bok om sin nog så betsgivarnas, äventyrliga korrespoiicleiiti~~ission till England och Frankrike hösten 1916 och nyaret I I frainlagt - en del f akta, ang5ei-icle de genom kriget f öriiildracle kvinnliga arbetsf örl~ållandena, som äro av liögsta intresse På sitt koncisa amerikanska lnanes gör hon ett tvarsnitt ner jgeiioin mannen-arr statens so111 den enskildes, ställning nu och före kriget till kvinnoarbetet, drar ut konsekvenserna för framtiden av de under kriget praktiserade nya inetoderna med avseende pi ~~rinnorna och tvekai inte att förklara grundvalen lagd till deras ekonomiska oberoende och likstallclhet med mannen p2 arbets~qarknaden Mabel Potter Daggett liar i utpraglad gi-ad sin unga nations ljust optimistiska syn p2 utvecklingei~ Utan tvivel ar hon för liastig i sin tio p5 att den anpassning av arbetet, som iiilder krigsaren i de krigförande landeriia gjorts för att i s5 vid utsträckning so111 möjli&t tillgodogöra sig hinnokrafterna, skall litan vidare enkelt och lätt allt framgent göra sig gällande för h rinnor- ilas vidkoinmande Med de lienwandancle manliga arbetareskarorna dyka arbetsprobleineri åter upp i hela sin svarlöslighet,demobiliseri~~ge~l o& a-etslöshe-,ten g5 hattcl~ i hand, mannen ha gamla ansprak, kvinnorna kastas givetvis ut frh inassor av ailstallningar Men i sjalva gr-und~~ppfattnit~geti liar hon ratt Kviniiorna ha upptäckt, de gifta som de ogifta, att de genom eget arbete kunna skaffa sig en sjalvstiinclig grund att sta 135 Staten och de enskilda arbetsgivarna ha upptäckt att kvinnorna faktiskt kunna ersatta inännen p2 alla upptank- liga ~ll-ir~~len, och att de sköta sig v a l, nar de f5 deil kunskap och utbildning, som tigigai-e föi-behållits mannen Erfarenhetei-na Zi ömse liail -lata sig icke utplanas och leda 5 ömse håll utan allt tvivel till f ortsatta och f ramgångsrika försök att hålla arbetsmarknaden öppen för de ilya anviindbai-a krafterna Det torde för övrigt vid det har laget ha koinmit sa I5iigt, att man inser att det icke ar enbart kvinnointressen det rö1 sig om Statseliononiiskt saväl som f a- ~liiljei~iclividuellt jag så får ut trycka det - blir det fria, betalda kvin noarbetet iive11 eii manileiis vinst Före kriget, säger Mabel Potter Dag gett, gick 111s Black någonstädes i Eng lailcl och förtjänade 22 sh i veckan son iarnvagsarbetarc Nar mr Black i11åst ge sig lit i kriget, satt inss Black heiilma med ieiii barn och nieci en "sepa ration allowance" fr511 staten, soin to if r h henne nlanneii-f anliljeförsorj arer Hoil själv understödde med 12 sh 6 r pr vecka, till äldsta barnet fick hon 5 s11 till det andra 3 sh 6 d, till vardera a

7 de andra? sh - Det hela gjorde 27 sh pr vecka - det blev till ocl~mecl 5 sh me~r pr vecka än familjeii-hade att,rakna in& nar ms Black höll på med sitt knog Men det hade blivit dyi-t att leva under lirigqt, MrsBlack hade svarare ii? nagonsin att få det att g5 ihop i hus- Gliet Och si kom arbetsgivarna och lockade Kvinno~ SOL&, ropades det överall t -Från f abrikema, gruvorna, iimbetsverlien, lantg5rdarna, ammunitionsvei-ksfiderna ropades p2 mrs Black Hon började+hdera 30 Sh i veckan kunde I1011 utan sviirigliet förtjäna i fa- briken, och man gjorde allt för att underktta heiines arbete Man inrättade lunclirum med god, billig och imrande inat at henne för att :hon iiite skidle trötta sig medatt gå den Ialjga viigeii f rain och ater mellan hemn~et och f abriken f lera &nger på dagen Maii tog hak1 om barnen i skblor och bariikrubr bor, där kvenlecles de fingo sin goda och i~arancle mat Man ordnade och anpassade arbetet till mrs Blacks fijrr1d I fabrikationen utfann inan Iattaricle arbetsmetoder, man förbiittiade lokalerna ur hygieniska ocli till och med estetiska synpunkter Yilesirqektionen 1 tvidgades och inskred nitiskt för mrs Blacks räkning Frapstiiencle kemister sysselsatte sig liied att komponera lyckade matsedlar at de för hennes skull iilriittacle fabriksmarketenterierna En stab av arkitekter arbetade med att- inreda ljusa ocli bellagliga matsalar, dar I1011 skulle finna sig *bra Sedan fann iian xtt fabriksrummeq fingo lov att %ringas i överensstämmelse med de trevliga matsal-ila Debörjade snyggas upp för att mrs Black skulle trivas Man blef yt- teist noga med ljiisförhållanden ocll ven- tilation; Toalettrtim ined varmt och kallt vatten, tval; nagelborstar och handdukar qnsaps nödvändiga för mrs Black Siisskilda kapprum inreddes, till hennes trevnad och välbefinnande, de vid dalig väclerlek vata och sura ytterkliiderna tillätos ej försämra luften i ar- betslokalerna Man krusade på alla de sätt för mrs Black, ocli envacker dag - engageracle hon sig för arbete mot 30 sh i veckan, Inte endast inrs Black själv utan aven barnen funno sig i en anad grad val p$ denna veckoinkoinst av saimnanlagt 57shty staten tog inte ifrh $en föc vaiovsarbetande mrs Black hennes krigsunclerstöd Det räckte pi% ett helt annat, satt än forr till för mrs Black att hma göra det litet trevligt för sig själv och barnen, &c1 reela ~cli yarnia kläder, iiiiraiide foda och till och med nigra för- ströelser d;, och da, ocli det eliuru hon I~LL natbrligtvis inkte 1GlIa en avlönad hjiilp, som redde upp en del av hushålls- Liestyrel1 it henne Så pass bra ställde det hela sig, att det torde hända att nar &r Black kommit h& ocli Iirigsunderstöckt försvunnit, han ar alldeles ense med mrs Black om att tvi personers v&oink,omst sa avsevärt förbiittrar familjens Siiilliling, att hati inte blir den minst ivriga p5 att mrs Black skall beh3la sitt arbete, I skaror följde mrs Blacks medsystrar och viinper,hennes esekpel, med den :%i- {tat ocli koininun inte misshagliga på följ den att fattigvårdsunderstöden l-tastigt och pafa1lande minskades I september 1915 voro de fattig&rdsuncleistöclda i Loi~lon in 1903, 60,000 f ii%

8 det ditintills fördelaktigaste året i detta Iiänseende, En privat tmderstödskommitt&; soni %-Iigen brukat förse3~ fattiga skolbarn i East Endmed skodon,, behövde 1915 endast hjdpa en enda f a- mil j, och härd var förhållandet - att modern ins j ukiiat Kvinnorna Goro p2 vag till ekonomiskt oberoende Mabel Pbtter Daggetts siffror äro ena dast från de första krigsaren, n-ien icke desto mindre lärorika ; ett ungdarligt öveislag au den proportionella ökningen under de tvi därpå följancle kriggren kan man, göra själv I Storbri taiiaien räknades 1916 el1 miljon kl mmor som mannens ~tiiilfö~trädare i arbetet, det ar redan niimnt att krigsslutet hacle att uppvisa det cl~~bbla aitalet Frank-, rike hade sainnia &- 400,000 ammunitionsarbeterckoi; Tysklaild 5oo,ooo och England 4oo,o& kvinnliga arbetare inom ensamt deiiiiar bransch- I Tyskland hade i det närmaste alla banker kvinn- lig persoilal Eanque de Fraiice ensam i Paris hade 700 kvinnliga tjänstemän I England f uniios Over roo,ooo kvinnliga kontorister, ocli regeringen hade stående tillkiinnagi\mlden om att 30,000 kvinnor i veckan söktes sisoin ersättare för in- kallade iniin I Frankrike, där ett ar före kriget en för undersöhing i saimi tillsatt kotninission hade förklarat att kvinnor icke "lainpade sig" för bageriyrket, funnos ,000 kvinnliga bagare I England arbetade v%-eri x ,ooo kvinnor i jordbruket och ytterligare ~oo,ooo Iiöllo p2 att enrolleras P2 alla håll tjänstgjoide kvinnor som sp%-vägs- - och j$rn\ragskonduktörer, vid posten, i ämbetsverken Hisspoj karm hade er- satts med kvinnor I England antecknar Mabel Potter Daggett kvinnor sa- som sysselsatta inom 78 olika branscher av skotillverkning, i 19 olika grenar av mjölnaryrket, i 53 av papperstillverk- ning, i 24 av n~öbeltillv&l;nin~, i optiskt arbete, vid aeroplanf abriker, i biyggezier, vid f ärgning, blekning ocli tryckning av bomullstyger, vid ylle- och sammetstill- verkning in fl andra yrken Sedan Mabel Potter Daggett skrev sin bok har nit den engelska H o m e O f f i- c e hunnit publicera en bli bok angi%ende I~vinnornas ersättningsarbete under kri- get i fabriker och aintii~iiiitionsverksta- der Den kompletterar den amerikanska j or nalistens iippgif ter angående de engelska f örhållandena och f örstarker det intryck man har av de nya oeinotståndligt framtriingande skarofna pi arbets- -marknaden J, 0 Lla boken" ing& p; de förändringar, som inom o1 i ka tillverkningsgrenar vidtagits för anpassning av arbetet för kviimoriias rakning Även här konstateras att ganska vittgående särskilda anordningar vidtagits Lättare och lätthanterligare maskiner, lyftkranar och inekaniska hiivspakar im in: s ha an- ~kaffats Xu skulle det kunna synas som om nödvindigheten, eller i vilkei fall som helst lämpligtleten, av sådana speciella arrangeinanger för de kvinnliga al-betarna just vore bevis f ö r de11 gamla argumenteringen att kvinnorna faktiskt icke i stort sett agna sig föl iabriksarbetet Krigstidens undantagsf örhållanden hade f ramskapat föriindringar och medgivanden, so111 under normala f örhållanden icke vore tankbar;

9 och soiii visade sjalva uiiderkvalif ikatio-, uader som i rnanga hanseenden viclneii i den kvinnliga arbetskrafteii,, Qgits, för kviniiornas räl<ning, Ila Hade y-s,daggett triumferat för ti- dessutom samtidigt visat sig sa tidsbe- digt? spai-ande, att ai-betsgivarna utan tyivev Dr moda H E, ~clan~son, examine- själva endast p5 grrind av detta önska rad läkare i London och av rë-ringen biljeli%x dem: Sidan st%- f rågan öppen, undkr tiden april* ~xgi6&ovember 1918 ~on~cletblir en man eller enhin& so111,,,tillsatt inspektris av i maskinii-iclustrier-i f år ij uti- f ördelim ;iv dem sysselsatta arbete]-skor, Iiar &got att I snabbhet ocl1 l~ai~clighet vid utföran-, säga i clem?a sak, so111 hm: vardetav cle av styckearbete ha:emellertid:kvln- en aukt6ritets p; områd& uttalande I en norna, sedan de fatt den för - männen artikel i T,heColi~r~~on Cai1Se om vanliga triiningen, på i&iiga håll visat frannticls~tsikter~ia för det +linliga in- sig yicla ö+erl$gina dessa Mrs ~ag~ett tlustriai-betet upl?eh~llet- hon sig särskilt omtalar esempelvis- föratt $terviiiida vid Iiur langt man kommit i ren fak- till helmes erfarenlleter -huru i en stor tisk uinst av arbetsi-esuitat genom syste- inaskiiiiabrik i Frankri ke f öi-iiiai~nen fö?- matiskt avpassande av de arbetailcles klarade för lienne att han ansett sig som suinma av arbetskraft och de arbetsan- en första klass-ens arbet+ i si~~branscl? straiig~liiiga~ som p~läggas ~ e&& un: och att han belïöirt sj~i 2s fvr att bli dei-sölmingar och vägningar w de kvinnliga arbetarnas reshker ha Iionmlit henverkligt skicklig "Nu hi ii 1,709 kvi~i-: nor Iiär", sade lian; "soni i sadant ar-, ne att so111 allniiin regel ~~$tälla vill- bete som fordrar, skyildsklhet ich hän- k~ret att icke ;lata kraf t förnötas,under ogyn~q~rniiiri förl-~~lla~~cleii Den för cligliet?edan iiwrträf fa mig"; och h& : lec!cle njrs Daggett,fram till en ung kvi~~specie1la arbetsuppgifter speciellt avl ria, som höll p2 medatt borra hal i me- Iiimpacle krafteri 15mnar vich större re- tallstydien, ochberätte för henne att sultat 511 den utan ur,skillning använda denna, flick& kunde göra I,o06 hal i tim- Satsen ar varken originell eller ny, men men - för vilket hon hacle 50 centi-, den liar inte I~itintills vidliallits sisom iner pr timme -, då de däremot aldrig, praktislit normerande ens i fråga oin lyckats f2 en manlig, arbeta~e, soni korh ; m5niieiis arbete Nu menar dr Adam- iipp till mera an, i timmen Men son, att de erfarenheter niaii genom ~111- f"r clet hadel? a n 75 centimer pr timme! dcflätta~ke arbe;smetocl& vunnit i fraga Exeinplet ett av man& som nämnas 0111, kvinnoarbetet uiicley kriget peka p5 Under sadana förhallanden synes clet sa ~utomorde~ligtgocla resultat, att det knappast troligt ait de stora ki~innliga Iionimer att, ligga i inclu striens eget : arbetsskaroma längre kunna - intresse att ked, fa~tl13lande av denna hållas utanför arbetsmarknaden Sedan princip förvkirva m5 n s o m k v i n- nia den manlige arbetaren skydda s i tt n o r; soni: va~dera arbeta i föï intresse, genoiq att hi2lla 115 lika-lön-, dem p!, alla satt undel-lättade ar- princi;?en D& engelska labour, ~&ty betsför1i~llanden De tekniska, lätt- har rédan på siii i ~a~cheste~ i januari: - \

10 1917 hållna arskonferens i en resolution uttalat sig för att kvinnor, som arbeta i för dem förut stängda yrken, skola avlönas enligt fackföreningsbestämmelser, d v s med mans löner Utan tvivel kommer striden om kvinnoarbetet att fortfarande stå het på ngnga hall och måste säkerligen p; särskilda punkter forceras tum för tum och med verklig svårighet Men icke dess inindre står som ett redan vunnet ofrånkomligt krigets facit, att de genom kriget f ramvaltrade kvinnliga arbetaremassorna genom sina prestationer vant upp och ned p5 förut erivetet fasthalha fördomal: i fraga om kvinnoarbetets kvditet:och aavändbarhet Skrankorna, som utestänga kvinnorna, äro nu en ghg nedbrutna De kunna endast temporärt -och partiellt ateruppsattas Ett tungt vägande nlotskal mot kvinnornas fabriksarbete ar den i deras eget intresse gjorda i~~vändningen, att sådant arbete vore direkt skadligt för deras fysik Dr Rhoda Adamson har med stöd- av de- speciella undersökningar av engelska aminuni tioilsarbeterskor, som hon under kriget gjort, och efter studium av förhållandena i allmänhet något att säga även om detta :Den första an~narkningen hon härvid gör ar av egeridondigt intresse Hon konstaterar att den allmänna opinionen, som till en tid inte haft nog beröm att ge åt de för fosterlandet i fabrikerna arbetande kvinnorna, plötsligen började svänga om och högljutt protesterade mot &n Skada mödranla och därmed det kommande slaktet utsattes för genom detta arbete När saken närmare undersöktes, visade det sig att det såsom sar- skilt skadligt utpekade arbetet över hela linjen var det högstbetalda Däremot restes ingen son1 hälst invaridning mot tungt och d 5 l i g t betalt arbete, -som exempelvis lastning av vagnar m m verkligt ansträngande grovarbete Dr Aclamsoii undersökte noga varje inom hennes in spektionsoinråde nyantagen arbeterska, innan denna tillträdde sin plats Många av dessa kvinnor, som k011imo från det sasom särskilt nyttigt förordade arbetet inom hemmet, ledo av kroniska i!ikoinmor :samkade genom för tungt bärande och -lyftande samt genom att de dagarna igenom ofta stående förrat+t tungt 1iemarbete I mariga fall hade verkningar efter vanskötta barnsbörder dessutom tillstött I alla dessa fall f öreskrevs av dr Adamsoii sittande, lättare arbete inon1 f abrikema, vilket mera f ordrade behändighet och uppmärksamhet an kroppskraft Det kan sagas att i de flesta arbetsbranscher finnes vid sidan av de mera styrka fordrande sysselsättningarna en mångfald av arbete av deii förra arten Dr Adamson hade också glädjen att efter att ha fatt dessa kvinnor placerade i lämpligt detaljarbete vid cle f örnyade undersökningarna finna att nlhga av dem förbätti-ats till sin Iysik under arbetet vid fabrikerna Som totalomdöme säger dr Adamson att de kvinnor, som voro friska nar de började sitt fabriksarbete, 11% intet satt visat sig lida av detta Vid 4,700 undersökningar under 1917 visade sig endast S fall av bråck p% grund av överansträngning Underlivsåkoinmor framtradde vid intet tillfälle bland dessa från början friska kvinnor Af fektioner åt hjärtat hade endast visat sig i ett par,

11 , H E,R,T H A ytterst sällsypta f all På grund av dessa och slaktets hiilsa i de fall, dar liygie- - fakta- säger sig dr Adams& Gara ur - niska di klokt övervakade &bets förhål- st$nd att g:i nied p3 åsikten att fabriks: land& radi Ateriieii betonaf hon att arhete i ochför sig ar skadligt för kvin- det ar sadaila, Som yl-kesiiicpektionen nornas, eller de blitande barnens halsa bcli den all~niniia opinionen måste fram- I direkt :niotsats Iiäremot frailihilleï hon sliapri, oyerallt, och för sin del x-ekoinhuru hon varit i tillfälle konstatera mendesar hon p5 clet allvarligaste syste- att del limpligeii av~assacle fabriksarbetet, de kgelbundna iii5ltiderna och den goda födan (so111 p5 många numera f örskaf f as genom f abriliernas egna mar- lieten~eiier), liksom niotioneti i friska luften :under promenaderna till och f riin f abrikeii synbarligen haft avgjort goda resultat iiled avseinde På arbeterskornas hälsotilmind Vidare hade hon i flera fall varit med om bal-nsbörder bland arbeterskoriia och betonar att dessa haft clet,bä&a;fa f örlopp Under ti- den före barnets födelse hade dessa ar- beterskor statt &ider sarskilt öveivakan- - de av läliaren: Efter de första fyra manadei-na au havandeslia$et hade ck icke tillitits förkitta annat an sittande arbete, meii deras konditioii hack varit sardeles god och de Ilade nied lattliet ut; %it f ullgott arbete anda intill barnets födelse, titaii nigot sotn helst inen för vare sig själva eller barnet Dr Adamsoii sl~ltar med,att uppfordra alla deinsok ropa p2 det skadliga i - särskilt det välbetalta -- kvinnliga f a- biiksai-betetatt fianllä~ga bevis för dettas rneiiliga inverkningar p& kvinnornas 49, inatisk gradering av arbetet, tättad- efter, läl~a~biidkrsöl~nil~~, &h detta :Gr s i V ä l ni an- s o m kvi nn0 r - E~IL~-LI i- en menihg äiinu lhgt ifrin ett avsliitat facit, såsom ett krigets resultat i f diga om kvinnoarbetets f rigöselse föreligger, torde man, med -f akta som -de här anf6rda för ~gon&, våga i, stort taget- ge &label Potter Daggett rätt i hennes entusiastiskt l~o~~f~dla i)m på att kriget öppnat arbetets portar på Gid gavel för kiriiinorna: Det gamla på- glänt-systemets tid %r förbi, det karl icke upprätthillas in f ör de oj avbasa eif arenlieter krigsarem medfort Faktisk verklighet -låter sig inte dementeras De kvinnliga arbetaremassosna kunna inte genom gamla irivandninga~ ocli fördomar trängas tillbaka från den stora ar- betsnlarkiiadeiz, som nu en gång låtits upp för dem a M5 det sedan bli mäns och kvini~ors geinensamil?a uppgift att finna lösningen p5 det stora sociala problemet: ar- betarfragan i clet nutida samhället, - ELLEN KLEMA-

12 En reformator inom Danmarks kvinno- - värld, Natalie Zahleav Carla Theliii C IV K Gleerup-förlag Det är Danmarks främsta skolförestandarinna d&na skildring gäller, en så betydande, att Edvard Lelimann i sitt föietal raknar henne vid sidan av Grundtvig och Madvig som eri av Danmarks tre stora pedagoger Man får ocksa intrycket av att hon liksom ~~tgjorde Karin Ahlin och Anna Sandström i en och samma person, gammal svensk gudsf ruktaii och kärv kraf t, förenad med blick för reformer, aff-ärsbegåvning och f enomenal organisationsförmåga Man konimer ovillkorligen att tänka p5 niedeltidens diplomatiskt förfarna abedissor eller på 1660-talets lantlyukande adelsdamer, och det ar väl sällan man i en bok om en kvinna får läsa sa jämförelsevis litet om privatliv I det fallet ha nig våra svenska skolföreståndarinnor i allmänhet varit vida lyckligare lottade och levat i normalare förhållanden Natalies Zahles bari-iclom var sildan, att den skulle bestämt henne till nunna, om hon levit i ett katolskt land Fader- och n~oderlös vid tio irs alder 1837, förlorade hon vid tolv år ocksa sina morföräldrar och upptogs dil som fosterdotter hos en van till hennes far, professorn i fysiologi i Köpenhamn, Eschricht Men både mormodern och den f öl j ande f ostermodern tyckas ha varit kyliga naturer, och Natalie hade föga hunnit känna av hemliv, när hon efter att ha genoing,%tt "Döttreskolen av 1791" maste, redan vid femton ars ålder, förtjäna sitt bröd som guvernant i landsorten Så genomgick hon, delvis under f ortsatt arbete för brödet, en "högre bildningsanstal t f ö; damer" och startade sa 1851 ett seminarium, som likväl under första året knappt fick några elever, tills hon blev hjälpt genom att hon fick övertaga en annan skola om 50 lärjungar Ur denna obetydlighet utvecklade sig en skola, som slutligen p% 1900-talet star som ett fullständigt högre läroverk för kvinnlig ~lngdoin med bade gymnasium, folkskoleseminariun~ och skolkök Det var med de av Fredrika Brenier skildrade f örhållandena inom k\ rinno- världen, som Natalie ah le först fick att göra Det var i Danmark, som överallt annorstädes, att den obemedlade unga flickan i en biidad familj var hänvisad till porslinsmålning eller broderi eller guveraantverksamhet, om hon inte ville ta äktenskapet som försörjning Och Mathilde Fibigers öde att få dö i förtid pi grund av umbäranden var nog inte sällsynt, fast det inpräglade sig i minnet endast när det gällde henne soin startat den danska lcviiinosakeiz Det blev Natalie Zahle, som realiserade hennes idéer, och att hon var fullt medveten om vad hon gjorde, kan man också se av hennes svar p5 ett ogrannlaga angrepp pil hennes skolverksamliet f rån den kända sk%lespelerskan Johanne

13 Lovise Heiberg, som i livinnlighetens iiltresse,protester:~cle däremot Danska kviinor ha ocksa visat sig uppskatta heimes &ålinedvetna arbete genom ett rnonui~kii t f 0rs:tedparken i Köpenhamn,, avtäckt 1916, tre 51- efter hennes död Men aveii ilieda~~, kon levde, fick Iion i-ikligen inhösta alltnläiihetei-is erkänsla, SL Snlailiilgoul llacle hon mast laiilna if rån sig all t flera avdelningar av den komplicerade skolverksa~iiliet~n at bi- trädande förest5ndariiinor" Men di Boii %r 1900 vid 73 ar avgick som föl-est5iiclai-iilila, behöll hoil iimu seii~inariet i tre %-, fast hon till 78 ars Ner kyarstod so111 larasiiina i kristencloiii, Och efter fylida 83 f~mgerade Iion 5iin~~ en tic1 som överföre ~tandariniia Nog vir det seg kraft ii den gamla generationens si<ol?orestb-, clarii~nor, och 11og gick Natalie %ahle utanpi cle f lesta Därföl- far man inte heller i~nclra p; om de i alln~iianliet inte haft mycket till :för att fijra frim en " förla4tiiiiig;i:eii!i:111 till seger i koligressen, E il felatide röst Mott-, men dirigenom ocksi fragaii fall,en %nnu en övers för talet oii~överaiisträ~igniiig &Ii g-hg i"frilietslandet" Om inan an inte bryr löllef 6l-b:- clttriilg - fijs lärarinnori~a De sig oin kviiiiiorna, borde nian inte ta~lka pi landets egen prestige! Det iir fara att det hade ~5lliiii iiigi-a minnen iv óvergamla Europa anser sig med ringaktande öm- ailstringi-iii~g f r h cle obetydliga studie- kan kiint?ii ldicka ned pi den unga rep~ildi- kurser de haft att geiioingi, och da de ktn; dar sidant sker ghg gång, och det i sjilva kuliiiat börja sitt arbete med friska laaftei; kiinde"de aldrig riktigt lära, d e s s :L tider, sig inse; att nutide& höjda krav p2 bb Oförtröttade Belgiskonia ha inte förlorat nig011: tid att framliigga sina luravför den de 15rarinilorrias utbil&iing och uiider- restaurerade regeringen i diras befriade land visning i~liste spännn arbetskraf t& till 1 ett öppet brev till regeringen kritiserar- den bel- det yttersta Själ~a 11acle cle allticl haft, giska kviii111ig;u röstriitts fö~reilinge~idetf~ramlag~ niiiiirnifordriiigar p2 sin bek~arnli~het 4:i regeringsförslaget om :illiniiii röit&tt for och kuilde dirför Iiellei- iiife &-sta, att m ii n (Ar det inte över liuvud taget markvarnutidens febrila jakt kräver större matt digt att de logiska miiinen överallt ogenerat, Ilegagtia uttryck& "allmin" röstiitt i f&isa om av reki-eation efter arbetet Natalie en r+ttigl;et :tom endast omfattar en del av l Zahles leimaclshistoria f öreter förvailan- ti~itioiien, och i de flesta fall den mindre!) de nog inga prov p5 detta sligs litt för- ~el&lcorna halla fram - och sannerligen, l+trliga 113ltiing ge~~tei>mt deii iiya tiden, 0cli det talar bäst för vilken sp&tisk och ii-ilponeran~e personlighet hon var, att ko11f likten kui1de avlöpa sa pass l«gnt s0111 den gjorde I LYDIA WAHLSTROM-, l 8 Kringblick, Amerikanskt nederlag Det ar mer iiii bidrövligt att I~>ehöva koiistatira att Senateii i Wasliiiigtoii Snnu icke rest &g tillrickligt sti~kt för?tt effektivt bjuda spetsen de 1):ikitsiravark som inte blygas att i det land, som anser sif: demokratiskt par préféreiice; alltjiint f örhalla kvinnorna deras rättigheter Femtiofem senatorers j a-röster till det fede ralri forslnget om iiiforande av kvinoröstr2t-:, ten i sarntligx Amerikas Förenta Stater mot tju&unio nej ritckte icke till d& erfo;dirlig:l tig trebjedelnrs majoritet, som är nödvandig,

14 man tycker de ha rättdärtill - vad de under dessa, ar av prövning för dens land uträttat, liririi de burit halva bördan, minst sagt, av omsorgen för familjen En aktiv propagan- daverksamhet har satts i sang Som ett led häri kan namiizs ~teï~ipyt;gmdet av L a F e m m- e b e lg e, den utomordentligt valredigerade och spirituella belgiska kvinnosakstidningen, som gavs ut före kriget och vilken enligt meddelande till oss åter kommer ut från och med den 15 april Wilson contra Clémenceau och kvinnorna emellan De allierade ländernas kvinnor ha för visso att kämpa far sina rattigheter i denna medgångens tid för deras land med undantag, ftirstas, av engelskorna som ju redan, st% vid det så gott som helt vunna målet "De besegrades segrar9", som Maria Vérone nämner den genomförda hinnorösträtten i centralm;lktsl%nderna, utgöra för,dem en mahing mer, ocli utan tvivel en sv iitomordentligt kraftig art, att hiivda sina snsprik Utöver den kommunala rösträtten synes man emellertid åtminstone i ledande franska politiska kretsar bappast vilja sträcka sitt medgivande åt hrinnoma En interallieradl kvinnlig rösträttskonferens, som av de franska rösträttskvinnorna sammankallats den 1-17 sistiiclne iebriiari i Pa- ris, Ilade emellertid röstrattspropagandan snarare som sekundärt intresse på sitt program De delegerade frin Belgien, Italien, Frankrike, Sydamerika, Nya Zeeland, Förenta staterna och England, som där sammantraf fade, hade som friimsta syftet pi sitt program att utverka att kvinnorna finge officiellt deltaga i den blivande fredskongressens arbete på de punkter, dar denna kommer att sysselsatta sig med det i?teniationcl!a ordriandet av förhållanden, som direkt beröra kvinnorna Konferensen, vid vilken in :me de Witt- Schlumberger presiderade, beslöt att framst förhöra sig hos mr Wilson om lians stallning till saken En deputation, ledd av mrs Fawcett, blev också mottagen av presidenten, som ni-ed fullkomligt gillande mottog framställningen om en officiell k\iinnokommitté i sarnband med fredskongressen Sedan övriga allierade staters ackrediterade i Paris likaledes med välvilja mottagit de kvinnliga delegerade, begirdes ocli erhölls företräde hos Clémencenu, som likaledes stallde sig sympatiserande till förslaget Det ar inte utan att La F r a n c a i s e uttrycker en viss - men naturligen nog glad - förvåning haröver Fragan ar nu hurii en dylik kommitté av kvinnor från de allierade länderna skall konstituera sig Wilson hade genast kommit med ett praktiskt förslag, näniligen att den da i Paris församlacle rösträttskoiiferensen skulle yarn konstituerande organ ocli göra clen offi- ciella framställningen om en blivande kvinnokommitté vid fredskongressen Clémenceau hade emellertid ock& ett propå, att framstallning i saken borde komma direkt frin de allierade Iandernas kvinnor ocli riktas till honom personligen I glädjen över det lyckade första steget blandar sig nu oron över liiim man skall stalla sig till de två olika förslagen En delikat situation Wilson contra ClCmenceau! Vem ar den mäktige, vilkens vink man bör följa? Franska kvinnornas nationalråds framstallning i liknande syfte, vilken vi tidigare omnämnt och son1 i annat samtnanhang också omnämnes i detta hifte, synes ha skett oberoende av den interallierade röstrattskonferensen

15 De kvinnliga tjänsteläkarnas Iönefråga, 0111 bekant finnes det ett stort antal S lakarbefattningar i staiens tjänst, till vilka k&moi- iiiinu ej äga tilltrade Gr~iiicl-lags~i~clri~ige1~ av ar 1909 gav dein vissefligen principiell ratt att inneha alla statstj anster, meii de "siiiskilda giun- del-j, eftei- villis kvinnorn& tillträde till dessa platser ansags böka fastställas; ha latit viiiita 112 sig i tio $r I dessa dagar, har emellertid i~ieclici~ialstyrelsen p5 uppdrag alt IC M :t yttrat sig angaelide kvirrnors- tilltr-iide till,eii grupp av statstj alister, niiidigeii 1iospitalslakartjänster Medicinalstyielsen föreslar att alla dy- lika - överlalia~ebefattiiii~gar jiibegripna - skola göras för kvinnor tillgängliga Betrif Iaiicle avlöniiigen och peiisions5l- derii ansluter sig medi ciiialstyrelsen, eliu- pension av& ui- tjänsten intill tidi; ru nied en viss tvekan, i l-i~~v~~clsak till gare iii1 sii~i manliga kolleger Man haden s k ~ön~ere~lerin~slro~i~~~~itt&ns betiiiiii- de iihligen inarkt att, 1ärariiiiioina - kande och föi&lk att kvinnlig befatt- naturligtvis på grund av ett-uppslitande hingslia\we skall pensioneras vid60,lev- arbete uiicler fattiga och pressancle yttre mads5 ~CIY 30 tjänsteils och erl~illa c:a förl~~llaiicle~~ - "blevo tidigare an man- Ss % av deii lön som en nian har 11% samma plats Detta ar sa inycket inera - u anmarkningsvart soin kviiinlig läkare all- tid hittills uppburit samnia lön son~ inanlig En tillkalllad salikiiiinig, överläkare E Göransson, har- einellertid avgivit reservation till förslaget ifraga, och 11aiis y rkiiide överensstäin~er väsentligen mecl de kvinnliga lakarnas egna öiiskmingas En av de kvinnliga lakarna utsedd perinanelit koininitté har niinligeii satts i tillfälle att ytts~ sig i ärendet och liar i skrivelse till K M :t med anledning av medicinalsttyrelsens förslag p5yi-l;at samma lön ocli samma pensioiisålde~ f& kvinnlig som f ör manlig befattningsiiinchairare ICoininittén benlöter i sina skrivelser de skii1 till lägre lön för kvinnor, som löneregleriiigs1;ominittén infört Dessa skii1 ärb i,kvinnornai l iigre peiisions~lder ocli (c:a I % ar) 1angi-e medellivslängd samt deras f rihkt fr&,- avgift till Slike- och pupillliassan, &ii värnpliktstj an stgöring och f r h f a- milj ef örsörj ning: : ~~minitt&s efterforskningar rörande uppkonisi-en av axiomet om att kvinnor iniste pensioneras tidigare 211 man vi~a att detsamma gruiidar sig ytterst p5 den r 5 t t i g 11 e t, som tillekkiigdes Sm5skolliirarinnorna ätt med avkortad neii utslitila i tj+istenjj Eli fras, som sedan ständigt g%- igen och godtyckligt iitaii iiagon son1 helst motivering överförts fr511 att gälla en kviimlig yykesjg-upp med ~itpräglacl undantagsstallning till att om alla I;viniior Xgon utredning, vari f Gn bivis kunnat hakas &t ksinmr i illmänhet bliva tidi&re uti -slitna an ii~äii, liar helt enkelt aldrig fö- retagits- ~etraffande kvinnors längre medel lissläiigcl f ra1nh51ler kommittén det -oegentliga i att tillämpa genomsnittssta- tistiken p5 en yrkesgrupp, där bada köiien Utföra sarniiia arbetk oili löpa sami-n, yrkesrisk Det synes för övrigt obe- i

16 fogat att avlöna en befolkningsgrupp la- med sig betankliga konsekvenser i f råga gse för det att den lever 1angre Med om andra löner och arvoden sainma skal som för kvinnorna kunde : man d5 p5yrka lägre löner för organise- ANDRFA ANDREEPJ-SVEDBERG rade absolutister, vilkas inedellivslängd överstiger icke-absolutisternas mer an, kvinnornas övei7stiger männens Orim- Internationell socialligheten harav ligger i öppen dag - Anpolitik gående anke- och pupillkassan anhåller kommittén att kvinnliga befattningsinnehavare måtte få erlägga samma avgift De allmänna politiska händelserna till densamma som madiga och framhåller att kvinnorna ej skulle piverka kassans ekoxomi på annat sätt eller själva f ör lora mera aii de man, som aldrig bilda f and j -I f råga om värnplikten synes ju antagligt att en snar minskning av densa1nma är förestående Hänsyn till värnpliktstjänstgöringen torde i varje fall, f rainhåller kommittén, kunna tagas genom franiflyttning av alderstilläggen ~lutli~en anföres if råga om f amii jeförsörjih~~en att hänsynstagande till densamma är berättigad endast om man samtidigt f aststaller lagre lön för ogifta män an för gifta Ej ens så ernås emellertid f ull rättvisa, då ju kviiznor kunna vara och ej sällan äro familjeförsörj are På de linjer som föreslagits av kommittén kan man med tillgodoseende av den "matematiska rättvisan, och utan förlust för staten tillerkanoa, kvinnor samma lön som man I detta speciella fall tillkommer dessutornysåsom kommittén f ramhåller, den synpunkten, att f ull solidaritet mellan lakarkårens manliga och kvinnliga medlemmar är en vitdfrsga för densamma - en olikhet i statstj ansternas avlöning kiinde lätt draga ha gjort frågan om socialpolitisk lagstiftning efter internationella linjer i hög grad aktuell Såsom de dagliga tidningari1a på sin tid meddelade, har fredskonferensen i Paris tillsatt en internationel l kommission för arbetarlagstiftning, och med anledning härav har Franska kvinnornas nationalf örbund begärt at t en kvinna skulle bli insatt sasom medlem i denna l~ornrnission, vilken konimer att behandla atskilliga för de arbetande hinnorna betydelsef ulla f ragor Denna -atgärd f rån de franska kvinnornas sida har föranlett tre svenska föreningar, Svenska kvinnornas nationalförbttnd, Fi-edrika- Bremes-Förbundet och Landsföreningen för kvinnaiis politiska rösträtt, att i en skrivelse till det franska natioiialförbundets ordförande, m:me Jules Siegfried, tittrycka sin vanna sympati för förslaget om en kvinnlig kommissionsledan~ot Aven i Skandinavien ha niatt och steg blivit vidtagna för att förbereda ett socialpolitiskt samarbete Narmast galler det ett interskandinaviskt arbete, men förr eller senare torde val aven de neutrala länderna bliva kallade att deltaga i gemensamma internationella överlagg- ningar på detta område För nordiskt samarbete på det sokia~~olitiska gebitet

17 !la svtli~lia, danska och ~lorska repke- sentanter redan blivit utsedda, och det lär vara f 1:aga o111 att ytterligare &öka desk delegationer Med anleclning harav Ila de sainina svenska kviiinoföreningar;,som har ovan i~iilnnts i a1ipat sainmanhang, ingått till Kungl - Maj :t nied gn skrivelse, vari de hemställa att clc kvinnliga intressena bli repreieiiteracle i de- legationen och att minst en kyinnlig rel pi-esentant blir tillsatt I skrivelsen f ra~nhalles att sarlagstif t- ning förlivinnor ar ett tveeggat svärd, som icke utan tvingande skal bör brukas För barnafödel-skor ar en sadan 1agstiftning sa kei:ligeil 1i6clv+idigJ men f ör anclra vuxna kvinnor bli dess f&delar ofta illusoriska genom *de hiiider för kvin~ - - nors anställning, som clarav : öl j a Un- der hähvisning till de yei-kningar e den s k iiattarbetslagen medfört, - förordas en on~edeibil- tji&rbetning av denna lag, si :&t dess svåraste verkningar avlagsiias, samt pointeras; att i samband med utsträckt förbucl för inanligt nattarbete clct speciella f örbudet för kvinnors nattarbete i industrien bör upphävas Dar- &not pakallas särskilds skyddsbestämmelser för barn och minderariga Vidare uilderstiykes i kvinnoforenin= garnas f ramställning det starka hav, som ~ L, I f rån olika länder, f rh, manligt och kvinnligt håll, framföras om erkän- iiande avprincipen lika Iöii för lika arl- I~ete och cless internationella tillämpning - : Notiser från, Hem bygdsb6cker: Dalarna av Annai?;Ca~ia Roos Södermanland av Tz&z Svedelizcs,, J A Lind- blads f örlag På J A Lindbiads förlag ha börjat ut- -,oivas läseböcker till tj anst för undervis- ning i hembygclskiin~~ap Efter den första av dessal~einbygdsböckei-, I v år a b y g c1 e I; en bok om Tornedalen av Julia Svedelius, lia nu följt tvenne nya : D a l a 1- n a av Anna g aria Roos och S ö c1 e r ni a n l a n d, iterigen fösfattad av Julia Svedelius Många vänta sig,av en hembygdsbok främst geografisk beskrivning och landskapsskildringar Det ligger så nära till hands för vusna, som giirna vilja ha stamning och, askadlighet ined för att klart :kunna se något föl-siil inre syn Men bainasjälar, f ör vilka jq dessa böc: - - kel- %ro anade, behöva naras med han- * clelser och omvasliilg, a tt det skildrade 1nå stå levande för dem I ehlighet med denna psykologiska in, sikt äro båda böckerna så lagda, att berättelser ok gångna tiders handelyr och utveckling övei-väga skildringariia av da- geils verklighet I Anna Maria Roos,bok tillkommer dessutom en mängd folk- sägner, 13% vilka Da1arna~ bygder ju varit sa rika Till bada läseböcl+rna ha lhn&s bidrag av niedarbetare, och vissa skild- ringar äro bearbetade efter äldre kal: lor Många poesirika dikter av kända dalaskalder ingå i boken om deras landskap; Södermanlancls bok :inledes av, prins Wilhelms vackra hymn: "Klinga klocka" Illustrationer av instruktiv el- ler stimningsful1 art pryda rikligt böikerna Att uttömmande redogöra för dala- -

18 bokens rikhaltiga innehåll låter sig icke göra Anna Maria Roos hai-nedlagt ett grundligt arbete pi att skapa en levande bildserie av vad det landskap som kallas "Sverges hjärta",varit genom tiderna och ännu är - Förutonz åt berättelser ur historien samt beskrivningar från märkligare bygder och orter,har stort utiynme lämnats åt skildi-ingar av folkliv och folklynne, sa att dalallinogens utpraglade särdrag komma till sin ratt Förf ar, ehii1-u icke född inom landskapet, väl förtrogen med vissa trakter och har dess- utom medtagit skildringar av dalabor : Karl-Erik Forslund, Emil Eijas m fl Ett vackert sprak av klassiskt ren och enkel stil utmarker Anna Maria ROOS -skilclri?igar, och aven bland de andra bidragen finnas många fyllda av stämning och poesi Julia Svedelius börjar med en poetisk och m3ande beskrivning av sitt vackra barndomshem, Edeby i Strangnas-trak- ten, en skildring som vittnar om hur djupt Ilon varit fästad vid cletta och vid sitt "fagra Söderindand" Sedan följa av Julia Svedelius och andra skrivna berättelser och skildringar, ftilla au stämning och behag, alltifrån stenålderstid intill våra dagar - *Bland ryktbara personligheter, som vuxit upp inoili landskapet, var aven allas var Fredrilia Bremer Om hen- - nes bai:nclom på Arsta och hennes sista jul där berättar förf båcle roligt och hjärtevarmt san? klargör på ett för barn lättfattligt satt Fredrika Breiners betydelse Tyvärr har genom f örbiseende ett porträtt av den senares statliga mor kommit att få den nlissvisaiide och omöj- liga devisen* : "Lena, - den gamla barnj ungf run" P5 tryckfel beror viil uppgiften, att Axel Osenstiernas begravning i Jader skedde i början av året 1654 Han dog j u f lera manader sen-re! - Ehuru begränsning av ämnet varit erforderlig, saknar man dock att här så ytterst litet skildras av Södermanlands långa skärgård, frh Saltsjöbaden till Kolmården Ty det gröna Södermanland, "badat av Malar- o c h Östersjövåg", ar ej blott sjöarnas och inlandets utan iiveii skirens och havets bygd Även borde en bit Stockholm ha varit med på ett höi-n Gränsen mellan Södermanland och Uppland g3 ju över \~ästerl5nggatan, som den pi ni- 27 uppsatta stentavlan med landskapens vapen visar Och den angränsande Sodertörnsbygden lever i nara förbindelse med huvudstaden De bada gedigna och konstnärliga 1aseböckerna ha emellertid stora förutsättningar att fylla uppgiften att ingjuta kärlek till -hembygden i barnasinnen, varfor man ma hoppas, att de måtte bliva allmänt lästa ocli avhållnai "sina" landskap, men iiven uppskattade i det övriga Sverige lwsandca böcker P A Norstedt & Söner: En?nodesa Machiavelli av H G Wells l Ovets: av Ester Brisman Albert Bonnier: Nationernas förbuad av Lord Edward Grey - Nationernas för- buad och de blivande lagbestämmel- -serna av Sir Frederick Pollock - Nationernas f6rbund och det demokratiska begreppet av Gilbert Murray - Nationeras fbabumd av A F Pohrd - Nationernas fbrbunnd och havens frihet av Sir Julian Corbett - Nationernas förbund och arbetet av Arfhur Henderson - Nationernas förbund och de ociviliserade folken av Sir Sidney Oliver - Komedianten, Ett spel från tyska rokokon av Stefan Zweig Oversattning ocli regi: Anders de Wahl Bilderna av Ooodwin - En gkrd pa slatten Novell av Anna BjBrkrncin - FrBn skogarna och fjallen av Rune - Ann Dayot av Joel Haugerd Andra upplagan - Samlade skrifter av Ernsif Ahlgren Tredje bandet Pengar

19 I Tidskrift f& den menska kvinnbr6relsen; utgiven av Fredilk&Bremer-Farbundet : Redaktbr: 126rbundsrnedfemmar erhiilla fldskrlften t111 ett pris avkr 4: 50, varvid prenumeration sker direkt genom Fredrika-Bremer-P6rbundetr byrdi, 48 KParaber&sgaian,St(ockholm Icke-f6rbundsme;dlemmar prenumerera d närmasfe posfanstalt eller i bokhandel Pris f6r postupplaga: 11 dr kr 6: -; 1s dr kr 3: 25; 14 hr kr 1: 75 L6snummt:r 45 öre Redakfion och expedifion : 48 Klarabergrgatan l$ Stockholm Redaktions tid : fisdagar och fredagar kl 1-5, Allm T 48 50; Riks Expeditionen: Id 12-4 varje sockendeg Al1m T Riks K~mmendorsgatan -32, 1, tr STOCKHOLM ~llm Tel osterm l6 18 _, Även ettårig lärar inneutbildning Enda tv5åriga handarbetslärarinnekuri Hogre kursen har två valfria linjer med samma kompetens: Seminariet Atnjuter statsanslag, och kan därför mottaga digra frielever Ansökan göres helst före den 1 juni till nytt arbetsar, som börjar l sept Motlagningstid varje dag 12-1 Fullständigt prospekt sändes pi begäran

20 her &:ct iiiuge varit eii i ~~t~nii1 att mimmmmiiiimmiaimmmim~mmmm kutina överllimna smen av sina viirdepspper och skötôdri av shia affärer at någon person eller iiistilution, sons md absolut säkerhet fciaettadt pjmktligket och iioggrannhet i utförandet av det anmrtrctdds aippdraget avensom prisbillighet En sidan institution ar F& kapitalister, särsktit fruntirnm~r~ Stockholmi Enskilda Banks Notariatavdelning (KungstrlldgBrdsgatan 8 %pedttionstld ", 10-4) som under garanti av StokkhMrns Enskilda Bank atager ~ig va& och fliwaffiiing av enskilda personers och kassors ~Zrciepafrper Exempel 1 Om el! person has Notariatatrdcliii12,~es: i!eïji>n?riir ~bligrttioner, inkasserar Notariatavdelningen vi4 förfallotiderna kuponger ack ii;:!iandaballet iielioncntet influtna medel Vidare efterser Notariatavdelningen ullotfniag3r at bliya ya tio ner o& tutderrittir deponenten i god tid, ifall en denne tillhörig obflgdion hl&+ utlotbd, samt Iiimnar fiirdag till ny placering av det ledigblivna kapitalet Exempel 2 Om iiiteckningar deponeras hos Notariut;lvddningeiij rtnderrwar Notariatavdelningen gäldenären darom att rantorna 2 fnrecknkgwm skola till avdehingen iribetalas, varefter de medel, som inflyia, till depcncczen ~cdo~lsss Vidare tillser Notariat- -avdelningen ati inteckningarna bliva i vederbbriig tid förrlyade Oin en hos avdemngeu deponerad inteckning genoni underliten fiirnyelic sktii!~ ii,rfalla, ersätter StockhoIms Enskilda Bank darigenom uppkommen skida F6rvariitgsavgift t 50 Öre för Pr per 1,1100 kr sv ~!cposi:ionei~s varde, dock ej under 2 kr