Tiden fik Absalons tilltrade till arkebiskopsdemet Lund.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tiden fik Absalons tilltrade till arkebiskopsdemet Lund."

Transkript

1 Tiden fik Absalons tilltrade till arkebiskopsdemet Lund. E sina noter till Sass sökte VeJscho-v; 1858 leda i hea.is am Eskil lr5nfr5clde I,~snd i biaajale ar 1178 och att Absalon first ett ar senare, I fastetiden 1179, nloltog koriselirafionen (Saso I, 912; 11, Denna kronologi gick helt p5 tuars med dega allnrn~iiirnt antagna: dela förlade Giiindelsei6rloppei ett si fram i iiden an man tidigare brukat. Kronologien blev godtagen av Frederik Hamrnerich sas.5l i Bians skrifi om Darsrnark H Z'aldemarernes tid soin B hans franrnstallnia~g av Andreas Sunesen,!iB~aså ax7 Helveg i Iians danska kyrkohistorizi iastihb reformationen. Daremst avrisades den av Palpidan-JItalLer (Sy Iiirkehist. Sam%. III, 433) och av A, D. Jotgesisen (smst. T, 21)- Bada fasthöll den 5ldre tlppfattnlngen. 4 en l5nga.e ~1~aders8linBng stannade 0. h, Hovgaawd 1818 inyo för den Velscii~o\~ska teorien (Hisk."isskrift IV: 6, 420), Ban ans5g denna orubbligt saker. D5 det ga1ber att faststalla nar Absalon blev grkebiskop har naan till en R~örjanm att utaciersi4k.a rad diplomen har att rapplym". De diplom som komnmer imga ar raappeligea flera an bv5. Det absta av dessa diplom har mail i avskrift i Codex Esromensls (ed, O. Nielsen, 93). Diplomet ar uthiirdat av Absalon, De stillen som has beto.delse I det f6r speorsrn%ieh is Infitulatio och dateringen, Lydelseri iar har foljaamde: Ego Absaloil, sancte Wosliildenasis ecclesie episcoptis lice'h indignus 6 ek. racta sunt ;~ritem hee anno dominle incarnationis m. c, Isssiiij r!. kalendas rnarelj in Leandis nosira metaopoll. Till jemfiarelse ijenar att i fikurkunden 8111 diplonaef-, ett diplom

2 100 Lauritz :\'eibuli. av Yaldemar I,, iiven det bevarat å avslirift i Codex Esronnensis (Kh'ielsem, 9.41, dateringen lyder: Acta sunt aeitean hec (anno) d~nninice Incaranacionls m. c. Isssiili, anno regni qusque nostri svli. Dat~aan Lundis v. kalendas marpij. Det ar utan vidare klart att artalek i XPasaBoi~s diprom lilasom i Yaldemar Bis Inte kan yara riktigt traderat. Yaidemar avled Absalon satt 1184 sedan larmge som iirkebisksp i Eund sch han varken kunde f6ra eller %rcse d5 titeln bislcop av Woskilde. Detta senare stift hade i och med Absalons ~Illtrade till %rl;ebis%aopsdömet blivit yakant; det admiralstresades endast av sipm forne hiskop (Jrnfr utom nedan s. 104 och Chronica Sialandie i Seripi. min. II, 56, aven Saso dib, XIV c. LVIII Pios ikhhaller-te%sclno~v 1, 929; Olrila-Rzder I, 519:,Absaloni Lundencern pontlfieattlm asstirnere i~issum et Roskildensem administrare permissum). Aret i diplomdateringen miste i stallet för 1184, som man senast, med siöd i Yaldemar 1:s 1'7. regeringsar, rattat ta , ha varit ett ar d5 Absalona samtidigt Haunnat fgra titeln biskop a-v RoskiSda och kalla Eund f ~ r sin metropolis. Detta Ur kan endast ha varit ett ar d2 hail getmotil palliebrev redarr tillerkiiamts metrolaolitaia~ardigheten, men annen inte intratt i in metropolits rattigheter och franlatiorier, utan fortfarande var biskop 1 9koslái%de, med andra ord annra iilobe bekl2tás med pallaet. Gnder denna period har 3. kal. martia (23. februari) fallit. Iinu% V1.s stora privilegium %r s:f Laraa-enPius i Ltarnld (DS I, 121) ar det andra diplom som lemrsar nagon tapplysning om tiden för Ahsalons "rhi%briic%e till 5rl~eblsliopsd~mel. Deteringen i detta privilsgiun~ Syder: Actum Lundis anno dominice incaraaacionis millesimo centesimo ocfogesimosesto, indici-isne e!irar%a, glorlosissimj Danorum moaaarehe Kanuti anno tercio, domind Ahcalonis, Lundensis archlepiscopi tercij, aschiepiseopatus anno ocia~ao etc. Knut YIis gan-ierllegiuna iir li9.asoama Esromdiplomet endast bevarat i avskrift (Registraam eëclesle Lundensis, 14). Granslaar man dateringeii, finner. man akt iirialek (1186) sch indilatlonstakt (4) obscker vara~dra.!sagon tvekan alt privilegiet utfardats 1886 tsade heller inle finnas. Diirel-not kan ICn~at "\'HIS

3 Tideii för Ahsaloirs fillträcie till iirkebisliopsciijmet Lund. 101 regeringsar inte vara riktigt traderat: Iians regeringsar 1-28;- nas nemligen genorng&e"dei idaplorneia fran Valberriar 4:s d6dsdag maj. %'ad angar S. aret av Absalons arlaebiskopsdöme, Innebar heleckningen att harms fësrsta iirkebiskopsar tidigast f2111it 1178, 41: de beriittaiade 1iii1Eos som upplyser om tiden d6i Ahsalons 5rkebisBspstil$trade, gr Saso iiisp, nagot Ilotd ar vngse 511 haiodelseak (lib, SIV, c. IX: I, 3; LB'B: 8; LYIII hos MiaIler-"helscbow II, 912, 943, 919, 924, 925; OlriHa-nxder T, 512, 313, 517, 569). Han ke-abtar á detta sanimanhang ilil en början om hur Eskil resignerade och hus. Absalon hiev utsedd hiil hans eftertriidare. Saso daterar detta Sill en tidpankt d5 vinterni vas- öluer (hierne finita) och en ~a%anad förflantit (ezacto mensa); det har yarit före p5slih6giide11 (pasehali tempore). Aret frarngar av fortsiittriingen. Efaer H-riindelseaa blev siindebud avfardade hilk Rom, saval fran knngeim och IbapibEed. i Lund som fraci Absalosm. Ile vaasde tillbaka ~ l den tid da deit pa~%iga schismak slet. Vad har avses kan endast vara freden 11%. och kejsar FredrLBi Barbalrossa E juli 1177, Aret ifraga Gr alltsa detta ar, I det %Gande uppger nia Saxo att en pirlig legat, Galandus, infann sig i D~~aarnarli. Legaten kal8ade klerus B Lund till Rockilde och uppliistc %a Absalon det paveigsa mandat soim admllterade honom tii1 k~inci; senare beliladde Hmari i H,r~aads domkyrka Absalor, med det pallium ii-aa~i f6rd med sig. Efter val forraiiad legation reste sa Galandus tillhaka till Rola%, Det skedde nar viiitern \*ar 6ver (hybernis exactis). Aret kars ea3d:act ha vari's aret efter EsbiIs resignation och Absalons utseende tt11 iirliebiskop: Yintera-a enligt vanlig kaleoaderrakning, över 21 mars, Diironakrlng senast Iiar allts5 eidigt Ssaso Absaloss mottagit palljet. Y asta kseriitfanide kalla 51. Ckironica Sialandie (Scrlpt. min, 56: jmlr 52). Der. harrar i denna dc8 frh-an tiden rmagol efter mitten. asr f 200- halet. Enligt kronikan avled Absalom s:i- Benedikts natt (21, mars) I<riPnikan upplyser: Ecclesiam RoslciltEensenn sa. annis insuper duobras mensi-!osas et allquot diebrrs sirenkle et n2,agnlfice resif. I"osV-ea

4 102 Lauritz Tf7eibnII uero arclaiepiscop~zs facitis Lundcaisi acelesie annis ss et hribus ehurio mense excellenter presidebat. Vpp?%ysningen innebär att Absalon tilltriidde 5rkehiskopsdi)met 1178 en manad före 21. mars. Vtom hos Saxo och I Chroriica Sialandie ir tiden för Absalons arkebiskopsiilltrzcle angiven H de danska annal- ~erl;eai. Alla av BBdre datum ar hiir BiHiarOat Fydande (Absaloil factns est eller fif aschiepiseopus eller mepropoelta~aus). Samtliga Bmanf6r hiindelsen tal1 k178 (Annales Danici ed. Ellen Jörgensen, 88, 89, 143, 164). Av de berattande kailorna Biraver Cáaronica Sialandic en narrnare rnndersöknlng för aáf f& uir8nt dess BiiIIvarde. SpBrsmalet gr: ligger en annan k2plss;rhft bakom och i ria fall vilken? Det parti i lcrôasikan dur uppgiften om Albsalo~ms Urliebiskopstid förekommer, ger en samlad framst5llns'aag av Absaloil. Ilet iaaledes med en allrapaam B;arabteristPk. KriPnikas? citerar har sjelv Saso. Stycket har vidare en uppgift om den heliga Margareta, vars kvarbea-or Absalon 1iit 6~ei-Jöra till Roskilde oc%l begrava dar, Yppgifien anaknyter till de samtida relationer ona hennes hehgonskap som annu an. bevarade (Vit= saactorum Danoiiam, 389; Scanidia I&', 285)- Yad som sages i forts~tb~ilngeam om Tllheelrn av.ebelholt 6verensstanrnmer med en uppfeckrslng om deimne som bevarafs av Stepiranlus; den vilar 9 sisa ordndnzg pi legenden o111 Vilhelm; kröiiilian ger ett delvis ordagrant utdrag ear uppteckningen (%'it= sanctorum Danoruna, 297; QmEr 320). Aterstar i A\bsalonspartie% ad som sages ona honom sasom grundare oc5m befránlja-e av klostret i Sorö; dartill de rent kronologiska uppgifterna i krönikan. De senare galler i "rsfa hand hur lirige Absalon var biskop 1 Roskilde, hur lanage grb~ebispcop 1 IArand och tiden f6r hans dgdd. Sasom f(brhal%aildena i övrigt visat sig vara, Jigger det saiira att oeks2 detta residuum sliall vara lariat fain annat hal%. Gertz har gjort gällande att Chronica SiaPandie -"sktrl~e vara nedskriven I Sor6 (Scrlpt, min. II, 6). A%~cket talar f6r detta. Jlesi om sa ar, "res tanken naturligt till en

5 Rekonstruktionen av Absalons gravskrift, (S* 104). De hell eller dels-is bevarade bo%islak-erna i gravskriften ar harnedan numrerade i POpande fbijd. De bolistaver &ter soi-n helt rekonstruerats, har b%b~i: isatta auummerlaa p5 de beyarade bokstaver som begagnats ~Etd rekonstruktionen, liad 1, HIC:IXCET:ABShLON:ARGEPEPI l h 3 10 i1 12 i3 Ii 12 i 6 1; l5 IY?O SCOF>lrS:lLSCERP: D (> FILITTS:5TIR:BONT,TS:ET:PIT-S:(~vI: 36 'di 3b sg,o 46 4i lo ii 44?j 41: 4i j? ;j i i ii0 (il C2 G3 G4 C.? (;O iii ii8 G DXT'IS: : B O S I S : L O C Y B L E T i1 i2 i3 Y; SS ii l5 i6 ii i8 :S SO 82 E2 P3 84 AV1T:IiABa'IT: S: $D Si BS kl IN: EPISCOPa%TTT:ROSCILDEKSI: l?? 123 1U; I &.i ii4 6u 17 6i 7G $7 56?S3 3SNOS:SS:IX:ARCHI Il6 11i ::b il? : ; 5. EPISC8PXSY:LT-iC'DEKu'1:AAXOS: 107 iub S2 ii4 GO ii i i12 ii3 12 l S S : I P I i 4 P O R T V T ~ S : S 11 1, 1 2!?j ii S2 B. EST:INiDIE:SCI:BL,KEDICT1:AXSO ?A b l2i 12s i2:i l EY G1 1; 13: , DO31ISIE:N:CC:I i &(i i?s Blyplatta och text, tlik halftcn forminskade, ii? Atergivna efter Séib, II, som vidiagts Weretning om Yl'nderssgehsen at Erkebisksp Absalons Grav P Some Kis-be, efter Kongeiig Befallang foretaget den 22de og 23de Maij Kye Danske hlagazin VI, 81,

6

7 liden för Ahsaloils EiIIträde till árliebisl<opsdöz~et Ltiard. $05 annan sorauslá kaliskrift, denna fran $201, Xbsa!on bkv begraven i Soro. En bljpla-lta med inskrift blev naedlegd i hans grar I riket forhallande sitar in~slariften 5 denna hiyplatta. till de ;tes-staende uppgifterna om d9bsalsn i kronikan? Inskriften ar endast fragmentariskt bevarad, Den ar BS&p om de daronologiska uppgifterna s5 gott som endast lakuner. HUF" utylla vad som gatt forlorat? Ett dylikt utfyllande ar alltid %jtkare alar det gaåper en inskrift anr nar fraga ar om en ~caailig test, Typer, skiljeteciae~a och mel8aairtim. stil och I1aneBr5!L ar p6 heih annat satt fasta. Girei'lis har man att minuiiosl taga hansyn till de krav detta staller r.id r6okonstra1ktioaaera; BartiTB alt utnyttja de ledbr5dai som p; saxaaaat Is511 kan erbjuda srg. Resultatet ar de12 u[f~b%~llis~g som pk detta shtt gjorts ilri-aga om in- skrilten i a4,bsaions grav frarngbr av kelten a rnolsk5ea-ade sida. Ett flertal 2v ullylln~ingcirna ger sig a\- sig sjelva raden: FILIT/S.] uclr (BOjAat'l.. i 3, raden: Zl_&YlbT.]. 1. BO]SIS: i 1. i-adea: [. RGSCILIDEKSI a 4-5. : -(LRCHIEPIS[COJPiL1TTT LJT7NDEot6]I. i 6. raden: [ SCI " BSNEDllCTI. X'áK[O:] : i 7. raden: ;\i. CC [I :l Ax- de an- dra utbllningarrl6, har 4 radens [EPISCOPXIT-,J srn; motivering i paralleilcn dartill h raden: ARCL-IZEIPIS[CO]- P[AT\'.], ANJKOSJ sin mohlaeïlng i gsaaalie1ler-c SXSOS i 5. radela, hada besiaamda av verhet BI-BVIT Termitaologien i saintida grasslarifier ar lidare alltfor fast ror att man inte med mycket stor sakerlaet s2cnile -vaga insatta s 5, raden [NOXT:'TS ] fore EST i deal foljande, och mellan AKS[O i] i 6, radear och DOJIILNIE C, i. ~ISChR~AISIGSáQ:]. De bcda [IS:] i 4. raden paba16as med a1sdv:tndhglme0 av koliistrulriionen. Dc korresponderar med x arandra och utfj-iler soan allt det Foregaewde precisb touaarnmmen p2 bida sta8b"ena, I de delar sons har betorts torde rebonstrukilone~.,oe nv inslariften p5 de ckal som anforts, f5 anscs ssker. For ut- f~?larndet a\- de 2tershaelade Irackcertaa piller foljande. De realuppgifter solm insiiriaeal 5 bh~plaftan Inneh5Fler,

8 iitesfinnes samtplgci, fr5n OCBB med mitten av S, raden, i Chronica SiaHandie. Av dessa Bverenssfámmer en Sael sats, satsen om SorejBdoster, tia& en början erb balt, darefter Inne- B-rn5llsmessigi med motsvarande 3 Brröraikan. Inskriflen lyder: EOC : CIJAT'SSRCM : FTNDIV[IT:]... [BOISIS: LCsCaT- PLETAVIT. Iirisnikan har: claustrum Sora... fuiidauit et rebus necessarijs adaaixit. Healuppgifterr-ias förekomst 4 Iiréinikasa och satsen om S5rö Hi%oster leder kam till svaret pi spai-snxklet om Erhallandet mellan insliriften och Iirtinikai~. Tydllgeua har deal fiprra utnyttjats 87' den senare. Under dessa ftirhallanden torde man ha aii rátt att försajhxs.á'1s lamsiiita arssikrorna i krönikan "r Absalons episkopat i Rosiiilde och hans arehiepiskopat i Eriwd ps de siillen 3 iiiskriften? dar lakunerna far årssleroriia förefins. Gör man detta sch an- -viisidea= samma Billv2gagångssitf som tidigare, blir Hakunerna laar lika precist saifyllda som i clet avriga. De firkomasa 5rssiErorna i Inskriften far allts5 anses vara bevarade i krönikan. B Valdemar 1:s grav i Ringsted blev som i Absalons grav i Sort3 nedlagd en blypiatta med Inslarlft (Script. min, HI, 87), Syen Ageseal har B sitt hisforleverb utnylojat denna inskrift. Det Iiar skett i kapitel 18 (ScrPpt, min. d, 38). Chronica Sialandies f6rfaiiaa.e haar i sin ordning sch pi? Ilkartaii satt gjort brdi av Absalons grcaarskrift. Med vad 172r risats far uppgifteni om aren f8r Absaloias arbebiskopsd6me Shronica Sialandie ett helt aranat BiiilBvarde iira tidigare. Eller rattare: i krorilka~is stalle trader nits motsvarande uppgift med dess starka auktoritet a gravplattan frin SorU. Uttrycket: Esaavrr :... [IX :J AECHIEPI~[CO]P[X~ LV;GDEKS]I : ANSOS : S[S: III], maste avse att AbsaHosi vid sin död varit iirkebislaop, onm inte precist 23 ar, sil antiaagen i det iaarmaste 33 ar eller mer eller mindre diirulöarer. D5 han dog 21, nnlars 1301, har B~arms ti81tr2de t411 arkebiskopsdömet alltsii sketf inte gerna alltfir Iing tid efter 21. mars 1178 eller kortare eller langre tid dessförinnan.

9 Tiden för Absalons tilltriide till iirltebisliopsdömet Lnnd, 107 Det atershar atl saaisunanstalla den rekonstruerade 3nskrifter-as uppgift om nar 4~bsbtI0n blev arkekisbop med uppgifterna i övrigt. Esrsmbrevet som aautfiirdais ax7 Absalon, iiï tydligen fi8n 1478: d5 dei utfiirdades, 25. februari, var Absalon iinnu inte iirkeblskop. Tiden f6re 21, mars 1178 har dgrrned erhallit sin begraincning. Pri.;E%egiet f ~r s:t Laiirentius 4 Land fran 1186 hiirr6r frhr Absalons 8. arl~el~isk~ps~r, Det ZOrstz ~rkebisl~ops~ret krrn nu Fastlaggas &ish 1178 och har bilr*jad efter 2.5. lebrsaari. Sam och Chronica Sialandie ges keramrinus ante qnem. Enligt Saxo bekliiddes Absalon med paeliet innan annu ranteril 11'4'8 var Grer, allts5 senast omkring 13, mars. K-erBlaiHiaao fiserar nsrnsase och etngefiirligf: en mhnad dessf6rinnano Aled andra ord: omedelbart elter 25. februari l. Samtliga i~ppgifier stammer. YeIscho~~c och hans efterfökjarec uppfattning att arkebiskopstikltradel f6rst skedde inate hallbar. Enligt deil rekoaistruerada gravskriften innelnade Absalon l>isliopsdömet Rosl;ilde 20 år. Da lian blev iirkehisl~op tydligen i slutet ar februari 1178, nar man, precist riil~nai, till samma tidpunlih Haiis f~retr5dna.e Aslrer avled emellertid först IS. april 1138 (Nist. tidskr. f. Sliåileiai~ci I', 2.551, Tideii ligger alltså något efter sistniimiida datua~~. Detta fár vissenligeii anses buiaiaa g5 samnilan nied gravskriftern, meii ornöjiigt ined att Absaloii enligt krönfl;an (oran s. 101) förde styret i Rosl~iirie xs aiiiiis iiisuper duobiis niensihus et alicpot die;>us (rariaiiter: >;s n. et d. m, med de S sista orcie:i överstrulina, och endast sx a.) - enligt deiiiaa tippgift sktrl!e hbsaion blivit biskop 1157 i deceiiiber. Felalrtiglleteil Iiiir kan inte bero av liaiidsl<nifteriia. 1.p~giften ar ~iemlige~i 111ed i l,eraitriii~gei~ nar las6nii;öreii i fortsiittningeili liter Absaloii dö i sitt ii, biskol~sir. Fiirltlaiiiigeii till felaktiglieteii torde enklast vara den att ett Ehrliortat ord i liröiiiitijreiis förlag som betytt raka saiotsatsen till insuper, fgrsiags\-is exceptis, blivit fel upplöst. Godtages degna Iio~ijektur liar Absaloil blivit bisliop u. I. maj 1158, ocli jnordi~ar sig tidex orgaiiislrt i liiinide?seförioppet, LaarrIfz S?irTeibnrll. (Tr! ckt septelilber 1943).