Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk december 2009

Transkript

1 Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk december 2009 Det boreala barrskogsbältet i mörkgrönt. Bild: NASA s Earth Observatory En temperaturökning på två grader kan orsaka massiv skogsdöd på tajgan. Det visar en ny alarmerande studie från Air Pollution and Climate Secretariat (AirClim) och Taiga Rescue Network (TRN). Grovt sett så finns en tredjedel av världens vegetativt uppbundna kol i de boreala skogarna. Samma förhållande gäller det markbundna kolet. Enligt de senaste forskningsrönen kan inte de boreala skogarna anpassa sig till klimatförändringen genom att flytta norrut. Ett mer sannolikt scenario är att en massiv skogsdöd inträffar där arter med dålig anpassningsförmåga dör ut och nya ekosystem skapas. Även vid en mindre dramatisk temperaturhöjning förväntas tajgans areal minska. Om den globala uppvärmningen överstiger två grader kan stora arealer av tajgan omvandlas till gräsmark. Detta är ytterst allvarligt både för den biologiska mångfalden och för dem som bor i Norden, Ryssland och Nordamerika. Men vad som är, om möjligt, ännu Skogskraft är skogsnätverkets nyhetsbrev. Syftet är att sprida nyheter, idéer och ge erfarenhetsutbyte mellan aktiva i hela landet. Redaktion: Mirjam Lööf Green, ansvarig utgivare; John Lööf Green, layout Kontakt: e-post: skogskraft@skogsnätverket.se, telefon: , webb: Skogsnätverket.se/skogskraft

2 Skogskraft 2 värre är att det ger förödande förstärkningseffekter som driver på den globala klimatförändringen. En storskalig tajgaskogsdöd har identifierats som en av den globala klimatförändringens så kallade tippning-points, där förstärkningseffekterna på klimatet kan ge en skenande uppvärmning genom att lejonparten av tajgans enorma kolförråd frigörs till atmosfären. Läs rapporten här på airclim.org (klicka här). Trots Naturskyddsföreningens anmälningar mot skogsbolaget SCA för ett flertal tydliga brott mot skogscertifieringen FSC så har certifieringsorganet SGS valt att endast ge SCA en mildare typ av varning. Det är häpnadsväckande hur billigt SCA kommer undan, trots att de i högsta grad brutit mot FSCreglerna. Upprepade, allvarliga brott mot reglerna, som avverkning av nyckelbiotoper, måste leda till konsekvenser för bolagen, annars fungerar inte FSC, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen. Skogsbolaget SCA, som är ett av världens största skogsföretag, har på senare år fått mycket kritik för sitt skogsbruk. Naturskyddsföreningen upptäckte i somras ett antal brott mot skogscertifieringen FSC, på flera olika hyggen. Fem anmälningar har gjorts till det certifieringsorgan som godkänt SCA:s FSC märkning. Anmälningarna gäller avverkade naturskogar i Västernorrland och Jämtland. Bolaget har bland annat avverkat urskogsartad skog och nyckelbiotoper. I anmälningarna har även ett mycket stort antal andra brott mot reglerna uppmärksammats, t ex avverkade naturvärdesträd, dålig hänsyn till död ved och rödlistade arter. Nu har certifieringsorganet SGS, som utfärdar SCA:s certifikat, redovisat resultatet av årets miljörevision av SCA. I denna revision har även de fem anmälningarna från Naturskyddsföreningen behandlats. Certifieraren har endast utfärdat en mindre varning för avverkad nyckelbiotop. För de andra punkterna som Naturskyddsföreningen har anmält har överhuvudtaget inga varningar utfärdats, endast tre observationer för avverkade naturvärdesträd, dålig hänsyn till rödlistade arter och död ved. FSC-certifieringens regelverk och tillvägagångssätt vid allvarliga överträdelser fungerar uppenbarligen inte tillfredsställande. Certifieraren har givit Naturskyddsföreningen rätt i sak men konsekvenserna för bolaget blir marginella. Det innebär i praktiken att certifieringsorganet SGS legitimerar avverkning av mycket skyddsvärd natur, vilket vi aldrig kan acceptera, säger Mikael Karlsson. SCA fick 2007 fler större varningar (major CAR), den allvarligaste anmärkningen bolaget kan få inom FSC innan certifikatet dras in. Anmärkningarna handlade bland annat om att bolaget, upprepade gånger, avverkat nyckelbiotoper och naturvärdesträd. Av SCA avverkad urskog vi Blåbärstjärnen i Krokoms kommun. Foto: Hans Sundström

3 Barnens skogar 3 Niklas Gladh från Miljöpartiet klipper bandet tillsammans med Jan Govella från Botkyrkakretsen. Foto: Gareth Morgan Botkyrkas största naturreservat, Vinterskogen, invigdes den 27:e september i höstas. Det nästan 3 kvadratkilometer stora reservatet med sitt sprickdalslandskap ligger vackert till nära bebyggelsen. Kretsens yttranden, lobbying och inlagor har bidragit till reservatsbildningen, säger Jan Govella, ordförande i Botkyrkakretsen. Vinterskogen invigdes med musik, tal och trumpetfanfar tillsammans med närmare 300 besökare. Tillsammans med kommunens politiska vilja och tjänstemännens goda arbetsinsatser räddades en av de mest älskade och utnyttjade tätortsnära skogarna i Botkyrka, konstaterar Jan Govella glatt. Nu hoppas kretsen på att kommunens finaste skogsområde kring Lida blir skyddat nästa år. Också det en tätortsnära skog som är ungefär 9 kvadratkilometer stor.

4 Avverkningen i Karats-Råvvåive vildmark. Foto: Daniel Rutschman Skogsbolaget SCA har återigen huggit en skyddsvärd gammelskog. Den här gången var det en tallskog vid Karatssjön i Jokkmokks kommun, som avverkades under vecka Den här skogen ingår i ett jättelikt sammanhängande gammelskogsområde som inventerades av oss under början av augusti, berättar Klas Rosenkvist, aktiv i Fältbiologernas skogsnätverk. I det avverkade området hittade bland annat smalfotad taggsvamp som hittills bara hittats på cirka 500 områden i Sverige, listad under den näst högsta kategorin utrotningshot (EN). När SCA uppmärksammades på att de planerade att avverka i ett sådant värdefullt område valde de att inte besvara kritiken på något annat sätt än att meddela att de framhärdar i att hugga. SCA är Sveriges värsta skogsbolag. De hugger precis vad som helst om de kan komma undan med det. Eftersom marken här är privatägd betyder det att SCA kan strunta i att följa sin miljömärkning FSC, vilken de i och för sig brutit mot upprepade gånger även på sin egen mark, säger fältbiologen Lars Axelsson. Skogen SCA huggit ingår i ett över tio tusen hektar stort skogsområde som sträcker sig från Karatssjön till området kring berget Råvvåive. Hela området består av oskyddad gammelskog med ansenliga delar ren urskog. Ett sådant stort område som hittills är obrutet av skogsbilvägar eller kalhyggen är något som är mycket sällsynt i Sverige och Europa. Förutom att SCA bedriver medveten artutrotning när de hugger trots att de vet vilken sorts skog det är, så bidrar de också till att splittra och utarma det här större området och på så vis förstöra ännu större ekologiska värden, avslutar Axelsson.

5 Personligt 5 De sista åren har jag tänkt på att hur man slår in presenter och julklappar betyder ganska mycket. Själva utsidan kan liksom höja innehållet och bygga upp en förväntan inför det innanför. Även rätt så enkla anspråkslösa saker blir fina i ett paket med lite tanke bakom. Också i år frossar butikerna i guld och silverpapper. Eftersom de ställer till problem i återvinningen försöker jag undvika dem i det längsta. En gång köpte jag en stor rulle brunt omslagspapper som räckte i flera år. Med färgade snören blev det fina paket. Jag målade lite hjärtan, stjärnor och julgranar på pappret och gjorde ett kort eller presentlapp som jag fäste med lack. Lack doftar jul. Förra året hittade jag lite gamla 80-tals garnnystan i en låda som jag använde istället för presentsnöre. Småtjejerna gillade skarpt att få paket med rosetter i pastellfärger. Små saker blir fina att slå in med färgsprakande gamla tidskrifter. Vanligt tidningspapper funkar bra för lite större klappar. Men man får se noga vilken sida man väljer, det är ju inte så kul att ha kriget i Afghanistan på paketet. Jag brukar rulla in paketet så roliga serier något fint foto kommer på utsidan. Bäst är om man hittar en bild som passar den som ska få paketet och då är ju tidningspapper suveränt. Alla gillar ju något i tidningen. Den ambitiöse dekorerar paketet med lite tyg, pärlor, knappar eller något annat personligt. Det kan bli hur fint som helst. Och höja även den enklaste burk med hemmagjord knäck. spara till nästa år om man är duktig på att förvara saker. När det kommer till julklappar kan man försöka att inte dras med i en hysterisk julklappshets. Jag brukar göra en lista med saker jag tror olika personer skulle gilla att få. Det är bättre än att börja med att leta i butikerna efter julklappar och blir mer genomtänkt och miljövänligt. I antikaffärer och på second hand kan man hitta fint porslin, vackra vaser och snygga bestick till exempel. Smycken och hantverk brukar uppskattas av många, upplevelser som spa-besök eller biobiljetter brukar funka bra till många. Prenumeration på en bra tidskrift är ett annat bra julklappstips. Om man planerar julklapparna och drar ner på antalet nya saker man köper så får man lite mer tid julefrid och kanske hinner pyssla, baka pepparkakor och göra egna julkort om man inte skickar mejl med julhälsningar (miljöbättre men tristare tycker jag.) En riktigt miljögod jul önskar Jessica Andreason på Handla miljövänligt-kontoret i Göteborg! Många slänger pappret i vanliga soporna, mest av okunskap vill jag gärna tro. Lägg det istället i återvinningen (inte silverpappret förstås) så blir det nya pappersprodukter av det. Stora, hela papper kan man

6 Skogskraft 6 Text: Jonas Rudberg I början av oktober presenterades en utredning, vars förslag kommer att få ödesdigra konsekvenser för vårt skogslandskap om de genomförs. MINT-utredningen, som den kallas, är en av flera beställningar till SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) från regeringen inriktade på att maximera virkesuttaget. MINT kan visa sig vara den grövsta spiken i den kista för den biologiska mångfalden som produktionsivrarna nu snickrar på. Inför en fullsatt skogs- och lantbruksakademi i Stockholm (KSLA) berättade Tomas Lundmark, en av de tre projektledarna, om hur nya och nygamla metoder ska omvandla 15 % av landets skogsareal till regelrätta virkesplantager. MINT uttolkas Möjligheter till intensivodling av skog och innebär att biologisk mångfald och sociala värden helt åsidosätts på upp till en sjättedel av all skogsmark 1, enligt utredningens huvudförslag. Några av de viktigaste komponenterna är: Intensivskogsbruk bedrivs på 3,5 miljoner ha skogsmark. Den möjliga avverkningen beräknas så småningom öka med ca 30 miljoner m3 per år, men det tar 70 år innan man nått dit. Liknande metoder på ha nedlagd åkermark beräknas ge ytterligare ca 6 miljoner m3/år i tillskott. Detta mycket ambitiösa scenario skulle innebära att varje år drygt 40 % av den skogsmark som kalhuggs ställs om för intensivodling! Skogsbruket har redan skapat en form av ekologiska öknar i många delar av landet, men här handlar det om att permanenta ett tillstånd av mångfald nära nollpunkten - och detta 1 Intensivskogsbruk ska enligt regeringsuppdraget endast ske på skogsmark med låga naturvärden. Inga geografiska lägen har dock specificerats. MINT-utredningen har bedömt tillgängliga arealer genom att först exkludera marker med dokumenterat höga naturvärden och därefter bedöma övriga marker med ett egenhändigt framtaget poängberäkningssystem. med en takt av ca hektar per år. De metoder som får störst betydelse, enligt MINT-förslaget, är: Contortaplantage och hybridasp Användning av klonad gran (genetiskt identiska plantor) Behovsanpassad gödsling, även kallad BAG De flerdubbelt ökade gödselgivorna innebär att skogen gödslas återkommande redan som ung. Övriga metoder är plantage med andra främmande trädslag (t ex sitkagran), poppelodling, gödsling av dikad torvmark med mera. Ett dilemma för MINT-förespråkarna var frågan om pågående markanvändning. Den rättsliga analys som gjorts av Gabriel Michanek, professor i miljörätt, visade att intensivskogsbruk inte kan eller bör betraktas som pågående markanvändning. Vissa av metoderna är idag inte tillåtna och dessutom måste principen om generell hänsyn - en viktig del av skogspolitiken - frångås. För att lösa problemet föreslår SLU, tvärtemot utredningens expert, att Skogsvårdslagen ändras. Metoder som idag är förbjudna (t ex främmande trädslag i delar av landet) ska tillåtas genom att undantag beviljas för områden med intensivskogsbruk. Konsekvensen är att den hittillsvarande skogspolitiken, som föreskriver åtminstone en miniminivå av hänsyn, åsidosätts på uppemot nya hektar per år. På det välbesökta KSLA-seminariet reste åtskilliga deltagare invändningar och farhågor. Negativ påverkan på den biologiska mångfalden, på rekreationsmöjligheter och på andra ekosystem var några av de problem som togs upp. Intensivmetoder beräknas ge en ökad avgång av lustgas, till skada för klimatet, och leda till ökade kväveutsläpp från skogsmark vilket ytterligare belastar Östersjön. Göran Enander, tidigare Skogsstyrelsens generaldirektör, ifrågasatte att ett lärosäte som SLU så tydligt tar ställning för intensivskogsbruk. Världsnaturfonden

7 Ändlösa rader av planterad contortatall. En del av framtidsskogen? Foto: Hans Sundström efterlyste en större transparens och menade att utredarna varit dåliga på att ta in synpunkter från andra än näringens intressenter. Men det är förstås lättare att få konsensus bland medelålders herrar på SLU sa WWF:s representant med viss ironisk skärpa. Direkt vilseledande blev det när budskapet skulle säljas in med klimatargument. I rapporten sägs att den ökade produktionen i huvudförslaget skulle motsvara 30 megaton CO 2 ekvivalenter per år, alltså närmare hälften av dagens svenska utsläpp! Undertecknad riktade skarp kritik mot detta och frågade vad siffran bygger på. Svaret blev att man utgått från att hela ökningen används till biobränsle inom landet och att man dessutom maximerar användningen av trä i timmerhus etc, och man medgav att det scenariot är rätt osannolikt. Just denna uppgift om att intensivskogsbruk kan ge minskade utsläpp på 30 miljoner ton koldioxid per år framfördes senare i media, bl a Svenska Dagbladet. 2 Men man tonar ner att det tar omkring 70 år innan produktionsökningen når dessa nivåer. Det är tveksamt om intensivskogsbruk alls skulle vara bra för klimatet, det kan tvärtom ha motsatt effekt genom ökade utsläpp av växthusgaser från skogsmarken och industrin. Merparten av den ökade mängden råvara kommer sannolikt att användas till kortlivade produkter av papper och kartong. Dessa bryts oftast ner på kort tid och kolet i dem återgår till atmosfären som koldioxid i bästa fall efter att först använts till energi som ersättning för fossila bränslen. Oavsett om vi får ett intensivskogsbruk eller inte kommer MINT-utredningens förslag säkert prägla skogsdebatten i hög grad under de närmaste åren. Det är inte alls säkert att skogsägare är motiverade att satsa på intensiva metoder utan ekonomisk stimulans, i vart fall inte mindre markägare. Men risken finns att allmänheten inte får upp ögonen för problematiken förrän man står inför faktum. Det mest intressanta vore att få höra förespråkarna för metoder a la MINT berätta exakt vilka 15 % av skogslandskapet som ska omvandlas till plantager. 2 SvD

8 Månadens bild Penanfolket kämpar mot illegala skogsbilvägar Long Pakan (Malaysia) På penanfolkets traditionella mark så byggs det skogsbilvägar trots att det strider mot både lagen och konstitutionen. Som svar på intrången, som görs av både företag och lokalregeringen, så organiserar de ett motstånd. I bilden nedan så diskuterar de ett kartunderlag för att hävda marken som de har använt sedan urminnes tider. Senaste tiden har det framkommit att skogsbolagen i regionen inte bara gör våld på urbefolkningens leverne utan också på kvinnor och flickor som blivit våldtagna av anställda på bolagen. Foto: båda bilderna Bruno Manser Fund