DAGNY. LUC~NA I-TAGMAN : "Den sltrifvande handelsmanskan." En finsk fortattarinnety.p.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DAGNY. LUC~NA I-TAGMAN : "Den sltrifvande handelsmanskan." En finsk fortattarinnety.p."

Transkript

1 DAGNY UTGIFVEN AF 'FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET, F~RENINGEN FOR VALGORENHETENS ORDNANDE OCH FORENINGEN HANDARBETETS VANNER REusiKTOB: LO TTEN DAHLGREN LUC~NA I-TAGMAN : "Den sltrifvande handelsmanskan." En finsk fortattarinnety.p. M. L--N : Lorcl. Ett hundportratt. Litteratur: L. D.: "Studenter och arbetare 1898." - I<. J.: VSgsvall af Hans Vik. - K. I.: Niir Jesus kom till ~stersund af Victor Hugo Wickstrom. - K. J.: Vid rosenbusken af Ian Maclaren. Foreningsmeddelanden. FrLn skilda hill.

2 S. 1;. "Tailor ikadd9wk~~ tymer I Sfilllt I ~~naste N-yheter i Franska O C ~ &argelrka Modell-Kappor, Kragar, Capes O C ~ Driigter i utsokt smakfulla genres. Ytterst molerata, Cestiiinlla priser. Yid bestj//ningcrr of Xappor och PrCgter kopieras de u PIPJndska modderna j%!/komi'ig P troget. - Herr John Holmbloins f. d. lokal. - Alla slags verktyg far ILiderplastfk s&ijas hi!ligast hos PER FROM, Stockholm, SG Mki~teraamxte1s~a4a1tl26. OBS! Saxar od/ knif var &!pas. Jul-Xatalog sinbes till ladsorten pi begfiran gratis! Stor Jul-Exposition 26 Regwingsgatan 26

3 F 61 kapitalister, sgrskildt fruntimmer, har det lilnge varit ett onskningsmbl att kunna ofverliimna vbrden af sina vardepapper oc11 skotseln af sina affarer kt nbgon person eller institution, som med absolnt sakerhet forenade punktlighet och noggrannhet i utforandet af det anfortrodda nppdraget afvensom prisbillighet. En sbdan institution Br S toclt halms hskilda Banks Nuttrriatafdelning (UCZa Nygatan 2 Y, expeditionstid 10-4), son1 mder garanti af Stockl~olms EnskiIda Bank htager sig vbrd och forvaltning af enskilda personers ocll kassors vardepappei. Exempel 1. 0 m en person 110s Notariatafdelningen deponerar obligationer, inknsserar Notarintafclelnillge~~ vid forfallotiderna knponper och tilllln~~dahiller deponenten inflntna medel. Vidare efterser N~t~riat~fddllingen utlottningar af obligationer och underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt 1litnna.r forslag till ny plmering nf det 'ledigblifna kapitalet. Exempel 2. Om inteckningar deponeras 110s Notariatafdelningen, nnden.attar Notariatafdelningm giililenlren diironi att riintorna B inteckningarna, skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till dcponel~ten redovisas. Vidare tillaer Notariatafdelningen att inteckningarne blifva i vzderborlig tid fornyade. Om en 110s afdel. ningen deponernd inteckniag genm underlbten fornyelse skulle forfalla, ersatter Stoclrl~olnls Enskiltla Bunk diirigenotn uppkom~nen skada. Fiirvnrir~gsafgift: 50 ore fiir &r pr 1,000 kronor af depositionens v#rde, dock ej mder tvb kronor. I Folkkalender fiir 1899 I a Past. B. Wadstrbnz, med bidrag af flere forf. 33:dje hrg. Rikt ill. Kart. 1 kr.. klb. 1: 75. Ill. missionsk'alender f6:r af Missionsforest Bndaren, Docent A. Iiolnzodin, I Nytt till Julen f r& Fosterlan ds-stiftelsens Todags-Ekpedition. IVade nled bidrag lius af flere forf. 7:de Brg. haft. 1 kr.. kart. 1: 25. Betraktelser a A. Blickar in'dt I Senft, ofvers. frhn franskan. Tredje sandingen. H& t. 75 ore, kart. 1 kr. till Ord ur Bibeln af Jog1 Blorn- Musi k quist. Tredje haftet 1 kr. Haftena 1-8 inb. i klotb. 3 kr. F ~ UNGDOMEN R : a Rulza. Forfatta- Hvardagsli f rinna till "Allt eller intet". Haft. I: 75, kart. 2 kr;:.. klotb. 2: 50. Kristl. betraktel- Angsblommor I ser fo~; barn un- 1 der hvarie dag i %set af L. L. Hiift. 2: 25; V; b. 81ir.; klb. 3: 26. I Pastor Schneidler. Bland Si~por och Bladl 2,'::- for barf if Anna Roskn, med ill. Bibliotek for de unga af Jenny Ng.str.611~-Stoopendaal. Hilft. 1 kr.. kart. 1: 26. for Kyrko- Barnpredi kningar Qrets son- o. helgdagar af Lisa oon Engethardt. Ofvers. af Komminister Hans Nils- I son. Hhft.3kr.;~. b.3: 75; klb.4:25. Korn at sm8 faglar SaGm liusets barn Kristl. barnt kalender f or Nggra ord. till unza flickor eker konfirmationen af 6:r El.rtst Siedel. Ofvers. och bearbetad frqn 4:e tyslra upplagan. Hltft. 1: 76; kart. 2 kr.; klotb. 3 kr. Fr8n Fiolen till Bibeln, ZE% Kyrlioherde N. Fries. Heft. 25 ore. a Hesha Stret- Tvd hemligheter tolz, forf:na till "Jessicns forsta bon" m.fl. H En man som star vid silt ord, Af Hesba <tret!on. HBft. 25 ore. Barnens T~dn~ng o, Barnens van for 18?8, inbundna i vnckra band a, 2 kr. Missionsbi bliotek, h'e%;2 Missionsberiittelse fiir ungdom af ~0ft.-76 iire. N:ris Af L. S., Muthilda Roos ozh \VolLnar, frhn 10 till 25 ore. Med fina o. I talrikaillu- - Barnens bilder bok strationer samt beriittelser for de smh, samlade nf L. S. Sjunde boken. Eart. 75 ore.

4 Aug. Magnusson STOCKHOLM. ' (Etablerad 1860.) Stiirsta lager i Norden Hulbrt a och Svarta Hladningetyger i Siden. och Ylle, Bomullsvaror, Kapptyger och Schalar. for.- B egen fabrik eonfeetionerade artiklar, inriitad efter utlandskt miinster, erbjuder ett storartadt wval af fasdiggjorda Rik'-~elefon,,, A1lm mef'oog j 626. Prof ve r pi beg a r a n wton 61 IN' le\e\~l kostnadsfritt. ~\\CR.

5 .. "Den skrifvande 'handelsmanskan". ' Forst sedan det goda.tagits ifrin oss vakna vi till tacksamhet och erlriinnande... Huru ~lgngn ginger bade icke ett forsttelsens ord eller ett varmt 1landslag:verkat uppmuntrande pi den intelligerita, for hoga mtl striifvande miinn.islran, som inliigger hela sin l.ifskraft, ger sin personlighet odelad i sitt arbete. Hur sk~dle ej ett sympatiskt emottagande af litterara alster. i det rattas och godas tjanst lifva modet och starka lzraften hos forfattaren? Men i stiillet for att solza orat&, har lnan ofta ph forhand beslutit att forhilla sig kall och lilcgiltig, ja, man har trott det vara forenligt med sin vardighet att. med '~fverla~senhet bemota den unga forfattaren pi5 hans bana. Och detta ingalunda endast dar man triiffat en rnedelmhttig formiga, ntan lika.ofta dar man mott snille och sjalfstahdighet, hoghet och sjiilsadel. Om vi vilja vclra sauna, mbte vi erkiinna att vbra storsta andar fitt vidkannas detta, ehuru vi hiilst ville glomina huru vi eli gang ryckte pb aslarna Bt och underslsattade det vi i dag hoja upp till slryarna. Ha vi iclce alla h3ir pb denna sida om. Bottenhafvet ayligen blifvit pimintn om, att en tid fauns, och denna iclm si kork, db den man sorn nu omstr&lss.af helgonglans, ingalnnda gtnjijt sin& landsmiins odelade beundran? ~nnu vidn rner an miinnen drabbas kvinuorna af sina medrnanniskors missforstielse och ]cold. Diir kvinnor utan sjiilfstiindig begefning beshedligt pkja i gamla firor, upprepnnde gamla tankar med nya ord, tagas ' de iinnn emot med en viss artighet, men viga de *) Rort efter Blinna Csnths dijd, pb viren 1897 inneholl Dagny. en biografisk.skiss 6fver den Pramstbende finslia fbrpattarinnnn. Den som nu meddehs FE en landsmaninna till fru Canth frnrnstiiller dock s5 vll hennes personlighet som hennes asbeten i ny belysning, hvarfiir foreliggande artikel kan betraktas som en komplettering af den farra. '

6 tiinka och tala sina egna tankar, v%ga de fordra rum for sina egenartade kraf, SO fb de for visso frdn rnlnga h%ll kgma hvad deras frid tillhorer, l%t vara att de ocksb aga snille och konstniirsformoga. Minsza Cmztk, den framsttiende forfattarinna, son1 skdl tecknas i dessa rader, fick bittrare an ntlgon annan kvinna erfara detta. Redan dl hon Areu skref sina forsta bitar i JyvgskylSbladen, hvilka redigerades af hennes man, blef hon foremil for det skarpaste klander. Att mannen blef uppsagd friin redaktorskapet for det ena af desse blad, diirfor att bans fru skref emot branvinet, hanforde sig Btminstone till innehillet i hvad hon fiirfattade, men i framsta rummet anfiill man heme icke linnu for hvad eller hum hon skref utan blott diirfor att hon skref. En gift kvinns hade bort sitta och stoppa barnens strumpor i stallet for att intaga mannens plats vid skrifbordet, medan denne var pa seminariet och gaf sina timmar. Att hustrun genom denna revolt emot en hafdvunnen arbetsfordelning emellan honen skulle komma att ruinera familjen, ansbgs gifvet. MAnga drogo sig ilt sidan for att ej ha ndgot cbtt skaffa med dema nymodigtl fru, medan ~isserligen ocksd andra funnos, hvilka togo parti for henne. Anmikkningarna och missnojet emot,den skrifvande handelumanslcan~ minskades ingalunda sedan fru Canth (1579) blifvit anka och med sina sju barn flyttat till sin hemstad Kuopio, dar hon tagit emot sin fars handel. Affiiren var till en borjan ganska skral och gaf foga utsikter att lifnara en stor familj. Xen fru Canth hade aff8rsgeni: hon visste snart hvad kunderna tyckte mest om och tog inte in nlgonting solu ej hade visat sig ha god afs8ttning. Dessutom var bade lagret och forsiiljerskan af akta vara, det drog folk och rorelsen borja.de gil. Senare var hennes handel med sina tv% olika butiker en af de forniimsta i Kuopio, allt under det densamma bibeholl sin kvinliga karakter af inbjudande trefnad och personligt deltagande for koparnes mgngskiftande intressen. Men affarsomsorgerna lyckades aldrig hos fru C. forkvafva det litterlira intresset. Hon var stiindigt sysselsatt med att skrifva, och detta gick till det yttre till po ett mycket enkelt satt. DO jag dagen efter hennes begrafning vid ett besak i sorgehuset tog afsked af hennes dottrar, bad jag om att bli inford i den aflidnas arbetsrum for att fo se hennes skrifbord m. m. dktill horande.,mamma hslde aldrig nbgot skrifbord, ty ett som vi barn en g%ng gbfvo heme till julklapp begagnade bon aldrig~, blef svaret. Man pekade pi det lilla ovala bordet framfor soffan i salen dar vi

7 sutto. Framfor bordet stod en va.nlig finsk gungstol. Det va.r sit- tande i denna Bfinna Canth hade skrifvit sina alster, vanligen i hopsydda kvartarkshaften, som hon rullade ihop och stallde pb en hornhylla hvarje gang hon lamnade skrifplatsen. PA samma hylla satte hon ocksa blilckhornet och pennan, for att tillika med haftet %ter nedta.gas nar hon Atervande till skrifarbetet. Utom dessa saker fanns p% bordet ingenting annat Sin - en kaflelzopp barande vittne om fru Canths utomordentliga kaffedrickningsform&p * * * 1881 skrefs ~)Mzcrtovarkaus) (Inbrottsstolden), hennes forstn drama, och gick med obestiidd fraingbng ofver den finska scenen. Jag s&g detta stycke forsta glngen i Tavastehus. Carl Wetterhoff satt bredvid rnig och jag glommer ej huru fortjust han var i landstrykaren Hoppulainen, som ar styckets glansparti..,den allra basta byvagabond 'jag aett pb nbon af Europss teatrar~, follo sig orden af denne genialiska for alla svenskar s& val bekmta lzonstkritiker. ~~~~~~~~~kaus has bibehdlit en st%ende plats p& Finska teaterns repertoar och spelas dessutoin p& hvarenda teater i hela landet. DB Minna Canth icke lhgt efter denna, sin forstlingspjes upptradde med en annan ~Roinilan talossa)), (PA Roinile g%rd) och afven denna hade lycka med sig, bijrjade man i vida lrretsar p& allvar skalxa p9t hufvudet Qt denna djarfva fru, som med sakerhet sbntogs hafva skrifvit sig till en misskladande okvinnlighet. Men det fanns intet, som kunde hiilla forfattarinnan tillbaka. Bliclzen vidgades och varlden vidgades genom egna iakttagelser och genom flitiga studier. Hjiirtat sviillde 'f kraftigsb djupa intryck, och de maste fram, ty de tvingade starkare an allt h&n och hot, sorn uttalades ur hundrade munnar. Detta var den inneboende driffjadern hos Minnn Cantb. Den kunde slappas af for nhgon tid, och mbnga ganger trodde hon sjtililf att den brustit, men den gjorde det icke forr5in i doden. Denna hennes till.grunden gbende kritiska syn p& lifvet och denna obetvingliga AtrQ att bringa det sneda p% riitt, dref heme att blanda sig i den armzl mtinsklighetens oden. Man har sagt och man m% ha ratt i att detta vnr en svaghet sorn forledde henne till ofverdrifter, vi m&ste dock betrakta det som en g&fva frkn ofvan, och kakert ar, att Minna Canth utan denna gudagnista aldrig skulle uppnatt det akta masterskap i dramatisk diktkonst, man nu tillerkanner henne. Att hon var beharskad af den rikaste ~nansklighetskilnsla, och agde en utpriiglad originalitet fram-

8 skymtade redan i dessa hennes tidigaste arbeten, men forst nar D Tyiimiehen vaimo~ (Arbetarens hustru) 1885 forsta gbngen uppfordes, follo fjallen frh allmanhetens ogon, och man faun, att man hade att gora med en forfattarinna a sjalfstandigaste rang. De af m4.b manskapet fororsakade forvecklingarna tecknades med genolngripnnde kraft i arbetaren Ristos och Johannas aktenskap, p% samme g%ng den- stackars Homsantuus upptradande och iide gaf en blott allifor sann bild af. de orattvisor, hvartill den dubbla moralen leder. For den haft af mtinslcligheten, sorn icke omedelbart behoft lida af dessa saker, liar teckningen forefallit Bfverdrifven, men icke s& for den a.ndra halften, for hvilken dessa forhlllanden varit och aro mera krankande iin en man nigonsin fullt kan forstii. Lifvets hiirdhet och manniskornas godtyckligbet var den skola, som hade utrecklat den foraktade marknadsflickans af naturen skarpa forstlnd, och det var,darfor alldeles logiskt att bon och just bon anslg sig god nog att nled orden: ~Det var just edra lagar jag. ville skjntas uttrycka sit,t forakt for en ordning, aom f8ngsla~ den ena fiirbrytaren medan den andra stilr och ser pa. Det var Ho~nsantuus korta kritik ofyer det bestiiende, en lrritik som forskaffade fijrfattarinnan mycket obehag och ~nhnga motstiindare, men som icke desto ruindre 1Bg dold i det allmanna medvetandet och en giing sknrpt nttalad grep omkring sig. Minnn. Canth hade med elden i sin vnrlnn kvinnosjal kastat sig in i ~trecklingens dng. Hon kunde aldrig bli eu knll Bskldare, darfore biira alla hennes arbeten den omisskannliga p~iigeln af en starkt utvecklad jndividualitet. Knappt hade ett iir forg&tt eftcr ~Tyomiehen vaimos~ upptradande, d& allmiinheten ofverraskedes med tvii noveller >> Hannnw och w Rb$hiid 7cn11sclcr s":) (lss6), i hvilka forfattarinnan Ater bjod sarskilda sidor af samhiillstillstdndet spetsen. I den forra togs amnet nr medelklassen, i den senare ur folklifvet ; j det ena arbetet var det den anttliga och den sedli'ga noden, i det andra den lekamlign noden soin trider i forgrnnden. E1mr11 oiianna*) lider af en mbrlcbar brist pb sammanh4llning och Izoncentratinn, verkar teckningen gellorn sin naturt.rogenhet, och isynnerhet as framstiillniugen a hjiiltinnans och henncs kumraters skolimgrloluslif ypperlig. I ~Koyhaa kansanw fimer man inga spir af l~risterna i whanna2 ; den genom sin enkelhet och sin sannhet gripande skildringen a fattig-folks lif ar som gjuten till sin form Den llttn, flytande dialogen, som ger Uinna CIanth en enastlende plats i viirt lands nntidslitteratur, ii.r sil fangslande i dessa beriittelser, att man ") BAda rifven i svensk ofverslittning. (~Hmnao och ~Fatiigt folk*).

9 vander.blad efter blad utan att.vet& det. Ehurn formen var novellens va.r intrycket genomg%ende dramatiskt. Detta m%ste med annn storre skal sagas om romanen w.sala7cari~) (Blindskar), som utkom eft 9s senare och erkannes vidg%ende stilen aga.monstervar.de..i var nyare novellitteratur. Motivet i boken ar gammalt men behandlingen ar ny. Att en uog fru till en bra man faller i iiktenskapsbrott har man last om hundra ginger forut, men att hon s% som fru Alma K~rell ocks% ar nbgonting annat an en synderska, att. hon fortjgnat ett battre, och att hon lned en fornuftig uppfostran och under inverkan af fomuftiga samhiillsforb%llanden kunnat vinna ett battre ode, darom. hade man siillan last. Angrepl3,en emot det skefva i v%rt samhiillslif voro mybkk v&ldsamma, en del episoder skildrades.med en naturtrogenhet, 'som man ej var.van vid, och man drog fram ofverdrifterna - sadana saknades eicke - for att med dem skymma nndan sanningen. Emellertid btes Minna Canth med vkande jntresse ofverallt i landet, hennes skrifter spridde sig till de allra bredaste lagren. Den forbittring hon frarnkdat nkdde sin hojd efter forsts uppforandet af hennes nbta drama: ' ~Kovnn onwn lapsia~' (Olyckans barn) (1888), som omedelbart darp8 *f6rbjods, emedan inneh&ll.et ans&gs kunna verka uppviglande inoni arbetareklasserna. Att den alltfor skarpt framtrgdande afsilrten att pricks ambetsmannaldassens godtyckligcl herravdde efterlamnade hos %skidaren ett pinsamt intryck, 3et iir samit, men b&de handlingen och en del kataktiir&, isynnerhet de mi~ndre framtradandes, viickte beundran for forfattarinnans rikn iakttagelse och fordiga att i stora drag st~lla lifslefvande medrniinniskor for v&r syn. DB Minna Canth utom allt det basks ooh nye son1 gick ur hennes noveller ocb dramer Bnnu d5irtill flitigt och med ihardig sjalfstandighet deltog i samh~llsdislr~~ssionen genonl novelletter i tidskrifter och kalendrar och ej heller sparsde gb ugpsatser och artiklar i tidningspressen, var det begrjpligt att hon ej sknlle f& vara i fred. Man. angrep heme enskildt. och offentligt.. Htm var.>)den ruttna masken i Ruopio,), en ~gudsfornekaren m..m. d. Fortalet och forfoljelsen knn andti nedtynga iifven den kraftigaste natur, -annu mer d% den stisom fru Canths ar finkandig och.gm. Man has sig bekkt att oljudet till slut vackte hos henne tanken ntt utvandra, men kiirleken till fostedaadet var hos Minna Canth alltfor omfattande och djup fiir att tilllta verkstallandet af denna hanke. Ocka% intraffade i hennes lif tilldragelser som paminde om att olyc-

10 korna och sorgerna. icke alltid komma frdn samh$illstillst%ndet. Doden bortryckte frln henne en innerligt alskad ung dotter och samtidigt tvenm a hennes kiiraste vanner. Detta ledde forfattarinnans sjalslif in i nya ofver jordelifvet varande sferer och verkade med detsamma forsonande p% hennes utveckling. Klandret forlorade sin udd och berommet - LVant saknades icke heller - sin syorre, hon klinde behof af att kasb. bort stridsvapnet och att lii~nna viirlden i bed. En hvilotid inbrot OL 4 verlsligen, och ingen var mera ofver- tygad an Minna sjalf, att hon aldrig mera skulle gripa till pennan. Detta var naturligtvis en forhastad slutsats. Nytt stoff ihopsamlades i all tysthet och under skiimtsamma, tal om att mii~lniskorna nog harefter finge forblifva i fred for henne, och tredje lret efter w Olyckans barns foddes ~PrZistens familj 2 (w Pupin perhew). Med jngalunda f0rminska.d genislitet och med storre lif och lust iin nagonsin forut behandlades denna gfing de nngas af blda konen kraf p% frihet i religion och stndier geut emot de gamlas konservatism och patriarkaliska maktbegiir. Men det var inte obetingadt de unga sorn vunno den moraliska segern, utan Hran blef vackert delad. Det IAg nu ett hos forfattarinnan hittills saknudt lugn ijfver det hela, en mlttiullhet och en mildhet, sorn varkade valgorande pi 8skHdaren. Handlingen var full af lif och farg, men den flot tillika frsm med ett visst bebag. Smidigheten i dialogen bade v~zxit till sig Bnnu mer, repllkerna follo sorn piirlor. Publiken var ogonskenligen entusiasmerad, och lyckouslsningstelegram afsandes till forfattarinnan samme afton stycket gafs forsta glngen. Nggot nytt drama piborjades icke nu utan en tid framit anvandes aft sada och utgifva mindre utkast och berattelser, sorn tidigare varit synlign i dagblad och tidskrifter. Samlingen utkom i tva ganska omfattande band Ar Utrymmet tilliter mig ej att redogora for desammes innehibll. I andra samlingen ingfir bland andra beromda berattelser en af de biists och vncliraste Minne Canth skrifvit, ehuru foremilet icke ar nigonting biittro iin en fettig gumma, sorn koper och saljer gamla Mader, och sorn af mycket godt folk anshgs alltfor simpel att upptagas i en novell. Det var ~Kauppa-Lopo w (~andelsmanskan Lorisa). Hvem af oss har icke vid Iiisningen af denna fina, om den mest storslagncn mlnniskok&rlek vittnende berittelse fiillt thrar af medkansla, for den supiga, tjufska kladmhglerskan, sorn and% gomde mera tacksamhet och storro olnhet i sitt skrum.pna hjiirta an mfinga sorn flyta pi ytan af 1rlighet och dygd?

11 Sin niista hjiiltinna meter forfattarinnan &ter i den belefvade medelklassen, clkr inan visserligen icke i. likhet mecl Knuppa-Logo stjiil silfvorslantnr frin torgbondernas fickor eller tillbringar sincc niitter pb badstugulafven, lnen dar passionerna rasa lilra shiijdadt och in&nnislran stagplar sin viig fram lika usel. Den unga Sylvi Wahl (i ~Sylvis, uppford f. ggngen Br ls93), soin har blifvit tagen till hustru af sin formyndarefnrbror, blir kar i sin bnrndomsvan, utveclrlas af sin karlek till sjdfmedvetenhet och begiir skilsmassa nf sin inan., Db deme.bemoter hennes anhfillan mod han och fbrakt, griper hon i ett ogonblick af fortviflan till ett giftpulver, som hon vet forvaras i mannens bordslbda, blandar i storsta hast pulvret i ett glas vatten ocli ger det at sin man, som dor diirzrf. Den brottsliga Sylvi ar dock bland alla dessa hederliga ocli viiluppfostrade manniskor, som omge - henne,. den basta, det &r hemligheten, och forfattarinnan blottar densnmma med en konstnbrs hela finhet och talzt. Ett filosofiskt lugn hvilar ofver framstiillningen, den olyckliga kvinnnn vill hiir hvarken skjuta ihjii.1 samha.llets lag, som domt henne till tulrthus, eller forebrbr hon. andra. Man har stridit om. hnruvida fjarde akten, diir Sylvi sittande. i fiingelset tar emot ngdiga besok af sina fordna vanner och sin iilskare,.borde finnas i stycket eller helt ocli hgllet lainnas bort. Teckningen nf hufvudkarakteren skulle vb1 intet forlorn pls, ett bortlsmnande, ty denan %r psykologiskt slntford redan i tredje akten, men daremot sknlle helt siikert intrycket af det hela forfela sin verl~nn, om man foretoge en stympning. I sitt nasta och sista drama har Minns Canth gtervandt till allmogelifvet.. >) Anlm Liism, uppford f. g. 1595, &r teclrningen af ett familjeclrama, som anlznyter sig till hjdtinnlzns tidigare gjords sedlighetsfelsteg och barnamord. Ocks% cl~tta Br en gamma1 historia Inen i ny belysning, dock utan tillstymmelse. till Iivad. man. kallar tendens. For.fattarinnan har h&r Bnnu mer an forut dragit sig fit sidan for att endsst pb afstbud leda handlingen. Personerna och deras stridiga lifsiiden tala sjiilfva. till oss med omutlig sanning och vacka oss till vemod ofver de oiindliga utveclrlingsbrister vhr samrnan1efna.d i allt foreter. Isynnerhet de.senare hens kritilr har sorjt for att Minim Canth blifvit tillerlcand en af de frgmsta hedorsplat.serna i vam forfattareled ; Den rent manskliga, sedliga inneborden sf hennes lifsgarning som skriftstiillarinna har diiremot mindre blifvit bealrtad. Emellertid l+r. denna utan.tvifvel en vida storre barvidd an samtiden anat. Teckningen af s& godt.son alla Minna Cmths kvinnokarakterer Har vackt

12 ' tvifvel emot den hittilldags foredrapa vanliga kvinnotypen. Genom sin djupt trangande blick har denna forfattarinna forststt draga ram de molkaste skuggor, sorn hvilat ofver kvinnornas hela utveckling och stallning aasom mhniskor och medborgarinnor. Vi kunna tryggt saga att Minna Canth samtidigt och darigenom att hon haft mod och snille att i sin riitta d.ager mda kvinnorna, tanlzesatten om dem och hos dem samt samh5illstillstlnden sorn omge dem, mera iin nfigon annan forfattare, hos oss bidragit till att gifva stoff till den nya kvinnotyp sorn hux pb att bilda sig. 13ehofvet af nya kvinnor, utvecklade enligt sina individuella egenarter, kvinnor som fullt forstfi. gladjen och plikten att i allt hgfda sig sjiilfva, dette iir hvad Minna Canth velat viicka och verkligen lyckats vacka hos sina landsmiin. Att hon vid detta nydmingsarbete vsr tvuugen att stota sig med mycket af det bestiiende, kunde ej hjdpas. Att hon modigt och konsekvent foljde sin ofvertygeise genoln hela sitt lif, borde mana hvarje kvinna att icke liita sig ledas hvarken ef dagenrv hugg eller morgondagens lockelser. Minna Canth var alltid densamma, hvarken hennes vanner eller hennes motstlndme kunde ntigonsin saga att hon skulle ha vncklat i sin lifstisktidning. Hon siig tillr&ckligt Itingt in i frmtiden for att icke den ena dagen behofva Atertaga hvad hon den andra dagen sagt. Den sorn varit i tillfalle att folja med hennes utveckling sorn tanlzare och skriftstiillarinna och som tillika haft lyckan att tillhora htmnes umganges- eller rinkrets, har uti henne sjaf ystraffat de solida egenskaper soln komma aft kanneteckna den ur nutidsutvecklingen framtriidande nya kvinnotypen. Hon bar det stoltrr sjalfmedvetandets tecken pl sin panna, men hon bar det med en kvinnas mjuka behag. SniUets g&fva agde hon i rikaste mstt, men hon visade densamma aldrig i ~ a n den pdttigit sig hjartats varinande omkladnad. Ingen som kande Uinna Canth kan glomma den sympatiska fl8kt sorn omgaf henne, bbde nhr hon va.r glad och nar hon var sorgsen. Sina varsta motsthdare kunde hon ~kysua och slb ihjd med sunma varma sjal~. Hon var en trogen viin sorn aldrjg kunde svika. Att osa af sitt forstdnds och sitt hjartas rika skatter tit aue sorn kommo i hennes narhet bereddt lika stort noje it heme sjalf som M hennes umgange. Huru naivt omedvcten hon tillika var om sina andliga foretriiden framgick ofta ur hennes yttranden och hennes bref till vannerna. >Jag med lnin skrammande tomhet kommer for att hemta idher af er medelpunktsmanniskor~, brukade hon saga nar hon kom p$ beaok till hufvudstaden.

13 LBngre iin till hufvudstaden striickte sig heller aldrig hennes ~utrilcestripparu. Ocksfi daruti var ho11 halt sig sjiil, a.tt hon aldrig ville satta sin fot utom sitt lands gr%nser. Hon hade nog lust, men hon var riicld att fb ledsarnt, hon kunde ej form% sig att larnna henmet och cle hernmavarande, icke ens sedan dessa senare voro fullvmxna. En giing, dii en a.f heunes dottrar vistades nbgonstbdes i Sodra Tyskland, slrullk Minna resa ut. for att halsa pfi henne, men kornmen till Helsingfors fick lion efter vanligheten en sb stark fiterliingtan efter Ihopioluften, ntt hon - vande hem igen. Att Minus Ca.nth oalctadt allt ondt och. styggt soin sades Bt heme och om heane B8ndfi i vida kretsar blef den riitta mecleli~~ulkten, omlcrhg hvillcen de anclra rorde sig, kunde ej lhge doljas. Hennes kiein inecl de nzinga uga fnmiljemedlellmlarna, men i friimsta ralnniet dock nled henne sjdf. var en sandingsplats for allt hvad intelligens och fiamtidshopp hette i Kuopio. Dessutoln horde det till saken att alla unga forfattare, som ej annars sett henue, foretogo en tur upp till den vackra Sairnastaden f6r att med detsalnnm fa se dess h8rskarinar1.. De blefvo &id emottagna rned ett gladt leende och bra trifdes de i det gastvkdiga. ))Ranttila)). (Canthslca hemmet). D% Ik1inn.a Canth deli 3.9 ' maix fyllde sitt femtionde Br, hack Iruopiobornw arrangerat for Benne en mecllsorgarefest, som vam stor anslutning. Stiinlningen vicl festen och de hfin ininga olilra hill i lanclet izll1~0nm.a lyc1ri51~skni~1gstelegra1umi~ v:isade, att hedersggsten var bficle benndrad och allslrnd i vida kretsar. &nu n~era framstod detta sedan Minna Canth vilr borta. Som genorn ett slag blefvo l~ennes landsman dfi viiclita till imseen.de af lmad de i denna stora kvinna hade forlorat. DB hennes doc1 blef belzant i Rnopio den 13 maj ' pfi morgonen hacle en lu.oppsarl~etc?re yttrat till sin kamrat: YHLU skall det nu gfi aiir Canthska frun gick bort?)) Att mannens ord voro uttrycket for djup saliuad i upprilrtiga wllmogehjgrtan, kuncle man bekriifta vicl den afliclnas begrafning, son1 bevistades af flera tusen personer, ej blott af stadsbefolkningen, ntan af salcnande medmann.iskor fr&n kriagl.iggande orter. Den f&lca, ungclomliga inlandsnaturen hade just hunnit pryda sig. i sin 1larl.igaste solnmarlrliidaacl. Det var lif och prakt, grijllslra och fiigping ofver -allt. Det var som ville rqoderjorden rned sol i Blick och vkrne i falnn taga emot sin dotter ined det varlna hjartat och clet klara ogat. Endast de ornkringstieade slcarorrm stodo fors5inkta i salcnad ooh sorg. De k$ucle att den bortghgna verkligen varit deras fore-

14 spr4kerska och deras forsvararinna. Det var det oegennyttiga, det adla manniskohjartat med sin allt omfattande kiirlek, hvilket nu sa som alltid till slut vunnit sina medmanniskors beundran och genkarlek.. ~Hon var viir va.n, den som vi nu sankt i jordens, lrunde man lasa i dessa tusende manniskors tlrfyllda ogon. Och detsamma kan aiigas af oss alla, alla smg och svaga i sam- Idlet, ty det var dessas fana Ninna Canth bojde hogt. Men i och med detsamma hojde hon hela sitt land och sitt folk. Ron pekade p& hvar froet och drifhaften skulle sbkas till en sund och saxin utveckling af det goda och det skona hos man som kvinna. Denna afsikt var for henlie klar och i denna afsikts tjanst stiillde hon sig med hela styrkan af sitt snide och sitt hjarta. hcim Hagnm. Lord. Ett hundportriitt. Egentligen hette han Lord-pojken sil. dar i hvardagsletg. Nen vid allvarligare tillfallen eller db man ville inskarpa en viss respekt, kallades han kort och godt Lord. Ned tiden erholl han flere till- IQgsnamn, beroende ph mera framtriidande egenskaper, fast jag har inte mod att meddela dem. Hans storhet nhdde inte medelmbttan, han var fint byggd, hade en spa.nstig, fotlyftande gang, hans hnfvud var tecknadt i fina nobla drag och hvarje sjiilsrorelse lyste fram i hans rorliga fysionomi. Gentlemannalikt uppforde han sig, utom niigon gang dq det kunde hhda, att han forlorat spget p& husbond, eller dii deme hade g%tt sin vag utan att ropa,lord*. Kunde si handa, i det sista fallet, att stora matmor slappte ut honom, db husbond rar utom rackhn. Han gaf db skall redan i andra trappnn, lufsade i viig, snokade och fnyste utan att finna ntigot spt. Liingsamt kom han diirefter upp under ideligt gliifsande, kilade in genom tamburdorren, snodde olukring i rummen, skdlde forargligt, olnvlxlande med misslynt morrande. Han mar vid riktigt smhkitsligt humor ofver den oforratt han lidit genom att sb diir i en hast bli herrelos. Det gaf sig hvnrken med kottben eller formaningar, forran husbond kom tillbaka. DQ var det fara vgrdt, att han viftade svansen ur led, baa boppade gnda

15 493 upp i ansiktet pi honom och gnallde af belbtenhet.. Db slukade han i sin ofverdfidiga stamning de matbitar hsln forut ratat, fj.antande omkring benen pa oss under vanliga ar-r-r-r, ar-r-r-r och outtrottlig evansglng. Hans intelligenta anlag skptnde tidigt fmm. Redan ;id den unga Bldern af tre veckor lutade han starkt At det pessimistiska. Den hogsta grad af dortviflan stod att lasa i hans anlete, db husbond satte npp honom p% ett bord och stack en gamma1 pipa i munnen I$, honom och sade: ))HAll fast!)) Han satt d8r son1 en - liten otymplig guttaperkagubbe rned utbredda framtassnr, rynkade bistert pannan, slokade oronen och hangde rned hufvudet. De omkringstbendes loje eller vanliga tilltal kunde icke latta pb dessa ' tidiga varldssmartans marter, som tydligt stodo priiglade i hans uppsyn. Men hnn andrade tendenser rned tiden. Ran blef optimist i hogsta grad. Niir db nhgon af husets medlernmar koln hem ifrh dagens urbete, motte han dem med en ofverstrommande lifsgladje. Han flog upp pb dem, darefter-ofver soffa och stolar, in i sangkammaren sb l%ng den vary darpl en tvar vandning s% Morna - skrapade i golfvet, sb upp pb personen igen, ut till stora. matmor i koket for att beratta att den kiira vannen var kommen, sil samina rond tv&, tre ginger, tills han stannade och nafsade under ar-r-r-r,. ar-r-r.r. Men han hade nog sina sorger han ocksb, fast hen icke mycket talade darom. Ibland niir han l%g, kunde det handa att en djup suck steg ur hans beklamda brost, om det nu gallde nbgot hjartekval eller.matbekymmer i%r sviirt att afgora for den, som icke tagit till specialstudium att intranga i en hundnatur. Fakta voro dessa djupa, outgrundliga suckar, konstaterade till tjanst for dem som vilja slii sig pl hundpsykologi. Lords storsta frojd var n&r han fick gb ut rned lilla matmor i HumlegArden och pulsa omkring i snodrifvorna. DB tog han skutt i dem som en hare eller stannade rned lyft framtass under nbg* trtid, diir en sparf kvittrade i grenarna, Med ett hopp rakt upp ville han forsoka nb grenen rned sbngfbgeln; eller ock tog han ett skutt midt in i en flock dufvor, som skingi-ade sig bt alla hb11. Darefter durkade det ivag igen genom snon. PA fick han syn pb en hund lbngt borta. Lord-pojken 1bg som ett streck utmed marken i sprbnget, 88 ett skntt midt pb foremblets hufvud. Efter forsta bekantskapen tumlade de om i snbn. Flere kamater komino till och sb var bataljen fardig. Lilla matmor fortsatte emellertid sin vag och gick

16 att halsa ph Schhelegubben uppe pa backen. Kunde spt handa att Lordpojken var borta. Hon gick db ner ntigra steg och Lord gjordc sthndskall nere At biblioteket till och tittade efter henne. SH ficb han syn ph lill'matmor och dh bar det i vag som en pil, tvb sniiiga tassar p& kappan, och sh ystert i viig igen ph de fotshiiga jiimnu snoytorna. Han var den basta snabbloparen bland hnndar, ~611- skaplig och mycket famililir. Han hoppade midt pli stora slaktarhund, som var rninst fern gdnger sb stor som vdr lilla intelligentrt, hmd. Under vgnsknpligt gnabb fcljdljdes de At, on symbol af vgr lilla fredsrorelse och vhrt kompakta forsrar. DB han kom hem efter sddana strapats-promenader och svansat olnkring en stund, strackte han ut sig franlfijr kaminen, i det Iim sneglade At husbond, ty det var forbjnden mark han betriidde. Husbond hade icke alltid varit god. Till Lords sorgliga erfarenheter i detta lifvet horde smorj och snore, hvilka voro vackande medel till hans intelligens' forkofring. Han forstod rednn att hoppa genom hlnder; gora sprang l'/:! meter upy i luften efter sockerbitar, apportera slantar for att kope kott, hiilsa god morgon och taga god natt. Det var vackert s& af en Brsgammal indirid. Sniire fruktade has niira p& mera an smorj. DB han var ohorsam bruknde lilla matmor visa honom ett snore och hplla en monolog om frihetens forlust och om nodvandigheten att lyda kommando, och alldeles som socialdemokraterna tygla fackforeningarna, mbste matmor tygla Lord, han fick icke ha en egen avilja. D& blef han ledsen, strolr sig mot henne och tittade vadjande upp till henne: hon kunde inte biada honom - sdu. fdr slippa! s Det blef ett hoppande. Fiir att nu iiterkomma till kamin, s% lade sig Lord alltid ph det tillitna af-. sthdet darifrb. Men genom ett slags konstiga viindningar kom han allt narlnare och ntirmare. Till slut friiste nigot. Det rar Lord, som med sin vdta nos ville konstatera viirmegraden. Han drog sig snopen tillbaka och lilla matmor satte skarmen for, midt for hans lhga nasa. Han strackte p% sig och gaspade, ofijrbiitterliga ranor, och traskade nt i kijket, d&r det borjade oss middagsmat. Fick ban s% ett ben och han ej orkade iita upp det, biika.de lian for att fo det under sin matta, lill'matmor hjiilpte lionom vanligtvis och sh lade han sig i godan ro ofver sin skatt, liksom protektionisterna vaka ofver sina spanm&lsupplag. Med intresse foljde han allt hvad hnsets medlemmar fiiretogo sig. Sydde stora matmor, grauskade han hennes som. Hijll 1ill'- matmor pi att skrifva, kunde han hoppa upp pil en st01 bredvid '

17 . henne och titta i hennes papper, ett privilegium, som. ingen annan hade. Hon kunde di helt vist lagga sin hand pal hans nacke och hdla en liten foreliisning. )>Her du Lord du. Du betalar 15 kr. i skatt du, och jag betalar 96 ore, och efter alla utrakningar, eftersom rostratten graderas efter penningekistm och ej efter intelligensen, sknlle du rned din skatt af 15 kr. alltsi ha rostrtitt. Jag vet att du mycket val forstfir att bruka dina rijstresurser bide nar det.galler att vaka ofver nkgot och att ge svar pa tal. Ser dn, inte for jag det ringaste vill inverka pil dina politiska Asikter, vi kvinnor intaga en undantagsstallning, vi aro intelligenta, upplysningsalskande, banbrytande, ja, miinga af oss ha fitt den diir intelligensst~mpeln, som heter akademisk. grad, hvarofver mbnnen Ziro si strama. Jo, min mening vari ser du Lord, att do skulle gi ner till de d&r riksdagsfarbraderna och hala en forelasning om intelligensens mmtyrium och penniugepksarnas despotism, ty sb lange detta system pigir, ha vi kvinnor si svfirt att fi ett ord med i laget. En annan egenhet med oss kvinnor ar, att vi aro egendomslosa. Ha vi en far, som ager nbgot, ijfvergir arfsriitten, om vi aro gifta, till vilra man. Vore nu intelligensen den verkande kraften vid rostrattens utofvande, intoge vi kvinnor iugen undantagsstallning, utan det blef i stallet en jamn fordelning a rattigheter. Det skulle ju handa, att du blef utkord for din frisprikighet - men du blir desto inera arad db,. Lord var lifligt intresserad och kvinnororelsen har allt att vanta sf denna skattdragande, intelligenta samh~llsmedlem: Litteratur. -. ~Studenter och arbetare 1898,. Det Br den mycket bekanta foreningen med ofvanstiende namn, som har i en ganska omflngsrik och vd redigerad publikation franllagger resultatet af sin framgkngsrika verksamhet under den forflutna fyra-irs-perioden; det ar namligen fyra iir sedan ))Studenter och arbetares)) forsta skrift utkom. For hvarje institution af betydelse, aha halst ett sallskap, som Pr barme af stora idher, ar ett

18 eget organ ett af lifsvillkoren. De tankar so111 uttnlas, dc meningar ocll Bsikter sou giirs sig gallancie behijfva magasineras for att i en framtid knnna omsattas i fiirverkligandets klingande mynt. Det i wtartandet a nya idker a alllniininaasklig oeh samhiillsnyttig innebord som fiireningen ser sin betydelse och styrka. Och hvad densamma Bstadkommit under de 12 dr >Studenter och wbetare)) agt besthd kan ej skattas ringa. Hufrudprincipen i sitt program, att w oppet ocli iirligt arbeta fiir kl assfordomarnas hiifvande och Idass-slrilnadernas utj8mnande~ har ocksi. foreningen lved aldrig svikande trohet fullitiljt, ej lninst genoln sina innehusrilra diskussionsaftnar, db det sthtt en hvar fritt., oberoende af gsikter och samh2illsstiillning, att hafda sin mening. Ett nrval af de foredrag och uttalanden, som fiirekomnit under foreningssarnmankomsterna; fiireligger, jtrnte 8rsredogorclser fiir,studenter och arbetares)) verksnmhet under de gbngna Bren, i har omtalade skrjft. Och ar~alet synes godt och gjordt med salzknnskap ocb urskiljning. Har ett flylrtigt genorngiriende nf innehlllet. wkvinnan och den sociala friiganw behandlas ps ett djupghende siitt af foreningens ordf., d:r Laurent. Det 5ir niirmast med anledning nf det for ett par Ar sedan s& lifligt debatterude kvinnosakssporsmblet, som d:r Laurent tagit till orda i saken. Det iir bbde lakaren och sociologen, sorn hiir ntvecklar sina synplmkter. Forf. betraktar ej kvinnofr8gan annat {in i dess sammanhang nied de stora sarnh~llsproblemen, den liksom allt vare sig a ande eller materia foljer utvecklingens lag. Att forf. trots sin klara och opartiska blick for ridande forhillanden och sina ljusa framtidss~ner ej ser sig god att ge svaret pb det sorn stbr och Bnna liinge kommer att st& sorn en fr&gn, nsmligen orclnandet af krinnans sttllning i samhajlet, forldter man honom. Att se ljust och aga. tron iir ju i och for sig en kraft sorn leder mot mdlet - och forsiitter berg. Forf. ser gtterst hoppfullt mot losningen af den sociala frggan och betraktar alltsh afven kvinnofriigan i samma ljusa framtidsperspektiv. De uppsatser, sorn narmast rora arbetareforhiillanden, intaga, som naturligt ar i en publikation som denna, en framstiende plats. Har kornmer man fr&n teorierna in pb den praktiska verklighetens fasta mark. Vi namna i detta sammanhang kapitlen om %Arbetarehem w, ~Normalarbetsdagens inflytande ph kroppsarbetarnas sedliga och intellektuella lif 9, ~Kooperativa foreningar w, ind dust riel la produlxtionsforeningarw, whbetarestatistiken frhn arbetaresynpunkta, wniigra ord om lasestugorw, ~Ett brottstycke ur den svenska arbetslonens historiaw o. s. v. Att mirings a dessa nppsatser fiirfattats af arbetare med alla faclckunekapens och den praktiska erfarenhetens forutsiittningar gifver dem ett sarskildt varde. Utom med rent sociala sporslnpl sysselsiitter sig fiireningen iifven med andra humaniora, hvilket donna deras publikation nogsamt visar. Bland historisha Bmnen m&rkes ett intressant foredrag af ijfverstelojtnant R. von Koch om,peru fore de~s erofring a spanjorernaw och Elxlil Svenshs utomordentligt lifliga sliildring

19 :L a IJnru representcltionsreformen genornf ordes B, eft stycke nutids-.historia af siirdeles fartjaust och intresse. Proken Anna Roslings.frarnstiillning af den social-etiska rorelse, sorn i Tysklend tagit sig ett uttryck i det vidtutgrenade sallskapet for ))Etish: kultur,, ar ett viil skrifvet, ~znderhfillande kapitel, liksom det om det filologiska - kuriosum, sour kallas ))~s~eranto, ett neutralt sprika. Ett blott och bart genomgiende af innehulsforteckningen i ett arbete, utan Atftiljtmde omdomen och utlaggningar, miste emellertid :forefalls meningslost. Hiir ar dock ett af det knappa utrymmet betingadt, t0ri.t ilppriiknande kanske battre motiveradt Bn vid andra bokanm8lningar. Ty blotta namnen pi de amnen sorn behendlats tala sitt eget, betydelsefulla sprilk, de gifva, afven med uteslutande af alla kornmentarier, en osokt anledning att pl siillskapet )) Studenter och arbetare, tillampa det bevingade ordet: att jntet rnanskligt ar det fr8mmande. L. D. * <: * 8tockholmarna lasa tidningar och gb pa teatern, men till Er, provinsb.or, Ni. sorn hagaas af sinistadens frid eller landsbygdens odslighet och sorn ha tid att tanka pi Era sjalar, till Er har komrnit en ny poet rned en liten diktbok, sorn inte vill bladdras igenom af jaktade fingrar utsn vill ha bladen lkngsamt vanda och begrundande llsas fr&n den forsta sidan till den sista. Om. det annu gifves nigon, sorn ' forstbr att lasa vers i dessa tider, db alla kunna skrifva dem.. Denna poembok ar den enda namnvarda af den, som hittills kommit.ut i Br*), alldenstund Froding numera foretagit sig att skrifva prosa afven i bunden form. Det vill sh mycket till, for att en cliktsamling skall : bli viird att tala om, och ifrin ryktbarheten har den annu ett llngt. steg till att bli last. Ty stockholmarna lasa tidningar och gb pi teatern. Hans Vik diktar.inga lyriska smivisor, han fortg1jer sagner ifrln fordomtid och grofetersr framtidssyner i konstfulla romanser, enstaka och cyhliska. Han beriittar om korsriddnre och digerdoden, om Sfrodites fodelse och. Dionysos' triumf.tlg, om E'araos dotter och solgudens prast, om vapnaren, som iilslrade sin riddares fru, och Don Quixotes sgngarfard samt om huru muserna hollo pb att svdta ihjiil p& sitt heliga berg och stego ned bland dalens dufna angar och. sdlde lutans silfverstrangar. I statliga ottave rime skildrar han hur )den nya dagenv, varldsfredens dug, rnnn :upp i den yttersta ostern, hur Kuntana, herdeflickan, tystzlde lcrigs och orlogs buller bfver h,ela jorden och hur ))staren fick Bter sin holk.och dufvan qin smekning.; Detta iir tendenspoesi men ant.ioblaste art och mihaoda rerksamrnare an ' ett f Bug afvapningsbroschyrer. 3 Emil Kldons ~Jasminers har jag %nnu inte sett, oc11 Karlfeldts 'visbolr. eom just kommit ut, skall behandlas senare..

20 Samlingens klenoder aro i miu tanke de bpda cyklerna sdet var i den tidiga vhrens och ~Svennen i riddarghrd~, oforgatligu shnger i strofer af bedbrande klang och rned en svafvande, antydande liitthet i amnesbehandlingen, som kunde phint om Heine, ifall dai h.ade funnits en skynit af bockfot. Det ar stinger s8dana som man, efter att en gbg ha last dem, sedan stbndigt letar fram fragmehtvis' ur aitt minne, nar man liingtar efter ord till ntigon vag och 'vemodig skymningsstamning eller form 6.t en konturlos dagdro~~. Man skall ofta se framfor sig dogens lifdomde son pb Venedigs piazza, konom, som i svartsjukt hat mordat sin iilskade, och hora ham jublande afsked : I domare, nadig var dornen! Ty hlir, dur jag st&r pb de lifdijmdes plats. syns on rned den regnande blommen. Hlir ser jag rnin iilskades tysta palats. I domare, skbden mot hafvet! DIrute hon for rned min lycka ombord. Diir ligger mitt rike begrafvet rned sol och rned himmel och gronskande jord. Och man skall se svennen, som i sommarens minskensnatt dpelar pb luta for sin -riddares fru, och se hur harskarinnan ligger pb bi?ii och frgndernpl skyssa den kallnades'hiinder)), men.. Hm.fk ej sin sm&rta forr%da: ej visa hur Ilskad hon var! ej blotta det band, som dem bkda har bundit i slocknade dar. Det ar en frojd att triiffa pi en svensk diktare rned denna suverana formtalang, som synes ha rim och rytmer sh i sitt kommando, att de komma af sig sjalfva och stalla sig p& sina platser utan att 'deb ringaste forsoka miistra tankar och bilder. Stoter man dgon, ghng pd. ett alltfor gangse uttryck, en alltfor valbegagnad vandning, sh vet man att skalden har har liksom Homeros blundat ett _tag, kanske af trotthet, och det underliga rimmet ~skiilfde - tiinktei, som ma.n finner ph ett stdle, beror pb rent slarf och vgcker intet misstroende till honom. For ofrigt ar detta en szillsynt sofrad diktsamling, d& forfattaren sjalf har foretagit den utgdlring, sorn kritikerna annars sh garna Ataga sig att verkstalla. E. J. * * * NIL^ Jesus kbm till ostersund. Spegelbild at Stefanus Erelnita ( Victor Hugo Tickstrod. PA den stora konstutstdluingen i fjor somras fanns det en duk af Skredsvig, som dominerade en kortvagg och lyste forfoljande genom dorroppningarna lags flere salar. Hufvudfiguren ph taflan var en spenslig ung man med ett trott och slappt utseende, tofvigt morkt hh och skagg och ndgot urruma bruna klader. Hatten holl han i ena handen, och den andra lade han rned en tafatt gest ph en barn-.

21 unges hufvud. Man kunde tngit honom for en vandrande gesau, sorn skldat battre dagar, men det var ))manniskones sons, stod det i katalogsn. Ja verkligen, nar man slg p% ansiktsuttrycken hos folket, som samlat sig kring honom ph bygatan, dgr han vandrade fram, s%g pb modrarna, som.lyfte upp sina barn till att valsignas, sjuklingen, sorn rullades frarn till honom i en skottkarra, gumman, sorn rned lycklig och vordnadsfull beskaftighet dekorerade rned blomkrukor den brokiga matta hon bredt ut i graset for'hans fotter, db forstod man', att Atwinstone' dessa togo honorn for Jesus. Victor Hugo Wickstroms bok ar sorn text till denna tafla, kanske t. o. m. inspirerid.,at den, fast titeln stammar frhn ett annat hhll. Att det ar just i Ostersund han llter Jesus upptrada beror belt enkelt pi% itt det ar d8r forf. har sitt hem 0-ch och betecknar jnte, att detta sbmhalle ar nhgot lastens refugium och rysligt syndan8stea sorn Chicago. Tvktsm, jiimtarna aro kanske det onda folk p& jorden, for hvilket manniskones son skulle kunna uppenbara sjg i lekamlig gestalt med.n%gra slags forhoppningar. Och se,, jiimtarna bur0 sig icke battre &t an judarna pl sin tid. Evangeliets berattelser upprepas har mad nkgon lit& anstrykning af -modernisering, sorn ar alldeles for dampad och fragmentarisk for att Bstadkomma n%gon verksam kontra.steffekt. Att Herodes och Pilatus, d. a. statskyrkopriisterna och waldenstromarna, vordo vanner och anordnade ett stort protestmote mot Jesus pb goodtemplarlokalen, det kan man annu gh rned ph, men den nettliga hiiktningen pl Oneberget, rned hvilken bolcen slutar, ar rent bibelplagiat och mtplhnar all loha.lfarg. Nllarna ha icke inaktat skapa en gu'damanniska, sorn man skulle vilja tillbedja och dyrka, vare sig de kladt honom i firisk bondeblus eller i landsstrykarklader. I ord sknlle han kanske kunna mtllas, och det iir f8r riisten gjordt far lange sedan. Det ser egendomligt ut, att evangeliernas skildring, sorn iir sb enkel och s& f:dga Hskldlig, tyckes,inneh&lla bide det forsta och det sista ordet, sorn har sagts och kan sagas om miinniskones son. K. J. * * * Vid rosenbusken at Ian Maclaren. ~fversattnin~ frhn originalets sjette upplaga af ' V. Emanuelsson. Den har boken kom visserligen ut i fjor, s% det 'kan tyckas sent att tala om den nu; men den bar f6rst i dessa dagar kommit mig till handa, och den ar inte sadan, att nian garna g&r den forbi rned tystnad. Nej hellre kunde man vilja g% ut bland folket ph gatorna och sa.ga till dem man motte:,men sniilla mediniinniskor, hvad tanker Ni ph? Har Ni inte last Blsclarens bok eller ar Ni sh ofverlupna rned litterara lackerheter, sh Ni inte gitter erinra Er den?)) Det ar kanske rent af den oskuldsfulla titeln, soin har hindrat boken att tranga igenom s& lhngt sorn den fortjanar.,vid rosenbusken~ - det lhter ungefa som ~Vid eldbrasan D eller svid aftonlampan,; man vadrar laming-for unga flickor och tackar sb mycke) '

22 \ Finns det en saker metod att fora en lasare med eller mot hans vilja in i en diktad viirld och ofrertyga den allra segaste tviflare om att det Br verklign mannislzor lian hor beriittas om, EB ar det den att visa ram samma figurer i en del pl hvarandrn foljande historier, som icke st& i inbordes sammanhnng och icke iakttaga nbgon kronologisk ordning. 8% gor Kipling, och s& gor Maclaren. Det kan hiinde, att han forst bara i forbigbende kastar nt ett nmn, forknippadt med ett for personen i fi-gga typiskt yttrande (det iir mest pb det slittet hm karakteriserar, ett driipligt satt!), i nasta berattelse lrommer figuren jgen, och nu fir man veta en he1 massa intressanta saker om honom, kanske en liten roman; sh ar det rnojligt, att for. plotsligt erinrar sig nigonting, Horn hbde den oftanamnda individen, innan det senast beriitt.de agde rum, och till slut fir man kanhandn en inblick i hans aka innersta, helgdagsvrln i hans sjiil, sorn med fin fiirsynthet dolts forut. Ar det underligt, om man efter detta tycker, att den skjldrade personen ar val sb verklig sorn man sjalf? Och nar forf. midt upp i en berattelse 'hankastar en liten antydning, sorn med ens iiterkallar en forcgheade historia, t. ex. med den djupaste troviirdighet och med imponerande exakthet forklarar hurusom detta skedde Bret innan George Howe dog i lungsot eller samma vir sorn Florn Campbell rylnde till London, utan att George Eowe ocli Flora Cmpbell for iifrigt ha nbgot att gora med det, som iir i frgga, sii verkar det niistan magiskt och man iir hjdplost hemfallen At den illusion han rill franikalla. Hufvudpersonen i alltsemmans %r den skotska socknen Drnmtochty. Hvnr och en af figurerna, som upptrada, representerm en eller flere sidor af denna sockens kuriosa karakter. Dir iir soclrnens sllt Sfverviildigande och allt genomtriingande religiositet i alla dess a skuggningar, frbn den morkt profetiska purit anismcn, h&rd sorn en stentafla med tio Quds bud pi, till den plikttrogna och hjartegoda viirldsmanniskans svafvande higkomster af aftonbonen pb mammas kna, dar ar socknens Iiirdomsljus och socknens enfald, socknens statskyrke- och frikyrkepraster och socknens lakare, socknens dumma utbolingar och socknens genidiske ucynikcrs, sorn ingen skyldig varelse kunde reda sig for, nhr han liit upp sin mun pl kyrkbacken och begynte hana och som alla riittsinnign forsamlingsbor dskade s% hogt for hans nobla giftighets slsnll. Och ofver allt framlyser Drumtochtys sjiilftillriic hliga konservntism och lokalstolta solidaritetskansla., dess reserverade blyghet i kiinulonttryclr och dess stadadt siifliga upptriidande vid alla Wets tilldragelser, frbn en begrafning till oppnandet af ett bref, hvilken scnare manover i socknens oslrrifna etikettskodex vrsr underkastad ett omstindligt ceremoniell. Humor tranger igenom hvarje sida af boken, net iir ett faktum ; men hvad ar det for slags humor? Jag skull0 vilja kalla den kristlig humor;. men jag iir riidd att bli grymt missforstiidd af slla de miinga, som inte haft den sasynta tmen,att rbka p& en af dessa.

23 ' kristna, hvilka lefva i denna-.v%rld; sbsom lefde de 'dar, iclie, och. hvilkn utnn f6rkunnelse -af var.e sig lag eller evangelium., sk.anka At. dem,. so? lrorsa deras. vag, den.. foibimmnelsen att uhar ar ett heligt." rum )):' Ar en sddan rnhnnj ska humorist 'och besitter..ban sil tdlika klassisk. bildning och har* 'arest i milnga land och 'sett. milnga' manniskors seder, db torde. haus..hninor-, bli ungef5ir sildan' soh.:.. I..I ' Maclarens I : Det. vore oratt.att glornma.' ofversattaren, som verkligen' far-. tjannr en. siirskild ohyllih.g. ' for dsia sallsynt - goda tolkning, ' om ) det ' an milste kannas vemodigt '.att:,.se en man med: hans.formbga. i lilzhet med en maissa samre -folk 'duka under for.lexikonsforf orel- sen att ofversiitta ))eleve.m med ; 3 skicklig )). Fijr ofrigt. sb :.... ' X..J:. Foreningsmeddeianden: * ( Fredrika-Bremer-Fiirbundets. San1k\751nsko~uitk hade fredagen den 25 nov. anordnat ett samkvlim & Nya hushhllsskolan vid Viistra Tr&dg&rdsgatan. Samkviimets officiella afde1ning;vid.hvilken domiinintenden ten Tun.itn fungerade som ordf., bestod rtf en diskussion. ofver liinnet ~Triidglrdsskotsel sasom yrke fijr kvinnanu; 'ihledd ;a fru Maric6 Bolirz. Inled. redogjorde fiir det nrbete, sorn utfijrts af Fredrika-Bremer~Forbundets for S t sedan bildade Tr&dgldskomitB, och de svhrigheter, soul sarskildt pa de senare Bren stallt sig hindrande i vtigen for dess striifvan: sedan den tracighrdsskole for kvinnor,. som direlitor ~belin p& ~orbundets initiativ oppnat vid Eorrviken, upphort med sin..verksamhet och de kvinliga tradgkdseleverna hiinvisats att doka ~~tbilduing ph enskiida egendomdr, d&r svhrig- heten att erhllla lampliga bostiider visat sig vara den fornamstn stotestenen. Det hafie visat sig, stt en silrskild tradghrdsskola for kvinnor vore sirdeles onsklig.. I diskussionen yttrade sig.*bl; a. en ung. kvinlig tradghrdsmastare,. som studerat sitt yrke blde' vid' Norrviken och vid Swanley College i England och born pb grundval. af. sina erfarenheter framholl. hurusoni. yrket i frhga as icke blott mijjligt utan &hen i hog grad liiinpligt for. kvinnor, szlrskildt for pi landet bosatta bildade lwinnor, sorn kunna an-. vanda sina insiktcr i tradgh-dsodling till utbreda~ide af kunskaper i och intresse. fo; detta iimne hos. landtbefolkningen. Mot en talare, soin ansig,.. att Triidghrdskomiths str&fvanden v&l. mycket toge sig nt som en kvinnosaks- och ijfrer$lessrurelse, phpekade ordf., att det iir just de bildade och jnst kvinnorna, som m&ste ta denna sak om hand i borjan...diskussionen afsli5ts med att ordf. uppliiste en redogorelse for en1 kvinlig tr~dgkdsskola i UleAborgs lan i-finland, hvilken gxundats och ledes af en kvinna.

24 F. V. 0. ordinarie h6stsammantriide holls den 16 nov. A Stora Borssalen under presidium af ~fverst&th&llaren: baron Temm, sorn meddelade en kort ofversikt af den foreliggande lrsberattelsen. I sammanhang darmed omnamndes, att, med bidrag frh styrelseledamoter, ett konto upplagts, kdladt *Eva Thorssells minnev, afsedt att kunna anvandas till understodjande ae valfortjiinta, glderstigna kvinnor, medan anordningar vidtagas for att soka bereda dem en, om mojligt, varaktig hjiilp. De gamla, for hvilka I?. V. 0. i allmiinhet sh litet ken gora, lago nlmligen den i host. afiidna Eva Thorssell - under mhga &r komit.dsekreterare pb Centralbyran - synnerligen vmmt om hjartet. Sekreteraren uppllste darefter revisionsberattelsen. Efter en kort diskussion om en ifrigasatt. andring af stadgarna samt sedan npplysningar af ordf. lamnats rorande en del med arbetet sammanhlingande ' ErAgor, holl grefve B. Oxenstierna ett foredrag om s fattigvkdsprinciper och fattigvkdarskapv. ic F. V. 0. Irsberiittelse , hvilken nu utslindts, vism att foreningens arbete pa de olika afdelningarna fortgatt efter oforilndrad plan och i det nhmaste under ledning af samma personer som foregeende &r Summan af de belopp, sorn i form af understod utghtt under bet, har utgjort kronor 45,444; duaf kronor 2,318 utlamnade sisom rlbntefria lln att Bterbetalas i smhposter. Arbete har anskaffats Lt 183 personer, utom de tillfrillen till arbete sorn erbjudits bide genom byrh, slojdafdelningen och smyrornav. Anta:let af genom F. V. 0. utackorderade barn har uppgltt till 48 st., tillflille att for hillsans vardande besoka badorter eller vistas ph landet under sommaren bar beredts Bt 124 personer, man, kvinnor och barn. Den inom hufvudstaden rhdande bostadsbristen har varit forema for styrelsens synnerliga uppmarksamhet: och har pq dess initiativ aktiebolaget ~Billiga bostadera bildats, hvilket pl 3 olika platser uppfort 6 mkla bostadshus for fattiga arbetare, hvart och ett afsedt fiir 20 familjer. Till detta foretogs underliittande har F. V. 0. lamnat ett rtintefritt ]in af 10,000 kr. Forsliljningssumman for F. V. 0. slojdafdelning har under ket uppgqtt till kr. 17,003, och i arbetsloner har utbetdts kr. 6,227. Till rprnyrornan, for hvilkas verksamhet allmanheten fortfarande visar stort intresse, har genom forsiiljning af de upphj&lpta forem& som tillvaratagits, influtit en summa af 1,469. F. V. 0. barnherbergc, stiftadt med hjalp af en for detta iindamu af enskild person donerad fond, har under Bret mottagit till, vird 34 vanvirdade och sjukliga barn. Anglende F. V. 0. ekonomiska stiillning havisas till den i tsberattelsen publicerade kassarapporten. Sedan foreningen antagit vdagnyv som sitt organ, ha dess egna meddelanden upphort att utgifvas. F. V. 0. styrelse utgores for nllrvarande af foljande personer: 0fverstBthhllaren baron G. Tamm ordjl, direktor A. G. Lagergren rice or& Ledarnoter: fru A. Montelius. centralbyr&ns fiirestdndarinna, grefvinnan E. Cronstedt, fru A. Wallenberg, handl. - A. Nachmanson, vice hiiradsh. H. Rettig, selsreterare, direktor C. Tamm, kassafirualtare. Suppleanter : fru C. Zethraeus, direktor E. Beckman, baron C. H. Lagerfelt, kapten G. A. Oldberg, grefve 3. Oxenstierna, ooh grossh. V. Ramstedt.

25 FrAn skilda hiill. Modern romaiitik och etik af Anna SandstriSm.' Artikeln med ofvrtnstpende namn i Dagnys 15 & I6 hilfte har nil utkommit soin broschyr pa Wahlstrom R: Widstrands forlag. Pris 1 kr. Q Till skolri!idsledarniiter utshgos vid novemberst&mmorma i Stockholm fr.oken Anna Lindhagen for Adolf Fredriks forsamling samt froken Frida Billberg for Katarina forsamling. tom nkmnda nyvalda medlemmar af skolr8det riiknas hhnfvudstaden foljande kvinliga skolrhdsledamoter: fru HdlAne Berg samt froknarna Anna Hojer, Emilie Zander, Lilly Engstrom och Maria Lodin. 3 Matlagniiigskurs far sjukskiiterskor. PB grund af darom firm stiilld anmodan frqn Roda korsets sjnkskoterskehem anordnades under okt. mhad denna hbst en hrs i sjukmatlagning vid Hogr,e lltrarinneseminariets hush&llsskola. 8 elever deltogo i denna, som oinfattade prsktisk undervisning i tillagning af ett urval ratter, lgmpade efter olika fall af dietetisk behandling (en dag t. ex. lagades mat for febersjuka,' eli annan dag for konvalescenter 6. s. v.). Kursen varade 3 veckor, och undervisningen meddelades hvarje dag mellan kl. 5 och 8 e. rn. Sedan den 7 november plghr en andra kurs af samma slag, i hvilken 6 elever deltaga. Flere lakere ha besijkt kursen och uttalat sin belltenhet med anordningarna. 3.. Berliner Hausfrauenverein har nyligen firat sitt 25-~rs-jubileum. Foreningen, som bildats af fru Lina Morgenstern, har verkat p+ en mangd praktiska omrhden: inriittat liok- och hushhllsskolor; utdelar beloningar At dugliga tjanarinnor, understoder kvinnor, som iigna, sig At yrken och affiirsverksamhet, och verkar geuom brosch'yrer och sirrifter i huslig ekonomi, hygien o. s. v., samt utgifvande af den ansedda familjetidskriften I franska Deputeradekammaren har en motion inliimnats af herr Viviani om rlltt for kvinliga juris doktorer att afl9gga advokateden. Den kommission som tillsatts for att profva det nja lagforslaget &r mycket gynnsamt stamd for detsamma,. och skall det med det snaraste stallas under justitieministerns profning.

26 21 XlaraBergsgatan ~6rs%ljni&srna~asin f6r Fruntimmersarbeten, stisom : VCtfnacleq*, ATat2'o?zccZcZ9*it~te,; F~*itsnider$eq Vadste9t a Spetsm; B9*odel*Lev9. ~t$cliade- och VZ~7cade a~&eter, BarnkZ<ideq De7i01~ata01~~a1~tri7iZn9;; DOC~OP*, Le7csaIie9* 2?2... VIL.. Utstyrslar och alla slags Fruntimmersarbeten farfardigas ' Markning ~e~kstalles.. Rekvisitioner frh /andsor&n expedieras skyndsamt UtmBkt.arbete! ' Billiga OBS! prisei! ' FlirtjLsten slimmerskans! Allm. tel ' BarnklSder. GocZa tyger! 2brga, smakfdzcc mod& le~! Billlga prlssr! H. NYSTR~M. 2.Storm Vattugatail 2. isv-es innea$zlm*ilcaste ochjemf4velsavis p&bi~gaste tidnttag. Rikhaltig Literaturafdelning. Morson- oeh afton-tidning. AZZts& sna5baste ny7mter tv& gdtger om dagsn.. Aftontidningon nied uteslutnnde ~~ytt iu~nellolll pi alla nfdelningar. - Prenumerationspris =---- I Stockholmsupplagan :,. Landsortsupplagan: for iir IS: - for krartnl 4: 25 ' for Hr... 10: for kvnrtni 3: B lmlft Hr 8: - B miinad 1: 60 ' B halft iir 8: - a ~nhad I: - Sjukskoterskor - med goda betyg ofver genomghngna larokurser ocli utofvad praktisk verksamhet finnas anmalda & Fredrika-Bremer-Forbundets Be, 54 Drottninggatan, 1 tr. - Allm. Tel Riks Tel

27 Bnis- och Knackebrod Stockl~olal Biscuits och Cakes Nya ~ush&llsskolan (for l~il(1ndo flickor). Grundad Forest!~ndarinna: Friikon ll. Cronius. Matslalar Vestra Tradghrdsgatan 19. OBS.! Sgrskild matsal f8r frnntimnier. Nya ~urs~allsrsr~-olan~ Nyhet f Nyhet! ~affelpatsaren bijs vara en valkom- men nyhet f. I~varju 1111s111odcr Bfvensoiu for rcstmrqtcr o. l~otcllor etc.ar stallbar for olika grofvs gafflar. Yris kr.2:50 pr st. Sal~es i hvqe vu- sorternd jern- o. bos0ttningsaffar samt i parti-hos 8. A, Hjorth & C:o, Klara Norra Kyrkog Presentko'rt. far tidskrif ten ~&p~ f6r 1899 kunns ielcviferas gehom Ihedrika-' Brerner-Forbundets byr%, 54 Drottninggatan. Fiiraedlem 3: 50.

28 - an =Ce o m.q> 4 ; D: ';.: Daqlz 9, ~ont bir:r;j(ct c1t ;lq,fiyjtl. s.br 77, dei. den 6etydligt utvidgade form, i. 7/ri77ii~ tit7sisr{ftc~,.j';nti~l,~i!'r/t.(7 rrpp11tzt f rrcnc7e riilriljk ntoff(~yits q!f' (//71uci'11kct~i~. 6,' 1,q.',!i./hjjf 7 '' s(i m nz(tv p?ew, son?,.!f~~q&!,?dc fi I.. ~kyt/~,, AWI~..?d&v uf orh Cr L organ for Fredrika-Bremer-For6undet skan fortfarande ha till sin '0 -=* for kvinnans hojande i sedlii~t ocb infe//ektuelt, sdvd som i socialt 5 6 bulvuduppgift att verka for en sund och lugn utveckling af ~rbetet 0: * % -. ocb ekonomiskt biinseende. &;:.-, I md I)iirjiimte iir D((py sriso~~, orga9 Gfven fir Fo~eningen f6~ (P 2 YiilgiiFeshetens Ordnande ocb Fheningen Xandarbetets Yt5nner i till- 5 Qa prs * jiille (if! 9 m 7,wIikii9znt~l0n1 j2jn (7~ cajrit(7~~ qf kr-i~dig iwstsimrar-.= 0 - cr* Z he/, 74 illin in s-cg)~*~s(?~lfe~-rrs c!f (7esm -f61wz iugur.. -* ' 2 4 t sjuksko f erskornas intr~s sen odr cr~ulra riktiyc~ spiiwntc3, (9 z0 * son8 berom hilzwn, ~7x172 sy~~nn.l(q rlq4)rwiij.l;q((91171cf iiyrcrs: k.uiw- 93 -* a t o litferaturans foreteelser i hem- ocb utlandet, S,nwfih- nllt 1 s ~ann Iitteriirn N ~S~CI*, som im/a1d(6 I;.~.~~z~~o~~;I'c/P~Iz od~. cliiiwed scm- = GI.d nmnlrii1?gn92rle frciga; ofversikter oe71 notiser, kortare 6erittelser, 3 U b 6 minnesteckningar, resebre f, biograliska och his toris ka utkast, kise- B " 5 pier nr. nz. crz7tpymt ~ik7iqt FI~O~C i ti(l.~*li~*ifh il!t?!~i(!. g. 0 z? DO y~ay m7i~~ercrs erf fx%.r,z Lotten Dablgren, till irr.i7lie12, f; g I:?(?zc7er E'iilb~mdets aeh.ess, u77a bit7rw!j till utb ;l1rtd(7~7rt~2(7eiz ;r.l'r.mtie, I " f;&'k1*(ffeli? 7~ii,'fi ~riil7ct~. 8 5: 3 O s ou Dayny qit7i011mer 1S.99 med 20 biiften, trfyihrrc7c irri~zst 28 B C, 2 (P tryckark. 2 Po ZS Priset for 7ieE &gc"c~z,y: 9 1 t3' FO~ at e~7ewamr qf 1l'l*ec71.ita-~~wrro.-~ii1~7,111~(7ef... ia-. 3:jo. S 2 a % A d s F~I' idie enedle~nnm* rtf F~(71Ylin- R/*e9~~.-$'iii~7~?111f?t'b 9 ;Y?oo. m ~ 4 2 FoI-~~~~(~sII~~cI~~~IzJIz~~. pre12a9uere1~t. ci Fv-f~(7/.ikn-B1.ee,~1*-Fo1 2 e: + dets byd, 54 Prolt,zingqutun, persorzlip~r lor7ler a,e&7.4 postm cistzing. h s 9 f4$3 Icke fiil.zuli~zc7sniedie?)2~1zu~. 7amn premme~-et.c~ e7ds rid s77tc yostmstalter 1: n'lcet, dezs p&fdrbzc~~ds2,yrd1~, (7e7s (fceu 110s Iur bok1mdlare. E I3 ~r L iisnurnmer kunna erhi1;as d Fredrika-Brernsr- F6rbunde ts 6yri : a" - h s* till eft pris af 30 ore for enkelhafte. %?j Adresser: g'e Fredrika-Bremer-F6rbundet: Dro ttnhggatan 54. E: Ilikstelefon Fijrbundets byrh ijppen Ah. tel Ob a F, V. 0. Centra/byrB: Stora lyygatan 36 b 8 2 c-d Rikstelefon 154; - Allm. telef'on ", * ki A 4) 2 h- under vintern Bppen alla helgfria dagar, utom lijrdagar, kl a.-a Fijr lljcilpsbliande kl. l,.,lo-ll. ~2..- E2 2 % t F6reningen Hcrndarbetets Vdnner: Brunkebergstorg Oppet 10-4.