Projektansökan. Svenskt Vatten Utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektansökan. Svenskt Vatten Utveckling"

Transkript

1 Utvärdering intereferensmodulerad flödescytemetri som tidigt varningssystem för mikrobiell smitta 1 av 6 Svenskt Vatten Utveckling Sökande Johan Bengtsson, Vattenchef Organisation Trollhättan energi, medsökande: Göteborg stad (Kretsloppskontoret och Göteborg Vatten), Norrvatten och Vivab Projektledare Johanna Samuelsson Adress Box Trollhättan Tfn Fax E-post johanna.samuelsson@trollhattanenergi.se Ansökans titel Utvärdering av interferensmodulerad flödescytometri som tidigt varningssystem för mikrobiell smitta Projektets kostnad totalt 2,55 Mkr Sökes hos SV-Utveckling 1 Mkr Övriga finansiärer 1,55 Mkr Sökes hos övriga finansiärer 10 Mkr Vinnova Utmaningsdriven innovation för Online sensorsystem för resurseffektiv vattenhantering Projektstart (år/mån) Slutdatum (år/mån) Sammanfattning av projektet Projektet syftar till att utvärdera en mätteknologi för snabb detektion av fekal påverkan på råvatten för att förhindra vattenburen smitta samt jämföra styrkor och svagheter med etablerade enzymatiska teknologier. Mätteknologin är ett nytt sätt att mäta flödescytometri och baserar sig på interferensmodulering av ljus vilket möjliggör detektion av enstaka mikroorganismer och analys av större provvolym. I en förlängning har denna mätteknologi potential att anpassas även till specifik detektion av mikroorganismer (kryptosporidium) och virus. I projektet möts dricksvattenproducenter med stor kunskap från branschen och forskare/ingenjörer med stort mättekniskt kunnande. Ett samarbete särskilt intressant eftersom det utgår från kompetens som vattentjänstbranschen normalt inte samarbetar med, men som med förståelse för behoven kan hjälpa branschen att hitta lösningar från andra teknikområden. Vilken nytta kan projektets resultat ha för andra än sökanden? En snabb detektion av fekal påverkan på råvattnet för att förhindra vattenburen smitta är mycket intressant både för dricksvattenproducenter men också för samhället i övrigt då man kan förhindra kostsamma utbrott av sjukdom. Projektledare

2 25-12 Trollhättan energi, Johanna Samuelsson Utvärdering intereferensmodulerad flödescytemetri som tidigt varningssystem för mikrobiell smitta 2 av 6 Bakgrund: Inom ramen för ett VINNOVAfinansierat projekt (A-projekt inom Utmaningsdriven Innovation) har aktörer från VA-branschen, industri samt forskningsinstitut och universitet diskuterat behov av onlinemätningar för vattenkvalitet och tidiga varningssystem. Två områden har pekats ut som speciellt viktiga för övervakning av dricksvatten: Mikroorganismer/Mikrobiell smitta och Olja/petroleumprodukter. Ett varningssystem föreslås bestå av två steg: 1. Tidig varning: Snabb detektion och kommunikation att något har hänt. 2. Identifikation: Analysera art och omfattning inom minuter till någon timme efter varningen. En ansökan till VINNOVAs Utmaningsdriven Innovation B-projekt tar ett helhetsgrepp på resurseffektiv och säker vattenhantering både för råvatten och industriellt vatten. I denna ansökan till SVU söker vi finansiering specifikt för området mikrobiell smitta och utvärdering av en lovande mätteknik. Inom ramen för ett projektsamarbete med University of Dehli, Indien, har Imego tagit fram en enkel och känslig mätmetod baserad på flödescytometri för diagnos av TBC på Indiska landsbygden. Denna mätmetod har mycket hög känslighet för detektion av mikroorganismer och en stor potential både i sig själv men också som dellösning i ett mätsystem för tidig varning för mikrobiell smitta i råvatten. Känsligheten i kombination med den låga kostnaden möjliggör ett flertal mätpunkter för att skapa en bättre överblick av omfattning och ursprung. I detta projekt kommer vi att utvärdera denna mätmetod för vattentillämpning och utföra tester på råvatten. Tack vare sin enkelhet och känsliga detektion av mikroorganismer bedömer både vi och vattenbranschen att denna teknologi har stor potential som ett tidigt varningsystem för mikrobiell smitta. SVUs rapport Tidiga förvarningssystem- Är det något för våra kommuner från 2009 ger en mycket bra överblick över använding av tidiga förvarningssystem i Sverige och utomlands. I Sverige ligger Göteborg och Göta Älv långt framme vad gäller onlinemätningar. Man mäter här såväl traditionella vattenkvalitets parametrar som ph, konduktivitet, temperatur och turbiditet som bakterier. Bakteriedetektionen tar ca 12 h och det vore önskvärt med en betydligt snabbare detektion. Prognosmodellen Seatrack och doftbänkar är andra förvarningssystem som används. Vi vet att det pågår utveckling av andra tekniker för tidigt mikrobiell varning och onlineanalys. I jämförelse med några av det andra tekniker vi känner till har den mätteknik vi föreslår flera fördelar, i första skede kan den på enkelt och snabbt (inom minuter) sätt ge information om mikrobiell påverkan men också genom smart fluidik och val av molekylära prober utvecklas för specifik analys av omfattning och art. Interferens-modulerad flödescytometri Metoden baseras på flourescens-taggade antikroppar som specifikt märker in bakterierna, och instrumentet är byggt för att räkna enstaka bakterier i ett kontinuerligt provflöde. För att undvika de extrema krav på mekaniska toleranser som en traditionell flödescytometer för med sig så har två olika metoder tagits fram där provflödet har en större tvärsnittsyta: dels en variant där optisk interferens används för att skapa ett strukturerat excitationsmönster som tidsmodulerar signaturen från varje partikel (se Figur 1), och dels en variant med ett högupplöst digitalt mikroskop utnyttjats för att rumsligt isolera partiklar från bakgrund.

3 25-12 Trollhättan energi, Johanna Samuelsson Utvärdering intereferensmodulerad flödescytemetri som tidigt varningssystem för mikrobiell smitta 3 av 6 Figur 1. Interferensmodulerad flödescytometer principskiss. Figur 2. Mätuppställning: Interferens- respektive digitalt mikroskop metoden. I interferensmodulerad flödescytometri detekteras inmärkta partiklar genom att mäta emissionsljuset med en känslig och snabb detektor. När en partikel (mikroorganism) passerar genom excitationsfältet så omvandlas det rumsliga mönstret till en tidsvarierande oscillation. Den interferens-baserade metoden har flera fördelar; dels uppnås ett mycket stort fokaldjup eftersom interferensmönstret sträcker sig över hela den volym där laserstrålarna överlappar, och dels så finns möjlighet att särskilja olika typer av partiklar genom att montera flera detektorer med olika emissionsfilter och/eller vinkel mot provet. Denna metod ställer krav på lågfluorescerande material i mätkammaren, exempelvis glas av hög renhetsgrad. Glas är även fördelaktigt ur rengöringssynpunkt. Vi ser denna teknik som ett utmärkt val för att analysera relativt stora provvolymer med möjlighet att räkna enstaka mikroorganismer. Syfte och Mål: Syftet är att utvärdera interferensbaserade flödescytometri för tillämpning som snabb tidig varning, steg ett, för mikrobiell smitta. Målsättningen är en betydligt snabbare metod än vad som existerar i dagsläget vad gäller detektion av fekal påverkan. Utvärderingen inkluderar följande delmål: Delmål 1: Tydlig testplan som tagits fram tillsammans med referensgrupp. Delmål 2: 1:a version av mätuppställning klar. Delmål 3: Genomförda och utvärderade tester i lab enligt Delmål 1. Delmål 4: 2:a version av mätuppställning klar för fältmässiga förhållanden. Delmål 5: Genomförda tester i fält enligt Delmål 1. Delmål 6: Slutlig utvärdering Rapport där resultat redovisas och Plan för implementering

4 Utvärdering intereferensmodulerad flödescytemetri som tidigt varningssystem för mikrobiell smitta 4 av 6 Metod: Projektstyrning: Projektledning: Johanna Samuelsson (Trollhättan energi) Referensgrupp: Lena Blom (Kretsloppskontoret), Olof Bergstedt (Göteborg vatten), Lars Sandblom (Trollhättan energi), Anna Johnsson (Trollhättan energi), Kristina Dahlberg (Norrvatten), Alexander Keucken (Vivab), Thomas Pettersson (DRICKS Chalmers). Teknisk grupp: Koordinator Linda Olofsson (Acreo IMEGO), Dag Ilver (Acreo IMEGO), Teresita Qvarnström (Acreo NANO), Tommy Schönberg (Acreo NANO), Per Björk (Acreo NANO) Referensgruppen står för utvärderingen och agerar kravställare och rådgivare till den tekniska gruppen. Referensgruppen bidrar till utforming av tester, deltar i tester i fält samt bidrar till slutlig rapport och plan för implementering. Möten mellan projektledning, referensgrupp och tekniskgrupp sker minst fyra gånger per år. I början av projektet sker tätare möten i utformning av tester för att säkerställa relevans och utvärdering. Projektledare och den tekniska gruppen har månatliga avstämningar. Vid fälttester deltar representanter från referensgruppen. Testplan: Tydlig plan för labtester och fälttester tas fram tillsammans med referensgrupp. Kravspecifikation utarbetas och förslag på (icke-patogena) mikrobiella kontaminanter som troligtvis uppträder tillsammans med patogena kontaminanter som därigenom kan användas som markörorganismer (bakterier, E-Coli, jämför Göteborg Vattens teknologi i dagsläget). Detta skulle resultera i ett ickepatogent modellsystem som både är praktiskt under utvecklingsarbetet och är relevant som indikator för patogena kontaminationer. Vad gäller inmärkning behöver vi tillsammans med referensgruppen sammanställa önskade specificiteter, relevanta detektionsnivåer etc. Mätuppställning: För vattenmätningar så behövs en fluidiklösning där utformningen väljs för att passa ett större volymflöde, och hänsyn måste också tas till excitationsvåglängd samt detektionsgeometri och mekanisk monteringsmetod. Önskade specificiteter och relevanta detektionsnivåer kopplas till tillgängliga molekylära prober (antikroppar) och bidningsbuffert (blockering för att minimera falska positiva) samt möjligen även excitationsljuskälla och emissionsfilter anpassas. Justering av algoritmer och mjukvaran för att identifiera och räkna partiklar samt partikelräkning i realtid kan underlätta mätningar. Inför ett fälttest så skall uppställningen göras mekaniskt mer robust så att de optiska komponenterna hålls stadigt på plats. Tester och utvärdering lab: Tester i labmiljö ger oss möjlighet att karakterisera systemet under kontrollerade former och får en referenspunkt för kommande fälttester. Provtagning av råvatten kan ske på två olika sätt: batchvis respektive kontinuerlig analys. Vid batchvis analys tas ett prov ur ett flöde som blandas med en reagens och därefter analyseras. Vid kontinuerlig analys leds en liten del av flödet in till sensorsystemet där vätskan blandas med reagens och därefter analyseras. Fördelen med kontinuerlig analys är den mycket korta detektionstiden, men nackdelen är en högre reagensförbrukning. En möjlig kombination av dessa två analysmetoder är att kontinuerligt detektera förekomsten av partiklar som initierar provtagning och analys. Imego har välutrustade lab med nödvändigt infrastruktur för tester och utvärdering: våtlab, lab för bakterieodling, mikroskop samt optiska instrument.

5 Utvärdering intereferensmodulerad flödescytemetri som tidigt varningssystem för mikrobiell smitta 5 av 6 Tester och utvärdering fält: Exakt var och hur fälttester ska genomföras beskrivs i testplanen som utarbetas i början av projektet tillsammans med referensgruppen. Primärt finns ett förslag på Göta älv, Mälaren och Ätran. Resultatet från fälttesterna jämförs med labförsöken samt med analysresultat från Göteborg vattens tillämpningar med enzymatiska metoder för E. coli (Colifast från Colifast AS och Colilert från Idexx) samt flödescytometri för kontroll av avskiljning med mikroalger som surrogatorganismer. Utvärdering kommer att ske med avseende på parametrar såsom tid, känslighet, robusthet och enkelhet. Slutlig utvärdering -Rapport och Plan för implementering: Projektet avslutas med en beskrivande rapport som redovisar resultat från utvärdering och en implementeringsplan för råvattenövervakning. Utvecklingsmöjligheter efter avslutat projekt: -Multianalytdetektion: använding av flera ljuskällor/våglängder kan möjliggöra detektion av flera (patogena) organismer i ett och samma prov. -För att virusdetektion skall vara möjlig i flödescytometri krävs att viruspartiklar orsakar klustring av de fluorescenta nanopartiklarna som då bär antikroppar eller funktionella receptorer för virusets vidhäftningsprotein. För detektion måste klustren uppnå en viss storlek. En sådan utveckling innebär att koppla relevanta halter av virus som skall kunna detekteras (kunskap som tas fram inom VISK projektet) till klustringsmöjligheter. -Anpassning detektion av ultralåga nivåer (t ex Cryptosporidium). Koncentrering kan bli nödvändig före analys, t ex elektrostatisk eller filtrering. Modifiering av bindningsbuffert och anpassning av provet för att optimera antikropparnas funktion (Salinitet/jonstyrka) kan också behövas. Kostnadssammanställning och plan för finansiering: Tidsåtgång: Acreo IMEGO Acreo NANO Referensgrupp Delmål 1: Testplan Delmål 2: 1:a mätuppställning Delmål 3: Labtest Delmål 4: 2:a mätuppställning Delmål 5: Fälttest Delmål 6: Rapportering Acreo enligt projektgrupp ovan. Timkostnad 950 kr, inkluderar tillgång till lab och infrastruktur. Kostnader ksek (reducering av timtaxa inräknad): Acreo IMEGO Acreo NANO Referensgrupp Tekniskt arbete Lab, infrastruktur etc 50 1 Teknisk koordinering 150 Rapportskrivning Förbrukningsmaterial Projektmöten Resor Investeringar Tillgång till specifik utrustning.

6 Utvärdering intereferensmodulerad flödescytemetri som tidigt varningssystem för mikrobiell smitta 6 av 6 SUMMA Finansiering: Organisation Summa SVU 1000 ksek Trollhättan energi 200 ksek (100 ksek ksek egentid referensgrupp+tekniskt arbete) Kretsloppskontoret och Göteborg vatten 100 ksek (egentid referensgrupp+tekniskt arbete) Norrvatten 200 ksek (100 ksek ksek egentid referensgrupp+tekniskt arbete) Vivab 100 ksek (egentid referensgrupp+tekniskt arbete) Swedish ICT 400 ksek Imego, Acreo 500 ksek (reducering av timtaxa) Chalmers DRICKS 50 ksek (egentid referensgrupp) Tidsplan Arbete Uppstart Testplan Mätuppställning Halvårsrapport Tester lab och utvärdering Halvårsrapport Tid Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Mätuppställning fälttester Halvårsrapport Tester fält och utvärdering Plan för implementering Slutrapport Projektet löper över två år och börjar med att ta fram en tydlig testplan. Parallellt ordnas mätuppställning och därefter utförs tester och utvärdering i lab. Inför fältstudierna kommer testplanen att uppdateras och mätuppställningen att göras mekaniskt mer robust. Fältstudierna påbörjas under andra året och löper fram till slutfasen av projektet. Projektresultaten summeras och presenteras i en slutrapport till SVU, tillsammans med en plan för implementering av metoden i råvattenövervakning.

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson,

Läs mer

Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät

Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät Johanna Hilding Processingenjör Trollhättan Energi AB Överby vattenverk Förser Trollhättan med omnejd med dricksvatten. Årlig

Läs mer

Innovation for growth

Innovation for growth Innovation for growth We perform cutting-edge R&D with focus on industrial relevance and sustainable growth We participate in collaborative, EU-funded, projects and cooperation projects with industry and

Läs mer

Innovativa online sensorlösningar för säker dricksvattenleverans

Innovativa online sensorlösningar för säker dricksvattenleverans Innovativa online sensorlösningar för säker dricksvattenleverans Per Jonsson, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut per.jonsson@foi.se Helena Stavklint, Tekniska verken i Linköping helena.stavklint@tekniskaverken.se

Läs mer

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014)

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014) DRICKS Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014) (huvudprojektledare - DRICKS) VA-mässan, Göteborg 20 september 2012

Läs mer

SNABB VARNING VID FÖREKOMST AV OLJA, DIESEL ELLER BENSIN I VATTENTÄKT MATS ERIKSSON LINKÖPINGS UNIVERSITET

SNABB VARNING VID FÖREKOMST AV OLJA, DIESEL ELLER BENSIN I VATTENTÄKT MATS ERIKSSON LINKÖPINGS UNIVERSITET SNABB VARNING VID FÖREKOMST AV OLJA, DIESEL ELLER BENSIN I VATTENTÄKT MATS ERIKSSON LINKÖPINGS UNIVERSITET Sensation III VINNOVA UDI 2015-2017 WP2 delfinansierat av SVU Dricksvatten Industriellt vatten

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum

Läs mer

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte

Läs mer

Utvärdering av onlinesystem för tidig varning av fekal påverkan i råvatten

Utvärdering av onlinesystem för tidig varning av fekal påverkan i råvatten Rapport Nr 2015-16 Utvärdering av onlinesystem för tidig varning av fekal påverkan i råvatten Baserad på interferensmodulerad flödescytometri Christian Jonasson Tobias Benselfelt Dag Ilver Linda Olofsson

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Göteborg 17 april 2013 Hemsida visk.nu Agenda Bakgrund till och presentation

Läs mer

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska Högskolan, Bygg- och

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

Samarbeid for konkurransedyktige og bærekraftige VA- tjenester

Samarbeid for konkurransedyktige og bærekraftige VA- tjenester Svenskt Vatten Samarbeid for konkurransedyktige og bærekraftige VA- tjenester Daniel Hellström @SVUtveckling Verdens vanndag 2016 17 mars Branschorganisation för Sveriges viktigaste livsmedelsproducenter

Läs mer

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: <2015-01-01 till 2015-04-30>

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: <2015-01-01 till 2015-04-30> PROJEKTBESKRIVNING Processindustriell IT och Automation hösten 2014 Projektakronym Projektnamn < Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektfakta Sökt belopp från VINNOVA:

Läs mer

Fekal källspårning i ytråvatten

Fekal källspårning i ytråvatten Kunskapsseminarium om mikrobiologiska dricksvattenrisker 20161025, Hotel Clarion WINN, Gävle Fekal källspårning i ytråvatten Rikard Dryselius Varför källspåra? Vid inrapporterade dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn

Läs mer

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta

Läs mer

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Anette Hansen, Folkhälsomyndigheten 171130 Svenskt Vatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten Anette.Hansen@folkhalsomyndigheten.se

Läs mer

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.

Läs mer

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning

Läs mer

Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN SVU13. Projektets genomförande och rapportering. Projektets genomförande. Rapportering av projekt. Spridning av resultat

Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN SVU13. Projektets genomförande och rapportering. Projektets genomförande. Rapportering av projekt. Spridning av resultat Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN SVU13 Reviderad: 2014-12-02 Ansvarig: UL Fastställare: VD Fastställd 2014-12-03 Projektets genomförande och rapportering Projektets genomförande Kontraktsbestämmelserna anger

Läs mer

Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN SVU13. Projektets genomförande och rapportering. Projektets genomförande. Rapportering av projekt

Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN SVU13. Projektets genomförande och rapportering. Projektets genomförande. Rapportering av projekt Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN SVU13 Reviderad: 2016 05 04 Ansvarig: UL Fastställare: VD Fastställd 2016 05 04 Projektets genomförande och rapportering Projektets genomförande Kontraktsbestämmelserna anger

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Online-övervakning av dricksvattennätet för säker dricksvattenleverans. -SVU-projekt 15-115 - En integrerad del av Vinnovaprojektet Sensation III

Online-övervakning av dricksvattennätet för säker dricksvattenleverans. -SVU-projekt 15-115 - En integrerad del av Vinnovaprojektet Sensation III Online-övervakning av dricksvattennätet för säker dricksvattenleverans -SVU-projekt 15-115 - En integrerad del av Vinnovaprojektet Sensation III Sensation III Hållbara Attraktiva Städer Rent Vatten åt

Läs mer

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom

Läs mer

STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer

STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer Diskussionsunderlag 1(5) Olof Bergstedt Delges: VR 28-8-19 STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer Vattenburen smitta är den dominerande risken förknippad med allmän

Läs mer

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013. Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013. Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter oktober 2013 Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Miljösamverkan

Läs mer

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker

Läs mer

Nationell Dricksvattenkonferens

Nationell Dricksvattenkonferens Nationell Dricksvattenkonferens Program 16 18 april 2013 Chalmers, Palmstedtssalen Sven Hultins gata 2, Göteborg Nationell Dricksvattenkonferens Innehåll Nationella dricksvattenkonferensen hålls i år för

Läs mer

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten Svenskt Vattens Seminarium om vattenskydd, 20171024, Stockholm Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av svenska ytråvatten Verktygslåda

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Produktion2030 Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Ett strategiskt innovationsprogram, 2013-20 Vision: 2030 är Sverige förstahandsvalet för resurseffektiv

Läs mer

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Kenneth M Persson, Sydvatten & LTH Anders Rönnmark, Motala kommun Jing Li, Lunds universitet Sudhir Chowdhury,

Läs mer

automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Anders Rönnmark, Motala kommun Sudhir Chowdhury, Predect AB

automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Anders Rönnmark, Motala kommun Sudhir Chowdhury, Predect AB Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Kenneth M Persson, Sd Sydvatten &LTH Anders Rönnmark, Motala kommun Jing Li, Lunds universitet it t Sudhir

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar

Läs mer

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd

Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd Alla vattenråd med en överenskommelse med vattenmyndigheten för Västerhavet får ett årligt ekonomiskt bidrag för att stödja vattenrådets arbete

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Innehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning

Innehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning Innehåll 1 Bakgrund... 1 2 Inledning... 1 3 Mission... 2 4 Vision... 2 5 ICT Swedens värdegrund... 3 6 Aktiviteter... 3 7 ICT Swedens verksamhet och ledning... 4 8 Budget... 5 9 Uppföljning och utvärdering...

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Fredrik Nyström, Elisabet Athley, Per Ericsson, Peder Häggström, Britt-Marie Pott, Johanna Ansker, och Per-Eric Lindgren Nationell Dricksvattenkonferens, 17 april

Läs mer

Is i livsmedelsanläggningar

Is i livsmedelsanläggningar Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på

Läs mer

Per Ericsson Norrvatten

Per Ericsson Norrvatten Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),

Läs mer

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning Nationell dricksvattenkonferens, 20181024 Västerås Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning rikard.dryselius@slv.se Bakgrund 1. Mikrobiologiskt förorenat råvatten

Läs mer

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

Realtidsåterkoppling av kemisk information i ståltillverkning. Sökt belopp från VINNOVA: 254 180 kr Sökande organisation: Acreo Swedish ICT

Realtidsåterkoppling av kemisk information i ståltillverkning. Sökt belopp från VINNOVA: 254 180 kr Sökande organisation: Acreo Swedish ICT PROJEKTSAMMANFATTNING Processindustriell IT och Automation hösten 2014 Projektakronym REKIS Projektnamn Realtidsåterkoppling av kemisk information i ståltillverkning Projektfakta Sökt belopp från VINNOVA:

Läs mer

Förslag till mastersarbeten

Förslag till mastersarbeten Modeller Data behand ling Experiment och processoptimering Genomförbarhets studier Förslag till mastersarbeten Åtta förslag till examensarbeten med Norrvatten 2019 1. Klimatförändringarnas betydelse för

Läs mer

Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Projekt: Ultraljudsbaserade mätningar i process för effektiv och miljövänlig produktion Datum: 2011-11-25 1. SAMMANFATTNING Projektet Ultraljudsbaserade

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie

Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie Georgina Isak a, Leigh Davidsson a, Stina Boräng b, Silvia Botero-Kleiven b a Enhet för parasitologi och vattenburen smitta, Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Hämtat från Elektroniktidningen

Hämtat från Elektroniktidningen 2017 10 19 Hämtat från Elektroniktidningen http://etn.se/index.php/63995 Tänk dig en stad täckt av sensorer som ständigt mäter luftens kvalitet och vattnet i de djupa avloppsbrunnarna. All data skickas

Läs mer

LIPs Daniel Axehill ChrKr Projektdirektiv_Saab_v3 CKr

LIPs Daniel Axehill ChrKr Projektdirektiv_Saab_v3 CKr Daniel Axehill 2006-01-19 Sida 1 Projektnamn Beställare Daniel Axehill, ISY Projektledare Student Projektbeslut Torbjörn Crona, Daniel Axehill Projekttid Läsperiod 3-4, vårterminen 2006. Projektet klart

Läs mer

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion -Reningskapacitet i fullskaligt diskfilter och pilotfilter med expanderad lera Mårten Winkler, 2018-05-22 Syfte Utvärdera

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: Göran Lundberg Dnr KSL 2010/0047 OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: ROBUST OCH KLIMATSÄKRAD DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING INOM Vatten och Avloppssamverkan inom Stockholms län (via dess VAS-kommitté) i samarbete

Läs mer

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten Va-mässan 2009 Föreningen Vattens seminarium om Drifterfarenheter av membrananläggningar olof.bergstedt@vatten.goteborg.se Det här har jag tänkt

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Processindustriell IT och Automation

Processindustriell IT och Automation Processindustriell IT och Automation ATTRAHERA framtidens talanger SAMVERKA gränslöst UTRUSTA medarbetare för nya arbetssätt och nya verktyg INVESTERA i utmaningsdriven Forskning och utveckling STÄRKA

Läs mer

Utlysning Smart Built Environment Delutlysning Livscykelperspektivet i samhällsbyggande: digitaliserat beslutsstöd för klimatförbättringar

Utlysning Smart Built Environment Delutlysning Livscykelperspektivet i samhällsbyggande: digitaliserat beslutsstöd för klimatförbättringar Bilaga 1 Utlysning Smart Built Environment 2017 Delutlysning Livscykelperspektivet i samhällsbyggande: digitaliserat beslutsstöd för klimatförbättringar Delutlysning Organisation och juridik Mall för projektbeskrivning

Läs mer

MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA. Tobias Lilja

MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA. Tobias Lilja MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA Tobias Lilja ÖVERBLICK AV PROJEKTET Projektet löper under två år. 2017-2018 Motsvarande 1 1/10 heltidstjänst delat på tre personer på SVA Mikhayil

Läs mer

Anvisningar till sökande

Anvisningar till sökande 1 (5) Datum 2014-01-23 Dnr: 2014-000190 Anvisningar till sökande Detta dokument är avsett som en hjälp till dig som ämnar lämna in en ansökan till Utlysning inom biogasprogrammet. Sista ansökningsdatum

Läs mer

Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan

Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan EM2000 W-4.0, 2010-11-17 Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan Detta dokument redovisar kriterierna som används vid bedömningen av din ansökan och en anvisning när du skriver ansökan till programmet

Läs mer

Robotgräsklippare 2014-01-22 PROJEKTPLAN. Robotgräsklippare. Version 1.1. Status. Granskad. Godkänd. Robotgräsklippare.

Robotgräsklippare 2014-01-22 PROJEKTPLAN. Robotgräsklippare. Version 1.1. Status. Granskad. Godkänd. Robotgräsklippare. 2014-01-22 PROJEKTPLAN Version 1.1 Granskad Status Godkänd LIPS Projektplan i 2014-01-22 PROJEKTIDENTITET 2014/2015 Njudungsgymnasiet T4 Namn Ansvar Telefon E-post Isak Linehag Dokumentansvarig 070-332

Läs mer

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi Utmaningsdriven innovation #ViUdi www.vinnova.se/udi Överblick, återblick, framåtblick Vi ger möjligheten att våga testa nytt innan det blir lönsamt 2632 miljoner kronor investerade VINNOVA i svensk FoI

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Lägesrapport DokId: 239624

Lägesrapport DokId: 239624 1 of 6 2008-12-30 18:39 Lägesrapport DokId: 239624 Diarienummer 2007-01525 Avsänd av sökande 2008-07-20 LÄGESRAPPORT Lägesrapporten sänds in elektroniskt. Sänd även in ett underskrivet pappersoriginal

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Jakob Ottoson, Statens veterinärmedicinska anstalt Oslo 19 mars 2013 Hemsida

Läs mer

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk Kate Murphy, Masoumeh Heibati (DRICKS, Chalmers) Bertil Olsson (Vattenverket, Lilla Edet) Olof Bergstedt (DRICKS, Krettslopp och vatten) Bakgrund Heterotrofa

Läs mer

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker En rapport från Miljöförvaltningen av Frida Lund och Gun Nyström -2-5 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Projektet är

Läs mer

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten Nationell handläggarträff för länsstyrelsernas vattenskyddshandläggare, 20170208, Stockholm Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 14327709 Sida 1 (2) Provtagningstidpunkt : 1135 Provets märkning : 200-1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 1.7 ±0.26 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

Statusrapport. Digital Mognad i Offentlig Sektor

Statusrapport. Digital Mognad i Offentlig Sektor Statusrapport Digital Mognad i Offentlig Sektor 2019 02 Statusrapport 2019 Om Digital Förvaltning Digital Förvaltning är ett forskningskonsortium inom ramen för Swedish Center for Digital Innovation. Målsättningen

Läs mer

Wearable sensors in smart textiles

Wearable sensors in smart textiles Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning

Läs mer

Topp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering

Topp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering Topp 5 anledningar till varför du ska byta till Automatiserad Titrering Blir din analys volym större? Blir dina kunders specifikationer strängare? Du är inte ensam. Analytiska krav växer inom många branscher

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Det var längesen så mycket kul hände inom området ledningsteknik! Kenneth M Persson Forskningschef, professor

Det var längesen så mycket kul hände inom området ledningsteknik! Kenneth M Persson Forskningschef, professor Det var längesen så mycket kul hände inom området ledningsteknik! Kenneth M Persson Forskningschef, professor Pipestatus Nya metoder för statusbedömning av vatten- och fjärrvärmeledningar 25 November 2016

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur

Läs mer

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Här hittar du information om varje mikrobiologisk dricksvattenparameter med ett gränsvärde i bilaga 2 till SLVFS 2001:30.

Läs mer

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400

Läs mer

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium Cryptosporidium Cryptosporidium och Giardia

Läs mer

Skräpkorgar med solcellskomprimering och skräpkorgar med källsortering. Slutrapport. Namn på projekt:

Skräpkorgar med solcellskomprimering och skräpkorgar med källsortering. Slutrapport. Namn på projekt: för Klimatinvesteringar (endast förvaltningar som fått medel ur CM4) Sida 1 (8) 20180108 Skräpkorgar med solcellskomprimering och skräpkorgar med källsortering Slutrapport Namn på projekt: Skräpkorgar

Läs mer

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,

Läs mer

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15242725 : Kemisk Provtagningsdatum : 2015-07-21 Provets märkning : Huseberg 602 Ankomstdatum : 2015-07-21 Temperatur vid ankomst : 10 C SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.27 ±0.04 FNU SLV 1990-01-01

Läs mer

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt

Läs mer

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa Vinnovas satsningar på livsmedel Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa Vinnova 200 anställda Stockholm, Bryssel och Silicon Valley Myndighet under Näringsdepartementet Tre roller Investeringar i forskning och

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2011-08-24 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv nedan under

Läs mer

Ansökan Kulturprojektmedel

Ansökan Kulturprojektmedel Ansökan Kulturprojektmedel Ansökan + bilagor skickas i original pappersformat till: Landstinget i Kalmar län Box 601, 391 26 Kalmar Samt digitalt jonas.p.andersson@ltkalmar.se Uppgifter om projektet Projektnamn

Läs mer

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011

Läs mer

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER

Läs mer