och/eller låga temperaturer bildar de vätskor, nåt som inte händer för Dieterici-modellen, och virialexpansionen.
|
|
- Gunnel Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 9. Realgaser ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson Introduktion Realgaser uppvisar beteende som idealgasen saknar. Speciellt vid höga tryck och/eller låga temperaturer bildar de vätskor, nåt som inte händer för idealgaser. I vätskorna är växelverkan mellan gasmolekyler väsentlig, och kan inte ignoreras. i ser på tre sätt att behandla realgaser: van der Waals modellen, Dieterici-modellen, och virialexpansionen. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.2
2 9.2. an der Waals-modellen an der Waals tillståndsekvation för en realgas (873) är eller alternativt (p + an2 )(/N b) k (9.) 2 p Nk Nb an2 2 p rep + p att (9.2) i kan också använda specifika volymen v /N eller tätheten c N/. Här är a ett mått på växelverkan mellan molekylerna. Konstanten b säger nåt om molekylernas volym. Antalet närmsta grannar N ng till en viss molekyl är proportionell mot tätheten N/. Attraktionen mellan en molekyl och dess närmsta grannar ger upphov till ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.3 en potentialenergi. Denna är proportionell mot antalet grannar N ng, så U N/. För hela gasen bestående av N molekyler har vi då U N NU NN/ (9.3) vilket vi skriver som U N an 2 / (9.4) Differentialen är du N an 2 / 2 d (9.5) Attraktionen ger upphov till ett tryck p du N d an2 2 (9.6) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.4
3 otala trycket är summan Idealgaslagen för punktlika partiklar är p p ideal + p (9.7) p ideal ideal N k (9.8) För partiklar med en volym b så har vi endast volymen ideal Nb kvar som partiklarna kan ockupera. i får då ( ) (p p ) N b k (9.9) i får (p + a v2)(v b) k (9.0) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.5 (pv 2 + a)(v b) v 2 k (9.) och pv 3 (bp + k)v 2 + av ab 0 (9.2) eller p kv2 av + ab v 3 bv 2 (9.3) i kan nu rita isotermer för p p(v): ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.6
4 Kurvorna med lokala minimer och maximer visar sig skapa en hel del problem. Partialderivatan ( ) p ( ) / p /(κ ) (9.4) kommer att vara positiv kring de lokala minimerna. Detta betyder att ökning ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.7 av trycket kommer att öka volymen. Om det förekommer en tillfällig ) yttre tryckökning på gasen kommer den att öka sin volym p.g.a. > 0. Fastän den tillfälliga tryckökningen ( p sedan försvinner har den ökade volymen lett till en inre tryckökning. Detta sker eftersom gasen gått från punkten (p,) till (p + dp, + d) i fasdiagrammet där isotermerna finns utritade. Men en tryckökning borde leda till ytterligare volymökning, o.s.v.. Situationen är instabil. Dessa problem förekommer bara för isotermer som har en punkt där p/ 0 är ett lokalt extremum. På den kritiska isotermen är punkten p/ 0 en sadelpunkt d.v.s. 2 p/ 2 0 och kallas för den kritiska punkten. Alla problematiska isotermer ligger under den kritiska isotermen. i bestämmer nu det kritiska trycket, den kritiska volymen, och den kritiska temperaturen för en van der Waals gas. an der Waals ekvationen blir (p + an2 )(/N b) k (9.5) 2 ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.8
5 Första derivatan: Detta ger ( ) p p Nk Nb an2 2 (9.6) Nk ( Nb) 2 + 2aN2 3 0 (9.7) Nk 2aN2 3 ( Nb)2 (9.8) Andra derivatan: ( 2 p 2 ) Nk 2 ( Nb) 6aN2 0 (9.9) 3 4 Detta ger Nk 3aN2 4 ( Nb)3 (9.20) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.9 illsammans ger första och andra derivatan alltså 2 3 ( Nb) (9.2) d.v.s. c 3Nb (9.22) där vi nu infört indexet c för att klargöra att detta är volymen vid den kritiska punkten. Från första derivatans uttryck får vi nu kritiska temperaturen efter insättning: c 8a 27bk (9.23) Kritiska trycket: ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.0
6 Man får nu t.ex. p c Nk c c Nb an2 c 2 (9.24) 4a 27b 2 a 9b 2 a 27b 2 (9.25) p c c 3 0,375 (9.26) Nk c 8 Låt oss nu bestämma Gibbs funktion, som är den relevanta potentialen då vi har en situation med konstant tryck och temperatur. Gibbs funktion är G(,p) U S + p F(,)+p (9.27) Helmholtz funktion är relaterad till trycket: ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9. ( ) F p (9.28) Detta betyder att F(,) f() f() f() ( d p (9.29) d ( ) Nk Nb an2 2 Nk ln( Nb) + an2 ) (9.30) (9.3) så G(,p) U S + p F(,)+p (9.32) f() Nk ln( Nb) an2 + p (9.33) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.2
7 Notera att övre figurdelen är en variation på den tidigare figuren med isotermer. I tryckområdet mellan X och Y kan Gibbs funktion ha två värden för ett givet tryck och en given temperatur. Men eftersom ett system beskrivet av fixerat,p i jämvikt minimerar Gibbs funktion kommer den övre slingan BXYB ignoreras då man går från A till B till C, d.v.s. då trycket sänks! ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.3 I p -diagrammet har vi B och B 2 som motsvarar B i p G-diagrammet. rycken och temperaturerna är samma för B och B 2, men volymerna är olika. Gibbs funktion G(,p) har samma värde i båda punkterna. I B har vi alltså två faser i jämvikt:. vätska som är stabila fasen på AB-kurvan (högre tryck) 2. gas, som är stabila fasen på BC-kurvan (lägre tryck). Allt detta betyder att mellan B och B 2 måste vi ha en fasövergång mellan vätska och gas! Men: i vet att vid en fasövergång är trycket konstant. an der Waals ekvationen förutsäger inte detta: i ser att trycket minskar, ökar, och sedan minskar igen vid fasövergången från vätska till gas! ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.4
8 Låt oss granska beteendet hos Gibbs funktion närmare i det här fallet. i har helt allmänt För punkterna B,B 2 får vi G(,p ) G(,p 0 ) + G(,p 0 ) + p dp p 0 p ( ) G p (9.34) p 0 dp (9.35) G(,p B2 ) G(,p B ) + G(,p B2 ) + B2 B dp (9.36) B2 B dp (9.37) så B2 B dp 0 (9.38) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.5 Denna integral motsvarar det svärtade området i figuren. Den anger att de två svärtade delområdena i figuren har samma area. Den kraftigt streckade kurvan kallas Maxwells konstruktion. Maxwells konstruktion ersätter och korrigerar van der Waals ekvationens felaktiga kurva i fasövergångsområdet. Poängen med korrektionen är att få van der Waals ekvationen att korrekt beskriva fasövergångar. Den svagare streckade kurvan visar samexistenskurvan för vätska och gas. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.6
9 Ett p -diagram för en van der Waals gas: För > c finns det inga fasövergångar mellan vätska och gas, eftersom lokala extremer saknas i p -diagrammet. Gas kan transformeras till vätska utan fasövergång på följande sätt:. Gå via en isoterm med > c genom att höja trycket till p > p c. 2. Gå via en isobar till < c. 3. Sänk trycket men håll temperaturen konstant. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson Andra modeller an der Waals ekvationen var ju p Nk Nb an2 2 p rep + p att (9.39) Berthelot-ekvationen fås genom att skriva p att an2 2 (9.40) a här är inte samma som för de andra modellerna. En annan är Dieterici-ekvationen, med p p (vdw) rep e an/(k) Nk Nb e an/(k) (9.4) a här är inte samma som för de andra modellerna. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.8
10 Man kan visa att ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.9 p c c 2 0,27 (9.42) Nk c e2 Detta stämmer bättre än för van der Waals ekvationen för ädelgaserna: ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.20
11 [Blundell,Mandl] 9.4. irialexpansion Ett sätt modellera realgaser är att ta idealgasekvationen och expandera den i N/: p Nk + N ( ) N 2 B() + C() +... (9.43) + N ( ) N 2 B () + B 2 () +... (9.44) B i () kallas virialkoefficient nummer i. i har alltid B 0 (). För van der Waals gasen har vi ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.2 p Nk Nb an2 2 Nk ( Nb/) an2 2 Nk Nk Nk Nb/ an2 2 ( ( ) ( ) Nb Nb ) an2 2 ( ( ) ( ) N N 2 ) + b + b 2 an2 (9.45) 2 så att p Nk ( N + + ) b + ( b a k ( ) N 2 b 2 a N ) N + k ( ) N 2 b 2 (9.46) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.22
12 och B () b a k (9.47) B 2 () b 2 (9.48) Utan växelverkan mellan gasmolekyler återfår vi idealgaslagen där B i () δ i0. Man definierar Boyle-temperaturen B via villkoret B ( B ) 0. För van der Waals gasen blir den B a bk 27 8 c (9.49) irialkoefficienterna kan bestämmas på följande sätt. i vet att ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.23 ( ) F p (9.50) F k ln Z (9.5) i behöver alltså partitionsfunktionen för ett växelverkande system. Under antagande att potentialenergin kan skrivas som summering över atompar har vi E E kin + E pot (9.52) i p 2 i 2m + 2 N N i j,j i u ij ( r i r j ) (9.53) Moderna potentialer för t.ex. metaller och kovalenta molekyler innehåller flerkropps-termer som beaktar konfigurationer av tre eller flera atomer. Partitionsfunktionen för en gasmolekyl är ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.24
13 Z dpg(p)e βe dpp 2 8π 3 3 8π 3 3 2π 2 3 e βe dp4πp 2 e βe 8π π 3 3 (2π ) 3 dp4πp 2 e βe d 3 pe βe d 3 r d 3 pe βe d 3 r d 3 pe βe (9.54) Det sista uttrycket är den fullständiga formen för (den kanoniska) partitionsfunktionen för en partikel. idigare hade vi inte nån integration över rummet, så vi skrev bara d 3 r, men för växelverkan mellan partiklar måste vi ta tillbaka den. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.25 Partitionsfunktionen för hela systemet är Z ( ) N N! (2π ) 3 d 3N r d 3N pe βe tot (9.55) I klartext: Z (2π ) 3N N! (2π ) 3N N! N (2π ) 3N N! d 3 r...d 3 r N d 3 p...d 3 p N exp[ βe({r i },{p i })] d 3 r...d 3 r N d 3 p...d 3 p N e β(e kin +E pot ) d 3 p...d 3 p N e βe kin N d 3 r...d 3 r N e βe pot Z kin (,)Q N (,) (9.56) därz kin (,) Z N (,)föridealgasochmandefinierarkonfigurationpartitionfunktionen ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.26
14 Q N (,) N d 3 r...d 3 r N e βe pot (9.57) Det behövs speciella metoder för att försöka utföra integralen (metoder utvecklades först av Ursell och Mayer). i tar här bara reda på den lättaste approximationen. i har E pot 2 N N u ij i j,j i 2 (u 2 + u u 2 + u u N,N ) u σ (9.58) 2 σ u ij u ij (r ij ) (9.59) r ij r ij r i r j (9.60) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.27 Här betecknar σ ett par ij där i,...,n,j,...,n,i j. Insättning ger Q N (,) N N d 3 r...d 3 r N e (β/2) σ u σ d 3 r...d 3 r N σ e (β/2)u σ (9.6) eftersom e k a k e a +a 2 +a e a e a 2 e a3... k e a k (9.62) Definiera nu λ σ e (β/2)uσ (9.63) i får ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.28
15 Notera: Q N (,) N ( + λ σ ) ( + λ 2 )( + λ 3 )... σ d 3 r...d 3 r N ( + λ σ ) (9.64)... ( + λ 2 )( + λ 23 ) ( + λ N,N ) (9.65) σ + σ λ σ +λ 2 (λ λ λ N,N ) +... (9.66) + λ σ + ij λ kl +... σ ij,klλ (9.67) så vi har ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.29 Q N (,) N d 3 r...d 3 r N + σ λ σ + ij λ kl +... (9.68) ij,klλ som kallas för en klusterexpansion. De enskilda integralerna kallas klusterintegraler. Orsaken till namnet klarnar nedan. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.30
16 Antag att vi har en så pass närsynt potential u(r) att den ger ett väsentligt bidrag bara då två molekyler är mycket nära varandra: ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.3 Med detta i bakfickan kan vi nu tolka de olika termerna som klustrar grupper av växelverkande molekyler: λ ij : Kollision mellan molekylerna i och j. λ ij λ kl : Kollision mellan molekylerna i och j samtidigt som man har kollision mellan molekylerna k och l.... ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.32
17 Då alla andra termer förutom de två första ignoreras får vi Q N (,) N + N d 3 r...d 3 r N [ σ + N σ + σ d 3 r...d 3 r N λ σ + N(N ) N 2 N 2 N(N ) + 2 λ σ ] ) d 3 r...d 3 r N (e (β/2)uσ ) d 3 r d 3 r 2 (e (β/2)(u 2 +u 2 ) ( ) d 3 r d 3 r 2 e βu(t) 2 (9.69) Här beror endast u (t) 2 på r,r 2, men endast som u (t) 2 u(t) 2 (r 2) med r 2 r r 2. För att lätt utföra integralen måste vi byta variabler: r r r 2 (9.70) R 2 (r + r 2 ) (9.7) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.33 d.v.s. r 2 r + R (9.72) r 2 2 r + R (9.73) ariabelbyte i integranden betyder du du 2... det(j(u,u 2,...;v,v 2,...))dv dv 2...(9.74) u i u i (v,v 2,...),i,2,... (9.75) där J är jakobianen för transformationen. ariablerna {u i } motsvarar r,r 2 och {v i } motsvarar r,r. I detta fall har vi att r x,r 2x beror på x r x,x R x, och motsvarande för y och z. i har inget beroende av r x på t.ex. y. i får ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.34
18 dr x dr 2x och motsvarande för de andra. [ ] rx r x x X r 2x r 2x (9.76) x X [ ] 2 (9.77) (9.78) Faktorn d 3 R dr x dry drz i integralen ger genast en faktor. Resten blir N(N ) Q N (,) N2 d 3 r 2 d 3 r ( ) e βu(t) (r) ( ) e βu(t) (r) + N2 2 I 2 (9.79) för stora värden på N då N(N ) N 2. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.35 Helmholtz funktion blir F k lnz kin k lnq N (9.80) F ideal k lnq N (9.8) F ideal k N2 2 I 2 (9.82) då ln( + x) x för små x. rycket blir ( ) F p (9.83) p ideal k N2 2 2I 2 (9.84) Nk Nk Nk k N2 2 2I 2 (9.85) [ N ] 2 I 2 (9.86) [ + N B() ] (9.87) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.36
19 så B() 2 I 2 ( ) d 3 r e βu(t) (r) (9.88) 2 d 3 rλ(r) (9.89) 2 ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.37 Låt oss nu beräkna B() för en enkel potential. älj hård-sfärs-potentialen med attraktiv del: Låt det minsta möjliga värdet för u(r) vara u 0. Denna potentialenergi fås då avståndet mellan partiklarna är r 2r 0. Här är r 0 de sfäriska partiklarnas radie. Antag att vi har sådana temperaturer att k u 0 (9.90) d.v.s. den kinetiska energin dominerar över potentialenergin. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.38
20 i har i får nu λ(r) e βu(t) (r) {, 0 < r < 2r0 βu (t) (9.9) (r), r > 2r 0 B() 2 2π 0 d 3 r ( ) e βu(t) (r) ( ) drr 2 e βu(t) (r) ( 2r0 2π drr 2 + β 2π 0 ( 8r k b a() k 2r 0 drr 2 u (t) (r) 2r 0 drr 2 u (t) (r) ) ) (9.92) (9.93) (9.94) (9.95) (9.96) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.39 som är B()-uttrycket för van der Waals gas. i får b 4 4π 3 r3 0 4v 0 (9.97) a() 2π 2r 0 drr 2 u (t) (r) (9.98) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.40
21 9.5. Jouleexpansion Beakta den fria expansionen av gas i figuren. Systemet är värmeisolerat och det finns ingen pistong/kolv som gasen kan utföra arbete på för att ge energi åt t.ex. en annan gas. i har då du d Q + d W ds pd (9.99) så att interna energin bevaras. För idealgas gäller du d( 3 Nk) (9.00) 2 3 Nkd (9.0) 2 så temperaturen har inte förändrats då du 0. Hur går det för en realgas? ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.4 Definiera Joule-koefficienten µ J ( ) U (9.02) Manipulation: ( ) U ( ) U ( ) U C ( ) U (9.03) Första lagen du ds pd, med U U(,) och S S(,) ger ( ) U ( ) S p (9.04) Efter användning av en av Maxwells relationer fås ( ) U ( ) p p (9.05) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.42
22 Joulekoefficienten blir µ J För idealgas fås µ J 0. ( ) C U ( ( p C ) ( ) U ) p (9.06) (9.07) För en realgas borde man få kylning: Gasmolekylerna kommer längre ifrån varandra i den större volymen, så attraktionen mellan dem har minskat. Eftersom potentialenergin är negativ betyder det att den ökat blivit mindre negativ. Då U är konstant måste energin har tillförts från den kinetiska delen, så temperaturen har sjunkit. Detta ger ( U/ ) > 0 och µ J < 0. Med µ J ( ) U (9.08) får vi i största allmänhet efter integrering att ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson d µ J ( ) + f(u) (9.09) där 0, 0 är värden vid nån referenspunkt och f(u) är nån funktion i U, som försvinner vid partialderiveringen med avseende på. emperaturförändringen är 2 (9.0) 2 0 d µ J ( ) + f(u 2 ) 2 0 d µ J ( ) f(u ) (9.) d µ J ( ) (9.2) då U är konstant. För van der Waals gas: ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.44
23 så p ( ) p µ J C Nk Nb an2 2 (9.3) ( ( p ) Nk Nb (9.4) ) p an2 (9.5) C 2 2 ( dµ J an2 ) (9.6) C 2 ( an2 ) < 0 (9.7) C 2 emperaturen sjunker alltså vid fri expansion av van der Waals gas. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson Isotermisk expansion Förändring i intern energi under en isotermisk fri expansion då gasen är kopplad till ett värmebad fås från ekv. (9.05) som U 2 ( ) U d 2 d ( ( p ) ) p (9.8) För idealgas fås U 0. För van der Waals gas fås 2 ( ) U U d ( an 2 ) 2 2 d an2 2 (9.9) (9.20) an 2 ( 2 ) > 0 (9.2) Detta beror på a som är relaterat till växelverkan mellan gasmolekylerna. Gasmolekylerna kommer längre ifrån varandra i den större volymen, så attraktionen mellan dem har minskat. Eftersom potentialenergin är negativ ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.46
24 betyder det att den ökat blivit mindre negativ. Energitillskottet behöver inte tas från den kinetiska energin som då U var konstant, utan det kan tas från värmebadet. På det stora hela har interna energin alltså ökat. i kan använda första lagen, S S(,), och en Maxwell-relation för att på samma gång ta reda på entropin för van der Waals gasen: ( ) S ds d + C ( p d + C ( ) S ) d (9.22) d (9.23) Nk d + d (9.24) Nb så S S 0 + C ln 0 + Nkln Nb 0 Nb (9.25) C ln + Nkln( Nb) + S (9.26) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.47 där S 0,S är konstanter. Detta beror på Nb som är relaterat till den tillgängliga volymen för gasmolekylerna. Ju mera utrymme desto flera mikrotillstånd och högre entropi. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.48
25 [Blundell,Mandl] 9.7. Joule-Kelvin-expansion Man har ingen direkt praktisk nytta av en Joule-expanderad gas. Man skulle hellre vilja ha en process där varm gas matas in i en maskin och kall gas eller vätska kommer ut. En dylik process upptäcktes av Joule och homson (lord Kelvin). ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.49 En idealiserad modell som möjliggör termodynamiska beräkningar: Pistongen till vänster utövar ett tryck p på inmatningsgasen och utför ett arbete d p på den. Utloppsgasen utövar ett tryck p 2 på pistongen till höger och utför ett arbete på den d 2 p 2. rycken är konstanta, med p > p 2 och < 2, och hela gasen matas i sin helhet från vänstra sidan till högre sidan. Första lagen ger ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.50
26 2 du dp d p då vi antar att hela systemet är värmeisolerat. Integrerat får vi d.v.s. d 2 p 2 (9.27) U 2 U (0 )p ( 2 0)p 2 p p 2 2 (9.28) U + p U 2 + p 2 2 (9.29) så H H 2 och entalpin bevaras. Man definierar Joule-Kelvin-koefficienten µ JK ( ) p H (9.30) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.5 Manipulation: ( ) µ JK p H ( ) ( ) H H p p (9.3) (9.32) Men dh d(u + p) du + pd + dp (9.33) ds pd + pd + dp (9.34) ds + dp (9.35) Med S S(,p) fås ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.52
27 ärmekapacitet: dh ds + dp (9.36) [ ( S ) ( ) ] S dp + d + dp (9.37) p p [ ( ) ] ( ) S S + dp + d (9.38) p p ( ) ( ) H H dp + d (9.39) p p C p ( ) δq d ( ) dh d p p ( ) ds d ( ) H p p (9.40) (9.4) i får: ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.53 µ JK ( ) H C p p ( ) ] S [ + C p p ( ) ] [ + C p p ( ) ] [ C p p (9.42) (9.43) (9.44) (9.45) efter användning av en av Maxwells relationer. I sammandrag: µ JK ( ) p H ( ) ] [ C p p (9.46) emperaturförändringen är nu 2 dp ( ) ] [ C p p (9.47) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.54
28 För idealgas är 0. Med dh ds + dp 0 fås ds dp så För idealgas har vi S 2 dp (9.48) 2 dp S N k p Nkln p > 0 (9.49) p 2 I allmänhet kan µ JK vara positivt eller negativt. i kan granska teckenbytet genom att titta på när µ JK 0. Detta inträffar då ( ) p (9.50) Detta ger den så kallade inversionskurvan i ett p -diagram. Det är alltså alla punkter (p, ) som uppfyller villkoret i ekvationen. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.55 Inversionskurva för van der Waals gas: Före Joule-Kelvin-processen påbörjas har vi gasen vid en viss temperatur och ett visst tryck p, så vi sitter i nån punkt i p-diagrammet ovan. Då JK-processen påbörjas kommer vi att åka längs en isentalp kurva med konstant H. Gasen kommer ut genom den porösa tappen och in ett område med trycket p 2. Då all volym pressats igenom är processen klar. i sitter nu i en viss punkt ( 2,p 2 ) i p-diagrammet, en punkt som ligger på samma isentalp som vi började med. Det är bara att avläsa temperaturerna, så framgår det om gasen kylts ner, 2 < eller värmts upp, 2 >. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.56
29 Då temperaturen är lägre än den maximala inversionstemperaturen inv,max kan en gas kylas ner via en Joule-Kelvin-process om starttrycket p är tillräckligt lågt. Ovanför denna temperatur måste gasen kylas ner via nån annan process. Maximala inversionstemperaturer för några gaser:.ex. kvävgas och koldioxid kan kylas via JK-processen vid rumstemperatur, bara de yttre trycken väljs lämpligt låga. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson illämpning av JK-processen: Förvätskning [Blundell,Mandl] ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.58
30 Motströmsvärmeutväxlaren tillåter den svala gasen att kyla ner inmatningsgasen, så att förvätskningen ska gå bättre. Denna modell av förvätskning är baserad på en maskin framtagen av Karl von Linde, och hela processen kallades då för Lindeprocessen. Linde kommersialiserade förvätskning av gaser 895. James Dewar var först med att förvätska vätgas 898 via Lindeprocessen. Heike Kamerlingh Onnes var först med att producera heliumvätska 908 med hjälp av förkylning med vätgas. Han upptäckte heliums supraledning 9 (Nobelpris 93). Schematisk Lindemaskin: ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.59 Låt gas med massan m matas in. JK-processen ger ut svalare gas med massan ( y)m och vätska med massan ym. Entalpin bevaras, så H H 2 + H v (9.5) Med H mh där h är entalpi per kg fås mh ( y)mh 2 + ymh v (9.52) i vill maximera y, som är y h h 2 h v h 2 (9.53) Om utloppsgasen släpps ut i atmosfären har vi p 2 atm. Eftersom vi har vätska och utloppsgas i jämvikt sitter vi på ångtryckskurvan i p -fasdiagrammet. Med p 2 bestämt är temperaturen då bestämd, beteckna den 2, och vi har v 2. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.60
31 Entalpin är H H(p,) H(p,())) så är h 2 h 2 (p 2, 2 ) för utloppsgasen och h v h v (p 2, v ) för vätskan bestämda. Nämnaren i uttrycket för y är då fixerad, likaså h 2 i täljaren. Den enda fria parametern är h, som vi vill minimera för att kunna maximera y. h kommer att bero på t.ex. inmatningstrycket p. Sök punkten där Detta ger ( ) h p 0 (9.54) 0 ( ) ( ) h H p m p (9.55) m C pµ JK (9.56) d.v.s. µ JK 0 (9.57) ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.6 i måste alltså sitta på inversionskurvan för att förvätskningen ska vara så effektiv som möjligt. ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.62
32 9.9. Minnesvärt van der Waals gasens tillståndsekvation betydelsen av kritiska punkten (fasövergångar möjliga under c ) Maxwells konstruktion virialexpansion begreppet klusterexpansion Joule- och Joule-Kelvin-expansion tillämpning: förvätskning av realgaser ermodynamiska potentialer (ermo 2): Krister Henriksson 9.63
Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
Läs mer18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)
18. Fasjämvikt Om ett makroskopiskt system består av flere homogena skilda komponenter, som är i termisk jämvikt med varandra, så kallas dessa komponenter faser. 18.0.1. Tvåfasjämvikt Jämvikt mellan två
Läs merVI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel. VI.1. Reella gaser
I. Reella gaser iktiga målsättningar med detta kapitel eta vad virialutvecklingen och virialkoefficienterna är Kunna beräkna första termen i konfigurationsintegralen Känna till van der Waal s gasekvation
Läs merTvå system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan
Termodynamikens grundlagar Nollte grundlagen Termodynamikens 0:e grundlag Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Temperatur Temperatur är ett mått på benägenheten
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merKapitel III. Klassisk Termodynamik in action
Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)
Läs merKapitel V. Praktiska exempel: Historien om en droppe. Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki
Kapitel V Praktiska exempel: Historien om en droppe Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki Kapitel V - Praktiska exempel: Historien om en droppe Partiklar i atmosfa ren Atmosfa rens sammansa
Läs merVI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel
VI. Reella gaser Viktiga målsättningar med detta kapitel Veta vad virialutvecklingen och virialkoefficienterna är Kunna beräkna första termen i konfigurationsintegralen Känna till van der Waal s gasekvation
Läs merKap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi
Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens
Läs merTentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002
UPPSALA UNIVERSITET Fysiska institutionen Sveinn Bjarman Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002 Skrivtid: 9-14 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook
Läs merDavid Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.
Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Entropi 1.1 Inledning Entropi införs med relationen: S = k ln(ω (1 Entropi har enheten J/K, samma som k som är Boltzmanns konstant. Ω är antalet
Läs merTermodynamik Föreläsning 4
Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner
Läs merKap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Läs merTermodynamik och inledande statistisk fysik
Några grundbegrepp i kursen Termodynamik och inledande statistisk fysik I. INLEDNING Termodynamiken beskriver på en makroskopisk nivå processer där värme och/eller arbete tillförs eller extraheras från
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs mer14. Sambandet mellan C V och C P
14. Sambandet mellan C V och C P Vi skriver tillståndsekvationen i de alternativa formerna V = V (P, T ) och S = S(T, V ) (1) och beräknar ds och dv genom att dela upp dem i partiella derivator ds = (
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merKapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser
Kapitel IV Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kemiska potentialen Kemiska potentialen I många system kan inte partikelantalet antas vara konstant så som vi hittills antagit Ett exempel är
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merArbetet beror på vägen
VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:
Läs mer7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merExempel på statistisk fysik Svagt växelverkande partiklar
Exempel på statistisk fysik Svagt växelverkande partiklar I kapitlet om kinetisk gasteori behandlades en s k ideal gas där man antog att partiklarna inte växelverkade med varandra och dessutom var punktformiga.
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser (pure substances) Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja blandat med
Läs merLösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den 2 juni 2010 kl. 14.00-19.00
EOREISK FYSIK KH Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den juni 1 kl. 14. - 19. Examinator: Olle Edholm, tel. 5537 8168, epost oed(a)kth.se. Komplettering:
Läs merKEMISK TERMODYNAMIK. Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016
KEMISK TERMODYNAMIK Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016 ALEXANDER TIVED 9405108813 Q2 ALEXANDER.TIVED@GMAIL.COM WILLIAM SJÖSTRÖM Q2 DKW.SJOSTROM@GMAIL.COM Innehållsförteckning Inledning... 2 Teori, bakgrund
Läs mer10. Kinetisk gasteori
10. Kinetisk gasteori Alla gaser beter sig på liknande sätt. I slutet av 1800 talet utvecklades matematiska sätt att beskriva gaserna, den så kallade kinetiska gasteorin. Den grundar sig på en modell för
Läs merTermodynamik Föreläsning 7 Entropi
ermodynamik Föreläsning 7 Entropi Jens Fjelstad 200 09 5 / 2 Innehåll FS 2:a upplagan (Çengel & urner) 7. 7.9 FS 3:e upplagan (Çengel, urner & Cimbala) 8. 8.9 8.3 D 6:e upplagan (Çengel & Boles) 7. 7.9
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merTentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3
Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Onsdag 15 jan 14, kl 8.3-13.3 i Maskin -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Måndag den 4 januari 008, kl. 8.30-.30 i M-huset. Examinator:
Läs merLite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
Läs merTentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)
Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F(FTF40) Tid och plats: Torsdag /8 008, kl. 4.00-8.00 i V-huset. Examinator: Mats
Läs merTentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13
Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För
Läs merKapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merTentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merRäkneövning 2 hösten 2014
Termofysikens Grunder Räkneövning 2 hösten 2014 Assistent: Christoffer Fridlund 22.9.2014 1 1. Brinnande processer. Moderna datorers funktion baserar sig på kiselprocessorer. Anta att en modern processor
Läs merPTG 2015 övning 1. Problem 1
PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt
Läs merInnehållsförteckning. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation
Innehållsförteckning Notera: denna förteckning uppdateras under kursens lopp, men stora förändringar är inte att vänta. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation I.1.1. Vad behandlar
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.
Läs merRepetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs merArbete är ingen tillståndsstorhet!
VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:
Läs merEntropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.
Entropi Vi har tidigare sett hur man kunde definiera entropi som en funktion (en konstant gånger naturliga logaritmen) av antalet sätt att tilldela ett system en viss mängd energi. Att ifrån detta förstå
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merX. Repetitia mater studiorum
X. Repetitia mater studiorum Termofysik, Kai Nordlund 2012 1 X.1. Termofysikens roll Den statistiska fysikens eller mekanikens uppgift är att härleda de fysikaliska egenskaperna hos makroskopiska system
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl
CHALMERS 1 (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termodynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2013-08-21 kl.
Läs merX. Repetitia mater studiorum. Termofysik, Kai Nordlund
X. Repetitia mater studiorum Termofysik, Kai Nordlund 2006 1 X.1. Termofysikens roll Den statistiska fysikens eller mekanikens uppgift är att härleda de fysikaliska egenskaperna hos makroskopiska system
Läs merTentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl
entamen i kemisk termodynamik den 7 januari 04, kl. 8.00 3.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamlin för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad!.
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merTermodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM
Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete
Läs merTentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13
Institutionen för kemi entamen i Kemisk termodynamik 22-1-19 kl 8-13 Hjälmedel: Räknedosa BE och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en ugift er blad! kriv namn och ersonnummer å varje blad!
Läs merRelativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar
elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda
Läs merHur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Läs merX. Repetitia mater studiorum
X. Repetitia mater studiorum X.2. Olika processer En reversibel process är en makroskopisk process som sker så långsamt i jämförelse med systemets interna relaxationstider τ att systemet i varje skede
Läs mer14. Sambandet mellan C V och C P
14. Sambandet mellan C V och C P Vi skriver tillståndsekvationen i de alternativa formerna V = V (P, T ) och S = S(T, V ) (1) och beräknar ds och dv genom att dela upp dem i partiella derivator ds = (
Läs merStudieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3
Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3 Olle Edholm September 15, 2010 1 Introduktion Denna studieanvisning är avsedd att användas tillsammans med boken och exempelsamlingen. Den är avsedd
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2
Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är
Läs merTentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3
Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF14 Termodynamik och statistisk mekanik för F3 Tid och plats: Tisdag 25 aug 215, kl 8.3-13.3 i V -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,
Läs merKapitel I. Introduktion och första grundlagen
Kapitel I Introduktion och första grundlagen Introduktion Vad är Termofysik? Termofysiken handlar om att studera system bestående av ett stort antal partiklar (atomer, molekyler,...) i vilka temperaturen
Läs merRepetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck
Läs merRepetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande
Läs mer9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RMC] Elektrodynamik, ht 005, Krister Henriksson 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
Läs merKapitel I. Introduktion och första grundlagen. Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn 2013-2014
Kapitel I Introduktion och första grundlagen Kursmaterialet: Jens Pomoell 2011, Mikael Ehn 2013-2014 Introduktion Vad är Termofysik? Termofysiken handlar om att studera system bestående av ett stort antal
Läs merTentamen KFKA05 för B, 2011-10-19 kl 14-19
Tentamen KFKA05 för B, 2011-10-19 kl 14-19 Även för de som läste KFK080 för B hösten 2010 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2013-01-15 kl. 08.30-12.30
CHALMERS 1 (5) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM091 och KVM090) 2013-01-15 kl. 08.30-12.30
Läs merTermodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Läs mer@
Kinetisk gasteori F = area tryck Newtons 2:a lag på impulsformen: dp/dt = F, där p=mv Impulsöverföringen till kolven när en molekyl reflekteras i kolvytan A är p=2mv x. De molekyler som når fram till ytan
Läs merU = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)
Inre energi Begreppet energi är sannerligen ingen enkel sak att utreda. Den går helt enkelt inte att definiera med några få ord då den förekommer i så många olika former. Man talar om elenergi, rörelseenergi,
Läs merRepetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F8 System (isolerat, slutet, öppet) Första huvudsatsen U = 0 i isolerat system U = q + w i slutet system Tryck-volymarbete w = -P ex V vid konstant yttre tryck w = 0 vid expansion mot vakuum
Läs mer9. Termodynamiska potentialer
9. Termodynamiska potentialer Enligt den andra grundlagen i differentialform gäller för reversibla processer Energin är en funktion av S och V de = T ds P dv (1) de = 0 för isochoriska processer (dv =
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja
Läs merPTG 2015 övning 3. Problem 1
PTG 2015 övning 1 Problem 1 Vid vilket tryck (i kpa) kokar vatten ifall T = 170? Tillvägagångssätt : Använd tabellerna för mättad vattenånga 2 1 Åbo Akademi University - TkF Heat Engineering - 20500 Turku
Läs merTentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13
Tentamen i Termodynamik för K och B 081025 kl 8-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merVad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?
Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00
CHALMERS 1 (3) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00
Läs merLinköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
Läs merIII. Klassisk termodynamik. Termofysik, Kai Nordlund 2006 1
III. Klassisk termodynamik Termofysik, Kai Nordlund 2006 1 III.1. Termodynamikens II grundlag i differentialform Termodynamikens II grundlag var ju Entropin i ett isolerat system kan endast öka och antar
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merTill alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!
Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna
Läs merKapitel II. Termodynamikens statistiska bas
Kapitel II Termodynamikens statistiska bas Introduktion Termodynamik vs. Statistik mekanik En gas består av ett stort antal atomer Termodynamiken beskriver gasens jämviktstillståndet med ett fåtal tillståndsvariabler
Läs merKinetisk Gasteori. Daniel Johansson January 17, 2016
Kinetisk Gasteori Daniel Johansson January 17, 2016 I kursen har vi under två lektioner diskuterat kinetisk gasteori. I princip allt som sades på dessa lektioner sammanfattas i texten nedan. 1 Lektion
Läs merFöreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.
Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Maj 7, 2013, KoK kap. 6 sid 171-176) och kap. 8 Centrala ekvationer i statistisk mekanik
Läs merLite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen
Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24
Läs merLösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Läs merdär vi introducerat Nu förändras även de övriga termodynamiska potentialernas derivator:
IV. Faser Viktiga målsättningar med detta kapitel där vi introducerat µ ( E N ) S,V (2) = systemets kemiska potential = energiökningen per tillförd partikel Kunna behandla partikeltalet som termodynamisk
Läs merGodkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uttrck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Text Formell beskrivning A är proportionell
Läs merÖvningstentamen i KFK080 för B
Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt
Läs merTentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk fysik för F3
Chalmers Institutionen för Teknisk Fysik Göran Wahnström Tentamen i FTF4 Termodynamik och statistisk fysik för F3 Tid och plats: Tisdag aug, kl 8.3-.3 i Väg och vatten -salar. Hjälpmedel: Physics Handbook,
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysik Heisenbergmodellen Måndagen den 0 augusti, 01 Teoridel 1. a) Heisenbergmodellen beskriver växelverkan mellan elektronernas spinn på närliggande
Läs merTermodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe
Räkneövning 3 Termodynamiska potentialer Hösten 206 Assistent: Frans Graeffe (03-) Concepts in Thermal Physics 2.6 (6 poäng) Visa att enpartielpartitionsfunktionen Z för en gas av väteatomer är approximativt
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merTENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V
CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:
Läs mer