Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11 Region Mälardalen Underlag för en ansökan om att slå samman landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län till en regionkommun Innehåll Sammanfattande slutsatser Inledning De berörda organisationerna Landstinget Sörmland Regionförbundet Sörmland Örebro läns landsting Regionförbundet Örebro län Landstinget Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Förutsättningar för en regionbildning Befolkningsutveckling Arbetsmarknadsregioner Näringsstruktur Lokalisering av kommunal och statlig sysselsättning Den nya regionkommunen Övergripande motiv för att bilda regionkommuner Motiv för att bilda Region Mälardalen Förankringen av regionbildningen Den fortsatta processen Region Mälardalens verksamhet Effekter av regionbildningen Demokrati Avstånd, kommunikationer och arbetsmarknadsregioner Befolkningsutveckling och sysselsättning Tillgång till kommunal och annan service Effektivitetsvinster och inomregional balans Kommunalekonomiska effekter Kommunerna och Region Mälardalen

12 Sammanfattande slutsatser Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län har inlett en process för att tillsammans bilda en regionkommun, Region Mälardalen, med ett sammanhållande ansvar för hälso- och sjukvård och regional utveckling. I denna skrivelse redogörs för förutsättningarna och motiven för samt de förväntade effekterna av regionbildningen. Skrivelsen har tagits fram som ett underlag till en ansökan om att få bilda den föreslagna regionkommunen samt som ett underlag för den översyn av länsindelningen som Utredningen om den statliga regionala förvaltningen gör. Övergripande motiv för regionbildning Det finns starka skäl att ersätta landstingen med större och mer kraftfulla regionkommuner. Regeringen meddelade i januari 2009 att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regionkommuner och primärkommuner. Den 1 januari 2011 bildades de första fyra regionkommunerna, och runt om i landet pågår arbetet med att bilda nya. Att ersätta landstingen med större regionkommuner, som även får ett sammanhållande ansvar för regional utveckling, är viktigt av fem huvudsakliga skäl: 1. Det ger regioninvånarna ett ökat inflytande över de samhällsuppgifter som hanteras på regional nivå och kan därigenom vitalisera den regionala demokratin och lägga en grund för ett regionalt politiskt ledarskap som förmår ena regionen och mobilisera dess resurser. 2. Det gör det möjligt att ta ett mer samlat grepp om den regionala utvecklingen, där ansvaret idag är uppdelat mellan ett stort antal aktörer, och ge ett folkvalt organ huvudansvaret. Härigenom skapas dessutom förutsättningar för en tydligare rågång mellan å ena sidan ett utvecklingsuppdrag präglat av politiska prioriteringar och å andra sidan ett rättsvårdande myndighetsuppdrag, som regionalt axlas av länsstyrelsen. 3. Det möjliggör en mer ändamålsenlig regionindelning: såväl hälso- och sjukvård och regional utveckling som statlig regional förvaltning kräver ett vidare geografiskt perspektiv och ett större befolkningsunderlag än dagens normallän för att kunna organiseras effektivt. 4. Staten behöver starka regionkommuner med demokratisk legitimitet och stora egna resurser för att förverkliga nationella ambitioner inom områden som infrastruktur och kultur. 5. Det är angeläget att andra delar av landet får samma förutsättningar som Skåne och Västra Götaland att skapa tillväxt och utveckling och hävda sina intressen. Motiv för att bilda Region Mälardalen Region Mälardalen har en stadigt växande befolkning på idag över , på en yta som är mindre än såväl Västra Götalands som Dalarnas län och med triangeln Örebro-Västerås- Eskilstuna som tydlig kärna. Den har ett eget universitetssjukhus, ett universitet och en större högskola, båda med fasta forskningsresurser, och kan med ett starkt och välutvecklat näringsliv dra nytta av närheten till Stockholm, med dess tillväxtkraft och huvudstadsfunktioner. Därmed uppfyller den också högt ställda krav på en hållbar regionkommun. Med ett tydligt demokratiskt mandat och ett sammanhållande ansvar för uppgifter inom regional utveckling, som idag sköts av tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser, kan Region Mälardalen på ett helt annat sätt än idag skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling och ett kraftfullt regionalt ledarskap. En större hälso- och sjukvårdshuvudman står också bättre rustad för att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen, en 1

13 åldrande befolkning och den gränslösa vård det fria vårdvalet skapar. Med ett universitetssjukhus och flera andra välutvecklade sjukhus i nära samverkan förbättras även förutsättningarna för kunskapsbildning och kunskapsspridning. Region Mälardalen kan också tillvarata skalfördelar, genom att fördela verksamheter och resurser effektivare, mellan fler enheter, än vad tre mindre landsting var för sig har möjlighet till. Region Mälardalen blir en resursstark samarbetspartner för Stockholm och omvärlden i övrigt. Också staten har ett stort intresse av en stark Region Mälardalen i arbetet med att skapa tillväxt och utveckling och lösa det gemensamma välfärdsuppdraget. Förankring av regionbildningen Regionfrågan har en lång historia i Mälardalen och ledde 1992 till att Mälardalsrådet bildades och 2003 utvidgades till att även omfatta Örebro län. Planerna på att bilda Region Mälardalen växte fram under hösten 2011 och har förankrats så väl den av staten angivna tidplanen tillåter. Innan landstingsfullmäktige i de tre länen i januari 2012 tar ställning till frågan har samtliga berörda kommuner beretts möjlighet att yttra sig över planerna. Dessa har också fortlöpande presenterats och debatterats i media och stämts av inom partierna och med grannlänen. Effekter av regionbildningen När Region Mälardalen bildas övertar den de tre landstingens uppgifter, tillgångar och intäktskällor. Därutöver får den ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen och övertar uppgifter och resurser inom detta område från de båda samverkansorganen och de tre länsstyrelserna. Det innebär att den nya regionkommunen kommer att ha två huvudsakliga verksamhetsområden regional utveckling samt hälso- och sjukvård. Inom regional utveckling kommer kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor att spela en särskilt viktig roll. Det nya ansvaret för regional utveckling skapar förutsättningar för att vidga och fördjupa den regionala demokratin vidga genom att ett direktvalt organ får ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen och fördjupa genom att detta ansvar skapar förutsättningar för en mer vital och engagerande politisk debatt. Med en bibehållen god representativitet finns det också möjligheter att utveckla och stärka förtroendemannarollen när landstingens tre förtroendemannaorganisationer ersätts av en gemensam. Med ett sammanhållande ansvar för infrastruktur och kollektivtrafik i centrala och västra Mälardalen får den föreslagna regionkommunen goda möjligheter att knyta samman hela Mälardalen i en arbetsmarknadsregion, genom att förena Stockholms och Örebros lokala arbetsmarknader. Med sin politiska och ekonomiska styrka kan Region Mälardalen också bygga upp en betydande kompetens inom trafikområdet och bli en resursstark och inflytelserik aktör i kontakterna med regering och Trafikverk, på samma sätt som Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Med ett övergripande ansvar för regional utveckling i en större region får Region Mälardalen bättre möjligheter än vad dagens uppdelade uppgiftsfördelning ger att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling. Regionbildningen förväntas därför få en positiv effekt på sysselsättningen och därmed på befolkningsutvecklingen. Regionbildningen i sig påverkar inte den service de berörda huvudmännen idag tillhandahåller åt medborgarna. Däremot bedöms Region Mälardalen på sikt ha bättre förutsättningar att utveckla denna service, inom såväl hälso- och sjukvård som regional utveckling, än vad dagens huvudmän var för sig har. I den mån Region Mälardalen kan skapa bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling, vilket är en bärande tanke med regionbildningen, ökar det också underlaget för annan offentlig och privat service. 2

14 Sammanslagningen av tre landsting till en regionkommun ger utrymme för betydande effektivitetsvinster, på kort sikt främst när tre lednings- och stabsorganisationer ersätts av en. På längre sikt ges också möjlighet att effektivisera och utveckla hälso- och sjukvården. Det innebär att Region Mälardalen, i kraft av en effektivare verksamhet, kommer att ha bättre förutsättningar än vad de tre landstingen idag var för sig har att tillhandahålla en tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet nära invånarna. Man kan också anta att dess stabs- och ledningsfunktioner kommer att fördelas mellan flera orter. Det är därför inte troligt att regionbildningen kommer att påverka den inomregionala balansen i negativ riktning. Bildandet av Region Mälardalen påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionkommun och kommuner. Samverkan mellan Region Mälardalen och kommunerna får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Samverkan kommunerna emellan är i princip deras ensak, men eftersom båda typer av samverkan hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. Avgörande är i båda fall om samverkan kan organiseras direkt på regional nivå, som i Skåne län, eller om den kräver att delregioner inrättas, som i Västra Götalands län. Kommunalekonomiska effekter Regionbildningen ger utrymme för att utveckla och effektivisera verksamheten och förväntas därför på sikt förstärka ekonomin. Den nya, gemensamma skattesats, som träder i kraft 2015, när Region Mälardalen bildas, är beroende av en rad faktorer varav flera är svåra att förutsäga och kan därför inte idag anges. Till att börja med kan mycket hända innan dess, som påverkar skattesatsen i de tre berörda landstingen, precis som i andra landsting och kommuner. Dessutom skiljer sig ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner åt mellan de tre länen. Senast i samband med att Region Mälardalen bildas måste dessa skillnader utjämnas, eftersom regionkommunen inte kan ha olika åtagande för olika medborgare. Exempelvis övertar Örebro läns landsting ensam ansvaret för kollektivtrafiken från och med Samtidigt genomför Landstinget Västmanland en skatteväxling med länets kommuner om hemsjukvården och kollektivtrafiken. Denna typ av harmoniseringar påverkar skillnaderna i skattesats mellan de tre landstingen. Det har inte funnits utrymme för att i detalj kartlägga och analysera dessa skillnader inom ramen för detta underlagsarbete. Det blir en naturlig och viktig uppgift i det fortsatta utredningsarbetet, när beslut fattats om att inleda planläggningen av Region Mälardalen. Flera faktorer ökar det ekonomiska utrymmet. För det första ger det nya utjämningssystemet, som väntas träda i kraft 2013, ett positivt utfall på runt 277 miljoner kronor för Region Mälardalen, jämfört med dagens utfall för de tre landstingen. Det motsvarar 20 öre i skatt. Dessutom ger regionbildningen på sikt möjligheter att effektivisera verksamheten, ett viktigt skäl till att bilda Region Mälardalen. På kort sikt uppstår dessa möjligheter främst när tre lednings- och stabsorganisationer ersätts av en. På längre sikt ges också möjlighet att effektivisera och utveckla hälso- och sjukvården när tre jämförelsevis små landstingsekonomier läggs samman till en enda med en omsättning på miljarder kronor. Samtidigt är det viktigt att skattesatsen sätts så att den nya regionkommunen inte från början får strukturella underskott att tampas med. Det vilar ett stort ansvar på de tre landstingen att så långt som möjligt förbereda sina verksamheter på den stundande regionbildningen och hantera eventuella kostnadsskillnader som kan komma att uppdagas i det fortsatta utredningsarbetet. 3

15 1 Inledning I detta kapitel redogörs för bakgrunden till att detta beslutsunderlag har utarbetats, liksom för de ramar som har styrt arbetet. Dessutom redogörs för dispositionen av underlaget och hur utredningsarbetet har bedrivits. Bakgrund Regeringen har klargjort att landstingen ska ersättas av regionkommuner, som förutom hälso- och sjukvård även har ett övergripande ansvar för regional utveckling. Regeringen har även tillsatt Utredningen om den statliga regionala förvaltningen, som i sitt slutbetänkande den 15 december 2012 förväntas föreslå en sammanslagning av länsstyrelser. Utredaren kommer i sina förslag att ta hänsyn till framtida regionkommuner, förutsatt att han senast den 31 januari 2012 får politiskt förankrade besked om dessa regionkommuners utsträckning. Därför pågår för närvarande runt om i landet ett intensivt arbete för att i utsatt tid formera sig i regionkommuner. Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län har inlett en process för att läggas samman till en regionkommun med arbetsnamnet Region Mälardalen. Målsättningen är att Region Mälardalen ska bildas den 1 januari För att det ska vara möjligt krävs att en ansökan överlämnas till regeringen i början av Det är också viktigt att Utredningen om den statliga regionala förvaltningen får besked om regionbildningen, så att den kan beakta det i sitt förslag till ny länsstyrelseindelning. De tre landstingen siktar på att ta ställning till ansökan på landstingsfullmäktige i januari Innan dess är det dock viktigt att kommunerna i de tre länen får tillfälle att yttra sig om planerna på att bilda Region Mälardalen. Som ett första steg i detta arbete har därför ett underlag tagits fram, som redogör för motiven för samt de förväntade effekterna av regionbildningen. Underlaget skickades i början på december 2011 ut på remiss till kommunerna. I denna skrivelse har underlaget kompletterats med en beskrivning av de organisationer som närmast berörs av regionbildningen samt en redogörelse för förutsättningarna för en regionbildning. Skrivelsen är tänkt att tjäna som underlag för de tre landstingens beslut i frågan och för den ansökan som ska lämnas till regeringen, om de tre landstingen beslutar att gå vidare med planerna på att bilda Region Mälardalen. Utgångspunkter för ansökan Regionbildningen innebär dels att de tre landstingen läggs samman, dels att de får ett övergripande ansvar för regional utveckling, i likhet med Region Skåne, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Region Gotland. Den del av regionbildningen som handlar om att lägga samman landsting regleras i lagen (1979:411) om ändringar av Sveriges indelning i kommuner och landsting, i det följande benämnd indelningslagen. Den stadgar att en ändring i landstingsindelningen endast får göras om ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt (1 kap 1 ). I förarbetena till lagen (proposition 1978/79:157) beskrivs vad som menas med begreppet bestående fördel. Där framhålls att regeringen vid sitt beslut ska ta särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från de berörda landstingen, liksom från ortsbefolkningen, företrädd av landstingsfullmäktige. För att en indelningsförändring ska komma till stånd måste det också, från allmän synpunkt, finnas objektivt bärande skäl som talar för förändringen. Vid prövningen ska samtliga fördelar vägas mot samtliga nackdelar i en allsidig prövning. För att indelningsförändringen ska genomföras måste fördelarna bli bestående och vara större än nackdelarna. 4

16 Av förarbetena framgår vidare att befolkningens förhållanden ska ges en central plats i bedömningen. Bland de faktorer som ska beaktas nämns: avståndsförhållanden, människors närhet till service, tillgång till kommunal service, tillgång till kommunikationer, påverkan på arbetsmarknad och sysselsättning, tillgång till infrastruktur, samt demokratifrågor till exempel antalet förtroendevalda. Den del av regionbildningen som handlar om att få ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen regleras för närvarande i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. För att Region Mälardalen ska få samma ansvar som Region Skåne och Västra Götalandsregionen krävs att lagen kompletteras eller att den ersätts av en ny lagstiftning i samband med en eventuell regionkommunreform. Disposition av underlaget Det är viktigt att ansökan underbyggs av ett gediget faktaunderlag. I kapitel 2 presenteras därför de närmast berörda organisationernas de tre landstingen, de båda regionförbundens samt Västmanlands Kommuner och Landsting styrsystem, organisation och verksamheter. I kapitel 3 redogörs vidare för några viktiga förutsättningar för regionbildningen historisk och förväntad befolkningsutveckling (avsnitt 3.1), hur människors rörelsemönster återspeglar sig i arbetsmarknadsregioner (avsnitt 3.2), de tre länens näringsstruktur (avsnitt 3.4) samt lokaliseringen av kommunal och statlig sysselsättning (avsnitt 3.4). Vägledande för urvalet av faktaunderlag har varit de krav indelningslagen ställer samt de önskemål Utredningen om den statliga regionala förvaltningen har lämnat om underlag för en sammanläggning av landsting. I kapitel 4 redovisas de övergripande motiven för att bilda regionkommuner (avsnitt 4.1) samt motiven för att bilda Region Mälardalen (avsnitt 4.2). Vidare klargörs förankringen av regionbildningen i de berörda länen (avsnitt 4.3). Dessutom skisseras den fortsatta processen fram till bildandet av Region Mälardalen (avsnitt 4.4) och dess verksamhet (avsnitt 4.5). I kapitel 5 redogörs för de förväntade effekterna av regionbildningen utifrån indelningslagens krav på bestående fördel. Således redovisas vilka effekter den förväntas få på den regionala demokratin (avsnitt 5.1) och vad regionbildningen betyder i termer av geografiska avstånd, kommunikationer och möjligheter till regionförstoring (avsnitt 5.2). Här redogörs också för hur regionbildningen förväntas påverka befolkningsutvecklingen och sysselsättningen (avsnitt 5.3) och människors tillgång till kommunal och annan service (avsnitt 5.4). Vidare redovisas vilka effektivitetsvinster regionbildningen kan ge (avsnitt 5.5) och vilka kommunalekonomiska effekter den har (avsnitt 5.6). Slutligen redogörs för vad bildandet av Region Mälardalen betyder för den kommunala samverkan (avsnitt 5.7). Genomförande Arbetet med att ta fram detta underlag har letts av en styrgrupp bestående av landstingsstyrelseordförandena i de tre landstingen Åsa Kullgren, Landstinget Sörmland, Marie- Louise Forsberg-Fransson, Örebro läns landsting och Denise Norström, Landstinget Västmanland samt de tre landstingsdirektörerna, Helena Söderquist, Landstinget Sörmland, Rickard Simonsson, Örebro läns landsting och Monica Berglund, Landstinget Västmanland. Styrgruppen har mötts vid tre tillfällen under arbetet med detta underlag: den 10 november i Stockholm, den 5 december i Eskilstuna samt den 20 december i Västerås. 5

17 Det löpande arbetet har koordinerats av en arbetsgrupp bestående av utredaren Claes Hammarlund, Landstinget Sörmland, regiondirektör Magnus Persson, Regionförbundet Örebro län samt regionutvecklingsdirektör Mats Gunnarsson, Landstinget Västmanland. Detta underlag har utarbetats och skrivits av seniorkonsulterna Ulf Johansson och Jörgen Olsson på Sweco Eurofutures AB. 6

18 2 De berörda organisationerna Den föreslagna regionbildningen innebär att landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands slås samman. Dessutom överförs uppgifter och resurser inom regional utveckling från Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Örebro och länsstyrelserna i de tre berörda länen. I detta kapitel redogörs översiktligt för de tre landstingens och de båda regionförbundens samt Västmanlands Kommuner och Landstings styrsystem, organisation och verksamhet. 2.1 Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland har runt medarbetare, inklusive den bolagiserade verksamheterna service och tandvård. Det bedriver hälso- och sjukvård i Södermanlands län med fyra sjukhus Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Nyköpings lasarett samt Kullbergska sjukhuset och Karsuddens sjukhus i Katrineholm 26 vårdcentraler, varav nio privata, och 24 tandvårdskliniker i ett helägt bolag. Hälso- och sjukvården svarar för runt 90 procent av landstingets utgifter. Därutöver bedriver landstinget habilitering och hjälpmedelsverksamhet samt utbildning och kulturverksamhet, som huvudman för en naturbruksskola, två folkhögskolor, Scenkonst Sörmland, länsmuseum och länsbibliotek. Landstinget är även, tillsammans med länets kommuner, huvudman för och finansiär av länstrafiken. Styrning Landstinget Sörmlands förtroendemannaorganisation består av: landstingsfullmäktige (71 ledamöter, 83 ersättare) med tre beredningar: Demokratiberedning (11 ledamöter) Arvodesberedning (9 ledamöter) Valberedning (7 ledamöter) landstingsstyrelse (15 ledamöter, 9 ersättare) med två utskott: Arbetsutskott/finanskommitté (5 ledamöter, 5 ersättare) Personalutskott (5-7 ledamöter) fyra nämnder: Länssjukvårdsnämnd (15 ledamöter, 9 ersättare) Primärvårdsnämnd (11 ledamöter, 6 ersättare) Habiliterings- och hjälpmedelsnämnd (11 ledamöter, 7 ersättare) Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnd (11 ledamöter, 7 ersättare) Därutöver finns fyra gemensamma nämnder: Patientnämnd (tillsammans med länets kommuner; 12 ledamöter, varav landstinget utser 3) DU-nämnden (tillsammans med Landstinget Västmanland; 6 ledamöter, 6 ersättare, varav Landstinget Sörmland utser hälften) Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel (tillsammans med länets kommuner; 15 ledamöter, 15 ersättare, varav landstinget utser 6 av vardera) Gemensam nämnd för varuförsörjning (tillsammans med landstingen i Örebro, Västmanlands, Uppsala och Dalarnas län; 5 ledamöter, 5 ersättare, varav Landstinget Sörmland utser en av vardera) Landstingets revisorer (12 ledamöter) Den politiska ledningen omfattar bland annat fyra landstingsråd och ett oppositionsråd. Landstingets vision är: Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. 7

19 Landstinget Sörmland tillämpar balanserad styrning, som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs och planeras utifrån fem perspektiv, vart och ett med sina mål: Medborgarperspektivet Förnyelseperspektivet Personalperspektivet Miljöperspektivet, samt Ekonomiperspektivet. Landstinget tillämpar en styrform med åtskillnad mellan beställar- och utföraransvar för primärvård och tandvård, med landstingsstyrelsen som beställare utifrån medborgarnas behov. Från och med 2012 prövar landstinget en ny ersättningsmodell för specialistsjukvård, vars syfte är att stimulera hälso- och sjukvården till bättre måluppfyllelse. Länssjukvårdsnämnden och primärvårdsnämnden ansvarar för utförandet inom sina respektive områden. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden samt kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden erhåller sina uppdrag och landstingsbidrag direkt från landstingsfullmäktige. Organisation och verksamheter Landstinget Sörmland är organiserat i fem förvaltningar: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Habilitering och hjälpmedel Regionsjukhuset Karsudden Kultur och utbildning, samt Landstingets ledningsstab Därutöver finns Folktandvården, ett av landstinget helägt dotterbolag. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är landstingets ojämförligt största förvaltning och omfattar bland annat dess tre sjukhus Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings lasarett samt 26 vårdcentraler. Förvaltningen har runt medarbetare och är uppdelad i fyra divisioner: Länssjukvård, som omfattar samtliga kliniker som bedriver operationsverksamhet, som ögonklinik, öron-, näs- och halsklinik, kirurgi, ortopedi samt kvinnokliniken. Dessutom ingår förlossningsvården och flertalet av de specialistkliniker som har hela länet som upptagningsområde, bland annat smittskydd, hud, reumatologi, barn, infektion, onkologi och lungmedicin. Divisionen har verksamhet vid samtliga tre sjukhus och sammanlagt 147 egendrivna vårdplatser. Personalen uppgår till runt årsarbetare. Närvård, som omfattar verksamhetsområden med spridning över hela länet, bland annat internmedicin, rehabilitering, barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri. Divisionen har verksamhet vid samtliga tre sjukhus och har totalt 129 egendrivna vårdplatser. Personalen uppgår till runt årsarbetare. Primärvård, som omfattar de 17 vårdcentraler som drivs av landstinget: i Eskilstuna kommun: City, Fröslunda, Skiftinge, Torshälla och Tunafors i Flens kommun: Flen, och Malmköping i Gnesta kommun: Gnesta i Katrineholms kommun: Linden och Nävertorp i Nyköpings kommun: Bagaregatan, Ekensberg och Åsidan i Oxelösunds kommun: Oxelösund i Strängnäs kommun: Mariefred och Strängnäs i Trosa kommun: Trosa Vårdcentralerna har i allmänhet distriktsläkarmottagning, distriktssköterskemottagning, barnavårdscentral, sjukgymnastik, arbetsterapi, provtagning och kurator. Personalen uppgår till 634 årsarbetare. 8

20 Medicinsk service, som omfattar akut vård på akutmottagningarna och inom ambulanssjukvården samt sjukvård på vårdplatsenheterna. Divisionen har 442 vårdplatser, på vårdplatsenheter och akutkliniker, som nyttjas av länssjukvårds- och närvårdskliniker. Verksamheten omfattar även utredning och behandling inom arbetsterapi, sjukgymnastik, kurators- och dietistverksamhet, men också radiologi, klinisk fysiologi, laboratoriemedicin samt medicinsk fysik och teknik. Divisionen har verksamhet på samtliga tre sjukhus och dietistservice på vårdcentraler. Personalen uppgår till runt årsarbetare. Utöver de 17 vårdcentraler som drivs av landstingets primärvårdsdivision finns nio privata vårdcentraler: i Eskilstuna kommun: Ekeby, Fristaden och Smeden i Flens kommun: Flen i Katrineholms kommun: Vår i Nyköpings kommun: Stadsfjärden i Strängnäs kommun: Familjedoktorerna och Kyrkbacken i Vingåkers kommun: Vingåker De privata vårdcentralerna sorterar inte under Division Primärvård utan ersätts av Hälsoval Sörmland, som också ansvarar för uppföljning. Hälsoval sorterar direkt under landstingsstyrelsen. Habilitering och hjälpmedel erbjuder stöd till personer med funktionsnedsättning och omfattar verksamheterna: Dammsdal, en skola med boende för ungdomar från hela Sverige med autism och Asbergers syndrom, Habiliteringsverksamheten med syncentral, tolkcentral och pedagogisk hörselvård i Eskilstuna samt syn- och hörselteam i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping, Hjälpmedelscentral med bas i Eskilstuna. Dessutom finns en sjukreseenhet och en enhet för handikappservice. Förvaltningen har runt 380 medarbetare. Regionsjukhuset Karsudden bedriver rättspsykiatrisk vård utifrån avtal med Landstinget Sörmland, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen. Sjukhuset tar också emot patienter från andra landsting utan fast avtal och har totalt 130 vårdplatser och runt 300 medarbetare. Kultur och utbildning har runt 250 medarbetare och omfattar bland annat: Länsbiblioteket Sörmland i Eskilstuna, som ger stöd åt de sörmländska bibliotekens utveckling, Scenkonst Sörmland, som fungerar som länsmusik och länsteater och även omfattar konsulentverksamhet inom film och dans, i form av Film i Sörmland och Dans i Sörmland; Scenkonst Sörmland har runt 30 medarbetare, Sörmlands museum i Nyköping med runt 50 medarbetare, Eskilstuna folkhögskola, Åsa folkhögskola Sörmlands naturbruk, bedriver gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning, kvalificerade yrkesutbildningar och uppdragsutbildningar inom naturbruksområdet vid Öknaskolan, som även förvaltar Nynäs slott och naturreservatet. Landstingets ledningsstab har runt 335 medarbetare och omfattar bland annat följande enheter: Ekonomi Personalutveckling Kansli: administrativt stöd, fastigheter, upphandling, arkiv, miljö och folkhälsa Hälsoval Sörmland: administrerar val av vårdgivare och privata vårdgivare 9

21 Informationsenhet FM-enhet: service och lokalförvaltning D-data: förvaltar landstingets gemensamma IT-infrastruktur Folktandvården är från och med 2011 ett av landstinget helägt aktiebolag med runt 440 medarbetare, fördelade på 25 kliniker, däribland 17 mottagningar för allmäntandvård: i Eskilstuna kommun: City, Eskilshem, Fors och Torshälla i Flens kommun: Flen och Malmköping i Gnesta kommun: Gnesta i Katrineholms kommun: Trädgårdsgatan i Nyköpings kommun: Ekensberg, Nyckeln och Östra Kyrkogatan i Oxelösunds kommun: Oxelösund, Strängnäs och Åkers Styckebruk i Strängnäs kommun: Mariefred i Trosa kommun: Trosa i Vingåkers kommun: Vingåker Dessutom bedrivs specialisttandvård vid flera kliniker i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Landstinget och kommunerna i Södermanlands län har enats om att bilda ett kommunalförbund, Förbundet för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Förbundet kommer att ledas av en direktion, där varje kommun har en ordinarie ledamot och en ersättare. Landstinget har fem ordinarie ledamöter och fem ersättare och utser ordförande. Några verksamhetsmått Landstingets kostnader, intäkter och resultat per verksamhetsområde framgår av nedanstående driftredovisning för 2010 (mkr). Verksamheter Landstings- Övriga Verksamhetens Skatter, statsb., Utfall 2010 bidrag Intäkter kostnader finansnetto Hälso- och sjukvård därav: 5 196, , ,9-110,1 - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 3 955, , ,4-135,7 - Regionsjukhuset Karsudden 208,7-194,5 14,2 - Folktandvården 311,4-307,5 3,9 - Habilitering och hjälpmedel, sjukresor 155,9 13,1-164,1 4,9 - Dammsdalsskolan 86,5-81,8 4,7 - Gemensam nämnd för vård, omsorg m m 122,6-122,0 0,6 - Övrig hälso- och sjukvård 273,6 22,0-280,5 15,1 - Hälsoval 660,4 65,4-748,2-22,4 - Tandvård 151,1 1,4-147,9 4,6 Regional verksamhet därav: 253,4 137,9-386,5 4,8 - Kultur, utbildning och friluftsverksamhet 78,0 137,9-214,2 1,7 - Övrig regional verksamhet 175,4-172,3 3,1 Övrig verksamhet 424,3 856, ,0 22,2 - Politik och tjänstemannaledning 206,7 816,1-999,5 23,3 - Patientnämnd 31,0 2,1-32,7 0,4 - Revision 3,8 0,1-3,5 0,4 - Finansförvaltning 182,8 38,6-223,3-1,9 Eliminering av interna poster , , , ,6 Verksamhetens kostnader 0, , , ,7 Skatter, utjämning, statsbidrag, finansnetto 6 075, ,7 Totalt landstinget 0, , , ,7 118,0 Landstingets personalstyrka uppgick den 31 december 2010 till årsarbetare, fördelade mellan: Hälso- och sjukvård årsarbetare Karsuddens sjukhus 298 årsarbetare Hjälpmedel och habilitering 368 årsarbetare 10

22 Folktandvården 410 årsarbetare Kultur och utbildning 233 årsarbetare Ledningsstab 323 årsarbetare Landstingsservice AB 354 årsarbetare Försäljning av hälso- och sjukvård gav en intäkt på 75 miljoner kronor 2010, vilket var en ökning med 3 procent (21 mkr) jämfört med föregående år. Kostnaderna för utomlänsvård uppgick till runt 530 miljoner kronor 2010, vilket var en minskning med 4 procent. Kostnaderna för övrig köpt vård var 278 miljoner. Det motsvarar en ökning på 43 procent, vilken beror på införandet av Hälsoval och etableringen av privata vårdcentraler i länet. Kostnaden för inhyrd personal uppgick samma år till 88 miljoner kronor, varav 98 procent avser läkare, fördelad mellan primärvård (60 procent) och sjukhusvård (40 procent). Landstingets kostnader för läkemedel var 815,6 miljoner kronor 2010, vilket var en ökning med 4,0 procent jämfört med Av detta uppgick kostnaden för rekvisitionsläkemedel till 209,4 miljoner kronor (+12,0 procent), medan kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen var 606,2 miljoner kronor 2010 (+1,4 procent). 2.2 Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland är ett samverkansorgan med landstinget och länets kommuner som huvudmän. Som samverkansorgan har det övertagit huvuddelen av de uppgifter inom regional utveckling som tidigare sköttes av länsstyrelsen. Det har också tagit över många av landstingets engagemang inom detta område. Styrning Regionförbundet Sörmlands förtroendemannaorganisation består av: Regionstyrelsen (33 ledamöter, 33 ersättare), med ett utskott: - Arbetsutskottet (5 ledamöter, 5 ersättare) Revisorer (3 ledamöter) Regionförbundet har visionen: Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland. Organisation och verksamheter Regionförbundet Sörmland har sitt kontor i Nyköping och har från och med 2012 fyra verksamhetsområden: Inom Infrastruktur och transporter arbetar man med att utveckla hållbara transportsystem, ta fram kunskap om och utforma strategier för effektiva och hållbara person- och godstransporter, inom och genom länet, men också interaktivt med omlandet. Man arbetar även med den fysiska infrastrukturen och hur den ska utformas och förbättras. Det gäller såväl infrastruktur för transporter som bredband. Inom Näringsliv och arbetsmarknad arbetar man för att skapa tillväxt i Sörmland. Ett handlingsprogram för näringslivets utveckling har nyligen utarbetats. Under 2012 inriktas ansträngningarna mot att förverkliga programmets målsättningar. En stor del av utvecklingsarbetet kanaliseras genom det delägda regionala ALMI-bolaget. Utbildning och kompetensförsörjning: Sedan ett par år har regionförbundet regeringens uppdrag att arbeta med så kallade kompetensplattformar för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Detta arbete kommer att fortsätta, samtidigt som särskild uppmärksamhet ägnas åt tillgången till akademisk utbildning samt forskning i länet. 11

23 Området miljö- och klimatfrågor har tillkommit inför Regionstyrelsen vill härigenom markera kopplingen mellan dessa frågor och den regionala utvecklingen, särskilt utvecklingen av transportsystemen och planeringen av en effektiv infrastruktur. Därutöver arbetar regionförbundet med internationell samverkan och har ett antal sidoordnade verksamheter, så som FoU i Sörmland, IT i vården och Samverkansstrateg för vård och omsorg i Sörmland. Några verksamhetsmått Regionförbundet har ett knappt 20-tal medarbetare på kontoret i Nyköping. Regionförbundets kostnader, intäkter och resultat framgår av nedanstående driftredovisning (tkr). Utfall 2010 Budget 2010 Avvikelse Intäkter Medlemsavgifter Ersättning länsstyrelsen (personal) Externa intäkter projekt Sidoverksamhet Övrigt (konferenser m m) Projektfinansiering, statliga regionala medel 1: Summa intäkter Kostnader Politisk styrning Förbundskontoret Huvudverksamhet Sidoverksamhet Övrigt Summa kostnader Resultat Örebro läns landsting Örebro läns landsting hade i slutet av 2010 runt anställda och bedriver hälso- och sjukvård i Örebro län vid tre akutsjukhus Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt primärvård, psykiatri, habilitering och folktandvård. I länet finns 30 vårdcentraler och 28 tandvårdskliniker. Hälso- och sjukvården svarar 2011 för runt 90 procent av landstingets utgifter. Dessutom arbetar landstinget för regional tillväxt, som huvudman ensam eller tillsammans med andra för länstrafiken, två folkhögskolor och flera regionala kulturinstitutioner. Landstinget bedriver även forskning och utbildning tillsammans med Örebro universitet. Styrning Örebro läns landstings förtroendemannaorganisation består av: landstingsfullmäktige (71 ledamöter, 84 ersättare) landstingsstyrelse (15 ledamöter, 15 ersättare) med två utskott: Hälso- och ekonomiutskott (7 ledamöter, 3 ersättare) Personalpolitiskt utskott (5 ledamöter, 2 ersättare) Åtta nämnder: Nämnden för somatisk specialistsjukvård (15 ledamöter, 7 ersättare) Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel (15 ledamöter, 7 ersättare) Nämnden för primärvård och folktandvård (15 ledamöter, 7 ersättare) Nämnden för folkhälsa (15 ledamöter, 7 ersättare) Nämnden för forskning (15 ledamöter, 7 ersättare) 12

24 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning (15 ledamöter, 15 ersättare) Nämnden för trafik, miljö och service (15 ledamöter, 15 ersättare) Nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice (4 ledamöter, 4 ersättare; gemensam med Örebro kommun) samt en gemensam nämnd: Gemensam nämnd för varuförsörjning (tillsammans med landstingen i Södermanlands, Västmanlands, Uppsala och Dalarnas län; 5 ledamöter, 5 ersättare, varav Örebro läns landsting utser en av vardera) Landstingets revisorer (9 ledamöter) I den politiska ledningen ingår fem landstingsråd på heltid och två på halvtid samt ett oppositionsråd på heltid och fem på halvtid. Landstingets vision lyder: Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Landstingets värdegrund utgår från visionen och lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Landstinget tillämpar en utvecklad mål- och resultatstyrning. Verksamhetsplanen för 2011 innehåller 45 mål fördelade på nio målområden, utöver ekonomimålet: Folkhälsa God vård Forskning och högskoleutbildning Regional utveckling Kultur och bildning Demokrati och insyn Miljö Personal och kompetens Information och kommunikation Ekonomi Organisation och verksamheter Örebro läns landstings verksamhetsorganisation leds av landstingsdirektören. Hälso- och sjukvården är organiserad i fem förvaltningar: Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Primärvård, Psykiatri och habilitering (PPH) Folktandvården Som stöd finns förvaltningarna: Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan För strategi och ledning svarar Landstingets ledningskansli. Från och med 2012 ersätts PPH-förvaltningen av tre självständiga förvaltningar: Primärvård, Psykiatri samt Habilitering och hjälpmedel. Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) är ett av Sveriges sju universitetssjukhus och är tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala regionsjukhus för Uppsala-Örebro hälsooch sjukvårdsregion. Den omfattar landstingen i Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Det är också länssjukhus för Örebro län och länsdelssjukhus för centrala och södra delen av Örebro län. Universitetssjukhuset i 13

25 Örebro har ca 570 vårdplatser och runt anställda, inklusive administration samt Arbets- och miljömedicin. Vården är organiserad i sex verksamhetsområden: Barn- och kvinnosjukvård med två kliniker: Barn- och ungdomskliniken, samt Kvinnokliniken. Verksamhetsområdet har runt 80 vårdplatser och 350 medarbetare. Hjärta och diagnostik med sex kliniker: Fysiologiska kliniken, Kardiologiska kliniken, Kärl-Thoraxkliniken, Laboratoriemedicinska länskliniken, Röntgenkliniken samt Avdelningen för sjukhusfysik. Verksamhetsområdet har runt 60 vårdplatser och 800 medarbetare, men kommer under 2012 att delas i två områden. Huvud, hud och onkologi med sju kliniker: Hudkliniken, Käkkirurgiska kliniken, Onkologiska kliniken, Plastikkirugiska kliniken, Vårdenhet hud, plastik och öron, Hudkliniken samt Öron-, näs- och halskliniken. Verksamhetsområdet har runt 65 vårdplatser och 450 medarbetare. Kirurgi med fem kliniker: Anestesi- och intensivvårdskliniken, Handkirurgiska kliniken, Kirurgiska kliniken, Ortopedkirurgiska kliniken samt Urologiska kliniken. Verksamhetsområdet har runt 150 vårdplatser och 700 medarbetare. Medicin och rehabilitering med tio kliniker/enheter: Akutkliniken, Geriatriska kliniken, Infektionskliniken, Lungkliniken, Medicinska kliniken, Neurokliniken, rehabiliteringsmedicinska kliniken, Reumatologiska kliniken, Avdelningen för sjukgymnastik samt Vårdenhet rehabilitering och reumatologi. Verksamhetsområdet har runt 215 vårdplatser och medarbetare. FoU med fyra enheter: FoU-enheten, Audiologiskt forskningscentrum, Vårdvetenskapligt forskningscentrum samt Arbets- och miljömedicinska kliniken. Verksamhetsområdet har runt 50 medarbetare. Karlskoga lasarett är ett länsdelssjukhus med västra länsdelen som primärt upptagningsområde. Det tar även emot patienter från östra Värmland genom avtal med Landstinget Värmland. Sjukhuset har ca 140 vårdplatser och runt 730 medarbetare. Det är ett av länets tre akutsjukhus med dygnet-runt-verksamhet inom intensivvård, medicin och geriatrik, kirurgi, kvinnosjukvård med förlossningsverksamhet samt ortopedi. Runt 23 procent av patienterna på vårdavdelningarna, 25 procent på akutmottagningen och 14 procent på mottagningarna (inkluderat barn, hud, ögon och öron/näsa/hals) var från Värmland. Lindesbergs lasarett är ett länsdelssjukhus med norra länsdelen som primärt upptagningsområde. Det är ett av länets tre akutsjukhus med drygt 100 vårdplatser och runt 560 anställda. På Lindesbergs lasarett bedrivs anestesi- och intensivvård, kirurgi, ortopedi samt medicinsk och geriatrisk vård. Det har också sex specialistmottagningar och röntgenklinik. Lasarettets operationskapacitet för överviktsoperationer har stärkts och ett centrum för obesitaskirurgi har bildats vid lasarettet. På alla de tre sjukhusen har länsperspektivet fått ökat fokus. För att utnyttja resurserna på effektivt pågår en länsgemensam specialitetssamverkan i den elektiva verksamheten. Primärvård, Psykiatri och Habilitering (PPH) har drygt medarbetare. Av dessa arbetar drygt 900 inom primärvården. Vårdcentralerna bedrivs som vårdvalsverksamhet inom Hälsovalet. Här ingår 30 vårdcentraler, varav 26 drivs i landstingets regi. Vid vårdcentralerna finns distriktsläkar- och distriktsköterskemottagning, sjukgymnastik, särskild specialistsköterskemottagning för diabetes och astma/kol, barnavårdscentral och mödrahälsovård. Vårdcentralerna tar också emot patienter med psykisk ohälsa och svarar för läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården. Vårdcentraler finns i: Askersunds kommun: Askersund Degerfors kommun: Pilgården Hallsbergs kommun: Hallsberg och Hällefors kommun: Hällefors Karlskoga kommun: Baggängen, Brickegården och Karolina Kumla kommun: Kumla 14

26 Laxå kommun: Laxå Lindesbergs kommun: Fellingsbro, Frövi, Lindesberg och Storå Ljusnarsbergs kommun: Kopparberg Nora kommun: Nora Örebro kommun: Adolfsberg, Brickebacken, Karla, Lillån, Mikaeli, Odensbacken, Olaus Petri, Skebäck, Tybble, Varberga och Ängen Fyra vårdcentraler bedrivs i privat regi: Hallsbergs kommun: Pålsboda (Pålsboda vårdcentral AB) Lekebergs kommun: Lekebergs vårdcentral (Capio AB) Örebro kommun: Haga vårdcentral (Capio AB), Vivalla (Vivalla vårdcentral AB) Psykiatrin har 136 vårdplatser, runt 900 medarbetare och består av följande verksamheter: Allmänpsykiatri med närpsykiatri med verksamhet i Örebro, Karlskoga, Hallsberg och Lindesberg, Högspecialiserad vård i Örebro, Heldygnsvård i Örebro, Karlskoga och Lindesberg, Barn- och ungdomspsykiatri i Örebro och Karlskoga, Beroendecentrum i Örebro, samt Rättspsykiatrisk klinik i Örebro Habiliteringen har runt 500 medarbetare och består av följande verksamheter: Hörselvård med verksamhet i Örebro, Karlskoga och Lindesberg Barn- och ungdomshabilitering i Örebro, Hallsberg, Karlskoga och Nora Centrum för hjälpmedel i Örebro Familjerådgivningen med verksamhet i Örebro, Karlskoga, Hallsberg och Lindesberg Ortopedteknik med verksamhet i Örebro, Karlskoga och Lindesberg Syncentralen i Örebro Tolkcentral för döva med flera i Örebro Vuxenhabilitering i Örebro, Hallsberg, Karlskoga och Nora Folktandvården har runt 515 medarbetare och bedriver tandvård vid Folktandvårdens jourklinik samt allmäntandvård vid 23 kliniker: Askersunds kommun: Askersund Degerfors kommun: Degerfors Hallsbergs kommun: Hallsberg och Pålsboda (mobil tandvårdsklinik) Hällefors kommun: Hällefors Karlskoga kommun: Karlskoga Kumla kommun: Kumla Laxå kommun: Laxå Lekebergs kommun: Lekeberg Lindesbergs kommun: Fellingsbro, Frövi, Lindesberg och Storå (mobil tandvårdsklinik) Ljusnarsbergs kommun: Kopparberg Nora kommun: Nora Örebro kommun: Adolfsberg, Brickebacken, Haga, Hertig Karl, Lillån, Odensbacken, Sofia och Wivallius Vidare bedrivs specialisttandvård vid Centrum för specialisttandvård i Örebro inom områdena barntandvård, bettfysiologi, endodonti (rotbehandling), protetik, odontologisk sömnmedicin, tandlossning och tandreglering. Dessutom bedrivs sjukhustandvård i Örebro, Karlskoga och Lindesberg. Inom folktandvården finns även ett kundcenter, ett tandtekniskt laboratorium, en folkhälsoenhet samt ledningskansli, samtliga i Örebro. Landstingets ledningskansli har runt 230 medarbetare och omfattar landstingsövergripande ledningsfunktioner för hälso- och sjukvård med folkhälsoenhet, forskning, regional 15

27 tillväxt, ekonomi, personal, kommunikation samt juridik och nämndadministration. Inom området regional tillväxt ryms också Kävesta och Fellingsbro folkhögskolor. Landstinget är vidare huvudman för länsmuseet och länsteatern och delägare i länsmusiken. Vid årsskiftet 2011/12 återtar landstinget ansvaret för länsbiblioteket, film, dans och allmänkultur från Regionförbundet Örebro. Lednings- och verksamhetsstöd har runt 770 medarbetare inom områdena: Ekonomi: ekonomi, upphandling, enhet för sjukreseersättning, arkiv och diarium Försörjning: kost, städ, transport och tryckeri Kundtjänst: telefonväxel, kundsupport och receptioner Landstingsfastigheter: fastighetsavdelning, konst, teknik- och produktionsavdelning samt driftavdelning Landstings-IT: drift och teknik samt utveckling Medicinsk teknik: support för medicinteknisk utrustning Personal: lönehantering, personaladministration, arbetsmiljö med mera Vårdprocesstöd: förvaltar landstingets vårdsystem Landstingshälsan har runt 40 medarbetare med verksamhet i Örebro, Kumla, Karlskoga och Lindesberg. Inom förvaltningen ryms även Tolk- och översättarservice i Örebro. Länsgården fastigheter AB är ett helägt dotterbolag till landstingets förvaltningsbolag. Balansomslutning per den 31 december 2010 var 665 miljoner kronor, varav fastigheter uppgår till 452 miljoner koronor. En intern värdering av bolagets fastighetsbestånd (marknadsvärde) uppgår till 927 miljoner kronor. Beståndet består bland annat av vårdcentraler, äldreboenden, bostäder, utbildningslokaler och kommersiella lokaler. Kollektivtrafikmyndighet. Örebro läns landsting övertar den 1 januari 2012 ansvaret för kollektivtrafiken i länet. En särskild nämnd inom landstinget axlar rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Utöver trafikförsörjningsprogrammet kommer myndigheten att besluta om trafikplikt och en rad andra strategiska trafikfrågor. Landstingsfullmäktige anger de ekonomiska ramarna för myndigheten, medan nämnden fattar beslut om prioriteringar inom given budgetram. Myndigheten kommer under 2012 att ha stöd av en tjänsteman anställd inom landstinget. Övrig kompetens och stöd till myndigheten kommer under 2012 att avropas från Länstrafiken Mälardalen AB, vars uppdrag specificeras genom ett ägardirektiv. För närvarande pågår en utredning om hur myndigheten ska organiseras från 2013 och framåt. Några verksamhetsmått Landstinget hade anställda årsarbetare den 31 december 2010, fördelade mellan: Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett 728 Lindesbergs lasarett 562 Psykiatri och habilitering Primärvård 914 Folktandvård 514 Lednings- och verksamhetsstöd 770 Landstingshälsan 38 Landstingsstyrelsen, LFM egen verksamhet 233 Forskningsnämnden 3 Landstingets kostnader, intäkter och resultat per verksamhetsområde framgår av nedanstående driftredovisning för 2010 (mkr). 16

28 Verksamheter Landstings- Övriga r Personal- Övriga Resultat Resultat bidrag intäkter kostnader kostnader Universitetssjukhuset Örebro 2 682,0 668, , ,6-54,2-23,5 Karlskoga lasarett 463,3 118,0-378,9-219,7-17,3 7,1 Lindesbergs lasarett 411,7 53,2-292,2-173,1-0,4 0,6 Psykiatri och habilitering 913,7 129,8-630,3-401,3 11,9 24,5 Primärvård 369,5 569,8-481,1-448,7 9,5 0,4 Folktandvård 1-1,8 335,1-215,1-113,9 4,3 10,8 Hälso- och sjukvårdsnämnden 481,5 15,5-27,0-460,9 9,1 12,1 Hälsovalsenhet, ledningskansli 556,8 21, ,0 6,3 Eliminering av interna poster 0,0-340,3 0,6 339,7 0,0 0,0 Summa hälso- och sjukvård 5 876, , , ,5-30,8-32,0 Forskningsnämnden 2 13,7 8,0-3,7-16,0 2,0 3,8 Gemensamma nämnden 3 16,9 42,7-43,9-13,1 2,6 2,5 Lednings- och verksamhetsstöd -9, ,6-327,8-664,2 4,9 18,9 LS:s och LTF:s verksamheter 4 535,5 90,1-132,3-491,1 2,2 9,3 Summa verksamheter 6 433, , , ,9-19,1 66,5 Landstingsgemensamt , ,2-192,3-110,6 161,2 53,2 Summa 0, , , ,5 142,1 119,7 Eliminering av interna poster 0, ,9 9, ,5 0,0 0,0 Totalt -0, , , ,0 142,1 119,7 Den privat drivna vården i länet utgör ett viktigt komplement till den landstingsdrivna och finansieras antingen genom vårdavtal eller enligt den nationella ersättningstaxan. Landstingets ersättning till vård i privat regi uppgår till sammanlagt till runt 225 miljoner kr per år. Samarbetet med Capio Läkargruppen har intensifierats för att klara tillgänglighet och vårdgaranti. Örebro läns landsting köper specialistvård för runt 70 miljoner kr, med jämn fördelning mellan kirurgiska och medicinska specialiteter. Örebro läns landstings ägarandel i Capio Läkargruppen utgör ca 8 procent. Försäljning av hälso- och sjukvård och tandvård gav en intäkt på 538 miljoner kronor 2010, vilket var en minskning med 6,8 procent jämfört med föregående år. Posten omfattar bland annat vård vid Universitetssjukhuset Örebro samt Värmlandsavtalet om vård vid Karlskoga lasarett, vilka båda minskade. Kostnaderna för köp av somatisk vård ökade med 3,7 procent till 279 miljoner kronor 2010, medan kostnaderna för köp av psykiatrisk vård uppgick till drygt 50 miljoner kronor (+3,8 procent). Landstingets kostnader för läkemedel var 768 miljoner kronor 2010, vilket var en ökning med 1,9 procent jämfört med Av detta uppgick kostnaden för rekvisitionsläkemedel till 190 miljoner kronor (+4,2 procent), medan kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen var 577,2 miljoner kronor 2010 (+1,2 procent). 2.4 Regionförbundet Örebro län Regionförbundet Örebro län är ett samverkansorgan och bildades 2006 med landstinget och länets tolv kommuner som huvudmän. Som samverkansorgan har det övertagit uppgifter inom regional utveckling som tidigare sköttes av länsstyrelsen. Det har också tagit över flera av landstingets engagemang inom detta område. Det fungerar dessutom som regionalt förbund för länets kommuner, med uppdrag att företräda dem inom området Social välfärd. 1 I kolumnen övriga intäkter ingår avtalsreglerad ersättning med 156,8 mnkr från Hälso- och sjukvårdsnämnden. 2 Dessutom tillkommer forskning med 67,7 mkr som redovisas under respektive hälso- och sjukvårdsförvaltning. 3 Gemensamma nämnden för företagshälsovård samt tolkförmedling 4 Exkl Hälsovalsenhet, ledningskansliet, som redovisas under hälso- och sjukvård. 5 I landstingsgemensamt ingår pensioner, internräntor, skatteintäkter samt centralt redovisade statsbidrag och finansiella poster. 17