5. UPPKOMST OCH UTVECKLING
|
|
- Amanda Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 5. UPPKOMST OCH UTVECKLING Biologiska, sociokulturella och psykologiska faktorer Multifaktoriella modeller
2 snälla, rör inte vid mig jag vill inte du vet inte hur äckligt det är du går närmare, jag ryggar du menar inget illa vill bara vara nära jag vill inte, kan inte du vet inte hur äcklig jag är Mjuk, svettig, äcklig, fet snälla du, rör inte vid mig dina ögon undrar jag darrar får jag älska dig med mina ögon? kan du älska mig med dina ögon? Förlåt. Ur När mörkret kom av Lina Strandberg
3 with a reasonable degree of medical and scientific certainty that eating disorders are significantly heritable; influenced by alterations of brain function; significantly impair cognitive function, judgement, and emotional stability; and restrict the life activities of persons afflicted with these illnesses. Academy for Eating Disorders, 2008
4 Två huvudperspektiv 1. Specifika orsakssamband Biologiska, sociokulturella och psykologiska faktorers inverkan 2. Kronologisk utvecklingsprocess Predisponerande (grogrund, sårbarhet) Genetisk arv, personlighetsutv., familjemönster, värderingar Utlösande Bantning, viktnedgång, trauma/livsomställning Vidmakthållande (onda cirklar) Bantning, matvanor, kräkning, hetsätning, försvarsmekanismer
5 Biologiska faktorer Genetiska arvet (predisponerande) Ökad förekomst bland nära släktingar Tvillingstudier Heritabilitet % Hur stor del av variationen beror på genetiska faktorer Vad är det som nedärvs? Copingstil, impulsivitet, aptitreglering... 1/3 delad sårbarhet med depression, ångest- och beroendestörningar
6 Ärftlighet Fairburn & Harrison, 2003
7 3 modeller för genetiska faktorer 1. GxE (samspel mellan arv och miljö) Varför är vissa individer mer sårbara för sociokulturella faktorer 2. Genetiska huvudeffekter Nedärvda avvikelser i aptit och viktkontroll Sociokulturella faktorer illusion 3. Mixed model Huvudeffekter svarar för kärnsymptom som existerat genom historien (vikt, hetsätning, uppkastning) Sociokulturen skapar kontexten och gör störningen förståelig Striegel-Moore & Bulik, 2007
8 Biologiska faktorer The fault is not in her parents but in her insula A neurobiological hypothesis of Anorexia nervosa Insular cortex (insula) Hjärnans server Integration och reglering av autonoma, sensoriska och emotionella stimuli Ger upplevelser deras emotionella innebörd For anorexics, the desire not to eat and to be thin seems to be already in them and not something they can pick up by looking at a magazine Ian Frampton, The Sidney Morning herald Nunn et al., 2008
9
10 Biologiska faktorer Bantning (utlösande) Effektivare ämnesomsättning, lagrar energi Påverkar serotoninbalansen Resultat av kroppens anpassning till svält vidmakthållande samspel Bantning + sårbarhet ätstörning Men, alla börjar inte banta innan ätstörning BN 37 % hetsäter före bantning Bantning (vidmakthållande) Fasta hunger hetsätning
11
12 Minnesota Starvation Experiment frivilliga från Civilian Public Service Undersöka de fysiologiska och psykologiska effekterna av svält och rehabilitering The biology of human starvation (1950)
13 Minnesota Starvation Experiment Deltagarna tappade 25 % av sin kroppsvikt under 24 veckor Ökning av depressiva symtom, ångest och hypokondri Upptagenhet av mat, både under svältfasen och rehabilitering Minskat sexuellt intresse och social undandragenhet Självrapporterade svårigheter med koncentration, förståelse och bedömningsförmåga
14 Sociokulturella faktorer Aktuella värderingar ger mening åt sjukdomen Allmänna riskfaktorer för ätstörningar Slankhetsideal internalisering diskrepans kroppsmissnöje återhållet ätande ( ) hetsätning Förstärkande faktorer Socialt tryck, socialklass, personlighet, social ångest, övervikt, impulsivitet, biologisk respons på svält, upplevd belöning av ätande/svält Empiriskt stöd Kvinnlig överrepresentation, ökad förekomst i samband med slankhetsideal, tvärkulturella skillnader, tidsmässigt samband mellan internalisering av slankhetsideal och stört ätbeteende
15 Sociokulturella epidemiologiska perspektiv Ökad förekomst av ED under senaste 50 år Genomsnittsvikten har ökat och kroppsidealet blivit slankare! % av alla kvinnor har en kroppsvikt över massmediala idealet Bantnings- och utseendeindustri Vikt är något man väljer Förknippat med framgång och lycka Hälsosamhetsiver
16 Sociokulturella könsspecifika perspektiv Feministiska teorier Varför nu? Varför kvinnor? Vilka kvinnor i synnerhet? Flickor ska kuvas internaliserade konflikter Självsvält autonomi kontroll över egna kroppen och närmiljön Hög grad av problem hos konkurrensinriktade kvinnor Ökad andel män med ätstörningar Arbete där viktkontroll är betydelsefull Höja prestationsförmågan Bigorexia (muscle dysmorphia)
17 Transkulturella perspektiv Ätstörningar mycket vanligare i västerländska kulturer Senaste år (90-talet-) Ökning av ED i Japan Rapporter om ED i arabiska länder Västerländska värderingar sprids Mer ED bland de med kontakt till västländerna Konflikter mellan rådande värderingssystem Andra generationens invandrare särskilt utsatta
18 Psykologiska faktorer Trauma Sexuella, fysiska och känslomässiga 39 % av ED-patienter, 7 % av kontrollgrupp rapporterade sexuellt trauma Ofta indirekta samband Trauma maktlöshet, kontrollförlust ätstörning Deep et al., 1999
19 Psykologiska faktorer Familjemönster Interaktionsmönster Bristfällig kommunikation och omsorg samt kommentarer om barnens vikt och utseende the AED stands firmly against any etiologic model of eating disorders in which family influences are seen as the primary cause of anorexia nervosa or bulimia nervosa, and condemns generalizing statements that imply families are to blame for their child s illness. Academy for Eating Disorders, 2009
20 Psykologiska faktorer Inlärning och kognition Positiv förstärkning av viktminskning (behaviorism) Undvikande av ångest förknippad med ätande och viktökning Önskan om att undvika gå upp i vikt och därmed uppfattas som misslyckad Störd kroppsuppfattning Dysfunktionellt tänkande Selektiv abstraktion Dikotomt tänkande (total kontroll/ingen kontroll) Övergeneralisering (misslyckades igår misslyckas idag) Överdrift (halvt kilo katastrof) Vidskepligt tänkande (mat direkt fett) Personalisation (alla skrattar åt mig)
21 Ångestens roll vid ätstörningar Ökad kontroll Självsvält Rädsla för kontrollförlust Rädslan för kontrollförlust förstärks Hunger Starkt drift för att äta Söker lättnad genom att hetsäta Outhärdlig känsla Vana att hetsäta för att hantera illamående Rädslan för att illamåendet blir outhärdligt eller ändlöst förstärks Avhållsamhet ökar illamåendet Anorexins ångestcirkel Bulimins ångestcirkel Översatt från Charpentier, 2004
22 Psykologiska faktorer These sufferers do not recognize that they have any value. They have assumed that they are not worthy of life and deny themselves food in order to fulfill that belief. "Confirmed Negativity Condition Tolkar allt som ngt negativt om en själv Skuldbelägger sig själv Negativt medvetande som tar över det verkliga medvetandet Claude Pierre, 1997
23 Bantning som riskfaktor för ätstörning Intervjuer i Ung i Jakobstadsnejden resulterade i fyra ömsesidigt uteslutande grupper av bantare, baserat på ungdomarnas uppgivna orsak till att börja banta 1. Vanity dieters (n = 28) Bantade för att bättra på sin figur, ville gå ner ngt kilo 2. Overweight dieters (n = 12) Bantade pga. övervikt och möjliga negativa konsekvenser av vikten 3. Depressed dieters (n = 33) Bantade för att de kände sig nedstämda och tänkte att viktnedgång kunde hjälpa 4. Feeling-fat dieters (n = 8) Kunde inte ge någon direkt orsak till bantande, men hade en diffus känsla av att vara feta
24 Gruppmedelvärden hos subgrupper av bantare beträffande BMI, depressiva symtom, social ångest och självkänsla BMI RBDI SPIN RSES M M M M Vanity dieter (n=28) Overweight dieter (n=12) Depressed dieter (n=33) Feeling-fat dieter (n=8)
25 Högriskbantare hade en 15-faldig (OR = 14.86) risk att ha utvecklat en ätstörning före 18-års ålder jämfört med lågriskbantare Logistisk regressionsmodell, kontrollerad för depressiva symtom, social ångest och självkänsla Livstidsprevalensen för DSM-IV ätstörningar hos högriskbantare var 54.3 % jämfört med 3.3 % hos lågriskbantare
26 Betydelse av viktuppfattning Enligt internationella BMI cut-offs 6.1 % av flickorna underviktiga, 77.9 % normalviktiga och 16.1 % överviktiga vid T1 3.1 % av pojkarna underviktiga, 74.4 % normalviktiga och 22.5 % överviktiga Enligt ungdomarna själva 44.5 % av flickorna överviktiga och 4.9 % underviktiga 18.8 % av pojkarna överviktiga och 16.2 % underviktiga
27 BMI i relation till viktuppfattning Viktuppfattning BMI Undervikt Normal vikt Övervikt Undervikt Normal vikt Övervikt BMI Viktuppfattning Undervikt Normal vikt Övervikt Undervikt Normal vikt Övervikt Flickor med felaktig överviktupplevelse (n = 83) Pojkar med felaktig underviktsupplevelse (n = 40)
28 RBDI (0-39) 5. Uppkomst och utveckling Utveckling av depressiva symtom hos flickor och pojkar med och utan felaktig viktuppfattning IWPf CWPf IWPm CWPm T1 T2 F (1, 209) = 29.42, p <.001 F (1,173) = 1.98, p =.16
29 SPIN (0-68) 5. Uppkomst och utveckling Utveckling av social ångest hos flickor och pojkar med och utan felaktig viktuppfattning IWPf CWPf IWPm CWPm T1 T2 F (1, 209) = 6.49, p <.05 F (1,173) = 4.92, p <.05
30 RSES (10-40) 5. Uppkomst och utveckling Utveckling av självkänsla hos flickor och pojkar med och utan felaktig viktuppfattning IWPf CWPf IWPm CWPm T1 T2 F (1, 209) = 22.08, p <.001 F (1,173) = 3.04, p =.08
31 Flickor med felaktig upplevelse av övervikt hade en mera negativ syn på sin kropp och kroppsform vid uppföljningen Ätstörningar mer förekommande hos flickor med felaktig upplevelse av övervikt IWPf CWPf Livstidsprevalens T1 Livstidsprevalens T2 DSM-IV Subklinisk DSM-IV Subklinisk
32 En multifaktoriell modell Komplexa problem, stor variation Komplext samspel mellan etiologiska (orsakande) faktorer i uppkomst, utveckling och vidmakthållande Multideterminerade fenomen Samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer Samspel över tid
33 En multifaktoriell modell Clinton, Engström & Norring, 2002
34 En multifaktoriell modell Ätstörningarnas ontogenetiska topografi Det individuella utvecklingslandskapet Landskapet skapas av interagerande biopsykosociala faktorer Personerna W, X, Y och Z rör sig över sina individuella landskap Fyra tidpunkter i Tröskel för insjuknande ii Utvecklad ätstörning iii Tröskel för tillfrisknande iiii Tillfrisknande
35 En multifaktoriell modell
36 En multifaktoriell modell
37 En multifaktoriell modell
38 En multifaktoriell modell
39 En multifaktoriell modell
40 3. Ångesttid - Måsten (motion) - Förbud (mat) 4. Önskan om förändring 2. Lyckotid, smekmånadsfas 5. Gör förändring 1. Bantning, diet 6. Frisk
41 Medfödda faktorer Emotionell överkänslighet Genetisk utsatthet Familjefaktorer Atmosfär, uppfostran Moderns beteende och förhållningssätt till mat Mentalhälsoproblem i familjen Familjedynamik som hindrar frigörelse Psykiska faktorer Svag självkänsla Perfektionism Svårt att hantera ångest Sociokulturella faktorer Skönhetsideal Kroppens betydelse för framgång och lycka Hobbyn Utlösande faktorer Bantning Flytta hemifrån Nytt förhållande Slut på förhållande Avhandlingsarbete Närståendes sjukdom eller död Kommentarer om utseende Ökad långvarig stress
42 Sammanfattning Uppkomsten och utvecklingen av ätstörningar sker genom ett komplext samspel över tid av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer Vårt genetiska arv samspelar med den miljö vi befinner oss i och tillsammans skapar de olika grad av sårbarhet hos olika individer Sårbarheten aktiveras av utlösande faktorer Faktorer både inom och utanför individen påverkar hur förloppet av störningen ser ut
2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Läs merÄtstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder
Läs merÄtstörningar. Information om ätstörningar
Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs merLUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996
Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI
Läs mer# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun
# 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och
Läs mer2009-10-0909 2009-10-0909
Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700
Läs merVälkomna till Anhörigutbildning!
Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns
Läs mer4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS
4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merÄtstörningar och diabetes vad ska man tänka på
Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Äter för lite Restriktiva ätstörningar Anorexia nervosa Undvikande
Läs merÄtstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar
Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och
Läs merMin dröm Rasmus Isomaa
Min dröm Jag vill kunna gå i snö utan att lämna några fotspår......vara helt fri Fri från alla äckliga kroppsliga behov Jag vill inte behöva något, Eller någon Inte mat, Inte gå på toaletten Inte känna
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merMaria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27
- Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,
Läs merAftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd
Aftonbladet/Inizio - Landet ätstörd Sammanfattning Var tredje svensk är missnöjd med sin kropp, fler kvinnor än män är missnöjda. Både män och kvinnor förknippar sin kropp med otillräcklighet, men medan
Läs merÄTSTÖRNING VID DIABETES
ÄTSTÖRNING VID DIABETES Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)
Läs merPsykisk ohälsa hos barn och unga
Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott
Läs merÄtstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande
Ätstörningar Maja Molin Psykiatrisjuksköterska maja.molin@ptj.se Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst Upptäckt Uppkomst och vidmakthållande Bemötande och behandling Även om du bara skulle
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merÄtstörningar- somatiska och psykologiska aspekter
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa
Läs merMBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik
MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund till ätstörningar Uppkomst och utveckling MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Beskrivning och behandling Tonårs flickor
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merAnorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs merMBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?
MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund och diagnostik MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Vad är ätstörningar? En diagnos? Ett personligt lidande? Gulls beskrivning
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merKänsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Läs merFAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Läs merPatienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:
Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Ann Björklund, Elisabeth Bergqvist Ätstörningsenheten Östersund Ätstörningsenheten Östersund Gisela van
Läs merUlla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN
Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,
Läs merÄtstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson
Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tidigare klassificering UNS ar Atypiska ar Klassificering DSM V ar Förekommer i medicinsk litteratur redan på 1600-talet Allvarligaste formen av, ökad dödlighet
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs merThe Perfectibility of Man! Ah heaven, what a dreary. Lawrence, 1923)
The Perfectibility of Man! Ah heaven, what a dreary theme! (D.H. Lawrence, 1923) Flawless Beyond Reach and Reason: Aspects of Perfectionism in Eating Disorders Suzanne Petersson Ätstörningar och Perfektionism
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merUTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet
UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor
Läs merKroppssammansättning Energibalansekvationen. Basalmetabolism och kroppsvikt. Energibalans och kroppssammansättning vid anorexi
Basalmetabolism (kcal/kg) Energibalansekvationen Energibalans och kroppssammansättning vid anorexi Ola Wallengren Leg. Dietist, Med. Dr. Energiförråd = Energiintag Energiförbrukning Intag Energibalans
Läs merPROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING
PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser,
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merÄtstörningar och ESSENCE
Ätstörningar och ESSENCE Elisabet Wentz Disposition ESSENCE och ätstörningar hos små barn ARFID (avoidant /restrictive food intake disorder) ESSENCE hos de som senare utvecklar ätstörning i tonåren Matproblem
Läs mer13 nov -12 Shane MacDonald
Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merPatientperspektiv på orsaker till ätstörningar
Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar Jakobs Anna Danielsson Handledare: David Clinton EXAMENSARBETE PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Innehållsförteckning
Läs merVI LEVER I ETT. ätstört. samhälle
VI LEVER I ETT ätstört samhälle Frisk & Fri - Riksföreningen mot ätstörningar Varje dag blir vi tillsagda hur vi ska se ut. I tidningen. På tv. I annonser. På nätet. Och bilden är likriktad. Smalt är bra.
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merExamensarbete 15 högskolepoäng. Bantning och ätstörningar hos ungdomar i årskurs sex i två orter i Skåne. Emma Stenfell
Malmö högskola Lärarutbildningen Lek, fritid, hälsa Examensarbete 15 högskolepoäng Bantning och ätstörningar hos ungdomar i årskurs sex i två orter i Skåne Eating disorders among teenagers in sixth grade
Läs merASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi
ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)
Läs merGenetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan
Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merÄtstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merDISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Läs merAtt förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering
Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa
Läs merkulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Läs merhelena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv
Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20
Läs merÅngest inför varje måltid
Ångest inför varje måltid En studie om familjers upplevelser och hanterande av en närståendes ätstörning Av Daniela Bodell LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Kandidatuppsats SOPA63 HT13 Handledare: Yvonne
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merFöräldrar, barn och ätproblem
Institutionen för Psykologi Ht 2004, C-uppsats Föräldrar, barn och ätproblem En studie av attityder till mat och ätande bland flickor i tonåren Emma Bäck Handledare: Ata Ghaderi Biträdande handledare:
Läs merMBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån
MBT vid ätstörningar David Clinton Frosseri Pieter Bruegel den äldre (1525-1569) Konkretisering Bakgrund You are what you eat Att se ätstörningar utifrån Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merVåga vara { } Uppmuntrande ord till dig som har drabbats av en ätstörning
Våga vara { } Uppmuntrande ord till dig som har drabbats av en ätstörning nejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnejnej.
Läs merPsykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar
Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merUndervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Läs merMaria Helander Mitt Bästa Jag 2015
- Hållbar viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Ätstörningar
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merLektion 2. mariahelander.se
Lektion 2 Varför gör jag inte som jag vill? Om någon råkar stänga in dig i en källare, kommer din hjärna att sätta igång att arbeta för högtryck för att hitta en väg ut ur källaren. Kanske kan du få upp
Läs merVAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13
VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs mer1. HISTORIK. Självsvält genom tiderna Den moderna medicinens era Dagens läge. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
1. HISTORIK Självsvält genom tiderna Den moderna medicinens era Dagens läge Att äta är inte bara ett sätt att tillfredsställa kroppens biologiska behov av näring. Ätande har också viktiga kulturella, sociala
Läs merAtt upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård
Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård 2019-05-27 och 2019-05-28 Martina Isaksson, Leg. psykolog, doktorand Ätstörningsenheten för vuxna, Akademiska sjukhuset
Läs merNär akut smärta blir långvarig
När akut smärta blir långvarig Svenskt barnsmärtsymposium 23-24 april 2015 Ulla Caverius, smärtläkare och barnanestesiolog Barn- och ungdomssmärtenheten Skånes universitetssjukhus i Lund Akut smärta =
Läs merÄtstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg. 20120321-28. Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS
Ätstörningar Elna Sandberg ch Anna-Lena Jönssn Ätstörningsenheten nrra Halland, Varberg. 20120321-28 Anrexia Nervsa Bulimia Nervsa UNS Anrexia Nervsa Viktnedgång sm leder till att krppsvikten knstant är
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merSelektiv mutism och dess behandling
Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till
Läs merStefan Sandström,
Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merSpel- och dataspelsberoende
Spel- och dataspelsberoende ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, PROFESSOR. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. Förekomst av spelberoende och spelproblem Någonsin spelat: 60-90% i västvärlden Sverige spelberoende
Läs merPsykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Läs merUtveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism
Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merLars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus
Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde
Läs merVERSION 5.2, NOVEMBER
Kodnummer: Datum: Initialer: Intervjuare: B A B Bedömning av Anorexi/Bulimi VERSION 5.2, NOVEMBER 2004 Claes Norring, David Clinton & Bengt Eriksson BAB Bedömning av Anorexi-Bulimi VERSION 5 2 BEDÖMNING
Läs mer