Att förebygga fetma hos barn och ungdom - en ekonomisk analys. En socioekonomisk rapport från hälso- och sjukvårdskansliet Mariestad

Transkript

1 Att förebygga fetma hos barn och ungdom - en ekonomisk analys En socioekonomisk rapport från hälso- och sjukvårdskansliet Mariestad 1

2 Socioekonomisk rapport från hälso- och sjukvårdskansliet i Mariestad Förebyggande av fetma bland barn och ungdom 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Fetma Orsaker till fetma Konsekvenser av fetma Långsiktigt mål och regionalt handlingsprogram Beslutsstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma Kartläggning i Skaraborg Fallbeskrivning Problembeskrivning från barnhälsovården Kalkyl Förslag till åtgärder Slutsats Rapportförfattare Birkedahl Lena Bjurén Per Neüman Börje Ohlin Johansson Anette Wolmar Ann Denna rapport finns att ladda ner på sidan 2

3 1. Sammanfattning Fetma är ett stort och växande folkhälsoproblem, framför allt bland barn och unga. I Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste tjugo åren. Tilltagande fetma är ett hot mot folkhälsan och medför en ökad risk för tidig död i bland annat hjärtkärlsjukdomar och cancer. Fetman tar stora resurser i anspråk av såväl sjukvården som socialförsäkringssystemet och ger även minskad BNP. Fetman medför även ett stort lidande för den enskilde. Forskningen visar att många olika faktorer är inblandade i utvecklingen av fetma. Fetman kan inte enbart ses som en medicinsk problematik utan mer betraktas som en livsstilsfråga med bakgrund i sociopsykologiska och socioekonomiska faktorer. En kulturell faktor visar att våra attityder och normer för hur barn ska se ut har förändrats under senare år. Idag anser vi att det är normalt att barn är runda och mulliga vilket ej överensstämmer med bilden av hur normala barn såg ut på 60 och 70 talet. Denna inställning kan leda till att vi missar många barn och unga som befinner sig i riskzon att utveckla fetma. Kostnadsberäkningarna i vår socioekonomiska rapport rör vuxna personer med fetma i Skaraborg. Räknat på den vuxna befolkningen och en förekomst av fetma med 17 procent ligger kostnaden enbart för hälso- och sjukvården på 212 mkr och utgör drygt 4 procent av den totala hälso- och sjukvårdskostnaden. Överfört till den totala samhällskostnaden blir kostnaden hela 430 miljoner kronor - per år. Rapporten visar på de socioekonomiska vinster som kan göras om man på olika sätt lyckas förebygga fetma. En del åtgärder och metoder som föreslås kan genomföras i befintlig verksamhet medan andra förutsätter nya resurser. Det förebyggande arbetet ska ta sin utgångspunkt i det handlingsprogram mot övervikt och fetma som finns i Västra götalandsregionen. Andra hälsofrämjande insatser och åtgärder behöver samordnas inom området och en större samverkan mellan regionen och kommunernas barnhälsovård och skolhälsovård kan utvecklas. Slutligen konstateras att det är lönande, både ur mänskliga och ekonomiska aspekter, att arbeta förebyggande mot fetma även om det tar lång tid från insats till resultat i form av socioekonomiska vinster. 3

4 2. Inledning Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige liksom i övriga världen. I Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste tjugo åren. Tilltagande fetma, inte minst bland barn, är ett hot mot folkhälsan och medför en ökad risk för bland annat för tidig död i hjärtkärlsjukdomar och cancer. Allt talar för att övervikt och fetma hanteras bäst med förebyggande åtgärder innan den har utvecklats hos barn och unga. Uppkomsten av fetma är enkel att förklara i termer av att energiintaget är större än energiförbrukningen. För att undvika att utveckla fetma krävs en jämvikt mellan energiförbrukning och energiintag, vilket inte alltid är lika lätt i verkligheten som i teorin. Den ökade sjukligheten vid fetma medför inte bara stora samhällskostnader. Det medför även ett stort lidande och ett utanförskap för den enskilda individen. Fyra procent av landets sjukvårdskostnad går att härleda till fetma. De flesta sjukvårdsinsatser som görs mot fetman idag är inte åtgärder som är inriktade mot fetman som sådan och orsakerna till fetman utan mer i insatser mot fetmans konsekvenser. Vi behandlar diabetes och högt blodtryck, vi opererar knä och höfter. Efterfrågan på kostsamma obesitasoperationer (fetmaoperationer) med livslånga konsekvenser ökar stadigt. Vi dämpar symptom på fetma och möjliggör, i ett värsta scenario, ett fortsatt liv i fetma. Vi måste ställa oss frågan Hur länge har vi råd att underlätta ett liv i fetma när samhällskostnaderna ligger på över 400 miljoner kronor i Skaraborg per år? Västra Götalandsregionen har tagit fram ett handlingsprogram mot övervikt och fetma som innefattar både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Programmet är väl underbyggt med tydliga strategier och målgruppen som programmet vänder sig till är bred. Trots detta ökar stadigt den skara människor som utvecklar fetma. Under senare år har övertygelsen vuxit fram om att man kan värdera tidiga insatser och prevention i ekonomiska termer. En sådan socioekonomisk analys bygger på ett samhällsekonomiskt synsätt där man tittar på enskilda individer och/eller grupper i någon form av utanförskap och rehabiliterande eller preventionsinsatser där långsiktighet och samverkan är viktiga faktorer. Preventiva, långsiktiga och tidiga, samordnande insatser kring barn och ungdomar kan ses som bärande principer i ett socioekonomiskt tänkande. Denna rapport är ett försök att göra en socioekonomisk analys av fetma samt sjukvårds- och samhällskostnader ställt i relation till vikten av hälsofrämjande och förebyggande insatser. 3. Bakgrund 3.1 Fetma Övervikt och fetma mäts i BMI (Body Mass Index). Metoden används för att i en befolkning identifiera personer som har övervikt eller fetma. Mätningen är enkel och billig eftersom man 4

5 endast behöver mäta vikt och längd. BMI är en metod som gör alla människor lika långa och på så sätt kan man lättare hitta de som har för mycket kroppsfett. BMI gränserna är olika för barn och vuxna och för pojkar och flickor. För vuxna är BMI gränsen för övervikt 25 och för fetma 30. När det gäller barn mäter man övervikt och fetma i Iso-BMI. Det är viktigt att poängtera att barn inte har samma BMI gränser som vuxna. Om detta inte uppmärksammas kan det innebära att ett överviktigt barn inte upptäcks och får hjälp i tid. Som exempel kan nämnas att en 7 årig pojke med ett Iso-BMI på 20,63 har fetma och är överviktig redan vid ett Iso-BMI på 17,92. Våra attityder till hur barn ska se ut har förändrats under senare år. De barn som växte upp på talet var betydligt tunnare och vägde generellt mindre än vad våra lite runda barn gör idag. Trots detta tycker vi inte att barnen idag är runda och mulliga. Våra ögon lurar oss i den samhällsutvecklingen. Därför är det extra viktigt att regelmässigt mäta, registrera och sammanställa BMI för barn inom såväl skolhälsovården som vid besök i vården. Detta är ett nödvändigt underlag för att kunna följa utvecklingen över tid samt vidta eventuella åtgärder. 3.2 Orsaker till fetma Forskningen visar att många olika faktorer är inblandade i utvecklingen av fetma bland annat ärftliga, sociala, beteendemässiga och kulturella. Dessa faktorer påverkar varandra på olika sätt. Studier visar att fetma till ca 25-40% beror på genetiska faktorer och att resterande 60-75% kan ses som faktorer orsakade av miljön. (Handlingsprogram övervikt och hälsa SLL 2002). SBU rapporten från 2002 menar att den ökning av övervikt och fetma som skett under senare år beror på förändrad livsstil, kostvanor och fysisk aktivitet. Således kan man betrakta fetma mer som en livsstilsfråga med bakgrund i sociopsykologiska och socioekonomiska faktorer än enbart som en medicinsk problematik. Fetma hos barn och vuxna är vanligare bland dem som har sämre socioekonomiska förhållanden. Våra levnadsvanor och livsstil har förändrats över tid, vilket bidragit till en kraftig ökning av antalet människor med fetma i den rika delen av världen. Vi äter, helt enkelt, för mycket och rör oss för lite Konsekvenser av fetma Fetma är ett stort och växande folkhälsoproblem, framförallt bland barn och unga. Utvecklad fetma hos barn över fyra år är i allmänhet bestående och bör ses som en kronisk sjukdom, som i många fall förvärras med åren om inte åtgärder vidtas. För barn och unga med fetma medför det allvarliga problem som startar i tidiga år. Fetma är ofta förknippat med ett stort personligt lidande och medför psykiska besvär, utanförskap, låg självkänsla, mobbning och depression, vilket leder till en försämrad livskvalitet. Alla de medicinska problem vi ser hos vuxna (t ex hjärtkärlsjukdomar, diabetes, hormonrubbningar, 5

6 belastningsproblematik, dålig kondition och sömnsvårigheter) finner vi även som förstadier hos barn med fetma. Fetma medför en ökad risk för förtida död. Hjärtkärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och blodfettrubbningar leder till hjärtinfarkt och stroke. Vissa cancersjukdomar, sömnapné, leversjukdomar och ledbesvär är vanliga komplikationer till fetma. Fetma tar stora resurser i anspråk av såväl sjukvården som socialförsäkringssystemet och ger även minskad BNP. Övervikt och fetma kostar över 200 miljoner kronor per år i form av sjukvård i Skaraborg vilket motsvarar fyra procent av den totala sjukvårdskostnaden. Därtill kommer indirekta kostnader på grund av sjukfrånvaro och förtidspensioner, kostnader som beräknas vara minst lika höga. 4. Långsiktigt mål och regionalt handlingsprogram Ett långsiktigt mål för Västra Götalandsregionen är hälsosam vikt och god hälsa för alla på lika villkor. Ett specifikt mål är att förekomsten av fetma under det kommande decenniet ska återföras till 1980-talets nivå, vilket innebär under en procent bland tioåringar och under tio procent bland vuxna. Idag har 15 procent av den vuxna befolkningen i Västra Götalandsregionen fetma. Det handlingsprogram mot övervikt och fetma som tagits fram av Västra Götalandsregionen utgår från det arbete som pågått sedan 2004 gällande övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Handlingsprogrammet innehåller både kortsiktiga mål som att hjälpa patienter med fetma och fetmarelaterade sjukdomar, och långsiktiga mål som att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att förhindra uppkomsten av fetma. 4.1 Beslutsstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma Det finns ett webbaserat beslutstöd, som är kopplat till handlingsprogrammet mot övervikt och fetma. Beslutstödet är framtaget i samverkan mellan folkhälsokommittén och hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen. Beslutsstödet riktar sig främst till utförare och beställare inom Västra Götalandsregionens olika verksamheter och till politiker, tjänstemän och till skolhälsovården. Det finns även andra som kan dra nytta av beslutsstödet som t ex olika aktörer inom kommuner, företagshälsovård, patientorganisationer, idrottsföreningar och befolkningen i övrigt. Beslutsstödet omfattar hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser som sträcker sig från mödrahälsovården och skolan till en effektiv användning av fetmakirurgi som behandlingsmetod. Beslutstöd fetma ger även information om hur beslutsstödet ska användas, kunskap om BMIkalkylator, BMI-gränser för barn, grundläggande rekommendationer för fysisk aktivitet, kost, olika informationsbroschyrer/foldrar, remissmallar och remisskriterier, hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, olika behandlingsinsatser samt olika dokument. I Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård från och med 2011 står uttryckligen att Vårdenheter ska följa de riktlinjer som finns i beslutstödet mot övervikt och fetma. 6

7 5. Kartläggning i Skaraborg I ett försök att göra en kartläggning om fetma bland barn och unga i Skaraborg, ställdes frågan Hur ser trenden ut i kommunerna i Skaraborg, ökar eller minskar fetma och övervikt? till samtliga skolsköterskor. Endast fem kommuner svarade, varför någon representativ bild för hela Skaraborg ej kan ges. Svaren från de fem kommunerna pekar ändå på att det finns ett problem med övervikt och fetma i Skaraborg. Som mest hade åtta procent av barnen i en förskoleklass fetma enligt BMI. 6. Fallbeskrivning För att beskriva utvecklingen av fetma följer nedan en fiktiv berättelse om hur livet kan se ut för en person som är överviktig och fet, utifrån rapporten Carina Persson, en ekonomisk analys av övervikt samt behandling av fetma. Analysen är framtagen av Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog/SEE AB, Beskrivningen handlar om Carina, en kvinna som är 47 år, 165 cm lång och väger 108 kg. Hon har ett BMI på 39. Under uppväxten var Carina överviktig och började tidigt banta i perioder. Hon har under stor del av sitt liv arbetat som undersköterska. De sista tio åren har hon dock i kortare och längre perioder varit sjukskriven. Carina har egentligen god kunskap om att hon borde äta bättre och kanske lite mindre samt att hon borde röra på sig lite mer. Hon är besvärad av sin fetma, skäms en aning och den försvårar hennes liv eftersom den gör henne tung och orörlig. Hon är medveten om att hon både har, och framförallt kommer att få, följdsjukdomar av sin fetma. Viktökningen för Carinas del förstärktes i samband med hennes tre graviditeter. Hon går upp ca 8-10 kg vid varje graviditet och slutar även att röka vilket ger ytterligare påslag på vikten. Mellan viktuppgångarna återkommer olika perioder av bantning på egen hand och även med hjälp av Viktväktarna. Carina har också kontakt med företagshälsovården som uppmanar henne att gå ner i vikt, men som inte ger henne något konkret stöd. Det finns inga påtagliga fysiologiska förklaringar till hennes successivt tilltagande övervikt. Under en period har Carina god kontakt med en primärvårdsläkare som är kunnig i överviktsfrågor och har god insikt i rehabiliteringsfrågor. Med hans hjälp lyckas Carina ändra sitt beteende och matvanor, inledningsvis med förskrivet läkemedel. Hon lyckas gå ner lite i vikt men när läkaren slutar går hon återigen upp. Av sin övervikt drar Carina efter hand på sig följdsjukdomar såsom högt blodtryck, kärlkramp, höga blodfetter. Ganska snart insjuknar hon också i en typ 2-diabetes, s.k. åldersdiabetes. Hon får insulin för sin diabetes och tabletter för övriga sjukdomar, dosen går snabbt upp till 8-10 tabletter per dygn. Carinas ekonomi blir alltmer ansträngd på grund av alla sjukvårdsbesök, läkemedel och sjukskrivningar. Värk från leder och muskler som uppstår beror på fibromyalgi och hon söker sjukgymnastik i väntan på tid hos rehabiliteringscentrum. Carina blir mer och mer deprimerad och söker hjälp även för detta och får antidepressiv medicin utskriven. Hon är sjukskriven i flera omgångar varje år. Orsakerna varierar från värk, nedstämdhet till förhöjt blodtryck, magkatarr. Fetma eller övervikt dyker i stort sett aldrig upp 7

8 i hennes sjukintyg. Försäkringskassans handläggare observerar de allt tätare och längre sjukskrivningarna, liksom de vaga sjukintygen. Efter ett tag begär man in ytterligare medicinskt underlag för att göra bedömning om rätt till sjukpenning. Detta gör Carina orolig och hon känner sig kränkt av ifrågasättandet. Arbetsgivaren genomför en rehabutredning som skickas till försäkringskassan. Carina befinner dig i en klassisk ond cirkel, hon tröstäter och går upp ännu mer i vikt. Till följd av sin övervikt får hon ett bråck i ett galloperationssår. Carina behöver opereras men får beskedet att hon är för tung för operation, som blir riskfylld på grund av hennes fetma. (Så småningom opereras hon akut för ett bukväggsbråck. Dagarna efter får hon ligga kvar på intensiven med assisterad andning via respirator. Hon orkar ej ventilera lungorna på egen hand, vilket ej är ovanligt hos överviktiga efter större operationer.) Övervikten skapar så småningom problem i underlivet såsom inkontinens, även sömnproblem uppstår och utreds på sömnlaboratorium. Arbetsplatsen påbörjar diskussioner om omplacering till andra arbetsuppgifter, personalavdelningen blir inblandad och man börjar prata om sjukbidrag. Antalet aktörer kring Carina är stort och antalet involverade personer ännu större. Förmodligen får Carina under en femårsperiod kontakt med långt fler än hundra personer i sin jakt på hjälp. Carinas övervikt blir mer och mer betydande och gör att hennes vanliga liv med familj, fritid och arbete fungerar allt sämre. Funktionellt kan man säga att Carina blir handikappad. Hon har svårt att gå på offentliga lokaler eller att till exempel åka flyg eftersom sätenas bredd inte vill räcka till. Hon isolerar sig alltmer och mår sämre och sämre. Livet fortsätter så här för Carina. Hon åker runt i vårdkarusellen och får mer och mer komplikationer. Skammen, självföraktet och den sociala isoleringen ökar. Vid 50 års ålder blir Carina förtidpensionerad. Hon väger då 128 kg och har ett BMI på 47. Carina drabbas av hjärtinfarkter och avlider i samband med den tredje infarkten vid 64 års ålder. Denna fallbeskrivning är inte ett s.k. worst case utan en helt normal case så som verkligheten kan se ut för en person med fetma. Problematiken skulle kunna vara ändå värre med fler krämpor och sjukdomar, andra missbruk som en följd, sämre social situation, fetmaoperation med efterföljande plastikoperation osv. 7. Problembeskrivning från barnhälsovården För att få en bild av hur arbetet mot barn och ungas övervikt och fetma bedrivs av sjukvården idag har arbetsgruppen träffat det centrala barnhälsovårdsteamet i Skaraborg. Vid detta möte framkom bland annat att barnhälsovården träffar samtliga barn mellan 0-6 år och deras föräldrar. Enligt handlingsprogrammet mot övervikt och fetma ska barnens längd och vikt registreras vid alla besök. Från 6 års ålder övergår ansvaret till skolhälsovården vilket innebär att arbetet övergår till annan huvudman och att därmed olika lagar reglerar arbetet. Barnhälsovården träffar skolhälsovården på våren före skolstart för överrapportering. Därefter 8

9 upphör barnhälsovårdens uppföljning av BMI. Ibland saknas tillräcklig kunskap om de speciella BMI gränserna för barn. Handlingsprogrammet med dess beslutsstöd beskrivs som bra och heltäckande. I praktiken kompliceras dock verkligheten av att programmet inte följs i alla delar. Ett annat problem som nämns är brist på tid. För att bedriva arbetet på ett mer optimalt sätt behöver man kontakta föräldrar flera gånger, träffa barn och föräldrar ofta och på olika sätt motivera familjen att förändra livsstil och kunna/orka stötta barnet osv. Den fysiska aktivitet som tidigare erbjudits inom skol- och fritidsverksamheten har minskat kraftigt. 8. Kalkyl Vi har valt att utgå från en årskull skaraborgare, som uppgår till ca personer. Nuvarande förekomst av fetma för vuxna personer är 17 procent. Uppgifterna kommer från Västra Götalandsregionens vårdprogram. Det innebär att i varje årskull beräknas 450 personer drabbas av fetma. Dessa är vår projektgrupp. I våra kostnadsberäkningar har vi studerat vuxna personer med fetma. Vi har exkluderat barn och ungdomar och personer med övervikt, Våra beräkningar bygger på en rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, Kostnadsutveckling i svensk sjukvård relaterad till övervikt och fetma, år Med utgångspunkt från den har vi beräknat att kostnaden för hälso- och sjukvård för fetma var år 2010 i Sverige, mkr. Utslaget per vuxen person (> 16 år) innebär det en kostnad för hälso- och sjukvården med kr per person med fetma och år. Räknat på Skaraborgs vuxna befolkning och en förekomst av fetma med 17 procent var kostnaden per år för hälso- och sjukvården 212 mkr eller drygt 4 procent av den totala kostnaden för hälso- och sjukvård i Skaraborg. För att få fram kostnader för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna och övriga har vi första hand utgått från Ingvar Nilssons och Anders Wadeskogs rapport Carina Persson en ekonomisk analys av övervikt samt behandling av fetma från Kostnaden för en person med fetma per år beräknas på detta sätt till: Kronor/år Arbetsförmedlingen 490 Försäkringskassan Landstinget Kommunen 380 Övrigt Summa Överfört till hela Skaraborgs vuxna befolkning blir den totala samhällskostnaden för fetma ca 430 miljoner kronor per år. Till detta kommer kostnader för produktionsbortfall. Om man räknar över ett längre tidsperspektiv så finns det en klar potential att sänka samhällets kostnader. Om man sätter in åtgärder för 1 mkr och lyckas förebygga fetma hos tre 9

10 personer i målgruppen blir det ekonomiska utfallet Det motsvarar tre personer i en åldersklass. Fem procents framgång ger en vinst på 8 mkr och 10 procent en vinst på 17 mkr för en åldersklass (beräknade kostnader i genomsnitt för alla vuxna år). Om man ser insatsen på tio åldersklasser så blir kostnaden 10 mkr. Vinsten med 5 procents framgång blir 80 mkr och med 10 procents framgång 170 mkr. Det arbetssätt som vi har valt i vårt arbete, att satsa på förebyggande insatser mot fetma riktade till barn och ungdomar, innebär att det tar lång tid från insats till resultat i form av socioekonomiska vinster. Vi räknar med att det tar minst tio år innan resultat uppnås på detta sätt. Om man sätter in insatser över en längre tid så uppnås däremot resultat som ökar över tid Ackumulerad vinst Grupp Förväntat Diagrammet visar den ackumulerade ekonomiska effekten av insatta åtgärder per årskull till en kostnad av 1 miljon kronor och med en antagen projektframgång på 10 procent. 9. Förslag till åtgärder I vår rapport har vi visat vilka socioekonomiska vinster som kan göras om man på olika sätt lyckas förebygga fetma. Det finns många åtgärder och metoder som kan användas. En del kan genomföras i befintlig verksamhet medan andra förutsätter nya resurser. Här redovisas några exempel på vad som kan göras: - Det finns ett bra och tydligt handlingsprogram mot övervikt och fetma i regionen. Ytterligare insatser behövs för att informera om programmet och att se till att det efterlevs. - En större samverkan mellan region/kommun (barnhälsovård/skolhälsovård) kan utvecklas. Att hitta ett Skaraborgssamarbete med samordnande team kan vara en modell. - Samordna hälsofrämjande insatser inom området. På lokal nivå har folkhälsoråd och folkhälsoplanerare en viktig roll i detta arbete. - För att kunna följa utvecklingen över tid och för att kunna göra jämförelser mellan olika områden är det viktigt med en heltäckande redovisning av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Barnhälsovården och skolhälsovården har stor betydelse för 10

11 - Skapa/återta tidsutrymme för barnhälsovården så att man på ett bra sätt att hinner t e x 4-årskontroller och övriga kontakter och samtal med föräldrar - Att kunna erbjuda möjligheter till terapi i olika former, motiverande samtal, familjesamtal osv. - Öka den fysiska aktiviteten både på skoltid men även under fritiden. Viktigt att tänka på att aktiviteten är anpassad för den enskilde så att man inte riskerar att avstå ( bli sjuk ) om aktiviteten inte passar. Prova på-erbjudande till fysisk aktivitet kan också vara bra. - Utveckling av ungdomsmottagningarnas arbete kring levnadsvanor och livsstil - Utbildning kring övervikt och fetma ur ett brett perspektiv är viktigt för alla som arbetar med barn och ungdomar. Gemensamma utbildningar kan vara ett sätt att stärka samarbetet. - En viktig grupp är förstagångsmammorna som redan i tidigt skede bör få bästa möjliga information för att kunna hantera sin egen och det lilla barnets situation. Att motivera en gravid eller nyförlöst mamma är i många avseenden rätt tidpunkt. - I arbetet med föräldrastöd och föräldragrupper är det viktigt att frågor kring mat och rörelse tas upp - Tandvården, som träffar alla barn och ungdomar är en viktig samarbetspartner - Utveckla samverkan med föreningslivet och folkbildningen. 10. Slutsats Med utgångspunkt från vårt arbete vill vi lyfta fram några viktiga slutsatser: - metoden med socioekonomiska kalkyler fungerar på vårt ämne förebyggande av fetma bland barn och ungdomar - det finns stora ekonomiska vinster att göra om man investerar i förebyggande insatser mot fetma - utöver vinster i ekonomiska termer finns det stora mänskliga värden i att förebygga fetma - det tar lång tid från insatser till ekonomiska vinster, förebyggande insatser ger bäst resultat ju tidigare de sätts in - i Västra Götaland finns ett bra handlingsprogram mot övervikt och fetma, som bör göras mer känt och användas mer - för att kunna följa utvecklingen är det viktigt att förekomsten av fetma och övervikt registreras och redovisas på ett heltäckande och kontinuerligt sätt - för lyckade förebyggande insatser mot fetma är samverkan en förutsättning - för det fortsatta arbetet i Skaraborg behövs konkreta åtgärder i en bred samverkan. 11

12 12