KVALITETSREDOVISNING LINBLOMMAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING LINBLOMMAN 2004-2005"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LINBLOMMAN Personalen Linblommansskola genom Agneta Forsvik Lundmark Rektor

2 Innehållsförteckning Inledning s 3 Förutsättningar... s 4 Elevernas arbetsmiljö s 5 Elevernas lärande och skolans studieresultat s 7 Elevernas sociala utveckling s 12 Andra prioriterade utvecklingsmål Jämställdhetsmål..s14 Mångfald s 15 Måluppfyllelse/Snurror. s 16 Kompetensutveckling. s 17 Lingruppens prioriterade områden Arbetsglädje. s 18 Bygga ihop skolornas arbete med elevernas måluppfyllelse s 18 Timplanelös skola s 19 Rektors slutord s 20 Bilagor Elevhälsoarbete s 21 Värdegrundsmål för Linblomman. s

3 Inledning Kvalitetsredovisningen tjänar flera olika syften. Skolans elever, lärare, skolledning och övrig personal får en tydlig gemensam bild av verksamheten som grund för att diskutera behovet av förbättringar. Föräldrar och andra intressenter får en god information om skolan. De kan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling, få mer insyn och ökat inflytande. Elever och deras föräldrar får ett bättre underlag för val mellan skolor. Redovisningarna kan utgöra underlag för politiska beslut i kommunen Under två dagar i juni kvalitetssäkrade vi vår verksamhet, all personal deltog i arbetet. Till vår hjälp har vi haft följande dokument: o Linblommans lokala arbetsplan o Linblomman och Linneaskolans plan mot kränkande behandling o Kommunfullmäktigemål och av För och grundskolenämndens antagna verksamhetsplanemål o Material från Utvecklingssamtal o Sammanställning från nationella prov och övriga test gällande år 2 och 3. o Resultat från Elevtrivselenkät ht -04 o Arbetslagsutvärderingar o Enskilda pedagogers utvärdering o Elev och föräldraenkätresultat våren -05 Denna kvalitetssäkring blir en del av vårt underlag för kommande Arbetsplan och läsårsplanering. Här kommer att axplock av vad vi gjort under läsåret 2004/2005 Vi har integrerat temat Människan i flera ämnen. Genom att vi jobbat både teoretiskt och praktiskt, t.ex. uppropskväll med sinnesstationer, öppethuskväll i april där eleverna redovisat sina arbeten för föräldrar och andra intresserade. Vi integrerade matematik i flera ämnen, så som NO, bild och engelska, vi har haft laborativ matte, och vi har pratat mycket om mattespråk. Vi har skrivit varje dag i olika former. Guldboken, sagobok, skrivstuga, skoldagbok mm. Vi har besökt biblioteket en gång i veckan, vi har på hemvistet haft en boksnurra för snabblån. Och här ett axplock av vad vi planerar att utveckla under kommande läsår. Fortsätta att arbeta med olika inlärningsstilar Bestämma oss för vilket nytt material vi ska ha för undervisningen i värdegrundsarbetet. Sätta fokus på vår Vision Hoppas att dessa axplock har gjort ditt intresse större för att läsa hela vår kvalitetssäkring Agneta Forsvik Lundmark Rektor Linblomman

4 Förutsättningar Arbetsplan för Linblomman Linblomman är en skola som har ca 200 barn i åldern 6-12 år. Linblommans verksamheter skola, förskoleklass och skolbarnsomsorg är integrerade och uppdelade på fyra olika hemvist; Sörgården, Mellangården, Norrgården och Storgården. Varje hemvist har ca 50 barn i olika ålderskombinationer. På Linblomman arbetar vi för att nå de mål och kunskapskrav som finns i läroplanen, kursplanerna, skolplanen och Skolan i Umeås ledningsdeklaration. För oss är det viktigt att skapa ett klimat som tillsammans med olika former av kunskaper ger barnen tillit till sina medmänniskor oavsett ålder och en beredskap att möta förändring och nya förutsättningar. För att på bästa sätt nå dessa mål sätter vi fokus på följande punkter; - Att arbeta med elevdemokrati och elevinflytande på ett aktivt sätt - Arbetet med social kompetens är ett viktigt inslag i allt det vi gör - Ett elevaktivt arbetssätt ska prägla vår verksamhet - Vi arbetar i huvudsak i åldersblandade grupper - Arbetslag och samverkan mellan olika grupper är det sätt som vi organiserar oss på - Miljö och natur är skolans profil - För att vi ständigt ska lära oss att tillvara t vår kunskap så är reflektion och uppföljning viktiga delar i vår verksamhet Dessa punkter ska ständigt hållas aktuella och utvecklas t ex genom att betona utvalda områden i skolans utvecklingsplan som görs utifrån förra årets utvärdering och upplevda behov. Planen ligger till grund för kompetensutveckling under året. Vi vill under detta läsår: Arbeta med vårt tema Människan, och vidareutveckla våra kursplaner i NO och SO. Fokusera på matematik (ex. mattespråket och laborativ matte) och NO. Arbeta med inlärningsstilar. Utarbeta en pedagogisk IT-plan från förskoleklass till år 9. Arbeta med språkutveckling med betoning på skrivandet och läsförståelse av skönlitteratur, där skolbiblioteket har en central roll. Arbeta fram en gemensam utvecklingsplan som anknyter till snurrorna vid utvecklingssamtalen. Våra värdegrundsmål ( bilaga 2) genomsyrar varje möte med eleverna och vårt arbete med hur vi ska vara med varandra. Skolan är med i det nationella timplaneprojektet. I det deltar 80 kommuner. I Umeå kommun är ca 10 skolor med. Projektet syftar till att inom 5 år kunna garantera kvaliteten på undervisningen på andra sätt än genom tid

5 Elever Under året som gått har vi haft 177 elever i åldersblandade grupper, tre hemvister med fritids, förskoleklass- år 4 samt en hemvist år 5-6. Fritids hade tillsammans 82 barn placerade. Åtta elever har haft behov av särskilt stöd med assistent i olika tjänstgöringsgrader. Siffrorna ovan gällande 15/ Personal Personalkategori Linblomman År 1-6 : Lärare 10,5 Förskoleklass:Förskollärare 1,5 Fritidshem.Fritidspedagoger/förskollärare 5,5 Administratör 0,50 Elevassistenter 4,5 Vaktmästare 0,5 Rektor 1 Specialpedagog/lärare 2 Lokalvård 0,75 Skolmorfar 0,75 Ovan beskriver personal i årsarbetstid samt snitt på hösttermin och vårtermin Fördelningen kvinnor och män har varit 25 kvinnor och 10män i snitt räknat, vårterminen var det något fler män. Vi har under vårterminen arbetat fram en ny organisation inför kommande läsår, vilket innebär personalminskningar och förändringar p.g.a minskat elevunderlag, en förändrad ekonomi fördelning samt att vi tidigare år använt mer än tilldelade medel. Elevernas arbetsmiljö Mål Kommunfullmäktigemål: Alla förskolor och skolor ska vara lugna och trygga platser för barn och ungdom och utgöra en bra miljö för utveckling och lärande. Elevinflytande ska öka i kommunens skolor. Värdegrundsmålen: Vi vill att våra barn ska känna sig trygga och respekterade Vi vill arbeta för ett ekologiskt hållbart samhälle Arbetsplan: Att arbeta med elevdemokrati och elevinflytande på ett aktivt sätt Ett elevaktivt arbetssätt ska prägla vår verksamhet Vi arbetar i huvudsak i åldersblandade grupper Arbetslag och samverkan mellan olika grupper är det sätt som vi organiserar oss på. Miljö och natur är skolans profil

6 Genom att: Vid läsårets start gjorde vi en satsning på skolans trivselregler, vi prioriterade fem punkter som skulle bearbetas extra noga tillsammans med barnen. Detta för att skapa en bra och trygg arbetsmiljö. Dessa punkter var: o Alla plockar undan efter sig. o Inomhus går vi. o Alla får tala till punkt och räcker upp handen. o Vi talar med vanlig samtalston. o Alla passar tider. Dessa ovan punkter har vi kontinuerligt utvärderat tillsammans med barnen. Vi har: Kamratstödjare Värdegrundssamtal (Kill-/tjejsnack) Rastvärdar Tillsammansvecka Överföringsdag ( lära känna övningar ) Klassråd varje vecka och Linråd (elevråd) var fjortonde dag. Målarbete och snurror (eleverna får välja egna kurser utifrån kursplanen) Elevens planering Temaarbete (människan) Vi försöker tillvarata elevernas idéer och önskningar i den dagliga verksamheten. Ett bra samarbete i arbetslaget har vi lyckats lösa konflikterna direkt efter att de har hänt. Vi har inte lämnat någon konflikt olöst vid dagens slut. Plan mot kränkande behandling där trivsel enkät och allvarsamtal är en del. Papperssortering Naturpass där hela hemvistet samverkat. (barnen vistas ute i naturen, och får även teorilektioner inne och ute) Vi har ett elevaktivt arbetssätt i den dagliga verksamheten. Vi arbetar i huvudsak i åldersblandade grupper. Vi arbetar i arbetslag och har samverkan mellan olika grupper. Genom bland annat ett faddersystem för eleverna och ansvarsgrupper och temagrupper för personalen. Vi har samverkan mellan de olika yrkeskategorierna (Skola, fritids, förskoleklass) Skolskog och kolonilott. Resultat och måluppfyllelse: I skolans trivselenkät (Ht -04) framgår att Linblommans barn mår bra och känner sig trygga. I Umeå kommuns sammanställning av elev och föräldraenkät finns Linblommans resultat. Här är några utdrag ur enkäten som vi vill belysa: Föräldrarna upplever barnens trygghet i klassen är relativt hög. Bra 67 %, ganska bra 27 %, ganska dålig 4% och dålig 2%. Känner sig alltid trygga F-2 92 % %. Känner sig ofta trygga %

7 Mer än hälften känner att de inte får vara med att sätta upp sina mål I f-2. I 3-6 upplever den största delen att de får vara med att sätta upp sina mål. Mer än hälften säjer att de inte har lugn och ro när de arbetar i skolan. 96 % känner sig trygga på fritids. 98 % trivs med kamraterna på fritids. 95 % trivs med personalen på fritids. 98 % har ofta någon att vara med på fritids. Vara med och påverka reglerna på fritids 38 %. Välja vad man ska göra på fritids 91 %. Vi har inte levt upp till miljö- och naturprofilen, speciellt miljöprofilen. Tidsbrist har gjort att arbetet i kolonilotten har blivit lidande. Åtgärder för utveckling Vi strävar mot: En gemensam källsortering för varje hemvist, detta ska ske tillsammans med eleverna så att de känner sig delaktiga Om vi ska ha miljöprofilen kvar bör vi kunna leva upp till den bättre. Tex bör miljöveckan i sådana fall finnas kvar. Fortsatt uppföljning på trivselenkäterna vid återstarten till hösten. Vi fortsätter att starta terminen med att aktivt arbeta med trivselregler, där också föräldrarna engageras. Vi bör lägga ytterligare vikt vid arbetsron. Vi fortsätter med allvarssamtal med barn som har svårigheter att följa regler. Vi vill medvetandegöra eleverna om när dom är med och påverkar innehållet i undervisningen mm. Sammanfattande bedömning: Vår sammanfattande bedömning är att trivsel och tryggheten är hög bland våra elever. Vi fortsätter vårt arbete och lägger ytterligare vikt med arbetsron. Vi vill också ytterligare medvetandegöra eleverna på deras möjligheter att påverka bl innehållet i undervisningen. Elevers lärande och skolans studieresultat Mål Kommunfullmäktigemål: Barnens och elevernas språkutveckling är för- och grundskolans viktigaste uppdrag. Alla, oavsett ursprung, har rätt att få tillgång till ett rikt och fungerande språk

8 Andelen 10-åringar som kan läsa ska öka med målet att uppnå 100 % Andelen barn med godkända kärnämnen i årskurs 9 ska öka med målet att uppnå 100% Värdegrundsmålen: Föräldrar ges möjlighet att samverka med skolan Arbetsplan: För att vi ständigt ska lära oss att tillvarata vår kunskap, så är reflektion och uppföljning viktiga delar i vår verksamhet Arbeta med vårt tema Människan och vidareutveckla våra kursplaner i NO och SO Fokusera på matematik (ex mattespråket och laborativ matte) Arbeta med inlärningsstilar Utarbeta en pedagogisk IT-plan från förskoleklass till år 9 Arbeta med språkutveckling med betoning på skrivandet och läsförståelse av skönlitteratur, där skolbiblioteket har en central roll Arbeta fram en gemensam utvecklingsplan som anknyter till målsnurrorna vid utvecklingssamtalen Genom att : Vi integrerade matematik i flera ämnen, så som NO, bild och engelska, vi har haft laborativ matte, och vi har pratat mycket om mattespråk. Vi har integrerat temat Människan i flera ämnen. Uppropskväll med sinnesstationer, Öppethuskväll i april där barn redovisat sina arbeten för föräldrar. Vi har satsat mycket på läsning i olika former ( parläsning, gruppläsning, enskildläsning, hemläsning och högläsning). Vi har jobbat mycket med läsförståelse Samtal i mindre grupper, läsning utifrån läslistor, högläsning, ökad tillgång till biblioteket under våren, hemläsningsprojekt, sagoskrivande, bildserier som stöd för återberättande. Vi har skrivit varje dag i olika former. Guldboken, sagobok, skrivstuga, skoldagbok mm. Vi har besökt biblioteket en gång i veckan, vi har på hemvistet haft en boksnurra för snabblån. Vi har jobbat mycket med ordförståelse, t.ex. på slöjden och i Röda Tråden IT-planen håller på att tillverkas och kommer inom kort Föräldrar ges möjlighet att samverka genom: Norrmanstorplägret åk 5-6, föräldramöten, utvecklingssamtal skolråd och spontana samtal. Samverkan genom kontinuerlig information till föräldrar genom veckobrev och skoldagböcker. Föräldrar inbjuds att skriva och kommentera i skoldagboken samt med läxhjälp. Alla elever utvärderar och reflekterar i slutet på veckan. De skriver och ritar i sin skoldagbok Vi synliggör elevernas studieresultat för elever och föräldrar genom våra målsnurror och utvecklingsprogram. Använt oss av gemensamt dokument vid utvecklingssamtal

9 Resultat och måluppfyllelse: Nationella Proven Storgården år 5 vt 2005 Resultat och måluppfyllelse Tabell 1. Resultat från ämnesprov år 5, svenska. Flickor Pojkar Ant (14) % Ant (17) % Har uppnått målen väl (3) 22 (1) 6 Har uppnått målen (9) 64 (13) 76 Har ej uppnått målen (1) 7 (3) 18 (*) = därav antal bedömda (13) 93 (17) 100 Tabell 2. Resultat från ämnesprov år 5, matematik. Flickor Pojkar Ant (14) % Ant (17) % Har uppnått målen väl (0) 0 (1) 6 Har uppnått målen (9) 64 (11) 65 Har ej uppnått målen (4) 29 (5) 29 (*) = därav antal bedömda (13) 93 (17) 100 Tabell 3. Resultat från ämnesprov år 5, engelska. Flickor Pojkar Ant (14) % Ant (17) % Har uppnått målen väl (2) 14 (8) 47 Har uppnått målen (9) 65 (7) 41 Har ej uppnått målen (2) 14 (2) 12 (*) = därav antal bedömda (13) 93 (17) 100 Notering: Många av de som uppnåt målen i matte ligger på gränsen till att ej uppnå målen (10 stycken). Nästan hälften av femmorna är svaga i matematik. Problemen är: matematiska termer tex hälften/dubbelt, osäkerhet på de fyra räknesätten, problemlösning, tidsbegrepp, uppskattning och att hantera miniräknaren. Svenskaresultaten var ganska bra. Resultaten kan förbättras när det gäller läsförståelse av faktatexter. Engelskaresultaten var också bra men eleverna behöver träna mer på att prata engelska. Eleverna själva upplever att de är goda läsare, 96 % Cirka 88 % av eleverna tycker att det går bra i matematik Det är fler som vill påverka än som känner att de får påverka på utvecklingssamtalen enligt föräldraenkäten Det är ungefär lika många som vill och som får påverka på föräldramöten enligt föräldraenkäten Vi ser att det inte är så många föräldrar som vill påverka arbetssätt och arbetsformer enligt föräldraenkäten

10 Skoldagboken har fungerat som en länk mellan hemmet och skolan varje vecka på vissa avdelningar. Läs och skrivdiagnoser i åk 2-3 är genomförda (se nedan). Resultatet av temat människan utmynnade i ett öppet hus där föräldrar och släktingar fick ta del av allt vi jobbat med. Genom att vi jobbat både teoretiskt och praktiskt med vissa delar har vi sett att de flesta eleverna har växt i sitt lärande. I vår gemensamma verksamhetspärm finns en plan för utvecklingssamtalen. Våra snurror i svenska och matte ger en tillfredsställande bild och vad den enskilda eleven bör utveckla. Fokuseringen på läsning och skrivande har fungerat bra, det är införskaffat mer böcker för nybörjare. De flesta har fått bibliotekskunskap. Läsning i klasserna nästan varje dag. Nivågrupperad läsning efter Nya Zeeland inspirerad modell för de yngre eleverna. Enkät % tycker att det går bra med läsning. 89 % tycker att det går bra med skrivande. 91 % tycker att det går bra med matte. Vi har sett att när föräldrarna stödjer elever hemma ger det ett bra resultat. De flesta föräldrarna är nöjda med innehållet i utvecklingssamtal och föräldramöten. Ovan resultat hämtat ur kommunens föräldra och elevenkät Sammanställning av läs och skrivutveckling år två. Nationella proven för år två har vi ersatt med vårt snurrdokument för att dokumentera elevers kunskaper och färdigheter i svenska. Skolverkets observationschema i svenska åren före skolår 6 låg till grund vid utarbetandet av svenska snurrdokumentet. Vi har också kartlagt elevers läsutveckling genom LUS(läsutvecklingsschema), Läskedjor och Meningsläsningsprov SL 60. År två höstterminen 2004 Tabell 1 Flickor Pojkar Antal(10) % Antal(13) % God läs och Skrivutveckling Ännu ej tillfredsställande Los År två vårterminen 2005 Tabell 2 Flickor Pojkar Antal(9) % Antal(13) % God läs och Skrivutveckling Ännu ej tillfredsställande Los

11 År tre höstterminen 2004 Tabell 3 Flickor Pojkar Antal(8) % Antal(13) % God läsutveckling Ännu ej tillfredsst läsutveckling God stavning Ännu ej tillfredsst stavning År tre vårterminen 2005 Tabell 4 Flickor Pojkar Antal(8) % Antal(13) % God läsutveckling Ännu ej tillfredsst läsutveckling God stavning Ännu ej tillfredsställ Stavning Reflektioner I sammanställningen för år tre finns enbart stavning belyst, medan vi på Linblomman arbetar med elevens hela skrivutveckling. Vi anser att det är viktigt att arbetet med språkutveckling genomsyrar alla verksamhet inom skolan. Vi har detta läsår delat in elever i yngre och äldre åldrar. En specialpedagog har i huvudsak arbetat med de äldre och en med de yngre. Inom specialundervisningen med de yngre har vi arbetat dels med grupper och även med enskilda elever i perioder. För de äldre endast undervisning i grupp. Elever som ännu ej nått målen har haft specialundervisning i perioder under läsåret. Åtgärder för utveckling Vi strävar mot att: Nytt tema nästa termin, om världen. Aktualisera NO och SO planen som utarbetats under innevarande år. Bättre användande av datorer från förskoleklass och uppåt. Se över hela skolans datapark och uppdatera. Fortsatt arbete med olika inlärningsstilar

12 Fortsätta prata matematik med eleverna för att utveckla deras problemlösningsförmåga och mattespråket. Arbeta mer med mattebegreppen. Mer högläsning och bearbetning av texter vilket bidrar till mer varierat språkbruk i tal och skrift. Fadderläsning för att jobba med läsningen, samt för att motverka mobbing och skapa ett tryggare klimat mellan de äldre och yngre eleverna. Att fortsätta integrera temat i olika ämnen Viktigt att arbetet med språkutveckling genomsyrar all verksamhet i skolan. Arbeta mer med läsförståelsen, speciellt vad gäller faktatexter och matematik. Planera in tid för snurrsamtal i grupp, likväl som enskilt, på schemat. Låta eleverna tala mer på engelska. Kompetensutveckling för personal, tex gå igenom nationella proven för all personal på en arbetsplatsträff. Sammanfattande bedömning: Under det gångna året har många åtgärder gjorts för att förbättra skolansstudieresultat nämnas bör översynen av arbetssättet och mattematerialet, influenser från Nya Zeeland läsningen, bibliotekets användande och utökningen av böcker för nybörjare. Vi behöver fortsätta arbetet med framförallt mattematikområdet utifrån de resultat som nationellaproven i år 5 visar. Elevernas sociala utveckling Mål Kommunfullmäktigemål: I Umeå kommuns skolor ska det råda nolltolerans mot mobbing och annan kränkande behandling Alla skolor ska ha en plan för det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och trakaserier. Värdegrundsmålen: Vi anser att mångfald och olikheter är en tillgång Vi vill ge flickor och pojkar möjligheter att lämna invanda könsroller Vi vill ge våra barn goda kamratrelationer Vi månar om våra barns självförtroende Vi vill lära eleverna ett demokratiskt förhållningssätt Arbetsplan: Arbetet med social kompetens är ett viktigt inslag i allt det vi gör

13 Genom att: Ett bra samarbete i arbetslaget så har vi lyckats lösa konflikter direkt efter att de har hänt. Vi har inte lämnat någon konflikt olöst vid dagens slut. En av anledningarna till att vi kan ta konflikterna direkt är att vi är många vuxna ute på barnens raster. Vi har en plan mot kränkande behandling, tillsammansteam och ett elevhälsoteam som kontinuerligt följer upp hur barnen mår och hur vi kan förebygga kränkande behandling. Rastvärdar med hjälp av kamratstödjare ser till att alla har det bra på rasten. Trivselregler, samtalsbok, kill- och tjejsnack, tillsammansveckan, allvarsamtal, vuxna bestämmer bords och grupp placering. Kill- och tjejgrupper på idrotten. Trivselenkät och sociala snurran, kontinuerliga EVK. Vi har en mångfald som finns i barngruppen så synliggör vi de olikheter som finns. Detta känns mer gripbart för barnen. Vi har medvetet i den dagliga verksamheten jobbat för att motverka invanda könsroller. Vi i personalen föregår med gott exempel. Vi pratar ständigt med barnen om gott kamratskap och värderingar. Vi månar om våra barns självförtroende genom att peppa och berömma. Skapa en trygg miljö i klassrummet till oliktänkande. Barnen får berätta det som de är bra på speciellt vid utvecklingssamtalen, de får redovisa inför klass och i grupp. Ett demokratiskt förhållningssätt genomsyrar hela verksamheten. Vi ha klassråd, linråd, röstningar i klassrummen, barnen får vara med och bestämma det dagliga arbetet i den mån det är möjligt, eleverna får planera sitt eget arbete och de får välja kurser utifrån elevens behov som är gjorda utifrån kursplanen. Resultat och måluppfyllelse: Över 90 % av eleverna har nästan alltid någon att vara med på rasterna, år 5-6 Nästan alla elever tycker att de nästan aldrig blir retade på rasterna, över 97 %, år 5-6. Fler än 90 % av eleverna är inte rädda för någon på skolan, enligt höstens trivselenkät, år 5-6. Vi har sett flera blyga elever som inte vågat prata i liten grupp framträda inför en hel skola med föräldrar, personal och elever Nästan alla elever känner sig trygga på rasterna enligt elevenkäten samt olika samtal som vi har haft i år 5-6. Femton av de yngre och tre av de äldre är rädda för någon på skolan. Det är även fem stycken på fritids. Ca 96 % av skolans barn känner sig trygga och säkra på skola och fritids. Tre av fyra hemvist har haft kill- och tjejsnack med sina barn. Majoriteten av föräldrarna är nöjda med hur vi tränar barnen i demokratiskt förhållningssätt enligt föräldraenkät

14 Åtgärder för utveckling Vi strävar mot att: Aktualisera planen för kränkande behandling varje år samt trivselenkäten. Bestämma oss för vilket material vi ska ha för undervisning i värdegrundsarbetet. Kontinuerliga samtal i gruppen. Schemalägga en lektion per vecka till värdegrundsarbete där bland annat jämlikhetsarbetet ingår. Vi startar terminen med att aktivt arbeta med trivselregler där föräldrar involveras. Fritids håller i den sociala snurran och medverkar på utv.samtal i mån av tid. Se bilaga, EHT-utvärdering. Fortsätta med: kamratstödjare, tillsammansvecka, samtalsböcker, sociala övningar, fadderverksamhet, värderingsövningar, samarbetsövningar, att vuxna bestämmer gruppindelningar och placeringar Kompetesutveckling av kamratstödjare Sammanfattande bedömning: På Linblommans skola tycker vi att arbetet med social kompetens är viktigt. Vi arbetar aktivt med detta genom att vi har aktualiserat våra trivselregler och vi jobbar kontinuerligt med vår sociala snurra. I vår gemensamma kompetensutvecklingsplan har vi en punkt som heter konflikthantering som kommer att driva oss vidare i detta arbete. Föräldrarna är nöjda med hur vi tränar barnen i demokratiskt förhållningssätt. Tid måste avsättas för samverkan mellan fritids och skola främst när det gäller den sociala snurran. Andra prioriterade utvecklingsmål Jämställdhetsmål: Personal: Procentuellt fler kvinnor som kan behärska IT. ( Öka kvinnors kompetens i IT) Elever: Att förbättra språkbruket bland eleverna och främst killarna. Föräldrar: Att aktivt informera föräldrarna om hur vi arbetar med jämställdhet. Genom att:. Utarbeta en jämställdhetsplan som vi presenterat på ett föräldramöte och skolråd. Tema för vårterminens föräldramöte var jämställdhet. Kurs med It ansvariga för att få kvinnlig personal att behärska IT och datorer lika bra som manliga kollegor. Vi har haft samtal runt jämställdhet i klasserna

15 Haft tjej och killsnack. Värderingsövningar Tillsammansveckor, jämställdhetsfrågor Lekgympa på fritids i tjej- och killgrupper. Städansvar för alla barn Samtal om språkbruk. Kill- och tjejbord i klassrummen Personalen försöker vara goda förebilder när det gäller könsrollerna. Resultat och måluppfyllelse: Personal: Genomförd It-kurs för kvinnor. Elever: 39 % säger att det finns barn som använder fula ord till dem så det känns jobbigt. Kill- och tjejsnack har genomförts i en del grupper. Det har varit svårt att mäta och se något resultat av vår satsning. Vi har upptäckt att de flesta barnen har ett relativt vårdat språk, men bland de yngre förekommer det fortfarande grova ord. Föräldrar: På föräldramöte och skolråd har jämställdhetsplan tagits upp. Åtgärder för utveckling Mer intensivt arbete med barnens språkbruk i samspel med hemmet. Schemalägga tjej- och killsnack med en färdig plan. Mer utbildning för personalen i jämställdhet. Sträva för jämnare könsfördelning i personalen. Nya mål inför kommande läsår Mångfald Mål Kommunfullmäktigemål: De arbetssätt och arbetsformer som tillämpas i skolan måste utgå från att se olikhet som en tillgång och möjlighet. Värdegrundsmål: Vi anser att mångfald och olikheter är en tillgång. Genom att : Belysa de olikheter som finns i gruppen och visa hänsyn för dessa. I stationssystem i hela skolan få prova på hur det är att inte kunna se Personal har läst ADHD-kompendier och haft efterföljande diskussioner. Prata om olika sexuella läggningar Religion andra kulturer

16 Resultat och måluppfyllelse: Vi har sett att barnen respekterar olikheter och visar stor hänsyn. Eleverna fungerar även som stöd och hjälp när det behövs. Eleverna har blivit mer medvetna om de olika världsreligionerna. Många barn med olika handikapp och svårigheter blir respekterade och får stöd av barn och vuxna. Vi har en handikappsvänlig skolmiljö ute och inne. Åtgärder för utveckling Fortsatt information till de nya som kommer och arbete med olikheter. Tema om världen. Fortsatta samtal kring aktuella händelser som rör mångfald. Förankringar av tidigare diskussioner tex ADHD Måluppfyllelse/snurror: Mål: Tydliggöra kunskapsutveckling för elever och föräldrar Genom att: Använda snurror i matte, svenska, engelska och socialt. Genom kontinuerliga samtal med enskild elev runt deras egna snurror. Snurrorna uppdateras vid varje samtal. Dessa snurror visas sedan för föräldrarna vid utvecklingssamtal. Snurrorna ligger sedan till grund för varje elevs personliga utvecklingsprogram. Vi reviderade mattesnurror och manualer. Vi har haft målarbete där eleverna fått välja vad de vill jobba med utifrån snurrorna. 5-6:orna har gjort olika kurser och satt samman grupper utifrån elevernas behov och önskemål. När 5-6orna gör Elevens planering utgår de flesta från de mål de satt upp på utvecklingssamtalen. Resultat och måluppfyllelse: Föräldrar har fått en tydligare bild av vad barnet kan samt vad den behöver träna mer på. För varje enskild elev blir det påtagligt att de jobbar mot bestämda mål. Det är även lättöverskådligt genom att de aktuella snurrorna förvaras i deras egna rödatrådenpärmar. Pärmarna följer dem genom hela skoltiden. Eleverna har blivit mycket mer medvetna om vad de kan och vad de behöver träna på, detta har vi bl.a. sett på de nationella proven där flera delar består av självkännedom. De äldsta barnen tycker att det är positivt att de får sätta upp egna mål Lättare vid överföringar

17 Åtgärder för utveckling Schemalägga mer tid för samtal. Exempelvis flera elever per vecka. Det är viktigt att informera ny personal om snurrorna. Ta fram taktila snurror för synskadade. Utveckla snurrorna med bilder för de yngre barnen Kompetensutveckling Mål I samråd med rektor och den enskilde görs en individuell kompetensutvecklingsplan Vid årets utvecklingssamtal. Redovisning för övrig personal sker vid arbetslagsmöten och/eller personalmöte. På Arbetsplatsträffen beslutades att följande kompetensutvecklingsområden prioriteras under år IT Dyslexi Konflikthantering Genom att: Datautbildning har givits framförallt till kvinnlig personal. Dessutom har några i varje arbetslag fått en grundkurs i sitevision.(programmet för vår hemsida) Nya medarbetare fick lyssna på Björn Lindells föreläsning om att sätta gränser ADHD/DAMP, vi har läst kompendier och haft efterföljande diskussioner. Handledning med resursteamet och/eller skolans specialped, individuellt och arbetslagsvis och även BUP-handledning.(BUP- Barn och ungdomspsykiatrin) Individuell kompetensutveckling, utifrån enskilda behov. Efter varje kompetensutveckling görs en utvärdering. Studiebesök inom skolområdet Utbild på de nya lönekriterierna Pedagogisktforum mellan lärare på de tre skolorna inom skolområdet. 2-3 varit ämnesindelade för att skapa en samsyn inom tillfällen/termin. Dessa forum har området. SAM( systematiskt miljö arbete)-utbildning rektor och skyddsombud. Välmående, Välgående arbetsplats projekt tillsammans med Linneaskolan. En tvådagarskonferens tillsammans med Röbäcksskolan och Linneaskolan gällande Läroplansarbete/uppdraget Förstahjälpen, sekretess och anmälningsplikt under Röbäcksdagen En dag i november hade skolan i Umeå en gemensam studiedag Mötesplats Umeå för utbyte av erfarenheter. Linneaskolan och Linblomman hade ett seminarium för att berätta om vårt arbetsätt, några av personalen deltog där och övriga valde andra ämnen från andra skolor

18 Resultat och måluppfyllelse: Kurserna om IT var populära och fler i personalen använder och känner sig tryggare med FC- och IT-användandet. Ingen fortbildning i dyslexi. ADHD/DAMP. Personalen fick en inblick i ämnet och känner sig intresserade av att lära sig mer. Konflikthantering de som var på kursen fick praktiska tips och idéer som sitter kvar. Mycket var repetition av sådant man känner till sedan tidigare men de flesta som gick kursen säger att den var mycket givande. Vi har varit dåliga på att delge varandra. Bra att genom sammanställningen få en överskådlig bild av den personliga kompetensutvecklingen. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter med våra prioriterade områden IT, dyslexi och konflikthantering Förstahjälpen kan vara en återkommande kompetensutveckling för nyanställda. Gemensam kompetensutveckling för hela arbetslaget, gärna studiebesök. Tid till gemensam reflektion i direkt anslutning. Delge varandra nya kompetenser, en stående punkt på arbetsplatsträffar. Lingruppens prioriterade områden: (Linblomman och Linneaskolans ledningsgrupp) Arbetsglädje Mål: Vi vill att alla ska trivas och må bra på skolan. Genom att: vi har presenterat visionen vid skolstarten, för Linblomman på tillsammansveckan och vid föräldramöte. Vi har haft fortsatt positivt förhållningssätt gentemot elever och kollegor. Resultat: Vi tycker att stämningen är bättre i huset. Vi har följt upp Välmåendeprojektet. Bättre kontakt mellan skolornas personal på området har skapats. Pga nedskärningar inför hösten har arbetsglädjen försämrats. Åtgärder för utveckling. Vi kommer att delge kommande Lingrupp våra tankar kring fortsatt positivt förhållningssätt, arbeta vidare med Visionen och följa upp välmåendeprojektet inför hela kollegiet. Linneaskolan kommer att presentera visionen för eleverna vid höststarten

19 Bygga ihop skolornas arbete med elevernas måluppfyllelse Mål: Bygga ihop skolornas arbete Genom att: planerat Pedagogiska forum över området, inspirerat till diskussioner, revidering och utveckling av snurror och pyramider. Resultat : Kontakter och diskussioner har skapats mellan ämnesgrupper. Vi har skapat och presenterat en gemensam vision. En gemensam snurra för idrott och slöjd håller på att utarbetas. LIS har styrt upp reflektionsdagarna utifrån styrdokumenten. Skolorna har hjälpt varandra tex med jämställdhetsplan, skolutvecklingsplan. Pedagogiska forum för specifika ämnen fungerade inte pga att vissa hade flera ämnen och vissa blev placerade på ämnen som man inte har kompetens till eller kunskap om. Åtgärder för utveckling. Arbeta vidare med visionen, punkt för punkt. Samordna reflektionsdagarna år 5-9. Kan man använda en del av förtroendearbetstiden till samverkan? Göra tillsammans det man annars gör själv. Skapa tid i schemat som möjliggör möten. Arbeta med kursplaner. Föra diskussioner om hur vi kan nyttja kompetenser mellan LIS och LB. LIS tar del av LB:s snurror, går de att arbeta vidare på? Söka projektpengar för Outdoor education. Gemensam hemsida. Ändra Lingruppsträffar en halvdag i månaden? En gång i månaden med lilla Lingruppen. Timplanelös skola Mål: Tiden inte styra utan målen. Projektet har blivit förlängt två år till. Genom att: Läsa tidningen Timplanelös skola och diskutera utifrån den. Resultat/måluppfyllelse: Lingruppen har läst tidningen ang timp.lös skola, men inte gjort så mycket mer. Linneaskolan har funderat kring artiklarna, liknelser och skillnader, planterat tankarna i arbetslagen och arbetat vidare där. Linblomman har arbetat mer med snurrorna och kursplaner. Det har blivit ökad flexibilitet i nyttjandet av personal. LB har utökat har gett varje elev en timme extra i veckan för målarbete (snurror). Linblomman har vid sina träffar arbetat fram utvecklingssamtalsmodellen, planerat arbetsplatsträffar, pedagogiska forum, organisationen, klassfördelning och flytt. Lis har planerat reflektionsdagar. Åtgärder för utveckling Viktigt att Lingruppen når ut till arbetslagen, plantera inspirera med materialet ( tex tidningen Timplanelösskola) Spinna vidare på hur vi kan utveckla det schematekniska för att utveckla det timplanelösa. Samarbeta runt spec.insatser för elever, ex bilda grupper Lingruppen sätter fokus på timplanelös skola, aktualiserar projektet. Viktigt med kontinuitet i Lingruppen som skapar kontinuitet i verksamheten. Stora Lingruppen bör diskutera övergripande frågor tex timplaneprojektet Lilla Lingruppen tittar på genomförandefasen. (Hur gör vi?) Se över tiden för träffarna i höst

20 Rektors slutord Trivsel och trygghet är grundläggande faktorer som behövs för att några av att människan skall kunna lära, resultatet har varit gott under detta läsår både för elever, föräldrar och personal. Detta visar både elev, föräldra och personalenkät. Enligt personalenkäten har resultatet från föregående år förbättrats på nästan alla punkter, tex information, hälsa, mål, relationer till arbetskamrater och chef, utveckling, medarbetarsamtal. Ytterligare visar medarbetarenkäten vid en jämförelse från föregående år att arbetsbelastningen ökat, men också arbetstillfredsställelsen, vi har påbörjat en översyn av detta under våren som vi kommer att fortsätta med under kommande läsår för att söka förbättringar För att ta tillvara och skapa lärande inom skolområdet och i sin tur skapa en samsyn för våra barn och elever har vi under året haft: 3-4 träffar Elevhälsoteam, med representation från enheterna inom området samt från skolhälsovården och resursteamet. Vi har tagit fram ett gemensamt dokumnet som beskriver vårt tillvägagångssätt som kommer att presenteras under kommande höst. Röbäcksdagen: studiedag för hela områdets personal. 3-4 träffar Pedagogisktforum mellan skolorna som till nästa läsår utöka med deltagande från förskolorna och familjedaghemmen. Och kommer att innehålla vårt arbete med Värdegrunden. Studiebesök mellan varandra. Samverkan fritids Linblomman och Röbäcksskolan som tillsammans bl. provat med fritidsklubb (efermiddagsfritids för de som gått ut år 3 och uppåt) Träffar områdets Hälsoinspiratörer och tagit fram en Friskvårdspolicy för skolområdets personal och med den prova på aktiviteter. Rektorsträffar 2-3 gånger i månaden Un der kommande läsår kommer vi att fokusera på de två första punkterna i vår Vision tillsammans med Linneaskolan. Lust att lära genom tankens och handens arbete Inre trygghet genom att vi alla värnar om varandra Nyfikenheten nu och inför framtiden Arbetsglädje genom att vi är och lär tillsammans Närhet till föräldrar, natur och samhälle. Allt som vi gör i skolan gör vi utifrån vårt huvuduppdrag; att stödja eleverna i deras arbete med sitt lärande. Tack alla ni som bidragit till allas lärande under året Agneta Forsvik Lundmark Rektor Linblomman Skolområdetschef Röbäck

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (20120:800) måste skolan arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Planen mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot kränkande behandling och diskriminering Planen mot kränkande behandling och diskriminering Torslunda Skola Förskoleklass och skolår 1 6 Läsåret 2014-2015 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem a för planen Rektor Peter Gehlin

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Velanda skolas fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Västerängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass, Förberedelseklass, Språkklass a för planen Skolans

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde 2013-11-18 1 (7) Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde Handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering Inledning Den

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer