Johan slutar och Christina börjar i läkemedelskommittén

Transkript

1 Nr Läkemedelskommittén i Värmland och läkemedelsenheten inom Landstinget i Värmland Johan slutar och Christina börjar i läkemedelskommittén I detta nummer Förändringar i läkemedelskommittén sid. 1 Mellansvenskt Läkemedelsforum 2014 sid. 2-4 Förmån eller inte förmån sid. 5 ESLiV sid. 6 Egenvård sid. 7 Äldre och läkemedel sid. 7 Resa med läkemedel sid. 8 Läkemedelskommitténs utbildningar sid. 8 Efter fyra år i läkemedelskommittén slutar Johan Lugnegård i läkemedelskommittén. Johan har även varit ordförande för terapigrupp hjärta-kärl under dessa år. Johan flyttar till Uppsala och tillträder som ny verksamhetschef för hjärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vi tackar Johan för allt arbete i kommittén och önskar honom lycka till med nya utmaningar i Uppsala. Från och med maj månad ingår allmänläkaren Christina Ledin i läkemedelskommittén. Christina arbetar idag halvtid som allmänläkare på vårdcentralen Västerstrand och den andra halvan arbetar hon som allmänläkarkonsult inom division allmänmedicin. Vi hälsar henne varmt välkommen!

2 Saxat från Rapport om läkemedel, mars 2014, Läkemedelskommittén i Örebro Mellansvenskt läkemedelsforum 2014 Den 5-6 februari genomfördes Mellansvenskt läkemedelsforum för sjätte gången, denna gång i Västerås. 400 deltagare kom till Aros Congress Center. Forum arrangerades av Läkemedelskommittéerna i de sju landstingen i Mellansverige som ingår i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Områden som behandlades var Infektion, Andningsvägar, Äldre och läkemedel, Läkemedel under graviditet och amning, Riktlinjer osteoporos och Antikoagulation. Nedan sammanfattar Läkemedelskommittén några budskap från årets forum. Föreläsarnas presentationer finns utlagda på Läkemedelskommitténs hemsida under fliken Mellansvenskt läkemedelsforum. Infektioner Infektioner via bett och stick i Sverige Vid infektion efter hund- och framför allt kattbett är Pasteurella multocida vanlig etiologi. Antibiotikabehandling (pcv) kan övervägas initialt i förloppet före tecken på infektion vid punktionssår på händerna. Tetanusbakterier finns ej i kattens eller hundens munflora. Borreliaserologi kan vara svårtolkad och har ingen plats vid erytema migrans. Symtom i mer än 8 veckor men neg Borrelia IgG utesluter i princip Borrelia som orsak. Harpest sprids vanligen med mygg men även via andra insekter och ibland genom inhalation av bakterier. De flesta insjuknar i augusti. Förutom sår och lymfadenit är hosta, huvudvärk, muskelvärk och diarré vanligt förekommande. Diagnosen ställs vanligen serologiskt, men prov från primärsår (PCR, Umeå) är också användbart. Anaplasma phagocytophilum och Rickettsia helvetica är två bakterier som sprids via fästingar och som bland annat ger feber och muskelvärk. Information och bemötande i samband med vaccination Vaccinationer är generellt en fantastisk framgång. Förneka inte nackdelar med vaccinationer. Vaccinskepsis beror inte automatiskt på okunnighet. Tveksamhet och oro är inte lika med motstånd. Evidens leder inte automatiskt till tillit. Tillit kan vara viktigare än sakinnehåll. Inte bara vad som sägs, utan hur och av vem. Hög tilltro: hälso- och sjukvårdspersonal. Hur kan man som sjuksköterska/läkare förhålla sig till kritik eller skepsis mot vaccinationer? Kunnigt. Lyssnande - mer än övertalande. Vägledande - mer än rättande. Välkomnande av frågor, stäm av. Respektfullt - men inte undfallande. Individuellt - personligt flexibelt. Andningsvägar Syrgasbehandling akut och kronisk För vuxna < 70 år är normal syresättning %. Den sjunker med stigande ålder. Vid syresättning < 80 % ökar risk för organskada. Huvudregeln är att syrgasbehandling är indicerad vid hypoxi. Syrgas skall betraktas som ett läkemedel där det finns risker medöverbehandling. Hyperkapni, koronar och cerebral vasokonstriktion är några av de negativa effekter som kan bli resultatet av felaktig användning. Syrgasflödet skall titreras individuellt där målet för de flesta akuta tillstånd är en syresättning på %. Kronisk syrgasbehandling har visat effekt på överlevnad och livskvalitet enbart på patienter med KOL och svår hypoxi, definierat som po2< 7,3 kpa, vilket motsvarar en syresättning på < 88 %. KOL-diagnostik, farmakoterapioch icke-farmakologisk behandling Grundläggande för alla patienter är rökstopp. Fysisk aktivitet har en framskjuten roll i behandlingen. Dessutom är det mycket viktigt att behandla eventuell komorbiditet, exempelvis hjärtsvikt. Just nu pågår något av ett paradigmskifte i vad som skall styra behandling vid KOL. Hittills har gradering utifrån FEV1 legat till grund förfarmakologisk behandling. Nu pågår en förändring med en ny behandlingsmodell enligt GOLD (Global initiative for chronic Obstructive Lung Disease). I den nya modellen tas, förutom FEV1, även hänsyn till antal exacerbationer samt patientens egen symtomskattning. Läkemedelsbehandling vid KOL har mindre effekt än vid andra folksjukdomar som exempelvis astma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Astmabehandling hos barn 85 % av tonåringar med astma har luftvägsallergi som orsak. Allergisk genes dominerar överhuvudtaget i skolåldern 6-18 år. Kväveoxid i utandningsluften kan mätas och speglar grad av eosinofilreaktion i luftvägarna. För barn med allergisk astma utgör inhalationssteroider grundbehandling. För alla barn med astma skall behandling startas enligt behandlingstrappan. 2 REKOMMENDERAT NR

3 Äldre och läkemedel Demens aktuella och framtida läkemedel gör vi nytta med behandlingen medicinskt och ekonomiskt? En genomgång av demenssjukdom med diagnos, frekvens och kostnad gjordes. En uppskattning är att det finns 35 miljoner människor med demenssjukdom i världen varav ungefär i Sverige. Det finns tecken på att incidens och prevalens minskar i Sverige men att totalantalet dock fortsätter öka på grund av ökat antal åldrade och att de sjuka lever längre. När kostnadseffektivitet vid kroniska obotliga progressiva sjukdomar ska mätas finns svårighet att välja effektivitetsmått, kanske kognition bra att mäta vid demenssjukdom. För att mäta långsiktig nytta borde registerdata i Sverige användas. De läkemedel som finns för närvarande är sjukdomsmodifierande och acetylkolinesterashämmare har visst vetenskapligt stöd i att ha kortsiktiga positiva effekter medan memantin har svagare stöd. Forskning för att få fram nya läkemedel har senare tid haft stora svårigheter och det satsas parallellt på att få tidig diagnos. Demenssjukdomen förkortar i genomsnitt livet med 4-5 år. Alzheimerbördan följer med åldrandet och med ökande komorbiditet ger tillståndet ett tilltagande behov av funktionsstöd. Sammanfattningsvis har läkemedlen blivit billigare, de har modest effekt men bedöms bättre än ingenting. De får prövas och utsättas vid avsaknad av effekt. Kanske kan primär prevention bli möjlig i framtiden. BPSD utlösande faktorer och aktuella läkemedel Första åtgärderna vid BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande. Ta reda på hur mycket som beror på hjärnskada och hur mycket bristande kommunikation inverkar. Bena ut symtom med psykiska, fysiska samband. Tänk på läkemedelssamband. Sikta in på värsta symtom och sätt i första hand in evidensbaserade åtgärder. Använd läkekonsten - endast fantasin och erfarenheten sätter gränser. Utvärdera efter 3 veckor och använd för struktur skattningsskalor i BPSD-registret. Depressioner hos äldre Depression ökar i frekvens med åldern och kan även ses som initialt symtom vid demens. Ångestsymtom och kognitiva störningar är mycket vanliga. Atypiska depressioner är också vanligare bland äldre. Det biologiska åldrandet och sjukdomar särskilt inom det vaskulära systemet är orsaker tillsammans med psykosociala faktorer och farmaka. Kliniskt är glädjelöshet, nedstämdhet, hämning, initiativlöshet, passivitet och ångest framträdande. Skuldkänslor saknas ofta och sänkt stämningsläge förekommer inte alltid. Behandla med SSRI, starta med låg dos och långsam dostitrering med behandlingstid ofta i 12 månader. Tänk hos äldre på biverkningar med rubbningar i saltbalans, högre risk hos kvinnor med hyponatremi. Det finns urinvägsbiverkningar, aptitnedsättning, ökad falltendens, benskörhet och ökad blödningsbenägenhet. REKOMMENDERAT NR

4 Läkemedel under graviditet och amning säkra val för mor och barn Mer än hälften av kvinnor som fött barn i Sverige har hämtat ut minst ett läkemedel på recept under graviditet eller amning. Den kliniska läkemedelsutvecklingen inkluderar normalt inte gravida/ammande kvinnor. Därmed saknas kunskap om ett nytt läkemedelseffekter på foster eller via bröstmjölken som regel helt vid godkännandet. Bra kunskapsdatabaser: läkemedel under graviditet och amning. Bedömningarna bygger på uppgifter från det Medicinska födelseregistret och på kritisk värdering av vetenskaplig litteratur. Fokus ligger på första delen av graviditeten och risken för fosterskador. Stockholms läns landsting ansvarar för tjänsten. lämplig terapi under graviditet och amning. Läkemedelsverket ger ut boken. infektioner under graviditet och deras behandling. Drivs ideellt av ett stort antal specialister och får finansiellt stöd av Huddinge Universitetssjukhus. Att tänka på vid pågående eller inför planerad läkemedelsbehandling under graviditet eller amning: Väg nyttan av behandlingen mot eventuell risk för både mamman och barnet. Diskutera risken vid underbehandling. Undvik att orsaka onödig oro. Ge korrekt information om nytta och risk. Sök fakta i pålitliga kunskapsdatabaser. Att förebygga brott nationella riktlinjer för osteoporos Synsättet vad gäller behandlingsindikationer har ändrats. Tidigare behandlades alla med osteoporosdiagnos (T-score < -2,5). Idag är utgångspunkten patientens totala risk för fraktur samt behandlingens effektivitet. FRAX (fracture risk assessment tool) är ett datorbaserat verktyg för att bedöma 10-årsrisken för fraktur hos män och kvinnor. Syftet med FRAX är att förbättra beslutsunderlaget för läkemedelsbehandling, undvika onödig bentäthetsmätning och läkemedelsbehandling vid låg frakturrisk. Remiss för bentäthetsmätning är indicerad vid F5A; < 15 %. Enligt nationella riktlinjer är indikationen stark för läkemedelsbehandling vid mycket hög frakturrisk, dvs vid tidigare höft-, kot-, proximalhumerus eller distal radiusfraktur efter lågenergivåld; låg bentäthet(t-score -2) och F5A; > 30 %. Alendronat veckotablett rekommenderas i första hand. Zoledronsyra (Aclasta) infusion en gång per år rekommenderas till personer som av olika skäl har svårt att fullfölja behandling med alendronat. Denosumab (Prolia) sc injektion var 6:e månad rekommenderas till de som ej kan fullfölja behandling med alendronat eller zoledronsyra. Denosumab är på grund av begränsad erfarenhet ett tredjehandsal-ternativ. Alendronat och Aclasta rekommenderas inte vid njurfunktion GFR < 35 ml/min. Behandling med kalcium och D-vitamin rekommenderas endast till patienter: med bristande kalci-umintag och/eller risk för D-vitaminbrist, som kortisonbehandlas, som behandlas med osteoporosläkemedel. För män och kvinnor över 80 år med hög frakturrisk och som efter individuell bedömning inte anses lämpliga för behandling med bisfosfonat kan kalcium och D-vitamin vara tillräckligt. Antikoagulation Förmaksflimmer Wara(n) eller inte Wara(n) det är frågan Prevalensen för förmaksflimmer (FF) är 1-2 % i totalbefolkningen, 7 % över 65 års ålder och 10 % över 75 års ålder. FF ökar risken för stroke ca 5 gånger och var femte stroke orsakas av obehandlat FF. Warfarin: Bra dokumenterad effekt och lång erfarenhet finns. Sverige har ett monitoreringssystem i världsklass. Visserligen innebär det praktiska problem för patienter och vårdgivare med kontinuerliga uppföljningsbesök men detta återbetalas i unikt välinställda patienter. Antidoter finns tillgängligt Vitamin K, färskfrusen plasma och protrombinkomplexkoncentrat. Omfattande interaktionsproblematik. Det största problemet med warfarin är ett underutnyttjande vid FF. Nya orala antikoagulantia (NOAK): Enkelt och effektivt. Nytt och förhållandevis oprövat. Inget monitoreringsbehov Hur blir det då med compliance? Antidot saknas. Relativt kort halveringstid. Få kända interaktioner. Trombinhämmaren dabigatran har mycket låg biotillgänglighet, 6-7 %. Detta kan innebära stor intra- och interindividuell variabilitet. Är NOAK lika effektivt som warfarin i Sverige? Tveksamt! Högre Time in Therapeutic Range (TTR) vid behandling med warfarin i Sverige än i NOAK-studier. Kommer compliance för NOAK att bli sämre i klinisk praxis jämfört med studiepopulationen? Huvudbudskap: Riskvärdera patienter med förmaksflimmer enligt CHA 2 DS 2 VASc. Använd inte trombocythämning (Trombyl) som strokeprofylax vid FF. Det viktigaste är inte vilket antikoagulantia, utan att patienten får antikoagulation vid FF och CHA 2 DS 2 VASc > 1 (stort underutnyttjande av läkemedelsbehandling) 4 REKOMMENDERAT NR

5 Förmån eller inte förmån? ubventionering av läkemedel på recept har funnits S länge och systemet ska ge en jämlik tillgång till läkemedel till ett likvärdigt pris över hela landet, men alla läkemedel är inte subventionerade. Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket (TLV) är den myndighet som prövar vilka läkemedel som ska vara subventionerade och omfattas av högkostnadsskyddet. Läkemedelsföretag ansöker hos TLV om deras produkt kan få ingå i förmånssystemet och därefter fattar TLV beslut om det ska ingå eller inte. Ibland upphör ett läkemedel att subventioneras. Det kan bero på att läkemedlet avregistrerats, att företaget begärt utträde ur läkemedelsförmånen eller att TLV har omprövat subventionen. TLV gör kontinuerliga uppföljningar TLV gör kontinuerliga uppföljningar av läkemedel och/eller läkemedelsgrupper som ingår i förmånssystemet för att utvärdera om de fortsatt är kostnadseffektiva jämfört med andra behandlingsalternativ. TLV kan efter utvärderingen utesluta vissa läkemedel om de inte längre anses vara kostnadseffektiva. Förbättra utbytet på apotek I början av året meddelade TLV och Sveriges Apoteksförening att man inleder ett samarbete för att förbättra och förenkla dagens system för utbyte av läkemedel på apotek. Målet är att öka patientsäkerheten och tillgängligheten till läkemedel, samt att förbättra informationen om utbytet till apotekens kunder. Utbytet kan ibland leda till osäkerhet hos patienter och påverka följsamheten till ordinationen. Generikaföretagen driver också frågan om att det ska vara möjligt med utbyte mellan läkemedel utanför förmånen till läkemedel inom förmånen. Förhoppningsvis kommer det att bli bättre framöver men till dess är det viktigt att uppmärksamma begränsningar i subventionen för att underlätta för alla parter förskrivare, apotek och inte minst för patienten. Tips vid förskrivning av recept! Vid förskrivning av recept via Cosmic ska det finnas ett pris angivet i kolumnen för pris i dialogrutan förpackningar för valt läkemedel. Om det står 0 kr innebär det att läkemedlet inte ingår i förmånssystemet. Efter att dosering skrivits in räknar Cosmic automatiskt ut vilken förpackning som bäst stämmer överens med antal tabletter utifrån ordinationen. Räknesnurran tar tyvärr inte hänsyn till om förpackningen ingår i förmånen eller inte. Om det står angivet utan förmån måste du själv välja en annan förpackning. Det gör du under fler förpackningar, den som har en grön boll framför sig är dessutom rekommenderad av Läkemedelskommittén. Priset kan variera För de läkemedel som inte ingår i förmånssystemet så tillåts företagen att sätta sitt eget pris, vilket gör att priset kan skifta mellan olika apotekskedjor. För att få information om vilket pris som gäller måste man därför kontrollera på respektive apoteksaktörs hemsida. Tyvärr redovisar inte alla apoteksaktörer sina priser, i dagsläget visar Apotek Hjärtat, Apoteksgruppen och Apoteket AB öppet sina priser. Fler läkemedel utanför förmånssystemet Under den senaste tiden har allt fler läkemedelsföretag själva valt att begära utträde ur läkemedelsförmånen, det kan ibland gälla vissa styrkor av ett läkemedel och/eller vissa förpackningar. Om det finns generika inom aktuellt område får apoteken enligt gällande författning inte byta ett läkemedel utanför förmånen till ett läkemedel som ingår i förmånen, även om läkemedlet är bedömda som utbytbara av Läkemedelsverket. Exempel på det är Doxyferm, Kåvepenin och Heracellin. Tyvärr innebär detta att patienten får betala fullt pris själv eller att denne ska kontakta vården för ett nytt recept. Susanne Carlsson Läkemedelschef, läkemedelsenheten susanne.carlsson@liv.se REKOMMENDERAT NR

6 Resultat ESLiV hösten 2013 Landstinget har tillsammans med kommunerna arbetat för att förbättra läkemedelsanvändningen i länet och då med särskilt fokus på äldre patienter i SÄBO. Det kliniska arbetet med apotekarstöd under hösten 2013 visar på mycket goda resultat. Primärvård Totalt genomfördes 240 läkemedelsgenomgångar i primärvården med apotekarstöd. Resultatet för läkemedelsgenomgångarna visade att i medel 2,7 läkemedelsförändringar genomfördes per patient, där utsättning av läkemedel var vanligast följt av dosjustering (figur 1). Observera att exempelvis byte av Stesolid (olämpligt läkemedel till äldre) till Sobril resulterade i en utsättning och en insättning. Vidare minskade andelen olämpliga läkemedel, antipsykotika läkemedel och NSAID efter läkemedelsgenomgångarna (figur 2). Dessa tre läkemedelsindikatorer följs på nationell nivå och prestationsbaserade medel fördelas ut till de landsting och kommuner som minskar användningen av dessa läkemedel (läs mer på SKL:s hemsida). Slutenvård Apotekare arbetade även på akuten med att upprätta aktuella läkemedelslistor. En patientblankett togs fram som hjälp i arbetet där patienten själv kan fylla i viktig information om sin läkemedelsbehandling. Utvärderingen visade att majoriteten av vårdpersonalen var nöjda med samarbetet och att det underlättade arbetet. Apotekare fanns också på plats på två psykiatriska avdelningar för att stötta arbetet kring läkemedel. Fortsatt arbete Under våren 2014 fortsätter arbetet med läkemedelsgenomgångar på patienter i SÄBO och hemsjukvård. I slutenvården har fyra avdelningar stöd av apotekare som jobbar aktivt med patienternas läkemedelbehandling. Figur 1. Fördelning av läkemedelsförändringar vid läkemedelsgenomgångarna. Figur 2. Andel olämpliga läkemedel, antipsykotika och NSAID precis före och precis efter läkemedelsgenomgång. Anna Svensson Apotekare, läkemedelsenheten anna.m.svensson@liv.se Suzanna Lövgren Apotekare, läkemedelsenheten suzanna.lovgren@liv.se 6 REKOMMENDERAT NR

7 Egenvård Terapigrupp egenvård har uppdaterat lathunden för receptfria läkemedel mot allergiska besvär. Denna hittar du på lakemedel eller på intranätet. Lathunden för smärtstillande geler och sprayer har tagits bort då större delen av preparaten på listan innehöll diklofenak som Landstinget i Värmland inte längre rekommenderar. Terapigrupp Egenvård RECEPTFRITT Receptfria läkemedel vid allergiska besvär Läkemedlets namn Aktiv substans Dosering Effekt inom Åldersgräns Gravid/ammar Tabletter/mixtur (mot besvär i både ögon och näsa) Cetirizin, Zyrlex cetirizin 6 12 år: 1/2 tabl. 2ggr/dag Cirka 1 timme Från 6 år ** Efter rekommendation från läkare Acura (sugtablett) cetirizin Över 12 år: 1 tabl./dag Kestine, Ebastin ebastin 1 2 tabl./dag Cirka 1 timme Från 12 år ** Efter rekommendation från läkare Allegra, Altifex fexofenadin 1 tabl./dag Cirka 1 timme Från 12 år Rekommenderas inte Clarityn loratadin > 30 kg: 1 tabl./dag Cirka 1 timme Från 6 år** Rekommenderas inte Clarityn oral lösning loratadin < 30 kg: 5 ml x 1 Från 6 år** > 30 kg: 10 ml x 1 Loratadin loratadin 1 tabl./dag Från 12 år** Nässpray Becotide Nasal beklometason 1 2 spr. 2 ggr/dag Några timmar* Från 18 år** Efter rekommendation från läkare Rhinocort Aqua (32 µg/dos) budesonid 2 spr. 2 ggr/dag (startdos, Några timmar* Från 6 år** OK dossänkning efter full effekt) Desonix (32 µg/dos) budesonid 2 spr. 2 ggr/dag (startdos, Några dagar Från 6 år** Efter rekommendation från läkare dossänkning efter full effekt) Flutikason flutikason 1 2 spr. 1 gång/dag Några timmar* Från 12 år** Efter rekommendation från läkare Flutide Nasal flutikason 1 2 spr. 1 gång/dag Några timmar* Från 12 år** Efter rekommendation från läkare Nasonex mometason 1 2 spr. 1 gång/dag Några timmar* Från 18 år** Efter rekommendation från läkare Livostin levokabastin 2 spr. 2 ggr/dag Cirka 15 min Ingen Efter rekommendation från läkare Livocab levokabastin 2 spr. 2 ggr/dag Lomudal Nasal 5,2 mg/ml natriumkromoglikat 1 sp.r 2 4 ggr/dag Några dagar Ingen OK Ögondroppar Zaditen ketotifen 1 dr 2 ggr/dag Cirka 15 min Från 3 år** Efter rekommendation från läkare Livostin levokabastin 1 dr 2 ggr/dag Cirka 15 min Ingen OK Tilavist nedokromil 1 dr 2 ggr/dag Cirka 15 min Från 6 år** Efter rekommendation från läkare Lecrolyn, Lomudal 20 mg/ml natriumkromoglikat 1 2 dr 4 ggr/dag Cirka 15 min Ingen OK Lecrolyn, Lomudal 40 mg/ml natriumkromoglikat 1 2 dr 2 ggr/dag * Nasala steroider ger lindring inom några timmar maximal effekt nås efter några dagar/veckor. ** Ges till yngre personer endast efter ordination Fr.o.m. mars 2014 längst t.o.m. maj Läkemedelskommittén i Värmland, terapigrupp egenvård Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Regionala läkemedelsrådet i Uppsala-Örebroregionen har under en tid jobbat med att ta fram behandlingsrekommendationer för de mest sjuka äldre. Rekommendationerna berör 16 olika terapiområden och tar upp vad som bör användas, vad som bör undvikas samt när läkemedelsbehandlingen bör sättas ut. Arbetet har resulterat i en tryckt lathund i fickformat, som finns att beställa från läkemedelskommittén, samt en längre bakgrundsdokumentation. Både lathunden och bakgrundsdokumentationen finns att hämta på intranätet och lakemedel. Kom gärna med synpunkter inför kommande revideringar. Terapigrupp Äldre och läkemedel Reviderad terapirekommendation Äldre och läkemedel Terapigrupp Äldre och läkemedel har uppdaterat sin terapirekommendation. För att anpassa den efter Uppsala-Örebroregionens gemensamma rekommendation har strukturen ändrats och skrivits om. Då området skiljer sig från andra behandlingsrekommendationer fokuserar den mer på vad som händer i kroppen när man åldras och hur man ska tänka kring läkemedelsbehandling hos äldre patienter istället för konkreta rekommendationer. Det är viktigt att tänka på njurfunktionen vid behandling av en äldre patient samt att starta i låg doser och öka långsamt. Den största förändringen från tidigare rekommendation är ett nytt kapitel som handlar om smärtbehandling. Du hittar rekommendationen på intranätet samt Terapigrupp Äldre och läkemedel REKOMMENDERAT NR

8 är ett informationsblad för förskrivare i Värmland och kommer ut med sex nummer per år. Postadress Rekommenderat Landstingshuset Karlstad Webbadress Redaktion Susanne Carlsson susanne.carlsson@liv.se Tove Tevell tove.tevell@liv.se Ansvarig utgivare Susanne Carlsson Grafisk form Júlia Megyeri julia.megyeri@liv.se Layout Christer Carlmark christer.carlmark@liv.se Tryck City Tryck i Karlstad AB Resa med läkemedel Resa till Sverige med läkemedel Vid resa hem till Sverige från ett EES-land (EUländerna samt Norge, Island och Liechtenstein) får patienten ta med sig läkemedel för ett års förbrukning. Om resan sker från ett land utanför EES får patienten ta med sig läkemedel för tre månaders förbrukning. För narkotika gäller särskilda regler. Tillhör läkemedlet narkotikaförteckning II och III får personen ta med sig läkemedel för högst fem dagars förbrukning. Tillhör läkemedlet narkotikaförteckning IV och V får personen ta med sig läkemedel för högst tre veckors förbrukning. Patient som reser med dopingklassade läkemedel får införa läkemedel för högst 14 dagars förbrukning. För personer som inte är bosatta i Sverige gäller särskilda regler. Resenären ska kunna bevisa att läkemedlet är för personligt bruk och medicinskt ändamål. Det kan visas genom att ha med sig recept, ett läkarintyg eller genom att läkemedlet är försett med en apoteksetikett med patientens namn. Resa från Sverige med läkemedel För att ta reda på vilka regler som gäller vid resa från Sverige är det bästa sättet att patienten kontaktar det aktuella landets ambassad här i Sverige eftersom reglerna skiljer sig åt, även inom EU. Ska patienten resa med narkotiska läkemedel inom Schengenområdet behövs ett Schengenintyg. Intyget är giltigt i 30 dagar och ger patienten laglig rätt att föra med sig narkotikaklassade läkemedel för högst 30 dagars förbrukning på resan. På ett öppenvårdsapotek kan patienten få hjälp med att utfärda ett Schengenintyg. Mer information om att resa med läkemedel finns på Läkemedelsverkets hemsida under fliken Att resa med läkemedel. Recept kan hämtas ut i hela Europa Nya europeiska regler gör det nu möjligt att hämta ut receptbelagda läkemedel i hela Europa. För att en patient ska kunna hämta ut sitt receptbelagda läkemedel i hela EES-området (EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein) måste receptet vara utfärdat av en behörig förskrivare inom EESområdet. Receptet måste även innehålla lite annan information än ett vanligt recept. På receptet ska förskrivaren ange läkemedlets gängse benämning, vilket ofta motsvarar det generiska namnet. Om inte byte får ske ska läkemedelsnamnet anges och en motivering till varför det inte får bytas ska skrivas i fältet för dosering, användning och ändamål. Förskrivaren ska också extra tydligt ange sina kontaktuppgifter, såsom e-postadress, telefonnummer inklusive utlandsprefix och landsnummer, adress samt land, så att han eller hon enkelt kan kontaktas av apoteket där läkemedlet hämtas ut. Recept på narkotiska läkemedel får inte expedieras i annat land. Jessica Hjert Apotekare, läkemedelsenheten jessica.hjert@liv.se Läkemedelskommitténs utbildningar oktober Smärtläkemedel Lokal Galaxen, Landstingshuset 2 december Sömn/lugnade läkemedel Lokal Galaxen, Landstingshuset januari Rekommenderade läkemedel 2015 Samlingssalen CSK 22 januari Rekommenderade läkemedel 2015 Samlingssalen CSK 4-5 februari Mellansvenskt läkemedelsforum Conventum, Örebro REKOMMENDERAT NR