Anvisningar om utkomststöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anvisningar om utkomststöd"

Transkript

1 Anvisningar om utkomststöd Grundtrygghetscentralen i Lovisa stad 2014

2 Innehåll 1 Syftet med anvisningarna om utkomststödsförfarande Allmänna grunder för utkomststöd Bestämmelser Centrala riktlinjer för verksamheten Syftet med utkomststöd och rätt till utkomststöd Utkomststödets struktur och storlek samt fastställande av utkomststöd Sökande och beviljande av utkomststöd samt tiden för vilken utkomststöd fastställs Vistelsekommun Återkrav av utkomststöd Ändringssökande Grundläggande utkomststöd Inkomster och förmögenhet Beaktande av inkomster Koefficient för omvandling av arbetslöshetsdagpenning till månadsinkomst Beaktande av tillgångar Utgifter i det grundläggande utkomststödet Grunddelar och sänkning av grunddel Boendeutgifter Hälso- och sjukvårdsutgifter Kompletterande utkomststöd Utgifter för barndagvård Övriga utgifter för boende Säkerhet för hyra Flyttningskostnader Utgifter på grund av särskilda behov eller förhållanden Särskilda utgifter som anknyter till barns behov Begravningskostnader Övriga utgifter som orsakas av särskilt behov Förebyggande utkomststöd Specialsituationer inom utkomststödet Företagare Studerande Minderåriga som bor självständigt Fångar

3 6.5 Utlänningar och invandrare Serviceboende och institutionsvård Bostadslösa Bilaga 1: Begrepp och tidsfrister Bilaga 2: Beloppet av utkomststödets grunddelar fr.o.m Bilaga 3: Elförbrukning i medeltal

4 1 Syftet med anvisningarna om utkomststödsförfarande Det är möjligt för kommunerna att ge egna tillämpningsanvisningar som gäller utkomststöd. Anvisningarna får inte begränsa tjänsteinnehavarnas möjlighet att tillämpa prövning vid beslut om en familjs eller individs rätt till utkomststöd, ej heller i övrigt stå i strid med lagstiftningen. Bedömningen av en familjs situation som helhet ankommer på en socialarbetare eller socionom. Grundtrygghetscentralen i Lovisa stads anvisningar om utkomststöd fastställdes av grundtrygghetsnämnden i Lovisa stad Syftet med anvisningarna är att framhäva principen om likabehandling i kommunerna. Syftet med anvisningarna är också att för de sökande klargöra grunderna för utkomststödet, tillvägagångssätt och hur stödet fastställs. Anvisningarna har upprättats i överensstämmelse med social- och hälsovårdsministeriets handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd 2013:5. 2 Allmänna grunder för utkomststöd 2.1 Bestämmelser Enligt 19 1 mom. i Finlands grundlag tryggas allas rätt till oundgänglig, m.a.o. nödvändig, försörjning och omsorg. I behandlingen av utkomststödsärenden ska bl.a. följande bestämmelser inklusive ändringar i dem beaktas: Lag om utkomststöd 1412/1997 Förvaltningslag 434/2003 Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 Socialvårdslag 710/1982 Lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 189/2001 Lag om underhåll för barn 704/1975 Lag om främjande av integration 2010/1386 Social- och hälsovårdsministeriets handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd 2013: Centrala riktlinjer för verksamheten Följande förfaringssätt betonas i behandlingen av utkomststöd: Det skriftliga ansökningsförfarandet med instruktioner tryggar att besluten är jämlika och rättvisa. Man tar sig an ungas ärenden i ett så tidigt skede som möjligt och reder ut möjligheter till utbildning och sysselsättning. Nya och särskilt fullkomligt inkomstlösa klienters situation reds grundligt ut. 4

5 Vikten av att få kontroll över livet och att själv vara aktiv framhålls för varje person som söker eller får utkomststöd (till exempel att klienten själv betalar sina räkningar och skaffar behövliga verifikat). Man strävar efter att förebygga långt klientskap och efter att vid behov utreda olika rehabiliteringsalternativ när det är fråga om långvarig arbetslöshet eller hälsoproblem. 2.3 Syftet med utkomststöd och rätt till utkomststöd Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården som beviljas i sista hand och syftet med det är att trygga en persons och familjs utkomst och främja möjligheterna att klara sig på egen hand. Med hjälp av utkomststödet tryggas minst den oundgängliga utkomst som en person och familj behöver för ett människovärdigt liv. Var och en är skyldig att enligt bästa förmåga dra försorg om sig själv och sitt eget uppehälle samt om sin makes samt sina minderåriga barns och adoptivbarns uppehälle i den omfattning som bestäms i äktenskapslagen, lagen om underhåll för barn och i annan lag. I regel ska föräldrarna sörja för sitt minderåriga barns uppehälle. Rätt till utkomststöd har var och en som är i behov av stöd och inte kan få sin utkomst genom förvärvsarbete, verksamhet som företagare, med hjälp av andra förmåner som tryggar utkomsten, genom andra inkomster eller tillgångar, genom omvårdnad från en sådan persons sida som är försörjningspliktig gentemot honom eller på något annat sätt. Till exempel föräldrars eller andra anhörigas bidrag till uppehälle, boende och kostnader för utbildning är alltid inkomst i första hand, med andra ord primär, i förhållande till utkomststöd. Innan utkomststöd beviljas utreds den sökandes möjligheter att få andra sociala förmåner. Utkomststöd kan beviljas om betalningen av någon annan social förmån är försenad. Ett sådant här stöd som beviljats för väntetiden kan återkrävas. Utkomststödet ersätter inte sådana utgifter som ersätts från annat håll, till exempel sådana utgifter för hälso- och sjukvård som ersätts på grundval av sjukförsäkringslagen. Det är också möjligt att avvika från dessa anvisningar för beviljandet av stöd om en persons eller familjs enskilda behov enligt prövning så kräver. 2.4 Utkomststödets struktur och storlek samt fastställande av utkomststöd Syftet med det grundläggande utkomststödet är att trygga en persons och familjs utkomst. Det grundläggande utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster och tillgångar som fastställs enligt lagen om utkomststöd. Den sökandes rätt till grundläggande utkomststöd reds ut med hjälp av en kalkyl över utkomststöd. Kompletterande utkomststöd kan beviljas för utgifter som beror på en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden. Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden 5

6 kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet. Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons eller familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand, samt att förebygga marginalisering och långvarigt beroende av utkomststöd. Familjens helhetssituation inverkar alltid på beviljandet av utkomststöd, och beslutet om stöd grundar sig alltid på tjänsteinnehavarnas bedömning av situationen och prövning. 2.5 Sökande och beviljande av utkomststöd samt tiden för vilken utkomststöd fastställs Utkomststöd söks skriftligt, elektroniskt, på en bokad mottagningstid eller på ett annat sätt som myndigheten godkänt i den kommun där den sökande vistas stadigvarande. Om behovet av stöd är brådskande, beviljas utkomststöd av organet i den kommun där familjen eller personen vistas då ansökan görs. Med tanke på klientens rättsskydd är det viktigt att ansökan registreras. Vem som helst av familjens medlemmar som uppnått myndighetsåldern kan ansöka om utkomststöd på familjens vägnar. Utkomststödet fastställs per månad, men kan vid behov beviljas och utbetalas för kortare eller längre tid än en månad. Utkomststöd beviljas i regel inte retroaktivt, förutom om det finns särskilda skäl som till exempel att den sökande skulle ha varit i behov av utkomststöd när utgifterna uppkom och den sökande till exempel hotas av vräkning. Klienten har anmälningsskyldighet och skyldighet att lämna uppgifter. Klienten ska ge in alla sådana uppgifter och verifikat som klienten känner till och som inverkar på utkomststödet. Utkomststödet justeras om den sökandes förhållanden förändras. Om beviljandet av stöd grundat sig på uppsåtligen lämnade vilseledande uppgifter eller på försummelse av anmälningsskyldigheten kan kommunen återkräva utkomststödet. Om ansökan är bristfällig ska klienten senast den sjunde vardagen efter att ansökan inkommit ges eller sändas en specificerad uppmaning att komplettera ansökan inom utsatt tid. Beslutet om utkomststöd ska fattas senast den sjunde vardagen efter att den kompletterade ansökan har inkommit. Om klienten inte inom utsatt tid har kompletterat sin ansökan eller uppgett en godtagbar orsak till att kompletteringen försenats, fattas beslutet på basis av de till buds stående uppgifterna senast den sjunde vardagen efter att tidsfristen gått ut. Med klientens samtycke kan beslutet fattas på basis av de till buds stående uppgifterna innan den utsatta tiden har gått ut. Den del av ansökan som klienten enligt utredningen är berättigad till ska avgöras först, och den del som kräver komplettering avgörs efter att de kompletterande uppgifterna lämnats in. Enligt 7 i klientlagen för socialvården ska, när socialvård lämnas, en service-, vård-, rehabiliterings- eller någon annan motsvarande plan i princip utarbetas, om det inte är fråga om tillfällig rådgivning och handledning eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Enligt förvaltningslagen har myndigheterna rådgivningsskyldighet inom ramen för sin behörighet, d.v.s. myndigheten ska ge sina klienter råd i anslutning till skötseln av utkomststödsärenden och 6

7 svara på frågor och förfrågningar. Om ett ärende inte hör till myndighetens behörighet, ska myndigheten hänvisa klienten till den behöriga myndigheten. Klienten ska informeras om vilka lagstadgade rättigheter och skyldigheter han eller hon har och hur klienten ska handla för att anhängiggöra sitt ärende och få sina yrkanden undersökta och avgjorda på påkallat sätt. Myndigheten ska också sträva efter att på eget initiativ rätta klientens eventuella missförstånd. Utgångspunkten är att socialmyndigheterna inte kan kommunicera med klienten i ärenden som gäller klientskapet per e-post, eftersom e-posten i så fall ska vara tillräckligt skyddad och parterna identifierbara. Om myndigheten mottar e-post av klienten ska myndigheten kontakta klienten per telefon, varvid klienten själv får besluta om han eller hon trots allt vill använda e-post. (Dataombudsmannens ställningstagande 1/2007.) Det kan förutsättas att den sökande infinner sig personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas (12 1 mom. i förvaltningslagen). En sådan förvärvsinkomst som inte var känd när beslutet om utkomststöd fattades kan i efterhand beaktas såsom inkomst, om utkomststöd söks under de två första kalendermånaderna som följer på beslutet. Blanketter för ansökan om utkomststöd samt instruktioner om ansökningsförfarandet och bilagorna finns på socialbyrån och på Lovisa stads webbplats. 2.6 Vistelsekommun Beviljandet av utkomststöd är inte bundet till hemorten. Den kommun inom vilken den som söker stöd vistas stadigvarande är skyldig att bevilja utkomststöd. Den stadigvarande vistelsekommunen är i allmänhet den kommun där personen eller familjen har sin stadigvarande bostad. Om personen eller familjen annars än tillfälligt vistas i flera kommuner än en, beviljas utkomststöd av organet i den kommun inom vilken personen eller familjen vistats då utgifterna uppkom. När klienten eller en medlem av klientens familj vistas annars än tillfälligt i två kommuner, ska utkomststöd sökas i den kommun inom vars område klienten eller familjen haft utgifter som uppstått eller förorsakats av vistelsen i fråga. Om vistelsen i båda kommunerna orsakar klienten utgifter som leder till behov av utkomststöd ska stöd också sökas i båda kommunerna. Kommunerna ska sinsemellan utreda vilka utkomststödsberättigande inkomster och utgifter har uppstått i respektive kommun. Kommunerna ska också sinsemellan separat avgöra hur grundläggande utkomststöd och övriga utkomststöd ska beviljas, till exempel att studieorten ansvarar för boendeutgifter på studieorten och organet i hemkommunen för boendeutgifter i hemkommunen. Icke brådskande utkomststöd ska sökas hos klientens stadigvarande vistelsekommun. Brådskande behov av utkomststöd bedöms i den kommun där klienten vistas vid tiden för det brådskande hjälpbehovets uppkomst. I brådskande fall kan beslut fattas utan ansökan. Om behovet av utkomststöd uppstår när klienten vistas på viss tid på en anstalt eller i annan serviceboendeenhet i en annan kommun, beviljas utkomststöd av klientens stadigvarande vistelsekommun/boningskommun. När klienten vistas tillsvidare på en sådan enhet som nämndes ovan, beviljas utkomststöd av kommunen där anstalten eller serviceboendeenheten är belägen. 7

8 Ingen grupp av personer kan utestängas från utkomststöd. Varje sökandes behov av stöd ska bedömas individuellt för personen eller familjen i fråga. Den grundläggande delen för utkomststöd kan minskas om en persons eller familjs frånvaro är återkommande, regelbunden eller långvarig och det i frånvaron ingår övernattning på annan ort. (Tabell 1.) Tabell 1. Hur frånvaro från kommunen inverkar på utkomststödet FRÅNVARO FRÅNVARO FRÅN FRÅNVARO FRÅN KOMMUNEN 1 7 KOMMUNEN 8 14 DYGN/MÅN. DYGN/MÅN. Frånvaron tillfällig/ av engångskaraktär Frånvaron återkommande/regelbunden Stödet minskas inte för den tid frånvaron varar. Stödet minskas inte för den tid frånvaron varar. Stödet minskas inte för den tid frånvaron varar. Stödet minskas för den tid frånvaron varar. FRÅNVARO FRÅN KOMMUNEN 15 DYGN/MÅN. Stödet minskas för den tid frånvaron varar. Vistelsekommunen någon annanstans, ingen rätt till grundläggande utkomststöd. 2.7 Återkrav av utkomststöd Utkomststödet får inte återkrävas, om lagen om utkomststöd inte särskilt tillåter detta. Utkomststödet eller någon del därav kan återkrävas av understödtagaren om 1. beviljandet av stöd har grundat sig på uppsåtligen lämnade vilseledande uppgifter 2. utkomststödet beviljas i förskott mot emotsedda förmåner, d.v.s. att understödstagaren är berättigad till något primärt stöd (till exempel pension, bostadsbidrag) men att det inte står till den sökandes förfogande när stödet beviljas 3. understödstagaren har inkomst eller förmögenhet som inte står till personens förfogande när stödet beviljas (till exempel andel i dödsbo, realisation av egendom) 4. understödstagaren uppsåtligen har försummat skyldigheten att dra försorg om sitt uppehälle 5. den försörjningspliktige uppsåtligen har försummat sin försörjningsplikt i detta fall återkrävs stödet av den försörjningspliktige 6. stödet har beviljats till följd av deltagande i strejk. Beslut om återkrav på grundval av punkterna 1 2 grundar sig på 23 i lagen om utkomststöd och beslutet om återkrav fattas av en tjänsteinnehavare. Återkrav på grundval av punkterna 3 6 sker i enlighet med i lagen om utkomststöd utgående från ansökan om återkrav hos förvaltningsdomstolen. Beslutet om återkrav ska fattas i samband med beslutet om utkomststöd. Återkravet ska hänföras till förmånen för den månad för vilken utkomststöd beviljats. Återkravet får inte leda till att det på nytt uppstår behov av utkomststöd för den sökande. Den återkrävda förmånen får återlämnas om alternativet är beviljande av utkomststöd. Utkomststöd kan undantagsvis också återkrävas i efterskott, om beviljandet av stöd har grundat sig på att understödstagaren eller dess försörjningspliktige uppsåtligen lämnat vilseledande uppgifter. Återkrav kan ske till den del som beviljandet av stöd har grundat sig på dessa uppgifter. Beslut om ersättningsskyldighet söks hos förvaltningsdomstolen. 8

9 2.8 Ändringssökande Som bilaga till tjänsteinnehavarbeslutet finns en anvisning om ändringssökande och begäran om omprövning (rättelseyrkande). Den som är missnöjd med ett beslut kan begära omprövning inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En delgivning som sker per post anses ha anlänt på sjunde (7:e) dagen efter att beslutet postades. Begäran om omprövning behandlas av grundtrygghetsnämnden i Lovisa stads sektion för individärenden. Den som är missnöjd med sektionens beslut kan söka ändring hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. En begäran om omprövning ska göras skriftligen. Vid behov hänvisas klienten att söka hjälp av till exempel socialombudsmannen med att avfatta begäran om omprövning. Av skrivelsen ska framgå vilket beslut som avses, hurdan omprövning som begärs och på vilka grunder omprövning begärs. Begäran om omprövning ges in till grundtrygghetsnämnden i Lovisa stads sektion för individärenden vid adressen Lovisa stads grundtrygghetscentral Sektionen för individärenden PB Lovisa Skrivelsen som gäller sökandet av ändring kan också ges in till socialbyrån för vidarebefordran. En myndighet kan undanröja ett oriktigt beslut som den har fattat och avgöra saken på nytt, om beslutet grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning, beslutet grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag, det har skett ett fel i förfarandet när beslutet fattades, eller om det har tillkommit sådan ny utredning i saken som väsentligt kan påverka beslutet (50 i förvaltningslagen). 3 Grundläggande utkomststöd Syftet med det grundläggande utkomststödet är att trygga en persons och familjs utkomst. Det grundläggande utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster och tillgångar som fastställts enligt lagen om utkomststöd. Den sökandes rätt till grundläggande utkomststöd reds ut med hjälp av en kalkyl över utkomststöd. I utkomststödskalkylen beräknas huruvida familjens inkomster räcker till för att täcka de utgifter som fastställts som nödvändiga i utkomststödet. Från den sökandes/familjens disponibla inkomster och tillgångar avdras den sökandes/familjens grunddelar (den summa som reserveras för kost och övriga grundutgifter) och andra utgifter som ska beaktas. När inkomsterna inte räcker till för att täcka nödvändiga utgifter har personen rätt att få grundläggande utkomststöd. Utgifter och inkomster som kan beaktas i utkomststödskalkylen är fastställda i lagen om utkomststöd. 9

10 3.1 Inkomster och förmögenhet I 11 i lagen om utkomststöd finns följande bestämmelser om vilka inkomster som ska beaktas när storleken på utkomststödet fastställs: som inkomster beaktas ifrågavarande persons och familjemedlemmarnas disponibla inkomster. I regel beaktas personens eller familjemedlemmarnas alla inkomster för den tidsperiod för vilken utkomststödet fastställs i utkomststödskalkylen Beaktande av inkomster Inkomster som ska beaktas är till exempel löneinkomster, företagarlön och inkomster av egendom samt inkomster från privata och offentliga källor. Av inkomsterna beaktas de nettoinkomster som är disponibla efter beskattning och utmätning. (Tabell 2.) När inkomsterna är föremål för utsökning (till exempel Folkpensionsanstaltens indrivning av förmån) instrueras klienten vid behov att ansöka om jämkning av avtalet om återkrav. I utkomststödskalkylen beaktas som inkomst nettobeloppet som kvarstår efter en skälig utmätning (till exempel 30 euro/månad). Skäliga, faktiska utgifter för arbetsresor dras av från förvärvsinkomsterna. Utgifterna för arbetsresor beaktas på pendlingsområdet (inom en radie av 80 kilometer från bostadsorten) och i regel enligt taxan för kollektivtrafik (till exempel stads-, region- eller seriebiljett). Utgifterna för arbetsresor beaktas också för personer med deltidsarbete. För användningen av egen bil beaktas 0,20 euro/km endast av grundad anledning, till exempel om det inte finns kollektivtrafik, tidtabellerna inte passar (utredning om arbetsskift och tidtabeller) eller om hälsoskäl eller arbetsuppgifternas karaktär förutsätter användning av egen bil. I första hand ska en justering av förskottsinnehållningen sökas hos skattemyndigheterna om utgifterna för arbetsresorna är större än vanligt och de inte har beaktats när innehållningsprocenten fastställdes. Tabell 2. Inkomster som ska beaktas i kalkylen över utkomststöd. Inkomster som beaktas till sitt nettobelopp Löneinkomster, företagarlön och inkomster av egendom Att observera Från nettobeloppet avdras 20 % och högst 150 euro per hushåll (11 i lagen om utkomststöd). Om inkomsterna är föremål för utsökning beaktas endast den faktiska del som är disponibel efter utmätningen. Av löneinkomster beaktas den del som finns kvar efter direkt utmätning eller avbetalning enligt betalningsplan som fastställts av utmätningsmannen. Övriga frivilliga avbetalningar till utsökningen eller andra fordringsägare beaktas inte som utgift. Löneförskott som lyfts noteras som inkomst enligt den officiella avlöningsdagen. Om det ingår naturaförmåner (bl.a. telefon- och kostförmåner) ska dessa beaktas som inkomst i utkomststödet. Utgifter för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening/arbetslöshetskassa dras av från inkomsterna som ska beaktas. I regel dras kostnadsersättningar av från förvärvsinkomsterna. Om arbetsinkomsten i huvudsak består av skattefria kostnads- och 10

11 Arbetslöshetsförmåner (inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning) Studiestöd (inkl. studiepenning, bostadstillägg och studielån) reseersättningar, anses dessa vara inkomst, i enlighet med de riktlinjer som också skattemyndigheterna har. Beaktas till sitt nettobelopp med undantag av vissa förhöjningsdelar för den aktiva tiden (tabell 3). Studielånet är en primär förmån i förhållande till utkomststödet och den studerande förpliktas att lyfta studielån för att trygga sin utkomst. Studielånet periodiseras i regel under perioden för vilken studielånet beviljats. Studielånet kan också beaktas till det belopp som lyfts och som en post av engångskaraktär, om det finns grunder för det. (HFD , liggarnummer 3854 och , liggarnummer 629), se närmare kap Stöd för barnfamiljer Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, stöd för vård av barn, Underhållsbetalningar (underhållsstöd/underhållsbidrag) kommuntillägg och barnbidrag. Primär inkomst i förhållande till utkomststöd. Om underhållsbidraget ska det finnas ett avtal som barnatillsyningsmannen eller en domstol fastställt eller ett domstolsbeslut. Pension Om inkomsterna är föremål för utsökning beaktas endast den faktiska del som är disponibel efter utmätningen, på samma sätt som gäller löneinkomster. Sjukdagpenning Stöd för närståendevård Från nettobeloppet avdras den prioriterade inkomstandelen på 20 % och högst 150 euro. Militärunderstöd Skatteåterbäring Av skatteåterbäring beaktas som inkomst den del som överskrider 100 euro/hushåll + 50 euro/barn. Om maken/makan ska betala restskatt beaktas som inkomst skillnaden mellan skatteåterbäringen och restskatten. Om skatteåterbäringen går till utsökning eller kvitteras, beaktas den inte som inkomst. Över utmätning/kvittering ska verifikat lämnas in. Understöd, gåvor, spelvinster Små och tillfälliga inkomster på högst 70 euro per månad som syns i den sökandes kontoutdrag kan anses ringa och lämnas obeaktade. Små handlån lämnas obeaktade som inkomst, om återbetalningen har skett inom en kort tid och kan bestyrkas. Enbart en anmälan om att det är fråga om ett lån berättigar inte till att stryka det som inkomst. Särskild vikt ska fästas vid att beakta lån och handlån, så att HFD:s beslut 2011:6 och 2010:71 blir beaktade i beslutsfattandet och så att klienten inte hamnar i en oskälig situation. När utkomststödsärendet behandlas ska det beaktas huruvida det är möjligt att bryta klientens eventuella skuldspiral. Ersättningar från försäkringsbolag Till exempel olycksfallsersättning, ersättning för sveda och värk eller till oberättigat häktade eller dömda, med beaktande av kostnader och skälighetsfaktorer. Minderåriga barns inkomster Om ett barn under 18 år har regelbundna och betydande inkomster beaktas dessa inkomster till den del som de täcker barnets andel av grunddelen och utgifterna för hälso- och sjukvård efter det att utgifter för arbetsresor och s.k. prioriterad inkomst har avdragits. Barns tillfälliga sommar- och veckoslutslöner (till exempel ringa löner för tidningsutdelning) är sådana förvärvsinkomster som i regel inte beaktas. Kapitalinkomster Möjligheterna att realisera egendom ska redas ut, se punkt Integrationsstöd Bostadsbidrag Skulder, krediter, snabblån Bank- eller kreditkortskredit som tagits ut hos kreditgivare beaktas inte som inkomst. 11

12 Även inkomster som förtjänats före den månad då stöd söks kan beaktas. För nya klienter görs det alltid upp kalkyler för innevarande månad och föregående månad. I dessa kalkyler beaktas inkomsterna och utgifterna för ansökningsmånaden och föregående månad. Sådan förvärvsinkomst som inte var känd när beslutet om utkomststöd fattades, kan beaktas som inkomst i efterhand, om klienten söker utkomststöd under de två första kalendermånaderna som följer på beslutet. Om den sökande har haft en betydande inkomst av engångskaraktär till sitt förfogande, kan inkomsten periodiseras som inkomst under flera månader. Alternativt kan inkomstöverskottet fördelas på de efterföljande kalkylerna. Dylika inkomster av engångskaraktär är till exempel arv, inkomster från försäljning av egendom och tipsvinster. Som inkomst ska beaktas skadeersättning som betalats på basis av hemförsäkring eller ersättningar på grund av brottsskada för bestående men och skada, sveda och värk samt förlust av kläder eller egendom (Högsta förvaltningsdomstolen 1999:4117). Kostnader, som det lämnats in verifikat över, kan dras av från ersättningen, och som inkomst beaktas då skillnaden mellan ersättningen och kostnaderna. Inkomster som inte beaktas i kalkylen över utkomststöd är sammanförda i tabell 3: Tabell 3. Inkomster som inte beaktas i kalkylen över utkomststöd. Inkomster som inte beaktas Arbetsmarknadsstödets förhöjningsdelar för den aktiva tiden Att observera: Som inkomst beaktas inte sådan kostnadsersättning, ersättning för uppehälle, sysselsättningspenning, arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel, omställningsskyddstillägg, den inkomstrelaterade dagpenningens förhöjda förtjänstdel och omställningsskyddets förtjänstdel som betalas under den tid då klienten deltar i aktiveringsåtgärder eller sysselsättningsfrämjande åtgärder. Som den prioriterade förhöjda förtjänstdelens belopp betraktas också skillnaden mellan förtjänstdelen och den förhöjda förtjänstdelen. Handikappbidrag/vårdbidrag På motsvarande sätt ingår inte de utgiftsposter som dessa förmåner är avsedda att täcka i de utgifter som berättigar till utkomststöd. De utgifter som ska täckas med vårdbidrag och handikappbidrag antecknas i kalkylen i punkten för hälso- och sjukvårdskostnader. Nödvändiga utgifter, som vårdbidraget inte täcker, beaktas. I oklara situationer ber man klienten lämna in läkarintyg och vårdbidragsbeslutet. Fronttillägg Moderskapsunderstöd Inkomst för överlåtelse av modersmjölk beaktas inte. Ersättning för arbetskläder, På motsvarande sätt ingår inte de utgiftsposter som dessa förmåner är kilometerersättning, ersättning avsedda att täcka i de utgifter som berättigar till utkomststöd. för övernattning Kostnadsersättningar som betalas till familjedagvårdare Koefficient för omvandling av arbetslöshetsdagpenning till månadsinkomst Arbetslöshetsdagpenningen för långtidsarbetslösa beräknas som inkomst enligt utbetalningen av ett belopp som räknats ut på grundval av 20 dagar ända tills dagpenningen för första gången utbetalats två gånger (för 20 dagar) under samma kalendermånad. Denna månad och därefter beaktas dagpenningen som en genomsnittlig månatlig inkomst på 21,5 dagar (euro/dag/netto). När det sker förändringar, d.v.s. att en förmån börjar eller upphör, beaktas dagpenningarna i kalkylen enligt de 12

13 faktiska månatliga utbetalningarna (HFD , liggarnummer 2762 och HFD , liggarnummer 3320). Om den sökande har beviljats alterneringsledighet, deltidstillägg eller oavlönad tjänstledighet och det leder till behov av utkomststöd, ska situationen bedömas fall för fall Beaktande av tillgångar När utkomststöd beviljas är i regel en persons och dess familjemedlemmars alla disponibla eller realiserbara tillgångar primära i förhållande till utkomststödet (11 och 12 i lagen om utkomststöd). Förmögenheten granskas när klientskapet inleds och årligen genom att förmånshandläggaren ber om att få se klientens förhandsifyllda skattedeklaration/beskattningsbeslut med specifikationsdel (deklarationsdel, beskattningsdel och skatteintyg). Besparingar, värdepapper, aktier och övrig förmögenhet som är lätta att realisera ska beaktas. Om förmögenheten inte kan realiseras på ett lätt sätt, men är så stor att dess värde ska beaktas, kan beviljat utkomststöd återkrävas. Klienten kan också stödas under en kort tid utan förpliktelse att realisera egendom. Enligt ett beslut av högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2012:95) kan man endast beakta inkomster som står till klientens förfogande då stödet beviljas, och försäljning av fast egendom kan inte ställas som villkor för beviljande av utkomststöd. Återkrav av stödet kan bestämmas för sådan förmögenhet som inte är nödvändig för att trygga den sökandes utkomst. Om klienten har lyft lån för att anskaffa egendomen eller om egendomen är ställd som säkerhet för ett lån, beaktas förmögenheten till sitt nettobelopp vid återkravet. Tiden för realisering av egendom som inte är i klientens eget bostadsbruk fastställs till högst sex månader. Som tillgångar beaktas inte (12 i lagen om utkomststöd): 1) den stadigvarande bostad som är i personens eller familjens bruk och behövligt bostadslösöre 2) nödvändiga arbets- och studieredskap 3) tillgångar som tillhör ett barn under 18 år, till den del dessa tillgångar är större än de utgifter som enligt 7 (grundläggande utkomststöd) och 7 c (kompletterande utkomststöd) ska beaktas för barnets del 4) andra tillgångar som anses nödvändiga för tryggande av fortsatt utkomst ( /1218). 3.2 Utgifter i det grundläggande utkomststödet Vid beräkningen av grundläggande utkomststöd består utgifterna av sådana som ska täckas med grunddelen i enlighet med familjens sammansättning och av övriga utgifter som ska beaktas. Utgifterna beaktas i kalkylen för den månad då betalningen ska ske. Utöver de utgifter som täcks med grunddelen beaktas som övriga grundutgifter i behövlig utsträckning (7 b i lagen om utkomststöd) 13

14 1) sådana boendeutgifter som avses i lagen om bostadsbidrag 2) kostnader för användning av hushållselektricitet 3) hemförsäkringspremier 4) hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa Grunddelar och sänkning av grunddel Utkomststödets grunddel är avsett för att trygga en persons och familjs nödvändiga dagliga uppehälle. Beloppen av utkomststödets grunddel justeras årligen landsomfattande utgående från folkpensionsindexet. Utgifter som ingår i grunddelen beaktas inte ånyo som utgifter i utkomststödskalkylen. Tabell 4. Utgifter som ingår i utkomststödets grunddel (social- och hälsovårdsministeriet 2013:5) Utgifter för kost 49 % Utgifter för kläder 9 % Kostnader för information (tidning, internetanslutning, 20 % användning av telefon) Smärre hälso- och sjukvårdsutgifter 3 % Övriga utgifter som hänför sig till dagligt uppehälle 19 % (personlig hygien och hemmets hygien, resor för att uträtta ärenden, utgifter för hobby och rekreation) Sammanlagt 100 % I utkomststödskalkylen bestäms grunddelarna utgående från familjens sammansättning. Uppgifterna grundar sig på befolkningsregistrets uppgifter. Utkomststödets grunddel kan sänkas med 20 procent på grund av att personen har vägrat ta emot ett arbete eller delta i offentlig arbetskraftsservice personen genom sin försummelse har orsakat att arbete eller arbetskraftsservice inte har kunnat erbjudas personen vägrat att anmäla sig som arbetssökande eller att förnya sin arbetsansökan personen vägrat att utarbeta och genomföra en aktiveringsplan (inbegriper bedömning av arbets- och funktionsförmågan) vägrat att delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit deltagandet utan grundad anledning en arbetslös som inte fyllt 25 år och som saknar yrkesutbildning har försummat att söka studieplats (våren, även våren som abiturient), om man inte kommit överens om något annat i sysselsättningsplanen eller i en motsvarande plan) en invandrare vägrat att utarbeta eller genomföra en integrationsplan. En sänkning av grunddelen kan också komma i fråga vad beträffar en studerande eller företagare. Då är det fråga om situationer då studeranden inte har varit berättigad till studiestöd på grund utdragna studier, studeranden har avbrutit sina studier, eller studerar vid öppna universitetet eller kvällsgymnasium utan rätt till studiestöd. 14

15 Vad beträffar en företagare kan en sänkning komma i fråga då företagaren har velat fortsätta olönsam företagsverksamhet och inte från annat håll skaffat sig utkomst på ett sådant annat primärt sätt som avses i 2 1 mom. i lagen om utkomststöd. Sänkningen kan göras och fortsättas i perioder på två månader förutsatt att det finns grunder för det och att utkomsten som förutsätts för ett människovärdigt liv inte äventyras. Om det är möjligt ska det i samband med sänkningen av grunddelen alltid utarbetas en plan tillsammans med den som söker utkomststöd för att på så sätt främja personens förmåga att klara sig på egen hand. Om vägran sker upprepade gånger kan grunddelen sänkas med högst 40 procent. Som grund för sänkning av grunddelen används till exempel ett arbetskraftspolitiskt utlåtande från arbets- och näringsbyrån. Sänkningen gäller såväl personer som förelagts skyldighet att vara i arbete som övriga arbetslösa Boendeutgifter I utkomststödskalkylen beaktas utöver utkomststödets grunddel dessutom rimliga boendeutgifter. När den behövliga storleken på boendeutgifterna bedöms beaktas storleken och kvaliteten på bostaden i förhållande till storleken på familjen och familjens behov samt en kostnadsnivå som motsvarar skälig boendenivå på orten. För att fastställa de rimliga boendekostnaderna används en tabell över maximala boendeutgifter (tabell 5). Beloppen i tabellen justeras årligen. Boendeutgifter som är större än de maximala boendeutgifterna beaktas till sitt faktiska belopp i tre månader. Därefter beaktas boendeutgifterna i utkomststödskalkylen enligt de maximala boendeutgifterna. Tiden för arrangemang (tre månader) gäller inte situationer då den sökande flyttade till en ny bostad och kände till att det, med beaktande av familjens storlek och inkomstnivå, var fråga om en bostad med för stora boendeutgifter. Boendeutgifter som överskrider de maximala boendeutgifterna kan beaktas om bostaden har planerats eller utrustats med tanke på den sökandes särskilda behov (gäller inte serviceboende) eller om familjeförhållandena i övrigt så förutsätter, till exempel det behov av utrymme som en handikappad person hjälpmedel orsakar eller behovet av rum för barn som enligt umgängesrätten bor växelvis hos föräldrarna. Beslut om att godkänna boendeutgifter som är större än de maximala boendeutgifterna fattas utgående från en bedömning av situationen. Tabell 5. Maximala boendeutgifter ANTAL PERSONER I MAXIMALA HUSHÅLLET EURO/MÅNAD BOENDEUTGIFTER 15

16 Åtta personer eller flera: rimligt antal kvadratmeter är ytterligare 10 m 2 per person (+ 10 m 2 /person), rimligt hyresbelopp fås när 20 euro per månad per person läggs till föregående belopp. Boendeutgifter som ska beaktas, ända upp till övre gränsen för maximala boendeutgifter: 1) Hyresbostad: hyra uppvärmningskostnader (bl.a. ved, beaktas högst 12 m 3 /år, max. 450 euro/år). 2) Ägarbostad vederlag och ränta på finansieringsvederlag. (Kapitalvederlag beaktas i regel inte. Kapitalvederlag som inbegriper amortering av lån för en obligatorisk totalrenovering beaktas.) räntor på bostadslån beaktas om räntorna för bostadslånet har beaktats i förskottsinnehållningen för den som söker utkomststöd. Det krävs ett verifikat av banken, finansieringsbolaget eller annan dylik långivare över att det är fråga om bostadslån (för anskaffning av bostad eller totalrenovering). De senaste kvittona ska uppvisas, endast ränta som betalats via en bank eller annat offentligt finansieringsinstitut godkänns (observera att det är möjligt att få uppskov för räntebetalning på aravalån för tre år) uppvärmningskostnader (bl.a. ved, maximalt 12 m 3 /år, max. 450 euro/år. Eldningsolja för egnahemshus beaktas i första hand i poster per månad. Om detta inte är möjligt p.g.a. betalningsstörningar, kan det beviljas utkomststöd för liter om året.) utgifter för fastighetsskötsel (bl.a. avgifter för avfallshantering, sotning, plogning och vägunderhåll) brandförsäkring tomtarrende fastighetsskatt. 3) Bostadsrättsbostad och delägarbostad bruksvederlag, observera att kapitalvederlag inte beaktas som utgift. (Kapitalvederlaget för delägda bostäder är en amortering på lånet och dras av på priset för slutbetalningen av bostadsaktierna i bostaden. Vid bostadsbidrag godtas de inte som hyra. Räntor på lån som tagits för bostadsrättsavgiften och delbetalningen på delägande godtas inte som boendeutgifter vid anhållan om bostadsbidrag. Vid beviljande av utkomststöd utgör de därför inte heller sådana boendeutgifter som ingår i det grundläggande utkomststödet och som avses i 6 i lagen om bostadsbidrag.) uppvärmningskostnader (bl.a. ved, beaktas högst 12 m 3 /år, max. 450 euro/år). Övriga boendeutgifter Tabell 6. Boendeutgifter som beaktas utöver de maximala boendeutgifterna. ÖVRIGA ATT OBSERVERA BOENDEUTGIFTER Hushållselektricitet Om det ingår både eluppvärmning och hushållselektricitet i fakturan är hushållselektricitetens andel av fakturan 35 %. Eluppvärmningens andel på 65 % ingår i de maximala boendeutgifterna. Bastuavgift max. 10 euro/månad Hemförsäkring Beaktas enligt fakturan och försäkringsbrevet. Godtagbara försäkringar är lösöresförsäkring för stadigvarande bostad, bostadshusförsäkring, VVS-försäkring för småhus samt ansvars- och rättsskyddsförsäkring. Garageförsäkringar och andra dylika beaktas inte. Högst 120 euro/år. Räntor på bostadslån och Till boendeutgifterna räknas även till sitt fulla belopp årliga räntor på kostnader för ombyggnad av personliga lån för anskaffande och ombyggnad av bostaden ända till gränsen för de maximala boendeutgifterna, under förutsättning att bostaden räntorna på bostadslånen redan har beaktats i förskottsinnehållningen för den sökande. Den sökande hänvisas till kommunen för att reda ut möjligheten att få ombyggnadsbidrag. Garantihyra/säkerhet för hyra Utgift som hör till det kompletterande utkomststödet, se närmare punkt 16

17 Vattenavgift vattenavgift (max. 28,07 euro/person/månad för person som bor i flervåningshus och max. 29,17 euro/person/månad för person som bor i egnahemshus Folkpensionsanstalten 2014). Riktlinjer för boendeutgifter: Bostadsbidraget är en primär förmån som ska sökas. I regel beaktas inte överlappande hyror eller övriga boendeutgifter för samma familj, till exempel hyra för uppsägningstiden. Elektricitetsfakturor, vattenfakturor och övriga fakturor som baserar sig på förbrukning och som är större än vad dylika fakturor vanligen är: storleken på fakturan kan vid behov jämföras och nedsättas till ett skäligt belopp som motsvarar förbrukning i medeltal enligt storleken på familjen. Avgift för bilplats beaktas inte. För personer som bor i gemensamt hushåll gäller följande: om el-, värmeförbruknings- och vattenmätarna är gemensamma i bostaden, fördelas boendeutgifterna enligt antalet personer oberoende av vems namn det är som står på fakturan. I regel beaktas inte boendeutgifter för barn som uppnått myndighetsåldern och som bor hos sina föräldrar, utan boendeutgifterna betraktas till sitt fulla belopp som föräldrarnas utgifter med undantag av förbrukningen av vatten och el som fördelas enligt antalet boende. Om en förälder eller föräldrarna söker utkomststöd och ett barn, som uppnått myndighetsåldern och som har inkomster och betalningsförmåga, bor hos dem, anses detta barn kunna delta i de totala boendeutgifterna med en andel som beräknas enligt antalet boende. Om en förälder hyr en bostad till sitt barn som uppnått myndighetsåldern, är deras inbördes hyresavtal giltigt i utkomststödet, om det är fråga on en separat bostad. Bostaden anses vara separat om den har egen ingång, kök och badrum. Om kompisar eller en förälder och ett vuxet barn bor i samma hyreslägenhet, men har separata hyresavtal, beaktas boendeutgifterna separat. De maximala boendeutgifterna fastställs dock enligt antalet boende i bostaden och på så sätt att stöden sammanlagt inte kan överskrida de boendeutgifter som beaktas. Om boendeutgifterna delas, justeras de bostadsbidragsbeslut som gäller bostaden. Vad gäller motstridiga tolkningar beaktas Folkpensionsanstaltens riktlinjer för allmänt bostadsbidrag. Obetalda hyror är skulder. Om det beviljas utkomststöd för sådana, blir det fråga om kompletterande eller förebyggande stöd Hälso- och sjukvårdsutgifter Kostnader som uppstår av vård inom offentlig hälso- och sjukvård beaktas i utkomststödskalkylen. Som utgifter för hälso- och sjukvård beaktas bl.a. poliklinik- och vårdavdelningsavgifter, tandvårdsavgifter och receptbelagda läkemedel som förskrivits av offentlig hälso- och sjukvård. Kostnader för privata hälso- och sjukvårdstjänster kan beaktas endast i undantagsfall, till exempel om en för klienten nödvändig form av service eller vårdform inte har stått till buds inom den 17

18 offentliga hälso- och sjukvården (behov av specialiserad vård), behovet av vård har varit brådskande och det skulle ha dröjt alltför länge innan offentlig service hade kunnat fås eller klienten har varit klient inom den privata hälso- och sjukvården och det är viktigt att vårdförhållandet fortsätter. Ringa utgifter för hälso- och sjukvård, såsom receptfria läkemedel och vårdförnödenheter, är sådana ringa utgifter som ingår i grunddelen (3 % av grunddelen) och de beaktas inte separat som utgift. Kostnader eller förseningsavgifter för tidsbeställningar som inte avbokats är inte godtagbara utgifter i utkomststödet. Tabell 7. Hälso- och sjukvårdsutgifter HÄLSO- OCH ATT OBSERVERA SJUKVÅRDSUTGIFTER Läkemedelsutgifter För receptbelagda läkemedel som ordinerats av läkare beaktas självriskandelarna enligt recepten och apotekets kvitton. I första hand ska det billigaste ersättande läkemedlet väljas, om läkaren inte har förbjudit utbyte av läkemedlet. Preventivtabletter som ordinerats för förhindrande av graviditet och övriga preventivmedel som en läkare ordinerat kan beaktas också när de förskrivits av en privatläkare. Potensläkemedel godkänns som utgift endast på basis av läkarutlåtande och för vården av en primärsjukdom som Folkpensionsanstalten godkänt (HFD 2006:1887 och 1889). Medicinering för rökavvänjning eller bantningsläkemedel om de ordinerats för behandling av sjukdom. Klienter, vars FPA-gräns för stora läkemedelskostnader överskrids (610 euro år 2014), beviljas inte längre betalningsförbindelse för läkemedel av socialbyrån. Tilläggsersättningarna fås direkt på apoteket när gränsen för självriskandelen överskridits. Folkpensionsanstalten skickar klienten information om att självriskandelen fyllts utgående från uppgifter från apoteket. Om rätten till tilläggsersättning skickar Folkpensionsanstalten en separat anmälan som kan uppvisas på apoteket. Glasögon Lovisa stad har utgående från konkurrensutsättning ingått avtal med angivna optikaffärer. Till dessa avtalsoptikaffärer beviljas vid behov betalningsförbindelse. Klienten ska därför alltid ansöka om utkomststöd för glasögon innan glasögonen beställs. Betalningsförbindelse för anskaffning av glasögon beviljas enligt behov, dock högst en gång per två år. Betalningsförbindelse till en optikaffär beviljas till avtalat pris. Endast då det är fråga om en produkt eller tjänst som inte ingår i avtalet ska man be optikaffären om en kostnadsberäkning. En betalningsförbindelse enligt upphandlingskontraktet kan inkludera enkelslipade, dubbelslipade eller progressiva glasögon (bågar, linser, synundersökning och behövliga arbeten), enbart glasögonlinser eller bågar. Specialbehandling (fotokromatiska glas, hårdhetsbehandling, antireflexbehandling) betalar den sökande i regel själv för. Tandvård Tandvårdskostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården beaktas som utgift. Kostnader för vård hos privat tandläkare kan endast beaktas av särskilda skäl som grundar sig på utlåtande av en hälsocentraltandläkare. Självriskandelarna för Lovisa stads servicesedlar beaktas som utgift. Kostnader som orsakas av anskaffning av tandprotes är utgifter som beaktas i utkomststödet. Klienten hänvisas till den offentliga hälso- och sjukvården för bedömning av vårdbehovet. Om det är fråga om en delprotes eller dylikt ska klienten kontakta hälsovårdscentralen för bedömning av hälsotillståndet i munnen och för bedömning av eventuell protetisk vård. 18

19 Att beakta implantatvård kommer endast sällan på fråga. Klienten hänvisas till den offentliga hälso- och sjukvården för bedömning av vårdbehovet. Fertilitetsbehandling Kostnaderna för fertilitetsbehandling som ges inom den offentliga hälso- och sjukvården beaktas som utgifter. Fysikalisk vård Kostnader för fysikalisk vård inom den offentliga hälso- och sjukvården beaktas som utgifter. Fysikalisk vård som ges på en privat vårdinrättning beaktas inte. Den offentliga hälso- och sjukvården ansvarar utgående från sjukdomens beskaffenhet för ordnandet av brådskande fysioterapi. Klientavgifter inom missbrukarvård Klientavgifter för Lovisa stads tjänster och klientavgifter i enlighet med Lovisa A-kliniks separata placeringsbeslut beaktas som utgifter. Specialiserade läkare Kostnaderna för vård hos en privat ögonläkare kan beaktas som utgift om en synkontroll utförd av en optiker inte är tillräcklig. 4 Kompletterande utkomststöd I lagen om utkomststöd bestäms det att beviljandet av utkomststöd delvis kan ske enligt prövning, eftersom utkomststödet i egenskap av stödform i sista hand är svårt att fastställa i eurobelopp, bland annat på grund av klienternas varierande situationer och konsumtionsnivån på boendeorten. Om det gäller ett prövningsbaserat ärende som det inte finns anvisningar för, eller om klienten separat har motiverat sin ansökan som avviker från de allmänna riktlinjerna, ska den ansvariga för vuxensocialarbetet eller den ansvariga för socialarbetet konsulteras. Förmånshandläggaren kan fatta beslut i ett sådant ärende som det finns tydliga åtgärdsmodeller för i anvisningarna om utkomststöd. Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas enligt 7 c i lagen om utkomststöd i behövlig utsträckning särskilda utgifter, som omfattar 1) utgifter för barndagvård 2) andra utgifter på grund av boende än de som avses i 7 b 3) utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts nödvändiga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand. Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, kontinuerligt små inkomster, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet. Behovet av kompletterande utkomststöd bedöms klientspecifikt utgående från en utkomststödskalkyl som läggs upp för klienten. 4.1 Utgifter för barndagvård I regel ska sådan dagvårdsservice som kommunen tillhandahåller anlitas. Dagvårdsavgifterna godkänns tillfälligt som utgift i det kompletterande utkomststödet. Om familjen har ett återkommande behov av utkomststöd, hänvisas familjen till kommunens dagvårdskansli för att inom 19

20 en månad ansöka om nedsättning eller efterskänkande av dagvårdsavgiften i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). Familjens utgifter för privat dagvård beaktas som utgift i utkomststödskalkylen. På motsvarande sätt beaktas stöd som beviljats enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn som inkomst i kalkylen. Om behovet av utkomststöd är långvarigt (över tre månader) är det allt skäl att reda ut familjens möjligheter att få kommunal dagvård. Avgifter för eftermiddagsklubbverksamhet som kommunen ordnar eller köper beaktas för elever i årskurserna 1 2 och för övriga endast av särskilda skäl. 4.2 Övriga utgifter för boende Säkerhet för hyra För garantihyran svarar den kommun som klienten flyttar ifrån. Om garantihyran förfaller till betalning först när klienten redan flyttat till kommunen, ska betalningen av garantihyran tas till prövning av boningskommunens socialbyrå (HFD 2000:1735). Förutsättning för att bevilja hyresgaranti är hemlöshet, omedelbart hot om hemlöshet eller något annat synnerligen vägande skäl till att byta bostad. Hyresgaranti beviljas inte för en dyrare eller rymligare bostad, om det inte föreligger särdeles vägande skäl för det. Hyresgaranti beviljas högst en gång om året. I beslutet antecknas att hyresgarantin tas ut av klienten om klienten genom sitt eget förfarande orsakar att socialväsendet måste betala hyresgarantin till hyresgivaren. Hyresgarantin ges i regel i form av en skriftlig förbindelse. Som garantihyra kan beviljas ett belopp som motsvarar en som skälig godkänd hyra för en månad. Om klienten själv har betalat garantihyran, beaktas den inte i kalkylen över utkomststöd. Garantihyra som motsvarar hyra för två månader beviljas endast på exceptionellt vägande grunder och beslutet ska fattas av en socialarbetare eller en socionom. Om klienten tidigare har beviljats hyresgaranti, som kommunen har varit tvungen att betala på grund av att klienten inte betalat hyran eller haft sönder bostaden, beviljas inte ny hyresgaranti förutom på särdeles vägande grunder. Förmedlingsprovision för en hyresbostad ingår i allmänhet inte i de utgifter som ska beaktas i utkomststödet. Enligt lag kan förmedlingsprovision endast tas ut av uppdragsgivaren. För hyresskulder kan utkomststöd endast beviljas på särdeles vägande grunder. Med klienten läggs det upp en plan för att sköta hyresskulderna, och i planen framhålls klientens ansvar för att genomföra planen. Hyresskulder kan beaktas endast en gång för samma klient. Beslutet att betala hyresskulden tas alltid av en socialarbetare eller en socionom efter diskussion med chefen. 20

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN Jag söker utkomststöd för tiden 1 UPPGIFTER OM SÖKANDEN Efternamn och förnamn Ansökan har anlänt: Personbeteckning Gatuadress Postnummer och -anstalt Hemkommun Telefon (hem, arbete, mobil) Utbildning eller

Läs mer

Ansökan om utkomststöd 1 (5)

Ansökan om utkomststöd 1 (5) Ansökan om utkomststöd 1 (5) Inkommit: Ansökan om utkomststöd för tiden s efternamn och förnamn s personbeteckning s yrke s arbetsgivare och arbetsplats Civilstånd ogift gift sambo särboende frånskild

Läs mer

ÅBO Välfärdssektorn. Ansökan om utkomststöd 1 (5) Sänts till klienten. Per post. Inlämnats på byrån. Modersmål. Medborgarskap.

ÅBO Välfärdssektorn. Ansökan om utkomststöd 1 (5) Sänts till klienten. Per post. Inlämnats på byrån. Modersmål. Medborgarskap. ÅBO Välfärdssektorn Ansökan om utkomststöd Ankomstdag 1 (5) Sänts till klienten Per post Inlämnats på byrån Sökande Adress Telefon Medborgarskap För vilken tid ansöker Ni om utkomststöd? Modersmål jag

Läs mer

Anvisningar för utkomststöd och förebyggande utkomststöd fr.o.m 1.1.2014

Anvisningar för utkomststöd och förebyggande utkomststöd fr.o.m 1.1.2014 Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 114 26.11.2013 Anvisningar för utkomststöd och förebyggande utkomststöd fr.o.m 1.1.2014 1052/05/03/00/2013 Soh 114 Social- och hälsovårdsnämnden 20.11.2013

Läs mer

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD

ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD Anlänt / VERIFIKAT SOM BÖR BIFOGAS TILL DEN FÖRSTA UTKOMSTSTÖDSANSÖKAN, se sida 4. TILL VARJE ANSÖKAN OM UTKOMSTSTÖD BÖR BIFOGAS VERIFIKAT ÖVER ALLA INKOMSTER/UTGIFTER SAMT DE SENASTE

Läs mer

Tillämpningsinstruktioner för utkomststödslagen fr.o.m. 1.1.2014

Tillämpningsinstruktioner för utkomststödslagen fr.o.m. 1.1.2014 Serviceområdet för socialarbete Serviceområdet för invandrararbete Vasa social- och hälsovårdsnämnds Tillämpningsinstruktioner för utkomststödslagen fr.o.m. 1.1.2014 godkänd 10.12.2013 justerad 10.6.2014

Läs mer

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.

FÖRFATTNINGAR OCH ANVISNINGAR GÄLLANDE ADVOKATVERKSAMHET. B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12. RÄTTSHJÄLP OCH FÖRSVARARE B 14.3 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM RÄTTSHJÄLP ( 23.5.2002/388, senast ändr. 3.12.2009/1008) I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4)

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4) 1(4) för serviceboende Bakgrund Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.9.2009. Användningen av servicesedeln regleras också av lagen om klientavgifter inom social-

Läs mer

DAGVÅRDSAVGIFTERNA I ÅBO 1.8.2014

DAGVÅRDSAVGIFTERNA I ÅBO 1.8.2014 Småbarnsfostran 14.3.2014 PB 364, 20101 Åbo DAGVÅRDSAVGIFTERNA I ÅBO 1.8.2014 För kommunal barndagvård uppbärs en månadsavgift. Avgifterna baserar sig på lagen och förordningen om klientavgifter inom social-

Läs mer

INFORMATION OM KLIENTAVGIFTERNA INOM BARNDAGVÅRDEN 1.8.2014

INFORMATION OM KLIENTAVGIFTERNA INOM BARNDAGVÅRDEN 1.8.2014 INFORMATION OM KLIENTAVGIFTERNA INOM BARNDAGVÅRDEN 1.8.2014 Vad är en dagvårdsavgift? Dagvårdsavgiften faktureras som månadsavgift för högst 11 kalendermånader per verksamhetsår (1.8 31.7). Avgiftsfri

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa

Utkomstskydd för arbetslösa - - - Utkomstskydd för arbetslösa te-tjanster.fi Arbetslösa arbetssökandes rättigheter och skyldigheter En arbetslös arbetssökande person som anmält sig har rätt fftill arbets- och näringsbyråns TE-tjänster

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1577/2011 Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning Utfärdat i Helsingfors den 29 december

Läs mer

Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014

Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014 1 Grundtrygghetssektorn Senior- och sjukhusservicen/hemvården Ojamogatan 34 08100 Lojo tfn 019 3690 Bilaga: Hemvården Lojo grundtrygghetssektors taxa för hemvård och stödtjänster från 1.4.2014 Allmänna

Läs mer

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI Färdtjänst enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp SJUNDEÅ 2 Bästa färdtjänstkund i Sjundeå kommun! Här får ni en bruksanvisning för färdtjänsten.

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa 2008

Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Den arbetslösa arbetssökandens rättigheter och skyldigheter Arbetslöshetsförmån betalas för att trygga den arbetslösa arbetssökandens utkomst under den tid då han eller

Läs mer

LANDSKAPSLAGEN (1998:66) OM TILLÄMPNING I LANDSKAPET ÅLAND AV LAGEN OM UTKOMSTSTÖD: HUR OCH VARFÖR DEN ÄR I BEHOV AV REVIDERING

LANDSKAPSLAGEN (1998:66) OM TILLÄMPNING I LANDSKAPET ÅLAND AV LAGEN OM UTKOMSTSTÖD: HUR OCH VARFÖR DEN ÄR I BEHOV AV REVIDERING LANDSKAPSLAGEN (1998:66) OM TILLÄMPNING I LANDSKAPET ÅLAND AV LAGEN OM UTKOMSTSTÖD: HUR OCH VARFÖR DEN ÄR I BEHOV AV REVIDERING ÅLANDS LANDSKAPSREGERING SOCIALVÅRDSBYRÅN MAJ 2009 Innehållsförteckning Tabellförteckning

Läs mer

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift) Situationsbedömning SOS-projektet PILOT 1. Grunduppgifter Klientens namn: Adress: Socialarbetare: Datum: Personsignum: Telefonnummer: Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling

Läs mer

AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5)

AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) AHM-PROVET 17.11.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) Fråga 1 a) Skyldighet att betala förmedlingsarvode uppkommer då ett hyresavtal ingås eller uppdragsgivaren vägrar ingå ett hyresavtal som är förenligt

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) FöPL-Villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för företagare (FöPL) Godkända av social-

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Stöd för närståendevård Antagen av kommunstyrelsen den 9 mars 2015 32. VAD INNEFATTAR STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD? Med närståendevård avses vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person som

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE

RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE RAMAVTAL OM BETALNING AV SJUKVÅRDSERSÄTTNING TILL SERVICEPRODUCENTEN GENOM DIREKTERSÄTTNINGSFÖRFARANDE Genom detta avtal överenskommer Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och Finlands sjuksköterskeförbund

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg

till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg 1 Socialombudsmannens redogörelse för år 2013 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg Socialombudsmannens arbete grundar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000).

Läs mer

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till

Läs mer

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi Alterneringsledighet te-tjanster.fi Alterneringsledighet för arbetssökande och arbetsgivare Alterneringsledighet är ett arrangemang där arbetstagaren i enlighet med ett alterneringsavtal som ingåtts med

Läs mer

Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare

Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare OFLA-VILLKOR fritid 1 (5) Försäkringsvillkor för fritidsolycksfallsförsäkring enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare Allmänna bestämmelser 1 Försäkringstagare är en i

Läs mer

Grunder och kriterier för beviljande av stöd för närståendevård i Sibbo kommun fr.o.m. 1.4.2013

Grunder och kriterier för beviljande av stöd för närståendevård i Sibbo kommun fr.o.m. 1.4.2013 Grunder och kriterier för beviljande av stöd för närståendevård i Sibbo kommun fr.o.m. 1.4.2013 (Social- och hälsovårdsutskottet 2.4.2013 18) (Social- och hälsovårdsutskottet 16.6.2014 50) 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Registerbeskrivning Förmånsregistret

Registerbeskrivning Förmånsregistret Folkpensionsanstalten Registerbeskrivning 1 Registeransvarig Namn Folkpensionsanstalten (FPA) 15.9.2011 Postadress Postnummer Telefon PB 450 00101 HELSINGFORS 020 634 11 Besöksadress Nordenskiöldsgatan

Läs mer

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 21.11.2009

PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 21.11.2009 CENTRALHANDELSKAMMAREN 1 (6) Mäklarnämnden PROV FÖR HYRESLÄGENHETS- OCH HYRESLOKALSMÄKLARE 21.11.2009 Läs dessa anvisningar innan provet börjar Svaren på frågorna 1-3 ska skrivas på skilda pappersark.

Läs mer

RP 358/2014 rd. sätt än nu rikta in kommunernas personalresurser på klientarbetet inom socialvården.

RP 358/2014 rd. sätt än nu rikta in kommunernas personalresurser på klientarbetet inom socialvården. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomststöd och av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

FAMILJEVÅRDSSTADGA. Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30

FAMILJEVÅRDSSTADGA. Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30 FAMILJEVÅRDSSTADGA Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30 1. FAMILJEVÅRD Om familjevården stadgas i socialvårdslagen (710/1982), familjevårdarlagen (312/92) och lag om ändring av 2 och 3 i familjevårdarlagen

Läs mer

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring

Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Försäkringsvillkor för OFLAfritidsolycksfallsförsäkring Betryggande välfärd LPA Dessa försäkringsvillkor gäller olycksfallsförsäkring för fritiden enligt 21 5 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare)

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) BO 1 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Avgiften för eftermiddagsverksamheten läsåret 2014 2015 och principerna för avgiftsnedsättningar

Avgiften för eftermiddagsverksamheten läsåret 2014 2015 och principerna för avgiftsnedsättningar 1 Meddelande till vårdnadshavarna Avgiften för eftermiddagsverksamheten läsåret 2014 2015 och principerna för avgiftsnedsättningar Bilaga: Blankett för anhållan om nedsatt avgift eller befrielse från avgiften

Läs mer

ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN

ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN JUSTITIEMINISTERIET ANVISNING PB 1, 00131 HELSINGFORS, Telefon (09) 18 251 ANVISNINGSSAMLINGEN 28 oktober 1998 3268/36/98 JM ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN Behörighet Ikraftträdelsebestämmelsen

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI

ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI Färdtjänst enligt socialvårdslagen SJUNDEÅ 2 Bästa färdtjänstkund i Sjundeå kommun! Här får ni en bruksanvisning för färdtjänsten. Färdtjänstresorna är avsedda

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 296/2015 Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning

% KFM A 2013:1 Verkställighet och indrivning Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2014 1 ; beslutade den 2 december 2013 i anslutning

Läs mer

Olycksfallsförsäkring för företagare

Olycksfallsförsäkring för företagare PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008 Olycksfallsförsäkring för företagare Förmånligt skydd för företagare i händelse av olycksfall Företagare är beroende av de ersättningar som

Läs mer

Fpa förmåner vid handikapp

Fpa förmåner vid handikapp Fpa förmåner vid handikapp Mats Enberg 7.2.2012 www.fpa.fi Sjukförsäkringen ersätter Inkomstbortfall Sjukdagpenning vid arbetsoförmåga dagpenning i samband med smittsam sjukdom donationsdagpenning föräldradagpenning

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

ANVISNINGAR TILL ANVÄNDARE AV TAXI från den 1 oktober 2013 FÄRDTJÄNST ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN LÄS NOGA & SPARA

ANVISNINGAR TILL ANVÄNDARE AV TAXI från den 1 oktober 2013 FÄRDTJÄNST ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN LÄS NOGA & SPARA ANVISNINGAR TILL ANVÄNDARE AV TAXI från den 1 oktober 2013 FÄRDTJÄNST ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN LÄS NOGA & SPARA Färdtjänsten är avsedd för resor för skötsel av ärenden, rekreation och/eller arbete

Läs mer

RP 162/2014 rd. näringsbyråerna till dem som betalar ut arbetslöshetsförmånerna.

RP 162/2014 rd. näringsbyråerna till dem som betalar ut arbetslöshetsförmånerna. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice samt lagen om främjande av integration

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Situationskartläggningsblankett

Situationskartläggningsblankett Situationskartläggningsblankett Meningen med situationskartläggningen är att gå igenom din livssituation och de områden där du behöver stöd eller de saker som du vill få hjälp med. Blanketten fungerar

Läs mer

AHM-PROVET 12.5.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5)

AHM-PROVET 12.5.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) AHM-PROVET 12.5.2012 BETYGSÄTTNINGSPRINCIPER 1 (5) FRÅGA 1 a) Enligt lagen om förmyndarverksamhet är vårdnadshavarna intressebevakare för en minderårig person, om domstolen inte har skiljt vårdnadshavaren

Läs mer

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA 2014 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Inkluderar en anslutningsblankett AYT-kassan ditt ekonomiska skyddsnät MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Nr 7 Nr 7 LANDSKAPSLAG om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen Föredragen för Republikens President den 22 januari 2010 Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst

Studier Stöd för studerande och värnpliktiga. Kort och lättläst Studier Stöd för studerande och värnpliktiga Kort och lättläst Innehåll Studier 1 FPA:s stöd för studerande 2 Studiestöd för gymnasie- och yrkesstuderande 3 Studiestöd för högskolestudier 3 Hur mycket

Läs mer

Totalförsvarets pliktverks författningssamling

Totalförsvarets pliktverks författningssamling Totalförsvarets pliktverks författningssamling Utgivare: Kjell Kastman ISSN 1400-786X Totalförsvarets pliktverks föreskrifter om förmåner till totalförsvarspliktiga under tjänstgöring; Utkom från trycket

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende Mars 2014 Februari 2015 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgift omsorg i hemmet... 3 Trygghetslarm... 3 Matleverans...

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgiften för hemtjänst är inkomstrelaterad och beror på vilka insatser du är beviljad och hur mycket du kan betala.

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

CENTRALHANDELSKAMMAREN AHM-examen 15.11.2014 Bedömningsgrunder 1 (5) Nämnden för mäklarprov

CENTRALHANDELSKAMMAREN AHM-examen 15.11.2014 Bedömningsgrunder 1 (5) Nämnden för mäklarprov CENTRALHANDELSKAMMAREN AHM-examen 15.11.2014 Bedömningsgrunder 1 (5) Uppgift 1 Vad betyder hemförsäljning i samband med hyresförmedlingsverksamhet och vad är följden om mäklaren inte i en hemförsäljningssituation

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

LPA-trygghet för anhöriga

LPA-trygghet för anhöriga LPA-trygghet för anhöriga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd i

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning tar kommunen ut avgifter. Kommunfullmäktige

Läs mer

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1

Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Villkor 2012-06-01 SVEDEA GRUNDVILLKOR FÖR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING GRK90:1 Innehållsförteckning 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen gäller 3 6 Vad försäkringen gäller för 3 7 Undantag

Läs mer

Årsräkning, redogörelse och arvode

Årsräkning, redogörelse och arvode Redovisning av ekonomi Årsräkning, redogörelse och arvode Varje år ska du redovisa huvudmannens ekonomi och ditt uppdrag i en årsräkning och en redogörelse. Dessa lämnar du in till överförmyndaren före

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) 1 Allmänna bestämmelser 1 Dessa försäkringsvillkor tillämpas på avtalsförhållandet mellan arbetsgivaren (försäkringstagaren)

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

FASTNAT I LYXFÄLLAN? HUR BRYTA SIG LOSS? VAD HÄNDER NÄR EN RÄKNING LÄMNAR OBETALD? ULA-nätverket 10.5.2012 Annika Björkqvist

FASTNAT I LYXFÄLLAN? HUR BRYTA SIG LOSS? VAD HÄNDER NÄR EN RÄKNING LÄMNAR OBETALD? ULA-nätverket 10.5.2012 Annika Björkqvist FASTNAT I LYXFÄLLAN? HUR BRYTA SIG LOSS? VAD HÄNDER NÄR EN RÄKNING LÄMNAR OBETALD? ULA-nätverket 10.5.2012 Annika Björkqvist VAD ÄR EN LYXFÄLLA? Lyxfälla: felprioriteringar Leder ofta till en skuldfälla:

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Skolbarnsomsorgsverksamheten i Staffanstorps kommun

Skolbarnsomsorgsverksamheten i Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 4.1.2 Antagen av kommunfullmäktige 264/02, 101/03, 172/03 Reviderad av bun 43/11 Redaktionella ändringar av barn- och utbildning 2011-12-15 Reviderad kf 160/14 Skolbarnsomsorgsverksamheten

Läs mer

Information om avlösarservice

Information om avlösarservice Information om avlösarservice Allmän information Avlösarservice är en insats enligt Socialtjänstlagen (SoL) För att få avlösarservice måste du ha ett omsorgsbehov som tillgodoses av närstående. Avlösarservice

Läs mer

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter.

Vid all handläggning inom arbetslivsförvaltningens enhet för försörjningsstöd gäller följande föreskrifter. ARBETSLIVSFÖRVALTNINGEN Tillämpningsanvisningar avseende försörjningsstöd år 2009 Regeringen fattar varje år beslut om ändringar i den del av socialtjänstförordningen som behandlar riksnormen. I riksnormen

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Eslövs kommun 2008 Allmänt om avgifter Kommunens möjlighet att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorg regleras i social-tjänstlagens 8:e kapitel. Kommunfullmäktige

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Allmän anvisning för ansökan av statsunderstöd och korrekt användning av finansieringen

Allmän anvisning för ansökan av statsunderstöd och korrekt användning av finansieringen Jaana Summanen, sakkunnig Allmän anvisning för ansökan av statsunderstöd och korrekt användning av finansieringen Undervisningsväsendets personalutbildning 2013 Informationstillfälle 2.11.2012, Utbildningsstyrelsen

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Fritidshem erbjuds också Elever med eget behov verksamheten enligt Skollagen kap 14 5 Elever med behov av särskilt stöd enligt Skollagen kap 14 6

Fritidshem erbjuds också Elever med eget behov verksamheten enligt Skollagen kap 14 5 Elever med behov av särskilt stöd enligt Skollagen kap 14 6 Gäller från och med läsåret 2011/2012 Fritidshem erbjuds elever på Stellatus till och med 31 juli det år eleven fyller 13 år. Plats erbjuds inte till elever som samtidigt har en plats i motsvarande verksamhet

Läs mer

Avgifter för. Särskiltboende

Avgifter för. Särskiltboende Avgifter för Särskiltboende 2015 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den här

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer