Mediaplanering inför block 2. Profilering av media på Tegs bibliotek.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mediaplanering inför block 2. Profilering av media på Tegs bibliotek."

Transkript

1 Mediaplanering inför block 2. Mål: Under året ska faktaavdelningens folianter flyttas från sin särskilda folianthylla och integreras med faktaböckerna under varje avdelning. Detta för att öka överblick och tillgänglighet. Vi ska särskilt bevaka avd. D,E,L,Q och V vad gäller beståndets ålder, men även övriga avdelningar. Utnyttjandegraden som för närvarande är 1,0(1,3)där siffran inom parentes även tar med inlånade media. OBS! Siffrorna är ej vägda mot resp. avdelningars storlek utan bara ett genomsnitt av alla avdelningars utnyttjandegrad. Vår målsättning är att höja den till 2,0. I samband med medieplaneringen ska vi fundera över referensavdelningens funktion. Genomfört: På Tegsbiblioteket har ref.-avdelningen utnyttjas i mycket begränsad omfattning. Hellre än att satsa ytterligare resurser på att bygga upp den väljer vi att minska storleken, särskilt som så mycket är sökbart via Internet. Nu har vi gallrat en del och placerat ut en del på de olika avdelningarna. På detta sätt har vi minskat ref.-avdelningen till hälften. Endast de oundgängliga böckerna ha fått stå kvar,framförallt ordböcker och uppslagsverk samt vissa handböcker. Folianterna har integrerats med de andra avdelningarna.(febr. 05) Vi är lyhörda för förfrågningar och inköpsförslag. Vi plockar ut topplistor för utlån i Umeå för att köpa in det mest efterfrågade. Under febr. 05 har vi infört snabblån med särskild placering. Profilering av media på Tegs bibliotek. Så här har vi lagt upp innehållet i Tegsbibliotekets mediaplan: 1) Avdelningens nuvarande tillstånd avseende beståndets storlek, ålder, utlån och utnyttjandegrad. OBS, utnyttjandegraden utan parentes är nyttjande av Tegs egna böcker, utnyttjandegraden inom parentesen är nyttjandet av eget bestånd samt andra enheters bestånd. Vad referensavdelningen innehåller. Vilka nätresurser som finns och hur de utnyttjas. 2) Målgrupper. Vem avdelningen ska rikta sig till med minoritetsskyddet i åtanke. 3) Vad avdelningen ska innehålla. Ämnesgrupperna beskrivs samt vilken typ av medier som ska anskaffas; böcker, e-böcker, databaser, tidskrifter, ljudböcker, filmer mm. Kvalitetskrav. Med tanke på små och udda ämnesområden. 4) Vilken nivå medierna ska vara på. Andra språk än svenska? 5) Är avdelningen under/överdimensionerad i förhållande till tillgång på material, till efterfrågan, till låntagarnas behov? Eller råder balans? 6) Sätt att anskaffa media: inköpskanaler för tryckt material, AV-material, databaser, KULDA, fria resurser. 7) Hur gammalt får det bli? 8) Omplacering, magasinering, gallring? 9) Hur skiljer sig beståndet från HB, andra filialer, bokbuss, skolbibliotek? 10) Vad kan fjärrlånas? 11) Mål och ambitioner att arbeta emot. Vad behöver göras det närmaste året? 12) Hur avdelningen kommer att utvecklas. Nya låntagargrupper och förändrade behov, nya medier, (Internet, ljudböcker, rörliga bilder, Daisy etc)

2 Tegsbibliotekets mediaplan Avd. A 1. Avdelningen är minimal (13 böcker) och bör så förbli. De områden som främst bör uppmärksammas är böcker om kalligrafi, skrivkonstens historia och författarskolor. Avd. B 1. Innehåller 84 böcker, nyttjandegrad 0,8 (1,1). 56% av beståndet äldre än 10 år. Särskilt avdelning Bl har ett föråldrat bestånd. På referensavdelningen finns Nationalencyklopedin med supplement och Norrländsk uppslagsbok. Inriktning: Stipendiehandböcker, idéhistoria. Nätresurser: NE finns som databas men vi utnyttjar det dåligt. Eftersom vi har uppslagsverket i tryckt form har vi hittills föreslagit det när vi hjälper elever eftersom ett tekniskt problem gör att utskrifterna från databaserna på OPAC-terminalen hamnar på Grubbe bibliotek! 2. De flesta målgrupper kan någon gång ha behov av ett allmänt uppslagsverk! 3. Ska i första hand innehålla ämnen som efterfrågas, Bl Böcker om Feng shui, Bf: Fondhandböcker Be: Viktiga böcker i idéhistoria. Samt lite astrologi och spådomsböcker. 4. Målgrupp Bf samt Bl: allmänhet och Be: studerande på gymnasie- och universitetsnivå. 5. Bra balans mellan utlån av eget resp. andras bestånd. 0,8 (1,1).. 6. AK, BTJ % av beståndet är 10 år gammalt och äldre, mest gammalt finns på avd. Bl. Endast ett fåtal ska få vara 10 år och äldre. 8. Hela avd. ses igenom och mycket gallring sker på Bl.? 10. Avdelningen är inte lämplig för fjärrlån. 11. Avd. B gås igenom, gallras. Bl förnyas. Översyn genom gallringslistor varje år, men med beaktande av ev. smala områden Ibland en trendkänslig avdelning, t e x intresset för Feng Shui. Avdelningen utvecklas i takt med efterfrågan från låntagarna och genom att inte tillåtas bli för gammal. Avd. C titlar, nyttjandegrad 1,1 (1,3). 58% är äldre än tio år. Referenshyllan: 0 titlar Nätresurser: Se skoldatanätet, Länkskafferiet under rubriken Religion och livsåskådning.. Adress: 2. Målgrupp: allmänhet och skolelever (världsreligioner, sekter, mytologi) 3. Ska i första hand innehålla böcker om världsreligioner, sekter och samfund, mytologi samt ett litet bestånd andaktsböcker. Bibel, psalmbok och koranen ska finnas. Efterfrågade och aktuella författare inom området. Beståndet gallras och förnyas så att högst 50% är äldre än 10 år. 4. Nivån anpassad till intresserad allmänhet samt studerande från högstadie- till universitetsnivå. 5. Hygglig balans mellan egna media och inlånade: 1,1 (1,3)

3 6. BTJ, AK 7. Högst hälften av böckerna ska få vara äldre än 10 år. 8. Magasineras ej, gallras I första hand inköpsförslag, därefter fjärrlån. 11. Gallringslista ska tas ut. Gallring sker med fingertoppskänsla, något av ev. smala, udda områden sparas. 12. Avdelningen får inte blir större än idag. Avd. D böcker, utnyttjandegrad 1,3 (1,7). 46% äldre än tio år. Avdelning Do är störst och den avdelning där majoriteten av lånen sker. Består mest av populärpsykologi. Avdelning Dofa, barn- och ungdomspsykologi, har utnyttjandegrad 2,0. Referenshyllan: 0 titlar Nätresurser: Se skoldatanätet, Länkskafferiet under Människan. Adress: 2. Målgrupp: I första hand allmänheten, i andra hand studerande på universitetsnivå. 3. Populärpsykologi, utvecklingspsykologi, barn och föräldrar 4. Se målgrupp 5. Relativt god balans. Utnyttjandegraden på egna medier är 1,3, utnyttjandegraden egna medier plus andras är 1,7. När det gäller typer av media så har vi för få av andra mediatyper, t e x ljudkassetter med avslappningsövningar. 6. Btj i första hand, i andra hand AK. 7. D är en ganska föränderlig avdelning. Den ska huvudsakligen vara ung och fräsch. 46% är äldre än 10 år. Avdelningen ska föryngras. Högst 30% bör vara äldre än 10 år. Särskilt avd Dop parapsykologi är ålderstigen, gallras och förnyas! 8. Gallring, ej magasinering. Beståndet skiljer sig från te x HB genom att vår avdelning är liten, anpassad efter det behov som finns inom vårt upptagsningsområde. HB:s roll är att bl a serva filialerna med media, vi behöver inte ha allt. 10. Fjärrlån ska vara ytterst sällsynt. Det mesta finns på UB. 11. Gallringslista tas ut, nyförvärv ske kontinuerligt. 12. Icke önskvärt att avdelningen växer i omfång. Nyförvärv och gallring i ungefär lika mån! Avd. E 1. En liten avdelning, bara 74 böcker. 49% av beståndet äldre än 10 år. Den har relativt hög utnyttjandegrad: 0,9 (2,2). Nätresurser: Artikelsök räcker långt för de flesta av våra låntagare. Studerande på universitetsnivå har student-login till Umeå universitetsbiblioteks databaser med de största databaserna i ämnet; Eric samt Eric International och som kan nås även från folkbibliotekets datorer om studenten kopplar upp sig mot universitetets proxy-server. Utförlig anvisning om hur man kommer åt UB:s databaser utanför campus finns på universitetsbibliotekets hemsida under menyn Databaser. Adress: 2. Utnyttjas både av yrkesarbetande pedagoger inom skola och barnomsorg som kompetensutvecklar sig formellt eller på egen hand, och av lärarstuderande på högskolan. Den målgruppen vill vi fortsätta att ge service i form av ett fräscht och aktuellt utbud! Avdelningen utnyttjas mindre av övrig allmänhet, men vi ska vara

4 öppna för deras önskemål (Trenden hos allmänheten 2003 och 2004 var temat curlingföräldrar.) 3. Efterfrågad litteratur inom ämnet pedagogik, men önskvärt är också en bredd, d v s inte bara böcker om läsinlärning, dyslexi, matematik och böcker med inriktning mot genus, utan även idrottspedagogik, musikpedagogik, konstpedagogik samt olika skolor inom pedagogiken. 4. Litteratur på allmän nivå samt universitetsnivå, dock ej avhandlingar och sådan mer avancerad och smal akademisk litteratur. 5. Rejält underdimensionerad. Utnyttjandegraden på egna böcker är 0,9 och 2,2 när vi medräknar inlån från andra enheter. 6. Btj, AK. Nätresurser? 7. Viktigt att denna avdelning är ung och aktuell. Högst 35 % bör vara äldre än 10 år. 8. Gallring, ej magasinering. Teg har många pedagoger och blivande pedagoger inom sitt upptagningsområde. Biblioteket skiljer sig från många skolbibliotek på så sätt att vi slipper härbärgera gammal pedagogisk litteratur. Vårt bestånd kan vara ungt och aktuellt, och vi kan gallra själva eftersom beståndet tillhör filialen och inte skolan. 10. Ytterst sällan fjärrlån. UB har det mesta. 11. Avdelningen ska ökas ut till i första hand 100 böcker. Vi ska köpa efterfrågad litteratur. En önskan om reservation ska ses som ett inköpsförslag (som beaktas om boken tycks viktig och populär hos flera låntagare, se t e x reservationer och utlåningsfrekvensen i Umeregionen på den efterfrågade titeln.) 12. Till en attraktiv och väl utnyttjad avdelning! Vi har påbörjat utvecklingsarbetet. Ett tjugotal titlar, utvalda efter utlåningsfrekvens och kurslistor, har köpts in. (Mars 2005) Avd. F titlar, 60% äldre än 10 år, utnyttjandegrad 0,7 (1,1). Referensavdelningen: NE ordbok (2 bnd), Norstedts förkortningsordbok, Norstedts tysksvenska ordbok, Prismas moderna fransk-svenska svensk-franska ordbok, Norstedts engelska ordbok, Stora synonymordboken, Prismas främmande ord, Bonniers slanglexikon, Svenska akademins ordlista över svenska språket- Nätresurser: Se skoldatanätet, Länkskafferiet under rubriken Språk och skrift. Adress: 2. Målgrupper: Dels allmänheten som är intresserad av populärvetenskapliga böcker inom området, dels studerande som behöver ordböcker på svenska, de nordiska språken och de europeiska skolspråken. 3. F ska innehålla sådant som allmänheten efterfrågar i form av populärvetenskapliga böcker (hett 2004 och 2005 är Fredrik Lindströms böcker om språket, namnböcker är också populärt) Studerande ska finna ordböcker, ordlistor grammatikböcker på svenska och de nordiska språken samt skolspråken eng., ty., fra., ital., span. Studerande på högstadienivå/komvux ska även finna lättlästa böcker på engelska, men med lokal placering invid men skilt från övrig engelsk skönlitteratur. På referenshyllan har vi NE:s ordbok i tre band, synonymhandbok, förkortningsbok, slanglexikon, uppslagsbok över främmande ord. Vi äger inga språkkurser, utan väljer att låna in dessa från andra enheter. Databaser? 4. För allmänheten: populärvetenskaplig nivå. Inga andra språk än på svenska. 5. Ganska bra balans råder. Nyttjandegrad vårt bestånd: 0,7 inkl. andras bestånd: 1,1. 6. BTJ och AK. 7. Avdelningen Fc är den mest förändeliga (trendkänsliga). Det går mode i barnnamn så namnböckerna blir förlegade efter några få år, Fredrik Lindströms har skrivit

5 populära böcker, och blivit Ordböcker förlorar inte så snabbt sin aktualitet. Däremot kan man byta ut gamla upplagor när de äldre ser för tråkiga och nötta ut. Finns nätresurser att tillgå på biblioteken, t e x svenska akademins ordbok, andra fria nätresurser? 8. Gallring, ej magasinering. Vi har redan flyttad Easy Readers på eng. till övrig skönlitteratur på engelska. Hoppas därmed att de går lättare att hitta för låntagarna samt att urvalet på engelska avdelningen blir större på det sättet. Det kan skilja mellan Teg och t e x Ersboda när det gäller ordböcker. Ersboda har behov av ordböcker på invandrarspråken, det har inte Teg. 10. Ytterst sällsynt. 11. Ta ut en gallringslista och gör en bedömning av om något måste gallras under våren Ett utdrag av topplista för år 2004 visar att 3 titlar av Easy readers på engelska finns bland de 5 populäraste titlarna på avdelning F. Fundera på om lättläst på engelska faktisk är en avdelning att satsa mer på, finns lättläst med mindre tråkiga omslag än Easy Readers? Gallra och förnya förlegade namnböcker som innehåller listor över de populäraste namnen år Avdelningen kommer inte att växa mer i omfång. Gallring och förnyelse i lika mån! Avd G böcker varav 130 Gz eller Gcz. Utnyttjandegrad låg, bara 0,8 (1,0). 61 % äldre än 10 år. Referenshyllan: Ett 10-tal titlar, t e x Berömda svenska böcker, Berömda böcker, Litteraturhandbok, Bonniers författarlexikon, 100 års nobelpris. Norrländska talsförfattare. Nätresurser: Alex online: Svensk databas. Mest använd av de låntagare som efterfrågar våra thänster: studerade på grundskola, gymnasium och komvux. Sällan använda resurser är Contemprary Authors samt Marqius Who s who, 2. Avdelningen Gcz är populärast. Biografierna lånas främst av en intresserad allmänhet och i viss mån även studerande. Övriga underavdelningar, t ex Fc med litteraturhistoriska uppslagsverk används av studerande, från högstadie- till universitetsnivå. 3. Biografierna ska huvudsakligen vara i tryckt form, men även ljudböcker ska kunna komma ifråga i vissa fall. (så är det inte idag.) På övriga underavdelningar ska det finnas böcker i enbart tryckt form. 4. Biografiavdelningen ska som tidigare innehålla biografier som kan tilltala både allmänhet och studerande. På övriga underavdelningar inriktar vi oss på breda, ej alltför djupborrande litteraturhistoriska verk på framförallt högstadie- och gymnasienivå. Endast media på svenska. 5. Nyttjandegraden är låg, bara 0,8 (1,0) så avdelningen är överdimensionerad i förhållande till de behov som finns. Samtidigt så är det en viktig avdelning som vi kan tillåta oss vara en aning överdimensinerad. En biblioteksnära avdelning som kan inspirera bibliotekarier som arbetar läsfrämjande. 6. BTJ, AK 7. Max 50 % på öppen hylla ska få vara äldre än 10 år. 8. Gallring samt i vissa fall magasinering Sällan, det mesta finns att tillgå via SB, umeåregionssamarbetet och UB. 11. Gallringslista tas ut. Magasinering och ev. gallring av 11 % av beståndet. 12. Växer inte i omfång. En ny medietyp kan bli aktuell på biografihyllan, nämligen författaruppläsningar av biografi.

6 Avd I böcker, 66% äldre än 10 år, utnyttjandegrad 0,8 (1,0). Referenshyllan: Bonniers musiklexikon, Bra böckers konstguide, Myggans nöjeslexikon (14 bnd), NME Who s who in rock & roll, Natur och Kulturs konstlexikon. Nätresurser: Artikelsök, Marquis Who s who. Svenska och utländska museers hemsidor där konstsamlingarna presenteras. 2. Konstintresserad allmänhet samt studerande. 3. Böcker om gamla och moderna antikviteter, form och formgivare, konsthantverk och handböcker i olika konstnärliga tekniker. Även konsthistoriska grundböcker och konstnärsbiografier. 4. Litteratur som inte är för djup och svår. 5. Nyttjandegraden är låg, 0,8 (1,0) så den är ev. något överdimensionerad, men kan tillåtas få vara det!. 6. BTJ, AK 7. Böckerna får vara gamla, om de lånas, är hela och snygga, och viktigt; - om kvalitén på illustrationerna är god!. 8. Ej magasinera, gallra! Ersbodas konstavdelning är ett ypperligt komplement. 10. Fjärrlån om nödvändigt. 11. Ta ut gallringslista, men främst gå igenom kostböckerna för hand för att bedöma ev. gallring. 12. Kommer inte att växa i omfång. Avd J böcker, 67 % äldre än 10 år, utnyttjandegrad låg: 0,3 (0,4) (flerbandsverken kommer inte med i statistiken). 2. Intresserad allmänhet. 3. Ett litet bestånd med inriktning på böcker av allmänt intresse samt norrländsk arkeologi. 4. Ej böcker på forskningsnivå. 5. Liten avdelning men behöver ej vara större. Begränsad efterfrågan. 6. Via BTJ:s listor. 7. Ålder ej avgörande. 8. Ej magasinering, utrangering direkt vid översyn.? 10.Inköpsförslag/Fjärrlån vid behov. 11.Gallringslista:ej utlånat de senaste tre åren. 12.Inget större utvecklingsbehov. Avd K böcker, 60% äldre än tio år, utnyttjandegrad 1,1 (1,3).

7 Referenshyllan: När hände vad?, Världshistorisk uppslagsbok , Andersson; Heraldiska vapen i Sverige. 2. Allmänhet (populärhistoriska skildringar), samt högstadie- och gymnasieelever (världshistoriska standarverk). 3. Svensk- och modern historia (europeisk 1900-talshistoria) riktade till en bred publik. Avd K.54 har expanderat de senaste åren, mycket p g a en ökad utgivning som väl motsvarat efterfrågan. 4. Populärhistoria. Ej forskningsnivå. 5. Lagom stor. 6. BTJ, AK. 7. Mål: högst 50% äldre än tio år.? 10. Vid behov. 11. Gallringslista: ej utlånat på tre år. Lyhördhet för aktuell utgivning. 12. Allmänhetens intresse, särskilt för 1900-talshistoria, verkar bestå och påverkar inköpen. Avd L böcker, 39% äldre än tio år, utnyttjandegrad: 2,1 (2,5). Lz-böcker är i förkrossande majoritet, lånas bra och urvalet är relativt fräscht. Lån av släktforskningsböcker har minskat. Referenshyllan: 1 titel; Vem är det? Nätresurser: Marqius Who s who? Wikipedia, Susning.nu, google. 2. Intresserad allmänhet. 3. I första hand aktuella biografier och memoarböcker Lyhördhet för efterfrågan, BTJ/AK. 7. Många Lz-böcker dör väldigt fort, redan efter något år kan boken ha blivit en hyllvärmare. Gallring tidigare än på andra avdelningar. Mål: högst 30 % äldre än tio år.? 10. I första hand inköp/inköpsförslag till SB. 11. Inga konkreta förändringar, men gallringslista tas ut. 12. Intresset för biografier/memoarer består. Avd M böcker, 65% äldre än tio år, utnyttjandegrad: 0,6 (1,0). Äldre böcker på avdelningen (Bringeus etc.) lånas dåligt. 2. Allmänhet och i viss mån studerande. 3. Folkloristik, folktro, skrock, skrönor men även litteratur om minoritetsgrupper. Norrländskt perspektiv! Litteratur om helgfirande, även halloween! 4. Ej forskningsnivå. 5.Avdelningen kan hållas liten. 6. BTJ/AK 7. Ålder på denna avdelning ej avgörande, men gallringslista tas ut.

8 8. Utrangering? Gallringslista tas ut. 12. Avdelningen behålls liten. Avd N böcker, 54 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 0,9 (1,0). På referensavdelningen finns bara NE Atlas Sverige och NE Atlas Världen. Övrigt kartmaterial, Världsatlas och Vägatlas för Sverige och Europa, är för utlån. Flerbandsverket Världen i dag, 24 Bd, börjar bli föråldrat. En utmärkt nätresurs finns i Landguiden som tyvärr utnyttjas dåligt. I övrigt består underavdelningarna i huvudsak av reseguider. 2. Allmänhet och studerande upp till och med gymnasienivå. 3. Avdelningen ska i första hand innehålla reseguider och allmänna översiktsverk över länder. I mindre utsträckning reseskildringar och personliga intryck av vistelser eller resor i ett visst land eller vissa länder. På avdelningen Västerbotten ska finnas ett bredare urval av både aktuell och äldre litteratur. På referensavdelningen ska aktuell världskarta och aktuell Sverigekarta finnas. Information om Landguiden placeras i anslutning till N-avdelningen. 4. Ej forskningsnivå. 5. Avdelningen är väldimensionerad vad gäller antal volymer. Det största behovet gäller reseguider så aktuella som möjligt, och där kan det vara svårt att svara upp mot låntagarnas behov, särskilt som vi inte köper in reseguider på engelska. 6. BTJ/AK. 7. Särskild vaksamhet när det gäller reseguiderna anbefalles. Äldre reseguider gallras även om ingen ny på svenska kommit ut. Ingen renodlad reseguide bör vara äldre än tio år Gallringslista tas ut. 12. Antalet volymer behålls på nuvarande nivå. Avdelning O 1.Bestånd 191, utnyttjandegrad 1,0 (1,5), 52 % äldre än 10 år. Avdelningen är förhållandevis liten. De mest efterfrågade ämnesområdena är familjejuridik, rättsfall och könsrollsfrågor. Den största underavdelningen är könsrollsfrågor. Referensavdelningen innehåller Sveriges Grundlagar, Statistisk årsbok, Våra riksdagspartier och partiprogrammen samt Vår trygghet. De nätresurser som finns utnyttjas inte. 2. Allmänhet och studerande. 3. Aktuell familjejuridik, debattböcker och rättsfall. Formulärbok. Avdelningarna migration, handikapp och missbruksfrågor kan hållas små. Viktigt att se till att de handböcker som finns är aktuella. 4.Allmänhet och studerande. 5. Vi upplever efterfrågan som relativt liten, avdelningen behöver inte bli större än den är. 6. BTJ/AK. 7.Gallringslista tas ut. Av juridiska handböcker ska den senaste upplagan finnas, den äldre gallras. 10. Det som inte finns på UB. 11. Gallringslista tas ut.

9 12. Mycket information finns på nätet vilket rimligtvis kommer att påverka våra inköp (juridik) i framtiden. Avdelning P 1. Bestånd 423, utnyttjandegrad 1,2(1,4), 59% äldre än 10 år. Den näst största avdelningen efter Q. Trots hög procent äldre böcker inte den sämsta utnyttjandegraden. De avdelningar som upplevs som mest frekventerade är avdelningen Pp, byggnadsteknik och husbyggnad, P.09, hobbyböcker samt Pu, datorer. På referensavdelningen: Stora billexikonet. 2. Allmänheten. 3. Inriktningen ska vara praktiska handböcker och instruktionsböcker. 4. För allmänheten. 5. Avdelningen är f.n. något överdimensionerad. 6. BTJ/AK. 7. På denna avdelning är ålder inte det primära. Äldre böcker kan fungera mycket bra. Dock gäller detta inte t.ex. avdelning Pu och körkortsböcker, där snabbare gallring är att rekommendera. 10. Det som inte finns på UB. 11. Gallringslista tas ut. 12. Behovet av handböcker kommer nog att bestå, även om trenderna skiftar. Däremot bedöms behovet av nätresurser som små (undantag Pu). Avd Q böcker, 56 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 2,0 (2,2). Ojämförligt största avdelningen. Hög nyttjandegrad. Största och mest populära avdelningarna är Qca, Qcc, Qdf (fr a hund- och kattböcker) och Qe. På hund- och kattavdelningen, samt trädgårdsavdelningen verkar behovet omättligt. På Qg verkar fiskeintresset bestå medan jaktavdelningen tappar mark. Biblioteket är även välförsett med tidskrifter inom området. Ingen referensbok. 2. Allmänhet. 3. Inriktningen ska vara handböcker och inspirationsböcker. Särskild lyhördhet inför de efterfrågade områdena Qca, Qcc, Qdf och Qe. 4. Allmänhet. 5. Volymen motsvarar efterfrågan väl, möjligen förutom avdelningarna Qdfj och Qe, men vårt fysiska och ekonomiska utrymme sätter gränser. 6. BTJ/AK 7. Ålder är inte avgörande på annat sätt än att gamla böcker slits och därför behöver gallras efter hand. Dock vissa undantag för ekonomiavdelningen, där aktualitetsfaktorn är mera avgörande. 10. Bedömningsfråga. 11. Ta ut gallringslista. 12. Fortsatt stort intresse från allmänheten. Avd R

10 1.180 böcker, 58 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 1,0 (1,2) Avdelningen är ojämnt utnyttjad. Rb, som är den största avdelningen, nyttjas dåligt. Däremot är Ra-avdelningen något underdimensionerad, i förhållande till efterfrågan. 2. Allmänheten. 3. Inriktningen ska vara handböcker inom hälsoområdet, fysiska fritidsysselsättningar, särskilda sporter samt regelböcker. 4. Allmänhet. 5. Ra kan gärna ökas, viss komplettering på Vm. I övrigt bra dimensionerad. 6. BTJ/AK 7. Regelböckerna inom olika sportgrenar bör hållas aktuella, i övrigt inga direkta aktualitetskrav. 8. Utrangeras. 10. I första hand UB, annars tillmötesgår vi förfrågan i största möjliga utsträckning. 11. Gallringslista. 12. I dagsläget ser vi fr a en tilltagande hälsotrend i samhället, vilket borde avspegla sig i en större Ra-avdelning. Avd S 1.24 böcker, utnyttjandegrad: 0,2 (0,3). 64% av böckerna äldre än 10 år. Väldigt låg utnyttjandegrad. Avdelningen är väldigt liten och består av faktaböcker om vapen.ubåtar, flygplan etc. samt böcker om mitlitärhistoria, underrättelseväsen och spioneri. Där finns även ett par lokalhistoriska verk. 2. Intresserad allmänhet. 3. Avdelningen bör innehålla böcker inom ovan nämnda ämnesområden. 4. Allmänheten. 5. Bör hållas liten, ungefär samma dimension som nu. Utgivningen är liten, vilket avspeglar sig i antalet volymer på biblioteket. Vissa böcker tangerar ämnet historia, och hade förmodligen lånats mer om de hamnat på K-hyllan. 6. BTJ/AK. 7. Ålder ej avgörande, mer då bokens fysiska status. 8. Utrangeras. 10. I första hand UB, annars tillmötesgår vi förfrågan i största möjliga utsträckning. 11. Gallringslista. 12. Avd T 1.13 böcker, 62 % äldre än 10 år, utnyttjandegrad: 0,7 (0,8) Innehåller dels matematikhistoria, dels läroböcker i matematik och statistik. En referensbok om måttsystem. 2. Studerande upp till gymnasienivå och intresserad allmänhet. 3. Avdelningen ska utökas till 20 böcker, och vi ska skaffa fler enkla läroböcker för självstudier. 4. Grundskola upp till och med gymnasienivå. 5. Avdelningen är fn underdimensionerad.

11 6. BTJ/AK. 7. Ålder ej avgörande. 10. Skolböcker fjärrlånas ej, i övrigt bedömningsfråga. 11. Komplettera avdelningen med fler läroböcker. 12. Genom anpassning efter låntagarnas behov ökar förhoppningsvis utnyttjandegraden. Avd U böcker, 72 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 0,5 (0,7) Innehåller högsta andelen äldre litteratur av alla, på biblioteket. Hög andel folianter, bl a flerbandsverk, Bonniers stora verk om jordens djur och Vetenskapens värld. 2. Allmänhet och studerande på grundskole- och gymnasienivå. 3. Relativt jämnt fördelning volymmässigt på de olika ämnesområden. Dock är avdelningarna Astronomi, Fysik och kemi små och ska utökas. En allmän inriktning mot populärvetenskapliga verk ska gälla. 4. Grundskola upp t o m gymnasienivå. 5. Något överdimensionerad. Uf relaterar i viss mån till avdelningarna Qca (svampar) samt Qe (blommor och träd). 6. BTJ/AK. 7. Beståndet ska föryngras, högst 50 % ska vara äldre än 10 år. Aktualitet bör eftersträvas inom alla områden, särskilt inom områden där vetenskapen ständigt utvecklas, t ex astronomi, genteknik och miljöfrågor. 8. Utrangering 10. I första hand UB, annars tillmötesgår vi låntagarnas önskemål i största mån. 11. Ta ut gallringlista. Komplettera avdelningen med fler böcker inom områdena Astronomi och Fysik och Kemi. 12. Avd V böcker, 50 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 1,6 (2,1) Relativt hög nyttjandegrad. Innehåller läkarböcker, böcker om vanliga sjukdomar, vänta och föda barn, psykiatri, personlig hälsa. På referensavdelningen finns Bra böckers läkarlexikon i 10 band, samt FASS. 2. I första hand allmänhet. 3. Böcker om folksjukdomar, som t ex reumatism, stroke, ryggbesvär m m Läkarböcker, Böcker om personlig hälsa (Vm) Litteratur för blivande och nyblivna föräldrar. Böcker om psykiska störningar och sjukdomar. Lexikon på referensavdelningen 4. Allmänhet. 5. Väl dimensionerad. Flera avdelningar kompletterar varandra i det övriga biblioteket På V. Särskilt avdelningarna Vm och Vn har beröringspunkter med böcker på Do, Qca och Ra. 6. BTJ/AK 7. Vi behåller inriktningen på högst 50% äldre än 10 år. 10. I första hand UB, eljest tillgodose låntagarnas önskemål.

12 11. Ta ut gallringslista. 12. De medicinska databaserna som finns för allmänheten på nätet kan styra låntagarnas efterfrågan eller behov. Avd X böcker, 68 % äldre än tio år, utnyttjandegrad: 0,6 (0,6) Xq (visor) är den största avdelningen, näst störst är Xx (jazz, rock och populärmusik) Innehåller texter, ackordsanalys och melodistämma. Instrumentskolor saknas, utom för gitarr. 2. Allmänhet. 3. Inriktningen är som beskrivet under punkt Ej komplicerade notbilder, utan enbart melodistämma. 5. Väl dimensionerad avdelning. Står i anslutning till poesihyllan, vilket passar bra eftersom många sångtexter är en form av poesi. 6. BTJ/AK 7. Ej ålderskänsligt, bokens fysiska status avgörande. 8. Utrangeras. 10. Bedömningsfråga 11. Gallringslista tas ut. 12. Behålls på ungefär nuvarande nivå.

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Publicerad: 2017-10-17 Beslutsfattare: Torun Sundström Handläggare: Torun Sundström, avdelningen för vetenskaplig informationsförsörjning

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Bestånd: 9 224 (öppen hylla) Utlån 2003: 17 304 Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån*: 13 % Andel 0-5 år**: 16 % Andel 6-10 år**: 21 % Andel

Läs mer

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek INNEHÅLL: ATT BÖRJA SÖKA:... 2 DATABASER MM:... 2-5 NE BIBLIOTEKSKATALOGEN LIBRA.SE ARTIKELSÖK MEDIEARKIVET/RETRIVER ALEX

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun

Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun 2018 Innehåll Syfte, mål och fokusområden... 2 Barn och ungdomar... 2 Personer med funktionsnedsättning... 3 Personer med annat modersmål och nationella

Läs mer

Gemensam medieplan för Götabiblioteken

Gemensam medieplan för Götabiblioteken Gemensam medieplan för Götabiblioteken 2019 2022 Inledning och syfte 3 Målbild och viljeinriktning 3 Götabiblioteken 3 Strategiska samarbetsvinster 3 Prioriterade grupper 4 Barn och ungdomar 4 Personer

Läs mer

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek

Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Medieplan. Oskarshamns bibliotek

Medieplan. Oskarshamns bibliotek Medieplan Oskarshamns bibliotek 2018-2020 Innehåll Inledning... 3 Varför en medieplan?... 3 Styrande dokument... 3 Bibliotekslagen... 3 Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994... 3 Biblioteksplan, Oskarshamns

Läs mer

Ljungby kommunbibliotek. Medieplan Ljungby kommunbibliotek. Ljungby kommunbibliotek

Ljungby kommunbibliotek. Medieplan Ljungby kommunbibliotek. Ljungby kommunbibliotek Medieplan 2017-2018 Medieplan för Medieplanen gäller för (huvudbibliotek och filialer). Medieplanen uppdateras varje år. Medieplanen kommer att uppdateras under 2018. Våra syften med en medieplan är att;

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Medieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek

Medieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek Medieplan 2015-2018 för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek Innehåll: Inledning och syfte s. 2 Omvärldsbeskrivning s.3 Organisation s.4 Prioriterade grupper s.4 Nyckeltal s.5 Medinköp och urval

Läs mer

Version 2.0 [ ]

Version 2.0 [ ] Version 2.0 [2015-11-06] 1 2 Innehåll: Sida 1. Inledning och syfte 4 2. Sammanfattning 4 3. Om Götabiblioteken 4 4. Omvärldsbeskrivning 4 5. Organisation 4 6. Prioriterade grupper 5 7. Medieinköp och urval

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Lathund i informationssökning

Lathund i informationssökning Lathund i informationssökning Att söka efter material, bearbeta det samt därefter skriva en rapport eller uppsats är en process i olika faser. Den här lathunden är tänkt att vara en hjälp för dig som behöver

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-01 DNR KN 2016.005 MARIE GUSTAVSSON SID 1/1 SCHEF 08-587 853 45 MARIE.GUSTAVSSON@VALLENTUNA.SE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier Förslag till

Läs mer

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek Inledning Ockelbo kommun Ockelbo är en liten kommun med ca 6000 invånare. Av dessa bor ca 3500 i tätorten. Ockelbo kommun beskriver sig självt som smultronstället i Gästrikland : där viltrika skogar och

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2017-01-16 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 FÖRVÄRVSPRINCIPER... 1 VAD SKA FÖRVÄRVAS... 1 URVAL... 1 KURSLITTERATUR... 1 LITTERATUR FÖR STUDENTER MED LÄS-

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 3 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2010 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

Viktigt om informationssökning

Viktigt om informationssökning Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, vt 2016 Viktigt om informationssökning Sker

Läs mer

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS Biblioteksplan för Laxå kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-14, 84 Dnr KS 2017-103 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Styrdokument 2 1.2 Bibliotekets uppdrag. 2 2 Folkbibliotek 3

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2017-2020 Kontaktuppgifter för mer information: Linda Anette Rydgren Eliasson, Rönnberg, bibliotekschef, bibliotekarie Biblioteken och i samordnare Mölndal Biblioteken Telefon:

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

Inköpspolicy. för. Mariestads Stadsbibliotek

Inköpspolicy. för. Mariestads Stadsbibliotek Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Maj 2006 Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Inköpspolicyn för Mariestads Stadsbibliotek är ett vägledande dokument vid inköp av media på huvudbibliotek

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun

Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplanen är ett komplement till biblioteksplanen och beskriver hur vi ska jobba med medier. I medieplanen har vi tagit i hänsyn till kommunens demografiska

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN

BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun

Läs mer

MEDIEPLAN. Reviderad version utkast

MEDIEPLAN. Reviderad version utkast MEDIEPLAN Reviderad version utkast 2015-05-13 Medieplan... 2 Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Förvärvskanaler... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Elektronisk version...

Läs mer

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Lund december 2015 Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Riktlinjer för inköp, fjärrlån och gallring av medier inom Bibliotek Botkyrka

Riktlinjer för inköp, fjärrlån och gallring av medier inom Bibliotek Botkyrka Riktlinjer för inköp, fjärrlån och gallring av medier inom Bibliotek Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KOF/2018:51 Dokumentet är beslutat av: Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,

Läs mer

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011 Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...

Läs mer

REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING. SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 2013

REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING. SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 2013 REDOVISNING BRUKARUNDERSÖKNING SÄG VAD DU TYCKER OM VINGÅKERS BIBLIOTEK v. 46 213 Redovisning brukarundersökning Vingåkers bibliotek v. 46 213 Enkäten genomförd bland låntagarna under vecka 46, 213. Jämförs

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...

Läs mer

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17 Fokusbibliotekens mål Fokusbibliotek är en pedagogisk resurs som stöder elevers lärande och pedagogers arbete genom att: vara en integrerad del av

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 6 Gåvor... 6 Litteraturstöden...

Läs mer

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik!

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen och förordningen om den officiella statistiken som uppdaterades

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap för årskurs 5 4 lektioner i ½ klass 1. KLASSIFIKATIONSSYSTEMET Böckerna är ordnade ämnesvis i olika huvudavdelningar, med en stor bokstav, en signatur,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...

Läs mer

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Informations- och artikelsökning

Informations- och artikelsökning 1 Informations- och artikelsökning Kort introduktion till UmUB:s webb och sökverktyg Innehåll Inledning... 2 Var börjar man?... 2 Val av databas(-er):... 2 HUVUDTIPS... 3 Umeå UB:s startsida:... 4 Logga

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK

MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK MEDIE PLAN 2006 BODENS STADSBIBLIOTEK 1 Innehållsförteckning Medieplan för Bodens Stadsbibliotek 4 Facklitteratur Avdelning A 8 Avdelning B 9 Avdelning C 10 Avdelning D 11 Avdelning E 12 Avdelning F 14

Läs mer

NÄR DU SÖKER FAKTA OM

NÄR DU SÖKER FAKTA OM Hersby gymnasium Biblioteket NÄR DU SÖKER FAKTA OM EN HJÄLP VID INFORMATIONSSÖKNING 1 Det första Du söker information i är förmodligen ett allmänt uppslagsverk, bara för att få en uppfattning om ämnet

Läs mer

Sydöstra Skåne ur ett folkbiblioteksperspektiv

Sydöstra Skåne ur ett folkbiblioteksperspektiv Innehåll Inledning... 2 Sydöstra Skåne ur ett folkbiblioteksperspektiv... 3 Biblioteken Skåne Sydost... 4 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 5 Mediesamverkan på Bibliotek Skåne Sydost... 5 Skönlitteratur

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

MEDIEPLAN H e d e m o r a s t a d s b i b l i o t e k

MEDIEPLAN H e d e m o r a s t a d s b i b l i o t e k MEDIEPLAN Hedemora stadsbibliotek 2018-2022 20180101 Medieplan för Hedemora stadsbibliotek 2018-2022 Inledning Syftet med medieplanen är att vara ett stöd i det strategiska arbetet kring urval, inköp,

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

1. Används dokumentet Riktlinjer för medieförsörjningen inom Götasamarbetet JA NEJ Kommentar Alla Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala

1. Används dokumentet Riktlinjer för medieförsörjningen inom Götasamarbetet JA NEJ Kommentar Alla Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala 1. Används dokumentet Riktlinjer för medieförsörjningen inom Götasamarbetet http://www.lansbibliotek.ostsam.se/tjanster/kategori/goetabiblioteken/riktlinjer-foer-mediefoersoerjning 9 4 bibliotek har inte

Läs mer

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Inledning Medieplanen hjälper

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, ht 2015 Innehåll Källkritik Vetenskapliga

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik!

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in och ändra e-postadressen om du inte är rätt kontaktperson. Där ser du också

Läs mer

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Medieplan för Falköpings bibliotek

Medieplan för Falköpings bibliotek Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009) 2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets

Läs mer

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011

Medieplan Solna stadsbibliotek 2011 Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag

Läs mer

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på Välkommen till 2011 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och SFS 2001:100, produktkod

Läs mer

Medieplan för biblioteken i Uddevalla

Medieplan för biblioteken i Uddevalla Medieplan för biblioteken i Uddevalla 2018-2019 Inledning Medieplanen för Uddevallas bibliotek huvudbibliotek och två närbibliotek- är framtagen för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska

Läs mer

Stockholms universitet. MEDIEPLAN för Stockholms universitetsbibliotek, gäller från

Stockholms universitet. MEDIEPLAN för Stockholms universitetsbibliotek, gäller från Stockholms universitet MEDIEPLAN för Stockholms universitetsbibliotek, gäller från 2017-03-16 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Beställningar och förvärv... 3 Ämnesprofil... 4 Bevakningspolicy... 4 Bestånd...

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15 FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER Rev. 2013-02-15 MÅLSÄTTNING MED RIKTLINJER FÖRVÄRV OCH GALLRING 3 BIBLIOTEKETS MÅLGRUPPER 3 GENERELLA KRITERIER FÖR MEDIEURVAL 4 FÖRVÄRV ALLMÄNT 5 OMVÄRLDSBEVAKNING 5

Läs mer

Medieplan Cirkulationsbiblioteket

Medieplan Cirkulationsbiblioteket Medieplan Cirkulationsbiblioteket stockholm.se 3 (8) Bakgrund Under många år har Cirkulationsbiblioteket varit en viktig resurs för Stockholms stads skolor. Användarundersökningar, både formella och spontana,

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013. Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken

Läs mer