Kartläggning av fjärrlåne- och medieströmmar en kvalitetssäkring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av fjärrlåne- och medieströmmar en kvalitetssäkring"

Transkript

1 Kartläggning av fjärrlåne- och medieströmmar en kvalitetssäkring Projektrapport Dnr: 51-KB Beslutsnr: Natsam 2012:03 Anna-Gretha Johansson Umeå Universitetsbibliotek

2 Innehåll Kartläggning av fjärrlåne- och medieströmmar en kvalitetssäkring Inledning Ansökan Beslut hos Kungliga b iblioteket Syfte Målsättning Metod Presentation av de deltagande organisationerna ILS Malmö ILS Stockholm Internationella Biblioteket, Stockholm ILS Umeå Sveriges depåbibliotek, Umeå Umeå Universitetsbibliotek Projektplan Styrgrupp Arbetsgrupper IB Stockholm: ILS/ Regionbibliotek Stockholm: ILS och depåbibliotek Umeå: Projektledning och samordning Arbetsgruppernas arbetsmetoder Malmö / Region Skåne Stockholm / Stockholms län Internationella biblioteket / Lånecentralen Umeå / Umeåregionen Litteraturstudie Analys av kartläggningarna / kvalitetssäkring Malmö Stockholm / Stockholms län Stockholm / IB lånecentral

3 9.4. Umeå / Umeåregionen Ekonomi Sammanfattning Litteratur i urval

4 Kartläggning av fjärrlåne- och medieströmmar en kvalitetssäkring 1. Inledning I Sverige har fjärrlånesamarbetet pågått länge. För forskningsbiblioteken förtecknades redan från 1886 de utländska nyförvärven i Accessionskatalogen, som blev en typ av samkatalog. För folkbiblioteken fanns från 1948 motsvarande i form av Utländska nyförvärv. Lån mellan bibliotek skedde i början endast mellan forskningsbiblioteken. Under åren ca 1955 inrättades centralbibliotek i varje län, alltså de som senare kom att kallas länsbibliotek (SFS 1930:15) och lån kunde nu även sändas till folkbiblioteken. Ytterligare förbättrade lånemöjligheter gavs i och med Lånecentralernas tillkomst i Malmö (1962), Umeå (1966) och Stockholm (1968). Senare tillkom även Internationella biblioteket i Stockholm, som lånecentral (1991). Sveriges depåbibliotek firar i år sitt 20-års jubileum, även om det redan innan fanns en större utlåningssamling, dock under andra namn genom åren. Regler för hur fjärrlånen skulle skötas föreskrevs för forskningsbiblioteken i Riktlinjer för interurban utlåning antagna 1967 av Forskningsbiblioteksrådet. Motsvarande Riktlinjer för lån från lånecentralerna antogs av Skolöverstyrelsen Dessa två ersattes sedermera med Fjärrlån: riktlinjer för fjärrlån, fastställda av Sveriges allmänna biblioteksförening Flera revideringar har skett sedan dess och i dagsläget pågår en översyn av rekommendationerna av Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning vid KB. Efter att LIBRIS-webben introducerats kan man anse att fjärrlån kan göras av vilket bibliotek som helst och med fria lånevägar, därmed fyller gamla riktlinjer ingen större funktion hanterade LIBRIS fjärrlånebeställningar. Dessa beställningar är mycket arbetskrävande att ta hand om och därmed resurskrävande. Det är av nationellt intresse att titta närmare på arbetsprocesserna runt fjärrlån och framplockning av media Ansökan Idén föddes hos Informations- och lånecentraler i samverkan (ILS) och Umeå Universitetsbibliotek (Umeå UB) hösten 2011 om att söka projektpengar hos Kungliga Biblioteket. Följande är citerat ur projektansökan: 4

5 Projektet avser att hitta metoder för kartläggning av fjärrlåne- och medieströmmar inom och mellan forsknings- och folkbibliotek samt att kvalitetssäkra förmedlingen av beställt material till slutanvändarna. Deltagare i projektet är Umeå universitetsbibliotek, Informations- och lånecentralerna i samverkan, ILS, i Malmö, Stockholm och Umeå, Internationella biblioteket IB och Sveriges depåbibliotek. Umeå UB står för samordning och projektledning. Som bakgrund kan vidare läsas i projektansökan: Informations- och lånecentraler i samverkan, IB och depåbiblioteket har ett gemensamt nationellt uppdrag att bistå folkbiblioteken med den kompletterande medieförsörjningen samt förmedlar lån från Norden och övriga utlandet för folkbibliotekens räkning. Lånecentralerna ingår också i lånesamarbetet med forskningsbiblioteken. Värdbiblioteken, stadsbiblioteken i Umeå, Stockholm och Malmö, erbjuder idag låntagarna att reservera innestående medier, ett slags intern fjärrlånehantering, vilket är en uppskattad och väl utnyttjad tjänst, som har lett till att biblioteken fått en mycket omfattande hantering av beställningar. För att kunna kvalitetssäkra fjärrlåneverksamheten blir det alltmer angeläget att se över och kartlägga låneströmmar och rutiner, göra tidsstudier och upptäcka flödeshinder. Denna kartläggning görs på ILS-biblioteken som pilotstudier. Umeå UB har under flera år förbättrat och effektiviserat fjärrlånerutinerna bl a med stöd av SAGA* och har under 2011 genomfört en kartläggning av arbetsprocesser och flöden. För folkbiblioteken är det ett helt nödvändigt utvecklingssteg att påbörja en modernisering i den riktning Umeå UB påbörjat, eftersom medieflödena mellan olika bibliotekstyper ökar. *SAGA utvecklas och drivs av Karolinska Institutets universitetsbibliotek (KIB). Varje deltagande part har bidragit med egna insatser/kostnader, vilket framgår av den kostnadsberäkning som gjordes i ansökan. 5

6 1.2. Beslut hos Kungliga b iblioteket Syfte Syftet är att ta fram en modell för kartläggning av arbetsflöden och låneströmmar inom området fjärrlån- och medieförsörjning. Utgångspunkten skall vara ur ett användarperspektiv och modellen skall vara tillämpbar för både små och stora bibliotek. 3. Målsättning Utforma en metod för kartläggning av arbetsflöden Kartlägga brister och styrkor Synliggöra hinder Förbättra och förenkla underlag för statistik 6

7 Ge en nulägesanalys och identifiera förbättringsområden för att undvika dubbelarbete, leveransförseningar och andra flödeshinder Stärka samverkan mellan olika bibliotek med fokus på en förbättrad service till användarna 4. Metod Genomföra en litteraturstudie om kartläggningsmetoder av arbetsprocesser som är tillämpbara på biblioteksorganisationer/verksamheter Kartlägga arbetsprocesser och arbetsflöden såsom låneströmmar, hantering, hur/när når de låntagaren, ev. flödeshinder, vad kunde inte effektueras, mm Pröva kartläggningsmetod i pilotprojekt inom medverkande bibliotek: Umeå, Stockholm och Malmö Fortbildning och kompetensutveckling i form av workshops och föreläsningar 5. Presentation av de deltagande organisationerna Uppdragen för Informations- och lånecentralerna är kompletterande medieförsörjning, referenstjänst och kompetensutveckling. Idag samverkar samtliga ILS i den nationella webbtjänsten Här finns bland annat och som viktiga informationstjänster. Verksamheterna finanseras med statliga bidrag. Värdbibliotek för ILS är stadsbiblioteken i Malmö, Stockholm och Umeå. Det öppna biblioteket av Internationella biblioteket ingår i Stockholms stadsbibliotek ILS Malmö Ljusets Kalender, Malmö Stadsbibliotek foto: Anna-Gretha Johansson 7

8 ILS Malmö är inrymt i Malmö stadsbibliotek och en del av bibliotekets organisation. ILS Malmö har ett statligt uppdrag med Kungliga biblioteket som uppdragsgivare. Malmö stadsbibliotek består av ett hus men tre byggnader, Ljusets kalender (tre våningar + magasin), Slottet (fyra våningar) och Cylindern (tre våningar+ magasin) som binder ihop de två andra. Magasinet i källaren är uppdelat i fyra delar. Det lokala bibliotekssystemet är Millennium. För den regionala kompletterande medieförsörjningen finns ett avtal mellan Malmö stadsbibliotek och Region Skåne: Bibliotek, bildning och media. De regionala fjärrlånebeställningarna plockas tillsammans med ILS beställningarna av personal från Malmö stadsbibliotek och ILS Malmö. Under 2011 inkom till ILS beställningar varav kunde effektueras, ca 90 %. Under 2011 effektuerades inom Region Skåne. Sammantaget var det medier som samplockades. Beräknad plockningstid är ca 10 tim/v. Plockning av media, Malmö stadsbibliotek foto: Anna-Gretha Johansson ILS Stockholm Informations- och lånecentralen är inrymd i Stockholms stadsbibliotek/ Regionbibliotek Stockholm vid Sveavägen. Stockholms stadsbibliotek foto: Anna-Gretha Johansson 8

9 Regionbiblioteket ska bistå de kommunala biblioteken i länet och arbeta för en utveckling av den samlade biblioteksverksamheten utifrån bibliotekslagen och statens och landstingets kulturpolitiska mål. (ur Budget och verksamhetsplan , s.1). Plockning sker i två stora hus. Det ena huset har sex våningar med två stora magasin och tio små. Det andra huset har fyra plan med ett stort magasin och ett litet. Under 2011 inkom (siffran gäller både regionalt och nationellt) beställningar och 97 % av dessa kunde effektueras. Beräknad arbetstid för själva plockningsarbetet är ca 15 timmar per vecka. Book- IT 6.1 används som lokalt system. foto: Anna-Gretha Johansson Stockholms stadsbibliotek Internationella Biblioteket, Stockholm IB har sina lokaler vid Odengatan intill Stockholms stadsbibliotek. foto: Anna-Gretha Johansson IB är en lånecentral för hela landet och för att komplettera folkbibliotekens behov av mångspråkig media. Detta förutsätter bra och regelbundna kontakter med KB, läns- och kommunbibliotek, samt andra myndigheter. Idag finns media på över 100 språk här. Bibliotek kan även begära depositioner med längre lånetid. 9

10 foto: Anna-Gretha Johansson Hyllplaceringar enligt SAB, IB Stockholm Under 2011 effektuerades 7362 enstaka beställningar som fjärrlån (ej depositioner inräknade), vilket innebär nästan 100 % av de inkomna beställningarna. All media plockas från två plan och tre magasin. Plockningsarbetet tar ca 15 arbetstimmar per vecka. Det lokala bibliotekssystemet är Book-IT ILS Umeå Umeå stadsbibliotek, värdbibliotek för ILS Umeå foto: Anna-Gretha Johansson Informations-och lånecentralens verksamhet är sammanlänkad med Sveriges depåbibliotek och utgör en del av Umeå kulturs organisation. Verksamheten bedrivs i Umeå stadsbiblioteks lokaler. Samplockning sker med beställningarna till Sveriges depåbibliotek. Under 2011 effektuerades av de fjärrbeställningar som inkom, motsvarande ca 91 %. Plockningstiden 10

11 beräknas till ca 24 arbetstimmar per vecka. Det lokala bibliotekssystemet för Umeå Stadsbibliotek Libra används för cirkulation Sveriges depåbibliotek, Umeå Uppdraget är att vara en nationell depå för folkbibliotekens gallrade material på svenska och att vara ett fjärrlånemagasin tillgängligt för alla bibliotekstyper att låna ifrån, samt erbjuda fortbildning i metoder för beståndsöversyn och medieplanering. Anslagsgivare är Kungliga biblioteket. Foto: Anna-Gretha Johansson Verksamheten finns i Umeå stadsbiblioteks lokaler och är en del av Umeå kulturs organisation. Både verksamhet och personal är sammanlänkade med ILS Umeå. Depåns samlingar finns i ett magasin i anslutning till Umeå stadsbiblioteks lokaler och i ytterligare ett magasin, som ligger ca 1,5 km från depåns kontorsdel. Samplockning med ILS Umeå sker dagligen ur båda magasinen. Eftersom depåns material finns i LIBRIS kommer de flesta fjärrlånebeställningarna den vägen effektuerades beställningar, vilket är ca 100 % av de inkomna Umeå Universitetsbibliotek Biblioteket är ett forskningsbibliotek, som ska stödja forskning och undervisning vid Umeå universitet. Det är Norrlands största bibliotek, tillika ett officiellt plikt och fjärrlånebibliotek. 11

12 foto: Anna-Gretha Johansson Spikplank för doktorsavhandlingar, Umeå UB Fjärrutlånebeställningarna plockas från två våningar, tre öppna magasin, samt två slutna. Plockningsarbetet tar ca 15 arbetstimmar per vecka. Under 2011 inkom beställningar, som effektuerades till ca 89 %. Lokalt bibliotekssystem är Aleph Projektplan Strax efter KBs beslut bildades en styrgrupp för projektet. Gruppen samlades till ett första möte i Umeå. En projektplan antogs med bland annat projektinnehåll, detaljerad tidsplan, ekonomisk kalkyl och arbete med slutrapport. Styrgruppen föreslog också arbetsgrupper och kontaktpersoner för varje projektställe. Vidare bestämdes att styrgruppen fortlöpande skulle hålla sig informerad, samt också träffas ytterligare två gånger. Gruppen beslutade att olika typer av lånehantering skulle kartläggas inom de olika biblioteksorganisationerna och därmed blev både läns- och stadsbibliotek, samt ILS belysta. Projektet fick arbetsnamnet Flödesprojektet. Projektet bestämdes att delas in i olika delar: Litteraturstudie feb-mars; Utforma metod feb-mars; Pilotprojekt genomförande på 3-4 bibliotek april-maj, sept-okt; Utvärdering, slutsatser och slutrapport till KB, nov-dec. 12

13 6.1. Styrgrupp Följande personer har ingått i styrgruppen: Madeleine Enström ILS/ Sveriges depåbibliotek Umeå Britt Löfdahl ILS/ Regionbibliotek Stockholm Junko Söderman IB Stockholm Åsa Berglund ILS Malmö Gunni Öberg Umeå UB, (ordf) Projektledare och sekreterare för styrgruppen: Anna-Gretha Johansson Umeå UB Styrgruppen har haft heldagsträffar i Umeå, i Malmö och i Stockholm. En lägesrapport har skickats till KB i september Arbetsgrupper Arbetsgrupperna inom respektive ILS har bestått av: ILS Malmö: IB Stockholm: Agneta Alm Kjellander Malin Gillberg (kontaktperson) Margareta Nyström Lena Persson Anna Berg Mats Ekman Svante Henckel (kontaktperson) Junko Söderman ILS/ Regionbibliotek Stockholm: Lena Dalqvist Annika Lissenko Britt Löfdahl (kontaktperson) Marie-Louise Sturk Leena Wathén 13

14 ILS och depåbibliotek Umeå: Åsa Grubbström, Birgit Lindgren Anders Ohlsson (kontaktperson) Ulrika Sjölin 6.3. Projektledning och samordning Umeå UB har under flera år förbättrat och effektiviserat fjärrlånerutinerna bl. a. med stöd av SAGA* och har under 2010 genomfört en kartläggning av arbetsprocesser och flöden. * Umeå UB har ansvarat för projektledning och Anna-Gretha Johansson har varit projektledare och samordnare av de olika gruppernas arbete under sju månader 2012 (50 % av tjänst). 7. Arbetsgruppernas arbetsmetoder Eftersom de olika arbetsplatserna visade sig vara relativt olika bestämde styrgruppen att kartläggningarna skulle ske på lite olika sätt. Projektledaren har dock initierat varje grupp med samma inledande seminarier med genomgång av projekt och projektplan, vidare syfte, målsättning och metoddiskussion för själva grupparbetena. Grunden för allt arbetsprocessarbete blev att en arbetsgrupp bestående av 4-5 personer utsågs på varje projektarbetsplats. Inom gruppen utsågs en kontaktperson för vidare kontakter med projektledaren och styrgruppen. Inom varje grupp fortsatte diskussioner om själva arbetsmetoderna för kartläggningarna. Det visade sig att man inom varje grupp arbetade olika vid plockning av media. Projektledaren uppmanade därför varje grupp att beskriva sina fjärrlåne- och hämtningsprocesser först som text till dess att alla blev överens om själva arbetsprocesserna från beställning till effektuering eller besvarad på annat sätt. När detta väl var gjort fick varje projektarbetsplats börja rita ned på papper och med penna hur man i en skiss kunde beskriva samma sak. I detta skede tilltog diskussionerna om vad man egentligen gjorde och hur. Grupperna träffade var för sig projektledaren, som då försökte systematisera det tänkta och det skissade. Metoden att någon utifrån iakttar, frågar och påpekar har en klar påverkan på att få deltagarna att själva upptäcka svårigheter och hitta praktiska lösningar. Arbetsgruppernas arbete pågick under perioden april/maj till början av september Projektledaren renritade sedan varje skissförslag, skickade tillbaka den till respektive grupp för godkännande, fick den i retur ett antal gånger för att sedan göra en slutgiltig version i mitten av september. 14

15 7.1. Malmö / Region Skåne Eftersom projektet skulle, genom kontraktet med KB, beakta utredningen Centraler i ett nytt bibliotekslandskap (Dnr 109-KB ) och dess beslut att ILS Malmö och ILS Stockholm läggs ned 2013 bestämde sig styrgruppen att Malmögruppen skulle arbeta med Region Skåne i stället för ILS Malmö. Gruppens arbete blev därmed att skissa på Region Skånes fjärrlånehämtningar vid Malmö stadsbibliotek. Gruppen arbetade enligt ovan beskrivna modell, men med en separat skiss för böcker och en annan för artiklar. Projektledaren träffade gruppen och då var den första bokskissen redan ritad. Vid detta tillfälle skuggade projektledaren personalen vid själva hämtningsprocessen bokskiss artikelskiss Gruppen har träffats åtta gånger och har tillsammans lagt ner ca 80 arbetstimmar, inklusive träff med projektledaren vid två tillfällen, samt ritningstid, korrespondens mm. Efter ca en månad fick arbetsgruppen tillbaka en renritad skiss från projektledaren, men med båda flödena i samma ritning. Nya kommentarer och rättningar till och från pågick fram till , när nedanstående flödesschema fick anses vara slutritningen för Malmögruppen. 15

16 7.2. Stockholm / Stockholms län Utredningen Centraler i ett nytt bibliotekslandskap (Dnr 109-KB ), som skulle beaktas i detta projekt, fick till följd att styrgruppen bestämde att ILS Stockholms arbetsgrupp skulle kartlägga Länsbiblioteket Stockholm/ Arbetsprocesser från beställning till fjärrutlån i stället för ILS, eftersom den ska läggas ner. Även denna grupp arbetade enligt modellen ovan under punkt 7. Efter att i text ha beskrivit beställnings- och plockhanteringen gjordes en första skiss i blyerts. foto: Annika Lissenko 16

17 I skissen kan man tydligt se hur tankar, samverkan och praktik utmynnade i ett antal delprocesser. För att reda ut alla flöden träffades arbetsgruppen ett flertal gånger innan alla i gruppen var överens om hur man egentligen arbetade. För att enkelt kunna se de olika flödena användes post-it lappar i olika färger, där en viss färg beskrev ett visst flöde. Gruppen träffades 12 gånger och beräknade tidsåtgången till ca 135 timmar, inklusive två tillfällen tillsammans med projektledaren. foto: Annika Lissenko Ovanstående post-it skiss kunde lätt förändras allt eftersom arbetet fortskred i arbetsgruppen. Från denna post-it skiss renritade sedan projektledaren ett förslag, som sedan bearbetades fem gångar innan slutgiltigt godkännande kom från gruppen. 17

18 7.3. Internationella biblioteket / Lånecentralen IB skiljer sig från övriga lånecentraler på så sätt att det är också ett lokalt och regionalt bibliotek samtidigt som det är lånecentral för hela landet. Arbetsgruppen här kartlade därför lånecentralsdelen av IB, alltså Arbetsprocesser från beställning till fjärrutlån. Gruppen träffades tio gånger och har lagt ner ca 55 arbetstimmar inklusive ritningstid, korrespondens mm. Arbetsgruppen har träffat projektledaren vid två olika tillfällen. Under året kommer det in önskemål om depositioner av olika slag till IB, men dessa är exkluderade från denna kartläggning. Arbetsgruppen arbetade på samma sätt som de övriga med att beskriva i text sina arbetsprocesser, sedan rita de olika processerna och sedan skicka en skiss till projektledaren för renritning. Hämtning av media innebär här endast böcker, alltså inga artikelbeställningar hanteras. I skissen kan ses hur de flesta källorna till fjärrlånebeställningarna förs samman till samordnade plockningsrutiner. Varje färg är en specifik beställningskälla. Efter renritning gick den ritningen fram och tillbaka fyra gånger innan arbetsgruppen blev nöjd med kartläggningen. 18

19 7.4. Umeå / Umeåregionen ILS Umeå och depåbiblioteket plockar både från Umeå stadsbiblioteks samlingar och från sitt eget depåbestånd. Dessa rutiner var redan väl kartlagda. Därför bestämde styrgruppen redan vid första mötet att Umeågruppen skulle kartlägga arbetsprocesserna vid Umeå stadsbibliotek, Reservationshantering av innestående media, alltså sådana böcker som beställts i det lokala systemet, men som i det läget stod på hyllan. Reservationerna kan då komma från Umeåregionen lika väl som från enskild låntagare. Här blir det inte fjärrlåneutskick, eftersom Umeåregionen, med sina sex kommunbibliotek, har gemensam katalog och cirkulationssystem. Precis som de övriga grupperna började arbetsgruppen beskriva i text först. Ganska snart övergick man till post-it lappar, för att slutligen skicka två ritningar till projektledaren. 19

20 ritning: Anders Olsson Arbetsgruppen valde ett annat sätt att presentera plockningsprocesserna av media. Varje ruta har ett eller flera nummer och måste alltså läsas med en förklarande text. Renritningen kan ses nedan. Tabellerna nedan är förklarande text som måste läsas samtidigt med skissen. Av dem framgår att det behövs 40 olika moment innan ens en plocklista kan skrivas ut från det lokala 20

21 biblioteksdatasystemet och hämtnings-/plockningsarbetet kan börja. Det lokala biblioteksdatasystemet Libra gör det hela mycket tidsödande. Umeå stadsbiblioteks flödesschema för reservationshantering av innestående media (rev ) 1. Ta ut ur Libra: Starta Libra (version ) 2. Välj Rapporter (Ctrl E) 3. Välj Reservationslista 4. a) Fyll i rutan startdatum med föregående vardags datum b) Vid Restlista: Fyll i rutan startdatum med datum en vecka bakåt 5. Välj Reserverande enhet Alla 6. Välj Hämtenhet Alla 7. Välj Ägande enhet Umeå stadsbibliotek 8. Bocka för Endast inne och endast Ej aviserade 9. Välj ur Valbara fält (markera fält och klicka på högerpil för att föra över till valda fält i den ordning man vill ha det sorterat) 10. Vi väljer Bokid, Avdelning, Hyllsignum, Lokal placering, Författare och Titel. (Detta sparas som förval och behöver bara göras en gång via symbolen med plus till höger) 11. Klicka på Skriv ut (ctrl P) 12. Välj Bildskärm, tryck OK 13. Klicka i vänstra översta hörnet för att markera allt 14. Kopiera (ctrl C) 15. Bearbeta i Excel: Öppna Excel (version 2003) 16. Högerklicka i vänstra översta hörnet och välj Klistra in special 17. Välj Text, tryck OK 18. Ta bort den tomma kolumnen A (högerklicka på kolumnrubriken A, välj Ta bort) 19. Anpassa kolumnen Avdelning så att hela texten syns (dubbelklicka på kolumnrubrikens högra kantlinje) 20. Kolla om det finns rader där media finns på flera avdelningar i kolumnen Avdelning (t.ex. Magasin, Facklitteratur, Barn, Ung m.fl.). Dessa kollas i Libra: 21. Kopiera bokid 22. Gå till Libra. Stäng utskriftsfönster. Notera antalet reservationer till statistik. 23. Gå till katalogsök (ctrl 1) 24. Klistra in bokid och skriv in /id efter bokidnumret och tryck Enter 25. Klicka på fliken Bestånd 26. Se vilken/vilka avdelningar mediat finns inne på, samt ev. hyllsignum och/eller lokal placering 27. Gå tillbaka till Excel 28. Radera den avdelning som ej ska plockas, samt ev hyllsignum och/eller lokal placering 29. Radera hela raden om endast Pocket eller Snabblån finns inne (får ej reserveras) 30. a) Sortera kolumnen Avdelning b) Sortera efter kolumnerna Avdelning, Lokal placering och Hyllsignum 31. Markera och klipp ut de rader som har Avdelning Facklitteratur 32. Klistra in i nytt blad 33. Upprepa för Barn & Ung, samt övriga avdelningar (Skönlitteratur, Ljudböcker, Biografier, Utländsk litteratur, Talböcker, Magasin, Språkkurser m.fl.) 34. Sortera efter kolumnen Hyllsignum 35. Ta bort kolumner som inte behövs: bokid, lokal placering avdelning. (här gör vi lite olika) 36. Klicka på ikonen Förhandsgranska 37. Välj Format, klicka på Liggande 38. Klicka Stäng 39. Anpassa kolumnernas bredd för utskrift 40. Skriv ut listor foto:anna-gretha Johansson 21

22 41. a) Lämna lista till barninfo för plockning och avisering b) Lämna lista till vuxinfo för plockning och avisering c) Lista med övrigt plockas av reservationsansvarig d) Restlista plockas av reservationsansvarig 42. Plocka: Hämta bokvagn + plockning 43. Leta i hyllorna och stryk i listan det som hittas 44. Markera det som inte hittas (här gör vi olika) 45. Eventuell Rfid-taggning av Magasinsmedia 46. a) Hittat media av infopersonal lämnas i respektive infodisk b) Hittat media av reservationsansvarig lämnas till personal i receptionen för avisering 47. Efterarbete:Kolla i Libra efter ej hittade media 48. Öppna Libra och gå till katalogsök (ctrl 1) 49. Skriv in bokid följt av /id (eller skriv titel och författare) och tryck Enter 50. Tryck ctrl 6 för att komma till Exemplar 51. Tryck F3 och sedan Alt C för att komma till och se i historiken när exemplaret var senast utlånat, återlämnad från filial mm. 52. Leta i returautomat, på vagnar med nyligen återlämnade media, i skylthyllor mm. 53. Lämna hittat till personal i receptionen för avisering 54. Vid ej hittat material flyttas reservationen till annat bibliotek (enhet). Upprepa Tryck ctrl 9 för att komma till Reservationer 55. I rutan Reservationer klicka på raden med Kö 1. Se vilken hämtenhet som valts. Klicka Shift+Delete för att ta bort reservationen 56. Gå tillbaka till Katalogsök, Ctrl 1, och välj bibliotek där mediet finns inne 57. Tryck ctrl 9 för att komma till Reservationer 58. Tryck Senaste låntagare +OK 59. Välj den hämtenhet som fanns i den tidigare reservationen, Spara genom att trycka ctrl S 60. För de media där man inte kan flytta reservationen för att det är enda exemplaret skrivs katalogpost ut och lämnas till respektive ämnesansvarig på Stadsbiblioteket för vidare koll och ev. gallring. Upprepa För att komma till Katalogpost tryck alt A. tryck ctrl P två gånger + Retur för att skriva ut. 61. Avisering 62. Öppna Libra 63. Tryck ctrl 5 för att gå till Återlämning 64. Skanna av streckkod 65. Godkänn 66. Utskrift av aviseringspapper sker 67. Vik papperet på mitten och lägg i bokens första pärmsida. (för andra media gäller andra ställen) 68. Media går ej att avisera pga fel upplaga 69. Sortera media som ska skickas till andra bibliotek och lägg på filialvagn som dras till vaktmästeriet och sorteras i lådor. Resten sorteras i bokstavsordning och ställs på vagn. Sedan ställs materialet upp på aviseringshyllan. 70. Vid avisering i reception: Sortera media som ska skickas till andra bibliotek och lägg på filialvagn som dras ut av automatpasspersonal till vaktmästeriet och sorteras i lådor. Resten sorteras i bokstavsordning och ställs på vagn. Sedan ställs materialet upp på aviseringshyllan. Gruppen träffades sju gånger och den totala tidsåtgången har varit ca 80 timmar. Projektledaren har träffat gruppen vid två tillfällen, samt ytterligare en gång vid analystillfället med ansvarig chef närvarande. Projektledaren renritade fyra gånger och den förklarande texten gjordes samtidigt allt tydligare för varje gång. 8. Litteraturstudie Parallellt med kartläggningsprocesserna pågick en litteraturstudie under mars-april. Syftet var att försöka hitta studier/artiklar, som tar upp samma arbetsprocesser som de som grupperna skulle kartlägga. Projektledaren har gått igenom följande databaser och tidskrifter: Web of Science, Academic Search Elite, JSTORE, Library, Information Science & Technology Abstracts, Nordiskt BDIindex, DIVA, Artikelsök, BBL, DIK-forum, Ikoner och Google. Det finns många artiklar och studier om interlibrary loan/ill, interlending, workflow, library systems, technology, methods, document delivery, IT osv. Speciellt många nya artiklar finns om document delivery, alltså artikelleveranser på olika sätt och med olika system och från ett flertal länder. Mycket lite finns om vad som händer i arbetsprocessen när väl en beställning kommit till biblioteket och hur/vad som händer fram till själva utskicket. Det visade sig alltså att kartläggningsprocesser inom bibliotekens arbetsprocesser vad gäller fjärrlånehantering är sällan dokumenterade och öppet tillgängliga. 22

23 Några av de få teknikinriktade hämt-/plockarbetsprocesser, som är beskrivna inom biblioteksvärlden, är exempelvis Nasjonalbibliotekets automatlager i Mo i Rana. När det invigdes 2003 var det ett unikt nordiskt robotiserat fjärrlånemagasin både för inrikes-och utrikes beställningar. Varje streckkodad bok läggs i en egen streckkodad hängmapp, som sedan hängs in i en metallåda. Varje låda rymmer ca hängmappar. De datoriserade robotarna hämtar den låda, som beordrats fram från en arbetsstation. Arbetsstationerna finns bredvid varandra i ett plukksenter. Härifrån lånas böckerna ut likaväl som de återlämnas och sätts i nya hängmappar för att sedan transporteras in i automatlagret av en robot igen. De robotframtagna böckerna transporteras med rullband till en postavdelning för vidare utskick. Allmänheten kan beskåda hela processen från en läktare, men ingen får befinna sig där robotarna far fram. Ett annat exempel är British Librarys nya utlåningslager i Boston Spa invigt Samma grundprinciper som i Mo i Rana har använts vad gäller robotiserade arbetsprocesser. Böckerna hänger här inte i mappar utan står direkt i streckkodade lådkassetter, som hämtas och lämnas av datorstyrda robotsystem. Lagret är betydligt större än i Norge och kan inrymma ca 7 miljoner volymer. Personalen är operatörer och transporter inom hela BL-komplexet sker med rullband, truckar och bilar. Både i Mo i Rana och i Boston Spa har böckerna inte en egen speciell placering, utan hängs in respektive ställs in i första bästa låda. Detta innebär att media som är ofta utlånad finns närmast till och de som är lite nyttjade hamnar längre och längre in i utlåningslagren. I Sverige finns SAGA systemet, som utvecklats av Karolinska Institutets bibliotek sedan Det är ett handläggningssystem av inkommande streckkodade beställningar från bl a Libris fjärrlånesystem, WWW-formulär, Nordiska kataloger och andra bibliografiska söksystem. Varje SAGA-anslutet bibliotek har en egen version av gränssnittet, som passar bibliotekets arbetsflöden och lokala bibliotekssystem. Till systemet hör också en faktureringsmodul och en statistikdel. Under senare år har även en hämtningsmodul med hjälp av handdatorer utvecklats, samt en dokumentleveransmodul för elektronisk överföring mellan offentligt finansierade bibliotek. Anslutna är ett antal universitets- och högskolebibliotek i Sverige. SAGA-systemet kommer att upphöra Vad gäller litteratur om låneströmmar så finns några examensarbeten från de Biblioteks-och informationsvetenskapliga institutionerna. Generellt kan dock sägas att fjärrlån och närliggande ämnesområden inte verkar undersökas i någon större utsträckning inom Sveriges lärosäten. Mer länsinriktad statistik om låneströmmar finns via respektive webbplats, men då mest i tabellform. Internationell information om fjärrlånefrågor generellt kan fås t ex via databasen Library, Information Science & Technology Abstracts, samt tidskrifterna Interlending & Document Supply och Journal of Interlibrary Loan, Document Delivery & Electronic Reserve. 23

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 ANTAL SIDOR 1(8) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Anna Gustafsson Chen Ilona Johansson

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014

Verksamhetsbera ttelse 2014 Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek,

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström Rebusmöte 2013 04 17 Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström ReBUS gruppens prioriterade punkter med kommentarer 11 & 35

Läs mer

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Datum/Date Dnr/Ref.no 2012-10-19 239-KB 756-2012 KB på nytt uppdrag samordning och utveckling inom bibliotekssfären Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Möt Elsebeth Tank, som har en lång

Läs mer

Deltagare Stockholms universitetsbibliotek (SUB) och Karolinska Institutets universitetsbibliotek (KIB).

Deltagare Stockholms universitetsbibliotek (SUB) och Karolinska Institutets universitetsbibliotek (KIB). 1 Processorienterad rationalisering av dokumenthantering - ett bidrag till professionaliseringen av högskolebibliotek. Projektrapport med bildbilagor Dnr. Vid BIBSAM: 63-233-2005. Handläggare på BIBSAM:

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 TIPS OCH KÄNDA FEL BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatv. 4, 224 21 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Klient...

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012 ANTAL SIDOR 1(12) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Tommy Johansson Jenny Lorentzi Eva

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering

BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

ALEPH ver. 16 Introduktion

ALEPH ver. 16 Introduktion Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SKRIVBORDET... 1 2. FLYTTA RUNT M.M.... 2 3. LOGGA IN... 3 4. VAL AV DATABAS... 4 5. STORLEK PÅ RUTORNA... 5 6. NAVIGATIONSRUTA NAVIGATIONSTRÄD...

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Slutrapport för projektet Studenterna och biblioteken ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek (BIBSAMs dnr

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

AXIELL SVERIGE AB. Versionsbeskrivning LIBRA.SE. Version 7.1

AXIELL SVERIGE AB. Versionsbeskrivning LIBRA.SE. Version 7.1 AXIELL SVERIGE AB Versionsbeskrivning LIBRA.SE Version 7.1 Versionsbeskrivning 7.1 Denna versionsbeskrivning utgår från förändringar i relation till version 6.7.5/7.0 Allmänt 1. Vissa långsamma rutiner

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Centraler i ett nytt bibliotekslandskap. Lånecentraler, depåbiblioteket och internationella biblioteket - översyn och förslag

Centraler i ett nytt bibliotekslandskap. Lånecentraler, depåbiblioteket och internationella biblioteket - översyn och förslag Centraler i ett nytt bibliotekslandskap Lånecentraler, depåbiblioteket och internationella biblioteket - översyn och förslag November 2011 Jan Holmquist Dnr 109-KB 1263-2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Nyheter i Mikromarc 2.6.1

Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, oktober 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Websök... 4 Ämnesord... 4 Flytta lån... 4 Uniform titel... 5 Högertrunkering... 5 Övriga

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

Sid 1 Bokbeställning ny modell

Sid 1 Bokbeställning ny modell Sid 1 Bokbeställning ny modell Libris Bok över 5 000 kr. Beslut av förvärvschef Inköps ej Urval/ undersökning Kontaktbibl Broschyr Internet Leverantörs databas Diskussion med inst Diskussion kontaktbibl

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Fastställd av Stockholms Fastställd läns landstings av Stockholms kulturnämnd läns landstings kulturnämnd

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Dantek BiblioMatik. Beskrivning av nyheter i DBM version 677 som tillägg till Dantek BiblioMatik användarmanual December 2014

Dantek BiblioMatik. Beskrivning av nyheter i DBM version 677 som tillägg till Dantek BiblioMatik användarmanual December 2014 Dantek BiblioMatik Build 677 Beskrivning av nyheter i DBM version 677 som tillägg till Dantek BiblioMatik användarmanual December 2014 Version 1 Copyright 2014 by Dantek AB Dantek bibliomatik build 677

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån

Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån Del 2: Ställningstaganden Frågorna i webbenkäten Foto: KB KB dnr 50 554 2009 2010/2011 1 Del 2: Remissvar

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Seminarium i Stockholm, Serafen, den 15 januari 2009 Deltagare: Se bilaga Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, hälsade

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst

Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst Regler och rutiner för det gemensamma biblioteksdatasystemet inom Bibliotek Skåne Nordväst Version 2.1 2012-08-28 2012-02-27 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister

Läs mer

Nationella referensgruppen 16 mars 2011

Nationella referensgruppen 16 mars 2011 ANTAL SIDOR 1(9) Nationella referensgruppen 16 mars 2011 Närvarande: Åsa Berglund, Informations- och lånecentralen, Malmö stadsbibliotek Lisbeth Forslund, Gävle stadsbibliotek Jette Guldborg Petersen,

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2

Läs mer

Lätt att hitta lätt att låna

Lätt att hitta lätt att låna Lätt att hitta lätt att låna Ny modell för bibliotekens nationella mediesamarbete en utredning av bibliotekens fjärrlån Annette Johansson AnnJo Konsulteri Nils G Storhagen New Logistics Institute AB KB:s

Läs mer

ALEPH ver. 18 Integrerat fjärrlån

ALEPH ver. 18 Integrerat fjärrlån ALEPH ver. 18 Integrerat fjärrlån Exlibris, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping Innehållsförteckning 1. INLEDNING...1 1.1 Lista på viktiga termer... 1 1.2 Skrivbord integrerat fjärrlån...4 1.2.1 Element

Läs mer

ALEPH ver. 16. Lån. Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping

ALEPH ver. 16. Lån. Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 2. VERKTYGSFÄLT... 1 2.1 tagarverktygsfält... 1 2.2 Exemplarverktygsfält... 2 3. LÅNTAGARE... 2 3.1 Sök låntagare... 4

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län. - en kartläggning

Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län. - en kartläggning Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län - en kartläggning Viveca Nyström VN arkiv bibliotek November 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Metod... 4 1.3 Frågeställningar...

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Regler och rutiner för Götabiblioteken

Regler och rutiner för Götabiblioteken Regler och rutiner för Götabiblioteken antaget vid styrgruppens möte 27 november 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Vart är vi på väg? pt. 2 Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Samsök Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Margareta Nelkes rekommendationer

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Din guide till. Digitala assistenten

Din guide till. Digitala assistenten Din guide till Digitala assistenten Dec 2012 Innehåll SÅ HÄR SÄTTER DU DIGITALA ASSISTENTEN I ARBETE... 3 Steg 1 Skapa en ny kalenderhändelse... 3 Steg 2 Välj vad du vill att Digitala assistenten ska göra...

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Front 2014 ett taktfast projekt

Front 2014 ett taktfast projekt Front 2014 ett taktfast projekt [242] Ett projekt för att formulera en strategi för hur vi vill att vår informationsförsörjning och systeminfrastruktur ska fungera 2014 2015. [Daniel Forsman] [Whitecode]

Läs mer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Ur Verksamhetsmål, uppdrag och budget för år 2015: Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt

Läs mer

Läsa dokument/information i advantum

Läsa dokument/information i advantum Läsa dokument/information i advantum Förhandsgranskning Välj vilken funktion du vill ha på fönstret genom att klicka på knappen i fönstrets övre högra hörn. Intryckt knapp = du granskar varje dokument

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken

version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken version 2013-04-24 Regler policy och rutiner för Götabiblioteken Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort och beställning 2.3

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Symprint Snabbstartsguide

Symprint Snabbstartsguide Symprint Snabbstartsguide Artikelnummer: 12020, 12021, 12022 v.1 0.10 1 Innehåll Välkommen till SymPrint... 3 Installation av medföljande mjukvara:... 3 Komma igång... 4 Skapa nytt dokument från mall...

Läs mer

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning En medieinventering är ett steg i att ta fram en lokal klimateffektprofil. Här gör man en genomgång av lokaltidningarna och letar

Läs mer

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E.

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. Word Grunderna 1 Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. A Starta programmet Word. Titta på skärmen efter en bild som det finns ett W på. Tryck med musknappen snabbt två gånger

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

KUNSKAPSFÖRSÖRJNING GENOM BIBLIOTEKSSAMVERKAN I NORRLAND

KUNSKAPSFÖRSÖRJNING GENOM BIBLIOTEKSSAMVERKAN I NORRLAND KUNSKAPSFÖRSÖRJNING GENOM BIBLIOTEKSSAMVERKAN I NORRLAND en förstudie genomförd med medel från Statens Kulturråd, länsbiblioteken i Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbottens län

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

Folkbibliotekens fjärrlån

Folkbibliotekens fjärrlån Folkbibliotekens fjärrlån Disposition Som indelning till kartläggningen av folkbibliotekens fjärrlån redogör jag för det statistiska källmaterial som används. Därefter ger jag en allmän presentation av

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Arbetsgång Fakturaspecifikation

Arbetsgång Fakturaspecifikation Arbetsgång Fakturaspecifikation Innehåll INLEDNING... 3 ARBETSGÅNG... 3 SKAPA FAKTURASPECIFIKATION... 4 REDIGERA FAKTURASPECIFIKATION... 8 Ta bort rad... 9 Lägg till rad... 10 Slåsamman/radera rader...

Läs mer

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg

Libris på Götabiblioteken. Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Libris på Götabiblioteken Göta styrgrupp 19 maj 2015 Projektledare Mia Moberg Librisprojektet på Göta apr-maj 2015 Utökning av katalogiseringstjänster Utbildningar Möten för katalogansvariga och skolor

Läs mer