Resultatet av ett Genombrottsprojekt i syfte att förbättra omsorgen om personer med demenssjukdom

Transkript

1 i kommunerna Alingsås, Kungsbacka, Partille och Tuve-Säve i Göteborgs Stad Resultatet av ett Genombrottsprojekt i syfte att förbättra omsorgen om personer med demenssjukdom

2 Ökad livskvalitet för personer med demenssjukdom Kompetensstegen är en flerårig nationell satsning för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. Kommunerna Alingsås, Kungsbacka, Partille och stadsdelen Tuve- Säve i Göteborg har sökt medel i kompetensstegen för att gemensamt delta i ett genombrottsprojekt med inriktning mot personer med demenssjukdom. Göteborgs regionala kommunalförbund, GR, står för samordning och ledning av genombrottsprojektet Ökad livskvalitet för personer med demenssjukdom. Under tidsperioden mars 2006 till januari 2007 har 16 team deltagit i Genombrottsprojektet. Teamens slutrapporter är sammanställda i denna skrift. Rapporterna finns även i elektronisk form på Projektledare Therése Gahnström och Eva Kildell Innehållsförteckning Brokö Kungsbacka Kommun Brunnsgården Alingsås Kommun Ekhaga Björken Kungsbacka Kommun Furulunds Demens Partille Kommun Furulunds Korttidsenhet Partille Kommun Ginsten Löftagården Kungsbacka kommun Grannstugans gruppboende Kungsbacka kommun Hemtjänsten Partille kommun Jonsereds demensboende Partille kommun Kaptenens demensboende Alingsås kommun Kolla Äldreboende Kungsbacka kommun Kullegården Partille kommun Källarbackens dagomsorg Kungsbacka kommun Lindgården Kungsbacka kommun Tuve-Säve SDF Göteborgs Stad Åsa Äldreboende Kungsbacka kommun

3 Team: Brokö Signeshus söder. Syfte med deltagandet i Genombrott: Att de boende på Brokö skall få en ökad livskvalitet och välbefinnande. Population: 12 brukare Teammedlemmar: danuta.johansson@kungsbacka.se USK Danuta Johansson SSK Eva Wesslau USK, Mia Hedström USK Gunilla Clase Bakgrund och problem: Vi har en geropsyk avdelning med mycket oro. Inledande mätning med vas-skalan låg vi på 9 Brukarna på en geropsyk avdelning är placerade där pga. utåtagerande beteende med rop och fysiskt våld. Mål: Vårt första mål var att minska oron på avd. under 6 på vas-skalan inom 3 veckor vid 80 % av mättillfällena. Vårt andra mål var att vi skulle komma under 4 på vas-skalan före vid 80 % av mättillfällena. Mått: Vi har använt vas-skalan där 10 är värsta tänkbara oro och 1 är lugnast tänkbara Balanserande mått: Hur gjordes mätningarna? Vi har mätt oron 3ggr/dag med vas-skalan, vi har mätt alla brukarna. 2

4 Resultat: Under semestermånaden låg mätningarna nere, vid de veckor som vi har legat på strax över 20 % av mättillfällena beror på att vi fått nya vårdtagare och sjukdom. Man märker tydligt att genombrottet har hjälpt oss att få brukarna att må bättre med små förändringar. Orosmätning på avdelning Brokö andel mättillfällen som är 4 eller lägre på vas-skalan mätt på alla brukarna. (Första delen hade vi 6 eller lägre på vas-skalan.) orosmätning,brokö andel i % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Serie1 Serie veckor orosmätning Brokö andel i % 100% 80% 60% 40% andel% målvärde 20% semester 0% vecka Förändringar som testats: Skylt utanför avdelningen mat pågår, Telefonen omkopplad Namnskyltar på borden, minska springet på avdelningen, regelbundna toalett besök, taktilberöring och massage, bulleröra, Video med braseld. Brukarna skall få extra uppmärksamhet av personalen, aktiviteter som måla promenader 3

5 Aktiviteter: Vi mätte spontana avförings tillfällen. Med hälsogröt och mer vätska har vi minskat på tarmreglerande läkemedel. Mer vätska har gjort att vårdtagarna inte har behövt behandlats med antibiotika för urinvägsinfektion. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi har väldig speciellt verksamhet (geropsykiatriskt avd). Att uppnå uppsatta mål, var det lite kämpigt Det fattades tid att samla gruppen att diskutera och utvärdera TESTCYKLARNA. Kommentarer: Det var lite svårt att få alla med på tåget. Ibland uppfattade det så att vi måste förändra hela verksamheten, men i själva verket skulle vi ta vara på kunnandet och kunskapen som redan finns. Så här arbetar vi vidare: Med tanke på vår verksamhet fortsätter vi att jobba in oss med det vi har förändrat. Vi tar små steg en dag taget. Att arbeta med Genombrott: - Det var och är givande Fördelar - Att det blir kontinuitet. Nackdelar - Tiden till dokumentation den fattas (den är ständig brist vara) Mest givande - Annorlunda tankesätt Svårast - Att motivera sina arbetskamrater Lärdomar - Att med små medel kan man uppnå mycket. 4

6 Team: Brunnsgården Syfte med deltagandet i Genombrott: Öka livskvaliteten för vårdtagarna på Brunnshusallen 8:1, främst genom att minska oron. Population: Gruppboende för dementa om 7 stycken vårdtagare Teammedlemmar: Kontaktperson Karin Nordqvist usk, karin.nordqvist@alingsas.se Margareta Persson enhets chef Siv Rosvall usk, Gun Bertilsson SSK, Ann- Charlotte Widell DAT Bakgrund och problem: Det fanns en oro bland vårdtagarna som vi personal ville se om vi kunde minska och därigenom öka livskvaliteten och välbefinnandet. Mål: 85 % av mättillfällena skall vara mindre eller lika med 3 enligt VAS-skalan. Målet skall vara uppnått Mått: Oro har mätts mellan 1 och 10 på en VAS skala, där 1 är ingen oro och 10 värsta tänkbara oro. Balanserande mått: Vi mäter antalet, givna, ordinerade behovsmediciner mot oro, så att de inte ökar. Hur gjordes mätningarna? Personalen mäter vårdtagarnas oro 3 ggr/dag och sammanställer resultaten varje vecka. Värdena sätts sedan in i diagram i månadsrapporten. 5

7 Resultat: Andel mättillfällen som visar målvärdet 3 eller lägre på VAS- Skalan gällande Oro. Mätt på 7 boende, på Brunnshusallen 8:1 Vecka År % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% ord. personal på utb Målvärdet höjs Semester period V Terminalvård på avdelningen ord. pers.styrkan sjuka. många vik. på avd 20% 10% % Målvärde 0% Vecka Kommentarer: Vecka 21 var ord. personal på utb. Vecka 28 höjs målvärdet. Vecka börjar semesterperioderna. Vecka terminalvård på avdelningen. Vecka 48 var över halva ord. pers.styrkan sjuka. många vik. på avd. 6

8 Förändringar som testats: - Info.brev till anhöriga ang. genombrottsprojektet. Bra resultat - Info-skyltar om besök under måltider. Bra resultat - Måltider på rummet.(endast för mkt oroliga vårdt.) Bra resultat - Kroppskontakt för mkt oroliga vårdt. Bra resultat - Ljudnivå bland personalen. Mindre bra - Findukning på söndagar. Mkt uppskattat. - Ommöblering på avd. Bra - Hemtrevnad. Bra - Ändrade arbetsrutiner för pers. Mkt bra - Kommunikation till vårdt. Mindre bra - DVD med brasa och akvarium. Mkt uppskattat. - Bordsplacering. Bra Aktiviteter: Den viktigaste aktiviteten under projekttiden har nog varit att informera alla berörda parter, vilket inte alltid varit lätt. Varför? Det enda svaret tror vi är att vi i teamet varit för inne i allt att vi ibland missat att informera bl.a. våra medarbetare om vissa saker. Information är A och O om man skall kunna genomföra aktiviteter och förändringsarbete. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vårt mål har varit att minska oron på avdelningen och det har vi verkligen lyckats med, trots vissa svackor som vi ej kunnat påverka. Vårt balanserade mått var att mäta antalet ord. behovsmediciner mot oro, så att de inte ökar och det har vi också lyckats med. När vi började projektet hade vi 3 vårdt på avd. som var ord. lugnande mediciner och antalet har inte ökat. Frekvensen av intaget, för dessa vårdtagare, ökade något under semesterperioden (ganska förståligt) men har sedan minskat efter sommaren. Så det balanserade måttets resultat är vi också ganska nöjda med och ser det som uppfyllt. Kommentarer: En förändring som fungerat mkt bra är att vi personal ändrat våra arbetsrutiner för att minska orosmomenten på avdelningen. Att vi personal anpassar oss utefter vårttagarnas behov är grundläggande för demensvården. Så här arbetar vi vidare: Vi kommer att jobba vidare efter den här modellen och har en mkt bra spridningsplan som vi delvis redan har börjat arbeta utefter. Vi har dessutom att ändra vår veckomätningslista (för att göra den enklare att tolka), vilket vi kommer att presentera på slutseminariet. Vi har också haft 3 stycken Lärande seminarier i kommunen som var mkt uppskattade. 7

9 Att arbeta med Genombrott: Fördelar - Det är en metod som fungerar att arbeta efter. Nackdelar - Projektet gick lite för fort. Det var mkt nytt att lära i början. Mest givande - Det mest givande har varit alla Lärande seminarierna. Utbytena med andra team var mkt givande. Att faktiskt visa konkret att vi gjort resultat. En fantastisk möjlighet att kunna påverka sitt arbete. Svårast Svårast var i början att lära sig daton, men det gick! Sen har det varit svårt att få med arbetsgruppen i förändringsarbetet, men även det gav sig i slutet. Lärdomar - Det vi lärt oss med förändringsarbete är att man skall skynda långsamt med allt förändringsarbete. Det är aldrig lätt att lära gamla hundar att sitta. Vi får aldrig glömma varför vi jobbar med det vi gör och för vilka vi är där för. Jag tror att vi numera tänker på handling och konsekvent mer än vi gjorde tidigare och då blir arbetet mer meningsfullt och roligare. 8

10 Team: Björken/Ekhaga Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka livskvalitet hos våra brukare på Björken. Population: På Björken bor tio brukare med olika demenssjukdomar. Teammedlemmar: Kontaktperson Veronica Lindén, Undersköterska. gruppkonto.bjorken@attendo.se Marianne Magnusson Vb Madeleine Falk Ssk Gudrun Wennergren terapin Bakgrund och problem: Vi hoppades att vi genom att delta i genombrottsprojektet skulle få nya visioner och idéer och på så sätt öka våra brukares välbefinnande och livskvalitet. Ett problem som vi särskilt ville få bukt med var den oro som våra brukare hade. Mål: Vid 80 % av mättillfällena skall oron vara <=3 på vasskalan ( vecka 14 till vecka 19, 2006 ) Vid 90 % av mättillfällena skall oron vara <=3 på vasskalan (from vecka 20, 2006) Vårt mål är att nå detta resultat den 31 januari Av alla ( 100 %) avföringstillfällen skall 70 % vara spontana. Vårt mål var från början att nå detta resultat den 31 oktober Vi har nu ändrat till den31 januari Mått: Vi har använt oss utav en tio gradig vasskala när vi mätt oron. För att mäta spontana avföringstillfällen har vi använt oss utav våra avföringslistor. Balanserande mått: Vi har ej använt oss utav några balanserade mått. Hur gjordes mätningarna? När vi har mätt oron har vi använt oss utav en tiogradig vasskala. Fram till vecka 18 mätte vi 4 ggr om dagen, från och med vecka 19 mätte vi 3 ggr om dagen. Avföringslistor är uppsatta på alla våra brukares toaletter, där antecknar vi varje avföring och om avföringarna är spontana eller sker med hjälp av något kemisk medel. 9

11 Resultat: Orosmätning på Björken.90%av mättillfällena skall vara<3 på vasskalan.mätningarna utförs 3ggr/dygn på samtliga tio brukare. 100% 90% 80% 70% andel 60% 50% 40% andel målvärde 30% 20% 10% 0% vecka Svackan vecka 29 beror på att vi hade många semestervikarier inne samtidigt. Många nya ansikten ökade våra brukares oro. From vecka 20 höjde vi målet till 90 %. Spontana magar på Björken.Målet är att 70% av alla räknade avföringar skall vara spontana. 100% 90% 80% 70% andel 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% andel målvärde vecka Det har gått lite upp och ner pga. att vi har några brukare med väldigt knepiga magar. 10

12 Förändringar som testats: Att vi ger kvällsmedicinen innan tandborstningen. Herr S spottar ut medicinen om den ges efter tandborstningen eftersom han då är kvar i gurgel och spott reflexen. En idé med lyckad effekt. Vi har prövat att kasta om två måltider (eftermiddagskaffet och kvällsmaten) eftersom vi upplevde att många brukare hellre ville ha kaffe och smörgås innan de lade sig. Denna idé var svår att genomföra pga. olika åsikter bland personalen och vi valde att inte förankra idén. Att vi smörjer alla brukares fötter vid sängdags. Tanken var att lite fotmassage skulle ge lugn och ro till våra brukare. Vi valde att förankra idén. Omplacering vid matbordet. Vi har två damer som inte alltid är bästa vänner och tanken var att om de inte ser varandra så slipper de att reta sig på varandra. Damerna vägrade dock att byta plats så därför valde vi att släppa idén tillsvidare. Att vi väntar med att plocka in disk i diskmaskinen tills alla har ätit färdigt. Eftersom vi har många brukare som har ont utav höga ljud så vill vi minska på bullret vid måltiderna. Det känns lugnare nu när vi har förankrat idén, tidigare hörde vi ofta kommentarer som nu river hon köket. Att herr H får följa med och lämna matvagnen varje dag. Herr H är nöjd med en egen uppgift så därför har vi valt att förankra idén. Att fru M får gå ned och hälsa på fru E, som bor på en annan avdelning på kvällen. Fru M gillar att vara uppe sent och hon känner fru E sen tidigare. Fru E sitter ofta ensam uppe på sin avdelning. Tanken var att vi följer Fru M ned och nattpersonalen hämtar hem henne sedan. Det visade sig dock vara svårt att genomföra idén eftersom det var mitt i sommaren med många olika vikarier. Fru M var inte heller så pigg på att lämna sin avdelning eftersom hon känner sig trygg här och inte gillar nya omgivningar. Vi har testat att samla alla våra brukare en dag i veckan efter lunch och ha rörelseträning med bollkastning. Detta blev uppskattat och därför har vi förankrat idén. Att herr B får gå ned till terapin och träningscykla två dagar i veckan. Herr B bor ihop med sin fru på avdelningen och vi såg att de har ett behov att komma ifrån varandra lite. Det har gått bra med herr B på terapin. Han har dock inte alltid velat träningscykla utan nöjt sig med att bara fika på terapin. Att bryta herr S nattfasta. Natten ger herr S en panodilsupp kl06.00, då vill vi att de även erbjuder honom något att äta, eftersom han ofta är irriterad på morgonen så vill vi se om det beror på lågt blodsocker. Vi upplevde att han var lite mindre irriterad på morgonen när han ätit något och därför så förankrade vi idén. Ett extra toalettbesök för fru E. Fru E blir ofta orolig efter frukost och sitter och ojar sig. Vi prövar med att ta fru E till toaletten kl 10:30 varje morgon. Det visar sig att det har en bra effekt, fru E blir lugnare av detta. 11

13 forts Att de brukare som kan får göra sina smörgåsar själva på morgonen. Det är viktigt att ta tillvara det friska. Att få känna att man kan själv stärker även självkänslan och välbefinnandet. Att fru G får komma till terapin och aktivera sig en stund varje förmiddag. Fru G är en dam som pratar oavbrutet vilket är mycket irriterande för våra övriga brukare. Fru G tycker att det är trevligt att få komma till terapin och göra sig av med lite överskottsenergi samtidigt som vi kan passa på och göra någon annan aktivitet med de övriga brukarna under tiden. För att lindra fru Es gripreflex så ger vi henne två mjuka bollar att hålla i händerna vid adl. Det här fungerar bra. En väldigt positiv effekt är även att fru E blir lugn och känner sig tryggare när hon har något att hålla i händerna. För att lindra fru S oro får hon hjälpa till och torka av bord och underlägg efter varje måltid. Fru S har blivit lugnare och gladare när hon har fått en egen uppgift. Att fru L får följa med och hämta matvagnen varje dag. Man märker att fru L:s välbefinnande har ökat markant när hon får känna sig nyttig. Att vi håller dörren till tvättstugan stängd för att minska på bullernivån. Det har blivit lugnare i dagrummet nu, vi har många brukare som har svårt för höga ljud. Att vi sätter fru E enskilt när hon ojar. Fru E har fastnat i ett upprepningsbeteende där hon upprepar samma ord om och om igen. Vi har märkt att beteendet förstärks när det blir för många höga ljud och därför har vi prövat att sätta henne enskilt vid dessa tillfällen. Vi har märkt att hennes beteende dämpas och hon verkar nöjd med detta. Magprojektet. Vi började med att ta bort alla laxerande medel för samtliga brukare. Istället har vi gett dem särskild gröt med mycket frukt och fibrer, de fick även en matsked rapsolja på gröten. Detta fungerade bra hos samtliga utan tre brukare som vi efter hand tyvärr fick ge laxerande igen pga. att deras magar kom i olag. Aktiviteter: Vi har haft en anhörigträff där anhöriga har fått information om genombrottsprojektet. Vi har haft ett personalmöte där vi informerat övrig personal om genombrottsprojektet och alla har kunnat se en film som handlar om genombrottet. Vi har informerat om idé pärmen som vi använder oss av varje dag. Varje dag vid rapporten talar vi om,diskuterar och utvärderar våra idéer. 12

14 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Mål 1: Det första målet (80 %) uppnådde vi snabbt eftersom det var lugnare på våran avdelning än vad vi trodde. Därför höjde vi till 90 % och detta mål har vi inte uppnått ännu. Saker som har bidragit till detta är att vi har haft en viss omsättning bland brukarna under tiden som vi har arbetat med projektet. Det blir alltid en viss oro när det flyttar in någon ny brukare. Mål 2: Den särskilda gröten har varit mycket uppskattad hos våra brukare. Vi har inte uppnått målet ännu utan strävar fortfarande efter detta. Samtliga ur personalen har varit noga med att laga till den särskilda gröten och vi har hittat på många nya roliga recept under tiden. Kommentarer: Vi har inga övriga kommentarer. Så här arbetar vi vidare: Vi skall fortsätta med våran idépärm och fortsätta med våra mätningar. Vi kommer att delta på övriga avdelningars arbetsplatsträffar i huset och informera om genombrottet. Vi kommer även att vara med i Attendo cars personaltidning så småningom. Att arbeta med Genombrott: - Fördelar: Att alla får komma med idéer som blir genomförda. Att man lär sig att se individens särskilda behov. - Nackdelar: Att man inte blev informerad i ansökan till genombrottet om den arbetstid som behövdes avsättas för projektet. - Mest givande: Att träffa andra team som man har fått lärdom och inspiration av. Att ha fått lära sig ett nytt arbetssätt för att införa nya inlärningsidéer. - Svårast: Att få den övriga personalen positiv till projektet. - Lärdomar: Att det är viktigt att dokumentera. Att det är viktigt med stöd ifrån ledningen. Att alla idéer är värda att testas och att det kan vara den minsta idén som gör den största skillnaden. 13

15 Team: Furulunds demens team avd Eken/Björken Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka livskvaliteten och höja välbefinnandet hos våra boenden på avd. Eken och Björken Population: Avdelning Eken och Björken på furulundshemmet innefattar 16 boenden med varierande sjukdomsbilder både dementa och somatiskt sjuka. Teammedlemmar: Ylva Hayward undersköterska ylva.hayward@partille.se Sandra Dahlqvist vårdbiträde sandra.hogstrom@partille.se Björn Johansson sjuksköterska bjorn.johansson@partille.se Lena Svensson arbetterapeut lena.svensson1@partille.se Bakgrund och problem: Då Furulundshemmet har varit sjukhem fram tills 2006 då det blev äldreboende så är det stor variation av boende, både personer med demensliknande sjukdomsbilder och somatiskt sjuka. Furulundshemmet består av tre våningar med fyra avdelningar och 8 boende per avdelning. Då vi har så många olika sjukdomsbilder på våra boende så hoppas vi att med individuellt anpassade aktiviteter kunna öka livskvaliteten och höja välbefinnandet. Mål: Vid 60 % av mättillfällena skall glädje välbefinnande vara på 4 eller högre på Uggledalens glädje/välbefinnande skala. Målet skall vara uppnått Mått: För att mäta glädje/välbefinnande på våra boende använder vi oss av Uggledalens glädje/välbefinnande skala =djupt olycklig 2=bekymrad en smula olycklig 3= neutralt läge 4= någorlunda nöjd och belåten 5= mycket glad på gott humör Balanserande mått: Alla förändringar/förbättringar skall genomföras på ett sådant sätt att det inte drabbar den enskilde. Varken boende eller personal. Hur gjordes mätningarna? Mätningarna har utförts på två enheter med 8 boende per enhet Vi har mätt vid två tillfällen per dag Den personal som arbetat har fått uppskatta värdet 14

16 Resultat: Andel mättillfällen som visar 4 eller mer på glädje/välbefinnandeskalan, mätt på 8 boende, avd Björken Furulundshemmet 100% 90% 80% 70% 60% 50% andel målvärde 40% 30% 20% 10% 0% Vecka Förändringar som testats: Tidsperiod Boende med ropbeteende När den boende blev orolig och började ropa erbjöd personalen honom något att dricka eller en frukt. Detta test fungerade väldigt bra och resultatet blev att behovet av lugnande tabletter minskade. 2. Aktivt görande Vid längre stunder av inaktivitet t.ex. innan maten eller innan kaffet blev den boende orolig och rastlös. Vi provade med lite lättare aktiviteter t.ex. hårrullning eller lyssna på musik, handhållning. Detta fungerade någorlunda bra. Vi har inte alltid tillräckligt med personal. Tidsperiod Ny sele Den boende har blivit svagare och kan inte stå på sina ben och vi provade en u sele. Det fungerade bra både till toa stol och till rullstol. Tidsperiod Hjälp upp från golvet (krypande boende) Då hon behöver hjälp upp från golvet. Vi tog hjälp av arbetsterapeuten som föreslog att vi kunde prova med att ställa en stol framför henne och se om hon kan resa sig upp själv. Det fungerade väldigt bra inga mera lyft i armarna och det sparar våra ryggar alla är väldigt nöjda. 15

17 forts Tidsperiod Lugnare miljö vid måltiderna Vid måltiderna skall personalen sitta ned och diska efter måltiden är slut. Detta gjorde vi för att måltiderna skulle bli lite trevligare och det blev avsevärt lugnare vid bordet. Fungerade ett tag blev sedan bortglömt igen gamla rutiner vill gärna hänga kvar. Tidsperiod Glas Efter att den boende varit sjuk och blivit svagare serverades all dryck i pipmuggar pga. spill. Då hon verkade bekymrad över detta beslutade vi att prova med vanliga glas och koppar igen. Det blev mycket uppskattat av den boende och hon drack mycket bättre. Tidsperiod Smörja fötter Att smörja fötterna i samband med att man ger ögondroppar på kvällen. Den boende var mycket tacksam och blev många gånger gladare för att få en pratstund än smorda fötter. Det inbjöd till en mysig liten pratstund Två bord Vi beslöt att prova med två matbord istället för ett långbord. Vi gjorde även en noga övervägd omplacering vid borden. Fungerade riktigt bra från början resultatet kom med en gång alla är nöjda. Aktiviteter med de boende: I våras sådde vi blom frön i ute- krukor som senare blommade under sommaren och hösten, vilket var till stor glädje för alla på enheterna. Vi har anordnat trivselkvällar för boende med anhöriga. Detta blev väldigt uppskattat av alla som var med. (stor uppslutning) Pepparkaksbak. Aktiviteter: APT-möten, team-träffar, enhetsmöten och informationsmöten i enlighet med spridningsplanen Sammanfattning kring måluppfyllelse: Då vi vid sammanställningen av diagrammen insåg att målet var för ambitiöst beslutade vi att reglera detta. Vi blir tvungna att sänka målet lite men vill inte sänka för mycket då det ändå ska kännas som att vi vill fortsätta att sträva uppåt och förhoppningsvis kunna reglera målet uppåt igen. Kommentarer: Tack vare vårt arbete med genombrottet har vi fått en tydligare fokusering på vårt arbete och gjort oss mer medvetna på vad vi gör och varför. Öppnat oss för nya idéer och rutin förändringar. Vi tar bättre tillvara på våra olika erfarenheter och kunskaper. 16

18 Så här arbetar vi vidare: Vi kommer att fortsätta att arbeta mot vårat mål och testa nya idéer. Teamet kommer att arbeta vidare enligt spridningsplanen. Att arbeta med Genombrott: Fördelar - Fokus på vårdtagaren, små förändringar på individnivå kan vara förbättringar för en hel enhet. - Gemensamma ansträngningar mot samma mål. En enad personalgrupp. Nackdelar - Tids krävande, frustrerande då ordinarie arbete måste gå före. Mest givande - Att vi har fått lära oss en bra metod för förändringsarbete. - Alla positiva förändringar för de boende och i personal grupperna. Svårast - Att hitta tid utöver de ordinarie arbetet. - Att få med alla i personalgrupperna. Lärdomar - Våga ifrågasätta gamla rutiner. - Att små förändringar kan vara av stor betydelse. 17

19 Team: Korttidsenheten Furulund, Partille kommun Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tryggheten för vårdtagarna på Korttidsenheten. Furulund Partille kommun Population: På Korttidsenheten finns fyra avdelningar. Vi mäter på två avdelningar: På Gula sidan som har dubbelrum finns 8 personer vid fullbeläggning, och på avd Vågen med enkelrum, finns 7 personer vid full beläggning. Teammedlemmar: Christel Olofsson Usk/kontaktperson christel.olofsson@partille.se Anneli Andersson Usk anneli.andersson@partille.se Ingbritt Dubow arb.ter ing-britt.dubow@partille.se Monika Vizcaino Ssk monika.viscaino@partille.se Bakgrund och problem: Korttidsenheten skapades genom en omorganisation den 1 juni 2004 på plan 3 Furulund, Partille kommun genom sammanslagning av Rehabavdelningen och Slussen, Korttidsenhet Jonsered. Rehabavdelningen och Slussen var tidigare två fristående enheter, där den första hade inriktning på rehabilitering med beläggningen enligt HSL och SoL, medan Slussen beläggning endast skedde genom SoL. Idag sker all beläggning på Korttidsenheten på Furulund, enligt SoL, och syftet med verksamheten är att Genom att erbjuda korttidsvistelse göra det möjligt att bo kvar i det egna hemmet. Avdelningen har 4 enheter med sammanlagt 35 platser. På Skytten Vågen har man 15 platser och alla rum är enkelrum. På Gul - Grön har man 20 platser, alla i dubbelrum. Vistelsetiden är max 8 veckor om inte särskilda behov föreligger. På Korttidsenheten arbetar undersköterskor dag- och nattetid. Sjuksköterskor arbetar på enheten under dagtid men finns att tillgå vid akut tillstånd kvällar och nätter. Primärvården tillhandahåller fast läkartid à 4 timmar per vecka och därutöver täcks läkarbehov av respektive husläkare. Rehabiliteringsresurser i form av arbetsterapeut och sjukgymnast styrs av behoven och resurserna finns inom enheten för arbetsterapi/sjukgymnastik. Problemet i vår verksamhet är att vårdtagarna har skilda diagnoser samt att vårdtiden varierar. Detta gör det svårt att följa en gemensam röd tråd eftersom omvårdnaden och den sociala omsorgen varierar på grund av diagnosen. Vi har därför försökt hitta fungerande rutiner som hjälper till att dämpa oron hos vårdtagare med demenssjukdomar genom att hitta fungerande arbetssätt med hjälp av projekt Genombrott. Mål: Minska oron hos vårdtagarna. Vid 80 % av mättillfällena skall oron vara mindre eller lika med 3 på VAS-skalan. Målet skall vara uppnått

20 Mått: För att mäta oron på Korttidsenheten har vi använt oss av Visuell Analog Skala, VAS-skalan. Vi har använt skalan som ett skattningsmedel för att kunna beskriva hur hög eller låg oron har varit vid olika tillfällen mellan 07:00-14:00 och 14:00-21:00. Skalan är gjord på olika nivåer mellan representerar ingen oro, 5 representerar måttlig oro ju högre skalan blir desto högre oro, 10 visar värsta tänkbara oro. Detta mått kan vi sedan använda oss av för att kunna visa på i vilket tillstånd vårdtagarna har befunnits sig i under de olika mättiderna. Balanserande mått: Förändringarna får inte inverka på redan fungerande arbetssätt eller på bekostnad av andra vårdtagares behov och omsorg. Hur gjordes mätningarna? Mätningarna har gjorts på 2 avdelningar. På avdelning Gul finns 8 personer och på avdelning Vågen finns 7 personer med behov av korttidsvistelse. Oro har mätts på VAS -skalan 2 gånger per dag 7 dagar i veckan fr.o.m. vecka 15 mellan 07:00-21:00. Avstämning har skett kl:14:00 dagligen och 21:00 på kvällen Resultat: Veckodiagram över måluppfyllelse för oro mätt på 15 vårdtagare, 2 ggr dagligen på Korttidsenheten. 120% 100% 80% Andel 60% 40% 20% 0% Vecka Procent av antalet mätningar där oro skattas till 3 eller lägre på Vas-skalan. Målvärde. 19

21 Förändringar som testats: Tidsperiod: Personal sitter med under middagsmålet. En lugnare miljö kring mat situationen minskar vårdtagarens fokus på kringmiljön. Man slipper störas av personalens olika göromål så som slamrande med tallrikar, glas bestick etc. vilket har bidragit till att oron minskat under denna situation. Tidsperiod Personal sitter med vid både middags och kvällsmålet Vi utvecklar förändringsidén från tidigare period eftersom en lugnare miljö kring mat situationen minskar vårdtagarens fokus på kringmiljön. Testperiod Utevistelser Oron minskar på avdelningen då vårdtagarna får komma ut i friska luften och röra på sig. Testet utföll mycket bra. Testperiod Byta ut 11:00 kaffet mot frukt och dryck Detta för att se om aptiten ökar hos de personer som har ett nedsatt intag av näring under dygnet. Man tror att detta kan öka aptiten och näringsintagandet samt även välbefinnandet. Kaffestunder är sammankopplade med social samvaro. Vårdtagarna upplever inte samma sociala samvaro som de upplever tillsamman med kaffestunden. Frågan är vilket som är viktigast, det sociala umgänget eller ett korrekt näringsintag. Personalen gör både och. Testperiod Ej TV och Radio på under måltiderna Testet resulterade i ett bra resultat. Vid observation märktes att vårdtagarna koncentrerade sig bättre på maten och åt långsammare. Dialogen mellan vårdtagarna blev bättre. Den sociala kontakten mellan vårdtagarna ökade och det störande bakgrundsljudet försvann. Testperiod Närstående ska ej sitta med vid måltiderna i matsalen. Vårdtagarna koncentrerade sig bättre på maten. Miljön upplevdes lugnare då det inte var så många personer i matsalen vid måltiderna. Personalen kunde ägna sig åt vårdtagarna då närstående inte pockade på personalens uppmärksamhet. Detta upplevde vi som vårt bästa test för både vårdtagare och personal. 20

22 forts Testperiod Dela ut mediciner ca: 10 min innan måltid. Personalen planerade att den som ansvarar för medicinerna delar ut dessa ca 10 minuter innan måltiderna. Personalen upplever svårigheter vid frukosten då det är tidspressat eftersom det finns vårdtagare som åker iväg till dagverksamhet utanför avdelningen samt att olika diagnoser hos nuvarande vårdtagarna innebär att många har medicin på olika tider samt olika mängder och beredningsformer. På kvällen arbetar färre personer vilket resulterar i svårigheter att frånkoppla en personal för medicindelning 10 minuter innan måltid. Personalen måste hjälpas åt med vårdtagarna för att få dem till borden och servera maten. Först därefter delas mediciner. Eventuellt kommer vi i framtiden att ta upp förändringsidén, men i nuläget fungerar det ej. Testperiod Persienner Vårdtagarna behöver en tydlig och naturlig markering på att det är kväll. Med detta test har detta klarlagts. Många vårdtagare har en störd dygnsrytm och detta blir då något som man kan associera till kvällen. Det blir ett naturligt slut på dagen. Mellan perioden beslöt teamet tillsammans med övrig personal att endast mäta oro över tid samtidigt som man håller fast vid tidigare förändringsidéer som fastställts. Testperiod Stänger dörrarna in till avdelningarna under måltiderna. Vårdtagarna får en lugnare måltidsmiljö genom att det inte är någon större genomströmning av folk inne på enheterna under måltiderna. Testet visade sig vara positivt eftersom alla mår bättre i när man får äta under lugn och ro. Ett av de bättre testerna vi gjort och genomfört. Testperiod Taktil beröring En personal ska varje dag ge Fru X taktil beröring på fm. Personalen upplever att vårdtagaren inte tycker om oljan. Fru X upplevde beröringen behagligare utan oljan. Vid taktil beröring passar det inte alla att använda sig av olja. Testperiod Personal följer med vårdtagare ner till stora matsalen på Furulund. En av gula sidans personal tar med sig två vårdtagare ner till matsalen på Furulund. Vårdtagarna blir inte förändrade i oro men de tycker att det är trevligt. Vi kommer inte att hålla kvar denna förändring eftersom vi mäter oro och inte glädje, välbefinnande. Testperiod Smörja fötter på vårdtagare på kvällen. Vi testade att smörja in fötterna på två vårdtagare på kvällen som inte självmant går upp under natten. Detta test utföll väl, så detta håller vi kvar. 21

23 forts Testperiod Duka av efter måltid. Personalen hjälper vårdtagarna igång med dukningen för att uppmärksamma att det är frukost, middag etc. Personalen ska även påminna vårdtagarna efter måltiderna att själva plocka undan efter sig. Vissa vårdtagare plockar inte bara undan efter sig utan handdiskar. Alla orkar dock inte delta i sysslorna på grund av sin funktionsförmåga. De som kan skall få fortsätta med detta. Detta är en meningsfull aktivitet eftersom man gör saker man känner igen. Man faller tillbaka i gamla vana mönster Testperiod Tänd lampa på toaletten med dörren halvöppen. Om lampan är tänd på toaletten och dörren är halvöppen så tror vi att vårdtagarna som går upp själva har lättare att hitta in på toa och kan känna en mindre oro inför natten. Även vårdtagare som inte går upp på natten tror vi kan känna mindre oro om det finns lite ljus på rummen. Det gick inte att testa eftersom vi inte kan utvärdera resultatet. Hypotesen och syftet var bra men går inte att analysera eftersom nattpersonalen inte ännu är med i genombrottsprojektet. Testperiod Personalen sätter sig ner en stund på förmiddagen och läser GP med vårdtagarna. Vi planerade att en av dagpersonalen sätter sig ner en stund på förmiddagen och läser GP med vårdtagarna. Det är svårt att veta om läsning ger eller mindre oro hos vårdtagarna. Det hemska som händer i världen kan ge mer oro plus att alla inte har ro att sitta ner och lyssna på saker som de inte kan ta in. Vi personal tycker inte att vårdtagarna har så stor behållning av att vi läser ur GP. Däremot kan man ha tidningen och läsa rubriker och samtal runt dem och prata om hur det var förr i tiden. Vi märkte då att vårdtagarna blev mer med i samtalet. Aktiviteter: Information till personalen om veckans mätning har hängts upp i personalrummet. Verksamhetschefen har informerat anhöriga genom att på varje avdelning hängt upp ett informationsblad om att genombrottsmetoden har påbörjats. Verksamhetschefen har i veckobrevet informerat och påmint om veckans mätning. Genombrottet har en stående punkt på agendan till APT. Informerar personalen och sommarvikarierna om att hålla kvar de positiva förändringsidéerna som tagits fram under året och att fortsätta mäta oro över tid på VAS-skalan även under sommaren Information om pågående test till närstående har blivit uppsatt på dörrarna in till avdelningarna tillsammans med information om genombrottet. Skylt om pågående måltid sätts upp på dörrarna till avdelningarna vid måltiderna Information om vilka genombrott som blivit permanenta har satts upp på avdelningarna. Informationsmöte med seniorträffen. Utbildningstillfälle av genombrottsmetoden för personalen på korttidsenheten. 22

24 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi har inte uppnått vårt mål på grund utav att vår verksamhet är av den karaktär där det råder ständiga förändringar. Dessa omställningar är beroende av vårdtagarnas olika diagnoser och omvårdnads- och omsorgsbehov samt omfattningen av in och utskrivningar. Oro mätt över tid har minskat även om målet inte är uppnått. Testet där närstående ej medverkar vid måltider samt att dörrarna in till avdelningen är stängda visar på att lugn och ro vid måltiderna minskar oron på avdelningen. Mätningar mellan avdelningar visar att oron är större på de avdelningarna med dubbelrum kontra enkelrum. Kommentarer: Vi har lärt oss genom genombrottsprojektet att låta den tysta kunskapen tala, vilket har resulterat i att vi har blivit mer medvetna om vad vi gör och varför. Eftersom avdelningen hela tiden präglas av förändringar har våra svårigheter varit att hålla fast vid de förbättringar som skett genom genombrottet. Avdelningen är en Korttidsenhet,( inte ett boende) med vårdtagare som har en mängd olika diagnoser och olika behov, som t.ex., palliativ vård, växelvård, rehabilitering, habilitering samt erbjuda akuta/trygghetsplacering, planerad nattomsorg, placering i avvaktan på särskilt boende där väntan i ordinärt boende ej är möjligt. Vårdtagarna är inskrivna enligt HSL och SoL. Under vecka hade Korttidsenheten 122 in- och utskrivningar. Vi har fått möjlighet att lära oss använda en metod och en modell som vi kan arbeta vidare med och utveckla så den stämmer överens med vår verksamhet. Genombrottsprojektet har genom information till närstående visat på positiva reaktioner. Vissa av de tester vi gjort har vi valt att spara till senare då nattorganisationen är mer involverad i genombrottet. Övriga tester har varit positiva för vårdtagarna, personal och verksamheten. Så här arbetar vi vidare: Efterfråga resultat genom att fortsätta att mäta oro över tid en gång per vecka. Halvdagsutbildning för avdelningens personal (med obligatorisk närvaro) i genombrottsmetoden Nytt mål: Mätning av Glädje och välbefinnande. Bildande av nya team Nytt mål: Arbeta med Fallprevention. Nytt team Nytt mål: Arbete med inkontinens. Nytt team bör bildas. 23

25 Att arbeta med Genombrott Fördelar Vårdtagarfokus har ökat. Personalen arbetar mot samma mål. Man har lärt av varandra samt av andra team. Den tysta kunskapens som finns hos personalen har blivit mer tydlig. Små medel kan leda till stora förändringar. Man har fått ökad förståelse för andras sätt att se saker genom deras synsätt, man ser genom deras glasögon. Möjligheter till givande föreläsningar. Man har fått inblick i andras yrkesroller och får därmed en bättre kännedom av verksamheten. Arbetsglädje över positiva resultat. Man vågar komma med nya idéer och är inte rädd att avbryta tester man inte tycker fungerar. Positivt att ha haft med sig ledningen och därmed fått det stöd vi behöver. Positivt att ha med en handledare på hemmaplan. Man har fått tillgång till en mätmodell (Nolans modell) som kan användas till att mäta arbetsmiljö, oro bland personalen, rehabilitering, individuella förbättringar för en vårdtagare etc. Man kan med modellen visa att kvalitativa metoder/sysslor går att mäta och bli kvantitativa alltså mätbara. Bra marknadsföring för verksamhet och kommun samt att man bildar nätverk med andra kommuner. Nackdelar Ibland har det varit svårt att för teamet att få ihop gemensam tid som passar för alla professioner. Sjuksköterskan har inte tilldelats tid för att medverka i projektet i samma utsträckning som övriga deltagare då man lydde under en annan chef och annan förvaltning. Mest givande Man har lärt sig en metod som man kan använda i andra sammanhang. Svårast Att få med sig all personal på avdelningen. Att hinna med projektet då avdelningen har den karaktär som ett korttidsboende har. Lärdomar Förändringar tar tid. Genom att arbeta mot den personal som är positiv och inte lägga för mycket energi på de som är negativa, gör att blir det lättare att sprida genombrottes syfte och mål. Vi har lärt oss nya rutiner som vi kan omsätta i olika handlingsplaner för att möta olika situationer som vi dagligen stöter på i vår verksamhet. 24

26 Team: Ginsten Löftagården Kungsbacka kommun Syfte med deltagandet i Genombrott: Höja livskvaliteten hos vårdtagarna på Ginsten. Population: Ginsten är ett demensboende med 10 boende. Åldersgruppen är mellan år. Alla är kvinnor. Teammedlemmar: Carina Molin Sjuksköterska Irene Davidsson Undersköterska Lena Frölinghaus Undersköterska Elisabeth Eriksson Undersköterska(natt) ginstens.gruppboende@kungsbacka.se Bakgrund och problem: Löftagårdens servicehus i Frillesås byggdes till 2002, och då tillkom Ginstens gruppboende för 10 dementa. På hösten 2002 flyttade de boende in, så det är ganska så nytt. Ginsten ligger på plan 1 och det är omgärdat av staket. Vi har en stor uteplats där de boende kan sitta och njuta av det fina vädret och ta en promenad. Vi har även en mindre uteplats att vistas på och där har vi kvällssol, vilket vi uppskattar mycket. Vi är nio personal och övervägande är undersköterskor. På Ginsten har vi för närvarande 10 dementa damer. Åldern är från år. En del av dem är långt gångna i sin demenssjukdom. Alla är uppe och vistas i dagrummet dagligen vilket kan skapa oro. Därför är det av stor vikt att man gör dagen så rofylld och harmonisk som möjligt. Läkemedelsintaget är minimalt och det jobbar vi vidare med. Det viktigaste på Ginsten är att ge de boende ett lugnt bemötande och att vara närvarande. Att ta sig tid att lyssna kan många gånger vara mer effektivt än en lugnande tablett. Genom det här projektet kan vi göra det ännu bättre. Mål: Minska oron hos vårdtagarna, vid 80 % av mättillfällena = < 3 på vasskalan. Målet skall vara uppnått Mått: För att mäta oro på Ginsten har vi använt oss av Visuell Analog Skala, VAS - skalan. Vi har använt skalan som ett skattningsmedel för att kunna beskriva hur hög eller låg oron har varit vid olika tillfällen under dygnet. Skalan är gjord på olika nivåer mellan representerar ingen oro och ju högre skalan blir desto högre oro. Detta mått kan vi sedan använda oss av för att kunna förklara vilket tillstånd vårdtagarna befinner sig i. Balanserande mått: Inga balanserade mått har använts. Genombrottsprojektet har varit en stående punkt på våra APT-möten. Hur gjordes mätningarna? Vi har gjort mätningar klockan 11.00, och Från 1 september började vi mäta kl på kvällen dessförinnan mätte vi kl Oftast var det mer oro efter kl.1900 pga att personalen ej var tillgänglig hela tiden då det var läggningar. 25

27 Resultat: Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Veckodiagram över måluppfyllelse mätt över oro på 10 boende 3ggr/dagligen på Ginstens gruppboende Vecka Andel Målvärde Kommentarer: Från v19 till 29 var en vårdtagare mycket orolig p.g.a. eksem som yttrade sig i våldsam klåda. Detta resulterade i att hela avdelningen kom i gungning. Förändringar som testats: 1. Alla ska ha ätit färdigt innan vi diskar 2. Bordsplacering tre bord istället för två 3. Uppläggningsfat och karotter på borden Testcykel 1 3 Gjorde att vårdtagarnas matsituation förbättrades. Det blev lugnare och mycket trevligare vid borden. 4. Personalen ser till att alla får smort sina fötter innan de går till sängs De boende tycker detta är väldigt skönt innan sänggåendet och personalen har möjlighet att se hur fötterna mår. 5. Goda smörgåsar till kvällsmaten 6. Röda hjärtan på toalettdörrarna 7. Ej kommentera ordet hem vid passbyte. Det blev bra när vi slutade att kommentera hem vid passbytet. De boende ville ofta följa med och det blev mer oro. 8. Förfriskningar till de boende

28 forts 9. Tennisbollar under köksstolarna Det blev betydligt tystare när de boende reste sig från bordet och personalen slapp att få ont i sina handleder vid förflyttning av stolarna. 10. Knäckebröd till middagen 11. Rena glasögon 12. Namn på stolarna Bra för de boende, de hittar lättare sina platser vid matbordet. 13. Flytta från matbordet efter måltid 14. Ta bort Importal tillsätt Rävlanda gäller fru X 15. Toalettbesök före maten 16. Inget mönstrat påslakan eller täcke gäller fru X Det blev betydligt lugnare för Fru X nattsömn. Mönstret på påslakanet oroade henne och när vi tog bort det mönstrade och använde enbart ljust enfärgat lakan mådde hon bättre. 17. Ta med de boende när du hänger tvätt eller hämtar matvagnen 18. Servering av mjölk till kvällsmaten De flesta av våra boende dricker numera mjölk till kvällsmaten, tidigare drack de boende mest saft. 19. Färgat kakel bakom toalettstol och runt ljuskontakt gäller fru K 20. Sömnschema på 4 boende (Nattpersonalen gör detta) Vi som dagpersonal kan se hur natten har varit och förstår då varför en del är trötta på dagen. Har natten varit orolig så behöver kanske vårdtagaren sova längre på morgonen eller att de sover en stund på dagen. 21. DVD skiva Brasan/Akvariet + rogivande musik inför sänggåendet 22. Smörgås + något varmt att dricka innan sänggåendet. 23. Hjälpa de boende att tvätta sina händer före mat/ efter mat och vid toalettbesök. 24. Gardin för fönstren på entrédörren 25. Dra upp de boendes persienner 26. Ändra tiden för kvällsmaten 27. Måltid pågår skylt 27

29 Aktiviteter: Informationsmöte med anhöriga 4 april och info på APT den 5 april. Vi har infört en stående punkt på APT där teamet berättar vad som har hänt och pratar om nya idéer, diskuterar vad som vi håller på med. Den fick natten information på APT om att de ska börja med mätningar angående nattsömnen på de boende. De ska börja med fyra stycken och mäta hur de sover och när de är uppe. Den 20 september var all personal på Ginsten på lokalt seminarie på Löftadalens folkhögskola. Där fick personalen ta del av Marianne Olssons föreläsning och en postervandring. Den 10 november var Ginsten, Tölö äldreboende och Signeshus på stadshuset i Kungsbacka för en intervju angående Genombrottsprojektet. Reportaget kommer att nå ut till kommunanställda. Vi har haft anhörigträff den 16 november. Vi dukade långbord och bjöd på lite gott att äta. Lena och jag (Irene) informerade om genombrottet och vad vi hade gjort för förändringar. Vi hade även satt upp vårt material sen LS 3 så de anhöriga kunde läsa. Den 29 november var Norra Halland som är en lokal tidning i Kungsbacka kommun och gjorde ett reportage på Ginsten angående Genombrottsprojektet. Detta kommer i tidningen 8 eller 12 december. Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi har precis uppnått vårt mål men eftersom flera av våra boende kommit längre ner i sin demenssjukdom kommer vårt mål att pendla lite upp och ner. Genom personalens samarbetsförmåga har vi kunnat uppnå målet. Många bra idéer från personalen har gjort att vi uppnått ett gott resultat, men det har inte varit helt lätt. Kommentarer: Genombrottsprojektet har lärt oss att se resultatet i vårt arbete tack vare testade förändringsidéer och dokumentation. Det svåra har varit att få personalen att känna att det är allas projekt och inte bara teamets. På APT-möten är Genombrottet en stående punkt på dagordningen för att alla ska få information och kunna föra fram sina synpunkter angående projektet. Teamet har sett att det är otroligt viktigt med information för att få med hela personalstyrkan även praktiskt i förändringsarbetet. Förhoppningen är att man vill fortsätta med arbetssättet inom arbetslaget eftersom det har gett så gott resultat. Genombrottsprojektet har gjort att man har vidgat sina vyer och byter idéer med varandra. Det är så lätt att fastna i det är bra som det är tankesättet. Nu är vi inte rädda för att pröva nya saker. Teamet har varit på flera seminarier och det peppade oss att genomföra flera förändringar på en gång. Nu i efterhand kan vi se tillbaka att det kanske blev för mycket för personalen men det blev ju bra resultat. 28

30 Så här arbetar vi vidare: Vi kommer att fortsätta mäta oron på Ginsten en gång i veckan. På sikt vill vi bilda nya grupper på avdelningen för att alla ska känna sig delaktiga. Det kommer att bli förändringar i schemat efter årsskiftet och vi vet ännu inte hur vi ska gå till väga. Vi vill gärna föra det vidare till andra avdelningar. Fortsätta att ha stående punkt på APT. Att arbeta med Genombrott: - Fördelar Att ha den boende i fokus när man arbetar med förändringsidéer i Genombrottsprojektet gör att man får fram bra idéer som höjer livskvaliteten. Det har blivit lugnare och mer harmoni på avdelningen. Alla arbetar mot samma mål. Man kan även knycka bra idéer från andra. - Nackdelar Det har varit tidskrävande och mycket dokumentation. Svårt att få tid att prata sig samman i personalgruppen p.g.a. att vi alltid jobbat i samma grupper. Kan bli bättre till nästa år då alla kommer att jobba med alla. - Mest givande Är att vi uppnått vårt mål. Att man fått lärt sig en bra metod att arbeta efter för att göra förbättringar inom vården där den boende står i fokus. Teamet har fått åka på seminarier där de fått ta del av andras projekt och erfarenheter, det har stimulerat oss att jobba vidare. - Svårast Att hinna med projektet utöver vårt ordinarie arbete. Svårt att få personalen att se fördelarna med förändringsarbetet. Saknat feedback från chefen och personalgruppen. - Lärdomar Att tänka positivt i förändringsarbetet så blir det mycket lättare att genomföra och inte fastna i gamla rutiner. Man ska inte ha för många idéer på gång samtidigt. 29

31 Syfte med deltagandet i Genombrott: Öka glädjen och välbefinnandet bland våra boenden på grannstugans gruppboende. Population: 8 stycken boenden Teammedlemmar: Annika Andersson, usk Annika.andersson@kungsbacka.se Annelie Hedendahl, usk Annelie Dragstedt, ssk Anna-Karin Sandström, Arbetsterapeut. Bakgrund och problem: Vi var ett boende som ibland inte fick igång aktiviteter för våra boende, vissa passade inte till alla. Ofta uppstod det oro då våra boende satt sysslolösa utan personal eller var mycket ensamma på sina rum. Genom att erbjuda fler och individuella aktiviteter som vi har så minskar vi oron och ökar glädjen för den enskilde brukaren. Samt att kunna få balanserade magar utan kemisk laxermedel. Genom att vi erbjuder hälsogröt och katrinplommon pure och vissa frukter. Mål: Öka glädje och välbefinnande hos vårdtagarna, genom att vi erbjuder aktiviteter till de boende Vid 80 % av mättillfällena skall glädjen och välbefinnande vara > 4 på en skala med 1-5. Målet skall vara uppnått Att få väl balanserande magar hos vårdtagarna 90 % av avföringstillfällena ska vara spontana och utan läkemedel. Målet skall vara uppnått Mätningarna redovisas veckovis i andelar %. Mått: Glädje och välbefinnande skalan 1-5. Mäter vi så här, 1 - ingen glädje hos någon. 2 - två visar glädje. 3 fyra stycken visar glädje. 4 sex stycken visar glädje. 5 åtta stycken är jätteglada. Med hjälp av löpande avföringslistor räknas spontana avföringstillfällen. Balanserande mått: har vi inte använt. Hur gjordes mätningarna? Personalen mäter glädje och välbefinnande med hjälp av skalan 1-5 glädje och välbefinnande, 3 ggr dagligen klockan 10:00, 15:00 och 20:00 alla veckodagar. Att vi använder löpande avföringslistor på brukarna Vi använder ett aktivitetsschema där vi noterar alla aktiviteter som görs på dagarna. Där kan vi sedan utläsa vilka av våra boende som erbjuds aktivitet men inte deltar. Dessa kan vi erbjuda aktiviteter som passar dem. 30