1 Svar på interpellation - Personalsituationen inom socialtjänsten (KD) 2 Svar på interpellation - Angående sponsring (FP)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Svar på interpellation - Personalsituationen inom socialtjänsten (KD) 2 Svar på interpellation - Angående sponsring (FP)"

Transkript

1 KUNGÖRELSE 1 [2] Kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 29 januari 2015, Kl 17:30 Plats Hallunda folkets hus, Bragesalen Ärenden Justering 1 Svar på interpellation - Personalsituationen inom socialtjänsten (KD) 2 Svar på interpellation - Angående sponsring (FP) 3 Kommunal borgen till Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen, övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb samt beslut avseende området Pelletäppan 4 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service - skatteväxling 5 Riktlinjer för partistöd 6 Återrapportering av uppdrag om lokaler kombinerat med bostäder 7 Planuppdrag med ramavtal och plankostnadsavtal detaljplan 5 för Riksten 8 Avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Mångkulturellt centrum 9 Rökfri arbetstid 10 Svar på motion: Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen (TUP)

2 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[2] Kommunfullmäktige Svar på motion: Lokalcontroller (M) 12 Svar på motion: Rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby (TUP) 13 Svar på motion: Arbetsförmedling för funktionsnedsatta (M) 14 Svar på motion: Angående energi och miljö i Botkyrka kommun (SD) 15 Svar på medborgarförslag: En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten 16 Svar på medborgarförslag: Förbjud alla raketer i tätbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats 17 Anmälningsärenden 18 Avsägelser och fyllnadsval 19 Nya motioner 20 Nya medborgarförslag 21 Enkel fråga - Ny pendeluppgång vid Tullinge station? (TUP) Välkomna! Inger Ros (S) Kommunfullmäktiges ordförande Håkan Hultgren Sekreterare

3 1 [4] Svar på interpellation angående personalsituationen inom socialtjänsten Aram El Khoury (KD) har ställt en interpellation till mig angående situationen inom socialtjänsten i Botkyrka. Interpellationen är ställd mot bakgrund av mediarapporter om läget inom socialtjänsten där ökade krav från staten i kombination med ökande ärendemängder och hög personalomsättning på många håll inneburit en mycket ansträngd situation. Generellt sett gäller detta även Botkyrka och vi delar problembilden med flertalet kommuner i regionen. Samtidigt vill jag understryka att vår socialtjänst kännetecknas av stort engagemang och hög professionalitet och att våra medarbetare gör ett utomordentligt bra arbete. För att möta behoven, garantera rättssäkerhet och skapa bättre förutsättningar för en rimlig arbetssituation har ett antal åtgärder vidtagits. Till exempel har utredningsenheten omorganiserats i flera steg, med inrättandet av gruppledare och seniora socialsekreterare. Utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser görs löpande, bl.a. med stöd av kommunens kompetensfond, och frånvaron p.g.a. insatserna täcks upp med vikarier. På enheten finns också en kvalitetsledare på heltid som arbetar med att implementera metoder som ökar och säkerställer kvaliteten i arbetet. Vad gäller lönesituationen, som inte uttryckligen tas upp i interpellationen, men som har betydelse för personalomsättning och rekrytering så erbjuder förvaltningen ett särskilt tillägg på 1500 kr i månaden för de handläggare som arbetar med myndighetsutövning avseende barn- och unga, bl.a. för att locka och behålla erfaren och kompetent personal. Vad gäller löneläget generellt för handläggare ligger Botkyrka en bit under medellön i regionen, men löneläget är inte markant avvikande gentemot övriga kommuner. Socialnämnden utvecklar sin syn på framtida utmaningar och behov av resurser i framåtsikten inför flerårsplan Aram El Khoury har ställt tre konkreta frågor som besvaras i det följande. 1. Hur många lex Sarah-anmälningar har socialtjänsten i Botkyrka kommun gjort under de senaste tre åren? Lex Sarah, det vardagliga namnet på 14 kap. 3 7 Socialtjänstlagen, föreskriver bl.a. att den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten genast ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Anmälan ska göras till social-

4 nämnden och i allvarligare fall ska socialnämnden skicka anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gjordes fem anmälningar, varav två anmälts till IVO. Inga viten har utdömts gjordes sex anmälningar, varav tre till IVO. Inga viten har utdömts har fem anmälningar gjorts, (den senaste kom 1/12), varav en till IVO som ännu inte lämnat något beslut i ärendet. Yttrande till IVO i enskilda ärenden, där socialnämnden varit föremål för granskning, har lämnats i åtta ärenden under I tre av dessa ärenden har IVO bett om kompletterande redovisning av de åtgärder nämnden vidtagit. 2. Hur ser arbetsbelastningen ut på socialsekreterarna? Vad är genomsnittligt antal ärenden per handläggare? Arbetsbelastningen bland socialsekreterare på utredningsenheten för barn och unga är generellt hög, särskilt i de fyra utredargrupperna. En rimlig arbetsbelastning har en avgörande betydelse för att kunna utföra ett fullgott och rättssäkert arbete. Gruppledarna för utredargrupperna har ärendeansvar för omkring 120 utredningar och motsvarande antal uppföljningar. Varje handläggare har ett stort antal pågående ärenden och mängden ökar över tid. Lägesbild från 30 september i en av utredargrupperna: Genomsnittligt antal pågående utredningar per handläggare 10 Genomsnittligt antal pågående utredningar som medhandläggare 8 Genomsnittligt antal pågående uppföljningar (huvudhandläggare) 14 Genomsnittligt antal pågående uppföljningar (medhandläggare) 9 Det är svårt att hitta jämförande mått på arbetsbelastning mellan kommuner liksom att hitta siffror som anger en lämplig ärendemängd. Sammantaget har handläggarna på utredningsenheten över 40 ärenden (utredning, uppföljning, medoch huvudhandläggarskap) vilket kan jämföras med Nacka kommun där motsvarande siffra är ärenden. Det ger en bild av arbetsbelastningen. Utredningsenheten har under hösten påbörjat en systematisk mätning av ett antal parametrar som ska fånga arbetsbelastningen. De första resultaten kommer att presenteras i samband med förvaltningens bokslut. Ärendebelastningen på enheten för ekonomiskt bistånd är ärenden per handläggare. I mottagningen är belastningen ärenden per handläggare. För enklare ärenden som handläggs av socialassistenter är belastningen cirka 40 ärenden per assistent. Enheten har en ökad inströmning av ärenden då allt fler personer söker ekonomiskt bistånd. Ärendena är av mer komplex natur, dvs. de sökande har fler problem än enbart ekonomiska. Ett av de största problemen är hemlöshet och bristen på boenden. Enheten arbete och rehabilitering har 40 aktiva ärenden per handläggare.

5 På socialpsykiatriska enheten har utredningssektionen för personer med psykisk funktionsnedsättning en hög belastning med i nuläget ärenden med pågående beslut samt fem pågående utredningar och fem aktualiseringar per socialsekreterare. Arbetsbelastningen har ökat med komplexiteten i ärendena. Utredningarna tar längre tid än tidigare och är sällan enklare utredningar om t.ex. boendestöd. På vuxenenhetens utredningssektion är arbetsbelastningen ca 30 ärenden per handläggare. På boenheten ansvarar en socialsekreterare i snitt för 29 ärenden. Behandlarna på öppenvården har i genomsnitt 18 pågående insatser per anställd. Vad gäller resursenheten går det inte att beräkna ett genomsnittligt antal som är relevant då enheten har en mängd insatser av olikartad form. Vidare arbetar resursenheten både med beslutade insatser och med serviceinsatser. Det som tydligt märks är dock ett ökat tryck avseende insatser relaterat till barn som både utsatts för- och bevittnat våld i nära relation. 3. Hur många vakanta tjänster finns i dag bland personal som handlägger barn- och ungdomsärenden? Är det svårt att få tag i och anställa kvalificerade socialsekreterare? Utredningsenheten har just nu (december 2014) 3 4 vakanta tjänster inom familjehemsvården. Rekrytering pågår och verkar falla väl ut. I övrigt har enheten endast någon enstaka vikarievakans. I senaste mätningen hade personalomsättningen gått ned. Det är generellt sett fortsatt svårt att hitta erfaren personal och särskilt med erfarenhet av barnavårdsutredningar. Ett stort antal oerfarna skapar en ökad arbetsbelastning för alla, även om de utbildningssatsningar som nu görs ökar stabiliteten. Enheten har en viss överanställning av personal för att täcka upp när ordinarie personal går på fortbildning och för att kapa arbetstoppar. Det relativt ljusa vakansläget på utredningsenheten kan dock förändras snabbt. Det finns stora möjligheter att byta arbete eftersom många kommuner söker socialsekreterare. Socialpsykiatriska enheten är på väg att få vakanser på fyra handläggartjänster på utredningssektionen på grund av uppsägningar, sjukdom och föräldraledighet. Utredningssektionen har totalt fem tjänster. En rekrytering pågår redan till en överanställning. Enheten för ekonomiskt bistånd har tre vakanta tjänster, en i mottagning och två i handläggargrupperna. Vuxenenheten har inga vakanser Rekrytering av kvalificerad personal med rätt utbildning: På utredningsenheten har det varit svårt att rekrytera kvalificerad personal till familjehemsvården. Generellt sett är det relativt lätt att rekrytera personal med socionomutbildning, men de är nya i yrket och saknar erfarenhet. Antalet handläggare på utredningsenheten, omräknat till årsarbetstid, är 77,81 (november

6 2014) Av dessa har 98 % socionomexamen och 60 % av dem har mer än tre års erfarenhet. I hela Stockholms län är siffran för mer än tre års erfarenhet 72 %. Södertäljes siffror är jämförbara med Botkyrkas. Enheten för ekonomiskt bistånd har svårt att rekrytera kvalificerad personal. Det är få sökanden till såväl fasta tjänster som till vikariat. De som söker är unga och nyexaminerade. Personalomsättningen är dessutom hög, till 38 tjänster nyrekryterades 19 personer under Socialpsykiatrin är på väg in i en omfattande rekryteringsperiod och vi vet inte ännu resultatet av detta. Vuxenenheten har svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare till utredningssektionen. De två senast rekryterade är nya i yrket. Mats Einarsson (V) ordförande socialnämnden

7

8 Svar på interpellation från Stig Bjernerup (FP) angående sponsring. Stig Bjernerup (FP) har skrivit en interpellation angående Botkyrka kommuns sponsring. Botkyrka kommun har ett fantastiskt föreningsliv, många duktiga och högpresterande individer samt en stor flora av olika spännande organisationer. Dessa är mer än ofta ambassadörer för Botkyrka som plats och för Botkyrka kommun som organisation. Sponsring är en marknadsföringsmetod som Botkyrka kommun ibland använder sig av för att tillsammans med till exempel föreningslivet kunna stärka Botkyrkas varumärke som en kommun som är långt ifrån lagom en kontrastrik och kreativ mötesplats. Botkyrka kommun antog den 6 januari 2012 en sponsringspolicy. Policyn syftar till att klargöra vad sponsring är, hur och varför kommunen ska arbeta med sponsring i den egna organisationen och i de helägda kommunala bolagen samt vilka grundprinciper för sponsring är. 1) Vilka prioriteringar gäller vid utdelning av sponsringsmedel till olika organisationer? När kommunen prioriterar vem som ska få sponsringsmedel så utgår kommunen från vilka av de ansökande som bäst kan stärka kommunens varumärke. I det arbetet har bland annat tidigare samarbeten utvärderats och en medieanalys använts. Kommunen har också utgått ifrån att elitverksamhet samt evenemang med nationell och/eller internationell status eller unik karaktär får mer medieuppmärksamhet än junior och/eller breddverksamhet samt små och mer vanligt förekommande evenemang. Några andra utgångspunkter för sponsringen är att inte stötta verksamhet för verksamhetens skull, inte stötta föreningar som har ekonomiska problem eller andra tvivelaktigheter som kommunen inte vill förknippas med samt undvika att ensamma stötta en hel verksamhet eller projekt.

9 ) Vem beslutar om vilka som ska få bidragen? Det är Botkyrkas kommunikationschef som, på delegation från kommundirektören, beslutar om hur sponsringen fördelas. Beslutet bereds dock av en beredningsgrupp som består av representanter från kommunledningsförvaltningen, kultur- och idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Kommunstyrelsen fattar beslut om sponsring över kr och i frågor som gäller försäljning av kommunala verksamheters namn. 3) Hur stora summor delas ut till sponsring? Föregående år delade kommunen ut kronor i sponsring till sammanlagt åtta föreningar/organisationer. För dessa pengar fick kommunen motprestationer i form av exempelvis - exponering av logotyp på webb, matchdräkter, fribiljetter, speakerreklam etc. Kommunen delad ut sponsring till följande föreningar/organisationer: Caperiotumba handboll Balrog Botkyrka boxningsklubb Popkollo Pakistanska cricketföreningen Tullinge SK Lida loop Tullinge SK REI Botkyrka kr kr kr kr kr kr kr kr Det här året höjer vi den totala summan till kronor. Jag är övertygad om att vi som kommun kommer att tjäna på det. I Botkyrka finns en enorm kraft, som vi igenom bland annat sponsring, kan skapa förutsättningar för. Katarina Berggren (S) Kommunstyrelsens ordförande

10 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående sponsring INTERPELLATION Botkyrka kommun sponsrar en rad olika lokala föreningars projekt, evenemang och verksamhet inom idrott och kultur. Det är bra att kommunen stödjer olika former av föreningsverksamhet och då speciellt sådan som riktar sig mot barn- och ungdom. Likväl uppstår det varje år en diskussion inom föreningsväsendet om hur reglerverket för sponsring och kriterierna för detta ser ut. Det vore med andra ord bra om kommunen på ett tydligare sätt kunde kommunicera ut vilka prioriteringar som gäller, vem som fattar beslut om bidragen och hur mycket som delas ut. Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Vilka prioriteringar gäller vid utdelning av sponsringsmedel till olika organisationer? 2. Vem beslutar om vilka som ska få bidragen? 3. Hur stora summor delas ut till sponsring? Stig Bjernerup (FP)

11 PROTOKOLLSUTDRAG 1[4] Kommunfullmäktige DnrKS/2014:543 2 Kommunal borgen till Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen, övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb samt beslut avseende området Pelletäppan (KS/2014:543) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att teckna borgen, så som för egen skuld, för Tennis & Paddel i Tumba Förvaltning AB i enlighet med bilaga nummer sex till hyresavtal XXXXXX tecknat mellan Tennis & Paddel i Tumba Förvaltning AB och Coop Fastigheter AB. Kommunfullmäktige beslutar att borgen gäller så länge hyresförhållandet består mellan Tennis & Paddel i Tumba Förvaltning AB och Coop Fastigheter AB, dock längst till och med den 30 juni Kommunfullmäktige beslutar att godkänna enkel borgen för Tumba Tennisklubb avseende investeringar i inventarier och övrig inredning. Borgen avser ett belopp om en miljon kronor och gäller för en tidsperiod om maximalt 15 år. Kommunfullmäktige beslutar att Botkyrka kommun övertar de skulder som Tumba Tennisklubb har till Swedbank om 4,6 miljoner kronor och som kommunen lämnat borgen för, villkorat att föreningen frånträder arrendet vid Pelletäppan. Kommunfullmäktige beslutar att avskriva kommunens fordran på Tumba Tennisklubb om kronor. Kommunfullmäktige beslutar vidare att kommunens kostnader för övertagande av lån samt avskrivning av fordran ska belasta kommunens resultat.

12 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:543 Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta eventuellt tillkommande beslut för verkställighet av kommunfullmäktiges beslut enligt ovan i detta ärende samt att teckna de handlingar som krävs avseende kommunens borgen till Tumba Tennisklubb och övertagande av Tumba Tennisklubbs lån till Swedbank samt avskrivning av kommunens fordran på föreningen. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att följa verksamheten och ställa krav på föreningen i enlighet med den inriktning som beskrivs i ärendet och kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor, daterad den 18 december Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen beslutar att kostnaderna för rivning och återställning av marken på den tidigare tennisanläggningen vid Pelletäppan ska belasta en kommande exploatering. Kommunstyrelsen delegerar till ekonomichefen att för kommunstyrelsens räkning teckna de handlingar som krävs avseende kommunens borgen till Tumba Tennisklubb och övertagande av Tumba Tennisklubbs lån hos Swedbank samt avskrivning av kommunens fordran på föreningen. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna samarbetsavtalet mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb, daterat den 18 december Med villkoret att samarbetsavtalet ska svara mot de inriktningar och krav som beskrivs i ärendet delegerar kommunstyrelsen till kanslichefen att för kommunstyrelsens räkning godkänna de justeringar i samarbetsavtalet som kan aktualiseras i samband med kultur- och fritidsnämndens behandling av samarbetsavtalet samt att för kommunstyrelsens räkning teckna det samma. Reservation Anders Thorén (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning Tumba Tennisklubb har gjort en framställan om kommunalt stöd för etablering av en ny tennisanläggning i Tumba. Från föreningens sida har framförts att en förutsättning för att den planerade tennishallen ska komma till stånd är att kommunen ger ett årligt driftbidrag till föreningen och att kommunen går i borgen för ett lån på en miljon kronor och dessutom ger en garanti till

13 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:543 hyresvärden avseende hyresbeloppet under 15 år. Dessutom vill föreningen att kommunen skriver av de fordringar som härrör från kommunens tidigare borgensansvar gentemot föreningen samt tar på sig att riva och återställa marken där den tidigare anläggningen var belägen. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet och uttalar att man är beredd att tillsvidare lämna ett anläggningsbidrag på kronor per år. Detta förutsätter dock ett utökat anslag till kultur- och fritidsnämnden på kronor. Kommunledningsförvaltningen konstaterar för egen del att ett stöd i form av borgen till föreningen sannolikt är förenade med risker som i dagsläget är svåra att bedöma. Är det kommunens önskan att medverka till att etablera en ny tennisanläggning i Tumba kommer detta att kräva ett kommunalt stöd på olika sätt. Med hänsyn till den uppkomna situationen ser förvaltningen det som rimligt att kommunen skriver av nuvarande fordringar på föreningen. Totalt uppgår dessa fordringar till 4,7 miljoner kronor. Förvaltningens bedömning är dock att en stor del av denna kostnad kommer att täckas av framtida intäkter när kommunen kan exploatera den mark som den tidigare anläggningen var belägen på. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkanden Anders Thorén (TUP) yrkar avslag på ordförandeförslaget, bilaga. Mats Einarsson (V) och Dan Gahnström (MP) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer ordförandeförslaget mot Anders Thoréns (TUP) avslagsyrkande. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Yttrande Jimmy Baker (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.

14 Yrkande Kommunfullmäktige Ärende 2: Kommunal borgen till Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen, övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb samt beslut avseende området Pelletäppan Tullingepartiet är positivt inställda till idrott och vill att kommunen samarbetar med föreningar kring bland annat barn och ungdomsidrott. Det är viktigt att ha en god dialog med samtliga av kommunens föreningar. Samtalen bör utgå från kommunens regelverk om hur man stöttar och sponsrar föreningar. Sedan 2008 har dialogen mellan kommunen och Tumba tennisklubb varit aktiv, vilket är positivt. Kommunallagen förbjuder dock kommunen att gynna enskilda kommuninvånare, företag eller föreningar. Alla föreningar i kommunen ska följaktligen få samma förmåner och kommunen bör inte särbehandla en enskild förening. I det aktuella fallet är det sannolikt att föreningen inte klarar av att återbetala den aktuella skulden på kort sikt. På längre sikt kan det dock finnas möjlighet att klara betalningarna. Då andra föreningar inte lovas samma hjälp med skuldsanering och borgensåtaganden, finns det följaktligen inga speciella skäl att ge extra stöd till just Tumba tennisklubb. Extra ekonomisk hjälp och skuldavskrivning, trots att betalningsförmåga kan finnas på längre sikt, sänder konstiga signaler till andra föreningar som kan få uppfattningen att kommunen går in och räddar alla klubbar som behöver hjälp med ekonomin. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att ett stöd i form av borgen sannolikt är förenat med risker som i dagsläget är svåra att bedöma. Vi i Tullingepartiet menar att kommunens målsättning bör vara att successivt begränsa borgensåtagandena eftersom dessa alltid innebär ett risktagande. Om inte föreningen klarar sina betalningar så är det kommunens skattebetalare som får ta smällen. Riskbedömningen bör därför uppdateras fortlöpande. I det här fallet utgörs borgen för en lång period, nämligen ett 15-årigt hyreskontrakt. Det är svårt att bedöma om föreningens kalkyler kommer att hålla över tiden. Mycket kommer att hänga på kunskapen och kapaciteten hos de som leder föreningens verksamhet. Och precis som kommunledningsförvaltningen skriver, kan en styrelse bytas ut snabbt vilket kan påverka den ekonomiska stabiliteten. En ytterligare risk är att föreningens kalkyler bygger på osäkra antaganden om att stora bidrag erhålls från andra bidragsgivare än kommunen. Sammantaget anser vi att riskerna är för stora och att det finns annat som är mer prioriterat samtidigt som kommunen inte kan särbehandla en enskild förening på det sätt som föreslås i ordförandeförslaget.

15 Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunstyrelsens förslag till beslut avslås Anders Thorén (TUP) Carl Widercrantz (TUP) Elizabeth Bushby (TUP) Pierre Blankenburg (TUP)

16 YRKANDE Kommunfullmäktige Avtal mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb(KS/2014:543) Sverigedemokraterna anser att den information som finns tillgänglig gällande avtalet med Tumba tennisklubb inte är tillräcklig. Frågor uppstår som måste besvaras innan ett slutgiltigt beslut kan ske. Att Kommunen skall borga för lån till en ideell förening med dessa stora summor känns inte heller som god hushållning med kommunens ekonomiska medel. Att kommunen dessutom skall betala för redan ingången borgen med 4,6 miljoner är redan det något som Sverigedemokraterna ställer sig avvisande till. -Är avtalet mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb eller mellan Botkyrka kommun och det fastighetsbolag som Tumba Tennisklubb avser att bilda, oklarheter finns som måste redas ut. -Vem eller vilka kommer att äga eller äger aktierna i det företag som kommunen skall borga för, detta framgår inte av skrivelsen. -TTK vill även bli av med skulder om 4,6 miljoner i ett tidigare lån mot att arrenderätten av Pelletäppan återgår till kommunen, kravet som TTK har för detta är utöver inlösen av 4,6 miljoner i lån även avskrivning av skulder till kommunen på 123,000:- samt att kommunen tar kostnaderna för återställning av området, en kostnad som inte preciseras och därför kan uppgå till miljonbelopp även det. -Kommunen skulle enligt avtalet borga för hyror om c:a 33 miljoner kr till ett privatägt företag,. Sverigedemokraterna kan inte se att detta är i enlighet med kommunallagen och yrkar därför avslag på denna punkt i sin helhet. -Varför skall Botkyrka kommun få en styrelsepost i detta privata fastighetsbolag? Insyn i företaget kan ske på annat sätt med ex. månadsvis eller kvartalsvis redovisning av resultat och balansräkning -Är siffrorna som Tumba Tennisklubb framställer rimliga? Budgeten som framställs i skrivelsen känns som en glädjekalkyl där kommunen har minimal chans att återfå sina satsade pengar. Flera delar av föreningens ekonomi baserar sig på bidrag man hoppas att få. Den samlade vinsten i TTK och företaget understiger 45,000kr enligt upprättad budget, risken att Kommunen skall behöva betala ytterligare får därför anses överhängande och kan inte anses som god hushållning med

17 skattebetalarnas pengar. Sverigedemokraterna anser detta vara ett högriskprojekt som allvarligt äventyrar kommunens och skattebetalarnas pengar och yrkar därför: Att förslaget till avtal avslås av kommunfullmäktige För Sverigedemokraterna Botkyrka Östen Granberg, Gruppledare Sebastian Lindqvist Robert Stenkvist Helén Spaak

18 Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende: Kommunal borgen till Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen, övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb samt beslut avseende området Pelletäppan Vi kristdemokrater anser att det är mycket viktigt att våra kommuninvånare har möjligheter att utöva idrott för att främja hälsan samt utveckla socialt umgänge. Det är av stor vikt att kommunen fortsätter att stödja föreningar och idrottsklubbar där så många invånare utövar sina sporter och andra intressen. Mycket ideellt arbete läggs också ner av personer inom kultur- och sportföreningar vilket är betydelsefullt att lyfta fram och uppmuntra. I det här ärendet anser vi inte att kommunen bör ingå i borgensförbindelsen då den ekonomiska kalkylen bygger på för stora risker och antaganden. Vi föreslår istället att kommunen skyndsamt utreder möjligheterna att bygga en egen kommunal tennishall och att tennisklubben och kommunen sedan kan använda hallen för olika aktiviteter för klubben eller för skolor och annan fritidsverksamhet. Den kommunala hallen skulle kunna byggas på annan plats i kommunen, driften kan ske av klubben och man har ett fortsatt avtal med kommunen med ett årligt anläggningsbidrag. När en kommun ska besluta om att gå i borgen så bör samtliga ansökningar behandlas mycket restriktivt då detta alltid är ett ekonomiskt risktagande. Kommunledningsförvaltningen konstaterar dessutom att riskerna i detta fall av kommunal borgen är relativt höga. Förutom att gå i borgen för ett nytt lån på kronor så föreslås att Botkyrka Kommun ska överta befintliga banklån på 4,6 miljoner kronor samt avskriva föreningens kommunala lån på kronor. Till detta kommer dessutom ett årligt anläggningsbidrag på kronor samt att kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser till COOP Fastigheter för hyra under 15 års tid. Klubben är också beroende av icke kommunala bidragsgivare där det i nuläget beskrivs som oklart om man kommer erhålla dessa bidrag framöver. Detta blir ett stort åtagande för Botkyrka Kommun gällande enbart en enda klubb. Frågan är vad som händer när andra klubbar och föreningar också vill ha ett liknande avtal med kommunen. Kommer man då ha möjlighet att teckna ytterligare avtal eller kommer man legitimt att kunna säga nej? Kommunen tar på sig ett alltför stort ekonomiskt ansvar i detta avtal både för kommande kostnader tillsammans med de tidigare skulderna. Vi ifrågasätter också om detta avtal är juridiskt godtagbart. Sedan har vi den inte helt oproblematiska angelägenheten gällande hyresvärden COOP Fastigheter som också vill etablera en butik i anslutning till tennishallen. Frågan är om vi som kommun bör stödja ett specifikt företag och förenkla en etablering av denna butik genom att främja tennisklubben med en så stor sammanlagd summa och garantera COOP Fastigheter hyresbeloppet under 15 års tid. Det kan då uppfattas som om kommunen Kristdemokraterna i Botkyrka Postadress Besöksadress Telefon Plusgiro Organisationsnummer Box 251 Munkhättevägen 45 Telefax Bankgiro webbadress: Tumba Tumba

19 Sid 2(2) indirekt gynnar ett företag framför andra i området. Kommunen tar stora risker medan COOP Fastigheter blir den stora vinnaren som får en fast hyresgäst med garanterad hyresintäkt i 15 år. Vi vet att kostnaderna initialt blir höga för kommunen. Men också långsiktigt finns det stora risker för höga kostnader. Budgeten innehåller flera osäkerheter. Hur kommer ekonomin för föreningen att utvecklas och hur sannolikt är det att föreningen erhåller de icke-kommunala bidrag som budgeteras? Med anledning av allt detta är vi mycket tveksamma till kommunal borgen i detta ärende såsom avtalet är utformat. Vi kristdemokrater yrkar: att Botkyrka Kommun skyndsamt utreder möjligheten till att bygga en hall i kommunal regi att avslå Kommunstyrelsens förslag till beslut Tumba Stefan Dayne (kd) Aram El Khoury (kd) Yusuf Aydin (kd)

20 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 2 Kommunal borgen Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen. Övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb samt beslut avseende området Pelletäppan Tennisen är en stor idrott med många utövare. Det är bra att vi genom detta förslag hittar en ersättning för Pelletäppan. Det är likaledes positivt att denna lösning innebär att externa aktörer står för investeringen i samband med en kommersiell exploatering - sådana lösningar borde kommunen eftersträva oftare. Kommunens borgensåtagande avser endast hyreskostnaden och inte lånet för själva investeringen vilket är bra. Skulle klubben, oavsett anledning, inte kunna uppfylla sina åtaganden så kan kommunen överta kontraktet och säkerställa idrottens villkor. Eftersom själva anläggningen i sin konstruktion är utformad så att den passar även för andra idrotter så kan hallen användas även för annan idrottsverksamhet ifall intresset för just tennis skulle svikta i framtiden. Jimmy Baker Kia Hjelte Stina Lundgren Yngve RK Jönsson

21 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 4[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:543 Expedieras till: Kommunfullmäktige

22 1[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Referens Rolf Gustafsson Oscar Arnell Mottagare Kommunstyrelsen Kommunal borgen till Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen, övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb samt beslut avseende området Pelletäppan Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att teckna borgen, så som för egen skuld, för Tennis & Paddel i Tumba Förvaltning AB i enlighet med bilaga nummer sex till hyresavtal XXXXXX tecknat den mellan Tennis & Paddel i Tumba Förvaltning AB och Coop Fastigheter AB. Kommunfullmäktige beslutar att borgen gäller så länge hyresförhållandet består mellan Tennis & Paddel i Tumba Förvaltning AB och Coop Fastigheter AB, dock längst till och med den 30 juni Kommunfullmäktige beslutar att godkänna enkel borgen för Tumba Tennisklubb avseende investeringar i inventarier och övrig inredning. Borgen avser ett belopp om en miljon kronor och gäller för en tidsperiod om maximalt 15 år. Kommunfullmäktige beslutar att Botkyrka kommun övertar de skulder som Tumba Tennisklubb har till Swedbank om 4,6 miljoner kronor och som kommunen lämnat borgen för, villkorat att föreningen frånträder arrendet vid Pelletäppan. Kommunfullmäktige beslutar att avskriva kommunens fordran på Tumba Tennisklubb om kronor. Kommunfullmäktige beslutar vidare att kommunens kostnader för övertagande av lån samt avskrivning av fordran ska belasta kommunens resultat. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

23 BOTKYRKA KOMMUN 2[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta eventuellt tillkommande beslut för verkställighet av kommunfullmäktiges beslut enligt ovan i detta ärende samt att teckna de handlingar som krävs avseende kommunens borgen till Tumba Tennisklubb och övertagande av Tumba Tennisklubbs lån till Swedbank samt avskrivning av kommunens fordran på föreningen. Kommunfullmäktige beslutar att uppdra kultur- och fritidsnämnden att följa verksamheten och ställa krav på föreningen i enlighet med den inriktning som beskrivs i ärendet och kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor, daterad den 18 december Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen beslutar att kostnaderna för rivning och återställning av marken på den tidigare tennisanläggningen vid Pelletäppan ska belasta en kommande exploatering. Kommunstyrelsen delegerar till ekonomichefen att för kommunstyrelsens räkning teckna de handlingar som krävs avseende kommunens borgen till Tumba Tennisklubb och övertagande av Tumba Tennisklubbs lån hos Swedbank samt avskrivning av kommunens fordran på föreningen. Kommunstyrelsen beslutar att för sin egen del godkänna samarbetsavtalet mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb, daterat den 18 december Med villkoret att samarbetsavtalet ska svara mot de inriktningar och krav som beskrivs i ärendet delegerar kommunstyrelsen till kanslichefen att för kommunstyrelsens räkning godkänna de justeringar i samarbetsavtalet som kan aktualiseras i samband med kultur- och fritidsnämndens behandling av samarbetsavtalet samt att för kommunstyrelsens räkning teckna det samma. Sammanfattning Tumba Tennisklubb har gjort en framställan om kommunalt stöd för etablering av en ny tennisanläggning i Tumba. Från föreningens sida har framförts att en förutsättning för att den planerade tennishallen ska komma till stånd är att kommunen ger ett årligt driftbidrag till föreningen och att kommunen går i borgen för ett lån på en miljon kronor och dessutom ger en garanti till hyresvärden avseende hyresbeloppet under 15 år. Dessutom vill föreningen att kommunen skriver av de fordringar som härrör från kommunens tidigare

24 BOTKYRKA KOMMUN 3[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 borgensansvar gentemot föreningen samt tar på sig att riva och återställa marken där den tidigare anläggningen var belägen. Kultur och fritidsnämnden har behandlat ärendet och uttalar att man är beredd att tillsvidare lämna ett anläggningsbidrag på kronor per år. Detta förutsätter dock ett utökat anslag till kultur och fritidsnämnden på kronor. Kommunledningsförvaltningen konstaterar för egen del att ett stöd i form av borgen till föreningen sannolikt är förenade med risker som i dagsläget är svåra att bedöma. Är det kommunens önskan att medverka till att etablera en ny tennisanläggning i Tumba kommer detta att kräva ett kommunalt stöd på olika sätt. Med hänsyn till den uppkomna situationen ser förvaltningen det som rimligt att kommunen skriver av nuvarande fordringar på föreningen. Totalt uppgår dessa fordringar till 4,7 miljoner kronor. Förvaltningens bedömning är dock att en stor del av denna kostnad kommer att täckas av framtida intäkter när kommunen kan exploatera den mark som den tidigare anläggningen var belägen på. Beskrivning av ärendet Bakgrund Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb har haft ett långvarigt samarbete gällande tennisverksamheten vid anläggningen Pelletäppan. Sedan 2008 har dialogen mellan kommunen och föreningen varit aktiv, främst med anledning av anläggningens skick. Tennisanläggningen stängdes i juni Föreningen har sedan dess bedrivit huvuddelen av sin verksamhet i tillfälliga lokaler och i minskad omfattning. Kultur- och fritidsförvaltningen presenterade i april 2012 en rapport om vägval för tennisen. Rapporten beskrev tennisen nuläge och utsikter ur lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Slutsatserna från rapporten pekar på att det är ett högt tryck på tennisföreningarna i närområdet och att det torde finnas gynnsamma förutsättningar för en ambitiös satsning inom tennisen. Kommunstyrelsen behandlade vid sitt sammanträde i oktober 2012 konsekvenserna av stängningen av den tidigare tennisanläggingen vid Pelletäppan och beslutade då följande: I avvaktan på att förutsättningarna för föreningens fortsatta tennisverksamhet på anläggningen vid Pelletäppan klargörs ska kommunen

25 BOTKYRKA KOMMUN 4[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 varken driva några krav på föreningen eller skriva av den fordran som uppstått med anledning av att borgensåtaganden fullföljs. Vi bör på liknande sätt hantera den fordran kommunen har på föreningen för det lån som kommunen lämnat. Kommunen bör skyndsamt ha en dialog med föreningen kring löpande kostnader för anläggningen som t.ex. försäkringskostnader. Kommunen och föreningen ska gemensamt se på möjligheterna att skapa förutsättningar för fortsatt tennisverksamhet på i första hand nuvarande anläggning på Pelletäppan. Frågan om kommunens fordran på föreningen kopplat till nuvarande anläggning bör diskuteras i samband med en eventuell ny anläggning utifrån föreningens ekonomiska förutsättningar. Med utgångspunkt i den situation föreningen befunnit sig i har flera olika utvecklingsmöjligheter varit möjliga för en fortsatt tennisverksamhet. Kommunens ingång har enligt kommunstyrelsens beslut varit att verksamheten i första hand ska fortsätta vid Pelletäppan. Föreningen har efter att kommunstyrelsen behandlade ärendet under en längre tid haft en dialog med Coop Fastigheter. Coop Fastigheter avser att etablera en COOP-butik i Tumba. Tanken är att ovanpå den nya butiken iordningställa en anläggning som innehåller fyra tennisbanor och två paddeltennisbanor. Föreningen inkom i april 2014 med en skrivelse som beskriver föreningens och Coop Fastigheters gemensamma projekt. I skrivelsen beskrivs också förutsättningarna för att förening och Coop Fastigheter ska kunna genomföra projektet. Avsikten är att klubben via ett nybildat eget bolag, Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB, träffar ett hyresavtal med Coop Fastigheter som löper på 15 år och för vilket bolaget hyr tennisanläggningen av Coop Fastigheter. Bolaget hyr sedan ut anläggningen till föreningen. Föreningen beskriver i en bilaga till sin ansökan sin utvecklade verksamhetsidé kopplat till den nya anläggningen. Som en förutsättning för att detta projekt ska kunna förverkligas har föreningen ställt upp följande krav som kommunen har att ta ställning till:

26 BOTKYRKA KOMMUN 5[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Kommunen beviljar föreningen ett årligt anläggningsbidrag kronor Kommunen går i borgen för föreningens bolags förpliktelser enligt hyreskontraktet med Coop Fastigheter, under hela hyresperioden Kommunen går i borgen för ett nytt lån på kronor till föreningen Kommun tar över betalningsansvaret för föreningens befintliga lån i Swedbank Kommunen skriver av befintligt kommunala lån till föreningen Kommunen tar på sig samtliga kostnader för avveckling av tidigare tennisanläggningen på Pelletäppan Utifrån dessa förutsättningar har föreningen sammanställt en budgetkalkyl för de närmaste fem åren efter det att anläggningen färdigställts. Budgetkalkylen förutsätter utöver bidragen från kommunen att föreningen även erhåller investeringsbidrag från allmänna arvsfonden m.fl. på sammanlagt kronor. Föreningens verksamhet förutsätts bli uppdelade i två separata delar. Ett nybildat aktiebolag som ägs av föreningen förhyr och sköter anläggningen samt hyr ut bantider till de som önskar spela på anläggningen. Bolaget fakturerar föreningen för de tider som föreningen själv bedriver verksamhet i anläggningen. Föreningsverksamheten består till största delen av en så kallad tennisskola som på sikt generera den största delen av föreningens intäkter. Under de två första åren behöver bolaget debitera föreningen ett belopp på över två miljoner kronor per år för att inte redovisa underskott. Kalkylen bygger på att en del av dessa höga kostnader de första åren ska täckas genom bidrag från allmänna arvsfonden, idrottslyftet och Boverket. Något besked om eventuella bidrag kommer sannolikt inte kunna erhållas förrän tidigast under Föreningens lån för den tidigare anläggningen uppgår till sammanlagt kronor. Av detta är 4,6 miljoner lån i Swedbank för vilket kommunen lämnat borgen och kronor lån från kommunen. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet vid sitt sammanträde den 20 maj Nämnden uttalade då att man är beredd att medge ett årligt anläggningsbidrag på kronor om anläggningen kommer till stånd. Detta förutsätter dock att nämnden beviljas en utökad ram på kro-

27 BOTKYRKA KOMMUN 6[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 nor. Nämnden tillstyrkte även att kommunen skulle borga för föreningens bolags förpliktelser enligt upprättat hyresavtal samt lån till föreningen. Överväganden Kommunledningsförvaltningen har med anledning av föreningens framställan till kommunen samlat in kunskap kring de kalkyler och underlag som föreningen lämnat. Totalt sett innebär föreningens framställan att kommunen dels tar på sig kostnaderna för att skriva av föreningens skulder samt tar på sig ett stort ekonomiskt och fullföljdsansvar i form av borgen för föreningens bolags förpliktelser enligt hyreskontraktet och ett nytt lån på en miljon kronor som föreningen avser att uppta. Även om förvaltningen bedömer att de kalkyler som föreningen lämnar är seriösa och realistiska är det svårt att med säkerhet bedöma om att de kommer att hålla i verkligheten. Mycket kommer att hänga på hur föreningen lyckas få tillbaka tidigare medlemmar och spelare, men även locka nya spelare till den nya anläggingen. I intäktsberäkningarna från uthyrning är enligt vår bedömning försiktigt beräknade de första åren men skrivs upp successivt till cirka 3,6 miljoner från och med år fem. Kalkylerna baseras på att bolaget kan hyra ut cirka 80 procent av tillgänglig tid varje dag mellan klockan 7 och 22 under 48 veckor per år. Kostnadshyran uppgår till kronor per år exklusive el, värme och vatten. Under de fem första åren medger hyresvärden en succesiv hyresrabatt som gör att kostnaderna blir något lägre under dessa år. En risk som kan konstateras är att föreningens kalkyler bygger på antaganden om att bidrag erhålls från andra bidragsgivare än kommunen med sammanlagt kronor. Hur stor sannolikheten är för att föreningen kommer att erhålla dessa bidrag är i dagsläget svårt att bedöma. Här finns en betydande risk för att föreningen tvingas se över kalkylerna och återkomma till kommunen med nya förutsättningar. Något besked om dessa bidrag kommer inte att erhållas innan kommunen behöver fatta i ärendet och då särskilt beslut om borgen för hyresavtalet, då den är villkorad till att föreningens bolag lämnar Coop Fastigheter sin säkerhet senast mars På denna punkt är det viktigt att kultur- och fritidsnämnden aktivt, där så är möjligt, stöttar föreningen i arbetet med att erhålla de bidrag som föreningen ansökt. Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för kommunala borgensåtaganden ska varje ärende föregås av en riskbedömning. Från kommunledningsförvaltningens sida anses att den här typen av projekt generellt innebär en stor risk för kommunen. Kalkylerna bygger ofta på ett flertal osäkra

28 BOTKYRKA KOMMUN 7[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 faktorer och föreningsverksamhet är känslig för kunskapen, kapaciteten och kontinuiteten hos de som leder föreningens verksamhet. En styrelse kan bytas ut snabbt vilket gör att brist på kunskap och kontinuitet kan påverka den ekonomiska stabiliteten. I det här fallet utgörs borgen till stor del av borgen för ett 15-årigt hyreskontrakt, vilket gör att detta åtagande är under en mycket lång period med totalt sett höga belopp. Å andra sidan är inte den faktiska risken 15 gånger aktuellt hyresbelopp då föreningen åtminstone till en stor del kan täcka den aktuella hyran med intäkter. Förvaltningen kan också konstatera att det inte är lätt för en förening att etablera en ny tennishall utan någon form av kommunalt stöd. Har kommunen för avsikt att medverka till att en ny tennisanläggning ska komma till stånd krävs sannolikt kommunalt stöd i någon form. När det gäller avskrivning av föreningens skulder anses från kommunledningsförvaltningen att det normalt sett borde hanteras på ett annorlunda sätt. Det hade blivit tydligare om föreningen hade tvingats till en konkurs och i det sammanhanget fått skulden bortskriven. Som redovisats ovan uppgår nu föreningens skulder till Swedbank och kommunen till sammanlagt drygt 4,7 miljoner kronor. Föreningen anser sig inte klara av att återbetala den aktuella skulden. På den punkten delas föreningens bedömning att det inte är möjligt, åtminstone på kort sikt. På längre sikt kan det naturligtvis uppstå sådana möjligheter. Den ekonomiska effekten för kommunen blir resultatpåverkande avseende lånen. Förvaltningens förslag är att övertagande av lån samt avskrivning finansieras genom att belasta kommunens resultat. Då kommunen under ett antal år kommer att betala ett anläggningsbidrag till föreningen bedöms det som rimligt att kommunen löpande prövar möjligheten att reducera anläggningsbidraget. Med hänsyn till den beskrivna bakgrunden anser förvaltningen att det i det nu uppkomma läget är rimligt att kommunen i det här läget övertar lånet från Swedbank och skriver av kommunens fordran på föreningen. Om kommunen istället valt att försätta föreningen i konkurs hade denna kostnad för kommunen uppstått redan vid detta tillfälle. Det kan också konstateras att kommunstyrelsens beslut i oktober 2012 skulle kunna jämställas med att föreningen, ur kommunalt perspektiv, gick i konkurs i och med den bristande betalningsförmågan. Vilket även skulle kunna motivera den nu föreslagna avskrivningen. Flera rättsliga frågor aktualiseras i samband med aktuellt ärende. Investeringar i infrastruktur för sport med medfinansiering eller annat likvärdigt stöd från kommunen måste bedömas utifrån kommunallagens kompetensreg-

29 BOTKYRKA KOMMUN 8[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 ler, likväl som upphandlingslagstiftningen samt de EU-rättsliga reglerna om statliga stöd. Kommunalt stöd till idrottsrörelsen och dess anläggningar i kommunen är normalt allmännyttig verksamhet som kommuner får ägna sig åt eller ge bidrag till enligt andra kapitlet kommunallagen. En förutsättning är dock att kommunens kostnader för engagemanget står i proportion till kommunmedborgarnas nytta. Kommunen rätt att engagera sig i idrottsrörelsen erkändes tidigt i rättspraxis såsom kommunalrättsligt kompetensenligt, se t.ex. RÅ 1909 ref. 2 och RÅ 1953 I 273 (bidrag till idrottsföreningar). Från senare rättspraxis har en kommun ansetts oförhindrad att uppföra idrottshall (RÅ 1970 C 85), göra borgensåtagande för förening för utrustning av bowlinghall (RÅ 1970 C 86), teckna borgen eller lämna annat ekonomiskt stöd till förening för anläggande av konstfrusen isbana respektive själv uppföra eller engagera sig i driften av sådan anläggning (RÅ 1962 I 219, RÅ 1970 C 70, RÅ 1973 A 165, RÅ A 973) samt lämna räntefritt lån till bolag som ägde en golfbana (RÅ 1966 I 133) och penningbidrag till golfklubb för anläggning av golfbana (RÅ 1972 C 85, RÅ 1975 Ab 258). EU:s regler om statliga stöd grundläggs i huvudsak i artikel fördraget om Europeiska funktionssätt (EUF). Där anges att om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat (även omfattande kommun) eller med hjälp av statliga (kommunala) medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenlig med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att det ska röra sig om statligt stöd i EU-rättslig mening måste samtliga fyra av följande rekvisit vara uppfyllda: 1. Åtgärden måste innebära att en förmån beviljas en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel. 2. Åtgärden måste gynna vissa företag eller viss produktion. 3. Åtgärden måste snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. 4. Åtgärden måste påverka handeln mellan medlemsstaterna. Enligt reglerna får stöd inte lämnas förrän det godkänts av EUkommissionen om det inte följer något av de särskilda undantagen som kommissionen meddelat.

30 BOTKYRKA KOMMUN 9[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Kommunen ska alltså som huvudregel lämna upplysningar till kommissionen, via Näringsdepartementet, om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av kommissionen. Det vill säga om de utgör stöd enligt rekvisiten ovan samt inte omfattas av någon av de undantag som kommissionen meddelat. Frågan om huruvida kommunens säkerheter och övriga stöd till föreningen står i överensstämmelse med EU:s regler för statsstöd har inte varit föremål för en notifieringsprocess hos EU-kommissionen. För att stödet vid en prövning ska anses som förenligt med EU:s regler om statligt stöd ska kommunens säkerheter och övriga offentliga finansiering både stå i proportion och vara begränsad till det minimum som krävs för att uppnå målen för stödet. I förhållande till ärendets bakgrund, idrottens betydelse för kommunen och de mål som kommunen bland annat antagit i det idrottspolitiska programmet kan det inte bedömmas som otänkbart att kommunens insatser är både proportionerliga och begränsade, enligt den mening som reglerna kräver. EU-kommissionen har som nämnts ovan också antagit ett antal undantag från reglerna, undantag som också innebär undantag från upplysningsplikten. Sedan halvårsskiftet 2014 gäller dessutom ett antal nya undantag som dessutom utvidgar tidigare möjligheter till undantag för flertalet statliga (kommunala) stödinsatser. Bland annat finns undantag för stöd till sport- och rekreationsinfrastruktur. Förutsättningarna för att undantaget ska kunna tillämpas är att infrastrukturen är öppen för flera användare och att stödet är utgivet på transparenta och icke-diskriminerande grunder. Lagen om offentlig upphandling gäller för offentlig upphandling av byggentreprenader, men däremot inte för kontrakt som avser hyresrätt. Av förarbeten till lagen framgår bland annat att som byggentreprenad avses fall där en myndighet som behöver lokaler istället för att uppföra byggnad på en egen mark låter ett byggföretag uppföra en byggnad efter myndighetens anvisningar på mark som inte ägs av myndigheten eller när en myndighet avser att hyra lokaler och som istället för att först göra det och sedan låta bygga om dem uppdrar åt fastighetsägaren att låta utföra ombyggnation efter myndighetens anvisningar och sedan hyra lokalerna. I och med att kommunen avser att gå i borgen för föreningens bolags förpliktelser enligt hyresavtalet mellan bolaget och Coop Fastigheter finns en risk att någon skulle vilja pröva tolkningen att kommunens säkerhet innebär att

31 BOTKYRKA KOMMUN 10[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 kommunen anses vara den som indirekt hyr lokaler. Utgången av en sådan prövning kan i dagsläget inte med säkerhet bedömmas. Det kan dock konstateras att kommunen inte direkt varit inblandad i den lösning som föreningen och Coop Fastigheter kommit fram till avseende det av parterna presenterade projektet och hyresöverenskommelsen. Det förhållandet talar för att kommunen inte ska ses som en upphandlade myndighet i detta ärende. Men konsekvensen av en tolkning där kommunen upphandlingsrättsligt ses som hyresgäst, om än indirekt, skulle innebära att ärendet anses vara en nyproduktion av kommunala verksamhetslokaler, vilka skulle ha handlats upp i konkurrens. Som redovisats ovan har kultur- och fritidsnämnden ställt sig positiva till att ge föreningen ett årligt anläggningsbidrag på kronor. Från kommunledningsförvaltningens sida anses det som rimligt att kommunen i detta sammanhang ställer stora krav på föreningen och dess verksamhet. Ett sådant krav bör vara att föreningens ungdomsverksamhet garanteras en viss andel av tillgängligt bankapacitet. Därutöver bör krav även ställas på att föreningen ska ha en målsättning om att det blir en inriktning på verksamheten som syftar till en jämn fördelning av insatserna mellan pojkar och flickor. I övrigt kan konstateras att avvecklingen av tennisanläggningen på Pelletäppan och föreningens frånträde från arrendet, möjliggör för kommunen att använda marken för annat ändamål. En översiktlig bedömning är att kommunen kan få tillbaka en stor del av det nedskrivna beloppet i form av överskott i en framtida exploatering. Kostnaderna för rivning och iordningställande av marken bör därför belasta kommande exploatering. Det är angeläget att kommunen har en ambition att snarast påbörja en exploatering av det aktuella markområdet som nu frigörs. Slutsatser Med hänsyn till vad som redovisats ovan konstaterar kommunledningsförvaltningen att om kommunen önskar medverka till att en ny tennisanläggning kommer till stånd som ska ersätta den tidigare anläggningen vid Pelletäppan bör kommunen i detta läge gå vidare i enlighet med föreningens framställan. Det finns som beskrivet flera olika risker med ärendet. Dessa behöver bli föremål för noggranna poliska överväganden inför ärendets slutbehandling. Ett krav från kommunens sida bör dock vara att såväl föreningens som bolagets verksamhet ska löpande granskas av en auktoriserad revisor som också

32 BOTKYRKA KOMMUN 11[11] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 har skyldighet att rapportera till kommunen kring de iakttagelser som gjorts i samband med revisionen. Kommunen bör dessutom i samband med borgenstecknandet informera sig om läget kring de aktuella bidragen för att bedöma risken för en försämring av de aktuella kalkylerna. Vidare bör kultur- och fritidsförvaltningen i samband med kommande anläggningsbidrag ställa krav på föreningen som garanterar att ungdomsverksamheten tillhandahålls en rimlig del av bankapaciteten och en jämn könsfördelning av verksamheten. Därutöver bör förvaltningen löpande följa föreningens ekonomi för att se hur verksamheten utvecklar sig. Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Bilagor Kultur- och fritidsnämndens beslut den 20 maj 2014, 52. Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse om Tumba Tennis och anläggningsbidrag, Tumba Tennisklubbs skrivelse samt ansökan om stöd, Hyreskontrakt XXXXXX mellan Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt Coop Fastigheter AB, Kommunstyrelsens beslut den 8 oktober 2012, 180 PM Vägval för tennisen, Särskild skrivelse avseende samarbetsavtal mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennis, Samarbetsavtal mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb,

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Tumba tennisklubb och tennisanläggningen Pelletäppan (KS/2012:417) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att hantera den uppkomna situationen i enlighet med kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Sammanfattning Stängningen av anläggningen Pelletäppan har inneburit att Tumba tennisklubb har tappat merparten av sina intäkter. Det innebär att föreningen för närvarande inte kan fullfölja de åtaganden man har gentemot banken och kommunen. Med anledning av den uppkomna situationen finns det ett behov av att få ett beslut kring den fortsatta hanteringen av frågan från kommunens sida. Anledningen till detta är i första hand att följande frågor behöver klarläggas: 1) Hantering av kommunens fordran och det lån som kommunen gått i borgen för. 2) Vem ska ta ansvar för den aktuella tennishallen? 3) Hur ska kommunen eventuellt medverka till att föreningen ska kunna fortsätta att bedriva tennisverksamhet? Kommunledningsförvaltningen har följande förslag till fortsatt hantering av situationen: 1) I avvaktan på att förutsättningarna för föreningens fortsatta tennisverksamhet på anläggningen vid Pelletäppan klargörs ska kommunen varken driva några krav på föreningen eller skriva av den fordran som uppstått med anledning av att borgensåtaganden fullföljs. 2) Vi bör på liknande sätt hantera den fordran kommunen har på föreningen för det lån som kommunen lämnat. 3) Kommunen bör skyndsamt ha en dialog med föreningen kring löpande kostnader för anläggningen som t.ex. försäkringskostnader.

101 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:417 4) Kommunen och föreningen ska gemensamt se på möjligheterna att skapa förutsättningar för fortsatt tennisverksamhet på i första hand nuvarande anläggning på Pelletäppan. 5) Frågan om kommunens fordran på föreningen kopplat till nuvarande anläggning bör diskuteras i samband med en eventuell ny anläggning utifrån föreningens ekonomiska förutsättningar. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Särskilt yttrande Yngve R K Jönsson (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Kultur- och fritidsförvaltningen - Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen - Controller Monica Blommark, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:543 Referens Oscar Arnell Mottagare Kommunfullmäktige Samarbetsavtal mellan Botkyrka kommun och Tumba Tennisklubb Mot bakgrund av ärendet om kommunal borgen till Tennis och Paddel i Tumba Förvaltning AB samt borgen, övertagande av lån och avskrivning av fordran till Tumba Tennisklubb bereder kultur- och fritidsförvaltningen, med stöd av kommunledningsförvaltningen, ett särskilt samarbetsavtal mellan kommunen och föreningen. Syftet med avtalet är att svara mot uppdraget att följa verksamheten inom föreningen och dess bolag samt att ställa krav i enlighet med de intentioner och inriktningar som redovisas i ärendet. Genom avtalet tydliggörs respektive parts åtaganden. I avtalet sätts även villkor för information och transparens mellan parterna. Avtalet sätter även en hembudsskyldighet samt krav på vederlagsfri aktieöverlåtelse vid befarat obestånd. Samarbetsavtalet lämnas kommunstyrelsen för godkännande avseende avtalets inriktning i de delar som ligger inom kommunstyrelsens verksamhetsansvar enligt kommunfullmäktiges beslut. Avtalet ska för sin giltighet även godkännas av kultur- och fritidsnämnden som har att ställa krav på föreningens och dess verksamhet i enlighet med intentionerna och inriktningarna i detta ärende. Oscar Arnell Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

113 BOTKYRKA KOMMUN OCH TUMBA TENNISKLUBB S A M A R B E T S A V T A L

114 Mellan å ena sidan Botkyrka kommun, , med adress TUMBA (nedan kommunen ), och å andra sidan Tumba Tennisklubb, , med adress c/o Kubicska, Broängsvägen 15, TUMBA (nedan Tumba TK ), har denna dag träffats nedanstående samarbetsavtal (nedan Avtalet ). 1 BAKGRUND 1.1 Kommunen har under en längre tid fört en dialog med Tumba TK om föreningens anläggningsbehov. Under perioden var dialogen inriktad på att söka samarbete kring en renovering av tennisanläggningen på den s.k. Pelletäppan. 1.2 År 2012 genomförde en extern part en besiktning av tennisanläggningen. Besiktningen visade på så omfattande brister beträffande säkerhet och arbetsmiljö att kommunen, i samråd med Tumba TK, beslutade att anläggningen skulle stängas för all verksamhet från och med den 1 juni Tumba TK har sedan stängningen av tennisanläggningen på Pelletäppan bedrivit tennisverksamhet i begränsad omfattning i alternativa lokaler. Samtidigt har föreningen fört en dialog med KF fastigheter AB (nedan KFF ) kring en etablering av en ny tennishall ovanpå en planerad Coop-butik i Tumba. 1.4 Mot bakgrund av nämnda förhållanden har Tumba TK gjort en framställan till kommunen och sökt olika former av ekonomiskt stöd för planerad etablering av den nya tennisanläggningen. 1.5 Föreningen har betonat att förutsättningen för en etablering av en ny tennishall, ovanpå den planerade Coop-butiken, är dels att kommunen ger ett årligt driftbidrag till Tumba TK, dels att kommunen går i borgen för ett lån på enmiljon ( ) kr, dels och att kommunen lämnar en hyresgaranti till KFF, till förmån för ett av Tumba TK helägt aktiebolag (nedan Bolaget ) som kommer att hyra den planerade tennisanläggningen. 1.6 Vidare begär Tumba TK att kommunen skriver av de fordringar som härrör från parternas förutvarande avtalsrelation och engagemang kring anläggningen på Pelletäppan samt att kommunen åtar sig att riva tennishallen och återställa marken där den gamla tennisanläggningen var belägen. 1.7 På de villkor som framgår av denna överenskommelse (Avtalet) har kommunen ställt sig positiv till Tumba TK:s begäran om stöd från kommunen. 2 TUMBA TK:S ÅTAGANDE 2.1 Tumba TK skall: a) säkerställa att den verksamhet som föreningen bedriver i huvudsak riktar sig till barn- och ungdomar; b) aktivt och reellt verka för att tennisanläggningen i Tumba blir känd i samtliga kommundelar inom Botkyrka kommun; -2-

115 c) informera Botkyrkaborna om att den nya tennisanläggningen är till för samtliga kommuninvånare; d) aktivt och reellt arbeta för att såväl Tumba TK:s medlemmar som besökare till den nya tennisanläggningen speglar befolkningens sammansättning i Botkyrka kommunen; e) tillse Bolagets organisation är utformad så att de ekonomiska förhållandena i Bolaget kan granskas och kontrolleras på ett betryggande sätt av Tumba TK och kommunen; f) fortlöpande bedöma Bolagets ekonomiska situation i syfte att aktivt utöva ägarens och styreslens vårdnadsplikt över Bolaget; g) i egenskap av Bolagets ägare välja in av kommunen föreslagen representant i Bolagets styrelse, så att kommunen vid varje given tidpunkt finns representerad i Bolagets styrelse. 3 KOMMUNENS ÅTAGANDE 3.1 Mot rätta fullgörandet av Tumba TK:s åtaganden, utfäster sig kommunen: i. att gå i borgen för hyresavtal mellan KFF och Bolaget under maximalt femton (15) år, varvid kommunens borgensåtagande proportionellt ska minskas/fasas ut under avtalad hyrestid, vilket innebär att åtagandet upphör vid utgången hyrestid och före eventuella förlängningar av hyresförhållandet; ii. iii. iv. att lämna ett driftbidrag till Tumba TK på femhundratusen ( ) kr/år, med förbehåll för att bidraget kommer att prövas år för år efter ansökan (på årlig basis) från Tumba TK; att gå i borgen för ett banklån till Tumba TK på enmiljon ( ) kr; att avskriva de fordringar på Tumba TK som emanerar från föreningens engagemang på Pelletäppan; samt v. att riva tennisanläggningen på Pelletäppan och återställa marken där den gamla anläggningen var belägen. 3.2 I samband med att Botkyrka kommun går i borgen för hyresavtalet mellan KFF och Bolaget, ska nedanstående avtal tecknas mellan kommunen och Tumba TK, för att säkerställa tennisverksamhetens långsiktiga bärkraft. 4 HEMBUD 4.1 För det fall att Tumba TK beslutar sig för att sälja eller på annat sätt avhända sig aktier i bolaget, utfäster sig Tumba TK att inte överlåta aktier till tredje man utan att kommunen först har erbjudits att förvärva aktierna på marknadsmässiga villkor. 4.2 Godtas inte Tumba TK:s erbjudande och/eller kan parterna inte enas om köpevillkoren, äger Tumba TK rätt att överlåta aktierna till tredje man på de villkor som kommunen först har erbjudits. -3-

116 4.3 Om tredje man och Tumba TK enas om andra villkor än de som kommunen avböjt (se punkten 4.1 ovan), ska kommunen erbjudas att förvärva aktierna på de nya villkoren innan aktierna avyttras till tredje man. 4.4 Hembud enligt vad som ovan anges antas genom att kommunen, inom tre (3) månader från den dag då hembudet skedde, skriftligen anmäler till Tumba TK att kommunen beslutat att förvärva de hembjudna aktierna på erbjudna villkor. 4.5 Hembudet upphör att gälla om inte Tumba TK:s anbud antas inom föreskriven tid. 5 BEFARAT OBESTÅND 5.1 Befarar Tumba Tennis att verksamheten i Bolaget går med förlust och/eller finns det anledning att anta att mer än hälften av det egna bundna kapitalet är förbrukat, ska Tumba TK erbjuda kommunen att vederlagsfritt överta aktierna i bolaget i samband med att kontrollbalansräkning upprättas. 6 ÖVERLÅTELSE 6.1 Tumba TK får inte utan kommunens skriftliga samtycke, helt eller delvis, överlåta Avtalet och/eller förpliktelse enligt Avtalet eller annars sätta annan i sitt ställe. 7 FORCE MAJEURE 7.1 Vardera part fritar sig från skyldighet att fullgöra sin del av Avtalet och från skyldighet att erlägga skadestånd om parts åtaganden inte alls eller endast till onormalt hög kostnad kan fullgöras på grund av krig eller upplopp, arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, explosion, ingrepp av offentlig myndighet eller annan härmed jämförlig händelse som part inte råder över och inte heller kunnat förutse. 8 MEDDELANDEN 8.1 Reklamation och andra meddelanden skall ske genom bud eller rekommenderat brev till parternas i ingressen angivna eller senare ändrade adresser. 8.2 Meddelandet ska anses ha kommit mottagaren tillhanda: (a) (b) Om avlämnat med bud: vid överlämnandet Om avsänt med rekommenderat brev: två (2) dagar efter avlämnande för postbefordran. 8.3 Adressändring skall meddelas part i enlighet med vad som föreskrivs i denna bestämmelse. 9 RUBRIKER 9.1 Indelningen av Avtalet i olika avsnitt och åsättande av rubriker skall inte påverka Avtalets tolkning. 10 ÄNDRINGAR -4-

117 10.1 Ändringar av och tillägg till detta Avtal skall för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av respektive part. 11 FULLSTÄNDIG REGLERING 11.1 Avtalet utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör. Alla skriftliga och/eller muntliga åtaganden samt utfästelser som föregått Avtalet ersätts av innehållet i detta Avtal. 12 BESTÄMMELSES OGILTIGHET 12.1 Skulle någon bestämmelse i Avtalet eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att Avtalet i dess helhet är ogiltigt, utan i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt Avtalet, ska avtalet jämkas i skälig omfattning. 13 GILTIGHET 13.1 Detta Avtals giltighet och ikraftträdande är villkorat av att kommunens kommunfullmäktige, före den 28 februari 2015, godkänner Avtalet genom beslut som senare vinner laga kraft. 14 TVISTER 14.1 Tvister avseende tillämpningen av Avtalet som inte kan lösas vid förhandlingar mellan parterna skall avgöras av allmän domstol. Av detta Avtal har två (2) originalexemplar upprättats och utväxlats mellan parterna. Botkyrka den 2014 Botkyrka den 2014 BOTKYRKA KOMMUN TUMBA TENNIS [ Namn ] [ Namn ] -5-

118 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunfullmäktige DnrKS/2014:416 3 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service - skatteväxling (KS/2014:416) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar bifalla Kommunförbundet Stockholms läns rekommendation enligt beslut från punkterna 1-5 innebärande att kommunerna övertar ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sammanfattning I beslut den 12 juni 2014 rekommenderade Kommunförbundet Stockholms län, KSL, länets kommuner att överta ansvaret för utförande av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I kommunernas ansvar ingår även rehabilitering, habilitering och vissa hjälpmedel. Enligt rekommendationen ska kommunernas ökade åtagande från 2016 och framåt finansieras med en skatteväxling på 2 öre mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. Förändringen träder ikraft den 1 oktober För 2015 görs en ekonomisk reglering genom att landstinget senast den 30 november ersätter kommunerna med 92/365 av skatteväxlingens värde Ansvarsfördelningen för aktuell verksamhet har sedan kommunaliseringen av omsorgerna 1994 reglerats i den s k Principöverenskommelsens 11. Denna upphör nu att gälla. Under årens lopp har frågan om en förändrad ansvarsfördelning aktualiserats vid flera tillfällen. Diskussionerna i frågan mellan kommuner och landsting 2009 och 2010 resulterade inte i något ställningstagande vilket motiverades med att det fanns anledning att avvakta den då förväntade kommunaliseringen av hela hemsjukvården.

119 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:416 KSL har gjort en beräkning av de ekonomiska effekterna för länets kommuner. Beräkningen av kostnaderna utgår från genomsnittskostnaden för vuxna i bostad med särskild service och har för Botkyrkas del beräknats till 4,5 miljoner kr på årsbasis. Kostnaden är schablonmässigt beräknad utifrån en kategori brukare. Eftersom de verkliga kostnaderna varierar bland annat beroende på hur stödbehovet bedömts för olika brukare är kostnaderna till en viss del osäkra. Intäkterna ökar dels till följd av skatteväxlingen och dels påverkas även det särskilda statliga utjämningsystemet för åtgärder inom LSS. En skatteväxling på 2 öre beräknas medföra en ökning av skatteintäkter och utjämningsbidrag med 3,8 miljoner kr. Dessutom påverkas den särskilda LSSutjämningen av kommunernas faktiska kostnader. Ett kommunalt övertagande enligt rekommendationen kommer därför att ge ökade intäkter från utjämningen. Något motsvarande system har inte funnits för landstingen. Enligt KSL:s beräkning innebär förändringen för Botkyrkas del en ökning av utjämningsbeloppet med 2,7 miljoner kr. Effekten på utjämningen sker dock med två års eftersläpning vilket innebär att en verksamhetsförändring/ skatteväxling 2016 får effekt på utjämningen först Enbart skatteväxlingen täcker således inte kommunens kostnader enligt den beräkningsmetod som tillämpats i KSL:s beräkningar. Med tillskottet via kostnadsutjämningssystemet för LSS erhålls kostnadstäckning men med två års eftersläpning. De ovan nämnda beloppen utgår från effekterna på helår. Förändringen gäller enligt rekommendationen från 1 oktober 2015 och effekten under perioden 1 oktober till 31 december 2015 regleras genom att landstinget ersätter kommunerna senast den 30 november med ett belopp som motsvarar 92/365 av skatteväxlingens värde För Botkyrka skulle detta motsvara en ersättning med omkring kr. Vård- och omsorgsförvaltningen har i tjänsteskrivelse den 1 oktober 2014 beskrivit bakgrunden till KSL:s rekommendation. Förvaltningen är positiv till förändringen eftersom kommunen får ett utökat ansvar för verksamheten som helhet vilket bedöms vara positivt för brukarna. Förvaltningen framhåller vidare vikten av samverkan och en tydlig fördelning mellan de uppgifter för vilka landstinget respektive kommunen ska ansvara. Man efterlyser även en klargörande gränsdragning mellan basal och avancerad hemsjukvård för att kostnadsansvaret ska bli tydligt. I de ekonomiska konsekvenser som vård- och omsorgsförvaltningen beräknat ingår inte intäkterna från utjämningssystemet inom LSS. Vidare utgår kostnadsberäkningen från kommunens befolkningsandel istället för andelen brukare i förhållande till länet. Detta medför att de ekonomiska beräkning-

120 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:416 arna skiljer sig något mot de belopp, grundade på KSL:s beräkningar, som redovisas av kommunledningsförvaltningen. Sedan omsorgerna kommunaliserades 1994 har en diskussion förts om fördelar med att hälso- och sjukvårdsinsatserna skulle samordnas med omvårdnaden av personer med funktionsnedsättning. Argumenten har varit att förändringen skulle förbättra tillgänglighet, kontinuitet och underlätta insatserna för målgruppen. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkande Kia Hjelte (M) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

121 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:416 Referens Göran Karlsson Mottagare Kommunstyrelsen Rekommendation från KSL - Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet - skatteväxling Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar bifalla Kommunförbundet Stockholms läns rekommendation enligt beslut från punkterna 1-5 innebärande att kommunerna övertar ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sammanfattning I beslut den 12 juni 2014 rekommenderade Kommunförbundet Stockholms län, KSL, länets kommuner att överta ansvaret för utförande av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I kommunernas ansvar ingår även rehabilitering, habilitering och vissa hjälpmedel. Enligt rekommendationen ska kommunernas ökade åtagande från 2016 och framåt finansieras med en skatteväxling på 2 öre mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. Förändringen träder ikraft den 1 oktober För 2015 görs en ekonomisk reglering genom att landstinget senast den 30 november ersätter kommunerna med 92/365 av skatteväxlingens värde Ansvarsfördelningen för aktuell verksamhet har sedan kommunaliseringen av omsorgerna 1994 reglerats i den s k Principöverenskommelsens 11. Denna upphör nu att gälla. Under årens lopp har frågan om en förändrad ansvarfördelning aktualiserats vid flera tillfällen. Diskussionerna i frågan mellan kommuner och landsting 2009 och 2010 resulterade inte i något ställningstagande vilket motiverades med att det fanns anledning att avvakta den då förväntade kommunaliseringen av hela hemsjukvården. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

122 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:416 KSL har gjort en beräkning av de ekonomiska effekterna för länets kommuner. Beräkningen av kostnaderna utgår från genomsnittskostnaden för vuxna i bostad med särskild service och har för Botkyrkas del beräknats till 4,5 miljoner på årsbasis. Kostnaden är schablonmässigt beräknad utifrån en kategori brukare. Eftersom de verkliga kostnaderna varierar bland annat beroende på hur stödbehovet bedömts för olika brukare är kostnaderna till en viss del osäkra. Intäkterna ökar dels till följd av skatteväxlingen och dels påverkas även det särskilda statliga utjämningsystemet för åtgärder inom LSS. En skatteväxling på 2 öre beräknas medföra en ökning av skatteintäkter och utjämningsbidrag med 3,8 miljoner. Dessutom påverkas den särskilda LSS utjämningen av kommunernas faktiska kostnader. Ett kommunalt övertagande enligt rekommendationen kommer därför att ge ökade intäkter från utjämningen. Något motsvarande system har inte funnits för landstingen. Enligt KSL:s beräkning innebär förändringen för Botkyrkas del en ökning av utjämningsbeloppet med 2,7 miljoner. Effekten på utjämningen sker dock med två års eftersläpning vilket innebär att en verksamhetsförändring/ skatteväxling 2016 får effekt på utjämningen först Enbart skatteväxlingen täcker således inte kommunens kostnader enligt den beräkningsmetod som tillämpats i KSL:s beräkningar. Med tillskottet via kostnadsutjämningssystemet för LSS erhålls kostnadstäckning men med två års eftersläpning. De ovan nämnda beloppen utgår från effekterna på helår. Förändringen gäller enligt rekommendationen från 1 oktober 2015 och effekten under perioden 1 oktober till 31 december 2015 regleras genom att landstinget ersätter kommunerna senast den 30 november med ett belopp som motsvarar 92/365 av skatteväxlingens värde För Botkyrka skulle detta motsvara en ersättning med omkring 960 tusen kronor. Vård- och omsorgsförvaltningen har i tjänsteskrivelse den 1 oktober 2014 beskrivit bakgrunden till KSL:s rekommendation. Förvaltningen är positiv till förändringen eftersom kommunen får ett utökat ansvar för verksamheten som helhet vilket bedöms vara positivt för brukarna. Förvaltningen framhåller vidare vikten av samverkan och en tydlig fördelning mellan de uppgifter för vilka landstinget respektive kommunen ska ansvara. Man efterlyser även en klargörande gränsdragning mellan basal och avancerad hemsjukvård för att kostnadsansvaret ska bli tydligt. I de ekonomiska konsekvenser som vård- och omsorgsförvaltningen beräknat ingår inte intäkterna från utjämningssystemet inom LSS. Vidare utgår kostnadsberäkningen från kommunens befolkningsandel istället för andelen brukare i förhållande till länet. Detta medför att de ekonomiska beräkning-

123 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:416 arna skiljer sig något mot de belopp, grundade på KSL:s beräkningar, som redovisas av kommunledningsförvaltningen. Sedan omsorgerna kommunaliserades 1994 har en diskussion förts om fördelar med att hälso- och sjukvårdsinsatserna skulle samordnas med omvårdnaden av personer med funktionsnedsättning. Argumenten har varit att förändringen skulle förbättra tillgänglighet, kontinuitet och underlätta insatserna för målgruppen. Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Expedieras till

124 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2014: Remiss - Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (von/2014:124) Beslut Vård- och omsorgsnämnden stödjer KSL:s rekommendation att ingå avtal och överlämnar till kommunfullmäktige att besluta slutgiltigt. Sammanfattning Stockholms läns landsting ingick år 1994 en överenskommelse med länets kommuner kring hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och daglig verksamhet ( 11 i den s.k. principöverenskommelsen). Överenskommelsen innebar att landstinget tog över utförandet av samtliga hälsooch sjukvårdsinsatser som kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ansvarar för i bostad med särskild service. Förslaget från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) innebär att 11 i principöverenskommelsen upphör. Förändringen har initierats av flera Stockholmskommuner med förhoppningen att den ska förbättra tillgänglighet och kontinuitet genom att hälso- och sjukvård lättare ska kunna samordnas med omvårdnaden om personer med funktionsnedsättning. Enligt förslaget finansieras förändringen med en skatteväxling mellan landsting och kommun på två öre. Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till avtalet då vi ser många vinster med att kommunen får ett utökat ansvar för hälso- och sjukvården inom bostad med särskild service. Kommunen ges på detta sätt en större helhet vilket gör att förvaltningen anser att förändringen kommer att bli positiv för våra brukare. För att överföringen ska ske så smidigt som möjligt lyfter förvaltningen några synpunkter som bör beaktas i kommande arbete med övertagandet.

125 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Vård- och omsorgsnämnden Dnr von/2014:124 Förvaltningen föreslår nämnden att bifalla KSL:s rekommendation att ingå avtal. (M) yrkar bifall. Ordförande finner ett förslag, ordförandens förslag. Vård- och omsorgsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag..

126 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 Referens Emma Åberg Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Remiss KSL - Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden stödjer KSL:s rekommendation att ingå avtal och överlämnar till kommunfullmäktige att besluta slutgiltigt. Sammanfattning Stockholms läns landsting ingick år 1994 en överenskommelse med länets kommuner kring hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och daglig verksamhet ( 11 i den s.k. principöverenskommelsen). Överenskommelsen innebar att landstinget tog över utförandet av samtliga hälsooch sjukvårdsinsatser som kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ansvarar för i bostad med särskild service. Förslaget från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) innebär att 11 i principöverenskommelsen upphör. Förändringen har initierats av flera Stockholmskommuner med förhoppningen att den ska förbättra tillgänglighet och kontinuitet genom att hälso- och sjukvård lättare ska kunna samordnas med omvårdnaden om personer med funktionsnedsättning. Enligt förslaget finansieras förändringen med en skatteväxling mellan landsting och kommun på två öre. Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till avtalet då vi ser många vinster med att kommunen får ett utökat ansvar för hälso- och sjukvården inom bostad med särskild service. Kommunen ges på detta sätt en större helhet vilket gör att förvaltningen anser att förändringen kommer att bli positiv för våra brukare. För att överföringen ska ske så smidigt som möjligt lyfter förvaltningen några synpunkter som bör beaktas i kommande arbete med övertagandet. Förvaltningen föreslår nämnden att bifalla KSL:s rekommendation att ingå avtal. Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

127 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 Ärende Kommunförbundet Stockholms län (KSL) föreslår att 11 i principöverenskommelsen upphör. Detta innebär att kommunen från landstinget tar över ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden och inom daglig verksamhet. Landstinget ansvarar fortsatt för läkarinsatser, specialiserad hälso-och sjukvård, specialiserad rehabilitering och specialiserad habilitering. Vård- och omsorgsförvaltningen har berett ärendet. Bakgrund Stockholms läns landsting ingick år 1994 en överenskommelse med länets kommuner, den så kallade principöverenskommelsen. Bestämmelsen behandlar en mängd olika frågor som blev aktuella i samband med kommunernas övertagande av landstingets omsorgsverksamhet. I principöverenskommelsens 11 träffades en överenskommelse om utförandet av hälsooch sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i gruppbostäder och dagliga verksamheter. HSL ger kommunerna ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service (LSS), men i och med 11 i principöverenskommelsen beslutades att landstinget fortsatt skulle utföra hälso- och sjukvården. Utöver det fastslogs att landstinget skulle ansvara för utförandet av för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. De individer som omfattas av 11 i principöverenskommelsen är de som: bor i bostad med särskild service och/eller har beslut om daglig verksamhet tillhör personkrets 1 eller 2 har behov av hälso- och sjukvård i boendet eller i den dagliga verksamheten. Landstinget har idag organiserat hälso- och sjukvården för målgruppen enligt normaliseringsprincipen. Huvudregeln är att den enskilde i första hand vänder sig till husläkarmottagning/vårdcentral och till primärvårdsrehabiliteringsmottagning, som övriga invånare. I de fall detta inte är möjligt får brukaren besök i boendet eller på daglig verksamhet. Det är dessa hälso- och sjukvårdsinsatser som omfattas av 11 i principöverenskommelsen. Förslaget

128 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 Efter önskemål från ett flertal kommuner i Stockholms län föreslår KSL att 11 i principöverenskommelsen upphör. Genom denna förändring är förhoppningen att en egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation hos kommunerna skulle öka tydligheten kring vem som ansvarar för vad mellan landsting och kommun och samtidigt förbättra tillgängligheten och kontinuiteten. Som ett resultat av detta förväntas hälso- och sjukvården kunna samordnas bättre med omvårdnaden om personer med funktionsnedsättning. Den hälso- och sjukvård som utförs idag av landstinget ligger till grund för vad som ska överföras från landstinget till kommunerna. Det innebär att de hälso- och sjukvårdsinsatser som i dag utförs av landstinget på primärvårdsnivå (basal hemsjukvård inklusive enstaka hembesök och primärvårdsrehabilitering) i bostad med särskild service och i daglig verksamhet samt förskrivning och kostnadsansvar för vissa hjälpmedel till målgruppen ska överföras. Landstinget ansvarar fortsatt för läkarinsatser och specialiserad hälsooch sjukvård, specialiserad rehabilitering och specialiserad habilitering. Avtalet föreslås upphöra den 1 januari Följande ska enligt avtalet ligga på kommunens ansvar: Hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden respektive daglig verksamhet. Förskriva läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Förskrivnings- och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, bashjälpmedel samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Ansvar för att legitimerad personal i verksamheten svarar för att information ges till patientens läkare om aktuell status. Uppmärksamma behov, initiera och delta i vårdplanering. Ersättning Förändringen finansieras genom en skatteväxling mellan kommunerna och Stockholms läns landsting. Skatteväxlingen består i att landstinget minskar sin skattesats med två öre medan kommunen höjer sin med detsamma. För Botkyrka kommun innebär detta uppskattningsvis kronor. Beräkningen baseras på den i flerårsplanen uppskattade skatteintäkten för 2015 för hela Botkyrka kommun som beräknas till kronor. Under 2016 och 2017 förväntas skatteintäkten bli något högre vilket innebär en höjning av ersättningen med cirka kronor per år.

129 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 För att få en uppfattning om vilka ungefärliga kostnader övertagandet skulle innebära för kommunerna redovisar KSL landstingets kostnader för 11 i principöverenskommelsen i dagsläget. Utifrån Botkyrka kommuns invånarantal (i relation till övriga kommuner) kan vi anta att kommunens kostnader kommer motsvara ungefär 4,2 procent av Stockholms läns landstings totala kostnader på 84 miljoner kronor. Detta innebär cirka kronor för besök och knappt kronor för hjälpmedel, dvs kronor. Tabell 1. Beräknade kostnader utifrån 2013 års siffror (kronor). Hjälpmedel Tjänster Totalt Tabell 2. Beräknad ersättning genom skatteväxling år (kronor) Med avdrag för kronor för att täcka den ökade kostnaden för hjälpmedel beräknar förvaltningen att ersättningen från landstinget räcker till fem nya tjänster. Som en jämförelse kan konstateras att Haninge kommun, som redan i maj 2000 sagt upp principöverenskommelsen, har ett resursteam bestående av sex tjänster för att täcka behovet. Utöver detta ligger ansvaret utanför kontorstid hos en upphandlad verksamhet (två joursjuksköterskor som tjänstgör inom bostad med särskild service och äldreomsorgen). Haninge kommun är något mindre än Botkyrka såväl utifrån invånarantal som utifrån antal brukare i bostad med särskild service eller dagverksamhet. I Botkyrka har vi i dagsläget 182 brukare inom bostad med särskild service och drygt 300 brukare inom den dagliga verksamheten. Synpunkter Vård- och omsorgsförvaltningen ställer sig positiv till avtalet då vi ser många vinster med att kommunen får ett utökat ansvar för hälso- och sjukvården inom bostad med särskild service. Kommunen ges på detta sätt en större och tydligare helhet vilket gör att förvaltningen anser att förändringen kommer att bli positiv för våra brukare. Vi kan konstatera att principöverenskommelsens upphörande kommer att innebära en ökad kostnad för kommunen även efter ersättning från landstinget. Samtidigt anser förvaltningen att vinsterna med att kommunen tar

130 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:124 över ansvaret för hälso- och sjukvården inom bostad med särskild service och daglig verksamhet trots det motiverar ett övertagande. Förvaltningen föreslår därför nämnden att bifalla KSL:s rekommendation att ingå avtal. Slutligen vill förvaltningen lämna några synpunkter som vi anser vara viktiga att beakta framöver. För att överföringen ska ske så smidigt som möjligt krävs väl inarbetade former för samverkan mellan läkare och sjuksköterskor. En tydlig uppdragsbeskrivning av läkares ansvar, eller en rutin för kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska, är en förutsättning för att öka tillgängligheten. Ett ytterligare klargörande kring gränsdragning mellan basal och avancerad hemsjukvård måste göras. Det måste tydligt framgå vem som ska bära vilka kostnader. Anne Lundkvist Vård- och omsorgschef

131 REKOMMENDATION Dnr: KSL/13/ Gunilla Hjelm-Wahlberg För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Kommunstyrelserna i Stockholms län Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2014 att rekommendera länets kommuner att besluta, i Principöverenskommelsen från upphör, 2. ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvård övergår från landstinget till kommunerna i länet, 3. denna förändring finansieras via skatteväxling 2015/2016, 4. förändringen träder i kraft den 1 oktober 2015, 5. landstinget, senast den 30 november 2015, ersätter kommunerna med motsvarande 92/365 av skatteväxlingens värde Ärendebeskrivning Landstinget har sedan kommunaliseringen av omsorgerna 1994 utfört de hälso- och sjukvårdsinsatser som kommunen ansvarar för enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta bestämdes i den s k Principöverenskommelsens 11 från Landstinget har utfört uppdraget enligt den så kallade normaliseringsprincipen. Huvudregeln är att den enskilde i första hand besöker öppenvårdsmottagning men den som inte kan ta sig till mottagning får besök i hemmet eller i den dagliga verksamheten. Flera kommuner har under åren aktualiserat frågan om att en egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation kunde förbättra tillgänglighet, kontinuitet och samordning av hälso- och sjukvården med omvårdnaden för personer med funktionsnedsättning. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post Hemsida Organisationsnummer

132 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Lidingö stad framförde i skrivelse till KSL att egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation i respektive kommun skulle kunna förbättra tillgängligheten, kontinuiteten och samordningen av hälso- och sjukvården och omvårdnaden för personer med funktionsnedsättning. Under 2009 och 2010 var frågan om upphörande av 11 i Principöverenskommelsen aktuell för diskussion i landsting och kommun. Frågan avslutades dock med ett konstaterande att det fanns anledning att avvakta den förväntade kommunaliseringen av hemsjukvården. Presidiegruppen beslutade att uppdra åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och KSL-kansliet att utreda hur 11 i Principöverenskommelsen från kan avvecklas. 11 beskriver ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ett gemensamt projektarbete startade i början av december 2013 med deltagande från HSF, KSL och representanter från kommunerna i de olika delregionerna. Uppdraget skulle presentera ett förslag på definition av vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som respektive huvudman ska ansvara för utifrån HSL. Det gäller vilka hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS-bostäder och daglig verksamhet som ska ingå i respektive huvudmans ansvar där även frågor kring hjälpmedel, rehabilitering och habilitering behövde definieras. Landstingets kostnader för insatserna som utförs ska redovisas och en skatteväxlingsnivå beräknas. Förslag Förslaget innebär att kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden och på daglig verksamhet. Landstinget ansvarar för läkarinsatser och specialiserad hälsooch sjukvård, specialiserad rehabilitering och specialiserad habilitering. Fördelning av ansvar sker enligt förteckning nedan. Normaliseringsprincipen gäller och innebär Om individ tillhörande målgruppen önskar få hälso- och sjukvårdsinsatsen i öppenvård (inom husläkarverksamhet och primärvårdsrehabilitering) kan de välja, eller få hjälp att välja, alternativ i linje med övrig befolkning. För övriga hälso- och sjukvårdsinsatser har målgruppen tillgång till dessa i likhet med övriga invånare. Kommunens ansvar Hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden respektive daglig verksamhet. Förskriva läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Förskrivnings- och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, bashjälpmedel samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. 2 (5)

133 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Ansvar för att legitimerad personal i verksamheten svarar för att information ges till patientens läkare om aktuell status. Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering. Landstingets ansvar Alla läkarinsatser (inklusive besök i boendet/daglig verksamhet). All övrig vård på specialiserad nivå som sker i boendet och daglig verksamhet och som ingår i uppdragen för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), specialiserad palliativ vård och specialistpsykiatri. Specialiserad rehabilitering (exempelvis inom uppdragen för neuroteam samt inom neurologi, onkologi och lymfödem). Logopedi. Hörsel- och synrehabilitering. Specialiserad habilitering. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär. Kunskapsöverföring till kommunens personal, som utför habilitering i vardagen, avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. Kostnadsansvar för näringsprodukter och testmaterial för diabetes samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Förskrivnings och kostnadsansvar för synhjälpmedel, hörselhjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel samt kosmetiska hjälpmedel. Fotsjukvård. Dietetik. Ansvar för att legitimerad personal i landstingets verksamhet ger information till legitimerad personal i kommunens verksamhet om beslutade insatser och aktuell status. Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering. Har kostnadsansvar för läkemedel och förbrukningsartiklar som omfattas av läkemedelsförmånen, förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner (2002:160) till enskild patient. För kostnaderna för provtagningsmateriel (provtagningsrör och tillhörande nålar) för ordinerade prover och där provet tas av personal verksamma på kommunens uppdrag. För vårdhygienisk experthjälp till kommunerna. Länets kommuner köper idag vårdhygienisk smittskyddskompetens från landstinget vad avser vård- och omsorgsboenden för äldre. Motsvarande samverkansavtal behöver upprättas vad avser denna målgrupp. Skatteväxling Kommunernas övertagande finansieras med en skatteväxling, vilket innebär att landstinget sänker skattesatsen med två öre och kommunerna höjer sina skattesatser med motsvarande. Stockholms läns landstings ersättning till utförarna i denna verksamhet beräknades 2013 uppgå till ca 84 miljoner kronor. Två öre motsvarar 94,6 miljoner kronor på årsbasis (2013). Skatteväxlingen föreslås ske den 1 januari Om kommunerna tar över verksamheten före den 1 januari 2016 ska Stockholms läns landsting ersätta kommunerna. Ersättningen ska beräknas som 1/365 per dag multiplicerat med värdet av två öre i utdebitering beräknat på 2015 års effektiva skatteunderlag. 3 (5)

134 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Om kommunerna tar över verksamheten den 1 oktober 2015, ska Stockholms läns landsting således ersätta kommunerna med 92/365-delar av värdet av två öre i utdebitering beräknat på 2015 års effektiva skatteunderlag. Detta motsvarar cirka 25 miljoner kronor. Betalningen skall göras senast den 30 november 2015 och fördelas enligt respektive kommuns folkmängd den 1 november Nationellt utjämningssystem Första januari 2004 infördes ett nationellt utjämningssystem för LSS-insatser. Kostnaderna för kommunerna i övriga län motsvarar 83 procent av rikets kostnad. Eftersom kommunerna i övriga län har utfört hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS-boenden och inom daglig verksamhet, har 83 procent av denna kostnad ingått i kostnaden för varje insats, som sedan utjämnats i det nationella utjämningssystemet. Detta har också gällt för kommunerna i Stockholms län. Hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS utgör knappt 2 procent av hela kostnaden för insatserna boende barn, boende vuxna och daglig verksamhet. När också kommunerna i Stockholms län, som står för 17 procent av rikets kostnad, kommer att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser, kommer volymen i det nationella utjämningssystemet för aktuella insatser att öka med 0,3 procent (2 procent av 17 procent). Presidiegruppen KSL/HSN Presidiegruppen KSL/HSN beslutade den 8 maj 2014 att föreslå hälso- och sjukvårdsnämnden besluta enligt förslaget samt att föreslå KSLs styrelse att kommendera länets kommuner att besluta enligt förslaget. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Beslut om antagande av överenskommelse är att likställas med undertecknande. Svarsperiod KSL önskar få kommunens ställningstagande senast den 31 december 2014 med e-post till Alternativt till Kommunförbundet Stockholms Län Box STOCKHOLM 4 (5)

135 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Frågor och information Frågor med anledning av detta, välkommen att kontakta Gunilla Hjelm- Wahlberg, telefon , e-post Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Elisabeth Gunnars Madeleine Sjöstrand 1:e vice ordförande Förbundsdirektör Bilaga: PM Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet 5 (5)

136 PM Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Presidiegruppen, som består av Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och Kommunförbundet Stockholms Läns (KSLs) sociala välfärdsberednings presidium, beslutade att uppdra åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och KSL-kansliet att utreda hur 11 i Principöverenskommelsen från kan avvecklas. 11 beskriver ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ett gemensamt projektarbete startade i början av december med deltagande från HSF, KSL och representanter från kommunerna i de olika delregionerna. Representanterna är sakkunniga inom hälso- och sjukvård, funktionsnedsättning, organisation, ekonomi mm. KSL och HSF svarar för projektledare. Patient- och funktionshindersorganisationer i Stockholms län har getts möjlighet till delaktighet via Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samverkansråd vid ett särskilt seminarium som ägde rum den 30 januari En dialogkonferens för målgruppen tjänstemän från HSF, förvaltningschefer och Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) från kommunerna genomfördes den 14 mars Uppdraget redovisas till Presidiegruppen den 8 maj 2014 där detta PM ingår som bilaga. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Personkretsar LSS innehåller i 1, inledande bestämmelser om stöd och service till följande grupper: Personkrets 1 Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller

137 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (19) STOCKHOLMS LÄN autismliknande tillstånd under utvecklingsperioden vilket avser åren före 16 års ålder. Personkrets 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder (efter 16 år), föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3 Personer med andra och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Gemensamt för alla personer som tillhör någon av LSS personkretsar är att insatserna kan ges livet ut om behovet av insatser kvarstår. Insatser enligt LSS I LSS 9, p regleras vilken form av stöd och service lagens personkrets har rätt till: 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. 3. Ledsagarservice, 4. Biträde av kontaktperson, 5. Avlösarservice i hemmet, 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Landstingen avsvarar för insatser enligt LSS 9.1, övriga punkter ansvarar kommunerna för.

138 KOMMUNFÖRBUNDET 3 (19) STOCKHOLMS LÄN Principöverenskommelsens 11 Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 18 och 18 a-c har landstinget ansvaret för all hälso- och sjukvård förutom i vissa boenden och dagverksamheter. Kommunen ansvarar för särskilda boenden för äldre, dagverksamhet för äldre, bostad med särskild service enligt Socialtjänstlagen 2001:453 (SoL) för personer med psykisk funktionsnedsättning samt bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Läkarinsatser är alltid landstingets ansvar. I 11 Principöverenskommelsen med landstinget och kommunerna av verksamheter som bedrivs av landstingets omsorgsnämnd från 1994 framgår att landstinget ska utföra den hälso- och sjukvård som kommunen har ansvar för i LSS-verksamhet. Protokoll mellan SLL och KSL 11 i Principöverenskommelsen: HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel Kommunerna har enligt HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar (exkl. läkarvård) och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer som bor i särskilda boendeformer och /eller har dagverksamhet. Landstinget förbinder sig att utan särskild kostnad för kommunerna fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18 och 18 a för personer som tillhör personkretsen för LSS. Verksamheten skall bedrivas i sådan omfattning och med sådan kvalitet som motsvarar personernas speciella behov. De uppgifter enligt HSL 24 som fullgörs av de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna skall även omfatta de verksamheter som anges i denna paragraf. Tolkning av insatser och målgrupp i 11 Principöverenskommelsen Sedan Principöverenskommelsen trädde ikraft har både HSL och LSS förändrats. Det har inneburit att tolkningen av 11 upplevts som otydlig vad gäller vilka boenden, personkretsar och vilka hälso- och sjukvårdinsatser som ingår. En gemensam arbetsgrupp mellan HSF och KSL tillsattes 2009 med syfte att tolka 11 i Principöverenskommelsen. Det är den arbetsgruppens tolkning som ligger till grund till följande beskrivning av omfattningen av vilka insatser och målgrupper som avses i 11 i Principöverenskommelsen. Bostad med särskild service för barn och ungdom, LSS 9.8 De barn och ungdomar som bor i bostad med särskild service kan hänföras till tre grupper: de med mycket omfattande behov av stöd och omvårdnadsinsatser under dygnets alla timmar, barn och ungdomar med en

139 KOMMUNFÖRBUNDET 4 (19) STOCKHOLMS LÄN funktionsnedsättning som leder till utåtagerande beteende samt barn och ungdomar som går i skolan på annan ort. Barn och ungdomar som får sitt stöd i bostad med särskild service, är en LSSinsats som har minskat i volym. Enligt Socialstyrelsens statistik hade 323 barn och ungdomar beslut om boende år 2004 och år 2012 är antalet 276 i länet. LSS-lagstiftningen har gjort det möjligt för allt fler barn och ungdomar att få sitt stöd i hemmet. De stödformer som kan vara aktuella i hemmet är t ex personlig assistans och avlösarservice. Principöverenskommelsen 11 är inte aktuell när barn och ungdomar bor i hemmet. Barn och ungdomar boende i familjehem omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Där har landstinget ansvaret för all hälso- och sjukvård. Bostad med särskild service för vuxna, LSS 9.9 Den traditionella gruppbostaden med tillgång till personal dygnet runt och tillgång till gemensamhetsutrymmen kommer även i framtiden att vara en viktig stödform för personer, såväl äldre som yngre, som har ett omfattande behov av stöd och omvårdnad. Antalet personer med denna LSS insats har under senare år utvidgats eftersom flera personer med autismspektrumtillstånd (AST) ingår. För en del av dem är gruppbostaden, med anpassat stöd och omvårdnad, en bra boendelösning. Antal lägenheter i bostad med särskild service (gruppbostad och servicebostad) har stadigt ökat under åren. År 2004 hade personer beslut om vuxenboende och år 2012 var antalet beslut i länet enligt Socialstyrelsens LSS statistik. Vuxna boende i särskilt anpassad bostad omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Där har landstinget ansvaret. Det bör observeras att huvuddelen av de som bor i vuxenboende även har ett beslut om daglig verksamhet. Daglig verksamhet, LSS 9.10 Daglig verksamhet riktar sig till personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Antalet personer med daglig verksamhet enligt LSS har ökat kraftigt under de senaste tio åren. År 2004 hade personer beslut om daglig verksamhet i länet enligt Socialstyrelsens LSS statistik. År 2012 har antalet personer med beslut ökat till Ökningen hänger till största delen samman med att allt fler personer med autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning beviljas LSS- insatsen vilket medför att målgruppen för daglig verksamhet delvis förändrats.

140 KOMMUNFÖRBUNDET 5 (19) STOCKHOLMS LÄN Målgrupp De individer som omfattas av Principöverenskommelsen 11 är således de som: bor i bostad med särskild service och/eller har beslut om daglig verksamhet tillhör personkrets 1 eller 2 har behov av hälso- och sjukvård i boendet eller i den dagliga verksamheten. Det innebär att antalet individer som uppskattas kunna ingå i målgruppen är ca personer. Antalet idag är dock färre eftersom inte alla har behov av den hälso- och sjukvård som Principöverenskommelsen 11 omfattar. Personkrets 3 omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Huvudprincipen är att landstinget har ansvar för personkretsen men vissa undantag förekommer. Hälso- och sjukvårdsinsatser idag för målgruppen De insatser för målgruppen som omfattas av Principöverenskommelsens 11 är hälso- och sjukvårdsinsatser samt vissa hjälpmedel i bostaden med särskild service eller på den dagliga verksamheten. Läkarinsatser omfattas inte. Hälso- och sjukvården för målgruppen har landstinget organiserat enligt normaliseringsprincipen. Det innebär att huvudregeln är att den enskilde i första hand vänder sig till husläkarmottagning/vårdcentral och till primärvårdsrehabiliteringsmottagning, på samma sätt som övriga invånare. Den som inte kan ta sig till mottagning får besök i boendet eller på daglig verksamhet och det är dessa hälso- och sjukvårdsinsatser som omfattas av Principöverenskommelsen 11. Landstinget har idag organiserat så att dessa besök ingår i uppdragen för: husläkarverksamhet med basal hemsjukvård basal hemsjukvård kvällar och nätter primärvårdsrehabilitering. Avseende hjälpmedel så har kommunen och landstinget delat kostnadsansvar. Övriga hälso- och sjukvårdinsatser som utförs i boendet/daglig verksamhet som målgruppen har behov av och som är landstingets ansvar omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Målgruppen har tillgång till dessa i likhet med övriga invånare. En stor del av insatser som räknas som hälso- och sjukvård (främst medicingivning) utförs idag i bostaden/daglig verksamhet av personal som arbetar där på kommunens uppdrag. Det sker genom delegering från distriktssköterska eller annan legitimerad personal som arbetar på uppdrag av landstinget.

141 KOMMUNFÖRBUNDET 6 (19) STOCKHOLMS LÄN För mer information om landstingets olika uppdrag som nämns hänvisas till respektive Förfrågningsunderlag eller uppdragsbeskrivning som finns på Vårdgivarguiden Basal hemsjukvård inklusive hembesök Basal hemsjukvård definieras av landstinget som den hälso- och sjukvård som ges i patientens hem och som inte kräver specialiserad palliativ vård i öppen eller sluten vårdform eller avancerad öppenvård i hemmet som annan vårdgivare (ASIH) ansvarar för eller täcks av annan huvudmans ansvar. Patienten skall på grund av medicinska skäl eller funktionshinder ha behov av hälso- och sjukvårdsinsatser som skall vara varaktiga och som beräknas kvarstå under minst 14 dagar. Patienterna skall ha behov av minst två insatser i hemmet per kalendermånad för att registreras i basal hemsjukvård. Om patienten har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet som inte är varaktiga ges de i form av hembesök. I basal hemsjukvård ingår att den vårdgivare som landstinget har avtal med säkerställer att: distriktssköterska eller läkare i verksamheten ansvarar för att bedöma patientens totala behov av hemsjukvård oavsett tid på dygnet och att den vårdgivare som ansvarar för insatser på andra tider informeras. Vid utskrivning från slutenvården ansvarar utskrivande vårdenhet för en sådan bedömning och Vårdgivaren ska justera vårdplanen enligt gällande riktlinjer. det för samtliga hemsjukvårdspatienter framgår vem som är ansvarig distriktssköterska och läkare förbrukningsmaterial alltid finns i tillräcklig mängd hemma hos patienten distriktssköterska har en koordinatorsfunktion genom att ansvara för att, i samverkan med andra yrkeskategorier, samordna insatser för att tillgodose patientens totala vårdbehov distriktssköterska ansvarar för att en planering och kontinuerlig bedömning av vården genomförs som dokumenteras för varje patient när behov av hemsjukvård blir aktuellt. Planeringen ska genomföras i samråd med andra berörda vård- och omsorgsgivare och beskriva vårdens planering, genomförande, uppföljning och resultat. Patient och närstående ska erbjudas att delta i planeringen av vården samt informeras. Målgruppen enligt Principöverenskommelsen 11 kan således få hälso- och sjukvårdsinsatser i bostaden/daglig verksamhet antingen i form av hemsjukvårdsbesök eller hembesök av distriktssköterska, sjuksköterska eller undersköterska. Det är dessa insatser som ingår i Principöverenskommelsen 11. Vårdgivare som har landstingets uppdrag att utföra insatserna dagtid vardagar är godkända enligt LOV (lagen om valfrihetssystem) och ingår i Vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. För närvarande finns 206 avtal. För utförandet av basal hemsjukvård inklusive hembesök kvällar och nätter (kl ) samt dagtid på helger har landstinget särskilt avtal (8 st.) med andra vårdgivare.

142 KOMMUNFÖRBUNDET 7 (19) STOCKHOLMS LÄN Det finns några undantag från ovan. Landstinget har särskilda avtal med: Haninge kommun om att utföra hälso- och sjukvårdsinsatserna för målgruppen Sigtuna kommun om att utföra hälso- och sjukvårdsinsatserna för målgruppen Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) för Safirens barnboende i Vallentuna Kista stadsdelsförvaltningen för boende på Silkesborg Södertälje kommun för vissa boenden Legevisitten AB för Ösmohemmet, Nynäshamn Österåkers kommun för att ta emot delegeringar till målgruppen samt MAS insatser i privata LSS boenden Vissa kommuner för andningshandikappade personer som bor i bostad med särskilt stöd och service, bl. a i Huddinge. Rehabilitering Hälso- och sjukvårdsinsatser i form av rehabilitering för målgruppen enligt Principöverenskommelsen 11 ingår i landstingets uppdrag för Primärvårdsrehabilitering, specialiserad fysioterapi samt logopedi. Primärvårdsrehabilitering ska vara förstahandsvalet då behov av rehabilitering finns hos befolkningen. Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård på mottagning och i hemmet. Hemrehabilitering tillämpas då patienten bedöms ha bättre möjlighet att uppnå rehabiliteringsmålen genom insatser i hemmiljön. För patient med behov av samordnad rehabiliteringsinsats ska vårdgivaren verka för att rehabiliteringsprocessen sker samordnat med patientens övriga behandling eller stöd. Syftet med insatserna är att förbättra patientens aktivitets- och funktionsförmåga med målsättningen att återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktion och tidigt åtgärda försämring av funktionstillstånd, samt skapa goda villkor för ett självständigt liv med aktivt deltagande i samhällslivet. Vårdgivaren ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Primärvårdsrehabiliteringens basuppdrag utförs av legitimerad arbetsterapeut, legitimerad dietist och legitimerad fysioterapeut med eventuella tilläggstjänster kiropraktik, och kombinerad fysikalisk lymfödemterapi samt behandling i bassäng. Från och med 1 maj 2014 ingår även naprapati som tilläggstjänst. De rehabiliteringsinsatser i bostaden/daglig verksamhet som ingår i Principöverenskommelsen 11 är hemrehabilitering eller hembesök av arbetsterapeut och fysioterapeut. Vårdgivare som har landstingets uppdrag att utföra insatserna dagtid vardagar är godkända enligt LOV (lagen om valfrihetssystem) och ingår i Vårdval Primärvårdsrehabilitering och Specialiserad fysioterapi. För närvarande finns för utförandet av primärvårdsrehabilitering 67 mottagningar och 90 mottagningar inom specialiserad fysioterapi.

143 KOMMUNFÖRBUNDET 8 (19) STOCKHOLMS LÄN Specialiserad habilitering Landstingets habiliteringsverksamhet utförs i huvudsak enligt HSL men den kan, om den enskilde så begär, utföras enligt LSS 9.1 (avser endast insatsen råd och stöd). I Stockholms län finns dels lokala habiliteringscenter men även specialiserade länsövergripande verksamheter. Habiliteringsverksamheten är en extra resurs inom hälso- och sjukvården som endast erbjuds barn, ungdomar och vuxna med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar såsom vid utvecklingsstörning, autismspektrumstörningar, rörelsenedsättning och flerfunktionsnedsättning. Verksamheten bedömer behov av insatser och ger råd, stöd och behandling till personer med funktionsnedsättningar med syfte att de ska bibehålla och utveckla sina förmågor för att kunna vara delaktiga i samhället och få en fungerande vardag. Habiliteringens personal (arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, kurator, logoped och specialpedagog) ger även vägledning kring funktionsnedsättningen till närstående, personens nätverk och berörda verksamheter kring en person med funktionsnedsättning, som till exempel förskola/skola, daglig verksamhet eller gruppbostad. Den habiliteringsverksamhet som idag ingår i landstingets uppdrag omfattas inte av Principöverenskommelsen 11. Hjälpmedel Utifrån landstingets modell för organisation av hjälpmedelscentralsverksamheten samt för verksamheten som hanterar förbrukningshjälpmedel kan hjälpmedel delas in i två huvudgrupper: Medicintekniska hjälpmedel Förbrukningshjälpmedel och näringsprodukter. Medicintekniska hjälpmedel delas in i bashjälpmedel (enkla hjälpmedel) och hyrhjälpmedel (komplexa hjälpmedel). Personer i behov av personligt förskrivna hjälpmedel på landstingets bekostnad kan få det förskrivet av exempelvis distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som finns på bland annat husläkarmottagningar, inom primärvårdsrehabilitering och sjukhus. I vissa fall är förskrivningsrätten förbehållen läkare, dietister med flera. Landstinget är enligt HSL skyldigt att tillhandahålla hjälpmedel till personer i länet för deras dagliga livsföring i hemmet och i närmiljön samt för vård och behandling. Landstinget och kommunerna har efter ÄDEL-reformen och 1994-års Handikappreform ett delat ansvar för hjälpmedel. Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och Stockholms läns landsting (SLL) har förtydligat ansvars- och kostnadsfördelning av framförallt medicintekniska hjälpmedel vilket finns reglerat i dokument daterat som verksamheterna fortfarande arbetar efter, se eller

144 KOMMUNFÖRBUNDET 9 (19) STOCKHOLMS LÄN Sedan överenskommelsen tecknades 1997 har förändringar skett som gör att det finns ett behov av revidering av överenskommelsen. Arbete med detta är påbörjat. Framförallt är det problem kring hjälpmedel i bostad med särskild service, där det råder ständiga diskussioner mellan kommun och landsting kring personlyftar och lyftselar till dessa. Dessutom finns skrivningar såsom exempelvis personligt förskrivna hjälpmedel som kan förorsaka gränsdragningsproblem. Nuvarande ansvarsfördelning för målgruppen i bostad med särskild service Medicintekniska hjälpmedel (hyr- och bashjälpmedel) - kommunerna ansvarar för att tillhandahålla och kostnadsmässigt för arbetshjälpmedel definierat som alla typer av lyftar, t.ex. personlyftar, sänglyftar, toalettlyftar, rullstol med vårdaraggregat samt duschsängar inklusive alla tillbehör. Landstinget ansvarar förskrivnings- och kostnadsmässigt för övriga personligt förskrivna hjälpmedel. Förbrukningshjälpmedel och näringsprodukter - kommunen ansvarar kostnadsmässigt för inkontinenshjälpmedel men förskrivning sker av distriktssköterska som arbetar på landstingets uppdrag. Landstinget ansvarar förskrivnings- och kostnadsmässigt för näringsprodukter, kompressionsmaterial, förbands-och sjukvårdsartiklar samt testmaterial vid diabetes. Nuvarande ansvarsfördelning för målgruppen i daglig verksamhet Daglig verksamhet ska på kommunens bekostnad vara utrustat så att brukarna kan vistas och delta i de aktiviteter som erbjuds. Om enstaka brukare kräver hjälpmedel utanför grundutrustningen kan dessa förskrivas som ett personligt hjälpmedel på landstingets bekostnad. Landstingets kostnader idag Hälso- och sjukvårdsförvaltningens (HSF) har ingen särredovisning av kostnader för hälso- och sjukvårdsinsatser till målgruppen. Besök i boende med särskild service och daglig verksamhet ingår i de totala kostnaderna för basal hemsjukvård inom husläkaruppdraget inklusive kvälls- och nattpatrullernas verksamhet samt primärvårdsrehabilitering. De kostnader som redovisas nedan är HSF kostnader för köpt vård 2013, det vill säga beställarens kostnad, inte faktisk kostnad hos vårdgivarna. Denna går inte att få fram, dels på grund av att många vårdgivare är privata och dels att den landstingsinterna verksamheten inom SLSO (Stockholms Läns Sjukvårdsområde) inte särredovisar kostnader för hemsjukvård. I redovisade kostnader för basal hemsjukvård, primärvårdsrehabilitering och särskilda avtal ingår inte Norrtälje, som har eget kostnadsansvar för dessa områden och dessa särredovisas nedan. Inom hjälpmedelsområdet har däremot HSF fullt kostnadsansvar och kostnaderna för Norrtäljes befolkning ingår i redovisat belopp.

145 KOMMUNFÖRBUNDET 10 (19) STOCKHOLMS LÄN Basal hemsjukvård De uppgifter som finns inom basal hemsjukvård och som beräkningarna grundar sig på är kostnader och antalet besök av distriktssköterska/sjuksköterska/ undersköterska, antalet registrerade i hemsjukvård samt uppgifter från HSF-rapporten Basal hemsjukvård vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten I rapporten framgick att sex procent av hemsjukvårdspatienterna avsåg boende med särskild service och daglig verksamhet. I rapporten har också konstaterats att antalet besök hos personer i boende i genomsnitt var cirka dubbelt så många som personer i eget boende. Det totala antalet besök för distriktssköterska/sjuksköterska/undersköterska var stycken år Sex procent av dessa (enligt rapporten ovan) motsvarar besök. Den totala kostnaden för basal hemsjukvård exklusive läkarinsatser uppgick 2013 till 487 miljoner kronor. Detta ger en kostnad per besök på 240 kronor besök x 240 kronor x 2 ger en beräknad kostnad på 58, 4 mkr. Primärvårdsrehabilitering Inga kostnader kan heller särskiljas för primärvårdsrehabilitering. I det tidigare arbetet med projektet Hemsjukvård 2015 beräknades kostnaderna för primärvårdsrehabilitering till 10 % av de totala kostnaderna som SLL räknat fram (exkl. hjälpmedel) för överföring till kommunerna. I beräkningen för LSS förutsätts på samma sätt att kostnaderna för PV-rehab utgör 10 % av de totala kostnaderna. Detta ger en beräknad kostnad på 5,8 mkr. Särskilda LSS-avtal (HSF) SLL har särskilda avtal för vissa boenden med särskild service och daglig verksamhet, dessa kostnader ska medtas i beräkningen. Kostnaderna för år 2013 uppgick till 6,5 mkr. Särskilda avtal för andningshandikappade patienter (HSF) SLL och kommunen har delat kostnadsansvar för andningshandikappade patienter. SLLs kostnader för dessa bör ingå i överföringen. Det finns i dagsläget 6 patienter inom boenden med särskild service och daglig verksamhet till en sammanlagd kostnad på 4,2 mkr. Hjälpmedel, inklusive Norrtälje Här ingår kostnader för hyr-, bas- och förbrukningshjälpmedel samt hjälpmedel i daglig verksamhet. Beräkningen är grundad på faktiska kostnader för hyrhjälpmedel och hjälpmedel i daglig verksamhet. Kostnaderna har beräknats för bas- och förbrukningshjälpmedel enligt samma princip som för basal hemsjukvård, dvs 6 % av kostnader i basal hemsjukvård. (däremot tas inte dubbla kostnaden upp eftersom varje besök inte föranleder förskrivning av hjälpmedel).

146 KOMMUNFÖRBUNDET 11 (19) STOCKHOLMS LÄN Beräknade kostnader per verksamhet, mkr Hyrhjälpmedel 1,7 Bashjälpmedel 2,64 Förbrukningshjälpmedel 0,83 Daglig verksamhet 1,6 Totalt 6,8 Totalt beräknade kostnader hjälpmedel är 6,8 mkr. Norrtälje, exklusive hjälpmedel En separat beräkning har gjorts av Tiohundraförvaltningen, beräknad kostnad för basal hemsjukvård och primärvårdsrehabilitering är 2,3 mkr. Totalt beräknade kostnader för boenden med särskild service och daglig verksamhet inom SLL 2013 Verksamhet Beräknad kostnad 2013, mkr Besök inom LSS-boende/daglig verksamhet 58,4 Primärvårdsrehabilitering 5,8 Särskilda avtal LSS 6,5 Särskilda avtal andningspatienter 4,2 Norrtälje 2,3 Hjälpmedel 6,8 Totalt ber belopp SLL 84,0

147 KOMMUNFÖRBUNDET 12 (19) STOCKHOLMS LÄN Varför en förändring av Principöverenskommelsen 11? Lidingö stad framförde i en skrivelse till KSL att en egen kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation i respektive kommun skulle kunna förbättra tillgängligheten, kontinuiteten och samordningen av hälsooch sjukvården och omvårdnaden för personer med funktionsnedsättning. Ett antal kommuner har också hemställt hos KSL om att medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i 11 i Principöverenskommelsen tas bort. Presidiegruppen gav 2009 KSL-kansliet och HSN-förvaltningen i uppdrag att utreda frågan om samarbete mellan hemtjänst och hemsjukvård. Det handlade då främst om egenvård och delegeringar. Vid Presidiegruppens möte framgår att kartläggning samt förslag om hur hälso- och sjukvården i LSS boenden och daglig verksamhet fungerar och kan förbättras även ska ingå i utredningen. I augusti 2009 redovisades till Presidiegruppen att tidigare utredningsarbete numera sågs som ett eget uppdrag, d.v.s. Kartläggning av hur hälso- och sjukvården i LSS boenden och daglig verksamhet fungerar och kan förbättras inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i särskilt boende enligt LSS. En arbetsgrupp med representanter från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, ett par kommuner och KSL presenterade ett diskussionsunderlag på en kommundialog den 2 juni KSL:s vård- och omsorgsberedning beslutade att sända ut förslaget på remiss till kommunerna. Förslaget från arbetsgruppen efter kommundialog 2010 Arbetsgruppen föreslog att 11 i Principöverenskommelsens skulle upphöra att gälla, och att detta kunde ske i samband med en kommunalisering av hemsjukvården. I avvaktan på detta föreslogs att landstinget skulle sluta med kommunerna om utförande av hälso- och sjukvårdsinsatser motsvarande basal hemsjukvård (exklusive läkarinsatser) målgruppen enligt Principöverenskommelsen 11. Förslaget skickades ut på remiss till samtliga kommuner. Ett flertal kommuner sade i sina remissvar att man vill avvakta den väntade kommunalisering av hemsjukvård, varför avtal enligt ovan aldrig kom till stånd. Hemsjukvård 2015 I arbetet med Hemsjukvård 2015 och det förslag på inriktning som antogs av Presidiegruppen juni 2012 framgår att: I samband med en huvudmannaskapsförändring kommer även Stockholms läns särskilda överenskommelse (principöverenskommelsen 11) gällande hälso- och sjukvårdsinsatser till personer i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS att förändras. Det innebär att kommunerna själva får organisera och ansvara för hälso- och sjukvårdsinsatserna (exklusive läkarinsatser) som även inkluderar rehabilitering och habilitering.

148 KOMMUNFÖRBUNDET 13 (19) STOCKHOLMS LÄN Landstinget utför idag dessa insatser enligt normaliseringsprincipen, vilket innebär att huvudregeln är att individerna besöker sin öppenvårdsmottagning för hälso- och sjukvårdsinsatser. Den som inte kan ta sig till mottagning erhåller hemsjukvård eller får så kallade hembesök. Denna princip föreslås gälla även efter en förändring av Principöverenskommelsens 11. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i september 2013 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utarbeta förslag till organisation av den framtida hemsjukvården. Detta med anledning av att det gemensamma arbetet med Hemsjukvård 2015 (via landstinget och Kommunförbundet Stockholms län) identifierat komplikationer som omöjliggör en förändring av ansvaret för hemsjukvård under I uppdraget med att ge förslag på den framtida hemsjukvården inkluderas även hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som bor i LSS bostad med särskild service och daglig verksamhet. Det nya uppdraget Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och KSL-kansliet har diskuterat fortsatt arbete för hemsjukvård utifrån den förändrade inriktningen av Hemsjukvård Detta har utmynnat i ett gemensamt projekt för hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS boenden inklusive daglig verksamhet och hur 11 i principöverenskommelsen ska hanteras. Uppdraget ska presentera ett förslag på definition av vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som respektive huvudman ska ansvara för utifrån HSL. Det gäller vilka hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS bostäder och daglig verksamhet som ska ingå i respektive huvudmans ansvar där även frågor kring hjälpmedel, rehabilitering och habilitering behöver definieras. Landstingets kostnader för insatserna som utförs ska redovisas och en skatteväxlingsnivå beräknas. Syfte med upphörande av 11 i Principöverenskommelsen 11 innebär att kommunerna har det juridiska ansvaret (huvudmannaskapet), men att landstinget ansvarar för utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatserna. Syftet med föreslagen förändring är att kommunerna också ska ansvara för att hälso- och sjukvårdsinsatserna utförs. Förutsättningar och avgränsningar Den hälso- och sjukvård som utförs idag av landstinget ligger till grund för vad som ska överföras från landstinget till kommunerna. Det innebär att de hälsooch sjukvårdsinsatser som i dag utförs av landstinget på primärvårdsnivå (basal hemsjukvård inklusive enstaka hembesök och primärvårdsrehabilitering) i bostad med särskild service och i daglig verksamhet samt förskrivning och kostnadsansvar för vissa hjälpmedel till målgruppen ska överföras. Insatser av läkare och inom landstingets uppdrag för specialiserad habilitering är inte berörda av förändringen. Utgångspunkten för arbetet är ett tydligt patient/brukarfokus.

149 KOMMUNFÖRBUNDET 14 (19) STOCKHOLMS LÄN Grunden för de beräkningar av skatteväxlingsnivå som föreslås bygger dels på den ersättning som landstinget 2013 gav sina utförare av hälso- och sjukvårdsinsatserna, dels på uppräknat effektivt skatteunderlag Överföring av hälso- och sjukvårdsinsatser från landstinget till kommunerna förslag Arbetsgruppen föreslår att 11 i Principöverenskommelsen från 1994 upphör. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2015 och finansieras genom en skatteväxling fr.o.m. den 1 januari Finansieringen under perioden 1 oktober 2015 till den 31 december 2015 sker med ett bidrag från landstinget till kommunerna motsvarande en fjärdedel av skatteväxlingen. Målgrupp Individer som har beslut om bostad med särskild service och/eller daglig verksamhet (LSS 9.8, 9.9 och 9.10) i kommunen och som är i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i boendet eller den dagliga verksamheten samt de som har behov av hjälpmedel (medicintekniska och förbrukningshjälpmedel samt näringsprodukter). Normaliseringsprincipen Om individ tillhörande målgruppen önskar få hälso- och sjukvårdsinsatsen i öppenvård (inom husläkarverksamhet och primärvårdsrehabilitering) kan de välja, eller få hjälp att välja, alternativ i linje med övrig befolkning. För övriga hälso- och sjukvårdsinsatser har målgruppen tillgång till dessa i likhet med övriga invånare. Hälso- och sjukvårdsinsatser Kommunen ansvarar för de insatser som målgruppen är i behov av. Det är hälso- och sjukvård som utförs av distriktssköterska, sjuksköterska eller undersköterska. I ansvaret ligger även alla kostnader för sårvårdsmaterial. Landstinget ansvarar för läkarinsatserna för målgruppen oavsett var de utförs. Lokala riktlinjer i varje kommun bör utarbetas gällande samarbete mellan de olika vårdgivarna som arbetar på huvudmännens uppdrag för målgruppen. Detta bl a med syfte att säkerställa informationsöverföring och patientsäkerhet. Kommunen utför rehabilitering och habilitering i boendet/daglig verksamhet för målgruppen och prioriterar behovet. Specialiserad habilitering ansvarar landstinget för (se bilaga för ansvarsfördelning).

150 KOMMUNFÖRBUNDET 15 (19) STOCKHOLMS LÄN Hjälpmedel Medicintekniska hjälpmedel för målgruppen Kostnadsansvaret för medicintekniska hjälpmedel fördelas efter respektive huvudmans medicinska-, behandlings- och omvårdnadsmässiga ansvar. Förskrivning sker främst av den huvudman som har kostnadsansvaret, men förskrivning kan också ske av den som inte har kostnadsansvaret, s.k. förtroendeförskrivning. Medicintekniska hjälpmedel delas in i bashjälpmedel och hyrhjälpmedel. Bashjälpmedel Bashjälpmedel är enkla hjälpmedel, t ex rollatorer, duschpallar, madrasser toaförhöjningar, förhöjningsdynor och tyngdtäcken. Vid förskrivning till målgruppen faller kostnadsansvaret på kommunen. En beskrivning av bashjälpmedel kommer att utarbetas. Hyrhjälpmedel Hyrhjälpmedel är mer komplexa hjälpmedel. Ansvaret definieras på funktionsnivå (med funktion avses produkten inklusive alla tillbehör som ska tillgodose behovet av en funktion) och fördelas enligt nedan. Kommunens kostnadsansvar för hyrhjälpmedel är inom områdena sängar, madrasser, alla typer av lyftar, hygien (bad, dusch, toa), transportrullstolar, vårdaraggregat till rullstolar, vårdarstyrda elrullstolar samt larm (ej epilepsilarm). Landstinget har kostnadsansvar för övriga hyrhjälpmedel Hjälpmedel i daglig verksamhet Kommunerna har ansvar för att det i daglig verksamhet finns den utrustning och de hjälpmedel som krävs för att personerna ska kunna vistas och delta i arbetet på den dagliga verksamheten. Landstinget har kostnadsansvar för hjälpmedel som är specialanpassade för den enskilda brukaren. Förbrukningshjälpmedel och näringsprodukter Till förbrukningshjälpmedel räknas förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, inkontinenshjälpmedel, näringsprodukter och testmaterial vid diabetes. Kommunen har kostnads- och förskrivningsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar samt kompressionsmaterial. Landstinget har kostnads- och förskrivningsansvar för testmaterial vid diabetes samt näringsprodukter. Övriga hjälpmedel Landstinget har kostnadsansvaret för personligt förskrivna hjälpmedel till barn och ungdomar till och med 17 år samt personligt förskrivna hjälpmedel inom områdena hörsel-, syn- och ortopedtekniska samt kosmetiska hjälpmedel.

151 KOMMUNFÖRBUNDET 16 (19) STOCKHOLMS LÄN Hälso- och sjukvårdsinsatser efter att 11 Principöverenskommelsen upphör Arbetsgruppens förslag innebär följande ansvarsfördelning för personer som bor i bostad med särskild service eller har daglig verksamhet. Kommunens ansvar Hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden respektive daglig verksamhet. Förskriva läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Förskrivnings- och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, bashjälpmedel samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Ansvar för att legitimerad personal i verksamheten svarar för att information ges till patientens läkare om aktuell status. Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering. Landstingets ansvar Alla läkarinsatser (inklusive besök i boendet/daglig verksamhet) All övrig vård på specialiserad nivå som sker i boendet och daglig verksamhet och som ingår i uppdragen för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), specialiserad palliativ vård och specialistpsykiatri. Specialiserad rehabilitering (exempelvis inom uppdragen för neuroteam samt inom neurologi, onkologi och lymfödem) Logopedi Hörsel- och synrehabilitering. Specialiserad habilitering. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär. Kunskapsöverföring till kommunens personal, som utför habilitering i vardagen, avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. Kostnadsansvar för näringsprodukter och testmaterial för diabetes samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Förskrivnings och kostnadsansvar för synhjälpmedel, hörselhjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel samt kosmetiska hjälpmedel Fotsjukvård Dietetik Ansvar för att legitimerad personal i landstingets verksamhet ger information till legitimerad personal i kommunens verksamhet om beslutade insatser och aktuell status Uppmärksammar behov, initierar och deltar i vårdplanering Har kostnadsansvar för läkemedel och förbrukningsartiklar som omfattas av läkemedelsförmånen, förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner (2002:160) till enskild patient

152 KOMMUNFÖRBUNDET 17 (19) STOCKHOLMS LÄN För kostnaderna för provtagningsmateriel (provtagningsrör och tillhörande nålar) för ordinerade prover och där provet tas av personal verksamma på kommunens uppdrag För vårdhygienisk experthjälp till kommunerna. Länets kommuner köper idag vårdhygienisk smittskyddskompetens från landstinget vad avser vård- och omsorgsboenden för äldre. Motsvarande samverkansavtal behöver upprättas vad avser denna målgrupp. Finansiering av förändringen Finansieringen av att kommunerna fortsättningsvis ska utföra hälso- och sjukvård till målgruppen i bostad med särskild service och i daglig verksamhet bygger på landstingets beräkningar av kostnader för Stockholms läns landsting har utfört hälso- och sjukvård för målgruppen sedan I övriga riket är det kommunerna som utfört hälso- och sjukvården alltsedan kommunerna blev huvudmän. Skatteväxling Kommunernas övertagande finansieras med en skatteväxling, vilket innebär att landstinget sänker skattesatsen med två öre och kommunerna höjer sina skattesatser med motsvarande. Stockholms läns landstings ersättning till utförarna i denna verksamhet beräknades 2013 uppgå till ca 84 miljoner kronor. Två öre motsvarar 94,6 miljoner kronor på årsbasis (2013). Skatteväxlingen föreslås ske den 1 januari Om kommunerna tar över verksamheten före den 1 januari 2016 ska Stockholms läns landsting ersätta kommunerna. Ersättningen ska beräknas som 1/365 per dag multiplicerat med värdet av två öre i utdebitering beräknat på 2015 års effektiva skatteunderlag. Om kommunerna tar över verksamheten den 1 oktober 2015, ska Stockholms läns landsting således ersätta kommunerna med 92/365-delar av värdet av två öre i utdebitering beräknat på 2015 års effektiva skatteunderlag. Detta motsvarar cirka 25 miljoner kronor. Betalningen skall göras senast den 30 november 2015 och fördelas enligt respektive kommuns folkmängd den 1 november Nationellt utjämningssystem Första januari 2004 infördes ett nationellt utjämningssystem för LSS-insatser. Kostnaderna för kommunerna i övriga län motsvarar 83 procent av rikets kostnad. Eftersom kommunerna i övriga län har utfört hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS-boenden och inom daglig verksamhet, har 83 procent av denna kostnad ingått i kostnaden för varje insats, som sedan utjämnats i det nationella utjämningssystemet. Detta har också gällt för kommunerna i Stockholms län.

153 KOMMUNFÖRBUNDET 18 (19) STOCKHOLMS LÄN Hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LSS utgör knappt två procent av hela kostnaden för insatserna boende barn, boende vuxna och daglig verksamhet. När också kommunerna i Stockholms län, som står för 17 procent av rikets kostnad, kommer att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser, kommer volymen i det nationella utjämningssystemet för aktuella insatser att öka med 0,3 procent (2 procent av 17 procent). Eftersom utjämningssystemet för LSS-insatser också tar hänsyn till vårdtyngden, via det s.k. personalkostnadsindexet, kommer inte skillnader i vårdtyngd att bli märkbara mellan kommunerna.

154 KOMMUNFÖRBUNDET 19 (19) STOCKHOLMS LÄN Förtydligande kring vad är bashabilitering respektive specialiserad habilitering Bilaga 1 Enligt Socialstyrelsen definition är habilitering insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. I förslaget är kommunens bashabilitering benämnd som habilitering i vardagen och specialiserad habilitering är de insatser som ges av landstingets habiliteringsverksamhet. Utifrån brukarperspektiv är det omöjligt att på gruppnivå definiera bas- och specialisthabilitering. Samverkan krävs i varje enskilt fall, vem som ansvarar för vilka insatser framkommer i den samordnade planeringen. Landstingets ansvar omfattar alla som tillhör målgruppen oberoende av boendeform, d.v.s. även de som har dagligverksamhet och/eller särskilt boende. Kommunen ansvarar för: habilitering i vardagen utförs av kommunal personal i daglig verksamhet, särskilt boende, hemtjänst och andra stödformer i ordinärt boende att kommunens arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor stödjer och är delaktiga i kommunens ansvar för habilitering i vardagen, utifrån den enskildes behov verksamhetsstöd, utbildnings- och fortbildningsinsatser som normalt ligger inom ramen för arbetsgivaransvaret för att garantera en verksamhet utifrån behov hos personer med funktionsnedsättningar. att uppmärksamma, initiera och förmedla kontakt med landstingets habiliteringsverksamhet då behov föreligger uppmärksamma behov, initiera och delta i samordnad planering tillsammans med landstingets habiliteringsverksamhet planera och genomföra utbildningsinsatser. Landstinget ansvarar för: tvärprofessionella specialisthabiliteringsinsatser enligt HSL till barn, ungdomar och vuxna, oberoende av boendeform och sysselsättning, som har behov av sådana insatser. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär. kunskapsöverföring till kommunens personal, som utför habilitering i vardagen, avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. att uppmärksamma behov, initiera och delta i samordnad planering att tillsammans med kommunen planera och genomföra utbildningsinsatser.

155 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunfullmäktige DnrKS/2014:772 5 Riktlinjer för partistöd (KS/2014:772) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar riktlinjer för partistöd daterade den 15 december 2014, att gälla retroaktivit från och med den 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att partistöd ska utbetalas för 2015 enligt grunderna i riktlinjer för partistöd. Sammanfattning Enligt kommunallagen får kommuner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Fullmäktige ska i sådant fall besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Lagtexten anger vissa begräsningar i den befogenheten, såsom att stöd endast får lämnas till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige och att fördelningen av stödet inte får otillbörligt gynna eller missgynna något parti. Enligt riktlinjerna är partistödet i Botkyrka kommun uppdelat i ett grundstöd och ett mandatstöd. Kommunfullmäktige ska varje år besluta om utbetalning av partistödet. Partierna som erhåller partistöd ska för varje år lämna in en redovisning över hur erhållet partistöd använts. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Expedieras till: Kommunfullmäktige

156 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:772 Referens Oscar Arnell Mottagare Kommunstyrelsen Antagande av riktlinjer för partistöd Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar riktlinjer för partistöd daterade den 15 december 2014, att gälla retroaktivit från och med den 1 januari Kommunfullmäktige beslutar att partistöd ska utbetalas för 2015 enligt grunderna i riktlinjer för partistöd. Sammanfattning Enligt kommunallagen får kommuner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Fullmäktige ska i sådant fall besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Lagtexten anger vissa begräsningar i den befogenheten, såsom att stöd endast får lämnas till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige och att fördelningen av stödet inte får otillbörligt gynna eller missgynna något parti. Enligt riktlinjerna är partistödet i Botkyrka kommun uppdelat i ett grundstöd och ett mandatstöd. Kommunfullmäktige ska varje år beslut om utbetalning av partistödet. Partierna som erhåller partistöd ska för varje år lämna in en redovisning över hur erhållet partistöd använts. Ärendet Enligt kommunallagen får kommuner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Fullmäktige ska i sådant fall besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Lagtexten anger vissa begräsningar i den befogenheten, såsom att stöd endast får lämnas till politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige och att fördelningen av stödet inte får otillbörligt gynna eller missgynna något parti. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

157 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:772 Sedan 2014 har det skett ändringar i kommunallagen. Krav införs på att partierna årligen ska redovisa att partistödet har använts för att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin. Fullmäktige får också möjlighet att bestämma att partistöd inte ska betalas ut till så kallade tomma stolar. De nya bestämmelserna innebär sammanfattningsvis att: Ett preciserat representationskrav införs innebärande att partistöd endast får ges till partier som är representerade i kommunfullmäktige. Representationskravet preciseras genom att det i en särskild bestämmelse anges vad som avses med representerad. Ett parti ska vara representerat om det fått mandat i kommunfullmäktige för vilket en val ledamot finns. Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Fördelningen av partistöd får göras så att endast mandat för vilket vald ledamot är fastställd beaktas. När partistödet fördelas ska det inte längre beaktas om det har anställts politiska sekreterare för partierna. Beslut om utbetalning av partistödet ska fattas av kommunfullmäktige minst en gång per år. Om kommunen ska ge partistöd, ska kommunfullmäktige besluta att mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för sitt avsedda ändamål, nämligen att stärka det politiska partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till kommunfullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Kommunfullmäktige får besluta att partistöd inte ska betalas till parti som inte lämnar redovisning. En särskild granskare som utses av mottagaren av partistöd ska granska om mottagarens redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Kommunfullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar granskningsrapport. Partistödets nuvarande omfattning och utformning i Botkyrka kommun har beslutats av kommunfullmäktige.

158 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:772 Utformningen av partistödet bygger på en fördelningsmodell där partierna erhåller ett grundstöd och ett mandatstöd. Den modell som gäller i kommunen fastställs nu i riktlinjerna. Riktlinjerna följer i huvudsak det förslag till riktlinjerna som presenterats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vad som avviker är att det i Botkyrka alltid ges stöd utifrån erhållna mandat. Om ett parti vid tidpunkten för bestämmande av partistödets storlek har så kallade tomma stolar, det vill säga mandat som det inte finns en val ledamot för, påverkar det inte stödets storlek. Det är alltid ursprungsmandaten som räknas. Det är också samma förhållande som tillämpas i situationen av så kallades politiska vildar. Av riktlinjerna framgår även att om ett parti upphör att vara representerat i kommunfullmäktige har partiet rätt att efter beslut i kommunfullmäktige fortsätta få partistöd för en period om sex månader. Lagen och SKL:s förslag till riktlinjer medger upp till ett år efter att representation har upphört. Riktlinjer för partistöd i Botkyrka kommun föreslås gälla från och med den 1 januari 2015 och tillämpas därmed för det stöd som lämnas av kommunen Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef Bilaga Riktlinjer för partistöd i Botkyrka kommun, Expedieras till -

159 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid x-x-x 1 (8) RIKTLINJER FÖR PARTISTÖD I kommunallagen (1991:900) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd. I Botkyrka kommun ska därutöver följande gälla. Ändamål 1 Ändamålet med partistödet är att stärka partiernas ställning i Botkyrkas kommunala demokrati. Rätt till partistöd 2 Det lokala partistödet utgår till partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Partistödets utformning 3 Partistödet består av två delar. Grundstöd Varje parti representerat i kommunfullmäktige erhåller ett grundstöd om tre prisbasbelopp. Mandatstöd Varje parti erhåller ett mandatstöd motsvarande ett prisbasbelopp per mandat i kommunfullmäktige. Fördelning av partistöd 4 Vid fördelningen av partistöd beaktas samtliga mandat tillhörande parti representerat i kommunfullmäktige. Även mandat för vilken en vald ledamot inte är fastställd av länsstyrelsen enligt 14 kap vallagen (2005:837) ska räknas vid fördelning av partistöd

160 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid x-x-x 2 (8) Upphör ett parti att vara representerat i kommunfullmäktige kan kommunfullmäktige besluta att partistödet ska utbetalas för en tidsperiod om ett halvt år efter det att representationen upphört. Redovisning och granskning 5 En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i Botkyrkas kommunala demokrati. Redovisningen ska avse perioden första januari till 31 december och ges in till kommunen senast den 30 juni året efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport ska bifogas redovisningen. Årlig utbetalning 6 Partistöd betalas ut årligen, fördelat över årets fyra kvartal, efter beslut av kommunfullmäktige senast december året innan det år för vilket partistödet avser. Mottagare som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt 5 till kommunen inom föreskriven tid kan efter beslut av kommunfullmäktige mista rätten till partistöd för nästkommande år

161 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2013:739 6 Återrapportering av uppdrag om lokaler kombinerat med bostäder (KS/2013:739) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och kommunala verksamheter i samma fastighet. Kommunstyrelsen betraktar kommunledningsförvaltningens uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar utreda nya riktlinjer för inriktning och standard för kommunala lokaler från som återrapporterat. Sammanfattning När kommunen bygger nya egna lokaler bygger vi ofta ytkrävande och på egna separata tomter. Men kommunen ska växa med fler bostäder, fler invånare och mer kommunal service i huvudsak inom den befintliga stadsbygden i enlighet med översiktsplanens övergripande inriktning. Därmed behövs ett effektivare markutnyttjade och ett mer kreativt samutnyttjade av fastigheter. Vi kommer i högre grad än tidigare att behöva blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. En genomförd förstudie visar att det finns både vinster och svårigheter med att blanda bostäder med verksamheter. Bland svårigheterna kan nämnas konflikter med grannar, mindre flexibelt vid ombyggnation och ett mer komplext genomförande. Bland vinsterna kan nämnas effektivare användning av mark, mer rörelse i stadsrummet och mindre skadegörelse. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansvariga nämnder får i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. Det ska ske med anpassning till verksamheternas behov.

162 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2013:739 Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet Expedieras till: Kommunfullmäktige

163 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2013:739 / 48 Återrapportering av uppdrag om lokaler kombinerat med bostäder (KS/2013:739) Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och kommunala verksamheter i samma fastighet. Kommunstyrelsen betraktar kommunledningsförvaltningens uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar utreda nya riktlinjer för inriktning och standard för kommunala lokaler från som återrapporterat. Sammanfattning När kommunen bygger nya egna lokaler bygger vi ofta ytkrävande och på egna separata tomter. Men kommunen ska växa med fler bostäder, fler invånare och mer kommunal service i huvudsak inom den befintliga stadsbygden i enlighet med översiktsplanens övergripande inriktning. Därmed behövs ett effektivare markutnyttjade och ett mer kreativt samutnyttjade av fastigheter. Vi kommer i högre grad än tidigare att behöva blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. En genomförd förstudie visar att det finns både vinster och svårigheter med att blanda bostäder med verksamheter. Bland svårigheterna kan nämnas konflikter med grannar, mindre flexibelt vid ombyggnation och ett mer komplext genomförande. Bland vinsterna kan nämnas effektivare användning av mark, mer rörelse i stadsrummet och mindre skadegörelse. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansvariga nämnder får i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. Det ska ske med anpassning till verksamheternas behov.

164 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 Referens Sara Wrethed Mottagare Kommunstyrelsen Kombinera bostäder med kommunala lokaler Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och kommunala verksamheter i samma fastighet. Kommunstyrelsen betraktar kommunledningsförvaltningens uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar utreda nya riktlinjer för inriktning och standard för kommunala lokaler från som återrapporterat. Sammanfattning När kommunen bygger nya egna lokaler bygger vi ofta ytkrävande och på egna separata tomter. Men kommunen ska växa med fler bostäder, fler invånare och mer kommunal service i huvudsak inom den befintliga stadsbygden i enlighet med översiktsplanens övergripande inriktning. Därmed behövs ett effektivare markutnyttjade och ett mer kreativt samutnyttjade av fastigheter. Vi kommer i högre grad än tidigare att behöva blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. En genomförd förstudie visar att det finns både vinster och svårigheter med att blanda bostäder med verksamheter. Bland svårigheterna kan nämnas konflikter med grannar, mindre flexibelt vid ombyggnation och ett mer komplext genomförande. Bland vinsterna kan nämnas effektivare användning av mark, mer rörelse i stadsrummet och mindre skadegörelse. Kommunledningsförvaltningen föreslår att ansvariga nämnder får i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. Det ska ske med anpassning till verksamheternas behov. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

165 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 Bakgrund I arbetet med Alby stadsbyggnadsidé har kommunen stött på vad som skulle kunna betraktas som en intern intressekonflikt mellan å ena sidan nya stadsbyggnadsideal och å andra sidan krav vi ställer i samband med att vi bygger nya kommunala lokaler för förskolor, äldreboenden, gruppboenden etc. Frågan uppmärksammades i Albyarbetet, men utmaningen är generell för hela kommunen. Lite förenklat kan man säga att såväl Alby stadsbyggnadsidé som kommunens nya översiktsplan tar sikte på att bygga tätare där det redan är byggt och i högre grad blanda bostäder med verksamheter/arbetsplatser. Men när vi bygger nya egna lokaler bygger vi ofta ytkrävande och på egna separata tomter. I samband med kommunstyrelsens beslut om remiss av Alby stadsbyggnadsidé , fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda frågan om bostäder kombinerat med verksamheter. Uppdraget var formulerat Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar utreda nya riktlinjer för inriktning och standard för kommunala lokaler. Kommunledningsförvaltningen har valt att tolka uppdraget i enlighet med de frågeställningar som angavs i tillhörande tjänsteskrivelse: Vilka är för- och nackdelarna med att integrera kommunala verksamheter med bostäder? Ekonomiskt? Stadsbyggnadsmässigt? För verksamheterna? Kommunledningsförvaltningen anlitade konsultfirman WSP som har genomfört en process och en enklare omvärldsanalys. Resultatet är sammanfattat i en förstudierapport, WSP (2014) Att blanda bostäder och verksamhetslokaler. Se bilaga 1. Resultat av WSP:s förstudie Förstå frågan ur olika perspektiv - intervjuer WSP har djupintervjuat tjänstemän inom kommunen i syfte att klarlägga hur företrädare för olika verksamheter ser på frågan om att blanda bostäder och kommunala verksamheter inom samma fastighet. Ett annat syfte har varit att föra upp denna fråga på dagordningen det vill säga att tillsammans prata om den utmaning vi står inför. Följande funktioner inom kommunen har intervjuats: - Exploateringschef - Utbildningsförvaltningens chef - Vård- och omsorgsförvaltningens chef - Samhällsbyggnadschef - Utvecklingschef inom samhällsbyggnadsförvaltningen - Fastighetschef - Projektledare inom fastighetsenheten

166 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 - Lokalstrateg inom utbildningsförvaltningen WSP har också tittat på hur två andra kommuner förhåller sig till frågan. Vinster och svårigheter med att blanda WSP har identifierat ett antal vinster och svårigheter med att i högre grad blanda bostäder och kommunala verksamheter. I punktform sammanfattar WSP vinsterna så här: + Effektivare användning av mark + Mer rörelse i stadsrummet, vilket bidrar till trygghet + Mindre skadegörelse + Bidrar till platsens attraktivitet + Normaliseringsprincipen, det vill säga rättigheten för personer med funktionsnedsättningar att få leva ett så normalt liv som möjligt. Svårigheterna sammanfattar WSP så här: - Svårt att styra ekonomiskt delvis på grund av långa avtal. - Konflikter med grannar - Svårt med uthålligheten (grannarna tröttnar på ljud från förskolan när deras egna barn slutar) - Mindre flexibelt vid ombyggnation - Många hänsyn i planeringen (tar längre tid) - Storlekskravet - Utemiljökravet - Kommunens ovana att hyra lokaler - Svårt att få byggbolag att bygga verksamhetslokaler i bottenvåningarna. Kommunledningsförvaltningen vill också peka på svårigheten att klara kravet på offentlig upphandling samt byggbolagens oro för att värdet på bostäderna sjunker om till exempel en förskola ligger i bottenvåningen. Effektivare markutnyttjande är en nödvändighet Trots de många svårigheterna med att blanda bostäder med verksamheter gör kommunledningsförvaltningen bedömningen att det finns en samsyn och en övergripande förståelse för utmaningen vi står inför: Kommunen ska växa med fler bostäder, fler invånare och mer kommunal service i huvudsak inom den befintliga stadsbygden, i enlighet med översiktsplanens övergripande inriktning. Företrädare för olika verksamheter inser att en självklar konsekvens blir behovet av ett effektivare markutnyttjade och ett mer kreativt samutnyttjade av fastigheter.

167 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 Kommunledningsförvaltningen föreslår att vi som kommun ska pröva oss fram. Vi föreslår att kommunfullmäktige ger signal till ansvariga nämnder att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och verksamheter i samma fastighet. Det är framförallt inom tekniska nämndens lokalförsörjningsprocess och kommunstyrelsens exploateringsprocess som dessa frågor avgörs. Det är dock viktigt att nya lokaler fortsatt anpassas till verksamheternas behov. Pilotprojekt ska ge lärdomar Kommunledningsförvaltningen föreslår också att vi låter ett antal aktuella projekt utgöra pilotprojekt projekt vars erfarenheter vi aktivt ska dra lärdom av. I Fittja centrum har vi uppdraget att pröva möjligheten att inrymma förskola i bottenvåningen av ett bostadshus och på Tingstorget i Alby ska åtminstone ett gruppboende prövas inom de nya fastigheterna. Vi föreslår att ett antal utvärderingsfrågor kopplas till dessa projekt i syfte att som kommun lära mer om hur vi på ett bra sätt kan kombinera bostäder och verksamheter. Respektive projektledare tar med frågorna genom processen, stämmer av löpande inom gängse styrning av projekten och utvärderar i samband med projektens slutredovisning. Lämpliga utvärderingsfrågor tas fram i samband med projektstart. Kommunledningsförvaltningen återrapporterar Med WSP:s rapport och denna tjänsteskrivelse föreslår kommunledningsförvaltningen att uppdraget från kommunstyrelsen kan betraktas som återrapporterat. Mattias Jansson Kommundirektör Sara Wrethed Verksamhetschef samhällsutveckling Bilaga WSP (2014) Att blanda bostäder och verksamhetslokaler Expedieras till Agneta Engver, sbf Helene Hill, klf Ann-Chatrin Norrevik, uf Magnus Andersson, sbf

168 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:739 Per-Anders Framgård, sbf Anne Lundkvist, vof Jörgen Skagerdal, tf Maude Andersson Pekkanen, sbf (tf) Birgitta Persson, sbf (tf) Leif Edin, uf

169 Att blanda bostäder och verksamhetslokaler förstudie våren 2014

170 FÖRORD Albys utvecklingsprogram antogs av kommunfullmäktige En av fem huvuduppgifter handlar om behovet av att förnya stadsmiljön. Med den utgångspunkten har kommunen arbetat fram en stadsbyggnadsidé för Alby. I arbetet med Alby stadsbyggnadsidé har kommunen stött på en målkonflikt mellan nya stadsbyggnadsideal och befintliga riktlinjer för nybyggda kommunala lokaler. Målkonflikten har identifierats i Albyarbetet men resonemangen och de nya idealen är aktuella för hela kommunen. Lite förenklat kan man säga att det nya stadsbyggnadsidealet tar sikte på att bygga tätare där det redan är byggt och i högre grad bland bostäder och verksamheter/arbetsplatser. Stadsbyggnadsidén föreslår att kommunala verksamheter i högre grad integreras i samma byggnader som bostäder. Det har dock visat sig att kommunens egna riktlinjer för nybyggda kommunala lokaler inte är förenliga med framtidens byggande enligt stadsbyggnadsidén. WSP har haft i uppdrag att i en enklare förstudie undersöka vilka för- och nackdelar det finns med att integrera kommunala verksamheter med bostäder, ekonomiskt, stadsbyggnadsmässigt och för verksamheterna. Syftet med studien har varit att få upp allt det som kan orsaka konflikt på bordet. WSP har också haft i uppdrag att hämta erfarenheter från andra kommuner. INNEHÅLL Förord och innehåll Alby stadsbyggnadsidé.3 2. Verksamheternas riktlinjer.4 Vård- och omsorgsförvaltningen...4 Utbildningsförvaltningen.5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Att blanda bostäder och verksamhetslokaler.. 6 Fördelar med att blanda bostäder och lokaler...6 Svårigheter med att blanda bostäder och lokaler Slutsatser och vägar framåt Uppdraget har genomförts åt kommunledningsförvaltningen i Botkyrka kommun mellan februari och april Kontakt Charlotte Persson WSP Analys och Strategi

171 1. Alby stadsbyggnadsidé Stadsbyggnadsidé för framtidens Alby Alby stadsbyggnadsidé har arbetats fram under ledning av samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun. Arbetet har involverat flera förvaltningar, de boende i Alby, fastighetsägare, byggherrar, företag och organisationer. Kommunfullmäktige fattade beslut om stadsbyggnadsidén i maj Stadsbyggnadsidén lägger fast de stora dragen, tankarna och idéerna för hur marken ska användas i framtidens Alby. De nya stadsbyggnadsidealen har aktualiserats i Alby men är allmängiltiga för hela kommunen. Den tillgängliga ytan för verksamhetslokaler krymper i och med att staden växer, samtidigt behövs verksamhetslokaler (skolor, förskolor, äldreboenden) där människor bor. Stadsbyggnadsidéns roll och betydelse för verksamheterna Framtida detaljplaner kommer att utformas med de nya stadsbyggnadsidealen som utgångspunkt. Nya detaljplaner ska ta hänsyn till behovet av vård- och omsorgsboende, nya skolor och förskolor vilket innebär att stadsbyggnadsidéns utgångspunkter kommer att vara levande för lång tid framöver. Tydligast formuleras ståndpunkterna på sidan 22 och 23. Där står det bland annat: Förskolor ska vara utspridda och nära kommunikationer. Förskolor ska ligga nära natur eller park. Förskolor i ett till två plan som fristående byggnader eller i bottenvåningar i nya flerbostadshus, beroende på lämplighet. Ekonomisk hållbarhet i förskolor kräver minst 150 barn. Främja utevistelse, vara varierad, stimulera motorik och lek. Utemiljö som är trygg, säker och tillgänglig. Skolor behöver utemiljö för lek och bollplan för idrottsundervisning. Behov av olika former av specialboende som gruppbostäder och trygghetsboende ska beaktas och integreras i omgivande bebyggelse. Stadsbyggnadsidén öppnar upp för flexibilitet Stadsbyggnadsidéns ståndpunkter kan tolkas på olika sätt och det är inte säkert att samtliga går att uppfylla samtidigt. Till exempel kan det vara svårt att placera verksamheter nära kommunikationer och samtidigt vara en utemiljö som är trygg och säker. Stadsbyggnadsidén öppnar också upp för en valmöjlighet, en flexibilitet, att ha verksamheter i bottenvåningar på bostadshus eller som fristående byggnader. Ambitionen med stadsbyggnadsidén är att skapa en levande och trygg stad och det kan göras på lite olika sätt. I stadsbyggnadsidén pekas ett antal platser ut som lämpliga för nya förskolor och skolor i Alby. Det är platser som idag är obebyggda och därmed är det fullt möjligt att även fortsättningsvis välja i vilken grad verksamhetslokaler och bostäder ska integreras, som delar i samma hus eller som separata hus bredvid varandra. 3

172 2. Verksamheternas riktlinjer I intervjuer med representanter från tre förvaltningar (vård- och omsorg, utbildning och samhällsbyggnad) har vi försökt kartlägga vad olika verksamheternas riktlinjer säger om utformning och placeringen av verksamhetslokaler. Detta för att förstå var konfliktpunkterna mellan de nya stadsbyggnadsidealen och verksamheterna kan uppstå. Hur ser målkonflikten ut? Förvaltningarna arbetar utifrån vad de anser vara bäst för verksamheten. I vissa fall hänvisar man till checklistor, i några fall till lagstiftning och i andra fall till en slags praxis som man kommit fram till vid något tillfälle. De riktlinjer WSP har fått ta del av kan du se i tabellen till höger. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen ger stöd och service till äldre, personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Förvaltningen ansvarar för vård- och omsorgboende, servicelägenheter (boende med stöd av hemtjänst), grupp- och servicebostäder samt särskilt anpassad bostad, korttidshem och korttidsfamilj för barn och ungdomar. De verksamhetslokaler vårdoch omsorgsförvaltningen har är ofta bostäder som de hyr av fastighetsenheten eller i vissa fall äger själva. Vård- och omsorg har inga egna riktlinjer Vård och omsorgsförvaltningen har inga egna riktlinjer när det gäller nybyggnation av verksamhetslokaler. Inför varje nybyggnation formulerar vård- och omsorgsförvaltningen sina behov i ett lokalfunktionsprogram. Programmen redovisar behov i både utomhus- och inomhusmiljön och används sedan som underlag för fastighetsenheten att rita och beräkna kostnader utifrån. Lagkrav styr i viss mån utformningen I sina lokalfunktionsprogram behöver vård- och Tabell 1 Lagar, riktlinjer och checklistor som styr verksamhetslokaler Lag/Riktlinje/Checklista Reglerar Förvaltn. Byggnormer för LSS- och äldreboenden Inomhus- och utomhusmiljön VOF Socialtjänstlagen Möjlighet att leva och bo självständigt VOF Fastighetsenhetens projektanvisningar Tekniska frågor Samtliga Miljöbalken Luftkvalitet, buller Samtliga PBL Yta och kvalitet på gårdar UF BBR (BFS 1993:57) Buller UF Utbildningsförvaltningens riktlinje Storlek på förskola UF Utbildningsförvaltningens checklistor för ny-, om- och tillbyggnad av förskola Utbildningsförvaltningens checklistor för ny-, om- och tillbyggnad av skola Krav på inom- och utomhusmiljö Krav på inom- och utomhusmiljö Fastighetsenhetens riktlinje Förskoletomtens storlek SBF Funktionsprogram för förskolans utemiljö Förskoletomtens innehåll SBF omsorgsförvaltningen ta hänsyn till byggnormer för LSS- och äldreboenden som reglerar både inomhus- och utomhusmiljön. Socialtjänstlagen säger bland annat att äldre personer ska ha möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Boverkets byggregler BBR (BFS 1993:57 med ändringar) ställer ett övergripande funktionskrav på utformning av byggnader när det gäller skydd mot buller. Vid planering och uppförande av bostäder och lokaler måste man säkerställa att ljud från omgivningen, grannar och tekniska installationer inte stör de boende respektive verksamhetsutövarna. Effektivast är det att åtgärda störande ljud vid ljudkällan och innebär ofta att man ljudisolerar lokalerna lite extra. UF UF 4

173 Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen i Botkyrka ansvarar för förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium och särskola. Utbildningsförvaltningen bedriver verksamhet i 48 förskolor, 21 grundskolor och tre gymnasieskolor som alla ägs av fastighetsenheten. Utbildningsförvaltningens riktlinjer Utbildningsförvaltningen jobbar utifrån riktlinjen att nya förskolor kan byggas i ett eller två plan. Av ekonomiska skäl säger man också att förskolorna ska vara minst 8 avdelningar, alltså för cirka 160 barn vilket motsvarar cirka m 2. Utbildningsförvaltningen använder sig av checklistor när man skriver lokalprogram för om-, till- och nybyggnation av förskolor och skolor. Lokalprogrammen beskriver liksom för vård- och omsorgsförvaltningen verksamheternas behov och ligger till grund för arkitektens ritningar. I checklistan som uppdateras varje år står att förskolan/skolan ska anpassas så att man når Botkyrka kommuns nyckeltal för lokalyta, 10 kvm lokalyta per barn. Lagkrav styr utformning och placering Lagkrav finns framförallt kring miljö- och hälsofrågor i förskolor och skolor. Det handlar om luftkvalitet och bullerexponering. I Miljöbalken står det bland annat att man ska främja en god och hälsosam miljö. I plan- och bygglagen står det att det ska finnas ytor lämpliga för barns utevistelse. Liksom för vård- och omsorgsbostäder så gäller kravet att verksamheten inte ska störa de intilliggande bostäderna. När man placerar och planerar förskolor och skolor behöver man självklart ta hänsyn till flera aspekter. Vissa negativa miljöaspekter kan vägas upp av andra parametrar som är viktiga för barnen. Att hänvisa barn till en förskola eller skola som uppfyller kraven på utemiljö men som innebär långa resor varje dag ska vägas mot närhet till det egna bostadsområdet. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen har det samlade ansvaret för att planera, bygga och förvalta den fysiska miljön i Botkyrka. Det gäller till exempel att bygga nya lokaler för kommunal verksamhet. På samhällsbyggnadsförvaltningen görs planer för det framtida samhället, man ser till att de planer som har gjorts följs och att de lagar som finns bland annat inom miljöområdet följs. Fastighetsenheten är en del av samhällsbyggnadsförvaltningen och har i uppdrag att: Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler som är sunda att vistas i. Tillgodose verksamheternas krav. Bevaka det ekonomiska perspektivet (föreslå lösningar för förvaltningarna tex ombyggnad, nybyggnad eller kanske köpa eller hyra lokaler). Fastighetsenhetens riktlinjer Fastighetsenheten har god inblick i övriga förvaltningars riktlinjer och lagkrav. Fastighetsenhetens eget ansvar är dels rent tekniska frågor som finns i fastighetsenhetens projektanvisningar. Några riktlinjer som styr det ekonomiska perspektivet har WSP inte fått ta del av men vi har uppfattat det som att en nybyggnation ofta styrs av en given budget. Fastighetsenheten använder sig av riktlinjer bland annat när de letar tomter för förskola kvm tomt per avdelning varav cirka 200 kvm används för byggnad, en del för angöring och parkering och resten används för lekyta utomhus. Om man väljer att göra en förskola i två plan kan man minska utomhusytan något eftersom bygganden tar mindre plats. Fastighetsenheten hänvisar också till ett funktionsprogram för förskolans utemiljö som definierar vad utemiljön bör innehålla. 5

174 3. Att blanda bostäder och verksamhetslokaler Fördelar med att blanda bostäder och lokaler På ett övergripande plan är alla tre förvaltningar överens om att den tillgängliga ytan för verksamhetslokaler krymper och att man därför måste använda marken effektivare. Alla är också överens om att det är där människor bor som verksamhetslokaler behövs. Alla ser också fördelar med att finnas där människor rör sig. Ambitionerna i stadsbyggnadsidén att skapa en levande och trygg stad verkar alltså alla ställa upp på. Att blanda bostäder och verksamheter är positivt på flera olika sätt. En förskolas placering kan underlätta eller försvåra både för vuxna och barn. För föräldrar handlar det ofta om att lätt kunna ta sig till och från förskolan, för barnen kan blandningen handla om att det blir mer naturligt att lära sig olika saker, till exempel hur man tar sig fram i trafiken. På 70-talet planerade man så att det inte skulle finnas bilar i närheten av förskolorna vilket resulterade i att barnen inte lärde sig att vara försiktiga i trafiken. Ann-Chatrin Norrevik, utbildningsförvaltningen I Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet är det önskvärt att blanda bostäder med verksamheter. I flera av våra verksamheter är det önskvärt att man blandar bostäder med verksamheter. Normaliseringsprincipen i omsorgsoch andra vårdsammanhang är en rättighet för personer med funktionsnedsättningar att få leva ett så normalt liv som möjligt. Anne Lundkvist, vård- och omsorgsförvaltningen Tabell 2 Exempel på vinster med att blanda verksamheter och bostäder Mindre skadegörelse Bidrar till platsens attraktivitet Mer rörelse i stadsrummet Normaliseringsprincipen, dvs rättigheten för personer med funktionsnedsättningar att få leva ett så normalt liv som möjligt. Effektivare användning av mark Att förskolor lokaliseras nära där vi bor underlättar vardagslivet och kan också bidra till att en plats blir mer attraktiv. Att planera och bygga förskolor i tidiga skeden kan påverka intresset för ett område säger utbildningsförvaltningens chef Ann-Chatrin Norrevik. Hon tycker också att man kan låta det synas ännu mer att det finns förskolor i ett område. Det är attraktivt att ha förskolor i ett område låt det synas! Alla tre förvaltningar är också överens om att det är enklare att skapa blandning om man är med i planeringen i ett tidigt skede. Om det kommer in senare blir det lite krångligare även om det oftast går att hantera. Principiellt är det jättebra att blanda bostäder med verksamheter. Anne Lundkvist, vård- och omsorgsförvaltningen För personal kan blandning av verksamheter och bostäder ge större trygghet att ta sig till och från jobbet och dessutom en minskad risk för skadegörelse. En fördel med att blanda verksamheter och bostäder är att det blir rörelse dygnet runt vilket kan minska skadegörelse med mera. Birgitta Persson, fastighetsenheten. 6

175 Svårigheter med att blanda bostäder och lokaler Att vara överens på en övergripande nivå är ganska enkelt men det finns också svårigheter när flera intressen ska samsas på samma yta. Att placera verksamheter i samma område som bostäder är ingen som ifrågasätter men ju mer integrerat, ju närmre verksamheterna kommer bostäderna, desto större svårigheter. De riktlinjer som förvaltningarna arbetar utifrån ger vägledning för den enskilda verksamheten medan stadsbyggnadsidén försöker se hur verksamheterna bidrar till en attraktiv stadsmiljö. I dagsläget finns ingen vägledning kring hur dessa olika intressen ska vägas mot varandra. Vård- och omsorgsförvaltningen ser mest fördelar och kanske är deras verksamhet (som ofta är bostäder) enklare att kombinera med andra bostäder. Utbildningsförvaltningens verksamhet där barnen vistas både inom- och utomhus kan vara svårare att kombinera med bostäder. Det är också i samtal med utbildningsförvaltningen som de flesta svårigheterna identifierats. Tidigare erfarenheter, verksamheternas olika behov och hur processen ser ut när kommunen planerar för nya verksamhetslokaler spelar roll för hur enkelt det är att bygga integrerat. Även intresset från marknadens aktörer påverkar. Nedan beskrivs med hjälp av citat från intervjuerna vad problemen består i. Tidigare erfarenheter De erfarenheter som finns av att blanda förskoleverksamhet med bostäder i kommunen visar att det finns en del svårigheter. Det handlar både om konflikter med boende och ekonomiska implikationer som man bär med sig när man planerar för nya verksamheter. Ann-Cahtrin Norrevik chef för utbildningsförvaltningen uttrycker det så här: Förskolor i bottenvåningar kräver mycket samarbete med de boende. Så länge de boendes egna barn går i förskolan är det inga problem men när det har vuxit upp är det inte lika roligt att ha barn på gården utanför. Det blir svårt med uthålligheten. Tabell 2 Exempel på svårigheter med att blanda verksamheter och bostäder Svårt att styra ekonomiskt delvis på grund av långa avtal. Konflikter med grannar Svårt med uthålligheten grannarna tröttnar på ljud från verksamheten när deras egna barn slutar Mindre flexibelt vid ombyggnation Många hänsyn i planeringen Storlekskravet Utemiljökravet Kommunens ovana att hyra lokaler Svårt att få byggherrar att bygga verksamhetslokaler i bottenvåningarna. Tidigare erfarenheter av att blanda förskoleverksamhet med bostäder i Botkyrka visar att det ofta blir mycket synpunkter från grannar. Både inomhus men framförallt utomhus upplevs barnen störa. Erfarenheter inom förskolan i Jönköping liknar Botkyrkas. Det blir diskussioner med grannar när man har verksamhet i bottenvåningarna på flerbostadshus. Går det att välja vill vi helst inte placera verksamheter i bottenvåningen Madelein Nilsson, förskolechef i Barnarps förskoleområde. Även i Malmö stad är man tveksam till förskolor i bottenvåningar, i alla fall med gemensamma gårdar. Av erfarenhet och med stöd av forskning avråder man från att låta förskolor samutnyttja gårdar med boende eftersom man menar att det ger sämre förutsättningar för barns lekmiljö och för de boendes utemiljö. Istället säger man att förskolor i bottenvåningar fungerar bäst i kombination med en friliggande förskola, då kan man samarbeta om uteytorna. 7

176 Tidigare erfarenheter av ekonomiska faktorer Ann-Cahtrin Norrevik på utbildningsförvaltningen har också erfarenhet av att det kan bli dyrare i de fall kommunen inte själv äger huset utan hyr in sig i långa och ofta dyra avtal. Det kan också vara mindre flexibelt vid ombyggnationer, det kan bli svårt att göra förändringar i lokalerna som ägaren kan sätta sig emot. Även i planeringsskedet påverkar tidigare erfarenheter I samtal med samhällsbyggnadsförvaltningen framkommer att man även i planeringsskedet påverkas av tidigare erfarenheter. Det går snabbare att få fram en ny verksamhetslokal när man väljer en plats där det finns färre personer som kan ha synpunkter, där det inte blir för mycket överklaganden från grannar. Förutom att det går snabbare behöver man inte anpassa sig till omgivningen i samma utsträckning vilket kan göra byggnaden billigare. Dessutom kanske kommunen själv har rådighet över marken. Per-Anders Framgård på samhällsbyggnadsförvaltningen uttrycker det så här: Allt kokar ner till tid och pengar det är viktigt att det går snabbt och att det inte kostar för mycket. Verksamheternas olika behov Verksamheternas behov är det som tydligast ger utrymme för diskussion. Framförallt gäller det lokaler för skola och förskola där både inomhus- och utomhusmiljön påverkar och påverkas av omgivningen. Det är i checklistorna och i förvaltningarnas riktlinjer behoven definieras. Krav på storlek Utbildningsförvaltningen menar att ur ett ekonomiskt perspektiv behöver en förskola ha minst 160 barn. Samhällsbyggnadsförvaltningen letar med det som utgångspunkt tomter som är kvm per avdelning varav cirka 200 kvm används för själva byggnaden. Även funktioner som exempelvis ett tillagningskök driver en viss storlek på verksamheten för att vara lönsamt. Storleken i sig kan göra att det blir svårt att kombinera verksamheter med bostäder när ytan är begränsad. Per-Anders Framgård ställer sig frågan är om administrativ storlek behöver vara detsamma som fysisk storlek eller om det finns möjligheter att dela upp en verksamhet i flera intilliggande fysiskt mindre verksamheter. Varför inte använda befintliga bottenvåningar till något annat än förråd och tvättstugor låt tusen blommor blomma. Per-Anders Framgård, samhällsbyggnadsförvaltningen. Krav på utemiljön Utemiljön är betydelsefull i alla verksamheter. För en förskoleverksamhet är en egen uteplats eller möjligheter att på ett säkert sätt kunna ta del av andra utemiljöer något som styr verksamhetens placering. För äldreomsorgen är kontakten med utemiljön också viktig men Anne Lundkvist på vård- och omsorgsförvaltningen menar att man måste vara lite mer kreativ. Hur kan man få kontakt med naturen utan att vara i bottenplan? Anne Lundkvist, vård- och omsorgsförvaltningen Tillgång till utemiljö är något som både utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen definierar i sina lokalprogram och något som kan vara en faktor som också kan begränsa på vilka platser det är möjligt att blanda verksamhetslokaler med bostäder. I Malmö stad strävar precis som flera andra städer efter att bygga en tätare stad istället för att täcka en allt större yta med gles bebyggelse. Verksamheter som till stor del bedrivs inomhus tycker man i Malmö är ganska enkelt att bygga i en tätare stad. Verksamheter som är ytkrävande som till exempel förskolor är svårare att få till i den täta staden. Man kan enligt Malmö stads riktlinjer för utemiljö i förskolor vara mer kreativ när man skapar utomhusyta och till exempel använda taken. I viss utsträckning kan man också kompensera mindre lekytor med högre personaltäthet. 8

177 Krav på angöringen, möjligheter leverera människor och varor En verksamhet genererar trafik i form av leveranser av varor och människor. Tillgängligheten för olika typer av fordon kan göra det svårt att kombinera med bostäder. Mycket av problematiken ligger i transporter till och från verksamheterna, krav på angöring med mera. Birgitta Persson, fastighetsenheten Att äga eller hyra? Fastighetsenheten har inget uppdrag att bygga bostäder och funderar därmed inte så mycket över frågan om att blanda verksamhetslokaler med bostäder. Fastighetsenheten blir involverad om någon annan aktör har önskemål att bygga verksamhetslokaler. Ur fastighetsenhetens perspektiv handlar det då om för- och nackdelar med att inte äga sina egna verksamhetslokaler. En fördel är att man inte behöver göra en stor investering. En nackdel är att kommunen är ovan att hyra lokaler och därför ofta låser sig i långa och ibland dyra avtal. Ibland har det redan i planeringsfasen visat sig bli dyrt att blanda bostäder med verksamhetslokaler. Ibland har man försökt blanda men då har det visat sig bli dyrare så då har man ändå valt att lägga det separat. Maude Andersson- Pekkanen, fastighetsenheten. Intresse från marknadens aktörer Mycket tyder på att fler och fler vill bo i en miljö där man kan leva sitt liv tidseffektivt. Vardagsservice på ett snabbt och enkelt sätt nära bostaden blir mer och mer attraktivt. Enligt en studie som Skanska genomfört vill man till exempel gärna ha en förskola eller skola i närheten av sin bostad. Däremot är man inte särskilt intresserad av att ha den i bottenvåningen på sitt bostadshus, där vill man istället ha bageri, matbutik och café. Byggherrarnas inställning färgas av detta och så länge det finns alternativ är risken stor att valet blir att undvika kombinationen bostäder och verksamhetslokaler. Det finns exempel på företag som bygger verksamhetslokaler och hyr ut till både privata och kommunala aktörer som sedan driver vård- och omsorgsboende, förskola eller skola. Helene Hill, exploateringschef i Botkyrka kommun har inte hört talas om någon aktör som jobbar med bostäder och verksamhetslokaler i samma byggnad. Det finns aktörer som visat intresse att bygga verksamhetslokaler i Botkyrka men Helene tror att det krävs en ännu mer aktiv kommun om det komma fler aktörer och aktörer som också är villiga att pröva nya koncept, som att blanda verksamhetslokaler med bostäder i samma byggnad. För att en aktör med intresse att bygga verksamhetslokaler ska lockas till ett område krävs en kommun som är positiv till att hyra lokaler. Helene Hill, kommunledningsförvaltningen Helene menar också att man i Botkyrka är ovan att vid att hantera blandning av bostäder och verksamhetslokaler i nybyggnation. Till exempel om man bygger 200 bostäder där 5 ska vara gruppbostäder som kräver gemensamhetsytor och personalutrymmen. Det är faktorer som styr en exploatering ganska mycket, Botkyrka har inte mognad och kompetens ännu. Helene Hill, kommunledningsförvaltningen I Stockholms stad är behovet av verksamhetslokaler mycket stort och det är självklart viktigt att ansträngningar görs tidigt i processen för att hitta lämpliga lokaler med tillhörande ytor för utevistelse. I Stockholm ska exploateringsnämnden tillsammans med berörda nämnder säkerställa att det finns ytor för kommunal service i stadsutvecklingsområden. Man arbetar aktivt med att ställa krav på lokaler för kommunal service i markanvisnings- och exploateringsavtal för att möjliggöra för tillräckligt med verksamhetslokaler. Detta krav kan påverka priset för marken motsvarande den merkostnad som uppstår för byggherren att tillgodose stadens krav. 9

178 För en byggherre kan en förskola innebära att byggherren förlorar värdefull bostadsyta, vilket de förstås inte gillar. Å andra sidan kan en förskola ersätta krav på lokaler för handel/kontor mm och då är det bättre för byggherren med förskola än risken att stå med outhyrda lokaler. Jag upplever att det är lättare att diskutera förskola med hyresrättsbyggare än bostadsrättsbyggare. Eleonor Eklind- Forslin, Exploateringskontoret Stockholms stad Lagen om offentlig upphandling En annan faktor som kan ställa till bekymmer för att skapa förutsättningar för att få in verksamhetslokaler i en bostadsbyggnation menar Helene Hill i Botkyrka är lagen om offentlig upphandling, LOU. Vi kan inte skriva avtal på sådant som inte är byggt. Helene Hill, kommunledningsförvaltningen Även på exploateringskontoret i Stockholms stad upplever man att det kan finnas problematik kopplat till LOU när man ställer krav på verksamhetslokaler i bottenvåningar. Det gäller framförallt större anläggningar i ett hus, till exempel att kommunen ska hyra hela huset för servicelägenheter eller liknande. Det som stör mest är om det bara finns en lösning. Det finns för och emot med varje val man gör. Det finns behov av att förtäta och höja exploateringen må sedan bästa lösning för just den platsen vinna. Magnus Andersson, samhällsbyggnadsförvaltningen Processer för att få till nya verksamhetslokaler är långa och det hinner hända mycket från start till genomförande. Det blirskapa möjligheter för flexibla Arbetssättet, hur man planerar nya verksamheter På vilket sätt nya verksamheter planeras påverkar också möjligheterna att blanda verksamhetslokaler med bostäder. När det gäller ett växande Botkyrka så tycker man på fastighetseneheten att man nu har ett bättre samarbete med mark och exploatering och exploateringschefen för att skapa framförhållning. I vissa fall tycker dock förvaltningarna fortfarande att det går trögt och att ansvarsområdena och processerna är otydliga. Nya förutsättningar kräver nya sätt att lösa uppgiften på och samhällsbyggnadsförvaltningen efterlyser större flexibilitet i mötet mellan olika behov. 10

179 4. Slutsatser och vägar framåt Slutsatser Arbetet med stadsbyggnadsidén för Alby har visat att det är komplext och utmanande att skapa lokaler för verksamheter i kommunen. Det finns målkonflikter mellan verksamheternas riktlinjer och ambitionerna i stadsbyggnadsidén. Syftet med stadsbyggnadsidén är att bygga en bra stad, syftet med verksamheternas riktlinjer är att skapa en bra verksamhet. När staden växer och den tillgängliga ytan krymper behöver dessa två perspektiv brottas mot varandra. På ett övergripande plan är alla överens om att verksamheter behöver finnas där människorna bor och att ytan som finns tillgänglig krymper i och med att staden växer. Det tycks vara lättare att blanda bostäder med bostäder, det vill säga vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter är enklare att förena med de nya stadsbyggnadsidealen än utbildningsförvaltningens verksamheter. Det finns krav eller önskemål i verksamheternas riktlinjer som är svåra att kombinera med de nya stadsbyggnadsidealen. Tydligast är storlekskravet för förskoleverksamhet. Tidigare erfarenheter i Botkyrka och på flera håll gör det svårt för förskoleverksamheten att anamma de nya stadsbyggnadsidealen. Det är enklare att skapa blandning av verksamheter och bostäder om de inte behöver samsas i samma hus eller på samma gård. För att hitta bästa placeringen av en verksamhetslokal behöver verksamheternas behov diskuteras utifrån ambitionerna i stadsbyggnadsidén. I dagsläget finns inga rutiner för hur den diskussionen ska föras. Vägar framåt Denna enkla förstudie har visat är att det finns en del svårigheter med att placera verksamheter i bottenvåningen på flerfamiljshus. Samtidigt finns det behov av att utnyttja marken i Botkyrka effektivare och ge medborgarna goda förutsättningar att leva ett bra liv. Bostäder och verksamhetslokaler kommer att behöva samsas med varandra och i Botkyrka handlar det om att hitta bra sätt för de olika målkonflikter som finns att mötas och diskuteras för att i varje enskilt fall hitta bästa lösningen. 1. Genomför ett pilotprojekt Ett sätt att hitta nya vägar framåt är att testa på riktigt. Det finns eventuellt ett par projekt på gång i Fittja och i Alby som skulle kunna användas som piloter för att pröva de konfliktpunkter som har identifierats i den här korta studien. Går det på riktigt att förena det bästa för stadsbyggande med det bästa för verksamheten? 2. Utvärdera under resans gång Utvärdera under hela processen vad som fungerar och vad som går mindre bra. Vilka faktorer går att kompromissa med och vilka kreativa nya möjligheter visar sig i arbetet med pilotprojekten. 3. Vid behov tydliggör riktlinjer Dagens riktlinjer är inte samlade på ett sådant sätt att det blir enkelt att förhålla sig till verksamheternas olika behov. Eventuellt behöver riktlinjerna tydliggöras så att de sedan kan användas som vägledning i diskussioner om avvikelser och detaljutformning i varje specifikt projekt. 11

180 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2014:702 7 Planuppdrag med ramavtal och plankostnadsavtal detaljplan 5 för Riksten (KS/2014:702) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar ramavtalet och plankostnadsavtalet för del av Riksten 9:2 samt plankostnadsavtal för Riksten 9:4. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till exploateringsavtal och tillgodose att andra nödvändiga avtal upprättas. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 5 i Riksten. Kommunstyrelsen fastställer budget för förprojektering av gator och vattenoch avloppsanläggningar till kr. Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra cirka 100 nya bostäder varav cirka 70 bostäder inom Fortifikationsverkets mark och 30 bostäder inom Riksten Friluftsstads mark. Bostäderna inom Riksten ska erbjuda ett naturnära boende med varierande boendeformer. Inom området där de nya bostäderna ska ligga finns ett bergrum med pågående verksamhet. Planen ska möjliggöra en utvidgning av bergrumsverksamheten. Fastighetsägarna till Riksten 9:4, Fortifikationsverket och Riksten 9:2, Riksten Friluftsstad AB har tecknat avtal med kommunen för att fördela kostnaderna för arbetet med detaljplanen. Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet

181 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:702 Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkande Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Yttrande Jimmy Baker (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: Kommunfullmäktige

182 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 7 Planuppdrag med ramavtal och plankostnadsavtal detaljplan 5 för Riksten (KS/2014:702) Moderaterna välkomnar fler bostäder i attraktiva Riksten. Botkyrka behöver fler skattebetalare och Riksten är ett eftertraktat bostadsområde. Vi minns underskottet från DP 2 och ser det därför som nödvändigt att ha löpande uppföljningar, så att kommunen inte hamnar i samma situation som då med mångmiljonunderskott. När det gäller gator/vägar så har kommunerna möjlighet att ta ut en s.k. gatukostnadsersättning vilket i detta fall skall motsvara kostnaden för anläggningen av vägarna och belasta de tomter som styckas i området. VA-kollektivet ska dessutom bära sig självt vilket innebär att kostnaden för att gräva och anlägga VA-ledningar skall belasta projektet och i förlängningen även de slås ut på de tomter som styckas i området. Kommunen bör eftersträva ett litet överskott för DP 5 och måste därför noga planera och följa upp projektet för att så skall ske och för att underskott skall undvikas. Jimmy Baker Kia Hjelte Stina Lundgren Yngve RK Jönsson

183 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2014:702 / 49 Detaljplaneuppdrag för etapp 5 Riksten, samt ramavtal och plankostnadsavtal med Fortifikationsverket samt plankostnadsavtal Riksten Friluftsstad AB (KS/2014:702) Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar ramavtalet och plankostnadsavtalet för del av Riksten 9:2 samt plankostnadsavtal för Riksten 9:4 Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till exploateringsavtal och tillgodose att andra nödvändiga avtal upprättas. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 5 i Riksten Kommunstyrelsen fastställer budget för förprojektering av gator och vatten- och avloppsanläggningar till kr Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra cirka 100 nya bostäder varav cirka 70 bostäder inom Fortifikationsverkets mark och 30 bostäder inom Riksten Friluftsstads mark. Bostäderna inom Riksten ska erbjuda ett naturnära boende med varierande boendeformer. Inom området där de nya bostäderna ska ligga finns ett bergrum med pågående verksamhet. Planen ska möjliggöra en utvidgning av bergrumsverksamheten. Fastighetsägarna till Riksten 9:4, Fortifikationsverket och Riksten 9:2, Riksten Friluftsstad AB har tecknat avtal med kommunen för att fördela kostnaderna för arbetet med detaljplanen.

184 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 Referens Heléne Hill Mottagare Kommunstyrelsen Detaljplaneuppdrag för etapp 5 i Riksten, ramavtal och plankostnadsavtal med Fortifikationsverket samt plankostnadsavtal med Riksten Friluftsstad AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar ramavtalet och plankostnadsavtalet för del av Riksten 9:2 samt plankostnadsavtal för Riksten 9:4 Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till exploateringsavtal och tillgodose att andra nödvändiga avtal upprättas. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 5 i Riksten Kommunstyrelsen fastställer budget för förprojektering av gator och vatten- och avloppsanläggningar till kr Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra cirka 100 nya bostäder varav cirka 70 bostäder inom Fortifikationsverkets mark och 30 bostäder inom Riksten Friluftsstads mark. Bostäderna inom Riksten ska erbjuda ett naturnära boende med varierande boendeformer. Inom området där de nya bostäderna ska ligga finns ett bergrum med pågående verksamhet. Planen ska möjliggöra en utvidgning av bergrumsverksamheten. Fastighetsägarna till Riksten 9:4, Fortifikationsverket och Riksten 9:2, Riksten Friluftsstad AB har tecknat avtal med kommunen för att fördela kostnaderna för arbetet med detaljplanen. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

185 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 Bakgrund Detaljplanearbetet för etapp 4 i Riksten är snart klart och detaljplanen för etapp 4 förväntas kunna antas i mars Det är därför dags att starta med nästa etapp. Under 2010 träffade Botkyrka kommun avtal med Trafikverket om genomförande av etapp 1 a av Förbifart Tullinge. Det vill säga sträckan mellan en ny trafikplats vid Pålamalmsvägen och en ny trafikplats Högskolan vid Huddingevägen. Denna första etapp av Förbifarten skapar förutsättningar för fortsatt utbyggnad av Rikstens friluftsstad. Totalt kommer detaljplanerna för område 1 4 att uppgå till cirka 1000 bostäder, inklusive studentbostäderna. Totalt 2500 bostäder finns angivna i det långsiktiga detaljplaneprogrammet för området. I dag finns ingen detaljplan för huvuddelen av avtalsområdet för etapp 5. En mindre del är planlagd som naturmark. Underlag till detaljplanen Detaljplanen grundar sig på tidigare program med följande handlingar: Program för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Miljökonsekvensbeskrivning för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Detaljplaneprogram för del 1, som godkändes av kommunstyrelsen i mars Reviderat gestaltningsprogram för Riksten, som godkändes av kommun fullmäktige i juni Reviderat miljöåtgärdsprogram för Riksten, som godkändes av kommun fullmäktige i juni Reviderat belysningsprogram för Riksten, som godkändes av kommun fullmäktige i juni Kommunfullmäktige beslutade att godkänna ramavtalet med Riksten Friluftsstad AB, 83 KF Ekonomi Ramavtalet som tecknades mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB har upprättats för fortsatt planläggning och exploatering av området. Huvudändringen i avtalet är att kommunen, från och med etapp 4, tar ansvar för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar. I det nya ramavtalet finns en reviderad tidplan och etappindelning, där en kom-

186 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 munal tomt reserveras i varje etapp för att möjliggöra etablering av gruppbostäder, förskolor och liknande. Kommunens kostnader för planprocessen ska i huvudsak finaniseras via plankostnadsavtalen med undantag för förprojektering av gata och vatten och avlopp (va). Dessa kostnader ska kommunen debitera senare i samband med exploateringsavtal till respektive markägare som en del av gatukostnaden. Förprojektering av gata och utökning av den hydrauliska modellen för etapp 5 för va bedöms till kr. En hydraulisk modell är nödvändig för att kunna dimensionera de olika ledningar som ligger inom ansvarsområdet för va. Fortifikationsverket ska också betala en del av kostnaden för infrastruktur som byggts ut i tidigare etapper. Beloppet är kr som ska erläggas i samband med att exploateringsavtalet för Fortifikationsverket tecknas. Preliminär tidplan Beslut om start av planarbete januari 2015 Beslut om samråd hösten 2015 Beslut om antagande i KF under 2016 Ett hållbart Botkyrka Botkyrka kommun har formulerat sex utmaningar som tillsammans representerar ett platsspecifikt förhållningssätt till hållbar utveckling i kommunen; A. Botkyrkaborna har arbete B. Botkyrkaborna känner sig hemma C. Botkyrka har de bästa skolorna D. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna E. Botkyrkaborna är friska och mår bra F. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin

187 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 I varje projekt ska vi förhålla oss till ovan beskrivna utmaningar. Detta projekt innebär att nya bostäder skapas. Riksten ligger i ett naturnära område och kan på så sätt bidra till attraktiv bostadsmiljö. Förtätningar av redan befintliga områden bidrar till att underlag för att utöka kollektivtrafiken i området. Bostadsområdet ligger nära förskola och skola. Mattias Jansson Kommundirektör Heléne Hill Exploateringschef BILAGOR Ramavtal samt plankostnadsavtal Fortifikationsverket inklusive bilagor Plankostnadsavtal Riksten Friluftsstad AB inklusive bilagor Expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljönämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Exploateringschef Heléne Hill, klf Handläggare, Mattias Cegrell, sbf (konsult)

188 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:702 Ekonom Inger Larsson, sbf Planchef Charlotte Rickarsson, sbf Gruppchef för mark och exploatering Agneta Engver, sbf Upphandlingschef, Anders Kuylser, klf Riksten Friluftsstad AB, Lars Avermalm Fortifikationsverket, Ken Ejderhamn Förvaltningsrätten, laga kraftbevis

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2014:780 8 Avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Mångkulturellt centrum (KS/2014:780) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum Mångkulturellt Centrum. Reservation Sebastian Lindqvist (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum Mångkulturellt Centrum (MKC) stiftades av Botkyrka kommun Verksamheten regleras utöver stadgarna och styrelsens riktlinjer sedan 2007 också av ett avtal mellan kommunen och stiftelsen. Detta ärende omfattar en förlängning av avtalet för perioden , med några tillägg/ändringar i förhållande till föregående avtal. I avtalsförslaget tydliggörs att bibliotek, utställningshall och pedagogisk verkstad ska fungera som en mötesplats för alla Botkyrkabor och med generösa öppethållandetider. Ett tillägg till stiftelsens åtagande i avtalsförslaget är att MKC ska bedriva uppsökande verksamhet med inriktning mot barn och unga i kommunen. Kommunen ställer utan ersättning Fittja gårds byggnader inklusive utställningshallen till MKC:s förfogande. Dessutom betalar kommunen en årlig ersättning till MKC. I ettårsplanen för 2015 har ersättningen höjts med kronor. Kommunens ersättning för 2015 uppgår därmed till kronor. Från och med 2016 justeras den årliga ersättningen motsvarande den

226 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:780 löne- och priskompensation samt det eventuella effektiviseringsbeting som kommunens nämnder får. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkanden Jimmy Baker (M) yrkar att ärendet ska återremitteras, bilaga. Sebastian Lindqvist (SD) yrkar att ordförandeförslaget avslås, bilaga. Propositionsordning Kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer bifall på ordförandeförslaget mot Sebastian Lindqvists (SD)s yrkande om avslag på ordförandeförslaget Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

227 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 8 Avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Mångkulturellt Centrum (KS/2014:780) Underlaget i förslaget till beslut är synnerligen fattigt på information om hur de extra kronorna skall användas och därmed bör ärendet återremitteras. Detta för att kompletteras med tydligare och bättre underlag för varför MKC inte kan bedriva den föreslagna, utökade verksamheten inom befintlig budget. Vi vill noga poängtera att vi i detta yrkande inte ifrågasätter MKC:s huvuduppdrag och verksamhet/-er men vi skulle gärna se att även andra kommuner och/eller stat och landsting i större utsträckning finansierade verksamheten genom uppdrag som MKC utför mot ersättning. Moderaterna skulle också gärna se att MKC från sin sida ytterligare ökade ansträngningarna att marknadsföra och sälja sina tjänster till andra aktörer och därmed kunna få in mer externa intäkter. Vad gäller den vaga uppgiften om uppsökande verksamhet så skulle ju det kunna vara positivt för centret och exempelvis lokala ungdomar. Men ingenting framgår ju av underlaget. Vi frågar oss även varför inte de kommunala förvaltningarna i en större utsträckning köper tjänster ifrån MKC, såsom exempelvis kunskapsseminarier m.m. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige att återremittera förslaget i syfte att få adekvata underlag kring anslagshöjningen. Jimmy Baker Kia Hjelte

228 YRKANDE Kommunstyrelsen/ Kommunfullmäktige Ärende:8 Avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Mångkulturellt centrum(ks/2014:780) I enlighet med Sverigedemokraternas ettårsplan yrkar vi avslag till kommunstyrelsens förslag till avtal mellan Botkyrka och stiftelsen mångkulturellt centrum. Sverigedemokraterna anser inte att mångkulturellt centrums verksamhet tillhör den kommunala kärnverksamheten och därför inte skall erhålla dessa ekonomiska ersättningar från kommunen. Att kommunfullmäktige avslår kommunstyrelsens förslag till avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Mångkulturellt centrum För Sverigedemokraterna Botkyrka Östen Granberg, Gruppledare Sebastian Lindqvist

229 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:780 Referens Niclas Johansson Mottagare Kommunstyrelsen Avtal mellan Botkyrka kommun och Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum - Mångkulturellt centrum Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till avtal mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum Mångkulturellt Centrum. Sammanfattning Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum Mångkulturellt Centrum (MKC) stiftades av Botkyrka kommun Verksamheten regleras utöver stadgarna och styrelsens riktlinjer sedan 2007 också av ett avtal mellan kommunen och stiftelsen. Detta ärende omfattar en förlängning av avtalet för perioden , med några tillägg/ändringar i förhållande till föregående avtal. I avtalsförslaget tydliggörs att bibliotek, utställningshall och pedagogisk verkstad ska fungera som en mötesplats för alla Botkyrkabor och med generösa öppethållandetider. Ett tillägg till stiftelsens åtagande i avtalsförslaget är att MKC ska bedriva uppsökande verksamhet med inriktning mot barn och unga i kommunen. Kommunen ställer utan ersättning Fittja gårds byggnader inklusive utställningshallen till MKC:s förfogande. Dessutom betalar kommunen en årlig ersättning till MKC. I ettårsplanen för 2015 har ersättningen höjts med kronor. Kommunens ersättning för 2015 uppgår därmed till kronor. Från och med 2016 justeras den årliga ersättningen motsvarande den löne- och priskompensation samt det eventuella effektiviseringsbeting som kommunens nämnder får. Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Ekonomichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

230 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:780 Expedieras till Niclas Johansson, KLF Mångkulturellt Centrum

231 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:780 AVTAL Mellan Botkyrka kommun och stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum - Mångkulturellt Centrum (nedan MKC) träffas följande avtal. Bakgrund och utgångspunkt MKC är en kunskapsorganisation som bedriver sin verksamhet i enlighet med stadgar som stiftaren Botkyrka kommun (nedan kommunen) antagit. Botkyrka utgör det primära fältet för verksamheten. Till följd av anslag från externa myndigheter och andra finansiärer verkar MKC även utanför Botkyrka. Detta avtal ska ses som ett komplement till MKC:s stadgar där stiftelsens ändamål anges. MKC:s åtaganden MKC ska i samverkan med främst Södertörns högskola upprätthålla en djup och bred kunskap om hur migration i vid mening påverkar kulturella och sociala villkor. En hög kunskapsnivå ska säkerställas bl a genom ett brett samarbete även med universitet och högskolor. MKC ska utgöra en strategisk resurs för kommunens nämnder/förvaltningar och helägda bolag och inom sitt kompetensområde kunna erbjuda medverkan i olika utvecklingsinsatser inom kommunkoncernen. För mer omfattande, specialinriktade insatser ska en särskild överenskommelse mellan MKC och den berörda enheten träffas. I sådana fall får MKC ta ut en ersättning för sina tjänster baserad på självkostnadsprincipen. MKC ska svara för att följande funktioner/verksamheter upprätthålls: Bibliotek, utställningshall och pedagogisk verkstad ska fungera som en mötesplats för alla Botkyrkabor med generösa öppethållandetider. I detta åtagande ingår att ge sakkunnig service till låntagare, att i egen regi producera minst en utställning per år, svara för viss programverksamhet samt marknadsföra Botkyrka som plats. MKC ska också bedriva uppsökande verksamhet med inriktning mot barn och unga i kommunen. Vidare ska MKC en gång per år anordna en konferens eller seminarieserie med forskare som är internationellt verksamma inom områden som ligger i linje med MKC:s ändamål. De mål, strategier och policies som kommunfullmäktige antagit liksom andra regler och riktlinjer inom kommunkoncernen ska i tillämpliga delar gälla för MKC:s verksamhet. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

232 BOTKYRKA KOMMUN 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:780 Kommunens åtaganden Kommunen ställer utan ersättning lokaler Fittja gårds byggnader inklusive utställningshallen - till MKC:s förfogande. Kommunen betalar en årlig ersättning för MKC:s åtaganden enligt detta avtal på kronor (nivå 2015). Från och med 2016 justeras den årliga ersättningen motsvarande den pris- och löneökningskompensation samt det eventuella effektiviseringsbeting som kommunens nämnder får. Halva ersättningsbeloppet utbetalas under första kvartalet. Återstoden utbetalas i två lika delar före ingången av tredje respektive fjärde kvartalet. Giltighet Avtalstiden är 1 januari december Överläggningar mellan parterna för att klarlägga villkoren för ett fortsatt samarbete ska inledas senast under oktober Avtalet blir giltigt mellan parterna när det godkänts av kommunfullmäktige och MKC:s styrelse. Tumba den december 2014 För Botkyrka kommun För stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum - Mångkulturellt Centrum

233 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2014: Rökfri arbetstid (KS/2014:246) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår miljö- och hälsoskyddsnämndens nämndinitiativ om rökfri arbetstid. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att eftersträva tobaksfri arbetsmiljö, som omfattar såväl snusning som rökning och bygger på frivillighet, stöd och proaktivitet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att införliva tobaksfri arbetsmiljö som ett mål i kommande plandokument inom ramen för ordinarie styrprocessen, i enlighet med kommunstyrelsen beslut och kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad i detta ärende. Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tagit initiativet att föreslå kommunfullmäktige besluta att införa rökfri arbetstid i Botkyrka kommun. Att införa rökfri arbetstid innebär inte att arbetsgivaren förbjuder medarbetarna att röka utan innebär att det inte är tillåtet att röka under betald arbetstid. Enligt tobakslagen ansvarar arbetsgivaren för att medarbetare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök på sin arbetsplats eller i liknande utrymme där hen arbetar. Likaså ansvarar arbetsgivaren genom det systematiska arbetsmiljöarbetet att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa förebyggs. Dock finns det platser där arbetsmiljölagen inte tillämpas. Kommunens medarbetare har inte samma skydd när man arbetar i privatbostäder och boendes egna rum i servicehus utan Arbetsmiljöverket rekommenderar att andra åtgärder vidtas. I kommunens arbetsmiljöpolicy står det att vi mår och arbetar bra när

234 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:246 vi har en arbetsmiljö som i alla delar är hälsosam, hälsofrämjande och drogfri. Botkyrka kommun som arbetsgivare har kommit långt med att öka medvetenheten om riskerna med rökningen och har i nuläget ett tillfredsställande förhållningssätt till rökningen. Kommunledningsförvaltningen anser att förslaget rökfri arbetstid innebär svårigheter att kontrollera att ordningen efterlevs och att utdela sanktioner. Kommunledningsförvaltningen anser att tobaksfri arbetsmiljö är att föredra. Tobaksfri arbetsmiljö omfattar såväl snus som rökning och byggs på frivillighet och stöd, snarare än förbud och sanktioner. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Personalutskottet har behandlat ärendet Expedieras till: Kommunfullmäktige

235 PROTOKOLL 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Rökfri arbetstid Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige besluta att införa rökfri arbetstid i Botkyrka kommun i enlighet med föreliggande skrivelse daterad Sammanfattning Rökning skadar hälsan, inte bara rökarens egen utan även andras. Rökning kostar också pengar för den enskilde såväl som för arbetsgivaren. Beräkningar har gjorts som gör gällande att en arbetstagare som röker kostar cirka kronor mer för arbetsgivaren per år än en ickerökare, vilket beror på högre sjukfrånvaro och längre pauser i arbetet. 1 Samhällets kostnad för sjukvård orsakad av rökning beräknas till mellan 2,5 och 4,5 miljarder kronor och år. 2 Den som arbetar inom Botkyrka kommun har många gånger nära kontakt med barn och äldre. Det är viktigt att dessa slipper känna röklukt i sin vardag och genom att som arbetstagare avstå från att röka är man också en god förebild för dem man möter i arbetet. Från 1 januari 2014 tillämpar 201 av Sveriges 290 kommuner rökfri arbetstid. Rökfri arbetstid innebär att rökning inte är tillåten under arbetstid och att detta även gäller pauser. Lunchrasten räknas inte som arbetstid och rökning är då tillåten. Den som röker under lunchrasten ska se till att kläder som används i arbetet inte utsätts för rök och rökning får heller inte ske i bilar som används i tjänsten. Rökfri arbetstid stämmer väl överens med intentionerna i Botkyrka kommuns Tobak-, alkohol- och narkotikapolicy för barn- och ungdomsverksamheterna i Botkyrka. Ett införande av rökfri arbetstid ska även gälla förtroendevalda under den tid de utför sitt politiska uppdrag och såväl arbetstagare som förtroendevalda bör samtidigt erbjudas stöd för tobaksavvänjning. 1 Tobaksfritt arbetsliv, Statens folkhälsoinstitut 2011, sid 33 2 Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården, SKL 2011, sid 10 Sign Beslutsexpediering

236 Nämndinitiativ, miljö- och hälsoskyddsnämnden Rökfri arbetstid Rökning skadar hälsan, inte bara rökarens egen utan även andras. Rökning kostar också pengar för den enskilde såväl som för arbetsgivaren. Beräkningar har gjorts som gör gällande att en arbetstagare som röker kostar cirka kronor mer för arbetsgivaren per år än en ickerökare, vilket beror på högre sjukfrånvaro och längre pauser i arbetet. 1 Samhällets kostnad för sjukvård orsakad av rökning beräknas till mellan 2,5 och 4,5 miljarder kronor och år. 2 Den som arbetar inom Botkyrka kommun har många gånger nära kontakt med barn och äldre. Det är viktigt att dessa slipper känna röklukt i sin vardag och genom att som arbetstagare avstå från att röka är man också en god förebild för dem man möter i arbetet. Från 1 januari 2014 tillämpar 201 av Sveriges 290 kommuner rökfri arbetstid. Rökfri arbetstid innebär att rökning inte är tillåten under arbetstid och att detta även gäller pauser. Lunchrasten räknas inte som arbetstid och rökning är då tillåten. Den som röker under lunchrasten ska i möjligaste mån se till att kläder som används i arbetet inte utsätts för rök och rökning får heller inte ske i bilar som används i tjänsten. Rökfri arbetstid stämmer väl överens med intentionerna i Botkyrka kommuns Tobak-, alkohol- och narkotikapolicy för barn- och ungdomsverksamheterna i Botkyrka. Ett införande av rökfri arbetstid ska även gälla förtroendevalda under den tid de utför sitt politiska uppdrag och såväl arbetstagare som förtroendevalda bör samtidigt erbjudas stöd för tobaksavvänjning. Med anledning av ovanstående föreslår miljöpartiet nämnden besluta Att miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att införa rökfri arbetstid i Botkyrka kommun. Elisabeth Nobuoka Nordin, miljöpartiet 1 Tobaksfritt arbetsliv, Statens folkhälsoinstitut 2011, sid 33 2 Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården, SKL 2011, sid 10

237 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Personalutskottet DnrKS/2014: Rökfri arbetstid - beslut (KS/2014:246) Beslut Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår miljö- och hälsoskyddsnämndens nämndinitiativ om rökfri arbetstid. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att eftersträva tobaksfri arbetsmiljö, som omfattar såväl snusning som rökning och bygger på frivillighet, stöd och proaktivitet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att införliva tobaksfri arbetsmiljö som ett mål i kommande plandokument inom ramen för ordinarie styrprocessen, i enlighet med kommunstyrelsen beslut och kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad i detta ärende. Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tagit initiativet att föreslå kommunfullmäktige besluta att införa rökfri arbetstid i Botkyrka kommun. Att införa rökfri arbetstid innebär inte att arbetsgivaren förbjuder medarbetarna att röka utan innebär det inte är tillåtet att röka under betald arbetstid. Enligt tobakslagen ansvarar arbetsgivaren för att medarbetare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök på sin arbetsplats eller i liknande utrymme där hen arbetar. Likaså ansvarar arbetsgivaren genom det systematiska arbetsmiljöarbetet att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa förebyggs. Dock finns det platser där arbetsmiljölagen inte tillämpas. Kommunens medarbetare har inte samma skydd när man arbetar i privatbostäder och boendes egna rum i servicehus utan Arbetsmiljöverket rekommenderar att andra åtgärder vidtas.

238 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Personalutskottet Dnr KS/2014:246 I kommunens arbetsmiljöpolicy står det att vi mår och arbetar bra när vi har en arbetsmiljö som i alla delar är hälsosam, hälsofrämjande och drogfri. Botkyrka kommun som arbetsgivare har kommit långt med att öka medvetenheten om riskerna med rökningen och har i nuläget ett tillfredsställande förhållningssätt till rökningen. Kommunledningsförvaltningen anser att förslaget rökfri arbetstid innebär svårigheter att kontrollera att ordningen efterlevs och att utdela sanktioner. Kommunledningsförvaltningen anser att tobaksfri arbetsmiljö är att föredra. Tobaksfri arbetsmiljö omfattar såväl snus som rökning och byggs på frivillighet och stöd, snarare än förbud och sanktioner.

239 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:246 Referens Lena Hadad Mottagare Personalutskottet Rökfri arbetstid Förslag till beslut Personalutskottet förslår kommunstyrelsen att ställa sig bakom kommunledningsförvaltningens förslag att införa tobaksfri arbetsmiljö. Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tagit initiativet att föreslå kommunfullmäktige besluta att införa rökfri arbetstid i Botkyrka kommun. Att införa rökfri arbetstid innebär inte att arbetsgivaren förbjuder medarbetarna att röka utan innebär det inte är tillåtet att röka under betald arbetstid. Enligt tobakslagen ansvarar arbetsgivaren för att medarbetare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök på sin arbetsplats eller i liknande utrymme där hen arbetar. Likaså ansvarar arbetsgivaren genom det systematiska arbetsmiljöarbetet att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa förebyggs. Dock finns det platser där arbetsmiljölagen inte tillämpas. Kommunens medarbetare har inte samma skydd när man arbetar i privatbostäder och boendes egna rum i servicehus utan Arbetsmiljöverket rekommenderar att andra åtgärder vidtas. I kommunens arbetsmiljöpolicy står det att vi mår och arbetar bra när vi har en arbetsmiljö som i alla delar är hälsosam, hälsofrämjande och drogfri. Botkyrka kommun som arbetsgivare har kommit långt med att öka medvetenheten om riskerna med rökningen och har i nuläget ett tillfredsställande förhållningssätt till rökningen. Kommunledningsförvaltningen anser att förslaget rökfri arbetstid innebär svårigheter att kontrollera att ordningen efterlevs och att utdela sanktioner. Kommunledningsförvaltningen anser att tobaksfri arbetsmiljö är att föredra. Tobaksfri arbetsmiljö omfattar såväl snus som rökning och byggs på frivillighet och stöd, snarare än förbud och sanktioner. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

240 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:246 Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tagit initiativet att föreslå kommunfullmäktige besluta att införa rökfri arbetstid i Botkyrka kommun. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anför att rökningen skadar hälsan, inte bara rökarens egen utan även andras hälsa. Vidare menar nämnden att rökningen kostar pengar såväl för den enskilde, för arbetsgivaren som för samhället. De som arbetar inom kommunen har många gånger nära kontakt med barn och äldre och därför är det viktigt att de slipper känna röklukt i sin vardag och genom att som medarbetare avstå från att röka är man också en god förebild för dem man möter i arbetet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår rökfri arbetstid. Detta innebär att rökningen inte är tillåten under arbetstiden och förbudet gäller även under pauser. Lunchrasten räknas inte som arbetstid och rökningen är då tillåten. Förslaget innebär också att den som röker under lunchrasterna ska i möjligaste mån se till att kläder som används inte utsätts för rök. Rökning får inte heller förekomma i tjänstebilarna. Förslaget om införandet gäller samtliga medarbetare och förtroendevalda i kommunen och att rökavväjningsstöd ska erbjudas. Gällande lagstiftning Tobakslagen Enligt Tobakslagen 8 (SFS 1993:581, ändr. SFS 1994:98) har alla rätt till en rökfri arbetsmiljö. Arbetsgivaren ansvarar för att medarbetare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök på sin arbetsplats eller i liknande utrymme där hen arbetar. Arbetsmiljölagen Systematiskt arbetsmiljöarbete är enligt arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten. Det råder en internationell enighet om att endast helt rökfria miljöer effektivt skyddar mot passiv rökning på ett sådant sätt att man förebygger ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnår en tillfredsställande arbetsmiljö. Det är inte förbjudet att ha rökrum på en arbetsplats, trots att vi i dag vet att det inte finns någon säker nivå av passiv rökning och att det inte heller finns några ventilationssystem som tar bort all rök. Lagar i konflikt

241 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:246 Dock finns det platser där arbetsmiljölagen inte tillämpas. Kommunens medarbetare har inte samma skydd när man arbetar i privatbostäder och boendes egna rum i servicehus. Detta innebär att kommunens medarbetare som arbetar inom hemsjukvård, hemtjänst och socialtjänst inte har samma skydd som andra medarbetare mot att utsättas för passiv rökning. Arbetsmiljölagen föreskriver att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att medarbetaren utsätts för ohälsa (3 kap. 2). Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen kommer här i konflikt med arbetsmiljölagen och tobakslagen. Arbetsmiljöverket rekommenderar att i de situationerna i första hand, och så långt det är rimligt, ställa krav på brukarens rökvanor vid biståndsbedömningen. Andra åtgärder kan vara att se till att berörda medarbetare har personlig skyddsutrustning, att förstärka ventilationen, att inrätta rökrum eller erbjuda brukaren en annan vårdform där det finns rökrum. Nuläget i kommunen Med anledning av nämndinitiativet har en enkät ställts till kommunens förvaltningar. Enkätsvaren visar att ingen förvaltning har tagit ett beslut om att införa rökfri arbetstid i sin förvaltning men att det finns etablerade rutiner för att hantera medarbetarnas rökvanor. Alla förvaltningar har svarat att det inte finns några särskilda rökrum inomhus och tobaksförsäljning förekommer inte i kommunens verksamheter. De medarbetare som önskar sluta erbjuds rökavväjningsstöd genom företagshälsovården för att stärka och öka sin motivation. Av samma enkätsvar framgår att i anslutning till kommunens verksamhetslokaler finns det oftast anvisade och kända platser utomhus där medarbetarna kan röka men att det förekommer ett behov av att tydligare markera vissa platser. Utbildningsnämnden beslutade 2005 om en övergripande alkohol- och drogpolicy som gäller alla barn- och ungdomsverksamheter i Botkyrka kommun. I policyn beskrivs att förhållningssättet till tobaken är att alla verksamheter vid den berörda förvaltningen ska arbeta aktivt med tobaksfrågor och reagera på tobaksanvändning. Ett aktivt arbete innebär band annat att skapa en tobaksfri närmiljö inkl. utegårdarna och att medarbetare och ledare är ett föredöme i tobaksfrågor. Föredömet innebär att medarbetare och ledare inte snusar och röker bland barn och ungdomar och att tobak inte förvaras lättillgängligt. Den enskildes ansvar

242 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:246 Medarbetaren har självklart huvudansvaret för sin hälsa även om arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen är ansvarig för att skapa en god arbetsmiljö som ska förebygga ohälsa. Arbetsrättsligt är medarbetarna skyldiga att följa ordningsföreskrifter, exempelvis använda lyftanordningar, etc. Följer man inte reglerna, trots upprepade samtal, kan gängse arbetsrättsliga åtgärder bli aktuella. Kommunledningsförvaltningens beredning Det är inte förbjudet att röka. Idag finns det en utbredd förståelse för att man bör röka hänsynsfullt. Under arbetsdagen får man röka utomhus och på sin fritid, det vill säga under lunchrasten. Med nämndinitiativet föreslås restriktionen var och när man får röka. Att införa rökfri arbetstid innebär inte att arbetsgivaren förbjuder medarbetarna att röka utan innebär begränsningar av var och när man får röka under betald arbetstid. I nämndinitiativet föreslås att det inte ska vara tillåtet att röka under arbetstid men inga konsekvenser föreslås ifall medarbetaren bryter mot förbudet. Ett förbud utan sanktioner minskar rättssäkerheten och innebär att arbetsgivaren inte i maximal grad kan sträva efter att förbudet ska följas. Å andra sidan kopplar man ett tydligt förbud till en sanktion möjliggörs en efterlevnad av beslutade ordningsregler. Exempel på sådana sanktioner kan vara löneavdrag eller en varning. Men ett förbud med sanktioner kan leda till att en kontrollerande och misstroende förhållningsätt utvecklas och med det, risken att det sänder felaktiga signaler i organisationen när kommunen gärna utvecklas mer mot en resultatorienterad kultur med medborgarnas fokus i fokus. Vidare finns det svårigheter att följa upp att förbudet efterlevs. I kommunens arbetsmiljöpolicy står det att vi mår och arbetar bra när vi har en arbetsmiljö som i alla delar är hälsosam, hälsofrämjande och drogfri. Kommunledningsförvaltningen anser det är viktigt att Botkyrka kommun som arbetsgivare tar ställning och motiverar sina medarbetare för en rökfri arbetsmiljö. Botkyrka kommun som arbetsgivare har kommit långt med att öka medvetenheten om riskerna med rökningen och har i nuläget ett tillfredsställande förhållningssätt till rökningen. Rökfri arbetstid som förslag kan motverka sitt eget syfte med tanke på svårigheten att kontrollera och utdela sanktioner. Kommunledningsförvaltningen anser att ett förstärkt arbetsmiljöarbete och tobaksfri arbetsmiljö är att föredra. Med tobaksfri arbetsmiljö omfattas såväl rökning som snus. Tobaksfri arbetsmiljö kan åstadkommas genom initiativ som består av exempelvis kommunikation kring tobaksvanor, hänvisning till sluta röka linjen, ett fortsatt individuellt avväjningsstöd samt möjligen

243 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:246 avväjningsprodukter till ett subventionerat pris. Det är väl känt att det krävs en hel del beslutsamhet och motivation för att sluta röka eller snusa, men ofta också även hjälpmedel i form av nikotinmedel såsom nikotintuggummin och nikotinplåster. I längden vinner tobaksfri arbetsmiljö som bygger på frivillighet och stöd, snarare än förbud och sanktioner. Mattias Jansson Kommundirektör Lena Hadad HR-chef Expedieras till Miljö och hälsoskyddsnämnden

244 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Svar på motion: Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen (TUP) (KS/2012:474) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) och (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Ärendet Anders Thorén (TUP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen. Motionären anför att behovet av infartsparkeringar i Tullinge ökar eftersom många nyinflyttade Tullingebor tågpendlar till Stockholm och behöver lämna bilen vid Tullinge station men att infartsparkeringen vid Tullinge station ofta är fullbelagd. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta om att utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen i Tullinge. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker motionen. Nämnden anför att i centrala Tullinge finns det idag ett underskott på infartsparkeringar. Samhällsbyggnadsnämnden har därför länge haft målet att utvidga den befintliga infartsparkeringen vid Sunnanvägen. Under våren 2014 har kommunen träffat en överenskommelse med befintlig hyresgäst om avflyttning. Dessutom

245 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:474 måste en överenskommelse med Stockholms läns landsting träffas om finansiering av de nya p-platserna. Projektering av parkeringsplatsen och överenskommelsen med landstinget kan slutföras under Den färdiga parkeringen kan då stå klar under Kostnaden för att finansiera åtkomst till och rivning av byggnaden på Sunnanvägen bedöms till kronor. För projekteringsledning och byggledning lägger förvaltningen in egen tid. Anläggningskostnaden finansieras av landstinget. Yrkanden Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till motionen, bilaga. Kia Hjelte (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Yttrande Lars Johansson (FP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: Kommunfullmäktige

246 Yrkande Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ärende 14: Svar på motion: Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen (TUP) Redan i mars 2010 skickade motionären in ett Medborgarförslag med ovanstående rubricering. Vi kan nu konstatera att motionen "bifalles" trots att man som vanligt undviker just den skrivningen. Anledning är "tyvärr" p.g.a. av det s.k. Idéhuset. Dess placering gör att ett antal av de parkeringsplatser som idag används som besöksparkering vid Tullinge C, försvinner, och detta kompenseras genom att man "äntligen" använder den intilliggande fastigheten för att utöka parkeringen. I Tullingepartiets centrumskiss har vi en annan lösning, bättre och trafiksäkrare, men som temporär lösning är detta ändå ett framsteg. Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att bifalla motionen Anders Thorén (TUP)

247 YTTRANDE Svar på motion: Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen Folkpartiet håller med beskrivningen av bristen på infartsparkeringsplatserna i Tullinge som har kommit till uttryck i Samhällsbyggnadsnämndens yttrande över motionen. Samhällsbyggnadsnämnden har tidigare i Detaljplan för idéhus i Tullinge centrum pekat på att det här tillkommande antalet infartsparkeringsplatserna skulle uppgå till parkeringsplatser. Men samtidigt säger man i samma ärende: Det studeras om det är möjligt att avsätta ett mindre antal platser för de anställda i Tullinge centrum.. Med tanke på det antal platser för de anställda som försvinner som en konsekvens av idéhuset så kan man fråga sig om det alls blir en utökning av antalet infartsparkeringsplatser. Skulle i detta sammanhang verkligen Stockholms läns landsting finansiera de nya p-platserna? Folkpartiet skulle vilja att man inte bara stannade inför problembeskrivningen utan att man även i verkligheten skapade dessa nya infartsparkeringsplatser.

248 MOTION Kommunfullmäktige Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen Bra parkeringsmöjligheter är oerhört viktigt för Tullinges pendlare. Behovet av infartsparkeringar ökar eftersom många nyinflyttade Tullingebor tågpendlar till Stockholm och behöver lämna bilen vid Tullinge station. Infartsparkeringen vid Tullinge station är dock ofta fullbelagd. Ytterligare bostäder i Riksten (två bilar per hushåll är inte ovanligt) samt utbyggnad i övrigt, kommer att förvärra situationen ytterligare. När Tullinges infartsparkeringar är fullbelagda så fortsätter många vidare till Flemingsberg där det idag finns ca 700 platser för gratis infartsparkering. Detsamma gör även Tumbabor. Utvecklingen av den regionala stadskärnan Flemingsberg samt påbörjandet av byggnationen, Förbifart Tullinge, etapp 1 kommer dock att påverka denna infartsparkering som då blir betydligt mer begränsad (antagligen redan nästa år). Ökat invånarantal kombinerat med färre platser på infartsparkeringarna riskerar leda till att många Tullingebor kommer att välja bilen istället för pendeltåget. Det är inte en hållbar utveckling. En förutsättning för att klara Botkyrkas ambitiösa klimatmål är att kollektivtrafikandelen ökar och att antalet bilresor reduceras. Ett klimatsmart sätt för bilister att övergå till kollektivtrafik är att erbjuda ordentliga infartsparkeringar i närheten av kollektivtrafik. Vi föreslår därför att kommunen arbetar för att utöka antalet parkeringsplatser vid Tullinge station. Infartsparkeringen vid Sunnanvägen skulle t ex kunna utvidgas genom att kommunens fastighet som gränsar mot parkeringen tas i anspråk. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen i Tullinge. Anders Thorén (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

249 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2012:474 Referens Erik Sahlin Mottagare Styrelse/nämnd Motion - Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen (TUP) Ärendet Anders Thorén (TUP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen. Motionären anför att behovet av infartsparkeringar i Tullinge ökar eftersom många nyinflyttade Tullingebor tågpendlar till Stockholm och behöver lämna bilen vid Tullinge station men att infartsparkeringen vid Tullinge station ofta är fullbelagd. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige att besluta om att utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen i Tullinge. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker motionen Nämnden anför att i centrala Tullinge finns det idag ett underskott på infartsparkeringar. Samhällsbyggnadsnämnden har därför länge haft målet att utvidga den befintliga infartsparkeringen vid Sunnanvägen. Under våren 2014 har kommunen träffat en överenskommelse med befintlig hyresgäst om avflyttning. Dessutom måste en överenskommelse med Stockholms läns landsting träffas om finansiering av de nya p-platserna. Projektering av parkeringsplatsen och överenskommelsen med landstinget kan slutföras under Den färdiga parkeringen kan då stå klar under Kostnaden för att finansiera åtkomst till och rivning av byggnaden på Sunnanvägen bedöms till kronor. För projekteringsledning och byggledning lägger förvaltningen in egen tid. Anläggningskostnaden finansieras av landstinget. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

250 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2012: Yttrande över motion om att utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen (sbf/2012:573) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen bifalles. Sammanfattning I centrala Tullinge finns idag ett underskott på infartsparkeringar. Samhällsbyggnadsnämnden har därför länge haft målet att utvidga den befintliga infartsparkeringen vid Sunnanvägen. Under våren har kommunen träffat en överenskommelse med befintlig hyresgäst om avflyttning. Dessutom måste en överenskommelse med Stockholms läns landsting träffas om finansiering av de nya p-platserna. Projektering av parkeringsplatsen och överenskommelsen med landstinget kan slutföras under Den färdiga parkeringen kan då stå klar under Kostnaden för att finansiera åtkomst till och rivning av byggnaden på Sunnanvägen bedöms till kronor. För projekteringsledning och byggledning lägger förvaltningen in egen tid. Anläggningskostnaden finansieras av landstinget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Yrkande Jens Jenslin (TUP) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson

251 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:573 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen bifalles. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen. Yttrande I centrala Tullinge finns idag ett underskott på infartsparkeringar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har därför genomfört en utredning om att tillföra fler platser på den befintliga infartsparkeringen vid Sunnanvägen. För att detta ska kunna genomföras måste huset på Sunnanvägen 22 A rivas. Det pågår därför en diskussion med befintlig hyresgäst. Hänsyn måste också tas till rådande planförhållanden och möjligheten att ta ut parkeringsavgift. Dessutom måste en överenskommelse med Stockholms läns landsting genomföras. Projektering av parkeringsplatsen och överenskommelse med landstinget kan slutföras under Den färdiga parkeringen kan då stå klar under Kostnaden för att finansiera åtkomst till byggnaden på Sunnanvägen bedöms till kr. För projekteringsledning och byggledning lägger förvaltningen in egen tid. Anläggningskostnaden finansieras av landstinget. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

252 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Svar på motion: Lokalcontroller (M) (KS/2013:519) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendet Kia Hjelte m.fl. (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Lokalcontroller. Motionärerna anför att kommunen har många verksamheter med stora lokalbehov och att det därför är viktigt med en strategisk lokalförsörjning så att lokalerna blir ändamålsenliga och optimalt nyttjade. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att införa en lokalkontrollertjänst för strategisk lokalplanering och lokalförsörjning. Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Tekniska nämnden föreslår att motionen ska vara besvarad. Nämnden anför att kommunen sedan tidigare har en lokalförsörjningsplan som nu är under revidering. I diskussionerna och förslaget till reviderad lokalförsörjningsplan finns förslag till införande av lokalresursplanerare, vilket motsvarar en lokalcontroller.

253 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:519 Styrningen av lokalförsörjningen utgår från kommunstyrelsen. Nämnderna är beställare av resurser och lokaler till nyttjande verksamheter. Samordningen och samplaneringen mellan kommunledningen, nyttjande verksamheter och fastighetsenheten föreslås ske i flera lokalgrupper beroende på om det är operativ eller strategisk nivå. Lokalförsörjningen föreslås samordnas av fastighetsenheten. Kostnaderna för kommunens lokaler är stora och behovet av en tydlig organisation för planering av lokalresurserna är viktigt. Det innebär att kommunens verksamheter behöver resurser för att planera sitt behov av lokaler likt andra verksamhetsresurser som sedan ska samplaneras av fastighetsenheten. Yrkande Kia Hjelte (M) yrkar bifall till motionen. Dan Gahnström (MP) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

254 Kommunfullmäktige MOTION Lokalcontroller Kommunen förvaltar lokalytor på ca kvm (där kostnaderna balanseras mot hyresintäkterna för nollresultat), inhyrda lokaler kvm och tomställda lokaler på kvm. Botkyrka kommun har många verksamheter och stora lokalbehov. Det är viktigt med en strategisk lokalförsörjning, att lokalerna är optimalt nyttjade och ändamålsenliga. Det sker också uthyrning av lokaler externt till entreprenaddrift av skolor och förskolor. Ibland står kommunen inför beslut om upprustning eller nyanskaffning av lokaler och det behövs samordning totalt sett så att kommunen skapar ett effektivt resursutnyttjande. I samband med tillkommande lokalbehov bör man göra en avvägning mellan att återanvända lokaler i befintligt skick, anpassa lokaler, hyra in lokaler eller att hitta mobila lösningar. En avvägning som ska ske mellan kostnaden för lokaler och lokalens ändamål - sett ur verksamhetens perspektiv. Strategisk lokalplanering och lokalförsörjning kan betyda mycket för kommunens hållbarhet även ekonomiskt. Vi föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att införa en lokalkontrollertjänst för strategisk lokalplanering och lokalförsörjning. Kia Hjelte Lennart Lundell Jimmy Baker

255 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:519 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Lokalcontroller (M) Ärendet Kia Hjelte m.fl. (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Lokalcontroller. Motionärerna anför att kommunen har många verksamheter med stora lokalbehov och att det därför är viktigt med en strategisk lokalförsörjning så att lokalerna blir ändamålsenliga och optimalt nyttjade. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att införa en lokalkontrollertjänst för strategisk lokalplanering och lokalförsörjning. Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Tekniska nämnden föreslår att motionen ska vara besvarad. Nämnden anför att kommunen sedan tidigare har en lokalförsörjningsplan som nu är under revidering. I diskussionerna och förslaget till reviderad lokalförsörjningsplan finns förslag till införande av lokalresursplanerare, vilket motsvarar en lokalcontroller. Styrningen av lokalförsörjningen utgår från kommunstyrelsen. Nämnderna är beställare av resurser och lokaler till nyttjande verksamheter. Samordningen och samplaneringen mellan kommunledningen, nyttjande verksamheter och fastighetsenheten föreslås ske i flera lokalgrupper beroende på om det är operativ eller strategisk nivå. Lokalförsörjningen föreslås samordnas av fastighetsenheten. Kostnaderna för kommunens lokaler är stora och behovet av en tydlig organisation för planering av lokalresurserna är viktigt. Det innebär att kommunens verksamheter behöver resurser för att planera sitt behov av lokaler likt andra verksamhetsresurser som sedan ska samplaneras av fastighetsenheten. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

256 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Tekniska nämnden Dnrsbf/2013: Yttrande över motion - Lokalcontroller (sbf/2013:433) Beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Botkyrka kommunen har sedan tidigare en lokalförsörjningsplan som nu är under revidering. I diskussionerna och förslaget till reviderad lokalförsörjningsplan finns förslag till införande av lokalresursplanerare (lokalcontroller). Styrningen av lokalförsörjningen utgår från kommunstyrelsen. Nämnderna är beställare av resurser och lokaler till nyttjande verksamheter. Samordningen och samplaneringen mellan kommunledningen, nyttjande verksamheter och fastighetsenheten föreslås ske i flera lokalgrupper beroende på om det är operativ eller strategisk nivå. Lokalförsörjningen föreslås samordnas av fastighetsenheten. Kostnaderna för kommunens lokaler är stora och behovet av en tydlig organisation för planering av lokalresurserna är viktigt. Det innebär att kommunens verksamheter behöver resurser för att planera sitt behov av lokaler likt andra verksamhetsresurser som sedan ska samplaneras av fastighetsenheten. Ärendet Tekniska nämnden har fått en motion, väckt i kommunfullmäktige av Moderaterna, för yttrande. I motionen föreslås att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten att införa en lokalcontrollertjänst för strategisk lokalplanering och lokalförsörjning.

257 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Tekniska nämnden Dnr sbf/2013:433 Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedierat till: Kommunfullmäktige Maude Andersson Pekkanen

258 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:433 Referens Maude Andersson Pekkanen Mottagare Tekniska nämnden Yttrande över motion - Lokalcontroller Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Botkyrka kommunen har sedan tidigare en lokalförsörjningsplan som nu är under revidering. I diskussionerna och förslaget till reviderad lokalförsörjningsplan finns förslag till införande av lokalresursplanerare (lokalcontroller). Styrningen av lokalförsörjningen utgår från kommunstyrelsen. Nämnderna är beställare av resurser och lokaler till nyttjande verksamheter. Samordningen och samplaneringen mellan kommunledningen, nyttjande verksamheter och fastighetsenheten föreslås ske i flera lokalgrupper beroende på om det är operativ eller strategisk nivå. Lokalförsörjningen föreslås samordnas av fastighetsenheten. Kostnaderna för kommunens lokaler är stora och behovet av en tydlig organisation för planering av lokalresurserna är viktigt. Det innebär att kommunens verksamheter behöver resurser för att planera sitt behov av lokaler likt andra verksamhetsresurser som sedan ska samplaneras av fastighetsenheten. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Expedieras till Kommunfullmäktige Maude Andersson Pekkanen Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

259 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Svar på motion: Rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby (TUP) (KS/2013:530) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Ärendet Anders Thorén (TUP) och Anders Markie (TUP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby. Motionärerna anser att parkeringen i anslutning till Botkyrka Hantverksby i Tullinge behöver rustas upp och att kommunen måste säkerställa att byggnader och mark i kommunens ägo inte förfaller. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger berörd förvaltning i uppdrag att asfaltera parkeringen i fråga samt att området ges någon form av utsmyckning. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att motionen ska vara besvarad. Nämnden delar den problembild som beskrivs i motionen om hur miljön ser ut kring infarten till Botkyrka Hantverksby. Men eftersom denna är en enskild väg och inrättad som en gemensamhetsanläggning, (Tullinge ga:24), så är det fastigheterna som ingår i denna gemensamhetsanläggning som har ansvaret för infarten till Hantverksbyn och inte Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen deltar gärna i en dialog med fastighetsägarna för att förbättra området. Kommunfullmäktiges beslut i detta ärende kommer att delges fastighetsägarna.

260 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:530 Expedieras till: Kommunfullmäktige

261 MOTION Kommunfullmäktige Rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby Botkyrka kommuns intresse av utsmyckning i offentliga miljöer har flera gånger diskuterats på ett kritiskt sätt i kommunfullmäktige. Ett exempel är den gamla filmbutiken i Tullinge som under flera år bara stått som en skamfläck på Huddingevägen. När människor kommer till en plats för första gången försöker de att bilda sig en uppfattning om den. Hur en kommun, kommundel eller en fastighet uppfattas är ofta förknippat med det första intryck som besökaren får av platsen. Förstahandsintrycket har en tendens att dröja sig kvar och bilda utgångspunkt för andra intryck man får. I Botkyrka Hantverksby finns närmare ett hundratal olika företag i varierande branscher. Ofta hör vi mycket positivt om denna hantverksby, men som besökare blir man förvånad över att den parkering som ligger i anslutning till infarten till själva hantverksbyn är i ett bedrövligt skick. Det första besökaren ser är en återvinningscontainer som står i kanten av en grusplan full med potthål. Vilket intryck gör detta på en besökare? Inte positivt i alla fall. Kommunen måste säkerställa att byggnader och mark i kommunens ägo inte förfaller. Genom att prioritera en trevlig offentlig miljö blir Botkyrka känt långt över kommungränsen för mer än bara spektakulära upplevelsesatsningar. En välskött närmiljö är mer attraktivt jämfört med enskilda landmärken som ska sätta kommunen på kartan. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att att berörd förvaltning får i uppdrag att asfaltera ovan nämnda grusplan samt, ordna med någon form av utsmyckning som ger ett välkomnande intryck. Anders Thorén Anders Markie Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

262 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:530 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby (TUP) Ärendet Anders Thorén (TUP) och Anders Markie (TUP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby. Motionärerna anser att parkeringen i anslutning till Botkyrka Hantverksby i Tullinge behöver rustas upp och att kommunen måste säkerställa att byggnader och mark i kommunens ägo inte förfaller. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger berörd förvaltning i uppdrag att asfaltera parkeringen i fråga samt att området ges någon form av utsmyckning. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att motionen ska vara besvarad. Nämnden delar den problembild som beskrivs i motionen om hur miljön ser ut kring infarten till Botkyrka Hantverksby. Men eftersom denna är en enskild väg och inrättad som en gemensamhetsanläggning, (Tullinge ga:24), så är det fastigheterna som ingår i denna gemensamhetsanläggning som har ansvaret för infarten till Hantverksbyn och inte Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen deltar gärna i en dialog med fastighetsägarna för att förbättra området. Kommunfullmäktiges beslut i detta ärende kommer att delges fastighetsägarna. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

263 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2013: Yttrande över motion om att rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby (sbf/2013:248) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden delar den problembild som beskrivs i motionen om hur miljön ser ut kring infarten till Botkyrka Hantverksby. Men eftersom denna är en enskild väg och inrättad som en gemensamhetsanläggning, (Tullinge ga:24), så är det fastigheterna som ingår i denna gemensamhetsanläggning som har ansvaret för infarten till Hantverksbyn och inte Botkyrka kommun. Förvaltningen deltar gärna i en dialog med fastighetsägarna för att förbättra området. I gemensamhetsanläggningen ingår fyra fastigheter som innehas med tomträtt av fyra bostadsrättsföreningar. Vi föreslår att kommunfullmäktiges beslut i detta ärende delges fastighetsägarna. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterade , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Agneta Engver Lindquist

264 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:248 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att rusta upp infarten till Botkyrka hantverksby. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen delar den problembild som beskrivs i motionen om hur miljön ser ut kring infarten till Botkyrka hantverksby. Men eftersom denna är en enskild väg och inrättad som en gemensamhetsanläggning, (Tullinge ga:24), så är det fastigheterna som ingår i denna gemensamhetsanläggning som har ansvaret för infarten till hantverksbyn och inte Botkyrka kommun. Förvaltningen deltar gärna i en dialog med fastighetsägarna för att förbättra området. I gemensamhetsanläggningen ingår fyra fastigheter som innehas med tomträtt av fyra bostadsrättsföreningar. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktiges beslut i detta ärende delges fastighetsägarna. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Agneta Engver Lindquist t f Stadsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

265 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Svar på motion: Arbetsförmedling för funktionsnedsatta (M) (KS/2014:361) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ärendet Jimmy Baker (M) och Yngve RK Jönsson (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Arbetsförmedling för funktionsnedsatta. Motionärerna anför att personer med funktionsnedsättning är en grupp som har särskilt svårt att hävda sig på arbetsmarknaden och att det många gånger handlar om attityder hos arbetsgivarna. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att, med Stockholms stad som ett referensobjekt, utreda förutsättningarna för att kunna inrätta en arbetsförmedling för funktionsnedsatta personer. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden anser att motionen är besvarad. Nämnden anför att arbetsförmedlingen har ansvaret för att agera arbetsförmedling för arbetssökande med funktionsnedsättning. Denna grupp

266 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:361 har i varierande grad behov av extra stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Botkyrka kommun har sedan många år byggt upp en stark samverkan med Arbetsförmedlingen för denna målgrupp. Ett bra exempel på ett sådant samarbete är START-projektet. Projektet syftar till att öka möjligheten för praktik eller anställning för personer med funktionsnedsättning. Projektet uppvisar bra resultat. Mer än 50 % av de personer som varit aktuella i START har kommit vidare till subventionerade anställningar eller studier. Andra positiva konsekvenser har varit upplevelser av bättre samverkan hos både handläggare på myndigheterna och andra aktörer vilket också gagnat deltagarna i projektet. START- projektet avslutas i år men mot bakgrund av att det uppvisar så starka resultat har nämnden i sin ettårsplan för 2015 aviserat en fortsättning på denna verksamhet. Nämnden ser behov av att fortsätta vidareutveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen för att ytterligare stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden. Yrkande Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

267 Kommunfullmäktige MOTION Arbetsförmedling för funktionsnedsatta En grupp som har särskilt svårt att hävda sig på arbetsmarknaden är personer med funktionsnedsättning. Många gånger handlar det om attityder hos arbetsgivare och även om det blivit bättre så kommer det ta många år till innan attityderna har förändrats. Stockholms Stad har under flera år nu bedrivit en särskild verksamhet vars syfte är att hjälpa, stödja, lotsa människor som har olika funktionshinder, att få in dem på den reguljära arbetsmarknaden 1. I en del fall handlar det om att erbjuda stöd som t.ex. anställningsstöd/subventioner i samverkan med arbetsförmedlingen. I andra fall så handlar det om coachning och framförallt uppsökande verksamhet där man kontinuerligt och strategiskt jobbar med att besöka arbetsgivare, jobbar med attitydfrågor hos arbetsgivare och matchar personer med funktionsnedsättningar med de jobböppningar som finns på arbetsmarknaden. Även jobb inom staden/kommunen förmedlas men tanken är inte att huvudfokus skall ligga på att endast erbjuda jobb i den offentliga sektorn. Här kan vi med inspiration från Stockholm utreda förutsättningarna för någon typ av liknande verksamhet i Botkyrka. Eftersom vi endast utgör ca 10 % av stadens storlek som kommun så bör man se över möjligheterna till ett samarbete med andra kommuner, som t.ex. Huddinge och Salem, som då gemensamt skulle kunna satsa resurser i ett gemensamt projekt. Vi föreslår kommunfullmäktige att ge Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att, med Stockholm Stad som ett referensobjekt, utreda förutsättningarna för att kunna inrätta en arbetsförmedling för funktionsnedsatta personer. Jimmy Baker Yngve RK Jönsson 1 Stockholm/Stockholm/Stockholm-Unga-Funktionshindrade.html

268 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:361 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Arbetsförmedling för funktionsnedsatta (M) Ärendet Jimmy Baker (M) och Yngve RK Jönsson (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Arbetsförmedling för funktionsnedsatta. Motionärerna anför att personer med funktionsnedsättning är en grupp som har särskilt svårt att hävda sig på arbetsmarknaden och att det många gånger handlar om attityder hos arbetsgivarna. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att, med Stockholms stad som ett referensobjekt, utreda förutsättningarna för att kunna inrätta en arbetsförmedling för funktionsnedsatta personer. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden anser att motionen är besvarad. Nämnden anför att Arbetsförmedlingen har ansvaret för arbetsförmedling till arbetssökande med funktionsnedsättning. Denna grupp har i varierande grad behov av extra stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Botkyrka kommun har sedan många år byggt upp en stark samverkan med Arbetsförmedlingen för denna målgrupp. Ett bra exempel på ett sådant samarbete är START-projektet. Projektet syftar till att öka möjligheten för praktik eller anställning för personer med funktionsnedsättning. Projektet uppvisar bra resultat. Mer än 50 % av de personer som varit aktuella i START har kommit vidare till subventionerade anställningar eller studier. Andra positiva konsekvenser har varit upplevelser av bättre samverkan hos både handläggare på myndigheterna och andra aktörer vilket också gagnat deltagarna i projektet. START- projektet avslutas i år men mot bakgrund av att det uppvisar så starka resultat har nämnden i sin ettårsplan för 2015 aviserat en fortsättning på denna verksamhet. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

269 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:361 Nämnden ser behov av att fortsätta vidareutveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen för att ytterligare stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef

270 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden DnrAVUX/2014:49 / 77 Yttrande över motion - Arbetsförmedling för funktionsnedsatta (AVUX/2014:49) Beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden föreslår fullmäktige att anse motionen besvarad. Sammanfattning Arbetsförmedlingen har ansvaret för att agera arbetsförmedling för arbetssökande med funktionsnedsättning. Denna grupp har i varierande grad behov av extra stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Botkyrka kommun har sedan många år byggt upp en stark samverkan med Arbetsförmedlingen för denna målgrupp. Ett bra exempel på ett sådant samarbete är START-projektet. Projektet syftar till att öka möjligheten för praktik eller anställning för personer med funktionsnedsättning. Projektet uppvisar bra resultat. Mer än 50 % av de personer som varit aktuella i START har kommit vidare till subventionerade anställningar eller studier. Andra positiva konsekvenser har varit upplevelser av bättre samverkan hos både handläggare på myndigheterna och andra aktörer vilket också gagnat deltagarna i projektet. START- projektet avslutas i år men mot bakgrund av att det uppvisar så starka resultat har nämnden i sin ettårsplan för 2015 aviserat en fortsättning på denna verksamhet. Nämnden ser behov av att fortsätta vidareutveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen för att ytterligare stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden.

271 arbetsmarknads- och vuxenutbildning TJÄNSTESKRIVELSE [3] Dnr Avux/2014:49 Referens Christina Grefveberg Mottagare Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 1 Yttrande över motion - Arbetsförmedling för funktionsnedsatta Förslag till beslut Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Frågan om att stödja och lotsa personer med funktionsnedsättning till den ordinarie arbetsmarknaden är viktig. I arbetsmarknads- och vuxenutbildningens ettårsplan för 2014 samt i förslaget till ettårsplan för 2015, finns olika åtgärder som syftar till att öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att nå egen försörjning genom arbete eller åtgärder som leder till meningsfull sysselsättning. Våra insatser har fokus på att Botkyrkabor ska vara i arbete eller utbildning och vi bedriver det arbetet med särskilt fokus på fyra angivna målgrupper. Arbetsförmedlingen som statlig myndighet har som ett av sina uppdrag att särskilt stödja unga personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen Botkyrka-Salem har till uppgift att ansvara för bland annat personer med funktionsnedsättning inom sitt geografiska område. Samverkan sker idag med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, vårdoch omsorgsförvaltningen och näringslivet genom olika aktiviteter för målgruppen. En arbetsförmedling för arbetssökande med funktionsnedsättning, är Arbetsförmedlingens uppdrag och åtagande. Vi anser därför att ansvaret åligger Arbetsförmedlingen. Vi ser däremot ett fortsatt långsiktigt behov av stärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Botkyrka kommun för denna målgrupp av arbetssökande. ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNING Post Botkyrka kommun, Botkyrka Besök Munkhättevägen Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

272 BOTKYRKA KOMMUN arbetsmarknads- och vuxenutbildning TJÄNSTESKRIVELSE [3] Ärendet Moderaterna har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ska utreda förutsättningarna för att inrätta en arbetsförmedling för funktionsnedsatta personer i kommunen. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har berett ärendet. Yttrande Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningens (AVUX) insatser har fokus på att Botkyrkabor ska vara i arbete eller utbildning och vi bedriver det arbetet med särskilt fokus på fyra målgrupper: Personer med låg utbildningsnivå, personer som har behov av ökade kunskaper i svenska språket, personer vilka uppbär försörjningsstöd samt ungdomar i åldrarna år. I de angivna målgrupper finns individer som har tillfällig eller långvarig funktionsnedsättning. Nämnden har inte sett det önskvärt att kategorisera och inrätta en särskild organisation för en viss målgrupp arbetssökande. Inriktningen är istället att rusta enskilda Botkyrkabor utifrån var och ens förutsättningar och så långt som möjligt i en riktning som leder till varaktigt arbete, utbildning eller meningsfull sysselsättning. Det arbetet ska öka förmågan till egenförsörjning, öka eller vidmakthålla förmågan till självständighet i vardagslivet och därmed uppnå ökad egenmakt. Arbetsförmedlingen har i ett av sina uppdrag från regeringen att särskilt stödja unga personer med funktionsnedsättning. 1 Arbetsförmedlingen är organiserad i elva marknadsområden där Botkyrka- Salem tillhör område Södra Mälardalen Östergötland. Arbetsförmedlingen Stockholm-Globen ingår i marknadsområdet Stockholm-Gotland. Den specialenhet för unga med funktionsnedsättning, som motionärerna hänvisar till, är organiserad utifrån denna områdesindelning där Lidingö och Stockholms stad ingår från kommuner i Stockholms län. Undantag från den organisationsindelningen är enheter som är specifikt inriktade mot arbetssökande som har nedsättning i syn, hörsel eller är döv. Dessa enheter arbetar övergripande i flera marknadsområden. 1 Förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (2000:628) Förordning med instruktion till Arbetsförmedlingen (2007: 1030) Regleringsbrev Arbetsförmedlingen 2014.

273 BOTKYRKA KOMMUN arbetsmarknads- och vuxenutbildning TJÄNSTESKRIVELSE [3] Arbetsförmedlingen Botkyrka-Salem handlägger ärenden för personer med funktionsnedsättning, inom sitt geografiska område. En stor del av det arbetet sker idag i nära samarbete med Försäkringskassan, enheter inom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, näringslivet med flera. START-projektet är ett exempel på ett sådant samarbete. Projektet syftar till att öka möjligheten för praktik eller anställning för personer med funktionsnedsättning. En arbetsförmedling för arbetssökande med funktionsnedsättning, är Arbetsförmedlingens uppdrag och åtagande. Vi ser däremot ett fortsatt långsiktigt behov av stärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Botkyrka kommun för denna målgrupp av arbetssökande. Jan Strandbacke Förvaltningschef Christina Grefveberg Utvecklingsledare Expedieras till Kommunfullmäktige

274 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2014: Svar på motion: Angående energi och miljö i Botkyrka kommun (SD) (KS/2014:398) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad. Ärendet Östen Granberg (SD) och Robert Stenkvist (SD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Angående energi och miljö i Botkyrka kommun. Motionärerna anför att kommunen ska satsa på LED-belysning som ger en stor besparing när det gäller energiåtgången och även en stor miljöbesparing i Co2-utsläpp. Motionärerna föreslår att Botkyrka kommun byter ut befintlig belysning till LED-belysning där så är praktiskt möjligt, att utbytet av armatur påbörjas så snart som möjligt, alternativt när den gamla belysningen är uttjänt samt att all ny belysning förses med LED-belysning. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Samhällsbyggnadsnämnden anser att motionen ska vara besvarad. Nämnden anför att det sedan några år tillbaka pågår ett omfattande områdesvis utbyte av äldre gatubelysning i kommunen. Projektet heter Effektiv belysning och är en stor förnyelsesatsning som påbörjades under Projektets mål är att minska snittförbrukningen per armatur från 100 W till 73 W per ljuspunkt. Kommunen hade innan projektet ca armaturer

275 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:398 varav ca hälften var av en äldre typ, så kallade kvicksilverarmaturer. Under 2015 ska alla dessa vara utbytta. När samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjade utbytet under 2010 var LEDbelysning inte ekonomiskt försvarbart, däremot har förvaltningen uteslutande använt LED från 2012 på bilvägar. Förvaltningen har inte använt tekniken på parkvägar, eftersom LED-ljuset kan uppfattas bländande då de sitter på lägre höjder på dessa vägar. Expedieras till: Kommunfullmäktige

276 Motion angående energi och miljö i Botkyrka kommun LED belysning är det nya när det gäller belysning av yttre och inre miljöer. LED belysning ger en stor besparing när det gäller energiåtgången, i vissa fall så mycket som 75 % lägre kostnader. Förutom den store direkta besparingen i energi så gör man en stor miljöbesparing i Co2 utsläpp. Med LED belysning får man dessutom en säkrare tillgång på belysning då LED-armaturer har en livslängd på upp till 20 år eller c:a 50,000 timmar, dessutom ger LED belysning ofta en högre Lumen (lite vitare sken) vilket ger enkelt uttryck bättre ljus. Gångvägar, busskurer, parker och parkeringar borde av säkerhetsskäl utrustas med LED belysning då de, dels är svåra att slå sönder, dels ger de ett mycket bättre sken. Om vi som exempel byter ut 20 stycken belysningsarmaturer, blir den direkta bruttobesparingen i KW c:a 24,000Kwh/år, men vi sparar även i miljöhänseende med c:a 2500Kg CO2/år. Det ger en besparing efter 20 år på c:a Kwh samt c:a 50,000 Kg Co2. Dessutom behövs i princip inget underhåll de närmaste 20 åren, vilket ytterligare är ett ekonomisk incitament för att byta ut all möjlig belysning i Botkyrka till LED belysning. Vi vill därför att Botkyrka kommun inför som princip att alla belysningar där så är praktiskt möjligt byts till LED armatur. Vi vill därför att Botkyrka kommun byter ut befintlig belysning,till ledbelysning,där så är praktiskt möjligt att utbytet av armatur påbörjas så snart som möjligt, alternativt när den gamla belysningen är uttjänt. att all ny belysning förses med ledbelysning. SD Östen Granberg.. Robert Stenkvist.

277

278 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:398 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Angående energi och miljö i Botkyrka kommun (SD) Ärendet Östen Granberg (SD) och Robert Stenkvist (SD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion: Angående energi och miljö i Botkyrka kommun. Motionärerna anför att kommunen ska satsa på LED-belysning som ger en stor besparing när det gäller energiåtgången och även en stor miljöbesparing i Co2-utsläpp. Motionärerna föreslår att Botkyrka kommun byter ut befintlig belysning till LED-belysning där så är praktiskt möjligt, att utbytet av armatur påbörjas så snart som möjligt, alternativt när den gamla belysningen är uttjänt samt att all ny belysning förses med LED-belysning. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att motionen ska vara besvarad. Nämnden anför att det sedan några år tillbaka pågår ett omfattande områdesvis utbyte av äldre gatubelysning i kommunen. Projektet heter Effektiv belysning och är en stor förnyelsesatsning som påbörjades under Projektets mål är att minska snittförbrukningen per armatur från 100 W till 73 W per ljuspunkt. Kommunen hade innan projektet ca armaturer varav ca hälften var av en äldre typ, så kallade kvicksilverarmaturer. Under 2015 ska alla dessa vara utbytta. När samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjade utbytet under 2010 var LEDbelysning inte ekonomiskt försvarbart, däremot har förvaltningen uteslutande använt LED från 2012 på bilvägar. Förvaltningen har inte använt tekniken på parkvägar, eftersom LED-ljuset kan uppfattas bländande då de sitter på lägre höjder på dessa vägar. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

279 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2014: Yttrande över motion om energi och miljö i Botkyrka kommun (sbf/2014:387) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Sedan några år tillbaka pågår ett omfattande områdesvis utbyte av äldre gatubelysning i kommunen. Projektet som kallas Effektiv belysning och är en stor förnyelsesatsning som påbörjades under Projektets mål är att minska snittförbrukningen per armatur från 100 W till 73 W per ljuspunkt. Kommunens hade innan projektet ca.12,000 armaturer varav ca hälften var av en äldre typ, så kallade kvicksilverarmaturer. Under 2015 så ska alla dessa vara utbytta. När vi påbörjade utbytet under 2010 var LED-belysning inte ekonomiskt försvarbart, medan vi däremot uteslutande har använt LED från 2012 på bilvägar. Där vi inte använt LED är på parkvägar, eftersom LED-ljuset kan uppfattas blandande, då de sitter på lägre höjder. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om energi och miljö i Botkyrka kommun. Motionärerna yrkar att kommunen ska byta ut befintlig belysning till LED-belysning, att utbytet av armaturer ska påbörjas så snart som möjligt, alternativt när den gamla belysningen är uttjänt, samt att all ny belysning förses med LED-belysning. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Stefan Dayne (KD) biträder ordförandeförslaget. Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson

280

281

282 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013: Svar på medborgarförslag: En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten (KS/2013:506) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag - En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten. Förslagsställaren föreslår att kommunen ska anlägga en boulebana i lekplatsen i Riksten. Förslaget motiveras med att boulebanan skulle bli ett komplement till lekplatsen och en samlingsplats för familjer. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över förslaget Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över förslaget Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden anför att den föreslagna platsen för boulebanan ägs av byggbolaget Peab AB och förvaltas av Rikstens Friluftsstad AB. Frågan om anläggande av en boulebana på den aktuella platsen hänvisas till dessa aktörer. Kultur- och fritidsnämnden konstaterar att det i dagsläget finns 6 boulebanor utomhus i Botkyrka kommun och en av dem ligger vid Brantbrink. Det finns inte i planering eller utrymme i budget att anlägga en boulebana under Nämnden tar med önskemålet om boulebana i Riksten som ett inspel i den långsiktiga lokalförsörjningsplanen för kommunala idrottsanläggningar.

283 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:506 Samhällsbyggnadsnämnden anser förslaget vara besvarat. Nämnden har inte några planer på att anlägga några boulebanor på den angivna platsen, även om det rent teoretiskt finns plats i parken för att anlägga en sådan. Kommunledningsförvaltningens samlade bedömning av nämndernas svar är att medborgarförslaget ska avslås. Expedieras till: Kommunfullmäktige

284 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten Annika Dzedina Annika Dzedina En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten. Riksten växer så det knakar, men det känns inte som att kommunen hänger med och erbjuder det bästa för oss som bor här. En boulebana skulle sommartid bli en samlingsplats för familjer, som komplement till lekplatsen. Jag tycker också att själva lekplatsen skulle behöva fler leksaker, ett par gungor till och en stor klätterställning åtminstone.

285 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:506 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Medborgarförslag - En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget Sammanfattning Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag - En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten. Förslagsställaren föreslår att kommunen ska anlägga en boulebana i lekplatsen i Riksten. Förslaget motiveras med att boulebanan skulle bli ett komplement till lekplatsen och en samlingsplats för familjer. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över förslaget Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över förslaget Övrig rubrik Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden anför att den föreslagna platsen för boulebanan ägs av byggbolaget Peab AB och förvaltas av Rikstens Friluftsstad AB. Frågan om anläggande av en boulebana på den aktuella platsen hänvisas till dessa aktörer. Kultur- och fritidsnämnden konstaterar att det i dagsläget finns 6 boulebanor utomhus i Botkyrka kommun, dock ingen av dem i Riksten. Det finns inte i planering eller utrymme i budget att anlägga en boulebana under Nämnden tar med önskemålet om boulebana i Riksten som ett inspel i den långsiktiga lokalförsörjningsplanen för kommunala idrottsanläggningar. Samhällsbyggnadsnämnden anser förslaget vara besvarat. Nämnden har inte några planer på att anlägga några boulebanor på den angivna platsen, även om det rent teoretiskt finns plats i parken för att anlägga en sådan. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

286 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:506 Kommunledningsförvaltningens samlade bedömning av nämndernas svar är att medborgarförslaget ska avslås. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef

287 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2013: Medborgarförslag - En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten (sbf/2013:478) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har inte några planer på att anlägga några boulebanor på den angivna platsen, även om det rent teoretiskt finns plats i parken för att anlägga en sådan. Vi har i år invigt två lekparker i området och har därför inte några planer på införskaffande av fler lekredskap till lekplatsen. Men den frågan kan givetvis komma att omprövas i framtiden. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Annika Dzedina om att anlägga en boulebana vid den stora lekplatsen i Riksten. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson Olov Lindquist

288 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:478 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Annika Dzedina om att anlägga en boulebana vid den stora lekplatsen i Riksten. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsnämnden har inte några planer på att anlägga några boulebanor på den angivna platsen, även om det rent teoretiskt finns plats i parken för att anlägga en sådan. Vi har i år invigt två lekparker i området och har därför inte några planer på införskaffande av fler lekredskap till lekplatsen. Men den frågan kan givetvis komma att omprövas i framtiden. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

289

290 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2013:226 4 Yttrande över medborgarförslag - En boulbana i Riksten (KF/2013:226) Beslut Kultur och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen fick i uppdrag att yttra oss över ett medborgarförslag Bygga en boulebana i Riksten. Förslagsställaren vill att kommunen bygger en boulebana i den stora lekplatsen i Riksten samt placerar mer lekutrustning i den nämnda lekplatsen. Kultur- och fritidsförvaltningen instämmer i förslagsställarens motivering att det är önskvärt att skapa kluster med aktivitetsmöjligheter som kan fungera som mötesplatser för olika åldrar. Förvaltningens erfarenhet är att boulebanors placering i den offentliga miljön är avgörande för nyttjandegraden och att det bör finnas bänkar/bord och möjlighet att vila för framförallt äldre utövare. Den av förslagsställaren utpekade platsen ägs av byggbolaget Peab AB och förvaltas av Rikstens Friluftsstad AB. Frågan om anläggande av en boulebana på den aktuella platsen hänvisas till dessa aktörer. I dagsläget finns 6 boulebanor utomhus i Botkyrka kommun, dock ingen av dem i Riksten. Det finns inte i planering eller utrymme i budget att anlägga en boulebana under Vi tar med önskemål om boulebana i Riksten som ett inspel i den långsiktiga lokalförsörjningsplan för kommunala idrottsanläggningar som ska presenteras under året.

291 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:226 Referens Linus Söderling Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över medborgarförslag - en boulbana i Riksten Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget att bygga en boulebana i Riksten. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen fick i uppdrag att yttra oss över ett medborgarförslag Bygga en boulebana i Riksten. Förslagsställaren vill att kommunen bygger en boulebana i den stora lekplatsen i Riksten samt placerar mer lekutrustning i den nämnda lekplatsen. Kultur- och fritidsförvaltningen instämmer i förslagsställarens motivering att det är önskvärt att skapa kluster med aktivitetsmöjligheter som kan fungera som mötesplatser för olika åldrar. Förvaltningens erfarenhet är att boulebanors placering i den offentliga miljön är avgörande för nyttjandegraden och att det bör finnas bänkar/bord och möjlighet att vila för framförallt äldre utövare. Den av förslagsställaren utpekade platsen ägs av byggbolaget Peab AB och förvaltas av Rikstens Friluftsstad AB. Frågan om anläggande av en boulebana på den aktuella platsen hänvisas till dessa aktörer. I dagsläget finns 6 boulebanor utomhus i Botkyrka kommun, dock ingen av dem i Riksten. Det finns inte i planering eller utrymme i budget att anlägga en boulebana under Vi tar med önskemål om boulebana i Riksten som ett inspel i den långsiktiga lokalförsörjningsplan för kommunala idrottsanläggningar som ska presenteras under året. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Expedieras till Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott & anläggning Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

292 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunfullmäktige DnrKS/2014:20 11 Svar på medborgarförslag: Förbjud alla raketer i tätbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats (KS/2014:20) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget vara besvarat. Ärendet Kommunfullmäktige mottog vid sitt sammanträde ett medborgarförslag Förbjud alla raketer i tätbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats. Förslagsställaren anser att det är farligt att vistas utomhus under raketskjutning och att användandet av raketer medför nedskräpning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har yttrat sig över förslaget Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig över medborgarförslaget i en tjänsteskrivelse Motivering Kommunen har redan infört begränsningar för att använda pyrotekniska varor inom kommunens mest tätbebyggda områden. Mot bakgrund av vad som anges i ordningslagen samt förarbetena till denna om att kommunen måste utnyttja möjligheten att införa föreskrifter om inskränkningar med försiktighet, samt vad miljö- och hälsoskyddsnämnden har anfört, anser inte kommunledningsförvaltningen att det är motiverat att införa ytterligare förbud mot att använda pyrotekniska varor. Expedieras till: Kommunfullmäktige

293 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Förbjud alla raketer i tättbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats Anita Söderholm Anita Söderholm Förbjud alla raketer i tättbebyggt samhälle. Om det måste skjutas raketer, begränsa det till en öppen plats t ex fälten vid Hågelby. Det är helt vansinnigt. Raketer hamnar på balkonger, bilar och det är överhuvudtaget livsfarligt att vistas utomhus. Dessutom skräpas det ner, det ligger raketer och smällare överallt.

294 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:20 Referens Jannica Ifström Mottagare Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Förbjud alla raketer i tättbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige emottog vid sitt sammanträde ett medborgarförslag Förbjud alla raketer i tätbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats. Förslagställaren anser att det är farligt att vistas utomhus under raketskjutning och att användandet av raketer medför nedskräpning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har yttrat sig över förslaget Sammanfattning Kommunen har redan infört begränsningar för att använda pyrotekniska varor inom kommunens mest tätbebyggda områden. Mot bakgrund av vad som anges i ordningslagen samt förarbetena till denna om att kommunen måste utnyttja möjligheten att införa föreskrifter om inskränkningar med försiktighet, samt vad miljö- och hälsoskyddsnämnden har anfört, anser inte kommunledningsförvaltningen att det är motiverat att införa ytterligare förbud mot att använda pyrotekniska varor. Yttrande Gällande ordningsföreskrifter I de kommunala ordningsföreskrifterna för Botkyrka kommun (17 ) finns i dag ett förbud mot att använda fyrverkerier utan polisens tillstånd inom områden vid Tumba centrum, Tuna centrum, Alby centrum, Fittja centrum, Norsborg, Hallunda och Tullinge centrum (av kartbilagorna till kommunens ordningsföreskrifter framgår exakt geografisk avgränsning). Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

295 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:20 Kommunen har således genom att anta de lokala ordningsföreskrifterna tagit ställning till att det på angivna platser föreligger en sådan risk för olägenhet eller skador att tillstånd av polisen krävs för användning av pyrotekniska varor. De angivna platserna är kommunens mest tätbebyggda områden. Därmed utgör ordningsföreskrifterna redan i dag en begränsning av användningen av pyrotekniska varor i tätbebyggt område. Kommunen har vid kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december 2013 besvarat två medborgarförslag om förbud mot fyrverkerier i bostadsområden (se kommunfullmäktiges protokoll dnr KS/2012:84 och KS/2012:17). Kommunen har därvid tidigare gjort bedömningen att det inte har varit motiverat att införa ytterligare förbud mot användning av pyrotekniska varor. Gällande regler I ordningslagen stadgas att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd av polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. Kommunen får i lokala ordningsföreskrifter utfärda ytterligare föreskrifter om användningen av pyrotekniska varor. Enligt förarbetena till ordningslagen bör det exempelvis vara möjligt för kommunen att föreskriva att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd inom områden som är särskilt känsliga med hänsyn till risken för att användningen innebär olägenhet för omgivningen eller att människors hälsa eller egendom skadas, t.ex. vid sjukhus eller vårdhem. I undantagsfall bör också kommunen ha möjlighet att helt förbjuda användningen av pyrotekniska varor. Sådant förbud kan gälla t.ex. innetorg och liknande offentliga platser, där användningen av pyrotekniska varor även om den i normala fall med hänsyn till varans beskaffenhet är att anse som harmlös över huvud inte bör få förekomma. De föreskrifter som kommunen meddelar får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande Miljö- och hälsoskyddsnämnden har den 28 april 2014 (se miljö- och hälsoskyddsnämndens protokoll ) yttrat sig över nu aktuellt medborgarförslag. Nämnden delar visserligen förslagställarens åsikt att användningen av pyrotekniska varor bidrar till nedskräpning, men anser att störningen är så tillfällig att den inte kan anses utgöra en olägenhet, och att detta heller inte är skäl nog för att begränsa användningen av pyrotekniska varor.

296 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:20 Bedömning Kommunen har redan infört begränsningar för att använda pyrotekniska varor inom kommunens mest tätbebyggda områden. Mot bakgrund av vad som anges i ordningslagen samt förarbetena till denna om att kommunen måste utnyttja möjligheten att införa föreskrifter om inskränkningar med försiktighet, samt vad miljö- och hälsoskyddsnämnden har anfört, anser inte kommunledningsförvaltningen att det är motiverat att införa ytterligare förbud mot att använda pyrotekniska varor. Mattias Jansson Kommundirektör Oscar Arnell Kanslichef

297 PROTOKOLL 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Uppdrag för miljö- och hälsoskyddsnämnden att besvara medborgarförslag - Förbjud raketer i tätbebyggt område Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden återremitterar ärendet till kommunstyrelsen med motiveringen att ärendet inte faller inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område eftersom frågan regleras i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna. Sammanfattning Vi delar kommunfullmäktiges åsikt vid sammanträdet i december 2013 där det beslutades att användningen av pyrotekniska varor inte behöver begränsas ytterligare. Vi delar förslagsställarens åsikt att användningen av pyrotekniska varor visserligen bidrar till nedskräpning, men anser att störningen är så tillfällig att den inte kan anses utgöra en olägenhet, och att inte heller detta är skäl nog för att begränsa användningen av pyrotekniska varor. Ärendet Förslagsställaren väckte den 11 februari 2014 medborgarförslaget att förbjuda alla raketer i tättbebyggt samhälle, alternativt att begränsa användningen av raketer till öppna platser, t.ex. vid fälten i Hågelby. Medborgaren anför att det är farligt att vistas utomhus under raketskjutning, och att användningen av raketer medför nedskräpning. Miljöenheten har berett ärendet. Yrkande Mattias Franzén (M) yrkar bifall till miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag. Sign Beslutsexpediering

298 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLL 2 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sign

299 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:103 Referens Alexsandra Hellstén Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Uppdrag för miljö- och hälsoskyddsnämnden att besvara medborgarförslag - Förbjud raketer i tätbebyggt område. Förslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat. Sammanfattning Vi delar kommunfullmäktiges åsikt vid sammanträdet i december 2013 där det beslutades att användningen av pyrotekniska varor inte behöver begränsas ytterligare. Vi delar förslagsställarens åsikt att användningen av pyrotekniska varor visserligen bidrar till nedskräpning, men anser att störningen är så tillfällig att den inte kan anses utgöra en olägenhet, och att inte heller detta är skäl nog för att begränsa användningen av pyrotekniska varor. Ärendet Förslagsställaren väckte den 11 februari 2014 medborgarförslaget att förbjuda alla raketer i tättbebyggt samhälle, alternativt att begränsa användningen av raketer till öppna platser, t.ex. vid fälten i Hågelby. Medborgaren anför att det är farligt att vistas utomhus under raketskjutning, och att användningen av raketer medför nedskräpning. Miljöenheten har berett ärendet. Yttrande I de kommunala ordningsföreskrifterna för Botkyrka kommun (17 ) finns i nuläget ett förbud mot att använda fyrverkerier utan polisens tillstånd vid Tumba centrum, Tuna centrum, Alby centrum, Fittja centrum, Norsborg, Hallunda och Tullinge centrum (se kartbilagan till kommunens ordningsföreskrifter för exakt geografisk avgränsning). Kommunen bedömer att på angivna platser föreligger en sådan risk för skador att tillstånd av polisen krävs för användning av pyrotekniska varor. De angivna platserna är kommunens mest tätbebyggda områden. Således utgör ordningsföreskrifterna redan i dag Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

300 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:103 en begränsning av användningen av pyrotekniska varor i tät bebyggt område. Kommunen har vid kommunfullmäktiges sammanträde den 17 december 2013 besvarat två medborgarförslag om förbud mot fyrverkerier i bostadsområden (se bifogat protokoll). Kommunen har således gjort bedömningen att det inte är motiverat att införa ett generellt förbud mot användning av pyrotekniska varor på andra platser än de som anges i de lokala ordningsföreskrifterna. I miljöbalkens 9 kapitel 3 definieras begreppet olägenhet för människors hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Störningen ska kunna vara skadlig i antingen fysiskt eller psykiskt hänseende på en människas hälsotillstånd Nedskräpningen till följd av nedfallna fyrverkerier m.m. är visserligen förfulande för omgivningen, men utgör en så kortvarig störning att det inte kan anses som en olägenhet för människors hälsa eller inte heller någon risk för miljön. Att det är livsfarligt att vistas utomhus, som förslagsställaren anför, vid användning av raketer och andra pyrotekniska varor, ligger inte inom miljöoch hälsoskyddsnämndens ansvarsområde. Risk för människors säkerhet är en fråga för polisen.

301 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunfullmäktige Anmälningsärenden Följande ärenden anmäls till kommunfullmäktige: Svar på medborgarförslag - KS/2013:322 - Ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Erikshallen i Tullinge Beslut: Besvarat - KS/2013:370 - Parkeringstillstånd till idrottsledare vid Eklidshallen i Tullinge Beslut: besvarat - KS/2014:32 - Anlägg en lekplats i Uttran, i natur/skogsområdet som omgärdas av Trekantsvägen, Enstavägen och Norrbyvretsvägen Beslut: Besvarat - KS/2014:109 - Grusa stigen mellan busshållplats på Södra Parkhemsvägen till Flädervägen i Tullinge Beslut: Avslag - KS/2014:257 - Utökning och förbättring av lekplats, Tullinge skog, Banslätt Beslut: Besvarat - KS/2014:260 - Åtgärder för att förbättra miljön vid återvinningsstationen, Vattravägen i Uttran Beslut: Besvarat - KS/2014:271 - Sätt upp bommar med jämna mellanrum från Färjeläget till Hallunda brygga Beslut: Besvarat - KS/2014:275 - Fler bänkar längs med Mälarpromenaden Beslut: besvarat

302 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunfullmäktige KS/2014:289 - Skapa infartsparkeringar kring busshållsplatserna vid Uttrans f d stationsområde Beslut: Avslag - KS/2014:307 - Uppmärkning av cykelvägar Beslut: Avslag - KS/2014:335 - Vita linjer längs med vägar Beslut: Besvarat - KS/2014:357 - Gör en allmän lekpark av den gamla lekplatsen vid före detta Uttrans skola Beslut: Besvarat - KS/2014:358 - Farthinder på Skolvägen och Engwalls väg i Uttran Beslut: Avslag

303 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2013: Medborgarförslag - Ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Eklidshallen i Tullinge (sbf/2013:233) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Nämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att förändra Kärsdala äldreboendes parkeringsplats på sätt som anges i förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Sammanfattning Redan idag finns lediga parkeringar vid Falkbergsskolan, som ligger ca 100 meter från Eklidshallen men nämnden anser ändå att den parkering som finns vid Kärsdala äldreboende och som idag endast ska användas för anställda och besökande till äldreboendet kan förändras så att några av parkeringsplatserna upplåts till andra. Detta kommer att göras med p-skiva för en maximal parkeringstid på tre timmar. P-skiva längs Östanvägen är inte lämplig då vägen är så smal och vi har inte parkering med p-skiva längs med någon annan väg i kommunen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Malin Parkler om att anlägga ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Eklidshallen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Maud Andersson Pekkanen Olov Lindquist

304 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:233 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Eklidshallen i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Nämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att förändra Kärsdala äldreboendes parkeringsplats på sätt som anges i denna tjänsteskrivelse. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Malin Parkler om att anlägga ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Eklidshallen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen vill inledningsvis säga att det redan idag finns lediga parkeringar vid Falkbergsskolan, som ligger ca 100 meter från Eklidshallen. Men förvaltningen anser ändå att den parkering som finns vid Kärsdala äldreboende och som idag endast ska användas för anställda och besökande till äldreboendet kan förändras så att några av parkeringsplatserna upplåts till andra. Detta kommer att göras med p-skiva för en maximal parkeringstid på tre timmar. Däremot anser inte förvaltningen att parkeringsmöjligheter med p-skiva ska ske längs Östanvägen, dels därför att vägen är smal, dels därför att vi inte har parkering med p-skiva längs med någon annan väg i kommunen. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

305 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Erikshallen i Tullinge Malin Parkler Malin Parkler Ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Eklidshallen i tullinge. Genomförande - parkering längs vägen med p-skiva - p-skiva och möjlighet att nyttja parkeringen som idag enbart är tillåten för ålderdomshemmet (väldigt få bilar som parkerar där) Motivering Tullinge Gymnastikförening har verksamhet i princip alla dagar i veckan i Eklidshallen i Tullinge. Det finns inga parkeringsmöjligheter utanför hallen, Östanvägen. Unga ledare och föräldrar som hämtar/lämnar sina barn får regelbundet parkeringsböter. Väldigt sorgligt. En p-bot för en ledare äter upp hela deras arvode för en termins ideellt arbete med våra barn och ungdomar. Vi måste dessutom kunna erbjuda föräldrar som inte bor på gångavstånd att kunna parkera och tryggt lämna av sina barn inne i hallen.

306 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2013: Medborgarförslag - Parkeringstillstånd till idrottsledare vid Eklidshallen i Tullinge (sbf/2013:241) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Nämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att förändra Kärsdala äldreboendes parkeringsplats på sätt som anges i förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Sammanfattning Redan idag finns lediga parkeringar vid Falkbergsskolan, som ligger ca 100 meter från Eklidshallen. Men nämnden anser ändå att den parkering som finns vid Kärsdala äldreboende och som idag endast ska användas för anställda och besökande till äldreboendet kan förändras så att några av parkeringsplatserna upplåts till andra. Detta kommer att göras med p-skiva för en maximal parkeringstid på tre timmar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Annika Frisk om parkeringstillstånd till idrottsledare vid Eklidshallen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Maud Andersson Pekkanen Olov Lindquist

307 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:241 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Parkeringstillstånd till idrottsledare vid Eklidshallen i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Nämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att förändra Kärsdala äldreboendes parkeringsplats på sätt som anges i denna tjänsteskrivelse. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Annika Frisk om parkeringstillstånd till idrottsledare vid Eklidshallen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen vill inledningsvis säga att det redan idag finns lediga parkeringar vid Falkbergsskolan, som ligger ca 100 meter från Eklidshallen. Men förvaltningen anser ändå att den parkering som finns vid Kärsdala äldreboende och som idag endast ska användas för anställda och besökande till äldreboendet kan förändras så att några av parkeringsplatserna upplåts till andra. Detta kommer att göras med p-skiva för en maximal parkeringstid på tre timmar. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

308 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Parkeringstillstånd till idrottsledare vid Eklidshallen i Tullinge Annika Frisk Annika Frisk Jag önskar att ledarna som är i Eklidshallen på kvällarna antingen får stå på Östanvägen eller också på Kärsdala äldreboendes parkering då vi ledare både från bandyn och gymnastiken samt även skolpersonal får P-böter ofta..mitt förslag är att antingen kan vi få ett parkeringstillstånd eller också så meddelar ni P-vakterna att inte bötfälla vissa urvalda bilar som ni har reg.nummer på. Vi som är ledare gör detta idellet för at ta hand om kommunens barn på kvällar o helger och det är inte rimligt att vi ska få 450 kr i P-bot minst 1-2 gånger i månaden. Då får vi alltså betala för att träna barn. Jag hoppas kommunen tar hänsyns till detta.

309 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2014: Medborgarförslag - Grusa stigen mellan busshållplats på Södra Parkhemsvägen till Flädervägen i Tullinge (sbf/2014:154) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Per Börjel (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden kan förstå att förslagsställaren önskar att den här stigen grusas, men eftersom vi vill skilja på det som är gångvägar och det som är skogsstigar så avslår vi förslaget. Detta då vi har ett underhållsansvar för de riktiga gångvägarna, medan så inte är fallet med den här typen av gångstigar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Torbjörn Hellberg om att grusa stigen mellan busshållplatsen på Södra Parkhemsvägen till Flädervägen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yrkande Per Börjel (TUP) yrkar bifall till medborgarförslaget. Proposition Ordföranden ställer proposition mellan Per Börjels yrkande att bifalla medborgarförslaget och sitt eget förslag att avslå medborgarförslaget. Ordföranden finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

310 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:154 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Grusa stigen mellan busshållsplats på Södra Parkhemsvägen till Flädervägen i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Torbjörn Hellberg om att grusa stigen mellan busshållplatsen på Södra Parkhemsvägen till Flädervägen i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen kan förstå att förslagsställaren önskar att den här stigen grusas, men eftersom förvaltningen vill skilja på det som är gångvägar och det som är skogsstigar så föreslår vi att medborgarförslaget avslås. Detta eftersom vi har tagit på oss ett underhållsansvar för de riktiga gångvägarna, medan så inte är fallet med den här typen av gångstigar. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

311 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Grusa stigen mellan busshållplats på Södra Parkhemsvägen till Flädervägen i Tullinge Torbjörn Hellberg Torbjörn Hellberg Grusade stigar är populärt, här är förslag på en till. Mellan busshållplats Blickavägen på S:a Parkhemsvägen till Flädervägen som slutar mot stigen. Stigen är svårframkomlig idag. Stigen är mycket bra som genomfart om den varit mer framkomlig. Det är mycket rötter och rinnande vatten, även korsande bäckar. Att jämna med grus kanske räcker och styra bäckarna så de inte rinner över stigen. Den nedre delen är rätt klafsig och häckar som växer över.

312 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2014: Medborgarförslag - Utökning och förbättring av lekplats, Tullinge skog, Banslätt (sbf/2014:257) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Den lekplats som det här medborgarförslaget handlar om ligger i Banslättsparken. Denna finns med i kommunens parkprogram och ska utvecklas till att skapa en plats att träffas på för alla. Detta kommer dock enligt den nuvarande planeringen inte att ske inom den närmaste femårsperioden. Men en mindre upprustning planeras någon gång under åren , kanske för de mindre barnen. Därefter kommer en större upprustning att ske, men den kan i nuläget inte preciseras tidsmässigt. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Birgit Marmvik om att utöka och förbättra lekplatsen vid Banslätt, Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

313 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:257 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Utökning och förbättring av lekplats, Tullinge skog, Banslätt Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Birgit Marmvik om att utöka och förbättra lekplatsen vid Banslätt, Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Den lekplats som det här medborgarförslaget handlar om ligger i Banslättsparken. Denna finns med i kommunens parkprogram och ska utvecklas till att skapa en plats att träffas på för alla. Detta kommer dock enligt den nuvarande planeringen inte att ske inom den närmaste femårsperioden. Men en mindre upprustning planeras någon gång under åren , kanske för de mindre barnen. Därefter kommer en större upprustning att ske, men den kan i nuläget inte preciseras tidsmässigt. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

314

315

316 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2014: Medborgarförslag - Åtgärder för att förbättra miljön vid återvinningsstationen, Vattravägen i Uttran (sbf/2014:258) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning De återvinningsstationer som finns i Botkyrka kommun ägs av FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen). FTI är ett företag som ansvarar för att det s.k. producentansvaret efterlevs, det vill säga att producenterna tar sitt ansvar för förpackningarna även efter att konsumenterna förbrukat varan. Det är också FTI som ansvarar för att miljön kring återvinningsstationerna ser bra ut och att det råder en bra ordning och reda kring desamma. Kommunens ansvar är att tillhandahålla mark för återvinning. När det gäller frågan om asfaltering av återvinningsstationen kan samhällsbyggnadsförvaltningen ta upp frågan vid ett kommande möte med FTI. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Harald W Thorburn om att förbättra miljön vid återvinningsstationen vid Vattravägen i Uttran. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren FTI Agneta Engver Lindquist Olov Lindquist

317 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:258 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Åtgärder för att förbättra miljön vid återvinningsstationen, Vattravägen i Uttran Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Harald W Thorburn om att förbättra miljön vid återvinningsstationen vid Vattravägen i Uttran. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande De återvinningsstationer som finns i Botkyrka kommun ägs av FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen). FTI är ett företag som ansvarar för att det s.k. producentansvaret efterlevs, det vill säga att producenterna tar sitt ansvar för förpackningarna även efter att konsumenterna förbrukat varan. Det är också FTI som ansvarar för att miljön kring återvinningsstationerna ser bra ut och att det råder en bra ordning och reda kring desamma. Kommunens ansvar i detta sammanhang är att tillhandahålla mark för återvinningen. Synpunkter på städning m.m. kan anmälas till FTI:s hemsida, annars vidarebefordras de från förvaltningen till FTI. När det gäller frågan om asfaltering av återvinningsstationen kan samhällsbyggnadsförvaltningen åta sig att ta upp frågan vid ett kommande möte med FTI, (som vi normalt sett har en gång om året). Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Agneta Engver Lindquist t f Stadsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

318

319

320 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2014: Medborgarförslag - Sätt upp bommar med jämna mellanrum från Färjelägret till Hallunda brygga (sbf/2014:259) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att Mälarpromenaden i första hand ska vara till för gående och att framförande av motorfordon ska undvikas. Sedan en tid tillbaka har vi varit medvetna om de problem som beskrivs i medborgarförslaget. Därför har vi nu satt upp hinder i form av stora stenar vid varje entré. Stenarna kommer då att stoppa bil- och annan fyrhjulingstrafik. Promenaden ska vara tillgänglig för rullstolsburna och för personer med rullatorer och permobiler och kommer därför ha öppningar på ca 1,2 meter. Papperskorgar kommer att placeras ut vid dessa entréer, så inga servicefordon behöver köra på promenaden. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Stefan Wennerkvist om att sätta upp bommar från Färjelägret till Hallunda brygga. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Särskilt yttrande Särskilt yttrande Lars Johansson (FP), bilaga. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

321

322 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:259 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Sätt upp bommar med jämna mellanrum från Färjelägret till Hallunda brygga Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Stefan Wennerkvist om att sätta upp bommar från Färjelägret till Hallunda brygga. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att Mälarpromenaden i första hand ska vara till för gående och att framförande av motorfordon ska undvikas. Sedan en tid tillbaka har vi varit medvetna om de problem som beskrivs i medborgarförslaget. Därför har vi nu satt upp hinder i form av stora stenar vid varje entré. Stenarna kommer då att stoppa bil- och annan fyrhjulingstrafik. Promenaden skall vara tillgänglig för rullstolsburna och för personer med rullatorer och permobiler och kommer därför ha öppningar på ca 1,2 meter. Däremot har det dessvärre genom åren visat sig vara svårt att med hinder stoppa tvåhjuliga motorfordon. Även papperskorgar kommer att placeras ut vid dessa entréer, så inga servicefordon behöver köra på promenaden. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

323 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Stefan Wennerkvist Stefan Wennerkvist Mälarpromenaden. Sätt upp bommar med jämna mellanrum från Färjelägret till Hallunda brygga. Motivering Mälarpromenaden används idag som crossbana för motorcyklar och fyrhjulingar. Det som var tänkt som en trevlig promenadväg längs sjön. Innan någon hund eller människa blir påkörd/överkörd. Polisen var vid Hallunda brygga förra veckan i ett båtärende och mötte då ett gäng crossar, så de är informerade.

324 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2014: Medborgarförslag - Fler bänkar längs med Mälarpromenaden (sbf/2014:282) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har i likhet med förslagsställaren konstaterat att antalet bänkar har varit för få på Mälarpromenaden. Därför har förvaltningen redan satt ut tre nya bänkar längs med promenaden. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ulla Boije af Gennäs om att kommunen ska sätta ut fler bänkar längs med Mälarpromenaden. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

325 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:282 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Fler bänkar längs med Mälarpromenaden Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ulla Boije af Gennäs om att kommunen ska sätta ut fler bänkar längs med Mälarpromenaden. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen har i likhet med förslagsställaren konstaterat att antalet bänkar har varit för få på Mälarpromenaden. Därför har förvaltningen redan satt ut tre nya bänkar längs med promenaden. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

326 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Ulla Boije af Gennäs Ulla Boije af Gennäs Angående Mälarpromenaden.Från Norsborgsparken till Nedre Hallunda. Ca 1.8 km, Finns det bara 3 bänkar att vila på. Från Nedre Hallunda till Slagstabadet ca 1.2 km. finns det 8 bänkar. Jag tycker att det är ojämt fördelat. Många äldre och även yngre som har svårt att gå längre sträckor skulle vilja gå den förstnämnda sträckan om det fanns bänkar att vila på. Lite träd måste nog huggas ner för att njuta fullt av den fina sjöutsikten. Motivering Promenadvägen mellan Torpet Lugnet och Norsborgsparken finns det också dåligt med bänkar. Enkelt och billigt sätt att få ut fler att motionera för att stärka sin kropp och själ.

327 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2014: Medborgarförslag - Skapa infartsparkeringar kring busshållplatserna vid Uttrans f.d stationsområde (sbf/2014:284) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Per Börjel (TUP reserverar sig mot förslaget till förmån för sitt eget yrkande. Sammanfattning Kommunen ser ständigt över behoven av infartsparkeringar och har ett nära samarbete med landstingets trafiknämnd som investerar i utbyggnad av infartsparkeringar. Vi ser därför fram emot fortsatta utbyggnader, både vidpendeltågs- och tunnelbanestationer. Rent generellt är det inte optimalt att anlägga infartsparkeringar i anslutning till busshållplatser, eftersom de flesta ska vidare med pendeltåg eller tunnelbana, vilket leder till ett extra byte om infartsparkeringen finns vid en busshållplats. När det gäller förslagsställarens konkreta förslag, om en infartsparkering vid Uttrans station, blir en sådan svår att genomföra eftersom det inte finns tillräckligt med mark som går att ta i anspråk för detta ändamål. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Åke Larsson om att skapa infartsparkeringar kring busshållplatserna vid Uttrans f.d. stationsområde. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Yrkande Per Börjel (TUP) yrkar på återremiss.

328 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014:284 Propositionsordning Ställningstagande om ärendet ska avgöras idag eller senare. Om ärendet ska avgöras idag: Avslå medborgarförslaget. Ordföranden finner att ärendet ska avgöras idag och att samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

329 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:284 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Skapa infartsparkeringar kring busshållsplatserna vid Uttrans f.d. stationsområde Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Åke Larsson om att skapa infartsparkeringar kring busshållplatserna vid Uttrans f.d. stationsområde. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Kommunen ser ständigt över behoven av infartsparkeringar och har ett nära samarbete med landstingets trafiknämnd som investerar i utbyggnad av infartsparkeringar. Vi ser därför fram emot fortsatta utbyggnader, både vid pendeltågs- och tunnelbanestationer. Rent generellt är det inte optimalt att anlägga infartsparkeringar i anslutning till busshållplatser, eftersom de flesta som infartsparkerar i kommunen ska vidare med pendeltåg eller tunnelbana, vilket då leder till ett extra byte om infartsparkeringen finns vid en busshållplats. Undantaget kan vara vid busslinjer som har sin slutdestination någonstans i Stockholm och sådana platser har förvaltningen fört samtal med landstinget om. När det gäller förslagsställarens konkreta förslag, om en infartsparkering vid Uttrans station, blir en sådan svår att genomföra eftersom det inte finns tillräckligt med mark som går att ta i anspråk för detta ändamål. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

330

1 Informationspunkt: Karin Medin, vd på Söderenergi AB BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

1 Informationspunkt: Karin Medin, vd på Söderenergi AB BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Kommunstyrelsen 2014-12-19 Tid 2015-01-07, Kl 16:00 Plats Kommunhuset 2:3 Ärenden Justering 1 Informationspunkt: Karin Medin, vd på Söderenergi AB BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Läs mer

98 Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119)

98 Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119) PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen 2014-04-07 Dnr KS/2014:119 98 Försäljning av fastighet Ringblomman 1 i Tullinge (KS/2014:119) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR 1 [7] Kommunikation, medborgare och PR 2012-05-21 Referens Marica Nordwall Policy för sponsring Sammanfattning Policyn är ett stöd till medarbetare som arbetar med eller överväger att arbeta med sponsring,

Läs mer

BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 [1] Kommunstyrelsen 2013-06-18 BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 148 Botkyrkabyggens försäljning i Alby SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1[3] Kommunstyrelsen 2013-06-18 Plats och tid Folkets Hus

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen

Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S) - Ändra borgensavgiften till de kommunala bolagen 0 Öste rå I Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 AU 5:15 Dnr. KS 2015/0071 Arbetsutskottets beslut Ärendet bereds vidare. Svar på motion nr 2/2015 från Roger Svalhede (S)-

Läs mer

Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling

Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Administrativa avdelningen Ärende nr: 6 Datum: 2012-04-10 Ärende: Yttrande till Konkurrensverket: Nationalarena i bowling Sammanfattning: Konkurrensverket

Läs mer

Chefsjurist Johan Holgersson. Tuva Lund (S) och Stefan Dayne (KD) 1-7, 15-16, 8-14, 17-23

Chefsjurist Johan Holgersson. Tuva Lund (S) och Stefan Dayne (KD) 1-7, 15-16, 8-14, 17-23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1[35] Plats och tid Hallunda folkets hus, Bragesalen, kl 17:30 Beslutande Se bilaga Ersättare Övriga deltagande Se bilaga Chefsjurist Johan Holgersson Utses att justera Tuva Lund

Läs mer

Ansökan om hyresrabatt för ridverksamheten Stall Compass, Drevinge

Ansökan om hyresrabatt för ridverksamheten Stall Compass, Drevinge 2012-09-11 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/102 Fritidsnämnden Ansökan om hyresrabatt för ridverksamheten Stall Compass, Drevinge Förslag till beslut Fritidsnämnden beslutar att avslå ansökan från Compass

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Borgenspolicy för Kalix kommun

Borgenspolicy för Kalix kommun Borgenspolicy för Kalix kommun 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte

Läs mer

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-06-18 1} AU 6:14 Dnr. KS 2013/296-020 Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Arbetsutskottets förslag

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

PROTOKOLL. Kommunstyrelsen 2000-06-19

PROTOKOLL. Kommunstyrelsen 2000-06-19 Kommunstyrelsen 2000-06-19 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 19 juni, kl 11.00-11.25

Läs mer

sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 Dnr KS-2011-573 Dpl 46 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet

sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 Dnr KS-2011-573 Dpl 46 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanfattning av ärendet sid 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2013-02-19 7 Återredovisning av möjligheterna för Karlstad att bli en fristad för författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter som lever

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Ställningstagande till VEMAB:s beslut angående byggnation av kraftvärmeverket

Ställningstagande till VEMAB:s beslut angående byggnation av kraftvärmeverket Arende Vimmerby kommun www.vimmerby.se Kommunstyrelseförvaltningen TJG TJÄNSTESKRIVELSE 2012-06-16 Diarienummer 19912011/370 Id 2012.1826 1(1) Kommunstyrelsen Ställningstagande till VEMAB:s beslut angående

Läs mer

Hans Forsberg (M), ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S)

Hans Forsberg (M), ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet, stadshuset Klockan 9-9.45 Beslutande Ledamöter Hans Forsberg (M), ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP)

Läs mer

Sävsjö kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2009-01-29

Sävsjö kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2009-01-29 1 Plats och tid Kommunalhuset, Sävsjö, torsdag den 29 januari 2009, kl. 14.30-17.05 ande Ordinarie ledamöter: Sten-Åke Claesson, ordförande (c) Elisabeth Jonasson, 1:e vice ordf. (kd) Susanne Sjögren,

Läs mer

Svar på medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga

Svar på medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga '?1 ~??'! ;';'~ :-p Bilaga is 2014/186/1 m~~~~ KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp 1(2) 2014~09-22 D!ARIENR: 2014/40 Ink. 2014-09- 2 4 o;oc;e"' ZrA4-/ 40 IAktb;laga -::;. Dpb: l Svar på medborgarförslag om boende

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-02-20 KS-2014/141 185 1 (2) HANDLÄGGARE Fredrik Berg 08-535 301 39 fredrik.berg@huddinge.se Kommunstyrelsen Utökad borgensram, SRV

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Överlåtelse av COOP Arena med träningshallar till Luleå Hockey

Överlåtelse av COOP Arena med träningshallar till Luleå Hockey Kommunstyrelsen 2008-01-14 23 48 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 10 27 Dnr 07.775-82 jankf10 Överlåtelse av COOP Arena med träningshallar till Luleå Hockey Bilagor: Principöverenskommelse Skrivelse

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-04-14. Plats: Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-04-20 kl. 17:00

Kommunstyrelsen 2015-04-14. Plats: Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-04-20 kl. 17:00 Kallelse Kommunstyrelsen 2015-04-14 Plats: Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-04-20 kl. 17:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot

Läs mer

2013-08-20. Riktlinjer för kommunens borgensåtaganden. Dnr KS 2013-266

2013-08-20. Riktlinjer för kommunens borgensåtaganden. Dnr KS 2013-266 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-08-20 245 Riktlinjer för kommunens borgensåtaganden. Dnr KS 2013-266 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Regler för Ånge kommuns borgens åtagande

Regler för Ånge kommuns borgens åtagande Planeringsenheten 1994-09-14 Dnr 98/152 045 Regler för Ånge kommuns borgens åtagande Antagit av kommunfullmäktige 1999-11-29 74 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer 841 81

Läs mer

Datum 2013-02-20. Ansökan om kompletterande kommunal borgen avseende AB UTK-hallen

Datum 2013-02-20. Ansökan om kompletterande kommunal borgen avseende AB UTK-hallen KS 9 6 MARS 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Jan Malmberg Datum 2013-02-20 Diarienummer KSN-2013-0341 Kommunstyrelsen Ansökan om kompletterande kommunal borgen avseende AB UTK-hallen Förslag till

Läs mer

Kommunfullmäktige 2011-02-10. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-02-21 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2011-02-10. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-02-21 kl. 18:00 Kungörelse Kommunfullmäktige 2011-02-10 Plats: Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2011-02-21 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-09-30. Medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-09-30. Medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga l SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-09-30 28 (36} 192 Dnr2014/40 Medborgarförslag om boende för de som inte är kreditvärdiga INLEDNING Per Tjärnström inkom 2014-01-08

Läs mer

KALMAR KOMMUN PROTOKOLL 2008-08-22. Tid 11.00-12.20. Omfattning 147

KALMAR KOMMUN PROTOKOLL 2008-08-22. Tid 11.00-12.20. Omfattning 147 167 KALMAR KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdag 2008-08-22 Tid 11.00-12.20 Plats Stadshuset Omfattning 147 Beslutande Johan Persson (s) ordförande Birgitta Elfström (s) Mona Jeansson (s) Steve

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10 KARLSTADS KOMMUN Ärende 10 Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ

Läs mer

Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6)

Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6) Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6) Plats och tid: Kommunkontoret, Astrakanen, klockan 17.30-17.35 Beslutande: Anette Åkesson (m) ordförande Bertil Mattsson (bp) Rune Andersson (c), tjg.ers. för Kurt Nilsson

Läs mer

2011-11-10 2014-12-15 1 (7) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum A, måndag 15 december, 2014, kl. 15.00 15.30 Beslutande

2011-11-10 2014-12-15 1 (7) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum A, måndag 15 december, 2014, kl. 15.00 15.30 Beslutande 2011-11-10 2014-12-15 1 (7) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum A, måndag 15 december, 2014, kl. 15.00 15.30 Beslutande Ledamöter Yoomi Renström (S) Ordförande Håkan Englund (S), 1:e vice ordförande

Läs mer

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:22 Dnr. KS 2013/94-107 Utdrag: akten, KS Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB Ärende

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7)

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Plats och tid Kommunhuset, Nämndrummet kl 08.30-09.00 Beslutande Leif Sandberg (M), ordförande, jäv 41 Per Helsing (KD) ersättare för Charlie Weimers (KD) Thomas Otto (M)

Läs mer

Ansökan om borgen för lån till Industriparken i Kalmar AB

Ansökan om borgen för lån till Industriparken i Kalmar AB TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-04-09 KS 2013/0318 0480-450100 Kommunfullmäktige Ansökan om borgen för lån till Industriparken i Kalmar AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 724/2013. Datum: 2013-06-27 Klockan: 08:45-08:55 Plats: Dialogen, Rådhuset

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 724/2013. Datum: 2013-06-27 Klockan: 08:45-08:55 Plats: Dialogen, Rådhuset Protokoll Ks 724/2013 Kommunstyrelsen Datum: 2013-06-27 Klockan: 08:45-08:55 Plats: Dialogen, Rådhuset Närvarande ledamöter Lena Baastad (S) Fisun Yavas (S) Thomas Esbjörnsson (S) Jan Zetterqvist (S) Ronnie

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-04-24. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering

Sammanträdesdatum 2014-04-24. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-04-24 PLATS OCH TID KilArena, torsdag 24 april 2014, kl. 19.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Upprop 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Övertagande av äganderätten till samt driftansvar för Sunderby ishall

Övertagande av äganderätten till samt driftansvar för Sunderby ishall Kommunfullmäktige 2009-10-26 161 380 Kommunstyrelsen 2009-10-12 190 507 Arbets- och personalutskottet 2009-09-14 185 398 Dnr 09.543-825 oktkf11 Övertagande av äganderätten till samt driftansvar för Sunderby

Läs mer

Kommunfullmäktige sammanträder torsdag den 10 juni 2010 Kung Birger, Kommunhuset, kl. 18.30

Kommunfullmäktige sammanträder torsdag den 10 juni 2010 Kung Birger, Kommunhuset, kl. 18.30 Kommunfullmäktige KUNGÖRELSE 2010-05-31 Reviderad: 2010-06-03 1(5) Kommunfullmäktige sammanträder torsdag den 10 juni 2010 Kung Birger, Kommunhuset, kl. 18.30 Sammanträdet inleds med att Sparbanken Enköping

Läs mer

Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-05 SN-2012/5086.726 KS-2012/1085.

Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-05 SN-2012/5086.726 KS-2012/1085. 1 (3) HANDLÄGGARE Niklasson, Jon 08-535 378 69 Jon.Niklasson@huddinge.se Socialnämnden Samarbete mellan Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden i frågor när det gäller kultur och idrottsverksamhet

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Justering av investeringsramar för etablering av palliativt centrum samt uppfyllande av nya krav avseende desinficering på särskilda boenden

Justering av investeringsramar för etablering av palliativt centrum samt uppfyllande av nya krav avseende desinficering på särskilda boenden KS 6 6 MARS 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2013-02-12 KSN-2013-0323 Kommunstyrelsen Justering av investeringsramar för etablering av palliativt centrum samt uppfyllande

Läs mer

Föreningslån till Vinbergs IF. (AU 129) KS 2015-160

Föreningslån till Vinbergs IF. (AU 129) KS 2015-160 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-05-05 137 Föreningslån till Vinbergs IF. (AU 129) KS 2015-160 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10) SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-12-11 1(10) Plats och tid Kommunhuset, klockan 10.00-12.20 ande Tjänstgörande ersättare Kent Lagrell (M) ordförande Stig Ottosson (M) Maj-Britt Dahlborg (S) Helena Larsson

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 mars 2014 11 Paragraf Diarienummer KS-2014/141.185 Utökad borgensram, SRV Återvinning AB Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag

Läs mer

Svar på motion från Metin Hawsho (fp) med rubriken"anlägg en konstgräsplan i Hovsjö" Dm KS07/378-826

Svar på motion från Metin Hawsho (fp) med rubrikenanlägg en konstgräsplan i Hovsjö Dm KS07/378-826 Södertälje kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2008-10-24 194 Svar på motion från Metin Hawsho (fp) med rubriken"anlägg en konstgräsplan i Hovsjö" Dm KS07/378-826 Sammanfattning av ärendet Metin

Läs mer

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-08-11 185 Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja som utförare av personlig assistans. KS 2015-48 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

Läs mer

Förvaltningsrätten i Jönköping Enhet Jönköping Rotel 1:6 Box 2201 550 02 JÖNKÖPING. Stockholm den 9 mars 2010

Förvaltningsrätten i Jönköping Enhet Jönköping Rotel 1:6 Box 2201 550 02 JÖNKÖPING. Stockholm den 9 mars 2010 Förvaltningsrätten i Jönköping Enhet Jönköping Rotel 1:6 Box 2201 550 02 JÖNKÖPING Stockholm den 9 mars 2010 Mål nr 2217-10E Lars-Anders Eriksson./. Vetlanda kommun angående laglighetsprövning av kommunfullmäktiges

Läs mer

Samtliga ledamöter/ersättare i nämnden för (M), (FP), (KD) och (TUP) har gruppmöte klockan 18.30 sammanträdesdagen i anslutning till möteslokalen.

Samtliga ledamöter/ersättare i nämnden för (M), (FP), (KD) och (TUP) har gruppmöte klockan 18.30 sammanträdesdagen i anslutning till möteslokalen. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen 2014-08-21 KALLELSE 1[1] Referens Maria Stjernevall Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Tid 2014-08-21, Kl. 19.00 Plats Xenter Ärenden 1. Beslut

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2004-02-23 1. (7) KS040223

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2004-02-23 1. (7) KS040223 Kommunstyrelsen 2004-02-23 1. (7) Plats och tid: Folkets Hus, D-salen, kl. 15.00 16.30 Beslutande: Robert Mörk (s), ordförande Bjarne Rasmussen (s) Frans Maretta (s) ers Annica Blomgren (s) Ove Torpman

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

31Medborgarförslag angående Folkets Park

31Medborgarförslag angående Folkets Park 157 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-01-09 31Medborgarförslag angående Folkets Park Dnr KF 2012/0102 Sammanfattning Ulf Berggren har föreslagit att Folkparksbyggnaden

Läs mer

Socialnämndens arbetsutskott 2013-09-17 1. Weine Bäck (KD), ordförande Ove Bäck (C) Jan Fredriksson (ÖHGP) Maria Gustafsson (S) Ove Bäck (C)

Socialnämndens arbetsutskott 2013-09-17 1. Weine Bäck (KD), ordförande Ove Bäck (C) Jan Fredriksson (ÖHGP) Maria Gustafsson (S) Ove Bäck (C) 2013-09-17 1 Plats och tid Beslutande Frånvarande Övriga deltagande Kommunkontoret, Ödeshög Tisdagen 17 september 2013, kl 08:15-11:50 Weine Bäck (KD), ordförande Ove Bäck (C) Jan Fredriksson (ÖHGP) Maria

Läs mer

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS

Kommunstyrelsen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-10. Underskrifter ANSLAG/BEVIS Plats och tid Sammanträdesrummet Mästaren, kl 14.00-16.45 ande Claes Jägevall (FP) ordf Laila Gröhn (FP) ersätter Alda Daniel (FP) Claes-Gunnar Almestål (FP) Ann-Britt Danielsson (M) Peo Andersson (M)

Läs mer

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-02-26 59 Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 8:30-9:50 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 58-62 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Föreningslån till Vinbergs IF. KS 2015-160

Föreningslån till Vinbergs IF. KS 2015-160 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-04-28 129 Föreningslån till Vinbergs IF. KS 2015-160 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-06-09 178 Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja som utförare av personlig assistans. KS 2015-48 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-06-15 1(7) 3 Försäljning av Bo i Väsby AB (KS/2014:458) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige 2015-06-15 1(7) 3 Försäljning av Bo i Väsby AB (KS/2014:458) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige 2015-06-15 1(7) 3 Försäljning av Bo i Väsby AB (KS/2014:458) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner att AB Väsbyhem bildar genom förvärv av ett

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015 06 24 1 av 7 Plats och tid: Beslutande: Övriga närvarande: Kommunkontoret i Båstad, onsdagen den 24 juni, kl. 17.00 17.35 i Astrakanen. Bo Wendt (BP), Ordförande Gösta Gebauer (C), 1:e vice ordförande

Läs mer

Torbjörn Stensson (S)

Torbjörn Stensson (S) Lys E K. Ls KO n N] U N SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 1 (4) Sammanträdestid: 2012-06-27 kl - 15.00 16.20 Lokal: Beslutande Ledamöter: Roland Karlsson (FP), ordf Mats Karlsson (M), 1:e vice ordf

Läs mer

Motion om krav på kollektivavtal hos företag som utför uppdrag åt kommunen. KS 2014-323

Motion om krav på kollektivavtal hos företag som utför uppdrag åt kommunen. KS 2014-323 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-24 54 Motion om krav på kollektivavtal hos företag som utför uppdrag åt kommunen. KS 2014-323 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

Ärende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB

Ärende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Ärende 8 Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Tjänsteskrivelse 2013-05-16 KS 2013.0157 Handläggare: Patrik Haasma Breddning av ägandet i Karlskoga Biogas AB Sammanfattning Karlskoga Energi och Miljö

Läs mer

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30 Se bilagd närvarolista Ulla Sjöberg, sekreterare Eira Källgren, kommunchef Christer Ekendahl, ekonomichef,

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

K U NGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-03-23. Tid och plats 19.00 Kulturhuset, Kulturrummet

K U NGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-03-23. Tid och plats 19.00 Kulturhuset, Kulturrummet K U NGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-03-23 Tid och plats 19.00 Kulturhuset, Kulturrummet Kallade tjänstemän Victor Kilén, tf kommundirektör Karin Kilerud, kommunsekreterare Vallentuna den 5 mars 2015 Ray

Läs mer

KF 276 26 NOV 2012. Nr 276. Ansökan om förlängning av kommunal borgen avseende AB UTK-hallen KSN-2012-0792

KF 276 26 NOV 2012. Nr 276. Ansökan om förlängning av kommunal borgen avseende AB UTK-hallen KSN-2012-0792 KF 276 26 NOV 2012 Nr 276. Ansökan om förlängning av kommunal borgen avseende AB UTK-hallen KSN-2012-0792 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medge

Läs mer

Anders Johnsson (M), ordförande Stefan Lamme (M) tjänstgör för Håkan Erlandsson (C) Christer Vigren (ÖP) Karl-Erik Olsson (S) Pia Ingvarsson (S)

Anders Johnsson (M), ordförande Stefan Lamme (M) tjänstgör för Håkan Erlandsson (C) Christer Vigren (ÖP) Karl-Erik Olsson (S) Pia Ingvarsson (S) 2012-03-14 1 (6) Plats och tid Marint centrum, kl. 08.00 08.20 Beslutande Anders Johnsson (M), ordförande Stefan Lamme (M) tjänstgör för Håkan Erlandsson (C) Christer Vigren (ÖP) Karl-Erik Olsson (S) Pia

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Datum Sid 2004-02-04 1. Lars Olsson (c) ordf Lena Wallentheim (s) Bo-Anders Thornberg (m)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Datum Sid 2004-02-04 1. Lars Olsson (c) ordf Lena Wallentheim (s) Bo-Anders Thornberg (m) 2004-02-04 1 Plats och tid Stadshuset, rum 2, kl 09.45-11.20 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Lars Olsson (c) ordf Lena Wallentheim (s) Bo-Anders Thornberg (m) Kanslichef Per Hildingson Utvecklingschef

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015 Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning The Capital of Scandinavia Väsentliga regelverk EU-rätten Regeringsformen

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-10-17. Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 5 2012-10-17 08:15-11:10

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-10-17. Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 5 2012-10-17 08:15-11:10 1 Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 5 2012-10-17 08:15-11:10 Beslutande Kristina Svensson Veronica Almroth Bengt Johansson Kerstin Gadde Anders Hygrell Övriga deltagande Se sidan 2 Utses att justera

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Parketten, Boxholm kl.19.00-20.00

Parketten, Boxholm kl.19.00-20.00 1(1) Plats och tid Beslutande Parketten, Boxholm kl.19.00-20.00 Enligt bilagor Övriga deltagande Kerstin Olefalk-Palm Gunnar Andersson, revisor Sune Philipsson, revisor Per-Arne Löfving, Ylva Söderström

Läs mer

Karlstads kommuns avtal med Karlstads Energi

Karlstads kommuns avtal med Karlstads Energi KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Konkurrensverket 103 85 Stockholm Karlstad 2013-01-14 Per Danielsson, 054-540 80 18 per.danielsson@karlstad.se Er ref 603/2012 Karlstads kommuns avtal med Karlstads

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 55 Årsredovisning för AB Össebyhus 2013 (KS 2014.089)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 55 Årsredovisning för AB Össebyhus 2013 (KS 2014.089) VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2014-04-07 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 55 Årsredovisning för AB Össebyhus 2013 (KS 2014.089) BESLUT Kommunstyrelsen

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-02-15 Sid: 1 Instans Allmänna utskottet Plats och tid Kommunhuset, Gnosjö, kl 13.00-16.50 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Nicklas Huuva (KD) ordförande Bengt-Göran

Läs mer

Protokoll. = pçåá~äå ãåçéå= = OMNOJMRJMU= = =QRJRS= = =

Protokoll. = pçåá~äå ãåçéå= = OMNOJMRJMU= = =QRJRS= = = pçåá~äå ãåçéå OMNOJMRJMU QRJRS Socialnämndens sammanträde Ny hyressättningsmodell i Alingsås kommun - remissvar 3 Ansökan om serveringstillstånd vid restaurang China 4 Ansökan om tillfälligt utökat serveringstillstånd

Läs mer

Val av driftform för ridanläggning i Källtorp, Nacka kommun

Val av driftform för ridanläggning i Källtorp, Nacka kommun Åsa Engwall Nacka kommun Stockholm 2010-04-09 Val av driftform för ridanläggning i Källtorp, Nacka kommun Med anledning av Er förfrågan får jag lämna följande övergripande utredning angående möjliga driftformer.

Läs mer

Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Tisdag den 30 mars 2004 kl 17.00-17.35

Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Tisdag den 30 mars 2004 kl 17.00-17.35 Kommunstyrelsen 30 mars 2004 Plats och tid för sammanträdet Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Tisdag den 30 mars 2004 kl 17.00-17.35 Beslutande Sten-Åke Adlivankin (m), ordförande Marie-Louise Löwenbeck

Läs mer

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2013-12-04 Ks/2013:187 041 Budget Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Sammanfattning

Läs mer