Säkert Växtskydd. i frukt- och växthusodling

Transkript

1 Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling

2 Innehåll Säkerhetsåtgärder för säkert växtskydd Förebyggande åtgärder Säker förvaring av växtskyddsmedel Säker spruta Säker påfyllning av spruta Skyddsavstånd mot vindavdrift (enbart fruktodling) Skyddsavstånd mot marktransport Bekämpning på gårdsplan Säker rengöring av spruta Tömning och rengöring av spruta... 7 Skyddsutrustning Underhåll och förbättring av sprutan Växthussprutor Fruktodling Modernisering av sprututrustning och nya tekniker Växthussprutor Fruktodling Säker arbetsmiljö Sprutning i växthus Arbete efter sprutning i växthus Hantering av syror och kemikalier 14 Användning av fläktspruta i frukt 14 Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling Kunskapen om risker vid hantering av kemikalier har ökat under det senaste årtiondet. Detta har lett till en utveckling mot en säkrare hantering av växtskyddsmedel inom trädgårdsnäringen. En förbättrad behörighetsutbildning, ökad användning av prognos- och varningstjänst liksom IP-odling med ökade krav vid växtskyddsanvändning har bidragit till detta. I många av våra yt- och grundvatten återfinns idag rester av växtskyddsmedel. Till stor del rör det sig om ogräsmedel. Sannolika faktorer bakom dessa rester är resultat av punktkällor (påfyllning och rengöring på gårdsplaner och andra hårdgjorda ytor) och diffus spridning (pga vindavdrift och marktransport vid besprutning). Det finns goda möjligheter att vidta åtgärder mot punktkällorna, medan den diffusa spridningen i naturen knappast kommer att helt kunna stoppas, oavsett hur omfattande försiktighetsåtgärder som sätts in. Målet är att minska dessa halter väsentligt ur såväl miljösom hälsosynpunkt. Krav från individ och samhälle på en säker miljö med dricksvatten fritt från spår av kemikalier och rena sjöar och vattendrag har blivit allt tydligare. EUs ramdirektiv för vatten som trätt i kraft 2003 ställer indirekt ökade krav på säkerhet och varsamhet vid all användning av växtskyddsmedel. Denna skrift ger dig som frukt- eller växthusodlare praktisk vägledning i hur vi tillsammans ska minska riskerna med växtskyddsmedel, dels genom en säker hantering och spridning av växtskyddsmedlen och dels genom att ha en väl fungerande spruta. Säkert Växtskydd 2004 Text Foto Layout Tryck Sven Axel Svensson, SLU Torbjörn Hansson, GRO Konsult Xxxxxxxxxxx Colloco Grafisk Form Xxxxxxxx Omslagsbilder Fotograf Lucas Gölén

3 Skyddsåtgärder för säkert växtskydd Användningen av växtskyddsmedel kan beroende på en mängd faktorer leda till att de oavsiktligt sprids i marken och i omgivande miljö. Väderlek, markförhållanden, spridningsteknik, de enskilda medlens egenskaper och hantering vid spridning, påfyllning och rengöring av spridningsutrustning är de faktorer som främst avgör i vilken omfattning mark, luft och vatten påverkas. Användning av växtskyddsmedel kan leda till att de oavsiktligt sprids till mark, luft och vatten. Hur stor påverkan på miljön blir beror bland annat på väderlek, markförhållanden, preparatets egenskaper, spridningsteknik samt metoder för påfyllnad och rengöring av spridningsutrustning. 1 Förebyggande åtgärder I växthussammanhang innebär detta t ex genomgripande sanering mellan kulturerna i kombination med väl utbyggda rutiner för hygien, såväl för inkommande plantor som för odlingssubstrat. Svampsjukdomar kan och bör förebyggas genom en noggrann klimatstyrning. Se därför till att temperatur och fuktighet hålls korrekt i alla delar av växthuset. Produktionen under glas har skaffat sig ett gott rykte om att ligga i frontlinjen när det gäller att utnyttja biologisk bekämpning. Dessa metoder innebär minst risker för miljön och ska utnyttjas i första hand när fungerande metoder finns. I de flesta produktionsgrenar kan prognos- och varningssystem hjälpa till att sätta in bekämpningen i rätt stadium så att god effekt erhålls med minsta dos. Gör regelbundna observationer och utnyttja fällor och liknande hjälpmedel. Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling 3

4 2 Säker förvaring av växtskyddsmedel I växthus krävs normalt inga stora förrådslokaler för bekämpningsmedel. Det räcker ofta med ett skåp eller liknande. Avser man att skaffa ett nytt skåp bör man välja ett brandsäkert skåp. Har man större mängder preparat är ett separat förråd/bod lämpligt. Tänk på följande: Utrymmet ska vara frostfritt, ha god belysning och vara låsbart. God ventilation till uteluft ska finnas. Varningsskyltar ska finnas (giftskylt och larmnummer). Förrådet ska ha tillräckligt hög tröskel eller ha någon form av uppsamling, så att eventuellt läckage kan kvarhållas. Golvbrunn får ej finnas. Vid litet antal preparatförpackningarna kan man placera dem i avskurna plastdunkar. Bildtext Förvara medel i puder- eller granulatform på hyllplan över flytande preparat. Förvara alltid växtskyddsmedel i originalförpackningar. Absorberande material t ex sågspån eller sand ska finnas till hands för uppsugning av spill. Se till att ha en förteckning över de växtskyddsmedel som förvaras i skåpet. Samla varuinformationsbladen i separat pärm, som är lätt åtkomlig. Lämna utgångna eller inaktuella preparat för destruktion. Förvara dessa separat i förrådet tills de förs bort. 3 Säker spruta Utnyttja funktionstestningen av fruktsprutor för att hålla sprutan i ett driftsäkert skick. Alla IP-odlares fruktsprutor ska vara funktionstestade senast vid utgången av år Funktionstesten innebär en professionell genomgång av sprutan, men ersätter därför inte daglig tillsyn och kalibrering. Själva testet omfattar pump, omröring, manometer, tank, armatur, ledningar, filter, spridare, vätskeflöde och fläkt. Flödet genom de enskilda spridarna kontrolleras så att de är lika. På en fläktspruta påverkas spridningsbilden starkt av både luftström och bladverk. Godkänd spruta får ett kontrollmärke. Avslutningsvis görs en kalibrering med den testade sprutan. Den största fördelen med funktionstestning är att man verkligen får möjlighet att ge den jämna och styrda avsättning som man vill ha. Genom funktionstesten ökar man driftssäkerheten, något som gör det möjligt att hinna utföra sprutningen under optimala betingelser. Detta innebär i praktiken minskad dos. För växthussprutor finns idag ingen lämplig funktionstest. 4 Säker påfyllning av spruta Med säker påfyllnadsplats menas ett säkert underlag och ett säkert avstånd till vattendrag och brunnar. Även mindre spill av växtskyddsmedel kan om det hamnar på olämplig mark innebära risk för förorening av grundvattnet. Nedbrytningen av bekämpningsmedel gynnas av biologisk aktivitet. Därför är det direkt olämpligt att hantera bekämpningsmedel och sprutor på en gårdsplan eller en växthusgång utan möjlighet till avgränsad uppsamling. I många fall har 4 Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling

5 golvet i växthuset samma karaktär som en gårdsplan och man kan förmoda att nedbrytningen är dålig på dessa ytor. De bästa alternativen är platta med uppsamling eller biobädd. Kom ihåg att båda typerna av anläggning ska vara i gott skick och vara så stora att all hantering med bekämpningsmedel kan ske över bädden eller plattan. Hela sprutekipaget ska få plats vid påfyllning och tvättning. Inga dunkar och påsar får hamna utanför den aktiva ytan. Tänk på att biobäddar måste fyllas på och underhållas för att de skall fungera på avsett sätt. Placera biobädd/platta och kemikalieförrådet i direkt anslutning till varandra. Då frestas man aldrig lämna kvar halvfyllda eller tomma förpackningar utan tillsyn medan man sprutar. Det blir också lättare att hitta praktiska lösningar för vågar och blandningskärl. Har man platta med uppsamling, måste man avgränsa den ordentligt, så att inte spillvattnet letar sig iväg utanför plattan. Undvik att leda regnvatten från stora tak och asfaltplaner till uppsamlingsbrunnen, eftersom det finns risk för översvämning. Påfyllning av sprutan får aldrig ske med vattenslang som hänger ner i spruttanken. Det måste alltid vara ett avstånd mellan vätskeytan i spruttanken och vattenslangens mynning för att eliminera risken för baksug. För säker påfyllning av spruta rekommenderas biobädd tät platta med uppsamlingskärl plats ute i fält med mobil påfyllningsutrustning gräsbevuxen mark med tjockt matjordslager (biologiskt aktiv mark) I skriften Omhändertagande av sprutrester i växthusföretag utgiven av Grön Produktion, ges många goda råd och praktiska exempel om hur man kan minska riskerna för läckage av bekämpningsmedel. 5 Skyddsavstånd mot vindavdrift (enbart fruktodling) Det generella bekämpningstekniska kravet är att uppnå en god täckning på samtliga ytor, jämnt fördelat i bladverket. För att klara detta i fruktträdens kronor, krävs relativt små droppar som blåses in i bladverket. Luftströmmen sätter dessutom bladverket i rörelse för bättre åtkomst. Små droppar, som dessutom blåses snett uppåt genom bladverket, orsakar en oacceptabel vindavdrift. Alla möjligheter att minska vindavdriften måste därför vidtas. Flera åtgärder finns tillgängliga: Utnyttja tunnelsprutor som innebär en radikal minskning av vindavdriften. I Tyskland anger man en avdriftsminskning på 95-99% för tunnelsprutor. Använd större droppar (större spridare, lägre tryck) vid risk för vindavdrift. Bildtext Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling 5

6 Stäng spridare som riskerar att sprida över trädtopparna. Försök rikta luftutloppen så att luftströmmen blir horisontell eller neråtriktad kör inte med samma inställning oberoende av trädstorlek. Beskär träden så att de blir öppna. Då krävs det mindre energi i luftströmmen. Anpassa luftströmmen efter säsongen. Tidigt på våren krävs inte mycket luftström för att tränga in i trädkronan. Gör behandlingen när vinden är som svagast (under kväll, natt och morgon) Utnyttja att vindskydd och läplanteringar innebär en rejäl minskning av riskerna för vindavdrift. Observera och tag hänsyn till känsliga objekt i närheten. Eftersom vi i Sverige inte har detaljerade råd för vindanpassat skyddsavstånd för fläktsprutor i fruktodling, gäller huvudregeln: Åtgärder skall vidtagas för att motverka att medlet sprids utanför avsett spridningsområde (Miljöbalken). Håll därför tillräckliga skyddsavstånd mot vatten, bebyggelse, vägar, m m och tag hänsyn till vindriktningen. Följande skyddsavstånd rekommenderas mot marktransport Vid påfyllning och rengöring av spridningsutrustning: ca 30 meter till brunnar, diken, sjöar och vattendrag eller 15 meter om det sker på biobädd eller platta med separat uppsamling Vid spridning: ca 1 meter till diken och dräneringsbrunnar, ca 6 meter till sjöar och vattendrag, ca 12 meter till dricksvattenbrunn 6 Skyddsavstånd mot marktransport Skyddszoner fungerar som buffertzoner mot ytavrinning och marktransport av växtskyddsmedel. Behovet av skyddsavstånd mot marktransport kan i många fall bestämmas innan spridning och förändras inte nämnvärt mellan åren. Skyddsavstånden kan behöva ökas beroende på följande faktorer: På mullfattiga sandjordar är risken för transport av växtskyddsmedel ner genom marken större än på lerjordar. Vissa lerjordar med god struktur kan dock medföra risk för snabb nedtransport. Ju kraftigare marken lutar mot öppna diken, sjöar eller vattendrag, desto större skyddsavstånd behövs generellt, framför allt om det finns risk för ytavrinning. Vid kraftig lutning på 10% bör det dubbla skyddsavståndet hållas och vid mycket kraftig lutning på ca 20% bör 4 gånger längre skyddsavstånd hållas. Särskild hänsyn måste tas om det medel som används är giftigt för fisk eller vattenlevande organismer. Läs på förpackningen. Om det finns risk för kraftigt regn strax efter spridningen bör man helt avstå från spridning i närheten av diken, dräneringsbrunnar, sjöar och vattendrag samt vattentäkter och avvakta bättre väder. Eftersom de markanpassade skyddsavstånden inte nämnvärt förändras år från år är det lämpligt att göra dem permanenta. Utnyttja möjligheten att anlägga skyddszoner enligt tillämpliga miljöstöd. Vid sen höstbekämpning tänk på att den låga temperaturen, höga nederbörden och ringa växtligheten som uppfångar sprutduschen ökar risken för markläckage. 7 Bekämpning på gårdsplan På gårdsplaner belagda med grus och sten är den biologiska aktiviteten extremt låg och någon egentlig nedbrytning eller fastläggning av bekämpningsmedel sker inte. För att eliminera risken för läckage av bekämpningsmedel från gårdsplaner och andra ytor utan matjordslager bör man helt undvika kemisk bekämpning. 6 Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling

7 Använd i stället andra metoder såsom mekanisk rensning eller flamning. Marken under växthusborden kan likställas med en gårdsplan och därför bör samma försiktighet råda. 8 Säker rengöring av spruta Noggrann rengöring är viktig, inte minst för arbetsmiljö och driftsäkerhet. Ut- och invändig rengöring av sprututrustning görs på samma platser som där påfyllning utförs. För fruktodling kan man rekommendera att en första genomsköljning av tank och reglersystem sker med rent vatten i fält. Installera därför en vattenbehållare på sprutan eller traktorn på ca 10% av spruttankens volym. Sköljvattnet körs ut på den del av fältet/grödan där sprutningen påbörjades. För växthussprutor rengör även slang, slangvinda, handtag och ramp. 9 Tömning och rengöring av tomemballage Svenskt växtskydd branschorganisation för växtskyddsföretagen i Sverige har utarbetat anvisningar för omhändertagande av förpackningar med växtskyddsmedel enligt följande: Tömning För flytande produkter: töm förpackningen och låt den rinna av (ställ den upp och ner) i minst 30 sekunder. För granulat och pulver: skaka förpackningen försiktigt efter tömning (undvik damning) så att det mesta av preparatet töms ut. Rengöring Gör ren förpackningen genast efter tömning, så att sköljvätskan kan hällas direkt i sprutan. Tänk på att använda rent vatten och inte sprutvätska vid sköljning av förpackningen. För att minska skumbildning kan några droppar skumdämpare tillsättas i sköljvattnet. Rengjorda plastförpackningar lämnas tillsammans med dunkar för t ex oljor till insamlingsställen för lantbruksplast. Innerförpackningar av papper och kartong kan lämnas på återvinningscentral för brännbart grovavfall. Transport- och ytterförpackningar som inte varit i kontakt med växtskyddsmedel ska lämnas till materialåtervinning. Ej rengjorda förpackningar klassas som farligt avfall och lämnas på det sätt som kommunen anvisar. 10 Skyddsutrustning För din egen hälsa och säkerhet använd alltid föreskriven skyddsutrustning. Ta för vana att kontinuerligt vårda, sköta och rengöra din skyddsutrustning, tvätta skyddskläder, skölja ut arbetshandskar invändigt och byta filter i ansiktsmask. Om du spillt på arbetskläderna bör du lägga dem i blöt innan du lägger dem i tvättmaskinen. Sköljvattnet hälls i sprutan och sprids på grödan/fältet. Duscha efter utfört arbete. Förvara lämpligen skyddsutrustning i separat klädskåp i exempelvis verkstad eller annat utrymme där de finns samlade. Förvaring bör ej ske i det låsbara kemikalieförrådet. Rengöring av tomma förpackningar fyll den tomma förpackningen till ca 1/5 med vatten sätt på locket skaka förpackningen så att sköljvattnet kommer åt hela insidan ta av locket och ta hand om sköljvatten på ett miljömässigt riktigt sätt (hälls lämpligen i spruttanken) upprepa proceduren minst tre gånger med vatten låt förpackningen rinna av tills den är dropptorr om leverantören lämnar särskilda anvisningar ska dessa följas Aktuell information om platser för insamling m m finns på: I skriften Hur du skapar en säker arbetsmiljö i serien Säkert växtskydd finns mera tips om personlig utrustning. Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling 7

8 Underhåll och förbättring av sprutan Med regelbunden funktionstestning (fruktsprutor), bra underhåll och förnuftig uppgradering/modernisering går det att hålla liv i en spruta i många år och bidra till att uppnå säkrare miljö, bättre effekt, bättre ekonomi och säkrare arbetsmiljö. På följande sidor kan du läsa om vad som bör ingå i normalt underhåll och ta del av tips på förbättringar och kompletteringar av sprutan som ytterligare kan höja säkerheten. Vid allt underhållsarbete på sprutan är det viktigt att försäkra sig om att den är ordentligt rengjord, att endast vatten används som provvätska och att skyddsutrustning används. Vad du bör kolla själv Växthussprutor 1 Omröring Dålig omröring betyder att koncentrationen, och därmed dosen, ändras under sprutningens gång. Speciellt biologiska preparat, som t ex nematoder, kräver en väl fungerande omröring för att inte sedimentera (se punkt 2 nedan). Dålig omrörning i spruttanken ger sedimentering på botten. 2 Pump Pumpen ska ha sådan kapacitet att den kan ge tillräcklig mängd vätska åt både spridare och omrörning. För låg pumpkapacitet kan bero på slitna kolvar, membran eller ventiler i pumpen eller på strypningar och otätheter på sug- eller trycksidan. Byt packningar och ventiler för att få säkrare funktion och minska risken för läckage. Omröringen och pumpens kondition kan kontrolleras genom följande operation: Fyll sprutan till hälften med vatten. Spruta med det största aktuella flödet. Kontrollera att det fortfarande syns tydliga rörelser i tanken. Om inte, är pumpkapaciteten bristfällig. Om det syns luftbubblor i tanken, är det läckage på sugsidan. Öka trycket några bar över normalt tryck. Kontrollera att inte pumpen eller dess anslutningar läcker. 3 Manometer Utan en fungerande manometer sprutar man helt i blindo och olika från gång till gång. Skaffa en manometer med stor visartavla (100 mm i diameter) och med lämpligt mätområde. Kontrollera att manometern fungerar genom att öppna och 8 Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling

9 stänga för vätskan. Manometernålen ska följa med och återgå till sitt ursprungliga läge. För att visarnålen ska röra sig lugnt är manometern oftast fylld med dämpvätska. Inför vinterförvaring bör manometern monteras av och förvaras stående i frostfritt utrymme. 4 Tank Tank, lock och anslutningar är utsatt för slitage vid användandet. De flesta spruttankar påverkas av solljuset. Se till att slanggenomföringar är täta och att själva godset är opåverkat av sprutvätskor och andra kemikalier. 5 Armatur Till detta räknas tryckinställning och ventiler vid spruta och på spruthandtag. Se till att de stänger säkert och inte hänger sig i öppet läge. Till armatur bör man också räkna programverk och liknande för kalldimningen. Se till att de fungerar och att elkablar är hela. 6 Ledningar Högtryckssprutornas ledningar slits hårt i växthusmiljön, där de skrapar mot betong och bordstativ. Sätt upp skyddsrullar. Byt slang vid minsta tecken på skada, eftersom ett slangbrott får stora konsekvenser, både för arbetsmiljön och den yttre miljön. 7 Filter Igensatta eller felaktiga filter påverkar tryck och spridningsbild negativt. Det är därför viktigt att sköta underhållet och göra en regelbunden översyn. Kontrollera, rengör och byt! 8 Vätskefördelning För kalldimningen gäller att dimaggregaten måste placeras så att dimman når ut i hela växthuset. Oftast betyder det att de placeras högt. Tänk på att kalldimningens små droppar har svårt att av egen kraft tränga in i beståndet. Skapa därför luftrörelser med extra fläktar eller flytta runt aggregatet så att det blir rörelse i bladverken. Vätskefördelningen för högtryckssprutan med handhållna spridare bygger på att sprutföraren kan sprida vätskan jämnt. Det är nödvändigt att kontrollera sig själv, så att varje bord får lika mycket och att lika mycket sprutas vid varje spruttillfälle. Kontrollera genom att fylla sprutan till bredden med vatten och spruta t ex ett bord på normalt sätt. Mät hur mycket som behöver fyllas i efteråt. Gör om ett par gånger och se om mängden hålls konstant. Försök röra sprutmunstycket i lugna, mjuka rörelser på ett rutinmässigt sätt. Spruta inte utanför borden. Notera koncentration och använd mängd sprutvätska i din sprutjournal. Då kan du enkelt kontrollera dig själv och kan blanda rätt mängd redan från början vid nästa behandling. 9 Droppskydd På växthussprutor sitter normalt ventilen så nära spridarna att inget efterdroppskydd behövs. Det kan vara aktuellt i långa sprutlansar och liknande. Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling 9

10 10 Vätskemängd Gamla, slitna spridare ger felaktigt (oftast för stort) flöde och en felaktig duschkvalitet (sämre täckning). Byt därför munstycken regelbundet. Kontrollera flödet genom att mäta flödet under en minut och jämför med tillverkarens tabell. Fruktsprutor 1 Omröring Många fruktsprutor har mekanisk omröring. Kontrollera att propellrarna sitter fast på axeln och på rätt plats. Se till att axelgenomföringarna är täta och att kilrepen är hela och rätt justerade. 2 Pump Pumpen ska ha sådan kapacitet att den kan ge tillräcklig mängd vätska åt både spridare och omrörning. För låg pumpkapacitet kan bero på slitna kolvar, membran eller ventiler i pumpen eller på strypningar och otätheter på sug- eller trycksidan. Byt packningar och ventiler för att få säkrare funktion och minska risken för läckage. Centrifugalpumpar, som finns på många fruktsprutor, kräver underhåll för att ge tillräckligt flöde och tryck. Det är olämpligt att kompensera bristerna genom att öka varvtalet på kraftuttaget. Detta ger ökat varvtal på fläkten, vilket i sin tur betyder risk för skador på blommor samt ökad risk för vindavdrift 3 Manometer Utan en fungerande manometer sprutar man helt i blindo och olika från gång till gång. Skaffa en manometer med stor visartavla (100 mm i diameter) och med lämpligt mätområde. Byt därför ut små och svåravlästa manometrar mot större och placera dem så de är lätta att avläsa från förarplatsen (se även punkt 5). Kontrollera att manometern fungerar genom att öppna och stänga för vätskan. Manometernålen skall följa med och återgå till sitt ursprungliga läge. För att visarnålen ska röra sig lugnt är manometern oftast fylld med dämpvätska. Inför vinterförvaring bör manometern monteras av och förvaras stående i frostfritt utrymme. 4 Tank Tank, lock och anslutningar är utsatt för slitage vid användandet. De flesta spruttankar påverkas av solljuset. Sprutor som står ute under en stor del av säsongen åldras därför fortare än de som står under tak. Se till att slanggenomföringar är täta och att själva godset är opåverkat av sprutvätskor och andra kemikalier. Silen i tanköppningen är i många fall tillverkad av duk på en träram och har därför begränsad livslängd. Ersätt skadade silar omedelbart för att få bättre uppblandning av pulverpreparat och för att slippa tappa ovidkommande saker ner i tanken (t ex mobiltelefonen). 10 Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling

11 5 Armatur Ersätt svårjusterade manuella armaturer med elektrisk fjärrmanövrering, helst kombinerad med en sektorsuppdelning av ramprören. 6 Filter Igensatta eller felaktiga filter påverkar tryck och spridningsbild negativt. Det är därför viktigt att sköta underhållet och göra en regelbunden översyn. Kontrollera, rengör och byt. 7 Vätskefördelning För att mäta vätskeflödet från spridare på en fruktspruta behöver man några slangar som man trär på munstyckena. Därefter kan man lätt mäta flödet per minut med mätglas eller bringare. Då får man en bild av om kalibreringen stämmer och om det finns slitna eller felmonterade brickor eller svirvlar. 8 Droppskydd Se till att droppskydden fungerar. Montera droppskydd om de saknas. På Schaumannsprutorna finns hittills ingen säker lösning, utan där når man bäst effekt med renoveringssatsen enligt moderniseringsavsnittet. Det är lättare att mäta flödet på en fruktspruta om man fäster slang över munstycket. 9 Vätskemängd Sprutan ska alltid kalibreras med rent vatten för de vätskemängder man avser att köra. I behörighetskursens material och i sprutans instruktionsbok finns anvisningar för detta. Ett kalibreringshjälpmedel som t ex Hardis kalibreringsskiva för fruktsprutor är till god hjälp för alla typer av sprutor oberoende av sprutfabrikat (dock ej för Schaumannsprutans spridare). Har man Albuz virvelkammarspridare, kan man använda den för en komplett kalibrering. Du ska mäta körhastighet, radavstånd, och antal öppna spridare. Dessutom måste du veta vilken vätskemängd du vill spruta ut. Är du osäker på hur kalibreringen går till, så tala med din rådgivare. 10 Fläkt Se till att ändamålsenliga skydd finns på plats. Vid blandning, stäng av fläkten om det är möjligt, för att undvika att luftströmmen sprider preparat runt blandningsplatsen. Luftutlopp med munstyckskaruseller på moderniserad Schaumannspruta. Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling 11

12 Sprutrobot i gurkodling innebär att man inte behöver komma nära sprutduschen i gången. Modernisering av sprututrustning och nya tekniker Löpande kontroll av sprutan är av stor betydelse för funktion, men också viktig i syfte att förbättra arbetsmiljön och minska miljöriskerna. Det är också viktigt att ta ställning till vilka eventuella förbättringar som kan göras av den sprututrustning man har. Detta för att uppnå vinster både vad gäller växtskyddseffekten och miljön. Nya tekniska lösningar finns också som innebär avsevärt minskade arbetsmiljörisker vid appliceringen. Växthus Kalldimningsaggregat Kalldimningsaggregat kompletterar högtryck/lågtrycksutrustning. Denna typ av spruta ger för sprutningen en förbättrad arbetsmiljö eftersom den kan fjärrstyras. Metoden ökar dessvärre avsättningen på inredning, värmerör, gardiner, etc. vilket är en nackdel ur arbetsmiljösynpunkt. Fast monterat kalldimningsaggregat med hög placering för att få så jämn spridningsbild som möjligt. Sprutramp i växthus ger en jämn fördelning av sprutvätskan. Sprutrobot Sprutrobot i gurka och tomat innebär en radikalt bättre arbetsmiljö. Den allra svåraste arbetssituationen, nämligen att gå inne i plantraden och handspruta, har därigenom eliminerats. Sprutrampen vandrar själv ner i gången och sprutar först ena sidan, därefter andra sidan. När en gång är färdig, flyttas den till nästa gång. Detta sker med handkraft och är den enda kontakt som sprutföraren har med sprutan inne i växthuset. Sprutvätskan blir dessutom jämnare fördelad än vid handsprutning. Sprutramp En annan åtgärd är att installera en horisontell självgående sprutramp (gäller framför allt krukväxter och småplantproduktion). En sådan ramp kan lämpligen utnyttja samma räls som bevattningsrampen. Den fjärrstyres och man behöver inte vistas i växthuset under sprutningen. Jämfört med handsprutningen medför den en betydligt jämnare avsättning över ytan, något som betalar sig när det gäller retardering. 12 Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling

13 Fruktodling Moderniserad fruktspruta Det har utarbetats en komplett renoveringssats till den äldsta och vanligaste fruktsprutan (Schaumann). Ombyggnaden ger en radikal modernisering, som erbjuder de flesta funktioner som finns på en modern spruta. Några delar kan nämnas: hydrauldriven pump (oberoende av fläkt), moderna spridare med separat avstängning (flervalshållare med efterdroppskydd), renvattentankar för enkel rengöring i fält och regnstopp, elektrisk fjärrstyrning. En ombyggd Schaumannspruta uppfyller kraven i funktionstesten utan problem. Schaumannsprutans originalutbud av munstycksstorlekar är begränsat. För den som moderniserar sin spruta, eller som har en spruta med standardhållare, finns injektorspridare som ett intressant alternativ. Dessa ska användas endast vid stor risk för vindavdrift. Spridarna minskar andelen små droppar vilket innebär betydligt lägre vindavdrift, men också sämre täckning. Prata med din rådgivare om vilka preparat och behandlingssituationer som kan kombineras med injektorspridare. Tunnelsprutor innebär en radikal minskning av vindavdriften. Praktiska erfarenheter visar också att hektardosen kan reduceras rejält genom att man samlar upp och återanvänder den del av sprutvätskan som annars hamnar på fel ställe. Moderniserad Schaumannspruta med separat hydraldriven pump och renvattentankar. Säker arbetsmiljö Vid all användning av bekämpningsmedel finns hälsorisker. Det kan vara risker av såväl akut som mera långsiktig karaktär. Vilka effekterna kan bli på vår hälsa är inte alltid känd. Det finns därför stor anledning att ha en mycket försiktig attityd till hanteringen av bekämpningsmedel. I skriften Hur du skapar en säker arbetsmiljö i serien Säkert växtskydd ges exempel på hur man bör skydda sig i arbetet med bekämpningsmedel. Här nedan ges några kompletterande råd vid bekämpning i växthus och fruktodling. Sprutning i växthus Sprutning i växthus är mer krävande än någon annan sprutsituation, både för att det i princip är omöjligt att undvika närkontakt med sprutduschen och för att tät klädsel i kombination med växthustemperaturer innebär en kraftig värmebelastning. Använd rätt skyddsutrustning. Tag pauser. Drick vatten när du är klar med sprutningsarbetet. En friskluftshjälm kan i många fall upplevas som mindre besvärande än en helmask och ger en bra täckning av huvud och hals. Försök hålla avstånd till plantorna och spruta inte uppåt, över dig. Spruta aldrig när du går in i gången, utan endast när du går baklänges ut ur gången. I skriften Hur du skapar en säker arbetsmiljö i serien Säkert växtskydd ges exempel på hur man bör skydda sig i arbetet med bekämpningsmedel. Viktigt att tänka på: Huden är vår största upptagsväg förebygg upptag! Byt handskar ofta. Använd inte trasiga handskar eller skyddsutrustning. Hygien är viktigt tvätta händer, duscha, byt kläder. Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling 13

14 Arbete efter sprutning i växthus En speciell situationen är när man kort tid efter sprutningen går in i växthuset och arbetar med plantorna. Trots att luften är fri från droppar, partiklar eller ånga, kan det finnas kvar rester av bekämpningsmedel på växterna, men också på inredning i huset, som t ex bordskanter, värmerör, gardiner. Denna olägenhet är mer uttalad ju finare droppar man har använt och ju mer man blåser runt dem. Både handsprutning med högt tryck och kalldimning innebär att dropparna sprider sig runt i växthuset. Vid arbete med plantorna efter sprutning kan det i vissa fall vara befogat att bära lämplig skyddsutrustning t ex tätt förkläde som skyddar kroppens framsida mot bordskanten, handskar och täckande kläder som skyddar händer och armar mot direktkontakt. Byt handskar ofta. Använd täta skor och gå inte barfota i sandaler! Genom att utföra bekämpningen inför helgen eller då inget arbete i huset planeras kan man minska exponeringsproblemen. Viktigt är ordentlig utluftning av växthuset innan tillträde tillåts. Glöm inte att hänga upp en varningsskylt på dörren till växthuset efter utförd bekämpning. Växthus där kemikalier hanteras är heller ingen lämplig plats för barn och husdjur. Minimiutrustning Visir skyddar ögon och ansikte bekvämt för glasögonbärare Handskar skyddar händer använd rätt sort och långa skaft Förkläde skyddar mage, genitalier och lårens framsida bekvämt Stövlar skyddar fötterna Hantering av syror och kemikalier Det är när man väger upp och blandar bekämpningsmedel som man är mest utsatt för stänk och damm. I växthussammanhang innebär hantering av syror och frätande kemikalier liknande risker. En god regel är att använda minimiutrustning i samtliga fall. På detta sätt skyddar man kroppens ömtåligaste delar. Komplettera med engångskläder i lämplig utsträckning. Beroende på vad som anges på preparatet, måste man i en del fall förstärka utrustningen med andningsskydd och skyddskläder/regnställ. Det är en billig försäkring att regelbundet byta filter på andningsskydden. Notera datum på filtren och förvara dem skyddade från ångor från bekämpningsmedel. Användning av fläktspruta i frukt Det finns anledning att speciellt uppmärksamma att fläktsprutorna ger upphov till ett större droppmoln än andra sprutor. Det är därför viktigt att se till att traktorhytten är riktigt tät eller har övertryck, så att inte dropparna letar sig in. Använd kolfilter beroende på typ av medel. Var också noga med att tvätta spruttraktorn, både invändigt och utvändigt, innan den används för andra arbeten. 14 Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling

15 Säkert Växtskydd i frukt- och växthusodling 15

16 En informations- och utbildningskampanj i samarbete mellan