Projektarbete i Arbetsplatsoptometri

Transkript

1 Projekt i Arbetsplatsoptometri Yrkeskategori: Socionom 1 Arbetstagarens bakgrundsfakta Dam 64 år och arbetar som socionom på heltid (100 %). Hon har haft samma arbetsgivare de senaste 17 åren, men de har bytt lokaler ett par gånger. Hon sitter mycket vid skrivbord och talar i telefon med sina klienter samt arbetar framför datorn. Hon tycker att arbetsmiljön på kontoret varit relativt lika under dessa år. Men hennes jobb som match maker, där hon ser till så att t.ex. ett barn med vissa behov hamnar i en lämplig värdfamilj, innefattar också hembesök runt om i landet. Detta innebär en del resor. Om det inte är alltför långt så åker hon bil och till mer avlägsna orter flyger hon. Hon uppskattar, sett över tid, fördelningen av tid på kontoret och hembesök till ungefär 50/50. Dagar på kontoret arbetar hon Mesta tiden tillbringar hon vid sitt skrivbord men sitter också med sina kollegor runt ett bord vid arbetsmöten. På kontoret finns även ett konferensrum där klienter tas emot för samtal. 1.1 Psykosocial arbetsmiljö Hon var med i företagets uppstartningsskede då de var tvungna att skaffa tillräckligt med klienter för att firman skulle gå runt o.s.v. Nu, då personalen har utökats har arbetsbördan avtagit och därmed stressen. Resorna i jobbet och hanteringen av vissa av hennes klienter upplever hon som stressande, men hon trivs ändå på det hela taget. Bland kollegorna råder en bra sammanhållning, så även fast kraven på henne är höga tycker hon att det fungerar tack vare ett gott sam med kamraterna och möjlighet till handledande hjälp med patientfall av utomstående psykolog. Hon tycker vidare att hon blivit bättre på att inte ta jobbet med sig hem jämfört med för några år sedan. Hon tycker inte att möjligheterna att påverka sitt jobb är så jättestora utan hon har anpassat sig till jobbet efterhand. Hon ser mycket elände i sitt, men detta vägs upp av att hon stundom ser ungdomar, som varit väldigt illa ute, ta tag i sina liv och må bättre. Beskrivning av personens psykosociala arbetsmiljösituation med hjälp av Theorells/Karaseks krav-kontroll-modell. Psykologiska krav Låga Höga Behovsutrymme (påverkbarhet) Stort Avspänt Aktivt Lärande, motivation Litet Passivt Spänt Risk för upplevelse av spänd situation och sjukdom Figur 1. Krav-kontroll-modell (Karasek 1979)

2 1.2 Arbetsplatsen utseende 1.3 Belastningsergonomi Arbetssituationen är ganska varierande då hon reser mycket och ofta har olika möten och handledningar, vilket gör att hon inte behöver sitta på samma ställe hela tiden. Ibland vid långvarigt datoranvändande upplever hon smärta i nacke och axlar. Hon sitter på en kontorsstol som är höj och sänkbar och med justerbart ryggstöd. Stolen är inställd så att hon når golvet med fötterna. Detta innebär däremot att bordet blir för högt så att hon får lyfta armar/axlar då hon arbetar vid datorn. Ibland använder hon en fotpall för att sitta behagligare. Bordet är höj och sänkbart. Bordet sänktes i samråd med henne för att få en mer avslappnad arbetsställning. Detta medförde även en mer nedåtriktad blick. Hon upplevde genast att arbetsställningen blev mer bekväm. Hon får även ont i handlederna ibland. För att avhjälpa henne med detta informerades om placering av tangentbordet och tipsade om att det finns stöd för handlederna att placera vid tangentbordet. 1.4 Synergonomisk status Allmän information Arbete vid datorn där hon bland annat skriver in journaler. När hon har anteckningar, på papper, som ska skrivas in i datorn så har hon dessa liggande till vänster om tangentbordet. Avståndet till skärmen är ca 50 cm och översta delen av skärmen var, innan bordssänkningen, ungefär i ögonhöjd. Skärmens ram är matt grå och orsakar inget blänk. Teckenstorleken på skärmen är normal, ca 3 mm Belysning Rapporten Praktisk tillämpning av belysning arbetsplatsbesöket Belysningsstyrka I rummet finns två takarmaturer i form av lysrör, en uplight med en 75W lampa samt en arbetsbelysning bestående av ett kompaktlysrör. Belysningen i taket är placerad i samma riktning som hennes skrivbord, den ena långt bakom henne medan den andra sitter lite förskjuten till vänster i höjd med skrivbordets bakkant. Denna belysning är

3 sällan tänd, de tänder den bara då det är mörkt ute. Arbetsbelysningen sitter till vänster om henne och är ganska lågt placerad. Den ger ett bra ljus över arbetsplatsen och tack vare sin placering ger den ingen bländning. Den är oftast tänd då hon sitter vid skrivbordet. Uplighten är placerad till höger snett bakom skrivbordet och den ger ett bländfritt och inte så starkt ljus. Med all belysning i rummet tänd uppmättes 1300 lux under skrivbordslampan, 530 lux vid tangentbordet och 340 lux på golvet. 5:3:1-regeln uppfylls med undantag för den något starkare belysningen på golvet. Om man släckte takbelysningen och endast lät uplighten och arbetsbelysningen lysa visade istället luxmätaren på 740 lux, 250 lux respektive 20 lux (samma mätställen som tidigare), vilket inte uppfyller 5:3:1-regeln. Belysningen på golvet är låg, därför rekommenderade vi en till ljuskälla. De har oftast inte lysrören i taket tända. Enligt rekommendationer i Ljuskulturs bok Ljus & Rum så bör denna typ av arbetsplats (presbyop framför datorskärm) ha 750 lux på den direkta arbetsytan (två A4-papper stort). Detta stämde bra överens med hennes arbetssituation. Datorskärmen är placerad så att hon sitter vänd mot rummets fönster. Detta är inte optimalt med tanke på att fönstret då kan orsaka en del bländning. Det finns persienner i fönstret som kan dras ned då det är soligt ute. I konferensrummet fanns en klotformad armatur över bordet, en golv- och en fönsterarmatur. Dessa gav alla ett behagligt och bländfritt ljus. Mitt på bordet uppmättes 810 lux och vid bordets kanter (där mötesdeltagarna eventuellt sitter och antecknar) visade luxmätaren 650 lux. Detta är en ljusnivå som fungerar bra för ändamålet Direkt bländning/reflexbländning(indirekt)/blänk/störande skuggor Det finns inte problem med blänk i någon av arbetssituationerna. Det är även fritt från störande skuggor. En lätt bländning orsakas av det lysrör som sitter ovanför skrivbordet. Detta skulle kunna avhjälpas genom att flytta skrivbordet framåt för att få lysröret placerat i linje med skrivbordets främre kant. 2 Tillpassning av arbetsglas 2.1 Anamnes och refraktion Anamnes: Patienten använder sina läsglasögon vid sin arbetsplats, både vid läsning och vid dator. Hon tycker att hon ser bra men har dock problem såsom astenopi och huvudvärk frontalt. Symptomen uppkommer efter en arbetsdag. Patienten tycker inte att hennes progressiva glasögon fungerar särskilt bra. Därför använder hon dem i princip bara när hon tittar på tv. Hon tror själv att det beror på bågens låga höjd. Anmärkningsvärt är att patienten, trots sin höga grad av presbyopi, använder enkelslipade läsglas vid både dator och läsning. Dessa är utprovade vid samma tillfälle som de progressiva glasögonen. Refraktion: Refraktionen skiljer sig ganska mycket från hennes habituella glasögon, både när det gäller sfär, cylinder och axelläge. Visus är däremot ungefär samma som

4 med hennes progressiva glasögon. Vad är det då som gör att hon upplever sämre syn med de progressiva? Det kan kanske vara skillnaden i styrkor och axelläge, den progressiva designen eller bågens låga höjd. Fri visus: H: 0,7 V: 0,6+ bino 0,7 Habituella glasögon (progressiva): H: +2,00-1, Add +2,50 1,0+ V: +1,25 0, Add +2,50 1,0+ Korrektionsvärden: H: +1,75 0,75 65 Add +2,25 1,0+ V: +2,25 0, Add +2,25 1, Glas- och bågval Glasinformation Ett närprogressivt glas valdes, från Zeiss som heter Business 15. Det ger henne ett skärpedjup på drygt en meter vilket är betydligt bättre än hennes enkelslipade läsglas. Dessa glasögon kommer att fungera när hon läser och arbetar vid dator. Hon har själv sagt att hon i första hand måste se skarpt på nära håll. När hon tittar på avstånd får hon som tidigare ta av sig glasögonen. Business 15 är ett lämpligt glas till vår patient av flera anledningar. Det har en längre progressionslängd än motsvarande glas hos andra leverantörer, vilket gör det lättare att hitta de olika styrkeområdena i glaset samt ger mindre felteckningar. Glaset ger ett stort och stabilt närområde samt har en enkel tillvänjning. Business 15 har dessutom större styrkereduktion än många andra närprogressiva glas vilket är idealiskt för additioner över +2,0 D. Figur 1. Synområden Eftersom degressionslängden är så pass lång krävs en båge med stor skivhöjd, rekommenderat mm. Den båge som vi har valt har en höjd på 30 mm Optisk design Business 15 är ett asfäriskt närprogressivt glas. Det resulterar i ett tunt och lätt glas med flackare kurvor. Glaset beställs efter närkorrektion som återfinns längst ner i glaset. Under en degressionlängd på 24 mm sker sedan en styrkereduktion på 1,5 D uppåt i glaset. Vid monteringskorset är styrkan reducerad med 50 %, d.v.s. 0,75 D, vilket ger ett synavstånd på cm. 12 mm ovanför monteringskorset är styrkan fullt reducerad. Det gör att hon som längst kan se skarpt på ca 1,2 m. Den ovanligt långa degressionslängden ger minimala felteckningar och komfortabla övergångar mellan styrkorna.

5 Clarlet Business Figur 2. Glasets optiska design Eftersom glaset är anpassat för när är felteckningarna uppflyttade i glaset så att området för när- och mellanavstånd blir bredare och stabilare. Glasets optiska design är också optimal för dator ur ergonomisk synvinkel. Både kropps- och huvudhållningen blir mer fysiologisk än med progressiva eller enkelslipade glas Specifik tillpassningsinformation Business 15 ska beställas efter pupillhöjd men med en sänkning på 3-5 mm beroende på inklinationsvinkeln. Sänkningen ska vara hälften så stor som inklinationsvinkeln. Om inklinationsvinkeln är 10 grader, vilket är normalt, blir sänkning 5 mm. Man anger alltså höjden från bågens nederkant till 3-5 mm under pupill. Pupillhöjden på vår patient prickades upp med en tuschpenna. Inklinationsvinkeln uppskattades till något mindre än 10 grader vilket gav en sänkning på 3 mm från pupillen. Vår höjd, efter sänkning, blev 16 mm. Glaset beställs efter monokulärt avstånds-pd och närkorrektion. Ingen modifiering av styrkor eller höjd är gjord. 3 Resultat 3.1 Utlämningstillfället Innan glasögonen blivit korrekt justerade och innan hon riktigt förstått de olika zonerna i glaset upplevde hon att hon såg suddigt. Efter förklaring hur hon skulle titta i glaset beroende på om hon skulle läsa eller se på dataskärmen blev hon väldigt positiv. Hon upplevde då bra skärpa på alla avstånd, även på 4 meter! Så första intrycket var att hon kanske även skulle kunna gå omkring med de på jobbet trots att glaset ej är anpassat för detta. Nu kvarstår att hon testar glasögonen i hennes riktiga arbetsmiljö och får in en rutin på hur de fungerar. Detta tror vi ska gå bra med tanke på en positiv första upplevelse av glasögonen!