CASE SOGETI. Att ta reda på vad folk tänker och känner i akuta lägen. En lösning utarbetat av Carlssons skola

Transkript

1 CASE SOGETI Att ta reda på vad folk tänker och känner i akuta lägen En lösning utarbetat av Carlssons skola s

2 1 Fakta om Carlssons skola Projektteamet består av elever från Carlssons skola klass 8B. Halva klassen har deltagit i utformandet av lösningen för Sogeti och därefter har alla elever i klassen ingått i olika arbetsgrupper för framtagande av presentation, rapport och reklamfilm. Projektteamet som presenterar lösningen på finaldagen består av Amanda Skålberg (projektledare), Alexandra Christiansen, Louise Wallstedt, Cedric Bratt och Gabriella Radencrantz. 2 Uppdraget Uppdragsbeskrivningen är klassen är ett projektteam från Sogeti som fått i uppdrag från en beställarorganisation som företräder blåljusmyndigheter att ta fram en lösning där myndigheterna vid en nödsituation snabbt kan få information kring hur folk tänker, tycker och mår, och som också ger möjlighet att ge återkoppling till dem man samlat information från. I uppdraget ingår att göra en översiktlig kartläggning över olika undersökningsmetoder, med både dess fördelar och nackdelar. Vi ska också ta reda på vad som motiverar personer att svara på undersökningar och att föreslå en teknisk lösning utifrån resultatet av kartläggningen av nuvarande metoder och studien av motivationsfaktorerna. 3 Förslag till lösning Vår lösning bygger på att nå ut till fler målgrupper genom att använda olika tekniker och att även snabbare kunna skicka ut enkäter och även ge respons. Nästan alla i Sverige har en smartphone. En app i mobilen för undersökningar skulle göra att vi inte bara räddar miljön och sparar pengar utan också får fler människor att svara på undersökningar. Vi vill också kunna använda funktioner i mobilen som t.ex automatisk mätning av sömncykeln och förändringar i människors rörelsemönster genom mobilens platstjänster för att automatiskt kunna fånga upp förändringar i beteende, t.ex undvikande av platser som utsatts för attentat. Till detta krävs teknik som kan hantera big data. Vi tänker använda sociala medier och modern IT- teknik för att nå människor, och även svårnådda målgrupper som unga män. I vår undersökning fann vi att människor vill ha belöningar, så därför kan man få poäng som man sedan kan lösa ut i premier när man svarar på en undersökning. Till appen ska det också finnas en hemsida kopplad. Det finns också ett litet procentantal i Sverige som inte har en smartphone eller dator. Därför vill vi sätta ut touchpads på allmänna platser. I alla dessa fall ska den som svarar på enkäten kunna få direkt respons från myndigheten. Allt detta kommer att kräva nätuppkoppling, men vi tror på utvecklandet av Internet Protocol version 6 i Sverige inom en nära framtid. 1

3 4 Hur vi kom fram till lösningen 4.1 Organisation I början arbetade skolans tre åttor parallellt med casen. Varje klass blev indelad i två grupper som skulle jobba med vardera case, Sogeti och Telia. Innan vi skulle bolla ideér med varandra i grupperna tog vi ut en ordförande som skulle leda mötena och en kontrollant som skulle fördela ordet så att alla skulle få möjligheterna att prata och visa sina tankar och ideér. För att inte glömma någon idé, valde vi ut en sekreterare som skulle anteckna ner allt i ett gemensamt OneNote. Alla kunde komma åt dokumenten och redigera det, då det var webbaserat. Vi skapade också en Facebook- grupp som alla i klassen, vår lagledare Mikaela och våra lärare kunde nå. Där kunde vi ställa frågor, t.ex till Mikaela för att få reda på vad hon tyckte. Mikaela lade också ut faktatips som vi kunde läsa. 4.2 Kartläggning För att få ett bra underlag fick alla olika hemläxor för att ta reda på folkets behov när de vill svara på undersökningar. Vi frågade familjemedlemmar och släktingar om förslag till vår lösning. Vi beskrev då caset för dem, och berättade lite mer tydligt för att få dem att förstå. Frågorna handlade om vad det är som gör att människor svarar på undersökningar, men också hur vi skulle få fram den tekniska lösningen. Några fick i uppgift att gå runt och fråga människor på stan vad som får dem att svara på undersökningar. Vi frågade framför allt unga män och äldre då våra källor på internet visade att det är de svåraste grupperna att få att svara på enkäter. Vi utgick sedan efter deras behov i vår lösning. Några tittade på filmer för att få en bredare kunskap och inspiration. På internet hittade vi många bra sidor där det stod om vad det är som gör att folk svarar på undersökningar och vilka grupper som svarar mest och minst på undersökningar. Vi såg då att många vill ha en slags belöning för att svara på en undersökning, då det inte är det roligaste att svara på och ägna tid till. Därför ville vi ha med det i appen, att få poäng är något alla gillar. 4.3 Bearbetning med val av lösning Vi diskuterade de olika idéerna som vi själva och de vi intervjuat kommit på och använde fakta vi samlat in som stöd. När vi hade kommit en bit på väg besökte hela årskursen ATEA som är ett IT- företag. Där fick vi inspiration och kunde ställa frågor. Vi lyssnade också på en föreläsning av Marie Wall, projektledare från Vinnova som berättade för oss om entreprenörskap och hur man tar fram nya produkter. Eftersom vi fick många förslag och idéer till hur vi skulle lösa uppgiften, tog vi först hänsyn till alla. För om vi kanske skulle ta bort någon, kanske det var den bästa trots allt. Vi tog upp och pratade om alla idéer en i taget för att få fram vårt slutliga förslag. 2

4 De två grupperna i varje klass presenterade sina förslag för den andra gruppen för att få höra deras synpunkter och förbättringsförslag och med hjälp av detta kunde vi förbättra vårt slutliga förslag till lösning. Därefter skulle en klass väljas ut vars förslag skulle gå vidare. Vi använde oss av samma princip som TV- programmet Draknästet. Två elever i varje grupp fick gå ut och presentera sin lösning för en jury. I juryn satt vår coach Mikaela, biträdande rektor Magnus och vår NO- och tekniklärare Ulrihca som också som hjälpt alla klasser med idéer. Efter det valdes klass 8B ut som vinnare och skulle därför arbeta vidare med sina idéer. Klassens presentationer filmades och visades upp för de två andra klasserna för feedback och kommentarer. De klasserna fungerade som rådgivare och kvalitetskontrollanter. Det kom många bra tips och förbättringsförslag från de klasserna som lades till den slutliga lösningen. 4.4 Presentation När lösningarna var klara till bägge casen delades klassen in i arbetsgrupper. Presentationsgruppen skulle förbereda presentationen till finaldagen, en grupp skulle göra en reklamfilm och en grupp skulle arbeta med rapportskrivande. Grupperna samarbetade nära varandra hela tiden. Presentationsgruppen Presentationsgruppen bestod av åtta personer. Fem av dessa skulle representera skolan på finaldagen och då utgöra projektteamet. Övriga tre skulle fungera som reserver. Gruppen ansvarade för att bestämma hur presentationen skulle genomföras, ta fram presentationsmaterial och tala på finaldagen. Gruppen tänkte ut olika sätt att presentera lösningen och skapa något som var tydligt och kreativt. Det bestämdes att presentationen skulle göras i Prezi, ett presentationsverktyg som gruppen tyckte fungerade bättre för att visa på lösningen än vad t.ex. Powerpoint gör, då den gör presentationen mer interaktiv och tydlig. Vi arbetade både i skolan och hemma med att göra klart Prezi- presentationen. Från föreläsningen med Marie Wall fick gruppen inspiration att använda NABC- modellen som är skapad av SBI International. Det är en modell som visar hur man kan presentera sin lösning för en kund. Presentationsgruppen fick efter en tid rösta vilka fem de tyckte skulle representera skolan. De som inte blev valda skulle fungera som reserver och även fortsätta att hjälpa till med presentationen. Varje person röstade på fem personer från presentationsgruppen som de tyckte skulle ingå i projektteamet och hen skulle då tänka på om personerna verkligen var insatta i caset och trygga att presentera för en publik samt om de var innovativa, strukturerade och målfokuserade, vilket är bra om skolan går till final. Projektteamet fick veckan före finalen ha sin presentation för klassen samt lärare Ulrihca och lagledare Mikaela. De fick sedan återkoppling på vad som fungerade bra och vad som behövde förbättras, både när det gällde Prezi- presentationen och det muntliga framträdandet. 3

5 Presentationen filmades och övriga två klasser fick se den och ge återkoppling. Projektteamet fick även hjälp av en retoriklärare som gav dem tips på hur man ska prata framför en publik. Rapportgruppen En grupp togs fram som skulle ansvara för rapportskrivandet. Två huvudredaktörer utsågs, en för varje case. Gruppen hade ett delat dokument per case där alla kunde komma in och skriva saker, så alla i rapportgruppen kunde vara delaktiga. Några fick i ansvar att kontrollera att alla källor stämde och göra en värdering av dessa. Gruppen samarbetade nära presentationsgruppen för att kontrollera all fakta och att beskrivningen av lösningen blev korrekt. Texten blev också granskad av personer i parallellklassen och av lärare. Flera versioner av rapporten gjordes och granskades vid flera tillfällen. Filmgruppen Klassen bestämde att det vid presentationen skulle ingå en reklamfilm som kort och enkelt skulle förklara lösningen. Några fick i uppdrag att granska reklamfilmer från Sogeti, och då titta hur filmerna var uppbyggda. Syftet var att framställa en reklamfilm i samma anda som företagets egna reklamfilmer. De studerade vilka färger som användes, klippteknik och hur innehållet presenterades. Detta gjordes för att ta fram en så trovärdig reklamfilm som möjligt. Även elever från de andra klasserna hjälpte till med manus på lektioner i elevens val, media. En elev komponerade musiken till filmerna. En lärare blev intervjuad i ena filmen och sambon till vår lärare var berättare i den andra reklamfilmen. 5 Källor Intervjuer Henrik Tamm - hjälper företag att sälja till offentlig sektor. Carl Kempendorf - Ingenjör från TH i dataspelsutveckling. Anställd International IDEA på IT.avledningen. Conny Hjelm, chef CTO Europe hos TeliaSonera. Niklas Grop Magnus Persson har arbetat med IT och media Anonyma människor på stan Studiebesök och föreläsning Studiebesök på IT- företaget ATEA. Besöksansvarig Lena Tamme. Föreläsning om entreprenörskap med Marie Wall, projektledare Vinnova. 17/ Carlssons skolas aula. 4

6 Filmer/TV-program Reklamfilm Sogeti - typisk reklamfilm Sogeti. Utbildningsradion. Vård på distans. Hur kan hälsotjänster påverka din hälsa. UR- Samtiden- Vard- pa- distans- Hur- kan- e- halsotjanster- paverka- din- halsa Artiklar och internetsidor Dagens nyheter. Sveriges officiella statistik hotar att bli missvisande. officiella- statistik- hotar- att- bli- missvisande/ Enkätfabriken. Kundundersökningar. Ericsson. Connected tree. ideas/connected- tree Ericsson. Talking trees. IBM. Malin Fabbri. Bredd och djup på olika undersökningsmetoder en översikt. och- djup- pa- olika- undersokningsmetoder- en- oversikt/ Medarbetarportalen. Vem vill svara på enkäter? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Questionspro. Online research made easy. Paloma digital marknadsföring. För- och nackdelar med enkäter. och- nackdelar- med- enkater Prezi. Presentationsverktyg Prezi. Stiftelsen för internetinfrastruktur. Lär dig mer om ipv6 fördjupning. dig- mer/ipv6/fordjupning/ Surveymonkey.com. Hjälp med enkäter. guidelines/ Sparkol. Presentationsverktyg Videoscribe. Vinnova. Sakernas internet. verksamhet/gransoverskridande- samverkan/samverkansprogram/strategiska- innovationsomraden/sio- program/sakernas- Internet- Internet- of- things/ Wikipedia. Big data. http;//sv.wikipedia.org/wiki/big_data Wikipedia. Internet protocol version 6. Wikipedia. Internet of things. Wikipedia. Statistik. Wikipedia. Surveyundersökningar. 5