Coops syn på ledarskap

Transkript

1 Nr 2 juni 2014 Coops syn på ledarskap Länsförsäkringar på landet Xtravaganzaskandalen Får man portförbjuda kunder?

2

3 l e d a r e Samtliga byggstenar behövs för lyckad franchise Franchise är en bra näringsform. Genom att använda upparbetad kunskap och ett etablerat varumärke uppnås en både snabbare, och oftast billigare, expansion. Även för franchisetagaren kan franchise vara en utmärkt näringsform. Som franchisetagare kommer man igång direkt och får tillgång till upparbetade system och kontakter. En fungerande franchise, förutom en sund affärsidé, bygger på tre komponenter. Läget/området, franchisetagaren och konceptet. Fallerar en av dessa, så blir resultatet oftast en franchiseenhet som inte går ihop. Franchisetagaren har givetvis ett stort ansvar genom att driva verksamheten, men också att vara följsam till koncept och samtidigt nyttja sitt entreprenörskap. I sin roll ikläder sig ofta franchise tagaren risker i form av borgensåtaganden, konkurrensklausuler och vitesklausuler. Detta behöver balanseras av ett fungerande franchisesystem där franchisegivaren levererar sina åtaganden i form av ett beprövat och fungerande koncept och ett läge där konceptet bär sig. Därför är det viktigt att pröva alla tre komponenter innan en franchiserelation inleds,men också löpande under en franchiserelation. Franchise bygger på idén att näringsformen skall ge lönsamhet till båda parter. Detta är fundamentet för ett långsiktigt och hållbart samarbete. En insiktsfull franchisegivare förstår och bejakar detta genom att säkerställa sin leverans av åtaganden och balansera avgifter som både kompenserar dennes kostnader men också ger utrymme för franchisetagaren att nå lönsamhet. Franchise är en symbios där båda parter bidrar och tillsammans levererar mervärde till kunden, vilket alltid skall ske på affärsmässiga grunder. Robert Dimmlich VD Ansvarig utgivare Robert Dimmlich, tel robert.dimmlich@sverigesfranchisetagare.se Redaktör Robert Dimmlich, tel robert.dimmlich@sverigesfranchisetagare.se Annonsbokning & material Ad4you, Nils-Erik Wickman Krukmakargatan 35C Stockholm Tel: , Fax: n.wickman@ad4you.se Register & prenumeration Susanne Forslund Tel: Art & Design TapeNet Reklam AB Tryckning Printfabriken Sveriges Entreprenörer Service AB är ett servicebolag som levererar tjänster till Sveriges Franchisetagare. Sveriges Entreprenörer Service AB ger företag stöd, råd och hjälp vid förhandlingar samt i kontakt med andra företag och myndigheter. Nummer 2 Årgång 3 Juni 2014 Omslagsbild Coops franchisechef Peter Wahlfort framför huvudkontoret i Sundbyberg. Verkställande direktör Robert Dimmlich Box 6287 Ynglingagatan 16 3tr Stockholm Tel Fax info@sverigesfranchisetagare.se i n n e h å l l Ledaren 3 Artikelserie om service, 3/4 10 Hem till gården 4 Almi, företagspartnern 12 Jätteaffär under luppen 5 Xtravaganza-skandalen 13 Nytänkande i Säter 6 När franchiseavtalet avslutas 14 Se upp för borgensåtaganden! 7 Franchise som näringsform 15 Coops mål - bästa butikscheferna 8 Rullande fast food 16 Får man portförbjuda kunder? 9 Detta är Sveriges Franchisetagare 18 Nummer 3 kommer i september. Manus till redaktionen senast i augusti. Eftertryck av text och bild förbjuden utan överenskommelse med redaktionen. Citera oss gärna, men ange källan.

4 r e p o r ta g e Hem till gården Den vanliga bilden man har av franchisetagare är personen som står i den lokala Pressbyråkiosken eller som driver McDonald s i storstaden. Vi pratar en stund med Tomas Nestor som skall bli franchisetagare inom Länsförsäkringar med inriktning på jordbruk. Långt ifrån stadens brus verkar försäkringsombuden inom Länsförsäkringar i Bergslagen, skilt ifrån de förhållanden som vanligtvis råder inom franchisevärlden. - Jag driver en medelstor gård där jag bland annat har produktion av matkyckling vid sidan av mina åtaganden med Länsförsäkringar och det är faktiskt väldigt vanligt att man gör så, de flesta försäkringsombuden här uppe har egna gårdar eller egna företag, berättar Tomas. En person har till och med ett hundpensionat. Tomas Nestor framför ett av Länsförsäkringars kontor. Lantbruk är den bestämda inriktningen för Tomas och hans kollegor och är där man idag har en marknadsandel som är nära 90%. - Vi jobbar oerhört mycket med våra försäkringar på lantbruk, framförallt sakförsäkringar på byggnader och inventarier, men även en hel del personförsäkringar med fokus på olycksfall och livförsäkringar, fortsätter Tomas. Alla försäkringar är speciellt framtagna för lantbrukare. Även om lantbrukaren är anställd någonstans så är det inte säkert att den för- säkringen täcker om man sågar sig i benet hemma, utan då kan man behöva en extra försäkring. Vi har också medhjälpareförsäkringar; här på landet är det vanligt att man rycker en granne för att hjälpa till i arbetet. Kundbesök Kundbesöken är en mycket central del i den försäkringsombudsverksamhet som bedrivs. - Jag har ett antal kundbesök i veckan. Jag träffar kunden på plats och kollar av byggnaderna som kunden försäkrar. Ibland kan det vara så att exempelvis ett tak är för dåligt för att försäkra. Jag har ingen besiktningsman till hjälp, men man har bred egen erfarenhet och om man är osäker kan man ha en skadeförebyggare som åker med ut. Tomas och andra försäkringsombud vill naturligt vis undvika en skada och besvikna kunder, men det finns undantag som oftast beror på att kunden själv har hemmasnickrat. - Det kan vara så att man gör en nedsättning om det visar sig att man inte har skött huset ordentligt. Om ett hus har brakat av snöbelastning och vi ser att man har ändrat konstruktionen, exempelvis att de har tagit bort ett stag som stöttat upp taket för att kunna komma in med en skördetröska så blir det svårt för kunden att i slutändan få full ersättning. Inga vanliga säljare Tomas och de andra försäkringsombuden är annars långt ifrån schablonbilden av en säljare, trots att en stor del av arbetet innebär införsäljning av försäkringar. - Vi lantbruksombud är kanske inte så säljiga utan man försöker sätta sig in och visa vad vi kan erbjuda. Eftersom man själv är lantbrukare så är man lite på samma nivå gällande tänk, och resultatet blir att man förstår varandra lite lättare i diskussioner. Länsförsäkringar skiljer sig också mot de flesta vanliga försäkringsbolag på en viktig punkt. - Det är försäkringstagaren som äger oss, vi är helt enkelt ett kundägt försäkringsbolag. Om det finns ett överskott i verksamheten skall det gå till delägarna (försäkringstagarna). LF är också ett väldigt bra varumärke, det är välkänt och står för trygghet och stabilitet, säger Tomas. Avtalsgranskning Inom Länsförsäkringar har man nu ansett att Försäkringsombudens ställning behöver förändras och har därmed valt franchise som form. 4

5 r e p o r ta g e - Många av oss har jobbat under väldigt lång tid, själv har jag varit ombud för Länsförsäkringar under 8 år nu. Det är ett arbete som det tar en stund att komma in i, men jag har naturligtvis haft hjälp av att själv ha ett lantbruk. Det har aldrig varit så att alla försäkringsombuden har jobbat 100% av sin tid för Länsförsäkringar och man har fortfarande chans att jobba mindre, men det är klart att det kommer bli skarpare och tydligare förhållanden nu när vi alla kommer bli franchisetagare. Sveriges Franchisetagare Det var också i samband med detta som Tomas och hans kollegor kom i kontakt med Sveriges Franchisetagare. - Jag fick hem FranchiseFocus i brevlådan och eftersom det var på gång att vi skulle gå från försäkringsombud till franchise så blev det intressant. Sen har man sett och hört talas om VD:n Robert Dimmlich ifrån media. Det framgick i tidningen att man kunde få en genomgång av sitt franchiseavtal och då tog jag med mig den till mina kollegor som tyckte att det var en mycket god idé, slår Tomas fast. Resultatet av detta blev en trevlig träff i Köping med ett antal framtida franchisetagare där avtalet gicks igenom under några timmar. - Det kändes väldigt bra. Vi är måna om att vi skall veta vad vi ger oss in i, även om de flesta är företagare i botten så är vi inte vana vid franchise. Vi förstod ju att det kunde finnas en del hållhakar i avtalet och det var ganska tung läsning för att kunna förstå själv alla konsekvenser av avtalet. När vi först enskilt läste igenom avtalen, där och då föddes idén om att få hjälp. Vi diskuterade möjligheten att alla skulle ta hjälp av sina revisorer, men det var mycket svårt att få tillräcklig hjälp den vägen. Eftersom man gick igenom punkt för punkt i avtalet så kände man sig tryggare i det hela att man kan reda ut vissa punkter och man fick förståelse för innebörden. Några saker visade sig inte vara så farliga medan vi fick upp blicken för allvarliga risker i avtalet, som vi ansåg att det var viktigt att vi direkt tog upp med vår framtida franchisegivare. Tomas ser med tillförsikt på den kommande tiden. - Det är spännande att gå in i ett nytt avtal och börja med franchise. Arbetsuppgifterna kommer vara desamma, men med ett större eget ansvar. Love von Gertten Ombudsman Jätteaffär under luppen Konkurrensverkets granskning närmar sig sitt slut, och då Swedbank inte rättat sig efter direktiven från Konkurrensverket så är det en överhängande risk att den statliga myndigheten stämmer storbankskoncernen. Sannolikheten är för stor att Swedbanks köp av Svensk Fastighetsförmedling från norska DNB leder till en alltför konkurrenshämmande miljö inom mäklarbranschen i Sverige. Swedbanks köp av Svensk Fastighetsförmedling i mitten på december, precis före julledigheten, slog ner som en bomb i medlemskåren. Eftersom det nästan omedelbart kommunicerades i media att endast ett varumärke skulle finnas kvar i framtiden skapade detta massor av frågor: l Kan ett konkurrerande koncept bara köpa upp ett annat? l Måste man då som franchisetagare bara acceptera och anpassa sig till detta? l Hur stort kan ett företag i dominerande ställning bli utan att det hotar konkurrensen på marknaden? med om att man genomför en affär i ett så här komplicerat ärende utan att först ha anmält det, sade Konkurrensverkets chefsjurist Per Karlsson till DI i mars. Kontoret för en av Svensk Fastighetsförmedlings franchisetagare. Den fördjupade utredningen är klar och om det blir någon stämningsansökan eller inte var oklart vid pressläggningen. Cecilia Tall biträdande direktör Sveriges Franchisetagare I januari beslutade Konkurrensverket att affären inte fick genomföras utan att de gett sitt godkännande och att så kallad stand still skulle råda till dess att de gett ytterligare besked. I 237 kommuner överskrids de gränsvärden som konkurrensverket brukar använda sig av när de bedömer företagskoncentrationers påverkan på marknaden. Detta bedöms inte bra för konsumenten. Konkurrensverket tog även upp frågan om Swedbanks ökade dominans i Hemnet och Mäklarstatistik. I mars beslutade Konkurrensverket att genomföra en fördjupad utredning. Detta beslut är högst anmärkningsvärt därför att det aldrig hänt tidigare. - Vi har aldrig gjort detta förut. Vi har inte varit 5

6 r e p o r ta g e Nytänkande i Säter Säter, söder om Falun, är en ort mest känd för att ha Sveriges främsta psykmottagning. Gömmer sig även Sveriges mest drivna Coop-handlare här? Kan man få anställda som arbetat i över 30 år på samma arbetsplats att tänka nytt? Anders Berg, Coop-handlare i Säter, antog utmaningen! Anders går runt och gestikulerar mot en lagerdörr som någon i personalen lämnat vidöppen. Se där, nu är den öppen igen. Jag jobbar ständigt med dessa detaljer, att det alltid skall se trevligt ut och göra så att Säterborna vill handla här. Men det tar tid att ändra på gamla vanor. Anders är en van herre i sammanhanget. Han gick direkt från nian i grundskolan till sitt första jobb på Coop och fick sin första butik redan Han beskriver sig själv som en riktig Coopian. - Jag har varit med från början och jag hade verkligen ingenting när jag gick in, allting jag har och kan har jag fått av Coop, säger Anders som själv aldrig skulle kunna tänka sig att hoppa på ett annat franchisekoncept. Medlemsägd Han menar också att historien är en viktig del av Coop som skiljer dem från konkurrenterna, snarare än slogans som Gröna Konsum. - Först och främst är det ett medlemsägt företag. Varorna till kund skiljer ju väldigt lite idag förutom visst sortiment och i prissättning, men i grund och botten är det precis samma sak. Min övertygelse är att vi måste få fram historien igen varför ska du vara medlem här i Coop? Jo, för att du kan göra en skillnad om du sätter igång och påverkar, det kan du aldrig göra hos våra konkurrenter. Områdeschef tidigare Det är inte ovanligt att franchisetagare blir anställda hos franchisegivaren, men Anders gick åt det motsatta hållet och har jobbat som områdeschef och med 21 olika butiker inom Extra, Konsum & Nära i Västmanland, Södra Dalarna och Närke innan han blev franchisetagare. Utmaningen Butiken i Säter tog han över först i mars i år tillsammans med sin nya kompanjon Kristoffer efter att han tidigare haft en butik i Fagersta. Den visade minus en halv miljon på sista raden när han tog över. Det blev en lång resa som handlade om att belysa vad det var som var fel och hur detta kunde förbättras, alltifrån hur varor frontades, inköpsrutiner och prisexponering på olika varor beroende på marginaler. Samma resa blir det nu i Säter. - Det är väldigt lätt att falla tillbaka till det gamla arbetssättet. Den personal som vi haft kortast tid här har jobbat 32 år i butiken. 32 år. Den som jobbar längst har jobbat här 39 år. Så det är en jätteutmaning, säger Anders. Som exem pel handlar det om att personalen tar fram ölställ för att exponera färska kryddor, vilket inte bidrar till en god försäljning. På väg uppåt I Säter är man idag bara 3:a då både Willys och ICA stoltserar ovanför på prispallen. Vägen till toppen är inte nödvändigvis rak, men det centrala enligt Anders är ett gott ledarskap och teambuilding. Därför tog också han tog med sig personalen till ett gym i stan så att alla skulle få skratta och ha lite roligt som Anders uttrycker sig. Här i ligger också en viktig del för Anders som franchisetagare. - Att vara franchisetagare innebär ju att man dels har möjlighet att få en större del av den ekonomiska biten, men också att jag självständigt kan bestämma hur jag vill göra med min personal. Om jag exempelvis hade velat ta med dem till gymmet som butikschef så hade jag behövt få ett godkännande från Coop först. Nu gör jag som jag själv tycker är bäst för min verksamhet. Övertagandet Själva övertagandet var en lång process där de hade en dialog med Coop utifrån den kalkylen som låg och det rådde olika uppfattningar om hur den skulle beräknas. Samtidigt så förändrades förutsättningarna under den långa processen, och Anders menar att det är oerhört viktigt som franchisetagare att hela tiden leta efter egna siffror att jämföra med. - Som företagare måste man ju göra en SWOT-analys, titta på sina konkurrenter och hur det ser ut runtomkring och inte bara skriva på. Det finns ett underlag som Coop tillhandahåller men det gäller för franchisetagaren att göra sin läxa och se efter själv. Alla franchisetagare gör nog tyvärr inte sin läxa så noggrant som de skulle behöva. Förutom de ledarskapsmässiga bitarna och det administrativa som det innebär att vara småföretagare så har Anders en ständig koll på butiken för att den skall kunna nå upp till sin fulla potential, både gällande kundupplevelse Anders Berg stoltserar bredvid Coops EMV. 6

7 r e p o r ta g e och rent finansiellt. -Vi har gjort en organisation som bygger på att om inte jag är i butiken så är Kristoffer här vilket gör att vi har ett ledarskap alla sju dagar i veckan. Eftersom vi ligger i en uppstartsfas så består arbetsdagen mycket i att hålla allting helt, och rent, påfyllt och att ta hand om kunderna. Det är min arbetsdag. Jag har ju en kontrollfunktion. Allt detta är nödvändigt så att vi skall kunna vända skutan och bli etta i Säter. Vi måste ha en bättre butik än våra konkurrenter och sköta våra prisskyltningar och kampanjer på bästa sätt. Relation med givaren Anders upplever också att finns en god dialog med givaren, och han har stora förhoppningar på franchiseansvariga Peter Wahlfort, men menar att det funnits brister tidigare. - Ibland har det fattats stora beslut utan att vi franchisetagare har blivit tillfrågade utan endast fått fakturan. När man omger sig med entreprenörer så måste det alltid finnas ett bra samarbete. Franchise skall ju vara en symbios mellan givare och tagare. Det finns idag en viss frihet att agera själv inom Coop-konceptet och enligt Anders är det viktigaste att man levererar allt basic, dvs att det är helt, rent och påfyllt. Anders berättar om idéer man haft. - Jag körde ett OS-event här uppe i Säter. Vi bjöd på frukost och lunch under hela OS. Vi fick dit SVT och Studio Sochi samt totalt nio tidningsreportage. Det hela började med att föreståndaren på folkets hus skulle sända OS på filmduk och så kom han och frågade mig om jag ville sponsra med frukostbröd. Då gjorde jag en deal om att jag står för alltihopa om jag fick 100 kvadrat där vi stod och bjöd på frukost och lunch under hela OS vilket blev jättebra PR för både oss och Coop. Brottslighet Brottslighet brukar ofta vara problem för all handel i form av snatterier, inbrott och rån men här har Anders klarat sig bra både från snatterier samt bluffakturor. - Det viktigaste för att förebygga snatterier är att vi ser kunden, och då menar jag inte att vi skall tapetsera med kameror utan att vi skall bekräfta att vi ser kunden när de kommer in genom ögonkontakt och hälsningar. Om det kommer in någon med stor väska så går jag direkt och hälsar på dem, och så brukar det oftast sluta med att de köper en glass och går, ler Anders. Vägen mot framgång är utstakad, Coop skall bli det självklara valet som nummer ett bland kunderna i Säter. - Planen är fastslagen vi måste vända det här så att vi har en bra och schysst andel på vår lokala marknad både för Coop och oss. Love von Gertten ombudsman Se upp för borgensåtaganden! I många franchiseavtal finns borgensåtaganden inskrivna. Ett borgensåtagande beskrivs enkelt som att lova att betala en annans skuld eller banklån om denne inte kan betala. Ibland är det aktiebolaget som har tecknat franchiserättigheten som har åtagandet. Ibland kan åtagandet vara personligt och därmed kunna inkrävas av givaren, eller annan långivare, från den egna ekonomin. Dvs du kan bli tvungen att sälja hus eller lägenhet för att betala tillbaka. Borgensåtagande finns i olika former. Den vanligaste är så kalllad proprieborgen. Det betyder att man tecknar borgen som en egen skuld. Banken, franchise givaren eller annan lån givare behöver inte vända sig till den som tagit banklån eller har annan skuld. De kan vända sig direkt till den som ingått borgen. Ibland är det väldigt tydligt vad ni skriver på, det kan finna extra underskrifter under de som gäller för franchiseavtalet där ni också godkänner att ni förstått att ni har ingått ett borgensåtagande. Ibland är det mer luddigt skrivet till exempel Bolaget och de personer som angetts som ägare svarar solidariskt för att skyldigheterna i samband med franchiseavtalet uppfylls. Detta kan också tolkas som en borgensförbindelse. Dock inte alls lika tydlig för de flesta av er som skrivit på ett avtal med den skrivelsen. Max ett par basbelopp Generellt tycker vi inte om borgensåtaganden. Ibland kan det vara acceptabelt, om de är begränsade till ett antal prisbasbelopp beroende på verksamheten art. Obegränsade borgens åtaganden anser vi vara oetiska och att de kan bedömas som oskäliga enligt 36 i avtalslagen. Obegränsade borgensåtaganden har också ansetts oetiska av franchisegivarnas organisation Svensk Franchise etiska nämnd vilket kan leda till uteslutning ur föreningen. Det skrivs i 36 att avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Skriv inte på ett obegränsat borgensåtagande om det omfattar både aktiebolaget och er personligen! Det innebär att om aktiebolaget hamnar på obestånd kan skuld utkrävas av er personligen, och i värsta fall får ni sälja de tillgångar ni har för att betala skulden. Han ni redan skrivit på ett sådant avtal får ni gärna höra av er till oss så kan vi diskutera olika möjligheter. Cecilia Tall biträdande direktör 7

8 R E P O R TA G E Coops mål - de bästa butikscheferna I Sundbyberg i norra Stockholm finns stora, nya komplex som hyser många olika företag. Närheten till Bromma flygplats och Arlanda lockar. Det är här som Coop befinner sig efter flytten från de kända Coop-byggnaderna vid Slussen i Stockholm. - Vårt mål med franchise är att få de bästa butikscheferna, säger Peter Wahlfort, franchiseansvarig på Coop. När man kliver in på huvudkontoret möts man av en personalmatsal med en stor ljusgård där man kan se åtskilliga våningar uppåt. Någon snillrik själ har även installerat en rutschkana från den näst nedersta våningen ned till matsalen, även om jag inte ser den användas under mitt besök. Här sitter vi ned med Peter Wahlfort som är Coops franchiseansvarige. Peter är själv en gammal butikschef som kommit underifrån, som jobbat sig upp från att han började jobba på Coop när han endast var 19 år gammal. Bortsett från några färre avsteg har han varit större delen av sitt yrkesverksamma liv hos Coop. Han beskriver sitt arbete som att "hålla reda på avtalen och kommunicera kring konceptet både utåt och inåt". Alla avtal med handlarna förhandlas också individuellt, för som Peter säger, det är vitt skilda förutsättningar mellan en butik inne i storstan och en ute på glesbygd vilket kräver olika kostnadsstrukturer. Peter medger dock att en kalkyl endast är en kalkyl och att även i en så stor kedja som Coop finns det handlare vars bokslut inte har svarta siffror på sista rader, men att ambitionen alltid är att det skall gå bra för handlaren. Peter Wahlfast möter FranchiseFocus i Sundbyberg. - Det måste alltid vara lönsamt för franchisetagaren. Vi lägger därför aldrig heller ut nybyggda butiker direkt på franchisedrift, utan kör dem ett tag först. Detta så att vi ska kunna lägga oss på en bra nivå, menar Peter. Nya avtal Coop har också nyligen tagit fram ett helt nytt avtal till sina handlare som innebär att en större del av bruttovinsten men även kostnaderna läggs på franchisetagaren. Idén är att handlaren skall ha mer verktyg att laborera med än personalen. - Tidigare avtal var väldigt kostnadsfokuserat, man fick hälften av bruttovinsten men 100 % av personalkostnaden. Idag får man en större del och det skall gynna expansion och merförsäljning snarare än nedskärningar vilket kunde bli effekten av det gamla avtalet, berättar Peter. Annars finns det ett tydligt avsteg från den gällande normen när det gäller franchisedrift, nämligen Coops syn på finansiering. Normalt sett när en kedja bestämmer sig för att driva i franchiseform så är en viktig drivkraft att kunna använda sig av franchisetagarnas kapital för att minska egen kapitaluppbindning och kunna expandera snabbare. Inget av detta stäm- mer in på Coop. - Vi (Coop) äger både varulager, butiksläget och alla investeringarna. Det innebär att om vi gör en förändring som innebär en investering i lokalen så tar vi den kostnaden. Franchisetagaren får betala sin del av avskrivningskostnaden, men det innebär samtidigt att de inte behöver ligga ute med de pengarna. Driften för franchisetagarna Det finns därmed någonting annat som har drivit Coop i 20 år till att vilja ha sitt system i franchise som Peter berättar om. - Det personliga engagemanget är betydelsefullt. Driften blir effektivare och vi får en långsiktig het i arbetet eftersom våra duktiga franchise tagare stannar länge. Hade vi inte haft franchise så hade det sett helt annorlunda ut. En butikschef får vi i regel inte samma långsiktighet på, utan där vill man göra karriär genom att byta butik och kanske även byta kedja. På det här sättet får vi alla de duktiga ledarna att vilja stanna. Peter menar även att det inte bara är möjligheterna att få avkastning som driver franchisetagarna hos Coop, utan att det också är möjligheten att få frihet kring personalpolitik och egen kostnadskontroll som lockar. Men om Coop är bra gällande finansiering så finns det andra områden som är svårare att få utdelning för - upparbetad goodwill i verksamheten. - Man betalar i regel en inträdesavgift när man börjar och det är avgiften för att få driva butiken i 5 år. Då skall man naturligtvis kunna ha en vinst såväl första som sista året. Svårt att sälja butik Men man får inte lov att sälja butiken eller sitt företag, vi skall alltid ha kontroll på vem det är som är i butiken. Det är viktigt att den som tillträder är en duktig handlare. Men det är bara så, man går naken in och man går naken ut ur Coop. Coop har idag inga större expansionsplaner utan fokuserar mer på att förvalta det som finns idag, och har inte heller planer på att förändra franchiseformen. - Det går ju lite trender i det här med franchise. Det organisationen behöver påminna sig om är att det finns ju en anledning att vi har franchise, att det här är och skall vara en gemensam framgångssaga. Love von Gertten, ombudsman 8

9 R E P O R TA G E Får man portförbjuda kunder i butiken? Utredningen Stärkt straffrättsligt skydd för egendom har bland annat jobbat med frågan om portförbjudning av olämpliga kunder i butiken, och för att reda ut begreppen blev det ett besök på advokatfirman Wistrand där Niklas Körlig och Petra Enmalm redogjorde för vad som gäller. Jag fick veta att detta var en stor fråga på 80- talet som blommade upp när handlare tog saken i egna händer. De portförbjöd oönskade kunder och anmälde dem som trotsade förbudet för olaga intrång. Saken prövades i tingsrätten, och de handlare som agerat så fick rätt. Åren gick, en av dessa domar överklagades och år 1995 fick frågan avgöras i Högsta Domstolen, så högt upp man kan komma i den rättsliga hierarkin. Högsta Domstolen tar bara upp fall som har stor principiell betydelse, så nu skulle alla frågetecken rätas ut. - Högsta Domstolen gjorde en annan tolkningoch klargjorde att bestämmelsen om olaga intrång inte var tillämplig, berättar Petra. En butik ansågs som allmän plats när den är öppen, och då kan det inte bli tal om olaga intrång. Det innebar att den kraftfulla åtgärd som butiksinnehavare framgångsrikt använt sig av inte längre var tillgänglig. - Precis så är det, säger Niklas. Anledningen är att det är två intressesfärer som kolliderar med varandra här. Å ena sidan vill butiksägaren ha koll över sina kunder, och å andra sidan vill kunder na ha rätt att röra sig fritt utan godtyckliga sanktioner från butiks ägarens sida. Det är bland annat dessa frågor som utredningen tittat på. Hur blir det? Både Niklas och Petra har läst igenom den del av utredningen som behandlar just portförbjudning, och jag kan garantera att den inte tillhör den mest lättlästa litteraturen. De har också skrivit ett eget PM som en sammanfattning så de är väl insatta i ärendet. Därför vill jag veta om Niklas och Petra med alla juristers bibel framför sig; lagboken. det går att dra några slutsatser om hur eventuella lagförändringar kommer att se ut. - Det intressanta här är att utredningen ger exem pel på hur lagen skulle kunna se ut, men säger samtidigt att det bästa vore att inte göra någon förändring alls, avslutar Niklas. Än så länge får alltså alla butiksinnehavare fortsätta att leva i ovisshet när det gäller hur man skall kunna mota bort oönskade kunder. Hur det blir i slutändan får vi komma tillbaka till när beslut fattas, men Sveriges Franchisetagare har möjlighet att påverka lagstiftaren genom att uppvakta justitiedepartementet och ge sina synpunkter. Rolf Karlsson Nuläget Det Petra beskriver hände alltså Vad har hänt sedan dess, och hur skall en butiksägare agera nu för att bli av med oönskade kunder? - Frågan har utretts flera gånger, men hittills har det inte inneburit någon ändring i lagstiftningen, förklarar Petra. Men den utredning som nämns i ingressen har kommit med förslag på åtgärder. Hur det blir med dem vet vi inte i dagsläget; utredningen överlämnades till justitieministern i december förra året och i vanlig, demokratisk ordning skall den remissas innan regeringen beslutar om eventuella lagändringar. - Tråkigt nog för alla butiksinnehavare innebär dagens situation att det visst går att portförbjuda någon, men det finns inga åtgärder att ta till om den oönskade struntar i förbudet och kliver in i butiken ändå, förtydligar Niklas. Det är inte förrän den oönskade gör något brottsligt som det går att agera, och då mot det aktuella brottet, inte mot portförbjudningen i sig. Att tillkalla polis hjälper inte. De måste också ha lagligt stöd för att ingripa. Ologiskt För en som inte är så bevandrad i det juridiska systemet känns det konstigt. Det är alltså tillåtet att portförbjuda, men inte att slänga ut den som bryter mot detta? 9

10 r e p o r ta g e Ge inte kunden det hen vill ha! Vi träffar dem varje dag. Bestämda kunder som kan berätta precis vad de letar efter. Men vad vill de, egentligen? Här tipsar Gunnar Ström från StigFram om hur du kan göra kunden nöjd på riktigt genom att inte göra som hon eller han säger. Vad är det kunden egentligen är ute efter? Vet hon eller han det själv? Behöver hon, om vi nu låtsas att det är en kvinna, veta det? Måste kunderna veta vad de söker innan de ens kommit in i butiken eller restaurangen? Absolut inte, enligt mitt sätt att se det. Kunden vet att hon söker ett plagg till festen på lördag eller en present till en nära vän, hon vet att hon är sugen eller hungrig när hon går in i restaurangen. Men oftast är hon långt ifrån säker på exakt vad det är hon söker. Kan du acceptera mitt påstående att endast ett fåtal kunder vet precis vad hon ska handla eller äta och dricka? Jag har funnit att endast cirka 20 procent av alla kunder vet exakt vad de vill ha och är orubbliga i sitt beslut. Övriga 80 procent är klart påverkbara och kan mycket väl tänka sig att handla något annat som fyller samma syfte eller får dem att nå samma mål. Idéförsäljning löser problem När kunden berättar vad hon är ute efter, hur tydligt och bestämt det än låter, så är det endast en riktning, en slags vägledning till vad hennes önskan, dröm eller mål är. 20 procent är precis så bestämda som de låter. Resten av alla kunder, de övriga 80 procenten, kan du påverka. Gå inte på att kunden alltid vill ha det hon frågar efter! Den här artikeln kommer att handla om hur du, genom att inte uppfatta kundens önskemål som ett måste, i stället kan göra kunden extra nöjd genom att föreslå något som bidrar till en ännu bättre helhetslösning; något som du dessutom har i ditt sortiment. Det är det som kallas idéförsäljning. Rätt svar kan vara fel I grunden är vi alla uppfostrade att vara ärliga. Säg som det är, Gunnar, berätta alltid sanningen, sa mina föräldrar när jag växte upp. Naturligtvis är det så. Vi säljare ska förstås inte ljuga för kunderna. Vad mina föräldrar inte pratade om var alternativet till sanningen, nämligen idéförsäljning. Om kunden frågar efter något du inte har, så svara aldrig nej, tyvärr har vi inte det eller nej, tyvärr är den slut, även om det faktiskt stämmer att du inte har produkten i fråga. Du har visserligen inte den, men du har fortfarande möjligheten att lösa kundens problem. Jag hör dagligen säljare, servitriser eller hotellpersonal svara sina kunder nej, det har vi tyvärr inte eller nej, det kan vi tyvärr inte i stället för att föreslå något annat som skulle fungera minst lika bra. På goda grunder efter år av iakttagelser vågar jag påstå att säljares okunnighet om idéförsäljning innebär för många ett försäljningstapp på minst 30 procent. Skrämmande, men faktiskt sant. Prata med kunden Här måste alla vi kundvårdare och säljare tänka om. Om en kund frågar mig efter till exempel en röd tröja eller ett visst märke på en borrmaskin som vi inte har, ska jag då verkligen inte svara ärligt och säga som det är? Mitt råd är: Nej. Ingen kund i världen vill höra att det inte finns, att du inte kan, att det är slut, att tyvärr, tyvärr, tyvärr. De vill höra förslag på alternativa produkter, på alter nativa lösningar som du kan hjälpa dem med. Ställ några nyfikna, välmenta och öppna frågor som klargör om du kanske har något liknande. Vad hade du tänkt ha den till? Hur vill du kunna sköta den? Vem är den till? När ska du använda den? Svaren på frågorna hjälper dig att förstå dels vem kunden är (enligt kundpsykologin i föregående artikel), dels vilka alter nativa produkter som skulle kunna passa lika bra eller ännu bättre av allt det som du har i ditt sortiment. Med hjälp av den information du får av kunden gäller det sedan att tänka stort och ge många alternativa möjligheter. Det är ofta en bra hjälp att sortera kundens beskrivningar efter tre önske mål: Egenskaper Tjänstens eller produktens egenskaper beskriver något vi kan se, känna, röra vid eller mäta. Tilltalar den produkt du tänker på din kunds vilja eller behov? Fördelar Tjänstens eller produktens fördelar förklarar funktionen. Kan den produkt du tänker på uträtta det för kunden? Kundnytta Tjänstens eller produktens kundnytta berättar om vilken nytta kunden kan ha av produkten vid olika tillfällen. Kan den produkt du tänker på ge detta? Kom ihåg att vi inte säljer varor, produkter eller tjänster. Vi säljer upplevelser, möjligheter och lösningar. Vägen till att kunna ge kunden en upplevelse, få henne att se möjligheterna eller bli lättad och inspirerad av en lösning, är denna enda: Prata med kunden! Flytta fokus När vi står där framför kunden, har fått frågan om en tjänst eller produkt vi inte har i sortimentet och kommit på en alternativ lösning gäller det att hjälpa kunden att snabbt glömma sitt första ideal och i stället bli nyfiken på det nya förslaget. Vi måste helt enkelt hjälpa kunden att flytta fokus. Om en kund till exempel frågar efter en borrma 1 0

11 r e p o r ta g e skin av märket Bosch och du inte har det, utan i stället valt märket Black & Decker, måste vi snabbt få bort Bosch ur bilden och situationen. Skulle du till kunden som frågar efter Bosch säga: Tyvärr har inte vi Bosch, men vi har en annan borrmaskin här borta, kommer Bosch i all evighet att hänga kvar som idealet som inte fanns, men som kanske kunde ersättas. Verkligen inget bra utgångsläge för en lyckad affär. Vem vill köpa en svalare ersättare? I stället gäller det för dig att hjälpa kunden att förstå att Black & Decker är ett bättre ideal och ett ännu bättre val än Bosch. Det är bara att plocka fram skälen du själv hade att välja sortimentet. Så här skulle resonemanget kring borrmaskinerna kunna låta: - Hej, har ni Bosch borrmaskiner? - Hej, borrmaskiner sa du. Får jag bara fråga om viken typ av arbeten du ska göra? Är det för normalt hemmabruk eller mer regelbundet i jobbet? - Det är mest för vanligt hemmabruk, men jag vill verkligen ha en bra maskin. - Kom ska du få se! Vi har valt Black & Decker i stället. (Nämn aldrig det andra märket vid namn, låt det försvinna bort i glömska.) Skälen till det är att Black & Decker har fler tillbehör, är lättare att sköta, har en kraftigare motor, tar större dimensioner av borrar och faktiskt har ett något bättre pris. Nu, inte förr, sätter du maskinen i händerna på kunden. Ert samtal fortsätter sedan med allt fokus på Black & Decker och den maskinens möjligheter och fördelar som du vet är minst lika bra som det andra märket och som kunden kommer att bli oerhört nöjd med. Som tur är fick kunden träffa dig, så att hon fick reda på att den finns. Nu vet hon det, och nu har hon fått hjälp att bli riktigt nöjd med sin nya borrmaskin som hon högst sannolikt kommer att köpa av dig idag. Ett annat resonemang, som jag helst skulle förtränga, är tyvärr mycket vanligt: - Hej, har ni Bosch borrmaskiner? - Bosch nej, tyvärr har inte vi det. - Vet du om det är någon i närheten som har det? - Vet inte riktigt, men prova på byggmarknaden där borta - Tack och adjö. Om artikelserien Tänk om, tänk rätt Konsten att tänka om, att gå från till synes enkel ärlighet till något annat kan vara svår. Jag sa ju bara som det var. Vad är problemet, vill du att jag ska ljuga? Nej, vi ska inte ljuga, vi ska bara söka tänkbara lösningar och vi ska ge kunden fler tänkbara alternativ. Hanterar vi det här samtalet rätt har vi en vän för livet; en ny stamkund. Många säljare jag har diskuterat säljsituationen med förklarar att resone manget jag beskrivit känns alldeles för pushigt och påträngande. Att börja föreslå känns inte bekvämt, det vill jag inte göra, det klarar jag aldrig. Jag tror att det är här många företag har problem, i den alldeles för dåligt utbildade och osäkra säljkåren, med säljare som varken vill eller vågar prata med kunderna. Här måste företagens ledare skärpa sig och dels rekrytera kommunikatörer som brinner för att ge kunder hjälp, dels ge sin viktiga personal bättre förutsättningar för att klara jobbet genom kunskap om vad äkta kundvård är och hur man ger den. Vi måste skapa bättre självförtroende hos våra säljare så att de vågar prata med kunderna på ett konstruktivt sätt. Att skapa ett behov Anta att man frågar en grupp människor: Har du behov av en kamera i din mobiltelefon? Då svarar fortfarande endast cirka 10 procent: Ja, det behöver jag. Trots det har mer än 90 procent av alla svenskar en kamera i sin mobil telefon. Varför stoppar Apple, Nokia, Sony-Ericsson och alla andra mobiltillverkare in känsliga och dyra kameror i mobilerna trots att nästan inte någon av kunderna säger att de har det behovet? Svaret är att leverantörerna håller på att I förra artikeln ställde vi oss frågan hur det kommer sig att vi ibland går förbi en butik eller en restaurang för att bara någon minut senare välja att gå till ett annat ställe med exakt samma utbud? Svaret är att vi människor dras till trevligt, kunnigt bemötande som flugor till en sockerbit, och just personalens betydelse för företagets utveckling är också temat för hela artikelserien. De fyra avsnitten kommer i tur och ordning att belysa följande: De mjuka värdenas betydelse Kundpsykologi Idéförsäljning Omsorgsförsäljning Alla avsnitt avslutas med ett antal konkreta uppgifter under rubriken "Börja jobba nu" som ni helst ska ta tag i omgående. Alla artiklar kommer på stigfram.se. Beroende på vilken bransch vi befinner oss i ger vi våra kunder olika namn som kunder, gäster, biobesökare eller passagerare. För enkelhetens skull kallar vi i alla för kunden. På liknande sätt finns en mängd yrkesbenämningar på oss som arbetar med försäljning och kundkontakt. Vi kan vara säljare, servitriser eller servitörer, hovmästare eller receptionister. Låt oss här kalla oss alla för säljare. skapa ett sådant behov. De allra flesta har nämligen ett behov av en kamera i sin mobil vi vet bara inte om det än. På samma sätt som vi inte visste om att vi hade behov av en mobil innan vi fick den, inte visste om att vi hade behov av sms innan vi fick sms och inte visste om att vi hade behov av internet innan vi fick det. Det är faktiskt ganska ovanligt att vi som kunder egentligen vet vad vi vill ha. Jobbet som säljare och råd givare blir därför inte bara att tillfredsställa det behov kunden säger att hon har, utan även att tillfredsställa de behov hon kanske skulle kunna ha samt de behov hon inte ännu vet om att hon har. Lyckas vi med det har vi inte bara gjort kunden riktigt nöjd, vi har även fått en vän för livet; en stamkund. Och stamkunder ska man samla på. De kommer oftare, de stannar längre och de handlar mer. Med detta avslutar vi avsnitt 3 av 4 om hur du kan utveckla ditt företags attityd och därigenom få ännu många fler stamkunder att trivas, komma oftare, stanna längre och handla mer. Gunnar Ström Börja jobba nu! Om du kan svara på följande tre frågor samt har förmågan att anpassa svaren till verkligheten på din arbetsplats har du kommit oerhört långt med utvecklingen av service och lönsamhet i ditt företag. vilket är det vanligaste behovet kunderna säger att de har när de handlar, äter eller bor hos dig? vilken är den vanligaste frågan, det vanligaste behovet kunderna har hos dig som du inte kan hjälpa dem med? vilket behov tror du att kunderna egentligen har, men som de själva ännu inte förstått att de har? Fortsätt med att beskriva minst tio tjänster eller produkter du inte har, men som kunderna ibland kan tänkas fråga efter. Ge minst tre exempel på alternativa lösningar per tjänst eller produkt som du inte har. 1 1

12 R E P O R TA G E Almi, en partner för alla företagare Företagande i allmänhet och småföretag i synnerhet anses av många vara lösningen på landets fortsatta utveckling och välmående. Men att starta företag i dag är inte så lätt! Därför finns Almi, vars uppgift är att stödja både nya och befintliga företag. Almi, som det ser ut i dag, har funnits sedan 1994, men funktionen som sådan är av betydligt äldre datum. Almi är ett statligt bolag som verkar i hela landet; totalt finns 40 lokalkontor fördelade på 16 regioner. Varje region leds av en egen styrelse och kan därför anses vara självstyrande. Anses, därför att staten ändå äger 51% av alla regionbolag och driver förstås själva den centrala enheten. - Men det är i våra lokala kontor som verksamheten bedrivs, understryker min värd för dagen, kommunikationsdirektör Lars Mårdbrant. Det är skillnad på Umeå och Helsingbord, och därför arbetar också våra lokala kontor lite olika, allt för att anpassa sig så bra som möjligt till sina respektive marknader. Totalt jobbar cirka 450 personer på Almi, och här på den centrala enheten är vi bara 20 vilket understryker vikten av den lokala verksamheten. Vi som jobbar centralt skall ge lokalkontoren bästa möjliga förutsättningar för att göra ett så bra jobb som möjligt. Fyra affärsområden För att klara sitt uppdrag så effektivt som möjligt arbetar Almi med fyra affärsområden. Kommunikationsdirektör Lars Mårdbrant med en av Almis publikationer. 1. Lån Det krävs pengar för att starta ett företag, och de allra flesta nyföretagare behöver låna upp ett startkapital för att komma igång. Första instans är banken, och om de ser möjlighet till framgång för den presenterade affärsidén och beviljar den summa som söks är allt frid och fröjd. Men det är inte alltid det sker, och då kan Almi vara ett alternativ. - Vi är mer av ett risk kapitalbolag i det avseendet, förklarar Lars. Ofta tillåter banken lån upp till en viss nivå, och så fyller vi på med resten. Det är viktigt att påpeka att vi hela tiden talar om lån, inte bidrag, så det som lånas skall betalas tillbaka. Vi tar generellt högre ränta än banken, naturligt eftersom vi tar en högre risk. Det innebär att vi har större kreditförluster, men å andra sidan får vi in mer intäkter tack vare vår högre räntesats. Intäkter och utgifter skall balansera varandra; Almi skall förstås aldrig på med vinst, men vi skall heller inte gå med förlust. Vi kan också bevilja lån till företag som vill utvecklas och växa. 2. Rådgivning Nya företagare behöver råd och utbildning, och här kan också Almi hjälpa till. - Vi har kompetens inom många områden, också när det gäller att utveckla nya innovationer, förklarar Lars. Förr, när nya produkter skulle utvecklas, var det ofta teknisk kompetens som efte r frågades. Nu är det andra kompetenser som efterfrågas i vårt digitala samhälle, och vi måste förstås hänga med i den utvecklingen. Vi erbjuder också tillväxtrådgivning och har ett mentorskaps program samt särskild rådgivning för nysvenskar. 3. Riskkapitalist Almi kan också gå in som delägare i företag. Då handlar det om så kallade startups eller företag med stor tillväxtpotential. I dagsläget är Almi delägare i ungefär 350 sådana företag. - Vi är det riskkapitalbolag som gör flest investeringar, och det beror på att vi är nästan ensamma om att investera i tidiga skeden där det är störst risk, säger Lars. Det visar att behovet är stort av en offentlig riskkapitalist med vår inriktning. Almis riskkapitalfond består till 50 % av strukturfondsmedel. Den andra hälften kommer till lika delar från regionala ägare och Almi Företagspartner. Det är ett effektivt utnyttjande av EUs strukturfondsmedel för att skapa jobb och tillväxt i Sverige. 4. Inkubator Det fjärde av Almis affärsområden. Inkubation innebär att finansiera och utveckla Sveriges inkubatorer. En inkubator erbjuder stöd och support för startup-bolag. Almi kan alltså finansiera både inkubatorn och företag som befinner sig i ett inkubationsprogram. Näringsdepartementet Eftersom Almi är en statlig verksamhet måste den ha en hemvist någonstans i den statliga hierarkin. Någon skall ju ge riktlinjer och målsättningar! - Rent organisatoriskt ligger vi under Näringsdepartementet, avslutar Lars. Vi påverkas av politiska beslut, men huvud inriktningen ligger fast. Det råder ju en samstämmig ambition att näringslivet skall växa. Ibland fattas beslut om riktade insatser. Ett sådant exempel är särskilda insatser för att öka kvinnors företagande, något som det också råder stor politisk koncensus kring. Almi är den största offentliga aktören för operativa insatser i små och medelstora före tag. Varje dag hjälper vi över 100 företag med rådgivning, lån och riskkapital. Det blir ett bra bidrag till Sveriges tillväxt! 1 2

13 R E P O R TA G E Xtravaganza - ett överdåd som slutade med skulder Måndagen den 12 maj sände MOT (finländska motsvarigheten till Uppdrag Granskning) ett reportage om Xtravaganza. I reportaget framgår tydligt att ett stort antal franchisetagare upplever sig blivit lurade av Xtravaganza och sitter nu antingen i en konkurs eller med stora personliga skulder. Reportaget visar hur fel en franchise kan gå och hur människor kan lämnas med stora skulder. Trots mycket stora ansträngningar, både i Finland och i Sverige, att dra Xtravaganza inför rätta har alla försök än så länge varit fruktlösa. Franchisetagarna har försökt genom polisanmälan, skiljedom och slutligen allmän domstol. Två franchisetagare i Sverige har den 7 april 2014 slutligen fått en dom på rätten till skadestånd på över 5 miljoner kronor vardera. Dock kommer troligen inte skadestånden att utbetalas, då Xtravaganzas driftsbolag försattes i konkurs på styrelsens egen begäran, och därmed igen lyckas undandra sig ansvar. Franchisetagarna har dock inte gett upp, utan kommer fortsätta att försöka utkräva ansvar. Xtravaganza sticker ut, men är tyvärr bara ett exempel på hur en franchisegivare kan etablera och driva franchise utan att ta ansvar för sitt koncept eller ekonomiska kalkyler. Inom franchise är det sedvanligt att franchisetagaren tvingas att skriva på personlig borgen, vitesklausuler och konkurrensförbudsklausuler som löper lång tid efter avtalets utgång. Redan innan avtalen signeras är den blivande franchise tagare beroende av att franchisegivaren ger korrekt och relevant information. Om franchisekonceptet senare inte bär, så kan inte heller franchisetagaren kliva ur avtalet eller sina åtaganden. Flera fall där en franchisetagare inser att en verksamhet inte går ihop, försätter sig snabbt i skuld, och kan inte ens försätta sitt bolag i konkurs på grund av de borgens förbindelser som är påskriva. En oseri ös franchise givare kan genom ett cyniskt franchise avtal därmed få tillgång till gratis arbets kraft som tar all finansiell risk i form av lokalhyror, personalkostnader och garanterade inköpsvolymer. Majoriteten av de finska franchisetagarna inom Xtravaganza försökte reklamera Andel konkurser inom franchise är lägre än övrig företagsamhet. Det borde givetvis vara glädjande, men bakom statistiken finns en annan verklighet. Dels näst intill omöjliggör de borgensåtaganden som franchisetagaren signerar en konkurs, dels så köper franchisegivaren ofta tillbaka franchisetagarens bolag för en spottstyver. Båda dessa lösningar är en personlig tragedi för franchisetagare som satsat pengar, tid och engagemang i något som oftast franchisegivaren förespeglat som en möjlighet till frihet och lönsamhet. Det är rimligt att en franchisetagare innan avtalets signering kan få tillräckligt affärsinformation för att kunna bedöma sin affärsrisk, och dessutom är det rimligt att kunna kliva ur sitt avtal om franchisekonceptet inte bär. Skyddet för den enskilda franchisetagaren i den beroendeställning som franchise faktiskt innebär är mycket begränsad. Huvudskälet till detta är att avtalsrätten och traditionen bjuder att man som avtalsparter har långtgående rätt att bestämma om regler, former och villkor. Lagstiftaren utgår därmed att parterna är jämnstarka och att man som franchisetagare har en möjlighet att påverka villkoren innan man ingår en relation. Så är dock fallet mycket sällan. Franchisetagare som vill börja förhandla om villkoren innan avtalet är påskrivet är få, och än färre som lyckas. Finlands Franchising Associations VD Juha Vastamäki hävdar i repor taget att det inte behövs något ytterligare skydd för franchisetagarna än de nu befintliga lagarna. Verkligheten visar dock att franchisetagarna är särskilt utsatta. Få tvistefall inom franchise kommer till allmänhetens kännedom. Huvudskälet till detta är att franchiseavtal i regel har skiljedom som tviste lösning. Skiljedom är en privat domstol Foto: Patrik Theander där parterna bekostar processen själva. När en tvist uppstår, är orsaken oftast ekonomisk, och franchisetagaren skall då uppbringa mellan tkr för att få en tvistelösning. I praktiken har få franchisetagare pengar för en tvistelösning, då en normal företagsförsäkring inte täcker kostnader för skiljedom, vilket lämnar flertalet av både Sveriges och Finlands franchisetagare helt rättslösa. Ytterligare ett skäl varför allmänheten sällan känner till tvister inom franchise, är att skiljedom i regel sker under sekretess, vilket i sin tur leder till att få personer känner till om de missförhållanden som annars blivit offentliga i en allmän domstol. Franchise är en växande näringsform, och i Sveriges finns idag runt 700 olika system med franchisetagare. Franchise syssel sätter över människor och bidrar både som företagare och arbetsgivare till Sveriges välstånd. Det är därför viktigt att skydda franchise tagarna och bistå dem i sin beroende ställning gentemot franchisegivaren. En lyckad franchiserelation bygger på att båda parter är lönsamma och att man bedriver affä rer där risk och utkomst delas. Det finns alldeles för många avarter, oseriösa franchisesystem och franchisetagare vars privata ekonomi är skjuten i sank. Robert Dimmlich 1 3

14 R E P O R TA G E Får jag konkurrera med min franchisegivare när avtalet avslutas? Franchiseavtalet är ett stort åtagande som skapar konsekvenser för hela livet, både positiva och negativa. Kan jag börja jobba direkt efter det att mitt franchiseavtal gått ut? Vi får många frågor om vad som gäller när franchiseavtalet upphör, antingen av egen vilja eller för att ni blir uppsagda av franchisegivare. Får Franchisetagaren starta en konkurrerande rörelse eller ta anställning i konkurrerande verksamhet och vad klassas som konkurrerande verksamhet? I allmänhet regleras detta i franchiseavtalet. Om det inte står något där är det fritt att både ta anställning och arbeta med konkurrerande verksamhet efter att avtalet avslutats. Det vanligaste är dock att detta är reglerat i avtalet och då finns det ett par punkter ni ska tänka på: 1. Gäller förbudet att arbeta med konkurrerande verksamhet både mig som franchisetagare som juridisk person och som fysisk person? 2. Hur lång tid gäller förbudet och inom vilket geografiskt område? En vanlig skrivelse i konkurrensklausuler är: Jag förbinder mig även att under avtalstiden och tolv (12) månader därefter icke, varken direkt eller indirekt, vara involverad i verksamhet som utgör konkurrens med den verksamhet som bedrivs enligt detta avtal. Tider upp till 36 månader kan förekomma liksom ett geografiskt område, till exempel Sverige eller inom det geografiska område där franchisetagaren verkar. Gäller det då? Även i dessa tolkningar kommer begreppet skälighet in - och andra omkringliggande lagar. Till exempel är konkurrensklausulen, enligt vår bedömning, ogiltig i franchisesammanhang (till skillnad från konkurrensklausuler för anställd personal) om den inte omfattas av gruppundantaget för vertikal handel. Gruppundantaget innebär bland annat att förbudet får gälla i max 12 månader och endast omfatta den plats där franchisen har avtalats och utförts. Rättspraxis har tolkat detta som det marknadsområde där rättigheten har gällt. Konkurrensklausuler som omfattar andra än den som har skrivit under avtalet, tex partner, släktingar eller anställda gäller generellt inte om de prövas rättsligt. Dessa är vanliga i andra europeiska länder och kommer hit med kedjor som har sin bas där. Vad betyder direkt eller indirekt? Dessa ord syftar ofta till att täcka in konsulttjänster eller anställningar där ett direkt ägande skulle vara tydligt konkurrerande. Eller om man äger en rörelse som någon anhörig eller annan person driver. Hur tolkar man verksamhet som bedrivs enligt detta avtal? Det brukar syfta på verksamhetsbeskrivningen i franchiseavtalet och den verksamhet som beskrivs i koncepthandböcker och liknande. Kan jag ångra mig? När du som företagare har skrivit under ett avtal med en annan företagare är det generellt så att det båda parter avtalat gäller - om det inte är olagligt enligt någon annan lag eller påtagligt oskäligt även om man senare tycker att det inte var rimligt. Det finns generellt ingen ångervecka. Så tills avtalet skrivits om eller upphört att gälla, alternativt att ärendet prövats rättsligt, får man leva med det som står. Cecilia Tal Biträdande direktör 1 4

15 R E P O R TA G E Om franchise som näringsform När man står i begrepp att teckna ett franchiseavtal så bör man se till att man har så mycket information att man kan bedöma helheten. Jag bör veta hur länge avtalet gäller och om jag kan avbryta i förtid. Jag bör veta vad som krävs av mig i form av pengar och arbetsinsats. Jag bör veta hur mycket jag kan förvänta mig att tjäna. Jag bör också veta vad jag riskerar om allt går fel. Avtalstiden De allra flesta franchiseavtal tecknas för en bestämd tid, oftast 3 eller 5 år. Om man har ett tidsbestämt avtal så har man ingen rätt att avsluta i förtid, såvida detta inte står i avtalet. Tänk på att steget man tar när man blir franchisetagare är att man blir egenföretagare med allt vad det innebär. Det finns oftast ingen reservutgång om man inte lyckas. Allt sådant måste avtalas särskilt. Penninginsats Franchising bygger på att franchisegivaren har ett koncept och ett varumärke som hyrs ut till franchisetagare. För att få börja sådan verksamhet kräver franchisegivaren oftast att franchise tagaren betalar en inträdes avgift bara för rättigheten. Därutöver behöver franchisetagaren anpassa lokal, fordon eller klädsel till konceptet. Detta kostar pengar som oftast inte går till franchisegivaren utan till externa byggbolag eller leverantörer. Som franchisetagare måste jag göra en budget så att jag vet om jag kan överleva på den verksamheten. Jag bör få alla ingångsvärden från franchisegivaren så att jag kan göra en realistisk budget. Jag kan dock aldrig förvänta mig att få någon garanti på vinstnivåer. Det mesta när det kommer till lokal lönsamhet är trots allt upp till den lokala franchisetagaren. Arbetsinsats Det största steget att gå från anställd till egenföretagare (oavsett om det är franchising eller inte) är antalet nedlagda arbetstimmar. Det är väldigt få egenföretagare som kan njuta av en 40 timmars arbetsvecka och 5 veckors semester. Däremot ska man aldrig hamna i ekorrhjulet där ens kalkyler bygger på att jag som franchisetagare ska arbeta 80 timmar per vecka. Då är det fel på kalkylerna och eventuellt fel på konceptet. Här kan vi se vissa utländska franchisekoncept som aldrig kommer att lyckas på den svenska marknaden på grund av en för stor personaltäthet. Med ökad personaltäthet följer ökade kostnader och därmed krav på ökade intäkter. Återigen, se till att göra realistiska budgetar som tar upp samtliga kostnader. Vad kan jag tjäna? Det finns ingen seriös franchisegivare som ger ett exakt eller ens konkret svar på den frågan. Svaret är istället en formel där franchisegivaren kan ge informationen om hur mycket inköpskostnaderna är för de produkter som franchise tagaren ska sälja, hur mycket andra kostnader är, hur många produkter som säljs per timmer eller per dag, osv. Vi är alltså tillbaka på en realistisk budget. Tänk då också på att vissa varor och tjänster säljer olika beroende på säsong eller på geografiskt område. Franchisegivaren bör kunna ge samtliga dessa ingångsvärden. Viktiga paragrafer Några paragrafer är extra viktiga att uppmärksamma, och en sådan paragraf rör borgensåtagande. Franchisegivaren kräver ofta att ägaren (privatpersonen) till franchisetagaren ska gå i borgen för franchisetagarens åtaganden. Den paragrafen bör man se upp med! Det gamla talesättet att gå i borgen är att gå i sorgen kan bli verklighet. Om borgensåtagandet är obegränsat så kan ägaren riskera att få gå ifrån hus och hem. Man bör därför alltid kräva att ett borgensåtagande är belopps begränsat och en tumregel kan vara att beloppet inte ska överstiga 10 prisbasbelopp (i dagens värde kr). En annan paragraf är konkurrensklausulen som oftast är uppdelad i två tidsperioder. Under avtalstiden så bör båda parter lova varandra att de inte ska konkurrera med varandra. Normalt förutsätter alla avtalsförhållanden en sådan lojalitet även om den inte finns inskriven i avtalet. För perioden efter avtalstiden krävs dock att man avtalar särskilt om detta. Där är dock konkurrensförbudet enkelriktat och det är franchisetagaren och dess ägare som förbjuds att konkurrera med franchisegivaren. Ett sådant förbud är typiskt sett konkurrenshämmande och därför i strid med konkurrenslagen. Det finns dock vissa undantag för franchiseavtal som ger rätt till ett konkurrensförbud efter avtalstiden på maximalt 12 månader och med viss geografisk begränsning. Man får alltså inte kräva att franchisetagaren och dess ägare ska avstå från den verksamhet som omfattas av franchiseavtalet för all framtid eller avseende hela världen. Att ägaren är inkluderad i förbudet är en självklarhet eftersom man annars skulle kunna gå runt förbudet genom att lägga ned franchisetagarbolaget och starta ett nytt aktiebolag och börja konkurra redan dag 2. Det finns alltså en del bestämmelser i ett franchise avtal som man bör se upp med, men framförallt så bör man se till att ta in så mycket information man kan från franchisegivaren och andra offentliga källor så att man kan fatta ett väl avvägt beslut om man vill leva med denna verksamhet under hela avtalstiden. Anders Fernlund partner advokatfirman Nova 1 5

16 r e p o r ta g e Rullande fast food - något som kommer? Ta en kock, en elitidrottsman och en IT-kille. Mixa dem och håll upp ett finger i luften för att känna vart trenderna blåser. Då får man först ett helt nytt snabbmatskoncept och sedan en utmärkelse i en branschtävling. Välkomna till Bun Bun Truck! På mässan Fastfood & Café i september fick en av ägarna, Kristofer Lund, ta emot utmärkelsen Årets Rookie i tävlingen Fast Food Awards. Prisutdelaren, trendgurun Lennart Wallander, sa bland annat att här hade man lyckats fånga två trender i ett koncept: vietnamesisk mat och försäljning från food truck. - Vi är naturligtvis jätteglada över det här priset, säger Kristofer och tillägger att det kändes helt rätt att just food truck-fenomenet uppmärksammades. Vi kände att det var dags för något nytt och detta med rullande gatumat hade vi sett utomlands. verksamheten i konsthallen Färgfabriken Färgfabrikens Kafé. Den senare driver de fortfarande. - Vi kände att det var dags för något nytt och detta med rullande gatumat hade vi sett utomlands. När vi då samtidigt fick klart för oss att det skulle bli regelmässiga möjligheter för den här typen av försäljning så bestämde vi oss för att satsa på en food truck, säger Kristofer och Det är Kristofer som kommer från IT-branschen. Anders är kocken och Martin idrottsmannen som står för motivation och driv. De startade 2005 restaurang Landet och 2008 eventberättar att det inte alls är speciellt krångligt. - Snarare tvärtom. Man utrustar bilen och följer vanliga lagar och regler kring miljö och hälsa. Egenkontroll är för övrigt ett perfekt system eftersom man får allt dokumenterat samtidigt som genomför sina kontroller. Varför blev det just vietnamesisk mat? - Det finns många fördelar. Dels att det inte är så utbrett i Sverige ännu, vi får en nyhet helt enkelt. Men också för att kombinationen av smakerna är unik och att namnet gör sig bra i marknadsföringen. Báhn Mì är nämligen själva brödet, det vita, som i just detta sammanhang är ett baguette- 1 6

17 r e p o r ta g e bröd. I Vietnam är det ännu vitare och bakas med rismjöl. Bun är ett samlingsnamn för kolhydratsbaserad mat samtidigt som det ju betyder bulle på engelska. - En ordlek som tilltalade oss, säger Kristofer och ger oss hela förloppet, från råvaror till försäljning. - Maten tillagas i vårt restaurangkök på Färgfabriken. Det vaccuumpackas och kyls ner samtidigt som grönsakerna förbereds. Detta görs på morgonen och klockan åker bilen i väg till dagens plats för att en halvtimme senare öppna luckorna. Där säljer man sedan under två timmar så många mackor som det bara går, kapaciteten är 150 per timme. Det finns tre sorter att välja på och enhetspriset är 75 kronor. Kortbetalning sker via izettle-systemet och fungerar mycket bra. Man bör vara tre personer som jobbar i bilen. Totalt handlar det om 16 timmar per dag i personalkostnad. Hur lång säsongen blir för Bun Bun truck är inte riktigt klart, men det finns bokningar till i mitten av oktober. Vädret borde så att säga stoppa verksamheten med automatik, men det finns andra tankar: - Vi ska nog testa några gånger under vintern för att se hur det fungerar, säger Kristofer som avslutningsvis påpekar att matservering av det här slaget också är ett billigt alternativ till traditionell catering. - Vi har haft en hel del sådana beställningar nu under säsongen. En intressant vinkel på denna nya bransch, vilken Kristofer Lund tror kommer att växa till nästa år. Han nämner också begreppet food parks, det vill säga platser och evenemang där flera matbilar finns samtidigt. Gunilla Pihlblad Food trucks så fungerar det Food trucks har hitintills inte varit speciellt vanligt i Sverige. Ja, om man bortser från korvvagnar, munkvagnar, thaimatsvagnar med mera förstås. Utomlands, inte minst i USA, är det däremot ett självklart inslag i gatubilden och utbudet är i princip hur stort som helst. Sedan i våras finns ett nytt parkeringstillstånd för Stockholms matbilar, detta efter att Trafik- och renhållningsnämnden genomfört en liten utredning kring fenomenet. Tillståndet kostar kronor per år plus moms och vissa ansträngda platser undantas. Men i övrigt ger det gatu bilsägarna två timmars fri parkering per dag på gatan eller på avgiftsbelagd parkeringsplats. Antalet tillstånd är begränsat till 20 stycken och tillåter försäljning mellan klockan 08 och 20 alla dagar. Det genomförs på försök i två år. Krav för att få tillstånd: verksamheten ska vara registrerad eller godkänd som en mobil livsmedelsanläggning hos Miljöförvaltningen fordonet ska vara registrerat som personbil, lastbil eller buss och totalvikten får inte överstiga kg fordonet ska vara anpassat för verksamheten Andra Food Trucks i Stockholm just nu är Curb Side (pulled pork mm), Fred s Food Truck (hamburgare mm), El Taco Truck (mexikanskt), BonCoin (crêpes och galettes) och Chilibussen. Världens godaste macka? När de franska kolonisatörerna drog sig ur Vietnam 1954 lämnade de efter sig en bestående kärlek till det vita avlånga brödet baguetten. Världens godaste macka Bàhn Mí föddes när gatuförsäljare började fylla baguetter med inhemska smaker: krispigt syrliga pickles, koriander, pikant majonnäs, chilis och gurka toppat med marinerat fläsk, kyckling, tofu eller charkuterier. I vår svenska Bun Bun Truck serveras idag fyra varianter av Báhn Mì: brässerad fläsksida, citrongräsmarinerad kyckling, grillad tofu och klassikern med tre sorters kallskuret. Vi rekommenderar en titt på bunbun.se samt även på Facebook och Twitter. 1 7

18 Sveriges Franchisetagare - specialister inom franchise Vi verkar för att förbättra franchise tagarens situation i Sverige. Bland annat har arbetet bidragit till att vi år 2006 fick en lagstiftning som ger ett visst skydd för Vi ger våra medlemmar stöd när det gäller relationen med franchisegivare, andra företag, kommuner och myndigheter. Här följer några exempel: l Rådgivning, tolkning och förhandlingar när det gäller det egna franchiseavtalet l Rådgivning i arbetsmiljöfrågor och jämställdhetsfrågor l Säkerhetsfrågor där vi har bra avtal med leverantörer av säkerhetsutrustning för butiksmiljö l Hjälp i tvister med annonsskojare och andra fakturabedragare genom vår tjänst bluff-faktureombudsmannen l Rådgivning och biträde i medlemmarnas kontakter med kommuner, myndigheter, försäkringsbolag, banker och många andra l Tillgång till en egen hemsida via Sveriges Franchisetagare l Utbildning i samarbete med Svensk Bensinhandel. Utöver ett omfattande kursutbud inom ledarskap, säkerhet, arbetsmiljöarbete, data och mycket annat kan vi skräddarsy kurser för olika verksamheter l En egen arbetslöshetskassa speciellt för franchisetagare l Gruppförsäkringar i samarbete med Länsförsäkringar l Tillgång (hyra) till förbundets lägenhet i Puerto Banus, Marbella franchisetagare. Denna är emellertid långt ifrån tillfredställande och vi arbetar vidare för att förbättra det lagstadgade skyddet för alla franchisetagare. Genomgång av franchiseavtal För den som planerar att starta eget inom franchise har vi en tjänst (ingår i medlemsavgiften!) där vi noggrant går igenom avtal och förutsättning. Den kan också erbjudas till icke medlemmar, men då till en kostnad. Föreningsservice Vi ser gärna att franchisetagare hos en och samma franchisegivare samlas i en egen förening där gemensamma frågor diskuteras. Vi vet att oseriösa franchisegivare kan ha synpunkter på ett sådant arrangemang när seriösa aktörer ser en fördel att kunna förhandla med hela sin handlarkår. Förutom konkret hjälp vid avtalsförhandlingar kan vi också erbjuda service till föreningarna med administration som löpande bokföring, bokslut, medlemsmatrikel, fakturering, informationshantering, konferensstöd och IT-stöd. Bli medlem du med! Allt detta blir ditt till den facila årsavgiften kr + moms - varav den största delen är avdragsgill! Vi har alltid franchisetagarens bästa som drivkraft, och ju fler medlemmar vi har, desto större tyngd får våra åsikter! Välkommen som medlem i Sveriges Franchisetagare - utgivare av FranchiseFocus! Har du försäkrat din lön? Staffan Eriksson på Våxnäsmacken i Karlstad rekommenderar varmt alla i branschen att ansöka om medlemskap A-kassan. En av de viktigaste försäkringar du kan ha som egenföretagare är arbetslöshetsförsäkringen som ger ersättning om du blir arbetslös. Den grundar sig på tidigare inkomst, och om du uppfyller alla villkor kan den uppgå till 80 % av inkomsten. Taket är för närvarande 680 kr/dag. Lagen om arbetslöshetsförsäkring är densamma för alla A- kassor, men det är en fördel att tillhöra den A-kassa inom det område man själv verkar. Som franchisetagare är ditt naturliga val Sveriges entreprenörers A-kassa; vi har organiserat franchisetagare i snart 80 år! Inte bara du som företagare kan bli medlem, utan också anställda familjemedlemmar. Det krävs personligt medlemskap i en A-kassa för att kunna få inkomstrelaterad ersättning. Många tror att det räcker att företaget är medlem i en företags- eller branschorganisation för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, men så är det inte. För franchisetagare och bensinhandlare För mer information kontakta oss på eller besök

19 Annons helsida Reitan Sid 19

20 B Posttidning Returadress: Sveriges Franchisetagare Box Stockholm