Vilka är de viktigaste friskfaktorerna? Hur går man från kunskap till handling? Visions nationella nätverk

Transkript

1 KART-studien, om stress, hälsa och arbetsmiljö inom Västra Götalandsregionen Vilka är de viktigaste friskfaktorerna? Hur går man från kunskap till handling? Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Stress och stressrelaterad ohälsa Forskning och Kunskapsspridning Brygga mellan teori och praktik Visions nationella nätverk Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser Hälsan & Arbetslivet Intern FHV Nätverk Projekt VGR och FK Permanent VGR Institutet för stressmedicin FoU Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvård Tandvård Kultur Transporter STRESS Genetiska faktorer Personlighet Tidigare erfarenhet /livshändelser Tidigare sjukdomar Levnadsvanor Aktuell belastning (potentiella stressorer arbetsliv och privatliv) Psykiska konsekvenser Upplevelse/Bemästring Stressfysiologiska reaktioner Utbildning Regional utveckling Somatiska konsekvenser Sociala konsekvenser Stress är en naturlig reaktion som hjälper oss att mobilisera kraft och energi. Var går gränsen mellan stimulans och stress. Stress när det är övermäktigt eller okontrollerbart Kooihas Grooningen Kroppsliga Huvudvärk Orolig mage Värk i nacke/axlar Sömnstörningar Infektionskänslig Känslig för ljud eller ljus Yrsel Tryck över bröstet

2 Psykiska Kognitiva Onormal trötthet Gråter lätt Blir arg lätt Humörsvängningar Panikångest Klarar inte av att göra flera saker samtidigt Svårt ta in fler intryck Mindre flexibel Svårt att koncentrera sig Glömmer och gör fel man inte brukar Rastlösare Mer obeslutsam Töjer på arbetstiden Mindre social/drar sig undan Ändrade motionsvanor Ändrade matvanor Ökat alkoholbruk och nikotinanvändning Beteendemässiga STRESSSTRESSSTRESSSTR Tidspress Oro Relationer Ekonomiska bekymmer Individens val/ansvar Ständig uppkoppling Ett arbetsliv i förändring Konflikt arbete familj Det perfekta livet. Förväntningar lycka och lyckas. 26 timmars dygnet Om du fick två extra timmar varje dygn, hur skulle du utnyttja den extra tiden Självförverkligande, träning, familj och vänner, återhämtning, hobbies, TV, facebook, arbete, annat KART-studien om Arbetsmiljö, Stress och Hälsa bland anställda i Västra Götalandsregionen Stressrelaterad ohälsa minskat , därefter trendbrott? Tydligt i verksamheter med omfattande förändring Stora skillnader mellan olika yrkeskategorier Läkarsekreterare och undersköterskor Riskfaktorer och upplevd stress två år senare Friskfaktorer! Allvarligare stressrelaterade tillstånd (AST) i KART-studien n= n= n=1017 n=990 AST: Klart ökade symptom på depressivitet, ångest och/eller utmattning/burnout 2004 n= n= n=191 n=206 Primärvård n= n=113 Sjukhus Primärvård Tandvård 2008 n=113 n=111

3 Uppvarvning och självskattat utmattningssyndrom (s-ums) Uppvarvning s-ums Uppvarvning och självskattat utmattningssyndrom (s-ums) Annan adm befattning (n=60) % Uppvarvning s-ums Enhetschef (n=189) Barnmorska (n=55) 2008 Biomed. analytiker (n=54) Sjukgymnast/Arbetsterapeut (n=87) % 7% Läkare (n=181) % 1 Sjuksköterska/Spec. ssk (n=555) 2008 Tandsköterska (n=50) 2008 Psykolog/Kurator (n=52) 2008 Undersköterska (n=234) 2008 Läkarsekreterare (n=80) % år år år 55+ Totalt år kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor män (n=257) (n=371) (n=522) (n=576) (n=1726) (n=65) år män (n=100) år män (n=99) 12% 55+ män Totalt män (n=177) (n=441) 10 Beror detta huvudsakligen på förhållanden i Kvinnor Män Totalt Arbetslivet 46 % 57 % 48 % Privatlivet 19 % 10 % 18 % Lika mycket 35 % 33 % 34 % Vanligare med arbetslivet som orsak än 2008 Riskfaktorer 2008 för självskattat utmattningssyndrom Höga krav Låg kontroll Liten belöning Brist på socialt stöd Dålig kommunikation Upplevt förändring som en försämring Låg fysisk aktivitet (mest stillasittande) Läkarsekreterare Fokusgrupper om medarbetarskap olika yrkeskategorier på Skaraborgs Sjukhus (här Falköping) Balanserad närvaro (högst 7 dagars sjukfrånvaro och 3 tillfällen av sjuknärvaro/år) Etik Den goda spiralen för ständiga förbättringar Kommunikation Effektivitet Kvalitet Struktur Stöd Arbetsmiljö Hälsa Delaktighet Lärande Enhetschef (n=193) 2008 Barnmorska (n=58) 2008 Annan adm befattning (n=64) 2008 Verksamhetschef (n=52) 2008 Läkare (n=191) 2008 P sykolog/kurator (n=56) 2008 Tandsköterska (n=54) 2008 Sjuksköterska /Spec. ssk (n=572) 2008 Biomed. analytiker (n=60) 2008 Sjukgymnast/A rbetsterapeut (n=89) 2008 Läkarsekreterare (n=81) 2008 Undersköterska (n=249) % 87% 81% 62% 8 87% % % 72% 5 52% 61% 10

4 Viktig förändring på arbetsplatsen Viktig förändring på arbetsplatsen Förbättring Varken eller Försämring Förbättring Varken eller Försämring Enhet schef (n=193) 2008 (77%) 52% (81%) 1 4 Sjukgymnast / Arbet st erapeut (n=89) 2008 (7) (7) Barnmorska (n=54) 2008 (61%) 3 (67%) 2 Läkarsekret erare (n=80) 2008 (6) % (8) 2 Sjuksköt erska / Spec. ssk (n=563) 2008 (6) 3 (8) Undersköt erska (n=237) 2008 (6) 3 (82%) 1 Läkare (n=189) 2008 (5) (7) (8) (8) 2008 (6) (7) 2008 (72 %) (8) 2008 (6) (81%) 2008 (6) (8) 2008 (5) (6) 2008 (77%) (6) Sjukhus/ Nu-Sjukvården Sjukhus/ Gbg inkl S. Sjukhus/ Södra Älvsborg Sjukhus/ Skaraborg Primärvård (n=249) Tandvård (n=134) Annan verksamhet Vårdare/ Sköt are psyk (n=45) 2008 (62%) 1 6 (n=214) Bohuslän (n=808) (n=230) (n=202) (n=100) (82%) 1 51% Ej alla yrkesgrupper Orsak till förändring Försämring VGR % Personalminskning 37 Ändrat/ny organisation 33 Ökad arbetsmängd 31 Ny chef 10 Ändrade/Nya arbetsuppgifter 10 Förbättring VGR % Ny chef 27 Ändrade/Nya arbetsuppgifter 26 Ändrat/ny organisation 24 Ändrad/ny lokal 19 Vilken typ av förändring har varit mest avgörande för att du upplevt det så? Öppet klimat? Undersköterskor och läkarsekreterare Lyssnande? Läkarsekreterare och skötare Möjlighet att prata om arbetet? Barnmorskor och läkare Kommunikation De flesta ganska/mkt bra Nöjd med info vid förändring - värderar förändring mer positivt Nöjd med kommunikation - värderar förändring mer positivt Beslut som rör arbetet, Hur, Vad, Arbetsmängd, Arbetstid, Vem man arbetar med, Kvaliteten, Arbetsmiljö Inflytande Stor t Visst Litet Ver ksamhetschef (n=50) 6 Har goda möjlighet att utveckla min kompetens I hög grad I viss mån I låg grad Ingen åsikt 7 1 Verksamhetschef (n=57) Avdelnings chef (n=211) 4 Enhetschef (n=227) 67% 2 Sjukgymnast/ Ar betster apeut (n=92) Läkare (n=202) 5 Psykolog/ Kur ator (n=55) 5 Sjukgymnast/Arbetsterapeut (n=100) 5 1 Annan adm bef attning (n=100) 3 5 Annan adm befattning (n=114) 5 1 Vår dar e/ Skötar e psyk (n=51) 4 3 Tandsköterska (n=55) 2 Adm.ass/ sekr eter ar e (n=50) 5 Psykolog/Kurator (n=61) 4 2 2% Tandsköter ska (n=53) Barnmorska (n=62) 4 2 Läkar e (n=193) 1 Sjuksköterska /spec. ssk (n=625) 4 Biomed. analytiker (n=62) Undersköterska (n=265) 3 Sjuksköter ska / spec. ssk (n=607) 12% 5 3 * * Bar nmor ska (n=61) Under sköter ska (n=260) Läkar sekr eter ar e (n=89) 4 4 * Tydligt samband mellan att uppleva stort inflytande och att vara nöjd med kvaliteten och effektiviteten Vårdare/Skötare psyk (n=52) Biomed. analytiker (n=67) Läkarsekreterare (n=90) % 1 52%

5 9 Jag bidrar till förbättringar I hög grad I viss mån I låg grad Ingen åsikt Struktur * Verksamhetschef (n=57) Tydlig Mindre tydlig Otydlig Enhetschef (n=227) 87% 1% 1 Sjukgymnast (n=100) Psykolog/kurator (n=61) Annan adm befattning (n=114) 72% 1 Biomed. Analytiker (n=67) 67% 41% 41% 41% Barnmorska (n=62) Ssk /spec. ssk (n=624) Vårdare/Skötare psyk (n=52) 62% Undersköterska (n=265) 2 Tandsköterskor (n=55) Läkare (n=202) 1 Sjukhus/ NUsjukvården (n=234) Sjukhus/ Gbg inkl. S Bohuslän (n=858) Sjukhus/ Södra Älvsborg (n=258) Sjukhus/ Skaraborg (n=222) Primärvård (n=293) Tandvård (n=139) Annan verksamhet (n=162) Läkarsekreterare (n=90) 5 Tydliga regler och förhållningssätt, Klart vem som fattar beslut Tydligt vem som gör vad, Vilka avdelningar som gör vad Arbetet flyter på bra eftersom vi för det mesta vet vad vi skall göra. Nöjd med balansen för egen skull och andra Kontroll över tid och energi på fritiden Tandsköter ska (n=55) 6 Enhetschef (n=227) 9 Adm ass. / Sek. (n=52) 5 Biomed. analytiker (n=67) 8 Ver ksamhetschef (n=57) 5 Bar nmor ska (n=62) 82% Biomed. analytiker (n=67) 52% Annan adm bef attning (n=114) Enhetschef (n=227) 4 Tandsköter ska (n=54) 7 Annan adm bef attning (n=114) Under sköter ska (n=266) 77% Under sköter ska (n=266) Vår dar e/ Skötar e psyk (n=52) 77% Sjuksköter ska / spec. ssk (n=625) Ver ksamhetschef (n=57) 77% Bar nmor ska (n=62) 4 Sjuksköter ska / spec. ssk (n=627) 7 Vår dar e/ Skötar e psyk (n=52) 42% Adm ass. / Sek. (n=52) 7 Psykolog/ Kur ator (n=61) 4 Läkar e (n=201) 6 Sjukgymnast/ Ar betster apeut (n=97) 41% Psykol og/ Kur ator (n=62) 6 Läkar e (n=201) Läkar sekr eter ar e (n=91) 3 3 Sjukgymnast/ Ar betster apeut (n=97) Läkar sekr eter ar e (n=90) 67% Sömnproblem Svårt att somna och/eller upprepade uppvakningar med svårighet att somna om Fysisk aktivitet Sjukgymnast (n=67) 2% 4 4 Sjuksköterska/ Spec. ssk (n=711) 10 Läkare (n=229) 4 Annan administativ befattning (n=135) % Barnmorska (n=73) % 1% Undersköterska (n=267) Biomed.analytiker (n=73) 4 Tandsköterska (n=57) 1 5 2% Annan befattning (n=163) Läkarsekreterare (n=98) Vårdare/ Skötare psyk (n=53) 1 51% 1 Adm.assistent/ Sekreterare (n=54) år år år 55+ Totalt kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor (n=263) (n=380) (n=528) (n=587) (n=1758) år år år 55+ män Totalt män män män (n=178) män (n=66) (n=102) (n=102) (n=448) Mest stillasittande Lättare Mer ansträngande Hård träning

6 Röker och/eller snusar dagligen Använder friskvårdserbjudande Sjukgymnast/ Ar betster apeut (n=91) 2008 Biomed. analytiker (n=62) % Tandsköter ska (n=52) Annan adm bef attning (n=87) 2008 Enhetschef (n=189) 2008 Bar nmor ska (n=55) Läkar e (n=175) 2008 Verksamhetschef (n=46) 2008 Läkar sekr eter ar e (n=83) Sjuksköter ska / spec. ssk (n=525) Under sköter ska (n=241) 2008 Psykolog/ Kur ator (n=48) 2008 Sjukhus/ NUsjukvården (n=236) Sjukhus/ Gbg Sjukhus/ Södra inkl. S Älvsborg Bohuslän (n=260) (n=865) Sjukhus/ Skaraborg (n=232) Primärvård (n=297) Tandvård (n=141) Annan verksamhet (n=164) Adm. ass/ Sekr eter ar e (n=50) 2008 Vår dar e/ Skötar e psyk (n=42) % 4 10 Hälsans kontinuum Vad är viktigt för att du skall trivas, må bra och utvecklas i jobbet? Hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna förverkliga sina personliga mål. (Winroth 2008) Sjukdomar Efterhjälpande/ rehabiliterande Ohälsa - Hälsa Besvär Livskvalitet Hälsofrämjande ledarskap Förebyggande Organisationsförändring Känsla av sammanhang Välbefinnande Hälsofrämjande Självbestämmande Vilka faktorer skapar hälsa på arbetsplatsen? KASAM Känsla av sammanhang Om man ser livet i ett sammanhang är det lättare att ha tillit till egna och andras resurser. Meningsfullhet Begriplighet Skador Funktionshinder Prestation Uthållighet Diagnos/sjukskrivning Riskzon Målzon Ahlborg 2005/Thynell 2005 Hanterbarhet KASAM handlar om individuella resurser som kan utvecklas under hela livet. Arbetet har goda möjligheter att stärka medarbetarnas känsla av sammanhang

7 Vilka faktorer skapar hälsa på arbetsplatsen? - Vad får dig att må bra på arbetet? Vilka faktorer skapar hälsa på arbetsplatsen? Meningsfullhet Samhörighet Belöning efter ansträngning Stolthet Nytta Värderingar Positiva upplevelser Arbetsglädje Mina kollegor får mig att må bra och med dem kan jag vara mig själv. Att arbetet i sig är väldigt roligt och fascinerande. Bra arbetskamrater och bra stämning gör att man orkar med vårdtyngden. Att man trivs med arbetsuppgifterna och att man kan utvecklas i arbetet. Lagom utmanande arbetsuppgifter. Mitt arbete ska kännas hanterbart och utvecklande i lagom nivå för min kompetens. Begriplighet Förstå uppdraget Veta att man lyckats Fira framgångar Kunskap för sin uppgift Kompetensutveckling Ett lärande arbetssätt Känna till organisationen Öppen kommunikation Vilka faktorer skapar hälsa på arbetsplatsen? Hanterbarhet Yrkesskicklighet Bra arbetsverktyg Stöd till prioritering Återhämtning Socialt stöd Delaktighet En fungerande organisation Lagom mycket utmaningar. variation, gärna något man inte är beredd på, så att man får tänka till och göra speciallösningar för patienterna, även när det krävs snabba insatser. Att jag kan träna på jobbet och att det finns mycket aktiviteter att välja på. Individ Att bli sedd och respekterad Belöning/erkänsla Förstå uppdraget Veta om man lyckats Grupp Samhörighet, Kamratskap Delaktighet, inflytande En öppen kommunikation Känna till organisationen Organisation Positiv till problemlösning Framföra åsikter utan att bli straffad för det Metoder som främjar hälsa Ex; Utvecklingssamtal Kommunikation chef medarbetare, dialog Återkoppling, Tydliggöra yrkesroll och gemensamma mål. Kompetensutveckling Ex; Arbetsplatsträffar Ett sätt att främja ett gott arbetsklimat Former som främjar aktivt deltagande Innehåll som stärker begripligheten Ex; förändringsarbete Öppen och kontinuerlig information Chefen närvarande och tillgänglig, inställd på att lösa uppkomna frågor och beredd att ta hjälp om så behövs. INDIVID EFFEKTIVA METODER för hälsofrämjande arbetsplatser NIVÅ FRÄMJANDE TYP AV INSATS FÖREBYGGANDE REHABILITERANDE EFFEKT Ett hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande en idé om resurser Utifrån givna villkor nuläget fokusera på möjligheter och resurser. Fokusera vad du vill uppnå Önskat läge / Framtid GRUPP/ARBETSPLATS ORGANISATION Breda, systematiska satsningar Såväl främjande som förebyggande Insatser riktade både mot individ och arbetsplats/organisation Helhetssyn Många faktorer påverkar hälsan, både på arbetet och privat. Få tillstånd ett lärande om viktiga friskfaktorer. Arbetsplatsen som sammanhang Människan i ett sammanhang. Rikta till både individ, grupp och organisation. Integrera det hälsofrämjande med förebyggande och rehabiliterande och med verksamhetsutveckling.

8 Ett hälsofrämjande förhållningssätt Delaktighet Möjliggör för andra att ta kontroll över sina liv. Arbetsformer med aktivt deltagande och lärande. Anpassade verktyg Arbetsmetoder som inbjuder till dialog, delaktighet och arbetsglädje. Hälsoprojekt i NU-sjukvården Samverkan ISM, Hälsan & Arbetslivet och NU-sjukvården Tydlighet Mål, ansvar och roller. Ett hälsofrämjande synsätt vid styrning, beslutsfattande och ledning. Process Bygg på tidigare erfarenheter. Var ihärdig och arbeta långsiktigt och stegvis. Låt det ta tid. Återkoppla och utvärdera under processen. Med stöd av Arbetsmiljödelegationen VGR Läkarsekreterare delaktighet belöning socialt stöd kommunikation; öppet/lyssnande kompetens fysisk aktivitet Vad behöver stärkas? Undersköterskor delaktighet kommunikation; /lyssnande kompetens tobaksfrihet Förslag till insatser Barnmorskor kommunikation; /prata om frågor som rör arbetet kontroll över tid och energi i arbetet APP Insatser - APP Personligt hälsosamtal enligt MI-metoden Reflektionstid Chefsutbildning Mindfulness? Teambildning? Mindfulness? ISM-rapport 9 Kunskap och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser Hälsa och stress Hälsofrämjande arbetsplatser Individ Arbetsplats - Organisation Chefs- och ledarskap Effektiva metoder Övergripande erfarenheter Individ Arbetsplats Organisation och ledarskap Hur vet vi att vi lyckats? Kortversion ISM ger nu ut ett Nyhetsbrev för att du som är intresserad skall få tips om nyheter på hemsidan. ISM:s forskning Extern forskning Praktik och metoder Föreläsningar Läsvärt Nyhetsbrevet kommer ut fyra gånger per år. Du anmäler dig via ett formulär på vår webbsida