Årgång 21 Nr NOTISER

Transkript

1 Årgång 21 Nr NOTISER Välkommen tillbaka till ett nytt SIK-år som vi hoppas skall bli ett riktigt bra år för både klubben, dess medlemmar och sponsorer. Som framgår av det bifogade programmet äger SIKs Årsmöte rum på Tekniska Museet, Föreläsningssalen, onsdagen den 11 mars med bl a föredrag av Rektor Anders Axelsson som berättar om sitt första år som rektor på Lunds Tekniska Högskola och hur han ser på skolans framtida utveckling. Fredagen den 6 mars är alla varmt välkomna till årets första Vinprovarafton. Som Du ser av det bifogade programmet inbjuder vi även till andra intressanta arrangemang, så reservera redan nu tid för Ditt deltagande. Senaste nytt om Skånska Ingenjörsklubben hittar Du på vår webbsida Huvudsponsorer: 1

2 SIKs SIKs STYRELSE STYRELSE Tomas Tomas Rasmusson Rasmusson Veterinärvägen Veterinärvägen 21, 21, BJÄRRED BJÄRRED v v Agneta Agneta Leander Leander Näktergalsvägen Näktergalsvägen 7, 7, BUNKEFLOSTRAND BUNKEFLOSTRAND v.ordf@ingenjorsklubben.m.se v.ordf@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Ulf Ulf Darinder Darinder Marknad Marknad - Ceremonimästare - Ceremonimästare Ynglingagatan Ynglingagatan 19, 19, MALMÖ MALMÖ marknad@ingenjorsklubben.m.se marknad@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Hampus Hampus Ekwall-Hansson Ekwall-Hansson Sekreterare Sekreterare Roslins Roslins väg väg 6 6 A, A, MALMÖ MALMÖ sekr@ingenjorsklubben.m.se sekr@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Leif Leif Eneberg Eneberg Information Information Skäralidsgatan Skäralidsgatan 43, 43, LIMHAMN LIMHAMN info@ingenjorsklubben.m.se info@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Lars-Olof Lars-Olof Hartzén Hartzén Ekonomi Ekonomi - Skattmästare - Skattmästare Kvarnvingegränd Kvarnvingegränd 10, 10, HÖLLVIKEN HÖLLVIKEN ekonomi@ingenjorsklubben.m.se ekonomi@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Josip Josip Zeljko Zeljko Tucak Tucak Projekt Projekt Bunkeflovägen Bunkeflovägen 39, 39, BUNKEFLOSTRAND BUNKEFLOSTRAND projekt@ingenjorsklubben.m.se projekt@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Jan-Eric Jan-Eric Ståhl Ståhl Program Program Solbjersgårdens Solbjersgårdens allé, allé, LUND LUND program@ingenjorsklubben.m.se program@ingenjorsklubben.m.se Fackkommittéer Fackkommittéer E E Bengt Bengt Wilén Wilén Sparvgatan Sparvgatan 2, 2, VELLINGE VELLINGE el@ingenjorsklubben.m.se el@ingenjorsklubben.m.se IT IT (tf) (tf) Lars Lars Akervall Akervall Lorensborgsgatan Lorensborgsgatan 3 3 A, A, MALMÖ MALMÖ it@ingenjorsklubben.m.se it@ingenjorsklubben.m.se K K Pär Pär Tufvesson Tufvesson Brisgränd Brisgränd 4 4 B, B, LOMMA LOMMA kem@ingenjorsklubben.m.se kem@ingenjorsklubben.m.se M/I M/I Dan Dan Petersen Petersen Ryngevägen Ryngevägen 190, 190, YSTAD YSTAD moi@ingenjorsklubben.m.se moi@ingenjorsklubben.m.se Mv Mv Agneta Agneta Leander Leander Näktergalsvägen Näktergalsvägen 7, 7, BUNKEFLOSTRAND BUNKEFLOSTRAND mv@ingenjorsklubben.m.se mv@ingenjorsklubben.m.se Sk Sk Tomas Tomas Rasmusson Rasmusson Veterinärvägen Veterinärvägen 21, 21, BJÄRRED BJÄRRED sk@ingenjorsklubben.m.se sk@ingenjorsklubben.m.se VH VH Johan Johan Hellqvist Hellqvist Lindells Lindells väg väg 4, 4, MALMÖ MALMÖ vh@ingenjorsklubben.m.se vh@ingenjorsklubben.m.se VVS VVS Vakant Vakant vvs@ingenjorsklubben.m.se vvs@ingenjorsklubben.m.se SIK-AKTUELLT SIK-AKTUELLT nr nr 1, 1, januari januari SIKs SIKs kansli kansli Organ Organ för för Skånska Skånska Ingenjörsklubben Ingenjörsklubben Kanslist: Kanslist: Birgit Birgit Arkenstedt Arkenstedt Malmöhusvägen Malmöhusvägen 7, 7, MALMÖ MALMÖ Malmöhusvägen Malmöhusvägen 7, 7, MALMÖ MALMÖ Ansvarig Ansvarig utgivare: utgivare: Tomas Tomas Rasmusson Rasmusson Öppettider: Öppettider: tisdag-torsdag tisdag-torsdag Redaktion: Redaktion: Tomas Tomas Rasmusson Rasmusson Telefon: Telefon: Leif Leif Eneberg Eneberg Telefax: Telefax: Birgit Birgit Arkenstedt Arkenstedt E-post: E-post: sik@ingenjorsklubben.m.se sik@ingenjorsklubben.m.se Hemsida: Hemsida: Tryckt Tryckt hos hos Litos Litos i Malmö i Malmö Postgiro: Postgiro: Tidskriften Tidskriften utkommer utkommer med med 4 4 nr/år nr/år Bankgiro: Bankgiro:

3 VÅRPROGRAM 2009 Datum Tid Ämne 11 febr VARFÖR TAR DU DEN BILDEN OCH INTE DEN ANDRA? Föredragshållare Jorge de Sousa Pires, JSP InContext AB och Växjö Universitet, introducerar och därefter diskuteras bl a bildkomposition, retuschering, publicering på webben m m. 3 mars MALMÖ HAMN I STÄNDIG FÖRÄNDRING Malmö Hamnchef Lars Karlsson berättar om samarbetet med Köpenhamn i det gemensamma bolaget Copenhagen Malmö Port AB och Regionrådet Pia Kinhult berättar om exploateringen av hamnområdet och integrationen med Öresundsregionen. 6 mars VINPROVARAFTON En afton i de goda vinernas och den goda matens tecken under ledning av Magister Göran Davidsson. Se separat inbjudan. 10 mars LEAN PERSONAL INTE BARA FÖR INDUSTRIN Halvdagsseminarium med föredrag av Dan W Petersen, Aguila Industrial Network AB och Lis Petersen Bell från SomMest. Läs mer om seminariet på sidan mars ÅRSMÖTE Dagordningen hittar Du på sidan LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA PÅ VÄG MOT FRAMTIDEN Rektor Anders Axelsson berättar om sitt första år som rektor vid LTH och om hur han ser på skolans framtida utveckling. Planerade program tillsammans med IVA Syd, se bifogat programblad. Uppdateringar av inbjudningar och tillkommande program finner Du på vår hemsida Deltagandet i våra aktiviteter är med få undantag GRATIS. Kostar det något anges detta i inbjudan. Om Du anmält Dig men får förhinder, glöm inte att lämna återbud. Detta är speciellt viktigt vid anmälan till arrangemang där förtäring ingår. VÄLKOMMEN! 3

4 NYÅRSHÄLSNING FRÅN ORDFÖRANDEN Jag önskar alla Skånska Ingenjörsklubbens medlemmar ETT GOTT NYTT ÅR och tackar för ett trevligt 2008, med goda insatser från styrelse och fackkommittéer som arrangerat många intressanta och uppskattade sammankomster. I min nyårshälsning vill jag speciellt uppmärksamma Bo Leander, som vid årsmötet blev utnämnd till hedersledamot i Skånska Ingenjörsklubben. Bo var då inte närvarande och därför tar jag nu tillfället i akt att ge honom ett välförtjänt tack för de insatser som han gjort och alltjämt gör för klubben. Utan de frivilliga insatser som görs av personer som Bo Leander, och då tänker jag på tidigare ordföranden och även vår nuvarande styrelse, skulle Skånska Ingenjörsklubben inte vara den klubb som den är idag. Den kanske viktigaste insatsen görs av våra fackordföranden. Med bra program, som fackkommittéerna arrangerat 2008, kommer många medlemmar till våra möten. Styrelsens uppgift är att driva utvecklingen av klubben och genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa klubben till de förändringar som sker i omvärlden och som direkt påverkar klubben. Den viktigaste förändringen i detta avseende är att unga människors har mindre tid för allt som inte berör arbete eller familj. Till detta kommer det ökade utbudet av både kunskap och underhållning som flödar ut över oss från Internet, TV, radio, tidningar, idrottsevenemang etc. Skånska Ingenjörsklubbens program är givetvis en del av detta utbud och konkurrerar om den tid som kan avsättas för fritidsverksamhet. Styrelsen har organiserats och har påbörjat åtgärder för att möta denna utmaning. Vi har fortsatt vår strategi med samverkan med andra föreningar och vi har flera bra exempel på detta i årets programutbud. Vi kommer att fortsätta med detta men också komplettera vår strategi med att i ökad utsträckning involvera nya företag och organisationer i programframtagningen. Syftet är att få fler företag intresserade av Skånska Ingenjörsklubben och därmed också en möjlighet att få fler medlemmar från dessa företag och fler besökare till våra möten. Vi har också fortsatt med mentorsverksamhet i klubben om än i något mindre omfattning. Här ser vi en möjlighet att i samverkan med vår nya huvudsponsor Epsilon Arena AB och LTH vidareutveckla denna verksamhet. Ett annat projekt som vi nu satsar på är framtagningen av en Profilbroschyr tillsammans med våra medlemsföretag. Broschyren skall förmedla en positiv bild av naturvetenskaplig och teknisk verksamhet. Den skall användas i vår egen marknadsföring och för att påverka ungdomar att välja en teknisk utbildning. Ett särskilt tack vill jag rikta till vårt allt-i-allo Birgit Arkenstedt för hennes insatser för Skånska Ingenjörsklubben under året. Tack också till Ulf Darinder och Telse Hedtjärn för deras insatser i samband med julfesten. Tomas Rasmusson SIK 4

5 C M C M Y CM MY CY CMY K Y CM MY CY CMY K C M Y CM MY CY CMY K Själv ska jag ändra Vita Huset till Barack Trevligt att Skånska Ingenjörklubben uppmärksammar behovet av förändringar Julkort pdf GOD JUL FRÅN BARACK Det har vi gjort för Länge sedan Åtminstone i Karlskrona Trevligt att Skånska Ingenjörsklubben uppmärksammar Kartläggningen av Havsbotten i Östersjön Julkort pdf GOD JUL FRÅN PUTIN Hoppas det blir lika trevligt nästa år Tack för ett trevligt år Med goda insatser från styrelse och fackkommittéerna som arrangerat många fina möten som uppskattats av våra medlemmar Julkort pdf GOD JUL FRÅN ORDFÖRANDEN 5

6 NYÅRSTANKAR FRÅN SKATTMÄSTAREN Så skriver vi nu 2009, ett nytt år med nya förhoppningar om än ett skitår rent ekonomiskt enligt vår regering. Året har inletts med oro i världen och stort mänskligt lidande särkilt i Gaza. Vi får hoppas att man kan få till stånd medling i konflikten i mellanöstern. Under det gångna året har flera initiativ tagits från styrelsen för att utveckla vår klubb men det har varit tufft med en fortsatt vikande medlemskader. Samarbetet med andra föreningar om föredrag och studiebesök har i mitt tycke varit positivt. Vår samverkan med Tekniska Högskolan i Lund hoppas jag skall innebära att fler unga intresserar sig för vår klubb. Styrelsen arbetar ihärdigt med att marknadsföra klubben och finna fler företagssponsorer. Årsresultatet för 2008 blir negativt - ca kr enligt prognos i skrivande stund. Intäkterna från medlemsavgifterna är liksom 2007 för små och vår förhoppning om ökade sponsorintäkter från företag kom på skam. Kostnaden för julfesten har åter överskridit de intäkter som vi har fått in från betalande gäster, vilket har fått oss att överväga en annan form för detta arrangemang kommande jul. Budgeten för 2009 kommer emellertid att bli i balans eftersom vi har höjt årsavgiften enligt beslut vid årsmötet Bidrag från den skånska industrin är välkomna. Är ditt företag sponsor? Om inte, är ni välkomna att stödja SIK. Kontakta gärna kansliet. Medel som kommer in ger oss möjlighet att bredda vår verksamhet och stärker dessutom vår ekonomi. Om vi hjälps åt får vi säkert ett gott nytt SIK-år! God fortsättning på det nya året! Lars-Olof Hartzén Skattmästare Ifö Sanitär för funktionell harmonisk tidlös design med hög finish 6

7 ÅRSMÖTE 11 MARS 2009 DAGORDNING Val av ordförande att leda mötet. Val av två personer att jämte ordförande justera protokollet. Beslut om årsmötet är behörigen kallat. Beslut om årsmötet är beslutsmässigt. Föredragning av styrelsens årsberättelse. Föredragning av revisorernas årsberättelse. Fastställande av resultat- och balansräkning med medelsdisposition. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen och skattmästaren för den tid som berättelsen avser. Beslut om antal styrelseledamöter. Val av styrelseledamöter. Val av ordförande i fackkommitté. Val av revisorer och revisorersättare. Val av valberedning. Fastställande av verksamhetsplan och kostnadsbudget för det kommande verksamhetsåret. Fastställande av avgifter för det kommande verksamhetsåret. Ärenden som av styrelsen eller medlem hänskjutits till årsmötet. Läs mer om Årsmötet och det efterföljande föredraget av Rektor Anders Axelsson, LTH, i det bifogade programmet. 7

8 SKALL VI TILLÅTA VRAKPLUNDRING? Det är en berättigad fråga som man kan ställa sig efter att ha hört föredragen som presenterades vid Skånska Ingenjörsklubbens möte med rubriken SKALL VI TILLÅTA VRAKPLUNDRING? Det är en berättigad fråga som man kan ställa sig efter att ha hört föredragen som presenterades vid Skånska Ingenjörsklubbens möte med rubriken VÅRT MARINA ARV VAD DÖLJER SIG UNDER HAVSYTAN Runt våra skånska kuster ligger 2800 förlista registrerade fartygsvrak. Flera av dessa har hemsökts VÅRT av vrakplundrare. MARINA ARV Med nya VAD sök- DÖLJER och dyktekniker SIG UNDER blir det allt HAVSYTAN lättare att finna och komma åt dessa vrak. Dessutom kan det finnas andra föremål på havsbotten, som t ex delar av Runt störtade våra flygplan skånska från kuster andra ligger världskriget 2800 förlista som kan registrerade vara av stort fartygsvrak. intresse att Flera ta vara av på. dessa Är har det hemsökts då försvarbart av vrakplundrare. att tillåta att Vårt Med nya Marina sök- Arv och plundras? dyktekniker Borde blir det inte allt lättare i stället att bevaras finna och för framtiden komma åt innan dessa vrak. det förstörs Dessutom av dykare kan det eller finnas av andra fiskarnas föremål trålar på som havsbotten, sveper över som havsbotten? t ex delar av I tillägg störtade till flygplan detta kan från man andra fråga världskriget sig vad man som skall kan göra vara med av stort de vrak intresse som att ligger ta vara som på. tickande Är det bomber då försvarbart och kan att orsaka tillåta stora att Vårt miljökatastrofer Marina Arv om plundras? t ex olja från Borde stora det tankar inte i plötsligt stället bevaras läcker ut för i framtiden havet. Detta innan var det huvudfrågorna förstörs av dykare i den eller presentation av fiskarnas av trålar projektet som sveper Vårt Marina över havsbotten? Arv som I tillägg gjordes till av detta Kjell kan Andersson man fråga och sig Peter vad Jonsson man skall från göra LTH, med Jan de vrak Öijeberg som från ligger Malmö som tickande Museer bomber och Henrik och kan Roosberg orsaka från stora Kustbevakningen. miljökatastrofer om Till t ex kvällens olja från föreläsning stora tankar var plötsligt flera föreningar läcker ut i med havet. såväl Detta marint var som huvudfrågorna flyghistoriskt i den intresse presentation inbjudna. av projektet Vårt Marina Arv som gjordes av Kjell Andersson och Peter Jonsson från LTH, Jan Öijeberg från Malmö Museer och Henrik Roosberg från Kustbevakningen. Till kvällens föreläsning var flera föreningar med såväl marint som flyghistoriskt intresse inbjudna. Registrerade vrak längs Skånes kuster Kjell Andersson inledde med en kortfattad presentation av projektet. Syftet är att skapa underlag för att kunna göra Registrerade en bedömning vrak av längs det Skånes framtida kuster skyddsbehovet för vårt marina kulturlandskap. De första insatserna gjordes redan Nu har man bättre metoder och man Kjell har fått Andersson en större uppmärksamhet, inledde med en bl kortfattad a genom presentation att SVT i våras av projektet. gjorde ett Syftet reportage är från att skapa kartläggningen för av att havsbotten kunna göra i Kämpingebukten en bedömning av utanför det framtida Falsterbo. skyddsbehovet Man har en för egen vårt hemsida marina underlag kulturlandskap. De första där insatserna man kan följa gjordes projektet. redan Nu har man bättre metoder och man har fått en större uppmärksamhet, bl a genom att SVT i våras gjorde ett reportage från kartläggningen av havsbotten i Kämpingebukten utanför Falsterbo. Man har en egen hemsida där man kan följa projektet. 8

9 Kjell Andersson och Jan Öijeberg klargör för mätningar (bilden är hämtad från projektets hemsida) Kjell Andersson och Jan Öijeberg klargör för mätningar Peter Jonsson berättade om (bilden tekniska är hämtad utvecklingen från projektets av verktyg hemsida) och metoder för kartläggning av havsbotten. En förutsättning för en effektiv avsökning av havsbotten är att man vet Peter var man Jonsson befinner berättade sig. Idag om den är tekniska detta inget utvecklingen större problem. av verktyg Med och GPS, metoder Global för Positioning kartläggning System, av havsbotten. kan man bestämma En förutsättning sin position för en med effektiv mycket avsökning stor noggrannhet. av havsbotten Även är de att enkla man och vet var billiga man systemen befinner ger sig. en Idag mycket är bra detta precision inget större med en problem. noggrannhet Med på GPS, Global m, vilket Positioning är fullt System, tillräckligt kan för man navigering bestämma till havs. sin position Med riktigt med avancerad mycket stor teknik noggrannhet. kan man positionera Även de enkla sig med och billiga en noggrannhet systemen på ger 0,1-1 en mycket cm. bra precision med en noggrannhet på m, vilket är fullt tillräckligt för navigering till havs. Med riktigt avancerad teknik kan man positionera sig med en Med noggrannhet hjälp av modern på 0,1-1 datateknik cm. kan man skapa tredimensionella bilder av havsbotten och föremål som befinner sig på havsbotten. Det finns optiska, elektromagnetiska och akustiska Med metoder. hjälp Med av modern en släpvideo datateknik som bogseras kan man efter skapa ett fartyg tredimensionella kan man fotografera bilder av havsbotten och sedan sätta och föremål ihop flera som bilder befinner till större sig på bilder havsbotten. med s k Det mosaikteknik. finns optiska, Med elektromagnetiska och metoder akustiska kan metoder. man med Med stor en känslighet släpvideo upptäcka som bogseras järnföremål efter ett och fartyg sätta kan samman man fotografera tredimensionella och sedan bilder sätta av ihop exempelvis flera bilder fartyg till som större byggts bilder i med stål. s Med k mosaikteknik. flerstråliga ekolod Med elektromagnetiska kan man snabbt avsöka metoder stora kan man bottenområden med stor känslighet och framställa upptäcka tredimensionella järnföremål bilder och sätta för vidare samman analys. tredimensionella bilder av exempelvis fartyg som byggts i stål. Med flerstråliga ekolod kan man snabbt avsöka stora bottenområden Analysarbetet av och de framställa kartläggningar tredimensionella av havsbotten bilder som för man vidare gjort analys. under 2008 utanför Falsterbo pågår fortfarande. Jan Öijeberg berättade om de fynd som hittills studerats närmare. Det Analysarbetet intressantaste var av de kanske kartläggningar Skonerten av Hedvig havsbotten som förliste som man i början gjort av under 1900-talet utanför Falsterbo pågår fortfarande. Jan Öijeberg berättade om de fynd som hittills studerats närmare. Det intressantaste var kanske Skonerten Hedvig som förliste i början av 1900-talet. Hedvig Hedvig 9

10 Fartyget var lastat med tegel från Skumberga. När man kontaktade företaget fick man besked om att detta tegel inte tillverkades längre och man hade inte heller några lager eller rester kvar av teglet. Allt hade förstörts och använts som utfyllnad vid vägbyggen. Man kan alltså konstatera att här har vi nu ett väl bevarat stycke industrihistoria på havsbotten. Jan Öijeberg berättade också var om lastat Arcturus med tegel som gått från under Skumberga. efter en När kollision man kontaktade och Knippla företaget som sjunkit fick man efter besked att ha Fartyget om gått att in detta i minfält. tegel inte tillverkades längre och man hade inte heller några lager eller rester kvar av teglet. Allt hade förstörts och använts som utfyllnad vid vägbyggen. Man kan alltså konstatera att här har vi nu ett väl bevarat stycke industrihistoria på havsbotten. Jan Öijeberg berättade också om Arcturus som gått under efter en kollision och Knippla som sjunkit efter att ha gått in i ett minfält. Arcturus De fartyg som går under i eller i närheten av grunda farleder sprängs av Sjöfartverket för att de inte skall utgöra hinder för sjötrafiken. Arcturus Jan Öijeberg avslutade med att visa ett objekt som man ännu inte har analyserat närmare, men De som fartyg var intressant som går och under som i eller möjligen i närheten kunde av vara grunda ett flygplansvrak farleder sprängs eller av delar Sjöfartverket av ett sådant. för att de inte skall utgöra hinder för sjötrafiken. Henrik Roosberg berättade att det bedöms finnas 250 miljöfarliga fartygsvrak längs den Jan svenska Öijeberg kusten. avslutade Av dessa med är att 20 visa nära ett kusten objekt och som 2 släpper man ännu redan inte nu har ut analyserat olja. Det närmare, Kustbevakningens var ansvar intressant att och ta hand som om möjligen oljeutsläpp, kunde men vara ett man flygplansvrak måste först göra eller en delar samhällsekonomisk av ett sådant. men som bedömning om det lönar sig att ingripa. Resultatet är uppenbart att man åtminstone för Henrik närvarande Roosberg accepterar berättade att det att finns det vrak bedöms som läcker finnas olja 250 längs miljöfarliga Sveriges kust. fartygsvrak Det ligger längs bl a den tysk svenska ubåt kusten. på västkusten, Av dessa Ubåt är , nära kusten som med och 2 jämna släpper mellanrum redan nu ut släpper olja. Det ut olja. är Kustbevakningens ansvar att samla att in ta oljan hand men om oljeutsläpp, det bedöms men inte man ekonomiskt måste först försvarbart. göra en Den samhällsekonomisk olja som släpps Det finns metoder ut bedömning bryts ner om i havet det och lönar anses sig tydligen att ingripa. inte utgöra Resultatet något är större uppenbart hot mot att vår man miljö. åtminstone I Norge har för man närvarande gjort en accepterar inventering att och det finns funnit vrak 2000 som vrak läcker varav olja 36 längs anses Sveriges stora nog kust. att utgöra Det ligger ett hot. bl a Två en tysk har sanerats. ubåt på västkusten, Det ena var Ubåt kryssaren 1065, Blücher som med där jämna en stor mellanrum mängd bunkerolja släpper ut olja. togs om Det hand. finns metoder Henrik Roosberg att samla berättade in oljan men om ett det samarbete bedöms inte med ekonomiskt Chalmers där försvarbart. man tagit Den fram olja en metodik som släpps för insatser ut bryts mot ner i utsläpp. havet och Den anses byggde tydligen på insatser inte utgöra i tre steg: något större hot mot vår miljö. I Norge har man gjort Samla en inventering information och och funnit prioritera 2000 med vrak avseende varav 36 anses på hur stora farlig nog lasten att utgöra är och ett hur hot. farligt Två har sanerats. utsläppet Det är ena i det var aktuella kryssaren området Blücher där en stor mängd bunkerolja togs om hand. Henrik Göra Roosberg en riskbedömning berättade om ett med samarbete hjälp med av inspektioner Chalmers där och man provtagningar tagit fram en metodik på platsen. för insatser Ungefärlig mot utsläpp. kostnad Den byggde 0,5-2 miljoner på insatser kronor i tre steg: Samla Sanera. information Ungefärlig kostnad och prioritera med miljoner avseende kronor på hur farlig lasten är och hur farligt utsläppet är i det aktuella området Kjell Andersson Göra en riskbedömning avslutade med att med ytterligare hjälp av understryka inspektioner behovet och provtagningar av att hand på om platsen. Vårt Marina Ungefärlig Arv. Det kostnad är märkligt 0,5-2 att miljoner man på kronor land har så strikta bestämmelser om vad man får göra med Sanera. föremål Ungefärlig som man kostnad finner genom miljoner utgrävningar kronor och andra metoder men till havs har man nästan inga bestämmelser alls. Man tillåter eller försöker åtminstone inte förhindra plundring Kjell Andersson av skeppsvrak. avslutade Det med tog att tre ytterligare dagar efter understryka 10 M/S Jan Hevelius behovet förlisning av att ta så hand var om Tax Vårt Free shoppen Marina Arv. tömd. Det är märkligt att man på land har så strikta bestämmelser om vad man får

11 Ungefärlig kostnad 0,5-2 miljoner kronor Sanera. Ungefärlig kostnad miljoner kronor Referat2 från Vårt Marina Arv - 14 okt TR.pdf Kjell Det blev Andersson en hel avslutade del frågor med och att det ytterligare intressantaste understryka var kanske behovet inte av alltid att ta vraken hand i om sig Vårt utan Marina historien Arv. som kunde Det är berättas märkligt runt att omkring. man på land har så strikta bestämmelser om vad man får göra med föremål som man finner genom utgrävningar och andra metoder men till havs har man Efter nästan föredragen inga serverades bestämmelser kaffe alls. och kaka Man i tillåter foajén. eller försöker åtminstone inte förhindra plundring av skeppsvrak. Det tog tre dagar efter M/S Jan Hevelius förlisning så var Tax Free shoppen Skånska tömd. Ingenjörsklubben tackar alla föredragshållarna för en trevlig och minnesrik kväll. Det blev en hel del frågor och det intressantaste var kanske inte alltid vraken i sig utan historien som kunde berättas runt omkring. Efter föredragen serverades kaffe och kaka i foajén. Skånska Ingenjörsklubben tackar alla föredragshållarna för en trevlig och minnesrik kväll. Från vänster Henrik Roosberg, Kjell Andersson, Jan Öijeberg och Peter Jonsson Tomas Rasmusson SIK Från vänster Henrik Roosberg, Kjell Andersson, Jan Öijeberg och Peter Jonsson Tomas Rasmusson SIK WHISKYGLAS Är Du intresserad av att köpa Skånska Ingenjörsklubbens egendesignade whiskyglas? Glasen säljs två och två och kostar 100 kr för 2 glas 180 kr för 4 glas 250 kr för 6 glas WHISKYGLAS Är Kontakta Du intresserad kansliet, av som att har köpa öppet Skånska tisdag, Ingenjörsklubbens onsdag och torsdag egendesignade kl , whiskyglas? tfn 040- Glasen säljs 77, eller två och beställ två dem och kostar via e-post sik@ingenjorsklubben.m.se. Glasen 100 avhämtas kr för 2 och glas betalas på kansliet. 180 kr för 4 glas 250 kr för 6 glas 11 Kontakta kansliet, som har öppet tisdag, onsdag och torsdag kl , tfn 040-

12 DEN ÄLDRE INGENJÖREN ÄR ATTRAKTIV Detta fick vi höra DEN av Lars ÄLDRE Lindell, INGENJÖREN VD för Epsilon Arena ÄR ATTRAKTIV AB, som berättade om EPSILON EMERITUS för särskilt inbjudna medlemmar i Skånska Ingenjörsklubben. Detta fick vi höra av Lars Lindell, VD för Epsilon Arena AB, som berättade om EPSILON EMERITUS för särskilt inbjudna medlemmar i Skånska Ingenjörsklubben. Lars Lindell Lars Lindell EPSILON ARENA AB NY HUVUDSPONSOR EPSILON Budskapet var ARENA entydigt. AB Det NY blir HUVUDSPONSOR mer jobb för 55+ are och även 65+ are i framtiden. Förhoppningsvis blir det på villkor som passar och går att kombinera med annan verksamhet som man Budskapet gärna vill hinna var entydigt. med innan Det man blir blir mer för jobb gammal. för 55+ För are friskare och även är 65+ vi och are lever i framtiden. längre Förhoppningsvis annan tidigare blir det generation på villkor har som gjort. passar Det och kunde går att man kombinera utläsa från med den annan statistik verksamhet och den framtids- som man än någon gärna studie vill som hinna Lars med Lindell innan redovisade man blir på för mötet gammal. och För som friskare lockat är många vi och medlemmar lever längre till än föreläsningssalen annan tidigare i Tekniska generation Museet. har gjort. Det kunde man utläsa från den statistik och den framtids- någon studie som Lars Lindell redovisade på mötet och som lockat många medlemmar till föreläsningssalen Den framtidsstudie i Tekniska som Museet. Lars Lindell redovisade har gjorts av Kairos Future. Drar man ut trenderna från den utveckling vi har haft fram till idag så kommer den verkligt 100% yrkesverksamma framtidsstudie tiden att som minska Lars alltmer. Lindell redovisade De allt längre har utbildningstiderna gjorts av Kairos Future. gör att Drar många man inte ut Den trenderna kommer ut från i förvärvsarbete den utveckling förrän vi har vid haft fram till års idag ålder. så kommer Den allmänna den verkligt pensionsåldern 100% yrkesverksamma sänkts från 67 tiden till att 65 minska och många alltmer. har dessutom De allt längre fått förtidspension utbildningstiderna i samband gör att med många konjunk- inte har kommer tursvackor. ut Sammantaget i förvärvsarbete gör förrän detta vid att allt färre års försörjer ålder. Den allt allmänna fler. Håller pensionsåldern detta i längden. har sänkts Förmodligen från 67 inte, till tror 65 och Lars många Lindell har och dessutom många med fått honom. förtidspension i samband med konjunktursvackor. Sammantaget gör detta att allt färre försörjer allt fler. Håller detta i längden. Förmodligen inte, tror Lars Lindell och många 12med honom.

13 Den komprimerade livsfasen Källa: Kairos future 2008 Det Epsilon Arena arbetar med är att erbjuda äldre arbetskraft en möjlighet att göra en aktiv arbetsinsats på villkor som den enskilde individen själv kan påverka. För detta ändamål har man skapat något man kallar Epsilon Emeritus. Den kunskap som många ingenjörer och naturvetare har samlat på sig under många års arbete kan vara mycket värdefull och unik. Lars Lindell nämnde några exempel på detta och påpekade samtidigt att det inom Epsilon Emeritus fanns konsulter som är upp emot 80 år. forts nästa sida Värva medlemmar till SKÅNSKA INGENJÖRSKLUBBEN 13

14 Karriärpartner Epsilons Program T r a n s f e r E p s il o n F u Epsilonanställd Epsilon Alumni Epsilon Partner Epsilon Emeritus Inom Epsilon arbetar man också med mentorer för att så fort som möjligt få den yngre och nyanställde konsulten på banan, Att fungera som mentor är alltså också en uppgift som skulle kunna passa väl in för många pensionerade ingenjörer som fortfarande vill vara aktiva i yrkeslivet. Att få dela med sig av sina erfarenheter kan vara mycket stimulerande i sig. Lars Lindell avslutade med att berätta vad det innebar att arbeta inom Epsilon Emeritus. Samtliga närvarande erbjöds att fylla i en intresseanmälan som ett första steg för att bli registrerade i den databas som byggts upp för att hålla reda på alla tillgängliga resurser. En inkommande förfrågan om konsultarbete matchas sedan mot databasen och förfrågan kan gå vidare till den som har en passande kunskapsprofil. Efter mötet bjöd Epsilon Arena AB på en landgång med öl och kaffe. Diskussionerna fortsatte runt borden och många fyllde i en intresseanmälan. Samtidigt kunde man notera om man var intresserad av att delta i en mentorsutbildning som i så fall Skånska Ingenjörsklubben tillsammans med Epsilon Arena AB eventuellt skulle kunna arrangera. Stort Tack till Lars Lindell för ett mycket intressant och givande möte. Tomas Rasmusson SIK 14

15 MASKINTEKNOLOGER SÖKER MENTORER En grupp studenter från Maskinteknikprogrammet vid Lunds Tekniska Högskola har tillsammans med ledningen för civilingenjörsutbildningen i Maskinteknik startat ett Mentorsprogram, M- mentor. Programmet riktar sig främst till studenter som är i den senare delen av utbildningen. Varje student som antas till programmet blir tilldelad en personlig mentor från arbetslivet. M-mentor är startat i syfte att ge studenter en ökad insikt och kontakt med arbetslivet samt vara givande och inspirerande för mentorn. Mentorskap är ett utbyte mellan adept och mentor och förhoppningen är att båda skall känna för och vilja engagera sig i programmet. Mentorns arbetsinsats kommer dock inte att vara alltför tidskrävande. Som riktmärke har teknologerna ett önskemål om att mentor och adept bör träffas minst två gånger per termin. Frågor som båda kan komma att reflektera över kan röra karriär, arbetsliv, studier och sist men inte minst fritiden. Via teknologernas hemsida har studenter fram till kunnat ansöka om plats i programmet. Detta har gjorts via CV och ett personligt brev där man berättar lite kort om sig själv, motiverar varför man vill ha en mentor samt ställer konkreta önskemål om sin blivande mentor. Det är övervägande väldigt motiverade och inspirerade studenter som ansökt och just nu är vi uppe i processen att finna lämpliga mentorer till dessa. M-teknologerna undrar därför om Du skulle vara intresserad av att bli mentor för en student. För tillfället söks främst mentorer till studenter som valt att inrikta sig mot: Logistik Produktion Produktutveckling Energiomvandling och energihushållning Teknisk design Känner Du att Du arbetar kring eller har erfarenheter av något av ovanstående områden, tycker det verkar intressant att dela med Dig av dessa samt skulle vilja få en bättre kontakt med dagens studenter, E-posta gärna till m-mentor@tlth.lth.se. Vidarebefordra gärna denna information om Du vet någon annan Du tror skulle vara intresserad. Mer information om programmet finns på Vi är väldigt tacksamma för alla svar vi får. Jan-Eric Ståhl, Mentorordförande och Inspektor vid Maskinteknik Styrelseledamot SIK 15

16 Skånska Ingenjörsklubben, i samarbete med Aguila Industrial Network AB och SomMest, inbjuder till ett halvdags seminarium. LEAN PERSONAL INTE BARA FÖR INDUSTRIN Plats: Hörsalen, Skånska Ingenjörsklubben, Malmöhusvägen 7, Malmö Tid: Tisdag 10 mars 2009 kl Lean Production eller ofta bara LEAN är en västerländsk modifiering av tänkesätt och filosofier framväxta inom Toyota. Som så ofta när materialistiska västerlänningar agerar kommer verktyg och metoder att hamna i fokus i stället för att fokus ligger på personalens agerande och utveckling parallellt med företaget. Vi får stifta bekantskap med de grundläggande tankarna kring LEAN och introducerar metoder och processer för utveckling av personalen så att det framgångsrikt går att driva LEAN-projekt. LEAN går att tillämpa på olika typer av verksamheter det är inte bara för den tillverkande industrin. Seminariet är gratis för SIK-medlemmar och kostar 500 kronor för icke medlemmar. Avgiften faktureras efter sista anmälningsdag med betalningsvillkor 10 dagar. Sista anmälningsdag är 16 februari Program INTRODUKTION TILL LEAN-KONCEPTET (Dan W Petersen, Aguila) Vi ger en introduktion till tänkande och arbetssätt och vad man måste göra för att införa Lean i företaget. Vi ger också en kort introduktion till ett antal verktyg och metoder som används i sammanhanget t.ex. 5S, SMED, KANBAN. SKAPA IMPACT GENOMSLAG FÖR FÖRÄNDRING (Lis Petersen Bell, SomMest) Introduktion till en process för att skapa genomslag för företags- och organisationsutveckling genom ett medvetet arbete kring ett antal huvudområden som tillsammans bildar grunden för själva företagadet. Utgående från före tagets attityder och värderingar och Vision & Affärsidé tillsammans med marknaden skapas och tydliggörs vision, mål och strategier. BUILT TO CHANGE (Lis Petersen Bell, SomMest) Introduktion till hur man skapar en organisatorisk beredskap för förändring. Att inte nöja sig med att företget är en god överlevare utan är en högpresterare innebär att ha en inbyggd kapacitet för förändring. En process för: - Identifikation av företagets identitet dvs syfte, kultur, värdegrund, vision - Strategiarbete, dvs synkronisering med omvärldens krav - Design dynamisk process för att modifiera och justera organisationens struktur, system och människor - Creating value öka all personlig kompetens och kapaciteten i rutiner, system och gemensamt beteende En rad förutsättningar skapas för att ha en organisatorisk beredskap att agera i enlighet med förändringar i omvärlden, dvs ledare som organiseringens arkitekter, former och system som skapar synergier mellan individer och i system, normer och värden, ett ständigt lärande i och av processerna. DISKUSSION. AVSLUTNING 16

17 SVENSK PRODUKTUTVECKLING I VÄRLDSKLASS LUFTAFFÄRER TILL SJÖSS STUDIEBESÖK PÅ KOCKUM SONICS MALMÖ Ett litet företag i Malmö men en jätte inom sin nisch på världsmarknaden - så kan man kortfattat beskriva Kockum Sonics. Kockum Sonics vidareutvecklar, tillverkar och marknadsför bl a Tyfoner och nivåmätningsinstrument, produkter som funnits länge på den marina marknaden men som i stor konkurrens ständigt måste anpassas till ny modern teknik. Om detta och övriga marina produkter berättade Martin Bladh, försäljare på Kockum Sonics, med stor inlevelse och kunskap. Många av våra medlemmar i Skånska Ingenjörsklubben och deltagare i studiebesöket hade varit med om de tidiga faserna av utvecklingen av dessa produkter vilket bidrog till att göra besöket mycket stimulerande och intressant. Kockum Sonics tillhör Kockumation Group med ca 40 anställda i Malmö. och en omsättning på ca 160 MSEK. För den som vill läsa mer om företaget finns en hemsida Man har levererat över 1 miljon TYFONER. Varumärket TYFON har varit så dominerande att det finns med i Svenska Akademiens ordlista med betydelsen tryckluftdriven siren. För att höras långt har man en hög ljudnivå på ca 143 decibel och en låg frekvens. Ju längre tyfon desto lägre frekvens och desto längre räckvidd. Ett nytt problem har uppstått när man numera bygger in bryggan på fartygen och inte har någon utkik som står ute och lyssnar. För att råda bot på detta finns nu också avlyssningsmikrofoner som monteras utanför bryggan och levererar en signal in till vakthavande befäl. LEVELMASTER används i många olika slags fartygstankar som t ex brännoljetankar, barlasttankar, svartvattentankar etc. Mätningarna utförs med tryckluft och det man mäter är det lufttryck som behövs för att pressa ut luft i botten av tanken. Lufttrycket är direkt beroende av höjden av den vattenpelare som finns ovanför luftutsläppet, dvs av vätskenivån inne i tanken. På motsvarande sätt mäter man också fartygens djupgående. Systemet är enkelt och robust utan känsliga elektronikkomponenter i tankarna. SONIC CLEANING används för rengöring sotning av t ex avgaspannor ombord på fartyg. Rengöringen åstadkoms med hjälp av tryckluft som skapar ett ljud av mycket hög styrka och som avgaspannornas tuber utsätts för. Vi talar om ca 153 decibel. För att inte störa besättningen med det höga ljudet som regelbundet sveper över tuberna använder man ett ljud av låg frekvens på omkring 23 hertz. Det är naturligtvis av stort värde att man på detta sätt enkelt kan åstadkomma en rengöring som inte på något sätt skadar de värmeöverföringsytor som är avgörande för pannans funktion. Efter presentation av företaget och en ingående beskrivning av produkterna gjorde vi en rundvandring i laboratorier och verkstäder. Vi fick se en LEVELMASTER uppkopplad för test. Som tank hade man ett grovt plaströr där man kunde se luftbubblorna fara igenom. Alla inställningar av systemet sker numera direkt på en bildskärm som samtidigt innehåller den dator som behövs för att styra 17 och kontrollera systemet. Speciellt intressant var också ljudlaboratoriet där alla tyfoner och ljudutrustning testas innan de leve-

18 man på detta sätt enkelt kan åstadkomma en rengöring som inte på något sätt skadar de värmeöverföringsytor som är avgörande för pannans funktion. Referat från studiebesök hos Kockum Sonics-1-30 okt 2008.pdf Efter presentation av företaget och en ingående beskrivning av produkterna gjorde vi en rundvandring i laboratorier och verkstäder. Vi fick se en LEVELMASTER uppkopplad för test. Som tank hade man ett grovt plaströr där man kunde se luftbubblorna fara igenom. Alla inställningar av systemet sker numera direkt på en bildskärm som samtidigt innehåller den dator som behövs för att styra och kontrollera systemet. Speciellt intressant var också ljudlaboratoriet där alla tyfoner och ljudutrustning testas innan de levereras. LEVELMASTER i test LEVELMASTER i test LEVELMASTER i test Martin Bladh längst t v berättar och svarar på frågor Martin Bladh längst t v berättar och svarar på frågor Martin Bladh längst t v berättar och svarar på frågor Martin Bladh berättar och visar TYFONER som tillverkats och är klara för sammansättning 18 Martin Bladh berättar och visar TYFONER som tillverkats och är klara för sammansättn

19 Referat från studiebesök hos Kockum Sonics-1-30 okt 2008.pdf Ljudlaboratoriet Efter rundvandringen bjöds vi på kaffe och kaka, allt medan synpunkter och frågor fortsatte att diskuteras i grupper runt kaffeborden. Stort tack till Per Rydström som arrangerade detta möte och till Martin Bladh som berättade om produkterna och guidade oss genom företaget. Tomas Rasmusson SIK Står för Kreativitet - Kompetens Kvalitet - Miljökunskap 19

20 ENERGIPOLITIK OCH VERKLIGHET IVA SYD SEMINARIUM ÖRESUNDSVERKET, MALMÖ Energipolitik Föredrag av Lennart Fredenberg, chef CEO Office, E.ON Sverige Ledamot IVA Avd I Lennart Fredenberg började med att beskriva utvecklingen av energi- och eltillförselns utveckling under de senaste 30 åren. Energianvändningen har fördubblats medan elanvändningen har mer än tredubblats under dessa 30 år. Inom EU ser man energiförsörjningen som en av de viktigaste framtidsfrågorna. De stora utmaningarna är: - det stora och ökande beroendet av energitillförsel från länder utanför EU, inte minst Ryssland - behovet av ny elproduktion för att dels möta en ökad elanvändning samtidigt som en stor del av EUs kraftverk, främst koleldade, är till åren komna och måste ersättas de närmaste 20 åren - klimatfrågan som kräver kraftfulla åtgärder för att reducera koldioxidutsläppen. Den stora utmaningen för EU kan sammanfattas i en triangel där samtidigt - en säker tillförsel skall garanteras - energitillförsel som lever upp till klimatkraven - en energiförsörjning som bibehåller eller ökar EUs konkurrenskraft Energibranschens utmaning och EUs viktigaste fråga för framtiden är hur vi löser behovet av energiförsörjning. Vi måste balansera behoven av konkurrenskraftig energi, leveranssäkerhet samt miljö och klimat. I Norden är vi lyckligt lottade. Våra energisystem ser visserligen helt olika ut, men den sammanhållande basen av vattenkraft och kärnkraft i Sverige gör att vi redan idag, till nästan 90 % har en koldioxidfri elproduktion. Men bra kan alltid bli bättre. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag, Climate Change, som innehåller kravet 20/20/20 till år 2020 innebärande - 20 % reduktion av CO 2-20 % andel förnybar energi av den totala energianvändningen - 20 % energieffektivisering Vad har vi då för alternativ att möta dessa krav? Fredenberg beskrev hur situationen ser ut vad gäller elproduktion nu och i framtiden i Norden och Sverige. En genomgång skedde av pågående utbyggnader och planer vad gäller - kärnkraft - vattenkraft - vindkraft - kraftvärme baserat på bioenergi och avfall - utveckling av biogas - el och gas i transportsektorn - energieffektivisering 20

21 E.ON genomför ett stort investeringsprogram omfattande 58 miljarder kronor från 2006 till 2013 inom samtliga områden ovan. Detta är verkligheten! Har vi då en energipolitik som stödjer en utveckling som möter de krav EU ställer, som gör att vi kan ha kvar en energiintensiv basindustri i Sverige och en energiförsörjning som lever upp till höga klimatkrav? Det är halvtid politikerna går nu in i andra halvlek av mandatperioden. Fredenberg beskrev sin bild av vad politikerna måhända funderar på när det gäller framtidens energipolitik. Det politiska systemet verkar vara oerhört låst så fort energifrågan kommer på tal. Kraftindustrins omfattande investeringsplaner, liksom industrins planer, kräver att energipolitiken kan förutses över flera mandatperioder oavsett regeringsmakten. Det har talats om blocköverskridande samtal sedan lång tid men ännu märks inget. Och det är klart att kärnkraftfrågan är knäckfrågan som kan komma att bli avgörande. Den rådande finanskrisen och de konsekvenser som kan förväntas minskar inte behovet av en blocköverskridande energipolitik för att skapa en modern, klimatanpassad och tillväxtfrämjande energipolitik. Tvärtom. Och det börjar bli bråttom. Fredenberg avslutade med att konstatera att det nu börjar synas en ökad vilja att skapa en långsiktig energipolitik. Från näringslivet, från de fackliga organisationerna och från delar av det politiska etablissemanget. Svenskt Näringslivs nyligen startade kampanj Krafttag.nu är ett sådant exempel för att bryta upp de energipolitiska låsningarna. Öresundsverket Föredrag av Carl-Gunnar Holm, chef för E.ON Sveriges Projekt Öresundsverket Det nya naturgasdrivna Öresundsverket i Malmö blir det största kraftverket som tagits i drift i Sverige på 25 år. Man får gå tillbaka till 1985 för att hitta ett större kraftverk då reaktorn Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift. Öresundsverket blir också landets största kraftvärmeverk räknat efter elproduktion. Produktionen av el är beräknad till 3 TWh per år med fullasttimmar och 1 TWh värme under perioden oktober till mars. Stilla står man i princip bara under sommarmånaderna. Öresundsverket började byggas redan på 1950-talet och då med kol som bränsle. Därefter följde en period från 1970-talet då även olja användes togs kraftverket ur drift. Själva byggnaden har stått kvar i Malmös oljehamn och i och med det nya verket pågår en total modernisering och nyinstallation av ett helt nytt gaseldat kraftverk. Investeringen är beräknad till mellan 2,7 och 2,8 miljarder kronor. I kostnaden ingår inte bara själva kraftverket utan också förstärkning av kulvertnätet för fjärrvärme och gasanslutning samt ett vädersäkert inomhus gasisolerat ställverk. Förstärkningen av kulvertnätet behövs för en betydande mängd fjärrvärme kommer att produceras i oljehamnen. 21

22 Cirka 40 % av fjärrvärmen, motsvarande 1 TWh, kommer att produceras i Öresundsverket. Denna produktion ersätter det gamla Heleneholmsverket som är beläget i centrala Malmö. Verket skulle tagits över vid årsskiftet 2008/2009. Nu ser det ut som om det skall kunna påbörja driftsättningen före årsskiftet och vara färdigt att ta över till sommaren 2009, berättade Carl- Gunnar Holm. Orsaken till förseningen är att det inte fanns tillräckligt med byggresurser vid starten av ombyggnationen. Öresundsverket blir landets största användare av naturgas. Vid full produktion blir användningen nästan 4,5 TWh, vilket svarar mot cirka 40 % av dagens användning i Sverige. Sett på europeisk nivå minskar utsläppen av koldioxid dels genom att naturgasen ersätter el från kolkraft i Danmark och Nordeuropa och dels beroende på den höga verkningsgraden. Vi räknar med att verket bidrar med sänkta utsläpp på en miljon ton koldioxid per år i jämförelse med kolkondens. Holm berättade att i framtiden kan Öresundsverket också komma att delvis elda med biogas som ett komplement. Studier pågår och det finns en tomt att bygga en biogasanläggning på intill Öresundsverket. Utsläppen av kväveoxider blir också mycket låga 15 mg/mj bränsle. Den låga siffran nås dels genom låg NOx-brännare och dels genom katalytisk rening. De låga utsläppen gör att Öresundsverket kommer långt under de genomsnittliga utsläppen och kommer därmed att få ett ganska stort netto från systemet med kväveoxidavgifter. Således skall det nya Öresundsverket inte bidra negativt till miljön. Till södra Sverige importeras stora mängder el från utlandet och från norra Sverige samt Norge. Sedan några år tillbaka finns heller ingen produktion av el från Barsebäck. När det tas i kommersiell drift nästa vår är det ett stort steg mot tryggare och säkrare elförsörjning i en del av Sverige som växer kraftigt. Fakta Eleffekt: 440 MW (280 MW gasturbin MW ångturbin) Värmeeffekt: 250 MW Elverkningsgrad: 58 % vid kondensdrift, 52 % vid kraftvärme Beräknad produktion: 3 TWh el, 1 TWh värme Kostnad: Knappt 3 miljarder kr inklusive vädersäkert ställverk, förstärkningar av fjärrvärmekulvert och av gasnät. Seminariet avslutades med en rundvandring i det nya Öresundsverket. Jan-Eric Ståhl Styrelseledamot SIK 22

23 rat Tycho Brahe föredrag 6 nov 2008.pdf DEN BÄSTA AV VÄRLDAR ASTB-föredrag i Malmö Uppsalaforskaren Ulf Danielsson presenterade sitt föredrag Den bästa av världar. DEN BÄSTA AV VÄRLDAR ASTB-föredrag i Malmö Uppsalaforskaren Ulf Danielsson presenterade sitt föredrag Den bästa av världar. Ulf inledde med att göra en tillbakablick på hur människan betraktat stjärnhimlen och vad som händer där. Regelbundenheten i solens och planeternas gång har gett en känsla av mening och trygghet, samtidigt som tillfälliga störningar såsom kometer trotts förebåda krig och olyckor. Om man med vår kunskap inom astronomi och annan modern vetenskap betraktar rymden, kan vi då se vår värld som god och trygg? Ulf Asteroider inledde har med kolliderat att göra en med tillbakablick jorden med på katastrofal hur människan förödelse, betraktat men stjärnhimlen också med och möjligheter vad som för händer nya där. djur- Regelbundenheten och växtarter; närbelägna i solens och stjärnor planeternas kan bli gång supernovor har gett en och känsla skicka av ut mening kosmiska och chockvågor; trygghet, samtidigt kollapsade som tillfälliga stjärnor kan störningar ge upphov såsom till dödsstrålar, kometer trotts koncentrerad förebåda krig strålning och olyckor. som strålar Om man ut i med stjärnans vår kunskap axelriktning. inom astronomi och annan modern vetenskap betraktar rymden, kan vi då se vår värld som god och trygg? Livets utveckling på jorden har också styrts av slumpen. Det började när jorden var några 100 miljoner Asteroider år har gammal, kolliderat men med har haft jorden drägliga med katastrofal förhållanden förödelse, först under men den också senaste1,5 med möjligheter miljarden för år. Detta nya djurär ett och ganska växtarter; litet fönster närbelägna sett i stjärnor det långa kan perspektivet; bli supernovor med en och senare skicka start ut hade kosmiska livet chockvågor; kanske aldrig kollapsade hunnit utvecklas stjärnor så kan långt. ge upphov till dödsstrålar, koncentrerad strålning som strålar ut i stjärnans axelriktning. Livets utveckling på jorden har också styrts av slumpen. Det började när jorden var några 100 miljoner år gammal, men har haft drägliga förhållanden först under den senaste1,5 miljarden år. Detta är ett ganska litet fönster sett i det långa perspektivet; med en senare start hade livet kanske aldrig hunnit utvecklas så långt. 23